Page 1

Magasin för skogsägare från Stora Enso

# 4 | 2016

Gränslös kultur i Tiomilaskogen

Papper som lagrar el och renar vatten Hur klarar djuren vintern? Så väljer du rätt motorsåg

15 temasidor /

Biobränsle – den gröna energin


Foto Lasse Arvidson

ledare

Jovisst är det Magasinet Excellent du just öppnat! Stora Enso genomgår förändring. Framtiden består av innovation och nya användningsområden för skogsråvaran och i närtid kommer vi att se produkter på marknaden som vi aldrig trodde kunde komma från skogen. Vi tror på skogens framtid och att den är en viktig del i omställningen till ett uthålligt samhälle. Din skog är en del av framtiden och du som äger den får möjlighet att vara med på resan. Spännande, eller hur? Mitt i den här omvandlingen vill vi också förnya Magasinet Excellent. Innehållet kommer fortsättningsvis att sträcka sig både brett, djupt, högt och lågt och alltid ha förankring i skogen. Förpackningen skiljer sig en aning från tidigare och vi hoppas du gillar förändringen. Kom in och känn dig som hemma! Vi värmer våra hem extra mycket den här tiden på året. Vissa av oss bär in den kluvna och torkade veden till pannan, andra laddar pelletspannan och en tredje vrider elradiatorn på max de kalla vinterdagarna. Visste du att bioenergin står för mer än en tredjedel av den totala energianvändningen i Sve-

Stora Enso Excellent ges ut av Stora Enso Skog  Redaktör Eva Mandelqvist Produktion Confetti  Tryck Forssa Print  Omslagsfoto Håkan Olsén Papper MultiArt Gloss 200 g i omslag och NovaPress Silk 100 g i inlagan från Stora Enso  Prenumerationsärenden ulrika.forsman@storaenso.com  Stora Enso Skog 791 80 Falun Telefon 01046 400 00  Fax 01046 825 56  Hemsida www.storaensoskog.se ISSN 1404-6628  Ansvarig utgivare Ulrika Forsman

rige? Det gör biobränsle till en större energikälla än både vattenkraft, olja och kärnkraft, var för sig. Det gör mig extra stolt över att vara skogsägare och att arbeta i framtidsbranschen skogen. I det här numret ger vi dig femton temasidor om skogsbränsle och framförallt grot, som är ditt tredje sortiment utöver sågtimmer och massaved. Planerar du att slutavverka på din fastighet? Överväg då att tillvarata riset, groten, den innehåller värdefull och grön energi som ger dig både plus i kassan och en flygande start på den nya skogen! Trevlig läsning!

Ulrika Forsman Marknadsområdeschef och ansvarig utgivare


Vi gör ett besök i den lilla byn Annefors i Hälsingland, och närmare bestämt hemma hos Modigs – en familj där entreprenörsandan verkar gå i rakt nedstigande led.

37 Ekonomi – allt fler äldre säljer 39 Rethink – papprets oanade möjligheter 41 Värmande mat för kalla dagar 47 Kultur i Tiomilaskogen

År 2000 anordnades det allra första Kultur i Tiomilaskogen. Sedan dess fylls de 15 små byarna i Finnmarksskogen mellan Dalarna och Värmland med kultur, liv och rörelse en vecka i slutet av juli varje sommar.

47

Foto Lasse Arvidson

39 Foto Håkan Olsén

13 Foto Innventia

  6 Vad gör djuren på vintern?   8 Rätt trä på rätt plats 11 Lahti 2017 – ett mästerskap i hållbarhet 13 Familjen Modig

Foto Lasse Arvidson

innehåll

20–34 Biobränsle – den gröna energin

  4 | 16  EXCELLENT   3


notiser

Julboken Julboken innehåller allt du behöver för att pynta, pyssla och skapa inför julen. Här finns allt från julgransprydnader som toppstjärnor och smällkarameller, till kransar i olika tekniker, skinkpinnar med krus, garntomtar, julträd och pappersetiketter att göra själv. Du hittar också klassiska bidrag till gottebordet, som pepparkakor gjorda på fri hand, knäck och kolor.

Kläder av pappersgarn? Kan kläder av pappersgarn vara lösningen vid brist på andra textila material? Detta forskar man på vid Textilhögskolan i Borås. – En dröm är att vi ska kunna använda svenska skogar för att skapa pappersgarn, säger forskaren Joel Peterson från Textilhögskolan. Intresset för pappersgarnets möjligheter är stort bland svenska företag, och representanter från bland annat IKEA, H&M och Lindex. – Vi har lyckats göra maskinstickade plagg av pappersgarnet, men tygerna blir allt lite sträva, så vi vill fortsätta utveckla beredningsmetoder som kan göra dem mer bekväma att bära. Än så länge är det för tidigt att slå fast om detta är en lösning för framtiden, men det är helt klart intressant att undersöka, säger Joel Peterson.

4  EXCELLENT  4 | 16

...brukar det sjungas i dansen runt granen. Men i år stämmer det kanske inte i alla stugor, då en hel del danska ädelgranar har drabbats av mysteriet med rödbruna barr. Det är ett återkommande problem för de danska odlarna, som exporterar framförallt till Tyskland och Sverige. – Runt 5 procent av landets julgranar som ska säljas i år har rödbruna barr. Det innebär att de klassas om och säljs billigare, och vissa går inte att sälja alls, säger Claus Jerram Christensen, direktör för branschföreningen Danske Juletræer, till TT. Rödbruna barr kan uppstå när en kylig vår plötsligt slår om till varm försommar. Men skadan visar sig normalt inte förrän i juli och då är det för sent att göra något åt problemet. Christensen berättar att det finns en teori om att kalciumbrist gör att julgranarna blir mottagliga för svamp. Nu ska de danska odlarna samla ihop pengar så att forskare kan undersöka saken noggrannare. / Sydsvenskan

Wood Wide Web Under hösten har Peter Wohllebens bestseller ”Trädens hemliga liv” getts ut på svenska. Redan i våras kunde vi se skogvaktaren och författaren Peter Wohlleben besöka Skavlan och berätta om sina upptäckter: att träd kommunicerar med och hjälper varandra. De tar hand om både varandras avkomma och om gamla och drabbade grannar, de har känslor och minnen. Otroligt? Kanske. Enligt forskarna är det via rötter och svampmycel som information och näring utbyts, vilket gör att träden kan ses som superorganismer, i stil med myr- eller bisamhällen.

Foto Tage Persson

Granen står så grön och grann...


Foto Alberto Masnovo

Cool papperskasse snart på marknaden Det svenska företaget IFoodbag har utvecklat en papperskasse med samma namn, som kan hålla dina matvaror kylda eller frysta i upp till ett dygn. Enligt grundaren Karl Fallgren kommer den sannolikt att finnas på marknaden redan nästa år. Det är ett kompositmaterial som utgör barriär i papperskassen och håller kylan, och en förslutning hindrar kylan från att sippra ut. – Konstruktionen är hemlig men kassen består till minst 80 procent av svensk cellulosa. Den tål vatten och klarar minst 20 kilos innehåll, samtidigt som kylkedjan är intakt, säger Karl Fallgren. / Papernet.se

Professor vill se spektakulärt byggande i trä Roberto Crocetti, professor vid Lunds Tekniska Högskola anser att det finns stora möjligheter att bygga estetiskt spektakulära byggnader i trä. Men att det i Sverige fokuseras mest på höga träbyggnader. – Jag skulle hellre se ett ökat fokus på gestaltningsfrågor och att fler aktörer utnyttjar träets estetiska möjligheter fullt ut, för det gör vi inte i Sverige i dag. Min önskan är att branschen ska våga utmana gamla föreställningar om vad en träbyggnad kan vara och hur den kan se ut, sade han inför ett träbyggseminarium i Göteborg den 18 oktober. Enligt Crocetti har trä stora fördelar eftersom materialet är förnybart, vackert och lätt att forma. Det är dessutom ett av de starkaste konstruktionsmaterialen i förhållande till sin vikt, påpekar han. /Lantbruk.com


barnens sidor

Text Jenny Kallur Foto Johan Mollerberg

Vad gör djuren på vintern? Det är kallt ute och löv, gräs och blommor har bytts ut mot snö, is och frost. En del djur har problem med kylan, men för de allra flesta är det största problemet att deras mat försvinner. Men hur gör de då? Jo, de flyttar, sover eller stannar och kämpar. De här är våra vanligaste svenska djurs strategier för att klara vintern.

6  EXCELLENT  4 | 16


Flyttar söderut Många fåglar får svårt att hitta mat under vintern och väljer helt enkelt att packa väskan och dra söderut. Ja, det är kanske inte så glamoröst som det låter. Många fåglar flyttar långt och det kan vara ganska riskabelt. Dåligt väder kan göra att de måste stanna och rasta på något ställe och då gör de av med mycket av den energi som de sparat för

att göra själva flytten. En del behöver faktiskt inte flytta så långt. En bofink som haft en skön sommar i Härjedalen kanske hittar ett välfyllt fågelbord i Skåne. Det händer att fåglarna får sällskap söder­ut. Även vissa fladdermöss och fjärilar flyttar när det blir kallt.

Stannar Många djur sover sig igenom vintern. Men de sover på lite olika sätt och olika djupt. Går i ide Det första djuret man tänker på som går i ide under vintern är nog björnen. Men björnen är inte ensam om att sova sig genom vintern. Igelkottar och grävlingar går också i ide. Gemensamt för dem är att de sänker kroppstemperaturen några grader och även ämnesomsättningen. Men det gäller att de hunnit göra allt de ska innan de överraskas av vintern. Igelkotten gör sig ett bo av gräs och löv. Grävlingen ska äta upp sig och göra iordning sin vinterbädd i grytet. Och björnen, den ska hitta en

bra plats för sitt ide, kanske en liten grotta eller någon annan plats med skydd från snö, regn och vind. Går i dvala De flesta av de djur som är växelvarma, vilket betyder att kroppens temperatur följer omgivningens, övervintrar genom att gå i dvala. Några växelvarma djur som du känner igen är paddor, ormar och sniglar. Eftersom de inte klarar sig under fryspunkten måste de hitta en plats under markytan där det är frostfritt. Det kan till exempel sova på botten av en sjö eller under en sten.

Sover De djur som varken flyttar eller sover, måste hitta olika sätt att klara kylan, mörkret och bristen på mat. Här kommer några beprövade knep. Bunkrar upp under hösten Den lilla fågeln entitan tycker om frön, men är också väldigt flitig och disciplinerad under hösten. De äter nämligen inte upp allt med en gång utan samlar massor av frön och gömmer på olika ställen för att ha under vintern. Talgoxen är inte lika flitig och samlar ingenting, men tycker också om frön och brukar snylta lite på entitans förråd. De fåglar som inte får i sig tillräckligt med mat klarar nämligen inte vintern. Därför blir de fåglar som stannar kvar här över vintern väldigt glada för ett fågelbord med mat eller talgbollar. Skaffar tjockare päls Precis som du och jag tar på oss vinterjackan får många djur en tjock och fin vinterpäls. Älgen till exempel. Den klarar 30 minusgrader och fryser inte alls om vintern. På senvintern eller tidig vår däremot, precis innan älgen släppt sin vinterpäls, blir det alldeles för varmt. När temperaturen stiger till nollgradersstrecket måste älgen flämta som en varm hund för att bli av med överskottsvärmen.

Gömmer sig mellan marken och snön Precis mellan marken och snön bildas ett luftrum där massor av smådjur lever under vintern. Snön har nämligen en isolerande effekt, vilket gör att temperaturen där sällan går ner under noll grader. De som trivs bra här under snön är bland annat småkryp som hoppstjärtar, jordlöpare och kortvingar och små gnagare som möss och råttor. Under snön får de skydd från rovdjur och de får även värme och tid att i lugn och ro leta mat. Äter annan mat De flesta djur måste lägga om sin kost under vintern. Rådjuren mumsar ju glatt i sig gräs och örter på sommaren, men på vintern när marken blir frusen, hård och snötäckt får de gå över till en lite mer sparsmakad vintermeny. Eller vad sägs om blåbärs- och lingonris när det är barmark, och bark, granskott och björkknoppar när marken är täckt av snö?


Text Tobias Barle Foto Johan Mollerberg

Rätt trä på rätt plats Trä är ett väldigt mångsidigt och användbart material. Det utgör stommen i allt från tändstickor till golv, väggar och bandyklubbor. Alla sorters trä har olika egenskaper. Men vilket träslag ska egentligen traditionsenligt användas till vad? Här är en presentation av vanliga svenska träslag och deras ibland oväntade användningsområden.

8  EXCELLENT  4 | 16


Al

En

Om du köper ett par riktiga träskor så kan du räkna med att själva underdelen är gjord av al. Aleträ är enkelt att bearbeta och behåller formen länge.

Eneträ är segt och böjligt och det tål fukt och slitage bra. Därför används det i slöjd som ska användas i vardagen. Och även när man ska bygga sig en äkta gärdesgård.

Ask

Furu

Bandyklubbor i trä görs främst av ask. Traditionellt har ask tack vare att det är starkt och segt använts till vagnshjul och redskap som måste tåla mycket slit. Ask används även till hundslädar, åror och gevärskolvar.

Furu eller tall, som det ju också heter, används ofta till att göra fönster och dörrkarmar. Det är ett tåligt träslag som står emot väder och vind bra. Även inredning görs i furu. Och säg den gång du gått in i en sportstuga och inte hela eller åtminstone någon del av inredningen är gjord av furu. Ur tallveden kan man även utvinna bland annat tjära, terpentin och tallolja.

Asp Asp används främst till att göra tändstickor och pappersmassa. Virket är segt och starkt och ljust i färgen. Man kan ju tycka att ask vore förstahandsvalet för att göra stickor att lägga i en tänd­ sticksask, men det är asp som gäller.

Björk Björk är det trä som oftast finns i plywood, eller kryssfaner som det också heter. Det används i möbler, inredningar och golv. Ur björk utvinner man sötningsmedlet xylitol, även kallat björksocker.

Bok Bokträ är väldigt hårt och segt och används till bland annat glasspinnar. Bokträ avger varken doft eller smak och är perfekt att använda vid kontakt med matvaror. Man använder bokträ till pappers­ massa också - fattas bara annat! Men även i järnvägsslipers och i träfartygskölar hittar man bokträ.

Gran Gran är det vanligaste träslaget vid byggande och konstruktion. Dessutom används gran till att göra tidningspapper och sulfitsprit. Gran är också välanvänt som material till stråkinstruments och akustiska gitarrers kroppar.

Lind Förr i tiden användes bastskiktet på lindens innerbark till att göra rep, korgar och mattor. Numera är det vanligt att man använder det i så vitt skilda saker som skulpturer, proteser, persienner och musikinstrument.

Lönn Av lönn är det vanligt att man gör möbler och faner. Det är dessutom ett föredraget träslag när man ska bygga stråkinstrument och elgitarrer och elbasar. Dock inte till instrumentets kropp, då man ofta använder gran. / Träcentrum och Wikipedia

  4 | 16  EXCELLENT   9


Text Tobias Barle Foto Lasse Arvidson

Att välja motorsåg En motorsåg kan vara ett väldigt behändigt redskap, om du behöver kapa träd som fallit eller fälla, beskära och gallra. Det finns en uppsjö av varianter, allt från små batteridrivna sågar för små arbeten i en mindre trädgård till rejäla sågar för proffsen, som tål hårt och lång­ varigt slitage. Se över vilka slags arbeten du ska göra med motorsågen och hur ofta du ska använda den. Om du bara ska kvista räcker det med en liten såg med kort svärd, men om du ska fälla större träd och kapa stammar krävs det större såg med längre svärd. Kanske vill du ha svärd i olika längder så du kan byta beroende på arbete. Tänk på att en kraftigare och tyngre maskin som klarar mer kan vara svår att hantera för mindre arbeten. Och att en liten såg må vara behändig att han­ tera, men den klarar inte att såga i hårdare och grövre trä, den slits också snabbare. Balans och drivmedel Hur sågen känns i händerna är viktigt. Den ska vara balanserad och lätthanterad, och samtidigt ha den tyngd som behövs för att kunna ge kraft. Lyft upp några olika sågar och hitta den som känns bäst för dig. Testa att vrida på reglage och tryck på knappar, helst med arbetshandskar på, så får du ett hum om hur den är att jobba med. Motorsågarna går antingen på el eller bensin och de olika drivmedlen passar bra för olika omständigheter. En eldriven såg är tystare än den som drivs med bensin och är bättre att använda inomhus, eftersom den inte avger några avgaser. De större sågarna går som regel på bensin för att få mer kraft. För dig som ska jobba mycket med sågen är vibrationer något du bör ha i åtanke. Billiga sågar har en tendens att skaka mer vilket snabbt blir påfrestande, och helt outhärdligt vid längre perioder av arbete. En dyrare såg har bättre vibrationsdämpning och är därför snällare mot kroppen. 10  EXCELLENT  4 | 16

Tänk på säkerheten Som med så mycket annat här i livet får du vad du betalar för. Den billigaste sågen på marknaden lever kanske inte upp till de säkerhetskrav som ställs. En motorsåg måste till exempel ha ett fungerande kastskydd, så att kedjan bromsas så fort det tar emot för mycket. Lägger du en större slant kan du räkna med att motorsågen uppfyller alla säkerhetskrav, och en dyrare såg har dessutom längre livslängd och fler finesser. Samtidigt ska du inte köpa mer såg än du behöver. När det gäller säkerhet så är det allra viktigaste att du kan hantera din såg på ett säkert sätt, för dig och för andra, samt att du har rätt skyddsutrustning när du jobbar. Sedan ett par år tillbaka krävs att du har motorsågskörkort om du hjälper en granne eller vän på deras fastighet med trädfällning eller vedhuggning. Körkortet finns i olika grader beroende på svårighetsgrad av arbete. Motorsågskurser anordnas bland annat av olika studieförbund och Skogsstyrelsen och består av både teoretiska och praktiska delar.

De olika varianterna • Proffssågar eller fällsågar. För dig som använ­ der sågen dagligen, och ställer höga krav på prestanda och ergonomi. De kostar också mest av sågarna. • Allroundsågar är snäppet under proffssågarna vad gäller prestandan. • Fritidssåg, hobbysåg eller konsumentsåg. Mindre, oftast eldrivna, sågar som är smidiga och lätta och passar till allt på hemmaplan. Till dig som inte använder sågen så ofta. • Trädbeskärningssågar är arboristens favorisågar, specialgjorda för att kapa grenar och stammar snabbt och lätt, även när man har klättrat upp i ett träd.


Text Jenny Kallur Foto Michael Erhardsson

Lahti 2017 – ett mästerskap i hållbarhet Skidsäsongen har precis dragit igång med de traditionsenliga första världscuptävlingarna i Ruka, Finland. Och det står inte på förrän de största stjärnorna återvänder till finsk mark och säsongens höjdpunkt: VM i Lahti 2017. Ett mästerskap som ska göras hållbart tillsammans med Stora Enso. Det är hela sjunde gången som skid-VM avgörs i finska Lahti. Ingen annan ort har stått värd för ett världsmästerskap i längdskidåkning, backhoppning och nordisk kombination så många gånger. Att det är just 2017 betyder också mycket, då Finland firar sitt 100-årsjubileum. För finsk-svenska Stora Enso, som är huvudsponsor för evenemanget, gör både orten och 100-årsjubiléet samarbetet speciellt. – Det här samarbetet är extra betydelsefullt och viktigt för Stora Enso eftersom vi har en lång historia i Finland, även innan landets självständighet 1917, säger Karl-Henrik Sundström, vd på Stora Enso. Satu Härkönen, projektledare för Lahti 2017 på Stora Enso, berättar om sponsorskapet. – Genom huvudsponsorskapet vill vi sätta ett gott exempel på hur man

på ett hållbart sätt organiserar stora evenemang men även påminna om att alla kan bidra genom att ta tillvara våra naturliga resurser och alltid välja hållbart och förnyelsebart. Alla våra divisioner kommer på olika sätt att synas i Lahti, säger Satu och ger några exempel. – Den stora nedräkningsklockan på torget i Lahti är ritad av arkitekten Anssi Lassila och tillverkad av finskt trä från Stora Enso. Även prispallen ska byggas av trä eller andra moderna träbaserade material och på arenan kommer alla pappersmuggar och papperskorgar vara gjorda av vår kartong, säger Satu. 100 av Stora Ensos anställda från elva olika länder kommer att finnas på plats som volontärer i Lahti, bland annat många från Stora Enso Skog i Sverige. – Skid-VM är ingenting som bara är för Finland. På våra kontor runt om i Europa uppmärksammar vi redan nu skid-VM då våra vanliga kaffemuggar är utbytta mot biologiskt nedbrytbara Lahti-muggar, gjorda av Huhtamaki av material från vårt verk i Imatra, berättar Satu. VM i Lahti startar den 23 februari med kval på damernas fem kilometer och herrarnas tio kilometer och avslutas den 5 mars med herrarnas femmil. För den som inte planerar en resa till vårt grannland i öst sänder SVT hela mästerskapet.

  4 | 16  EXCELLENT   11


Rusta dig för skog och mark. Besök vår butik.

Strykfri bomullsskjorta Mylta Jacket V+ 10 ryggsäck Authentic Pant

699:– 1 995:– 295:– 1 749:–

(490:–*) (1 397:–*) (207:–*) (1 225:–*)

I Excellentbutiken hittar du det du behöver för en aktiv fritid. Om du är skogsbruksavtalskund hos oss får du dessutom * 30 procent rabatt på katalogpriserna.  Gå in på excellentbutiken.se och hitta dina favoriter eller  beställ hem en produktkatalog på 026-66 70 00.


Ett modigt familjeföretag

Text Jenny Kallur Foto Lasse Arvidson

  4 | 16  EXCELLENT   13


Mellan Bollnäs och Alfta, längs en av de kurvigaste vägar jag kört på, ligger Annefors. Här i byn som har cirka 100 invånare bor och arbetar familjen Modig. Clifford tar emot mig på kontoret som ligger intill ett kombinerat garage och förråd. Han är på väg ut.

14  EXCELLENT  4 | 16


– Häng med! Vi ska lasta fyra kvigor som ska få flytta söderut, säger han. Vi går över vägen till det öppna stallet där de fyra kvigorna står i en liten hage. De har alla små trubbiga horn, vilket är själva anledningen till att de ska flyttas. Cliffords söner, Andreas och Daniel justerar staketen så att de bildar en korridor mot rampen på lastbilen som ska ta kvigorna till en gård i södra Sverige. Genom att ställa sig på precis rätt ställen får de kvigorna att självmant kliva ombord lastbilen. Jag blickar ut över hagen och tänker att korna har det oförskämt bra här. De stora öppna ytorna ramas in av en fin gammal skog. – Man kan se spår av golfbanan vi hade här tidigare. Förut var åkern helt platt, men nu kan du se några små kullar och där borta där korna ligger ner nu låg sjuans green, säger Clifford och pekar ut över marken. Här ligger också två bostadshus – i det brunvita timmerhuset bor Karin och Clifford och i det röda trähuset bor Andreas tillsammans med frun Sofia och sjuåriga tvillingarna Lovis och Alice, och Svea som är ett och ett halvt. Lite längre bort bor Daniel och hans sambo Marie-Louice. Tiofikat står uppdukat i Karin och Cliffords uterum. De tre vallhundarna lommar av och an för att liksom räkna in hela gänget. Jodå, nu sitter vi alla samlade kring kaffe och kaka. Karin får tag på en av hundarna och hinner precis sätta på ett halsband med en liten svart dosa som hon vrider så att den hamnar mitt under hundens haka. Hon lägger en liten fjärrkontroll på bordet bredvid kaffekoppen. När jag tittar ut

genom de stora glaspartierna är hundarna redan ute på gården. Här har Clifford och Karin bott sedan Clifford och hans bror Carl-Erik fick marken av sin far som ett arv. Cliffords far Erik Modig var entreprenör och bonde och hade precis vid tiden då Clifford muckade från lumpen skaffat både grävmaskin och skogsmaskin så att båda bröderna kunde köra. 1970 tog de över efter sin far och startade Modigs Maskiner ihop. När Carl-Erik sedan gick i pension sålde han sin andel i företaget till Andreas och Daniel. Idag består företaget av entreprenaden med lastbilar som rullar både i Hälsingland, Mälardalen och Stockholm, grusbilar med anläggnings-, snöröjnings- och sandningsuppdrag, ett gallringslag med fyra personer och tre skogsmaskiner, ett snickeri och lantbruket med korna och åkermark för foder till dem. Och så lite skogsmark som ska skötas. Och kanske blir Daniels nyupptäckta hobby biodling ett större projekt som tas upp i företaget redan till nästa år. – Och så har vi precis köpt ett bryggeri, säger Daniel och fortsätter entusiastiskt. – Borns bryggeri är ett starkt varumärke här lokalt. Det är många som inte kan tänka sig att fira jul eller påsk utan svagdrickan från Borns. Men så hörde vi att ägaren skulle lägga ner. Och eftersom vi varit lite nyfikna på öl kändes det helt rätt. Nu har vi en tid framför oss där vi får gå bredvid gamle ägaren och lära oss det hemliga receptet på svagdricka, som varit samma sedan starten 1896, för att sedan komma igång med produktionen. Men det kan bli fler drycker vad det lider.   4 | 16  EXCELLENT   15


– När vi var där och tittade i gamla förråd hittade vi gamla flaskor och etiketter med enbärsdricka och något som kallades ”festbrus”. Så vi kanske dammar av några gamla godingar så småningom. Dessutom ska väl varje bryggeri ha en egen IPA?, säger Andreas men adderar också ”men det här är brorsans och Nils grej”. Karin måste ha snappat upp vad jag undrade. Nils? Finns det en till? – Nils Westergren är en barndomskompis till Andreas och gift med en kusin till Andreas och Daniel, men blir ofta tagen som en av bröderna Modig. Det är han som driver snickeriet, men han är med på lite andra ställen också, berättar Karin. – Ja, det blir ju så. Även om vi har våra olika roller och ansvarsområden så får vi allihop ofta rycka ut när det är något praktiskt som ska göras. Som lastningen av kvigorna till exempel, berättar Daniel.

”Sofia undrade nog ibland under den här tiden om jag fanns på riktigt. Jag kröp ner i sängen efter att hon somnat och gick upp innan hon vaknade.”

18 natursköna golfhål De berättar entusiastiskt om de olika verksamheterna, och det märks att de trivs ihop. Men det var inte helt självklart för sönerna att komma hem och börja jobba i familjeföretaget. Andreas gjorde ett 16  EXCELLENT  4 | 16

utbytesår i Kanada och trivdes så bra att han funderade på att återvända efter skolan. Men sedan blev det landskapsingenjörsstudier vid SLU i Alnarp, där han också träffade sin Sofia. – När vi skulle välja inriktning inför tredje året fanns tankar på ett golfbanebygge hemma i Annefors. Så det föll sig liksom naturligt att jag valde golfbaneskötsel. Samtidigt hade Daniel bott många år utsocknes, bland annat i Göteborg där han utbildade sig till civilingenjör på Chalmers och sedan fick jobb på Volvo. – Ja, där på slutet hade familjen kommit igång med golfbanebygget så jag pendlade upp hit och körde skogs- och grävmaskin på helgerna. Idén med att anlägga en golfbana känns ganska typisk för familjen Modig. Sprunget ur lust och något som på något vis gör nytta för bygden. De ägde ju redan marken, hade maskinerna och var villiga att plöja ner både tid och arbete i projektet. När den gamla skolan i byn lades ner, köpte familjen fastigheten som kom att bli klubbhus, golfshop och konferenslokal. 2001 skaffades bygglov för golfbanan och 2004 var verksamheten igång. – Sofia undrade nog ibland under den här tiden om jag fanns på riktigt. Jag kröp ner i sängen efter att hon somnat och gick upp innan hon vaknade. Det var otroligt många mantimmar på maskinerna de åren, säger Andreas och får medhåll av Sofia. Som mest hade golfklubben runt 100 medlemmar som regelbundet spelade på den natursköna 18-hålsbanan. Men eftersom det inte bar sig ekonomiskt fick


de till slut lov att lägga ner verksamheten 2011. – Vi lånade inga pengar och var väldigt effektiva med bara två anställda. De flesta golfanläggningar har betydligt fler än så. Vi hade bara behövt 30 till medlemmar för att det skulle gått runt, berättar Andreas som var golfbanechef. Generationsväxling utan brådska Förutom en viss mätthet på golf finns ingen bitterhet i att det inte funkade. Dessutom var det ju golfbanebygget som blev lite av startskottet för sönernas intåg i familjeföretaget. Planen är att de så småningom ska ta över efter föräldrarna, och sedan i somras ingår även Sofia i de planerna. Men det är ingen brådska. Sönerna har med sina utbildningar och erfarenhet kommit in med nya perspektiv och kunskaper, medan Clifford och Karin står för erfarenhet och kontakter. Sakta men säkert tar nästa generation Modig över mer och mer av både arbetsuppgifter och ansvarsområden. När företaget var just ett företag kunde Karin kombinera sitt arbete på sjukhusets kemilabb med biomedicinska analyser med att sköta det administrativa i familjeföretaget. Men sedan tio år tillbaka har hon jobbat heltid hemma i Annefors med allt det dagliga med löner, bokföring och rapportering. – Ja, det är mycket med det där. Att fyra kvigor med horn lämnade gården för en halvtimma sedan behöver Jordbruksverket veta inom en vecka, säger Karin. Men så småningom kommer hon att lämna över till

Andreas fru Sofia, som nu växelvis går bredvid och växelvis gör sådant de inte riktigt hunnit med tidigare. – Vi har ju vuxit från fyra till 25 anställda ganska snabbt, så jag håller också på att titta på policys och rutiner; sådant man kanske tar för givet att alla vet i ett familjeföretag, berättar Sofia. Cliffords arbetsuppgifter kommer att gå i rakt nedstigande led till Andreas. Nya kunder och projekt får Andreas huvudansvaret över redan idag. – Många av de kunder jag jobbat med börjar ju gå i pension, konstaterar Clifford som är nöjd med att se sitt livsverk gå i arv och att kunna generationsväxla i tid. – En del blir ju tvingade att lämna över pang bom. Jag tycker att det gått väldigt smidigt och ganska snabbt på slutet, säger Clifford. Daniel däremot har fått en ny roll i företaget. – Med min bakgrund som civilingenjör har jag naturligt fått en mer strategisk roll och har det övergripande ansvaret för hur det går ekonomiskt. Men jag har också ansvar för lantbruket, säger Daniel och sträcker sig efter kaffekannan. Får Daniel bestämma blir det fler kor på gården framöver. Och bin! De berättar gärna om de otaliga hobbyprojekt de testat. Allt från korvstoppning till att röka sitt eget kött och göra äppelmust i egen press. Rökugnen och äppelpressen används fortfarande då och då. Men hur gick det med korven egentligen? Eftersom de har köttdjur på gården var det inget litet frigolittråg med köttråvara som skulle omvandlas till en kryddig   4 | 16  EXCELLENT   17


18  EXCELLENT  4 | 16


massa och slutligen bli korv. När bröderna Modig gör något ska det göras ordentligt. Korvskinnen tog slut innan de kommit till hälften och efter några telefonsamtal hade de lyckats få en lokal kryddhandlare att köra ut korvskinn en lördagkväll. Man kan lätt undra: var får de alla idéer ifrån? – De flesta av våra projekt kommer från att det är något vi själva tycker är kul och vill prova. Först som en hobby, och ibland känner man att ”det här kan vi göra affär av”, berättar Daniel. – Men det har också varit en medveten strategi att sprida riskerna. Det är vanskligare för de som bara har en kund och flera dyra maskiner. Vi har valt att inte lägga alla ägg i samma korg, och då finns också utrymme för att testa lite roliga idéer vi kommer på, säger Clifford. Och roliga idéer verkar familjen inte lida någon brist på. Även om skogsägandet är en relativt liten del i familjens verksamhet ligger det dem varmt om hjärtat. Alla har en åsikt om hur man ska bedriva skogsskötsel och det kommer direkt från Cliffords far Erik Modig. – Han var ingen man satte sig på, säger Clifford. Det hände att han fick ta emot busslaster av folk som ville höra om hans idéer i skogen. Så vilka var idéerna? – Far var ju en motståndare av trakthyggesbruket. Han brukade säga att det var idiotiskt att ”bära ut

skog i skogen”, och syftade då på att föryngra med plantor. De bästa och mest lämpliga träden står ju där redan, menade han. Vi är väl inte riktigt lika extrema som som honom, men eftersom vårt eget skogsägande är en sådan liten del av verksamheten kan vi unna oss att driva skogsbruket på ett sätt som inte är det mest ekonomiska. Vi gör aldrig slutavverkningar till exempel, utan gallrar och tar lite här och där när de behövs, berättar Clifford. 1991 belönades Erik Modig med föreningen Skogens Silverkvisten för sina insatser för skog och skogsbruk. När jag lämnar Annefors på de krokiga vägarna tänker jag att det står inte på förrän hela familjen Modig får någon slags utmärkelse för deras entreprenörskap. För precis som Clifford påpekade under vårt samtal innebär ju att vara entreprenör något mer än att skaffa sitt företag och sedan köra sin maskin. Det handlar om att fortsätta utvecklas och våga testa nya idéer.

”Far var ju en motståndare av trakthyggesbruket. Han brukade säga att det var idiotiskt att bära ut skog i skogen, och syftade då på att föryngra med plantor.”

  4 | 16  EXCELLENT   19


tema – biobränsle

Biobränsle – den gröna energin Biobränsle är ett energislag som blir allt viktigare för Sveriges omställning till att bli fossilfritt och uthålligt. Men vad är egentligen biobränsle? I en rad artiklar reder vi ut begreppen och förklarar hur och varför det är en bra idé att ta vara på biobränslet i skogen. Text Tobias Barle, Stina Liljas Foto Lasse Arvidson

20  EXCELLENT  4 | 16


Biobränsle Biobränslen används för att producera el och värme och som biodrivmedel. Biobränsle kan vara: • Material av biologiskt ursprung, som används som bränsle för energi (till exempel grot). • Trädbränslen (se separat faktaruta). • Stråbränslen som halm och hampa. • Avfall. Både från industrier och från hushåll. Men eftersom mycket av det vi slänger i soppåsen är fossilt – plast – så räknas inte de soporna som biobränslen. • Förädlade bränslen: biodiesel som görs på majs, raps, soja eller till och med frityroljerester från restauranger. Vi har bioetanol från potatis, sockerbetor och majs. Sen finns även biogas som framställs genom nedbrytning av organiskt material som gödsel, slakt- och matrester. • Torv. Består av växtdelar i mossar och kärr, som på grund av syrebrist bara delvis förmultnat. I Sverige räknar vi torv som biobränsle, medan EU inte gör det.

  4 | 16  EXCELLENT   21


tema – biobränsle

Stora Enso Bioenergi köper, förädlar och säljer trädbränsle. Stora Enso Pellets producerar pellets av biprodukter från skogsindustrin. Tillsammans är man Sveriges största leverantörer av biobränsle, och det används till värme- och kraftproduktion. Man levererar förnybart biobränsle till Stora Ensos svenska industrier och till kraftvärme- och fjärrvärmeverk från Härjedalen i norr till Skåne i söder. Stora Enso Pellets är en stor leverantör till privatpersoner som värmer sina bostäder med pellets. Fossila bränslen som kol och olja är på väg ut och biobränsle är en av vägarna framåt, för att minska den globala uppvärmningen som uppstår på grund av koldioxidutsläpp. Biobränslets svenska historia Sverige är ett unikt land i värmesammanhang. Vi var nämligen först i världen med att konstruera en koldioxidskatt och därmed göra oljan dyr. Vi tog också fram subventioner till värmeverksägarna så de skulle skrota sina oljepannor och istället konvertera till biobränslepannor. Vi är också unika i Sverige med den resa som påbörjades efter de två oljekriserna på 70- och 80-talen. Då insåg vi hur sårbara vi var i vårt samhälle med vårt oljeberoende och våra politiker frågade sig vad vi kan göra för att komma bort från det. Sverige hade redan då ett välutbyggt fjärrvärmenät i städer och tätorter, men värmen producerades med fossil energi – kol och olja. Oljan var under den här tiden så billig att alla använde den. – Men våra politiker insåg att det här kan och bör vi ändra på, berättar Peter Sondelius, vd på Stora Enso Bioenergi. Och varför elda kol när vi kan elda trä? Tekniken fanns redan, man eldade redan bark för att torka brädor på sågverken. Omvandlingen från fossilt till biobränsle pågick under 80- och 90-talen i Sverige, och det skapades en efterfrågan på trädbränsle. Tidigare hade bark och spån bara varit en restprodukt från sågverken som lades på hög. Nu plötsligt ville någon ha denna restprodukt och den började levereras till fjärrvärmeverken. Efterfrågan var så stor att man behövde mer än bara restprodukterna från sågverken för att fylla behovet. Därför började man även ta hand om groten, ytterligare en restprodukt, för där fanns det massor av energi att hämta. Och tack vare vårt välutbyggda fjärrvärmenät som så många fastigheter är kopplade till kan vi dra den stora nytta av biobränslen som vi gör idag. Såg framtiden i energiskog Under 80- och 90-talen jobbade politiken med koldioxidskatt och subventioner, men man lade 22  EXCELLENT  4 | 16

även in mycket pengar i forskning om hur vi får fram trädbränslen, snabbare och effektivare. Det var då Sverige började odla salix, eller energiskog, som är en mycket svensk företeelse. Men salix gick inte den ljusa framtid till mötes som man hoppats. Energiskogen kunde inte konkurrera med groten, den var inte lika kostnadseffektiv i jämförelse. – Det är för att biprodukter, som bark och spån från sågverk inte har någon produktionskostnad, säger Peter Sondelius. Den enda egentliga kostnaden finns i transporten till värmeverket. Det var många bönder i Sverige som satsade på energiskog på delar av sin mark. En investering som man visste skulle vänta på sig innan den gav vinst. Men vi har så stora potentialer av grot i svensk skogsavverkning som kan produceras billigare än energiskog. Då konkurreras salix ut, helt enkelt. I länder som Tyskland eller Polen, där det inte finns samma subventioner och begränsningar, kan det vara rimligt med salixodlingar. Energimarknaden är ju inte någon fri marknad på det sättet – den är politiskt styrd och kontrol­ leras av olika politiska styrmedel som skatter och lagar. Klimatet på tapeten Vi i Sverige ville som sagt bort från oljeberoendet. Politiska beslut skapade förutsättningar för att göra biobränsle till en storskalig, kommersiell verksamhet. Sedan blev oljan billig igen och hade vi gjort som alla andra och stannat kvar i det fossila hade vi också eldat olja fram till ungefär år 2000. Då kom nämligen Kyotoprotokollet och klimatfrågan kom upp på bordet. EU vaknade till och kom med styrmedel för att minska koldioxidutsläppen i unionen. – Vi hade ju redan gjort resan i Sverige när det gäller uppvärmning och kraftvärmeproduktion baserad på bio- och trädbränsle, säger Peter Sondelius. Därför har vi haft ett försprång. När efterfrågan kom på biobränsle så byggde vi upp försörjningssystem för att försörja de stora anläggningarna med brännbart trä, något vi har gott om i Sverige. Elda andras avfall Biobränsle är dock inte det enda som eldas på kraftvärmeverken i Sverige. I väldigt många kommuner brinner sopor i avfallspannor för att producera värme och el. Det är ett sätt att återvinna den energi som gått åt i produktionen. Men inte nog med att vi eldar upp våra egna sopor, vi importerar dessutom mängder av andra länders sopor och eldar upp. – Det grundar sig i att soptippar inte längre finns på samma sätt som tidigare, förklarar Magnus Larsson, försäljningschef på Stora Enso Bioenergi. Alternativet är att sortera: plast, papper, kartong, glas och metall. Och att återbruka. Men det blir en hög


Kärnkraft 42,3 TWh 11,4 %

Kol 18,6 TWh 5 %

Naturgas 8,8 TWh 2,4 %

Värmepumpar 2,7 TWh 0,7 %

Olja 97,1 TWh 26,2 %

Vindkraft 13 TWh 3,5 %

Vattenkraft 57,6 TWh 15,6 %

Bioenergi 130,4 TWh 35,2 %

Användningen av bioenergi Statistik från Svenska Bioenergiföreningen, Svebio, visar att biobränsle är det största energi­slaget i Sverige, jämfört med kärnkraft, vindkraft, vattenkraft och fossila bränslen, som kol, olja och naturgas. Under 2015 producerades total 130,4 terawattimmar el av biobränsle, vilket är cirka 35 procent av den totala energianvändningen i Sverige. Beräkningen baseras på Energimyndighetens prognoser. Läs mer på www.svebio.se

Bioenergi – Sveriges största energislag.

  4 | 16  EXCELLENT   23


tema – biobränsle

Vad är trädbränslen? • Biprodukter från skogsindustrin, som bark och såg­ spån som man kan göra pellets av eller elda upp i kraftvärmeverk, samt torrflis som du får när du torkat virket och justerar så att du får exakta längder på bräderna. • Grot från avverkningar. • Bränsleved, det vill säga ved som inte lämpar sig för industriell förädling, för att det är fel trädslag, eller har för mycket röta i stockarna vilket gör att man inte kan använda det i massabruken. • Pellets görs av olika biprodukter från skogs- och träförädlingsindustrin, som pressas ihop under hög värme och oerhört stort tryck till små pillerliknande bitar. Dessa energiknippen eldas sedan upp i kamin eller en pelletsbrännare. Pellets används främst till uppvärmning av villor, med privatpersoner som kund, men kommer även till stor nytta när det är som allra kallast på vintern då det behövs extra mycket värme. • Svartlut som du får när du använder en så kallad sulfatsprocess – du stoppar in cellulosaflis och kokar med olika kokkemikalier, som till exempel kaustik­ soda, för att separera fibrerna och då får du en gegga som senare eldas upp. Alla mineraler, som kaustiksodan, återvinns. Resten brinner upp i sodapannan och det blir biobränsle. Svensk massaindustri har använt sig av den tekniken i runt 100 år.

24  EXCELLENT  4 | 16


med avfall kvar som inte sorteras. Det eldar man upp för att få värme och elektricitet. Här i Sverige har vi vårt fjärrvärmenät, infrastrukturen och stora förbränningsanläggningar som gör att vi på ett miljövänligt sätt kan ta vara på den värme och elektricitet som alstras. Det finns dessutom god ekonomi i att elda upp andras avfall. Du får betalt för att ta emot avfallet, och dessutom kan du fakturera fjärrvärmekunderna för värmen som alstras vid uppeldningen. Inte konstigt att många gått över till det, tycker Magnus Larsson. Mer sopor, mindre biomassa För någonstans måste avfallet ju ta vägen. För länder där källsorteringen inte fungerar så bra som i Sverige och där man inte har vårt fjärrvärmenät att utnyttja är det en bättre affär att skeppa iväg avfallet än att ta hand om det själva. Det är för dyrt att deponera avfall i England tack vare politiska beslut där, och de har ingen fjärrvärme. Därför skickar de sitt avfall till oss. Precis som norrmännen. Den ökade förbränningen av avfall påverkar användningen av biomassa som bränsle. De senaste tio åren har inte förbrukningen av biobränsle ökat så mycket och om inte avfallsbrännerierna funnits hade det kanske ökat mer. – Att elda avfall är som att återvinna energi och vi gör det väldigt effektivt i Sverige tack vare fjärrvärmenätet och att vi producerar både el och värme, berättar Magnus Larsson. 30–35 procent blir el och 65–70 procent blir värme. Med dagens elpriser sparar kunderna dessutom på att fjärrvärmen till viss del går på avfallsbränning. Hade den bara gått på biobränsle skulle fjärrvärmen varit dyrare. Fossilt eller förnybart? Men det räcker inte med att bara tänka i kronor och ören i den här frågan. Miljön och människan är också parametrar som vi måste räkna med, menar Magnus Larsson. Därför måste vi tänka nytt och hållbart. – Att biobränsle är förnybart, är ju i sig nästan ett tillräckligt bra argument att använda det. Visserligen ger det lika mycket koldioxidutsläpp som fossilt bränsle, men det som kommer från biobränsle är förnybart och våra träd binder ju kol i sig. Bränner du olja blir det ett rent tillskott av koldioxid, och det dröjer flera miljoner år innan det är bundet som kol igen i form av olja. Man kan säga att biobränslen är koldioxidneutrala och så länge återväxten är lika stor som det man tar ut kommer alltså inte koldioxidhalten i atmosfären att öka. I Sverige är den årliga tillväx-

ten i skogen betydligt högre än uttaget vilket gör att vi binder mer kol än vad vi släpper ut när vi eldar biobränslen. Sen har vi också oberoendeaspekten. Genom att använda biobränsle kan vi vara oberoende av andra länder för vi behöver inte importera olja eller gas för att hålla värmen. Skogen är en inhemsk produkt som skapar arbetstillfällen och sysselsättning som bara är vår egen. – Ingen vill ju vara beroende av rysk olja eller gas, säger Magnus Larsson. Om vi förlitar oss på andras fossila resurser är vi helt beroende av som händer i vår omvärld. Trädbränsle är en svensk resurs, med svenska arbetstillfällen och det innebär välstånd inom landet. Vi har här en uthållig och säker energiförsörjning för landet. I kristallkulan Det finns numera inga kommunala värmeverk som eldar olja eller kol, förutom på de riktigt kalla dagarna under året, men det handlar om en vecka per år på sin höjd. Man eldar istället biobränsle och avfall. Kapaciteten för avfallsförbränning har ökat den senaste tiden, de flesta stora investeringar i nya anläggningar med kraftvärmeproduktion som gjorts i Sverige de senaste åren är avfalls- och returträ­ baserade. – Men när vågen av utbyggnad av avfallsförbränning passerat kommer stora satsningar på enbart bioenergi, berättar Peter Sondelius. Vi ser exempel på det i Västerås bland annat. Vattenfalls anläggning i Uppsala ska gå på biobränsle, inte avfall. Anläggningen i Värtahamnen i centrala Stockholm är bioeldad. I vår närhet och i våra grannländer händer det också väldigt stora saker de närmaste fem åren. Bland annat bygger Fortum biokraftvärmeverk i finska Nådendal norr om Åbo. Det byggs också i Vilnius i Litauen och två anläggningar i Danmark, en söder om Köpenhamn och i Kolding. Morgondagens energikälla Biobränsle har onekligen framtiden för sig, och framför allt i ett land som vårt där resurserna är stora och möjligheten att använda energin effektivt är stor. Dessutom har den svenska regeringen bestämt att Sveriges fordonsflotta ska vara fossilfri till 2030. Olja och kol kan komma att bli minnen blott och vi kommer att låta delar av våra skogar vara vår bränslekälla istället. Det är i skogen vi hämtar ny energi, både bildligt och bokstavligt talat.

  4 | 16  EXCELLENT   25


tema – biobränsle

Tänk efter före – att optimera grotuttaget Grot är det tredje sortimentet i skogen, de andra två är massaved och timmer, och är en god idé för dig som skogsägare att ta vara på i samband med att du gör en slutavverkning på din fastighet. Grot innehåller nämligen mycket energi och kan omsättas till både värme och el – grönt och förnybart. Dessutom ger det dig extra intäkter, utöver rotnettot från virket i avverkningen. Allt börjar vid planeringen av avverkningen. Därför är det viktigt att du som skogsägare delger din virkesköpare eventuella särskilda önskemål, så att de finns med i planeringen från början. Det är också viktigt att den som planerar området i fält tänker till, tillsammans med maskinförarna som utför jobbet. Det som påverkar hur och under vilken tid på året området är lämpligt att avverkas är till exempel markens förmåga att bära tunga maskiner, hur marken lutar, markens stenighet, kultur- och miljöhänsyn som ska beaktas, högspänningsledningar, avläggsplatser för virket och lägeskoordinater att ange vid nödläge osv. Alltihop planeras i detalj och avverkningsgruppen får informationen via digitala kartor och beskrivningar, det så kallade traktdirektivet. För att både ta ut grotsortimentet och skona marken, görs avverkningen grotanpassad och utförs enligt Rätt Metod. Det är en körteknik som möjliggör avverkning även på svaga marker, med så lite markpåverkan som möjligt. Metoden fokuserar mycket på hur och var körvägarna dras på avverkningsområdet och är framtagen särskilt för att vara skonsam mot både mark, miljö och förare. Vi har träffat Jonas Lindström, hos avverkningsentreprenören Lindström Skog, som berättar mer om själva avverkningsarbetet: 26  EXCELLENT  4 | 16

– Det går till så att en vägstruktur läggs upp på avverkningsområdet, med huvudbasstråk –vi kan jämföra dem med E4:or – och avbrytande basstråk – mindre Riksvägar, berättar Jonas. Där risar man väldigt noga, alltså bäddar med ris från avverkade träd, för att skapa stabila vägar som både skördaren och skotaren kan köra på utan att riskera markskador. Mellan vägarna bildas det vi kallar för tårtbitar. De kallas så för att man äter kakan bit för bit, det vill säga avverkar trakten del för del. Först huggs E4:orna och Riksvägarna upp, sedan avverkar man tårtbitarna, där man så fort markens bärighet tillåter, skapar grothögar. Genom att koncentrera körningen med fullastade skotare till E4:or och Riksvägar med mycket ris på minskar slitaget på marken och riskerna att skada död ved eller kulturlämningar. Dessutom kan vi ta ut grot från rätt områden, där riset inte behövs för att köra på. Vänligare med ris Det är också skonsammare både för förare och maskin med lättkörda och välrisade vägar. – Vi ser att slitage på skotaren minskar, mycket tack vare Rätt Metod. Vi fraktar så stor del av virket vi kan på välrisade vägar, säger Jonas Lindström. Det gör att vi kan köra längre på våra band och slirskydd.


GROT Grot är en förkortning av ’grenar och toppar’, och syftar på de delar av träden som inte blir till sågtimmer eller massaved vid en slutavverkning. Grot innehåller mycket energi och i Sverige har vi en lång historia av att ta vara på denna energi. Mer om hur man tar ut grot vid en avverkning, och varför det är en bra idé, kan du läsa längre fram i tidningen.

Jonas Lindström på Lindström Skog.

– Vi har GPS att följa, och skulle kunna köra i mörker, men det räcker inte alltid hela vägen. Jag brukar gå en runda i avverkningsområdet under skiftet och titta var jag ska köra, för att få en uppfattning om hur området ser ut. Sen har jag stor hjälp av den digitala GIS-kartan (Geografiskt Informationssystem – reds. anm.) som visar hur området är inplanerat, hur väl marken bär, var det finns kolbottnar och annat på marken som måste värnas. Bara bäverhyddorna kvar Efter avverkningen och virkesskotningen ligger högarna med grot kvar på hygget. Avverkningslaget ritar digitalt in på kartan var på hygget det finns grot. Då vet grotskotaren precis var det finns bränslematerial att hämta. Grotskotningssäsongen är huvudsakligen mellan maj och september och varierar med väderleken.

För det första vill kunderna ha ett torrt material till sina anläggningar eftersom blött material innebär att mer energi åtgår i förbränningsprocessen. För det andra så kan vi hålla nere produktionskostnaderna i hela kedjan, från skotningen via flisning och transport. Vilket gynnar såväl kund, skogsägare som miljön. Och för det tredje så kommer merparten av barren att hinna falla av och fungera som näring till marken där ny skog ska växa. – Gröna barr bör inte sitta kvar på riset vid leverans då kvävet och salterna i dem skadar biobränslepannorna. Dessutom så byggs fukt in i grotvältan om riset skotas ut grönt, vilket resulterar i försämrad bränslekvalitet och orsakar problem vid flisning.

Ge det tid Sen kommer en viktig del i grotproduktionen – väntan. Groten ska ligga kvar i sina luftiga högar på hygget och torka, i regel en sommar. – Det gör vi av tre skäl, berättar Per Mellqvist som är försörjningsledare på Stora Enso Bioenergi i Mora.

Per Mellqvist på Stora Enso Bioenergi i Mora.

  4 | 16  EXCELLENT   27


tema – biobränsle

28  EXCELLENT  4 | 16


Håll materialet rent Det är viktigt att grotskotaren inte får med sig grus och andra föroreningar i materialet när det fraktas fram till väg. Därför måste skotarföraren manövrera gripen varsamt för att undvika så att sten och jord följer med. Föroreningar i riset förstör stålen på flishuggen, vilket är både kostsamt för entreprenören och dåligt för miljön. Dessutom så vill inte heller slutförbrukaren ha in föroreningar i pannan. – När riset barrat av och torkat skotar vi ut det till bilväg, bygger en välta och täcker med papp, berättar Anders Norman, som är försörjningsledare på Stora Enso Bioenergi i Bollnäs. Utan pappen skulle det

komma in snö, regn och is, vilket försvårar eller omöjliggör flisningen och försämrar bränslekvaliteten. Sen sätter vi på vältlappar, som talar om vilket objekt och vilken virkesorder det handlar om. Vi sätter dessutom på en rödblå snitsel, för att visa var vi slutat skota, och var sista lasset är lossat. Då vet flishuggen från vilket håll han ska börja flisa. Börjar man flisa i fel ände på vältan blir riset lätt fastklämt. – När grotvältorna ligger vid bilväg, vill man omsätta materialet inom 1–2 år. Vältorna bör inte ligga för länge. Risken finns då att materialet återfuktas och att täckpappen tappar sin funktion.

Anders Norman på Stora Enso Bioenergi i Bollnäs.

  4 | 16  EXCELLENT   29


tema – biobränsle

Dags för flisning Sedan är det dags att flisa och det görs antingen med en lastbilsburen eller traktorburen hugg. Det finns även andra varianter på sönderdelningsresurser, men dessa två är de vanligaste och kompletterar varann bra. Anders Norman reder ut skillnaderna: – På lastbilshuggen flisar och transporterar man på samma lastbil. Den jobbar självständigt och är inte beroende av någon ytterligare transportör. Det krävs ingen trailerflytt och lastbilshuggen är på så vis väldigt flexibel, men den kommer ju inte åt överallt. – En traktorhugg är i grunden en skotare, som specialutrustats med en flishugg. Den kan även flisa vältor som inte ligger vid en bilväg. Den är dock beroende av att en skopbil eller containerbil kommer och hämtar den sönderdelade flisen från huggen. Traktorhuggen transporteras ut i skogen med maskintrailer, eftersom en traktor inte kör några längre sträckor på egen hand på bilväg. Värmer flera villor Man kanske inte tror det när man ser dem ligga längs vägen i skogen, men det finns en otrolig mängd energi i vältorna. 30  EXCELLENT  4 | 16

– Det är riktigt bra bränsle om man hanterar det rätt, berättar Anders Norman. Från ett hygge på en hektar får man ut ungefär 70–80 megawatt, vilket räcker till el och värme för cirka tre normalstora villor under ett helt år. Transport och eldning Det sista steget är att flisen ska transporteras och levereras till en mottagare, till massavedsförbrukande industri eller kommunala värmeverk, som de i Karlstad, Eskilstuna och Söderhamn. – Det flisade materialet är transportkänsligt och man vill helst inte köra längre än nödvändigt, utan man kör oftast till närmaste kund, berättar Anders Norman. Transporterna sker framförallt med lastbil, men vi lastar även ut en del bränsle på järnväg. Väl framme på värmeverket eller industrin lossas flisen och görs redo för att hamna i pannorna. När bränslet förbränns skapas ånga, fjärrvärme och el som används i industrin eller till att värma upp och strömförsörja fastigheter.


Fjärrvärme – ett exempel från Dalarna Städerna Borlänge och Falun är ihopkopplade med en stor kulvert och använder samma fjärrvärmenät. På sommaren när det är varmt produceras värmen till de båda städernas fjärrvärmenät av Borlänges avfallsbrännare, och det räcker för att hålla både Falun och Borlänge tillräckligt varmt. När det blir kallare tänder Falun sin eldning av biobränslen, och då kör man båda värmeverken. När det sen blir det riktigt kallt, kan Borlänge Energi köpa värme från Kvarnsvedens pappersbruk, eftersom de har värmeöverskott från sin produktion och säljer den spillvärmen till Borlänge Energi. Kvarnsvedens pappersbruk förser årligen det regionala fjärrvärmenätet med 240 000 MWh, vilket motsvarar uppvärmningen av fler än 15 000 moderna villor per år. Om det blir ännu kallare, finns det pelletsvärmeverk i Falun, där Falu Energi & Vatten eldar pellets. Pellets används ofta av kommuner som ett så kallat spetsbränsle, för att klara de riktiga kalla perioderna under vintern.

  4 | 16  EXCELLENT   31


tema – biobränsle

Självklart att ta ut grot – där det passar Grot finns alltid med i bilden när Anders och Lena Kadesjö planerar en slutavverkning.   – Vi tar ut riset där det passar både ekonomin och skogen, säger de. Anders och Lena Kadesjö blev skogsägare när de tog över Lenas släktgård norr om Nora för drygt tio år sedan. Ungefär hälften av skogsmarken är tall, hälften är gran. Och det är granmarkerna som ger den största andelen grot. Granriset ett hinder Under senare år har de tagit ut grot på två avverkningar. I båda avverkningarna har gran dominerat. – Det är framför allt våra bördiga granmarker som passar för uttag av biobränsle. Vi har ståndortsindex ända upp till G 28, vilket är en mycket god bördighet i de här trakterna. Det blir enorma mängder ris, berättar Anders och Lena. Det finns flera anledningar att göra grot av riset, i stället för att låta det ligga kvar på hygget. Om riset är kvar på hygget så ger det sämre förutsättningar för en bra markberedning, samma sak gäller för planteringen. – Med ett tjockt lager av ris är det svårt att plantera. Det går inte att få ner planteringsröret genom riset. En annan aspekt är ekonomin. – Grot ger extra intäkter på avverkningen, vilket naturligtvis är positivt. Dessutom ytterligare en positiv effekt: – När riset är borta blir det lättare att ta sig fram. Jägarna blir glada, grannarna och alla andra som går i skogen blir glada. 32  EXCELLENT  4 | 16

Lite kluven Anders understryker att den avgörande faktorn för att ta ut grot är att det passar skogsmarken. – Jag är lite kluven till grot. Jag vill helst lämna näringen kvar i skogen. Men när det handlar om bördiga granmarker är det både praktiskt och ekonomiskt att ta ut riset. Praktik, biologi och ekonomi hänger ihop när det gäller grot. På magra marker blir det inte så mycket ris vid en avverkning. Det innebär att volymerna grot blir små, liksom det ekonomiska utbytet. – Vi har hittills inte tagit ut grot på tallmarker. Det ris som blir kvar sedan stammarna är borta behövs för att ge näring till marken. Inte heller är det ekonomiskt försvarbart att ta ut grot om avverkningen ligger långt från bilväg, menar Anders och Lena. – Då kostar skotningen för mycket så det är bättre att riset får ligga kvar. Speciellt grotuttag Deras senaste avverkning med uttag av grot var speciell. I området som avverkades behövde man ta särskild vattenvårdande hänsyn och det fick inte markberedas. Enda möjligheten att plantera var att ta bort riset. Området avverkades på frusen mark och riset togs bort direkt medan marken var frusen. Anders och Lena planerar att själva plantera där, eftersom områ-


Det är både praktiskt och ekonomiskt att ta ut grot på bördiga granmarker, säger skogsägarna Lena och Anders Kadesjö, här tillsammans med virkesköpare Rainer Grathwohl (längst t.h.).

det inte är större än en och en halv hektar. De brukar plantera, men inte allt. – Vi planterar det vi räknar med hinna. Resten lejer vi bort. Högar kan irritera Något som kan upplevas som en baksida av grothanteringen är högarna av grot – vältorna – som ligger längs vägarna. – Det är alltid en diskussion om det här. Man kan tycka att de kunde lagras någon annanstans. Men det beror ju på när kunderna behöver bränslet, säger Anders. – För vår del har vi aldrig haft problem med högarna. Först ligger de på hygget tills de barrat av, och sedan ligger de inte alltför länge vid vägen.

  4 | 16  EXCELLENT   33


tema – biobränsle

Fler skogsägare väljer att tillvarata grot Blåbärsris på marken och gran som dominerande trädslag. I ett sådant bestånd kan det vara lämpligt att ta ut grot när skogen avverkas. Efterfrågan på biobränsle är god, och allt fler skogsägare levererar grot vid slutavverkningar på marker med rätt förutsättningar. Bioenergi har blivit större. Det konstaterar virkesköpare Rainer Grathwohl på Stora Enso Skog i Hällefors. – Det finns nog flera anledningar till det. Medvetenheten har blivit större om att vi ska använda förnybar energi och kunderna som vill använda biobränsle har ökat stadigt de senaste decennierna. För skogsägaren ger grot en extra inkomst vid slutavverkning. Beroende på mängd och var skogen ligger kan det röra sig om ungefär ett par tusen kronor per hektar. Avgörande för skogsägarens ekonomiska utbyte är att groten tas från rätt marker och på rätt sätt. Virkesköpare Rainer Grathwohl konstaterar att medvetenheten om förnybar energi har ökat.

34  EXCELLENT  4 | 16

Blåbärsmarker och bättre Generellt passar uttag av grot bäst på medelgoda till goda marker, alltså marker med blåbärsris och ännu bördigare marker. – En enkel tumregel är också att beståndet bör bestå till hälften eller mer av gran, säger Rainer Grathwohl. Att välja lämpligt bestånd för grot handlar om både ekonomi och biologi. Oftast går de hand i hand. Granen har mer grenar och kvistar än tallen, vilket gör att mängden grot blir större från en avverkning med mycket gran. En rimlig mängd grot gör den ekonomiskt försvarbar att tillvarata. Magra tallmarker lämpar sig inte för grotuttag, där behöver avverkningsresterna ligga kvar som näring till marken. Riktigt fuktiga och blöta marker lämpar sig heller inte, eftersom riset behövs för att förstärka körvägarna i skogen. Viktigt att tänka på är också att uttag av grot ska anmälas till Skogsstyrelsen. Det görs lämpligen i samband med att avverkningsanmälan upprättas.

Torr och ren grot betalas bäst Det är viktigt att groten är torr och ren, alltså fri från jord och sten. Torr grot ger mest betalt, medan grot med sten och jord inte går att sälja. Ett sätt att undvika att groten förorenas är att röja bort småträden, underväxten, före avverkningen. Sådana träd kan annars hamna under högen och riskera att dras upp tillsammans med sin rotklump, när materialet skotas ihop. Grotskotaren lämnar ungefär 20 procent av respektive grothög för att minimera risken att få med sig föroreningar från marken. Groten torkar bäst om högarna på hygget ligger högt, så att det blåser igenom dem. De ska helst inte ligga i ständig skugga. Ingen grot från gallring Grot tas inte ut i samband med gallring. Skälen till det är flera. Mängden ris i en gallring är för liten för att det ska vara ekonomiskt försvarbart. Samtidigt behövs riset för att förstärka gallringsvägarna och skydda rötterna på den stående skogen. Hanteringen av grot kräver ett utrymme som är större än gallringsvägarnas bredd. Riset ger också viktig näring till den växande skogen.

Checklista Har du ett slutavverkningsbestånd som motsvarar följande kriterier? Ta upp frågan om grotuttag med din virkesköpare! • Beståndsareal ett till två hektar eller större. • Skogen består till hälften eller mer av gran. • Markvegetationen består av blåbärsris, gräs eller örter (mått på markens bördighet). • Skogsmarken är frisk till torr, det vill säga har god bärighet.


Skogsbruksplanen i fickan Skogen är just nu i vintervila och laddar för en ny säsong av tillväxt. Se över din skogsbruksplan och planera dina kommande skötselåtgärder. Du som har din skogsbruksplan genom Stora Enso Skog har den alltid nära via webben och appen Skogsbruksplan i din telefon eller läsplatta. Appen är gratis och finns för både iPhone och Android-telefoner. På

storaensoskog.se/appen kan du läsa mer och se en instruktionsfilm som visar hur du kommer igång och vilken nytta du kan ha av skogsbruksplanen i telefonen. Har du ännu inte skaffat en skogsbruksplan? Kontakta oss för en offert på just din fastighet. Hitta din virkesköpare på storaensoskog.se

HÄMTA PÅ

Foto Lasse Arvidson

Appen finns både för iOS och Android och du hittar den som vanligt i Appstore eller Google Play.

Annons halvsida Skogsbruksplanapp.indd 1

Just nu i din skog – Mattias tipsar

Vintern brukar vara skogsägarens högtid

För dig som vill vara en aktiv skogsägare kommer här några handfasta tips!

2016-11-14 13:56

Röjning Röjningarna är grunden till att skapa en lönsam och tidig förstagallring. Om snötäcket är för djupt i ungskogarna så brukar det fungera att underröja i gallringar som kan tänkas genomföras inom en femårsperiod. Skogsbruksplan Om du inte har en aktuell plan så skaffa en. Du som har plan, sätt dig vid datorn eller ladda ner skogsbruksplan-appen och planera för dina aktuella åtgärder kommande år. Behöver du hjälp eller råd är det bara att kontakta din virkesköpare. Planera dina investeringar Nu närmar det sig deklarationstider och skogsbruksplanen tar vanligen inte hänsyn till din skattesituation eller ekonomiska förutsättningar. För att få en bra bild så behöver du planera kassaflödet och skatten. Ta kontakt med din revisor eller någon kunnig person så du får koll på ekonomin i ditt skogsägande. Gott nytt år i skogen!


marknad

Byggsverige slukar trä Det konsumeras mer trä än någonsin. Trä som byggmaterial har nått rekordnivå, enligt Skogsindustriernas lägesrapport och med ny teknik kan det komma att växa ännu mer i hela världen. Det byggs nytt och renoveras som aldrig förr. Först kom ökningen av träanvändning inom renoveringssektorn och nu sker ett uppsving inom bostadsbyggandet, enligt rapporten ”Så går det för skogsindustrin”. Det går därmed bra för trälandet Sverige. Nybyggnadsboomen och mindre effekter än väntat av Brexit är några faktorer. Dessutom syns betydande exportökningar till Ostasien, framförallt till Kina där ökningen var hela 45 procent under första halvåret i år, jämfört med samma period i fjol. Till Japan var ökningen 17 procent. – Den låga räntan gör att folk bokstavligen ser om sitt hus. Förutom att det byggs mycket nytt så fortsätter människor att renovera, även efter det att ROT-avdraget sänktes, säger Lars Johansson på Stora Enso skog. I dag byggs tio procent av flervåningshusen med trästomme men efterfrågan är större än produktionskapaciteten och Lars ser en stor potential: – Urbaniseringen fortsätter och det finns inte tillräckligt med mark och då måste vi bygga på höjden. Tidigare har inte trä varit aktuellt för hus högre än två våningar, men med nya material som exempelvis CLT (Cross Laminated Timber –

korslimmat massivträ) går det att bygga hus med upp till tjugo våningar, i trä. Det är också vanligare att man bygger en träkonstruktion ovanpå en befintlig i betong, när man bygger på med fler våningar. Det ger både lättare konstruktioner och ett miljövänligt material. Det märks att lobbyarbetet kring miljövänliga byggmaterial börjat ge effekt. Människor ställer krav, säger Lars Johansson. Marknadsläget generellt sett Fortsatt stark utveckling för förpackningsmaterial, medan grafiskt material minskar. Skogsindustrierna rapporterar om en investeringsboom för skogsindustrin. Massaindustrin nästan fördubblar sina investeringar under 2016 och når 6,9 miljarder kronor. Även pappersindustrin investerarar stort: 4,5 miljarder. Det är dock en minskning jämfört med de mycket stora satsningarna 2015. Sågverk och hyvlerier väntas minska investeringarna med ett par procent till 1,4 miljarder. När det gäller konjunkturen som helhet skriver Skogsindustrierna att efter en tillfällig skrämselhicka i samband med folkomröstningen i Storbritannien i juni har den globala ekonomiska utvecklingen varit lugn. / Skogen.se

Text Eva Mandelqvist Foto Marcel Weber

36  EXCELLENT  4 | 16


ekonomi

Allt fler äldre skogsägare säljer delar Text Eva Mandelqvist Foto Lasse Arvidson

– Vi ser en trend bland äldre skogsägare och det är att de väljer att sälja av delar av sin skog, men att de väljer att bo kvar på fastigheten, säger Fredrik Luhr, vd på Areal. Anledningarna kan vara flera, menar Fredrik. Det kan handla om att man gått i pension och inte vill driva gården längre, men ändå vill bo kvar på gården. Att sälja av kan även innebära en välkommen pensionsförstärkning. Det kan också handla om att de senaste årens

extrema värdeökning på fastigheter gör att man ser en möjlighet att göra sig av med skulder. Ett tredje scenario handlar om generationsskiftet. – Fastigheterna har stigit i värde och det kan vara svårt för syskon att lösa ut varandra. Att sälja ett skifte kan vara ett sätt för föräldrarna att kompensera ett syskon eller att göra det enklare att fördela arvet längre fram, säger Fredrik och menar att det finns mer än ett svar på frågan om vilken trend de nu ser bland äldre skogsägare.

Dags att kvitta kostnader mot skogskontot Året går mot sitt slut och det är sista chansen att göra något för att påverka årets resultat. Finns det pengar på skogskontot kan det vara läge att kvitta mot årets kostnader för att minska skatten.

– Detta kräver lite ordning och reda bland bokförin­ gen, men kan vara värt det då det inte utgår någon skatt när du gör uttag för utgifter på skogskontot, säger Fredrik Luhr på Areal.

  4 | 16  EXCELLENT   37


Avverka med en knapptryckning Stora Enso tar ytterligare steg in i den digitala världen med Sveriges mest moderna förvaltningstjänst så att även små och medelstora fastigheter får del av alla fördelar med att överlåta förvaltningen av skogen. Med vårt förvaltningsavtal Företräda & Tillsyn är det så enkelt att vara aktiv i skogsskötseln att du inte ens behöver vara på plats. På den digitala plattformen samlar vi allt som gäller din skog, från skogsbruksplanen och interaktiva kartor till löpande rapporter och avräkningar. Gå in på storaensoskog.se/forvaltning och prova vår demo redan idag.


Text Stina Liljas Foto Innventia

Snart kan matförpackningar öppna sig själva Pappersförpackningar som öppnar sig själva när de värms. Papper som lagrar elektricitet från solceller och vindkraftverk. Papper som renar vatten. Papper kan användas till mycket mer än idag, och utveckling pågår.

  4 | 16  EXCELLENT   39


pappersmassa och zinkoxid. Papperet kan påverkas av mekanisk spänning, ljus och elektricitet. Ett tänkbart användningsområde för detta material är vattenrening. När papperet blir belyst, blir det aktivt och renar vattnet från bakterier och annat organiskt material.

Massaveden från våra skogar brukar förädlas till olika papperskvaliteter och förpackningar. Men papperets möjligheter är större än så. Forskning och utveckling sker på olika fronter för att papper och pappersprodukter ska användas på nya områden. En viktig aspekt är att papper är en förnybar resurs. Att tillverka produkter baserade på papper, i stället för på ändliga resurser, bidrar till en hållbar framtid. Ett rörligt material Hjalmar Granberg är en av alla som arbetar långsiktigt med att förnya papperets användningsområden. Han är forskare på Innventia, ett forskningsinstitut inriktat på innovationer baserade på råvara från skogen. Hans forskning handlar till stor del om att dra nytta av att papper är ett rörligt material. – Papper har egenskaper som gör att det påverkas av yttre faktorer som fukt, värme eller ljus. Genom att utveckla detta kan vi få fram nya aktiva material, säger Hjalmar Granberg. Självöppnande matförpackningar Ett exempel på vad som kan göras av aktiva material är matförpackningar som öppnar sig själva när de värms i ugnen. – Det kan vara en fördel för personer som har svårt att klara av att öppna en vanlig förpackning, säger Hjalmar Granberg och fortsätter: – All forskning och utveckling vi gör handlar om att skapa nytta. Jag skulle inte jobba med det här annars. Papper som vattenrenare Innventias egen pilotpappersmaskin används bland annat för tillverkning av nya material. Ett sådant aktivt material är ett halvledande papper som består av

40  EXCELLENT  4 | 16

Papper som lagrar el Elektricitet är dyrt att lagra, och det finns exempelvis efterfrågan på möjligheter att lagra el från solceller och vindkraftverk. Dessa kraftkällor producerar ju el bara när solen skiner eller vinden blåser. Hjalmar Granberg deltar i flera projekt kring energilagring i cellulosastrukturer. – Det finns flera synergieffekter mellan det lagrande materialet och cellulosan, förklarar han och fortsätter: – Bland annat har det visat sig att vissa ledande polymerer, exempelvis plaster och gummimaterial, växelverkar med cellulosan på ett positivt sätt. Dessutom ska man inte glömma cellulosans möjlighet att skapa mekaniska egenskaper som gör att blandningen med elektriskt aktiva material blir robust och håller ihop. Materialet går också att forma utan att förlora sina elektriska egenskaper. Blandningar mellan elektriskt aktiva material och cellulosa kan bli delar av ett batteri som kan laddas om flera gånger. Intresset för det här materialet är stort från skogsoch pappersindustrin. Blir det verklighet? Forskning pågår alltså på många fronter. Men när får konsumenter och näringsliv nytta av forskningen i praktiken? – Vi har en produkt som kommer ut på marknaden inom en snar framtid. Vad det är kan jag naturligtvis inte avslöja, säger Hjalmar Granberg. Men forskning tar tid, och när det gäller papper som lagrar el handlar det om flera år innan det kan komma till praktisk nytta.

Hjalmar Granberg, forskare på Innventia.

Innventia blir RISE Innventia går vid nyår samman med SP och Swedish ICT. Då bildas det nya storinstitutet RISE, www.ri.se, med uppgift att vara innovationspartner för näringsliv och samhälle. Innventias verksamhet blir en del i divisionen RISE Bioeconomy.


Text Eva Mandelqvist Foto Charlotte Gawell

Vintern är tiden för vila och återhämtning Vissa vill gå i ide, andra tycker att vintern är årets bästa tid. Fyll mörkret med tända ljus och låt det vara en tid för reflektion och planering. Naturen vilar och det bör vi också göra. Men tänk på att ta vara på ljuset så ofta du kan och att en stund ute i den friska luften brukar göra gott. För att hitta balans och hålla förkylningarna på avstånd krävs lite mer medvetet arbete. Värme, vila och rörelse är nyckelorden.

Vintrig skönhet – rimfrost på ett fönster är ett vackert blickfång.

  4 | 16  EXCELLENT   41


Krydda ordentligt! Välj kryddor som stimulerar blodcirkulationen, stärker immunförsvaret, är bakteriedödande, virushämmande och rika på antioxi­danter. Exempelvis kanel, kardemumma, chili, ingefära, enbär, tall och gran.

Fiskpinnar med granris, nässlor och aioli 4 personer 500 g gråsejfilé utan ben (eller annan fisk) 2–3 msk kallpressad rapsolja 2 msk nässelpulver (torkade och malda nässlor) salt och peppar

Aioli 1 äggula 0,5 tsk citronsaft 1,5 dl solrosolja 1 vitlöksklyfta salt och peppar

Ris 200 g rött ris 4–6 kvistar gran- eller tallris 8 dl vatten salt och peppar Lägg det röda riset i en kastrull och tillsätt gran- och tallris, vatten, salt och peppar. Koka upp och koka sedan försiktigt cirka 30 minuter under lock, tills riset mjuknat men har tuggmotstånd. Sila bort eventuellt vatten.   Vispa äggula, citronsaft och lite salt till aiolin. Vispa sedan i oljan, först långsamt så den hinner blanda sig med ägget till en majonnäs, sedan lite snabbare. Skala vitlöksklyftan och pressa den. Blanda ned i majonnäsen och smaka av med salt och peppar. Om aiolin skär sig, börja om i ny skål med lite ljummet vatten som du försiktigt vispar ned aiolin i.   Skär fisken i fiskpinnar, salta och peppra. Stek fisken gyllenbrun på båda sidorna i olja på medelvärme. Pudra över nässelpulver. Ta bort gran- och tallriset från det röda riset. Servera fiskpinnarna med riset och aiolin.

Rödbetspytt med hasselnötter och grönmögelost 4 personer 1 kg rödbetor 4 gula lökar 20 enbär 0,5 dl kallpressad olivolja 1,5 dl hasselnötter 150 g grönmögelost 3 dl bladpersilja 2 msk torkade lingon salt och peppar Sätt ugnen på 200 grader. Tvätta rödbetorna och skär bort fula delar. Skär i klyftor och lägg i ugnssäker form smord med olivolja. Skala löken, skär i klyftor och lägg i formen. Mortla eller finhacka bären. Blanda med rödbetorna och löken, salta och peppra. Ringla över lite olja och ugnsstek i cirka 30 minuter. Hacka hasselnötterna, skär osten i tärningar och hacka persiljan grovt. Blanda ned lingon, nötter, persilja och ost, när rödbetorna och löken är färdiga. Ringla över olja och servera.

Recepten är hämtade ur Det vilda köket av Rune Kalf-Hansen och Lisen Sundgren.


Text Amelie Bergman Foto Örjan Henriksson

Skogen är byggnadsvårdarens bästa vän Trä är byggnadsmaterialet för alla tider – och byggnadsvårdarens bästa vän. Nya träfiberbaserade isoleringsmaterial gör det lätt att renovera smart och hållbart. Och brädorna till panel och golv hämtas förstås ur egen skog. Det är lättare än du tror!

IsoCell lösullsisolering tillverkas av gamla tidningar. Materialet kan ta åt sig fukt, lagra den under en tid och sedan avge den igen, vilket bidrar till att huset andas. Lösullsisoleringen kan användas i golv, väggar och tak och sprutas in med hjälp av en speciell maskin så att det packas ordentligt.

  4 | 16  EXCELLENT   43


Om timmerstommen är skadad finns det möjlighet att renovera med hjälp av timmer återvunnet från andra gamla hus. Om du bygger till – lämna gärna den gamla ytterväggen bar så att äldre tiders hantverksskicklighet blir synlig.

Genom historien har trä varit vårt viktigaste byggmaterial. Lätt att få tag på, lätt att bearbeta och – under rätt förutsättningar – väldigt hållbart. I Norden är knuttimringen känd sedan 800-talet och Sveriges äldsta bevarade timmerbyggnad är Granhults kyrka i Nottebäcks församling mellan Växjö och Åseda. Analyser av timret visar att kyrkan är byggd på 1220talet. Här i Sverige är det inte ovanligt med timmerhus från 1500-talet och antalet timrade torp och stugor med rödfärgad panel är oräkneligt. För den som är intresserad av byggnadsvård och vill ta hand om hus och ekonomibyggnader på gården är trä det självklara materialet. Ett hållbart val – En viktig princip inom byggnadsvården är att man vid skador lagar eller ersätter med samma material som har använts tidigare. Allra helst begagnat eller, om det inte finns tillgängligt, nytt, konstaterar Stefan Holmberg som driver Wederslöfs Byggnadsvård söder om Växjö. Att bygga och renovera med trä har många fördelar. Först och främst så kan trämaterial transportera fukt, vilket ger stora fördelar rent byggnadstekniskt. Men det är också ett hållbart, miljövänligt och resurssnålt material.

44  EXCELLENT  4 | 16

Grangolv blir det finaste skurgolvet och får med tiden en vacker grå färg. Om möjligt, försök att behålla det som finns i huset. Det här nyinlagda grangolvet är kilsågat efter stammens hela längd vilket gör golvplanken olika breda i toppen och botten. Alltså måste de läggas omlott.

– Som koldioxidsänka är trä oslagbart. När trädet växer binds koldioxid. Under husets livslängd fungerar det som koldioxidsänka och när huset sedan har tjänat ut så bidrar det inte till ökade koldioxidutsläpp. Naturligtvis är trä också giftfritt till skillnad från många moderna byggmaterial, säger Stefan Holmberg. Trä har även högre värmelagringsegenskaper än artificiella material. Det märker du genom att timmerhus ofta behåller värmen längre när det har slagit om till kallt väder – och vice versa. Förändringen går trögare vilket också bidrar till ett jämnare inomhus­ klimat. Isolering av gamla tidningar Trä byts alltså rimligen mot trä, återvunnet eller nysågat. I takt med att byggnadsvården har blivit en angelägenhet för allt fler har också utbudet ökat. I dag är det relativt enkelt att få tag på utbildade timmermän som kan hjälpa till att timra om delar av en skadad timmerstomme. Ofta sker det med hjälp av återvunnet timmer från hus som har monterats ner och tagits hand om entusiaster eller byggnadsvårdsfirmor. Numera finns det också rationellt producerade cellulosa-baserade alternativ för den som vill isolera sitt gamla hus på ett byggnadsvårdsmässigt och hållbart sätt. Det är nämligen klokt att inte bygga in moderna


Tall är det bästa materialet till fönstersnickerier. De här fönstren är nytillverkade av en skicklig snickare och har försetts med ”restglas” från glasindustrin. Inte så dyrt som munblåst glas men mer livfullt än ett valsat glas.

Tall lämpar sig väl som fasadbeklädnad. Här har panelen kilsågats, vilket bidrar till en levande fasad med olika bredd mellan locklisterna. Panelen är målad med Falu Ljus.

byggnadsmaterial i gamla trähus. Olika typer av glasull, stenull och cellplaster kan, i kombination med ångspärr av plast, orsaka svåra fuktskador. – Allt organiskt material är programmerat för att transportera vatten. Den egenskapen försvinner förstås så fort du avlägsnar stocken från roten, men förmågan att hantera fukt finns fortfarande kvar. Trä är fantastiskt bra på att suga åt sig fukt men det är lika bra på att släppa ifrån sig den, förklarar Stefan som själv arbetar med träbaserade isoleringsmaterial i golv, tak och väggar. IsoCell lösullsisolering tillverkas av återvunnet svenskt tidningspapper i Tibro. Lösullen sprutas in under högt tryck med hjälp av en specialutrustad lastbil för att få rätt packningsgrad och är ett klimatsmart sätt att varsamt energieffektivisera hus. Regelskivor av träfiber Många snickare föredrar dock att jobba med regelskivor i väggarna eftersom det ger hög flexibilitet. Numera finns det alternativ tillverkade av träfiber. Stefan har valt att handla med skivor som är gjorda av träfiber från rotbensreduceringen vid sågverk. – Om stocken kapas nära roten följer ofta rotbenen med till sågverket där de, i det här fallet, flisas. Fliset rivs sedan ner till fibrer som formas till skivor. Däre-

Brädorna i innertaket säger mycket om husets historia. Ofta behöver man inte byta ut hela innertaket utan kan skarva i nya om brädorna av någon anledning behöver bytas ut. Det här taket skvallrar om att det en gång har stått en murad spis på platsen, innan rummet försågs med en ”modern” kakelugn.

mot krävs det ett bindemedel för att skivorna ska gå att jobba med utan att falla sönder – i dagsläget polyester. Det bör man vara medveten om, berättar Stefan. Båda de här alternativen är diffusionsöppna, vilket innebär att man låter huset andas. Cellulosaisoleringen kan ta åt sig fukt, lagra den under en tid och sedan avge den igen när temperatur och väderförhållandena är de rätta. Fukten avgår helt enkelt till luften igen. Detaljerna som gör det Den här typen av träbaserade isoleringsmaterial är bra val som inte syns. Men byggnadsvårdarens stora glädje sitter förstås i de trädetaljer som bidrar till att skänka huset dess charm: träpaneler, golvbrädor, innertak och vackra snickeridetaljer i form av fönster, dörrar och lister. Som skogsägare har du dessutom ett utmärkt tillfälle att hämta materialet ur din egen skog. Mer närproducerat kan det inte bli, konstaterar byggnadsvårdare David Gard på Smålands Byggnadsvård: – Med egen skog kommer du långt. Tänk gran till golv och bjälklag då granens långa fibrer ger en god hållbarhet mot nötning. Granens kvistar blöder inte lika mycket som tallens. Granen behåller också sin

  4 | 16  EXCELLENT   45


Pärlspont är en klassisk väggbeklädnad i många svenska timmerhus. Här i en lite otradi­tionell kombination med stänkmålning.

vackra ljusa nyans – vilket gör det lättare att få en fin silvergrå nyans på skurgolven – medan furan gulnar med tiden. Tallen är däremot perfekt ämnad som ytterpanel, vindskivor och fönstervirke. Oavsett träslag och användningsområde ska du välja träd som inte är frodvuxna, det vill säga att de inte ska ha vuxit för fort. Senvuxet ska det va’ – men för den skull behöver du inte hämta hem en hundrafemtioårig norrlandsfura. – Tvärtemot vad många tror så går det alldeles utmärkt att använda sydsvensk tall. Men välj den med omsorg. Tallar som stått på en mager mosse lämpar sig ofta väl för de här ändamålen, tipsar David. Ovärderlig känsla När du har fällt träden, vilket förslagsvis görs när det är som torrast vintertid, ska timret sågas upp i tänkta längder och dimensioner. Antingen går du till en legosåg och ber om hjälp, eller också investerar 46  EXCELLENT  4 | 16

du i ett eget litet bandsågverk. Därefter ska virket torkas, helst under press, så att det når rätt fukthalt för användningsområdet. Rumstorrt för golv och tak: 10–15 procent, vid användning utomhus: 15–23 procent. Om det är fasadbrädor som ska användas ute kan du låta dem torka luftigt och skyddat utomhus under sommaren. Om träet ska användas inomhus kan det vara smidigt att hyra in sig hos någon som har en virkestork. Här gäller det dock att vara uppmärksam så att virket inte torkar för fort, för då tappar det i kvalitet. När fukthalten är den rätta är virket färdigt att användas. Om du ska ha det till golv ska det också hyvlas och nåtas. Sådant kan du be ett snickeri om hjälp med. Det är alltså lite pyssel med förädlingen, men det är det värt, säger David. – Fördelen med att hämta materialet ur din egen skog är att du vet vad du får. Det är inte en självklarhet om du köper. Sedan är det ju en känsla som inte går att köpa för pengar!


Text och foto Håkan Olsén

På sommaren ligger ett magiskt skimmer över Tiomilaskogen När Kultur i Tiomilaskogen startade år 2000 var det inte många som trodde på dess framtid. Några knasiga konstnärsstollar från Malung eller möjligtvis Ekshärad skulle kanske ge sig ut på sådana märkvärdigheter, men knappast några fler. Idag vet vi bättre.

  4 | 16  EXCELLENT   47


”Tåck jävla fjant, de är bare för kvinnfölk och stadsbor och di där som inte begriper nåt.”

Över 100 000 människor har hittills letat sig fram på slingriga och dammiga grusvägar i den annars så öde Finnmarksskogen. Besökt logarna och gårdstunen i de gamla skogshuggarbyarna och tagit del av en kulturrunda som knappast existerar någon annanstans. Har fått fart på byarna 15 byar utspridda i något slags ingenmansland mellan Dalarna och Värmland, inga affärer, inga bensinmackar, ibland knappt skyltat. Utan karta var det ingen självklarhet att man hittade ut igen. Och här hade inte många utomstående satt fot sin innan, så det var en händelse av stora mått att så många hittat till Tiomilaskogen. Karavaner av bilar som fyllde vägkanterna och åkrarna. Folk både högt och lågt. Det medförde oväntat mycket glädje bland de 200 invånarna som nu både idogt och noggrant renoverat gamla ladugårdar, loft och logar, röjt sly och målat fasaderna. Byarna hade inte varit så välansade sedan skogsbondebrukets slutfas på 70-talet, gamla byaträtor hade upphört, nu gäller samarbete och nya visioner. Det har blivit andra tider i skogen och ordet kultur hade fått ett nytt begrepp, en ny definition. Svårförklarlig dessutom. Det tog 14 år, sedan satte en värmlänning fingret på vad som är kultur i Tiomila­ skogen: ”Kultur”, sa han, när hans fru frågade om han ville köra en runda med henne i Tiomilaskogen, ”tåck jävla

48  EXCELLENT  4 | 16

fjant, de är bare för kvinnfölk och stadsbor och di där som inte begriper nåt.” Men han åkte ändå med sin fru på torsdagen under milda skogshuggarprotester. Och se, nästa dag kom han tillbaka, och nästa. Det var något som upphävt gravitationen under hans gummistövlar. Det var inte skulpturer eller svartvita foton eller strykjärnskonst eller blues på logen som hade förfört hans ögon. Det var något annat. Kanske var det en egendomlig ny känsla, den där märkvärdiga som aldrig uttalats? Gärdsgårdar och timmerteknik och handsprängda brunnar? Kanske var det hambon med frugan på Lejsme Pers loge. Kanske slog han en skvätt brännvin i sitt kaffe? Hur som helst så hade han sprängt det omöjligas gränser. Kultur är gränslöst i Tiomilaskogen, det är mytom­ spunnet och tar sig olika proportioner, där olika världar och eror möter varandra. Som kvicksilver; farligt att ta på, omöjligt att omfamna. Det må vara mitt i mörkaste vintern, men det hindrar inte att vi alla kan drömma om sommaren och planera för något magiskt redan nu. Kultur i Tiomilaskogen äger rum vecka 30, i slutet av juli varje sommar. En stämning som är svår att återge med ord, men som får folk att komma år efter år. Läs mer på www.kulturitiomilaskogen.se


4 | 16  EXCELLENT   49


krönika

Bioenergins glöd är oändlig Vi är alla brännved i universums tassemarker. En liten glöd som först pyr varefter den blir sprakande het och till sist aska. Kanske är det därför jag förtrollas av eldflammornas sambadans? Det låter som en inledningsfras skriven av en pyroman. Men det är jag inte, inte mer än gemene man. I alla tider har människor fascinerats av elden. Forskarna tror att den uppfanns för omkring 790 000 år sedan. Det är svårt att tänka sig en värld utan eld, men om man glömmer tändstickor och tändstål när man ska på vildmarkshelg så gör sig den världen snabbt påmind. När jag planerar en avverkning stöter jag då och då på en slocknad eld – en kolbotten. Det finns gott om dem i mitt köpområde. Har jag riktig tur eller otur, det beror på vilket kulturhistoriskt humör jag är på, så hittar jag också spår av kolarkojan. Runt allt snitslar jag hänsynsstubbar som visar att maskinerna inte får köra där. Om jag blundar riktigt hårt så ser jag på min ögonlocksbiograf kolarnas idoga arbete. Det är nog Dan Andersson som gett mig de där inre bilderna. Som den näst sista versen i ”Kolvaktaren”:

50  EXCELLENT  4 | 16

Glatt från gula lågorna flyta värmevågorna mot mitt breda bröst. Flammorna gå lekande skänka kärligt smekande värme åt en frysande och med glädje lysande sken till ögontröst. Enligt instruktionen från Skogsstyrelsen ska vi plocka bort träd och grot kring kolbotten. När vi gjort det känns det som cirkeln är sluten. Virket och bioenergin tas tillvara och ger energi i modernare kolarkojor. Bioenergins glöd är oändlig. Jag öppnar mina ögon, torkar sotet från kinderna och går vidare till nästa kolbotten trettio meter därifrån. Vilken tur jag hade idag! Christian Umeland


hälge

Lös krysset och vinn en fleecepläd! Vi lottar ut tre stycken fleeceplädar bland de som skickar in den rätta lösningen från de färgade rutorna senast den 25 januari till: Stora Enso Skog, Excellent, 791 80 Falun eller via e-post: excellent@storaenso.com. Ange adress och mobiltelefonnummer när du skickar in ditt svar. Tre vinnare i krysset #2 2016 får varsin necessär: Alf Olofsson i Sveg, Inger Olsson i Brastad och Mats Lindqvist i Kopparberg.


Stora Enso Skog AB 791 80 Falun

Foto Lasse Arvidson

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).

Excellent #4 2016  

Magasinet för skogsägare. Tema: Biobränsle– den gröna energin

Excellent #4 2016  

Magasinet för skogsägare. Tema: Biobränsle– den gröna energin