Excellent #3 2018

Magasin för skogsägare från Stora Enso

15 temasidor / 11

Förnybar–energi Lövskog möjligheter från skogen och skötsel

På hög höjd Så hittar du rätt i svampskogen Europas modernaste CLT-fabrik Jobba säkert i skogen – bästa tipsen Så tar du hand om skogen efter branden

# 3 | 2018

Foto Lasse Arvidson

ledare

Att bidra till en hållbar framtid Utvecklingen av nya hållbara produkter gjorda av skog är mycket stark och just nu pågår bygget av Europas modernaste anläggningar för tillverkning av korslimmat trä i Värmland. För en tid sedan nåddes vi dessutom av beskedet om ytterligare satsningar på biokomposittillverkning i Hylte. Det är oerhört positivt, för både skogsägare och en hållbar framtid!

Biokomposit består ungefär till hälften av träfiber och är ett mer hållbart alternativ till plast med enastående egenskaper – det är starkt, värmetåligt och doftar gott. Håll utkik i livsmedelsbutikerna i höst, då ett helt nytt sortiment av köksprodukter tillverkade av Stora Ensos biokomposit lanseras – från skärbrädor till osthyvlar och stekspadar. Vi väljer skogsvägen till en bättre framtid, vi hoppas du vill göra det tillsammans med oss.

I det här numret väljer vi att titta närmare på biobränsle och framförallt grot. De där brungrå rishögarna vid vägen som ser rätt trista ut innehåller

mängder av grön, förnybar energi. Prata med din virkesköpare om att omhänderta riset vid din nästa avverkning, det ger många positiva effekter, fram­ förallt för den nya generationen skog som får förutsättningar för en flygande start.

Läsningen framför dig är ett potpurri av möten med människor, skogsbruk, avancerad ny teknik, förnybar bioenergi, ripjakt i härjedalsfjällen och härlig mat för höstens utflykter, jag hoppas du kommer att gilla det!

Ulrika Forsman Ansvarig utgivare och kommunikatör

PS. Visst har du sett vårt digitala utskick Skogsnära? Varje månad får du filmer, tips och inspiration för ett aktivt skogsbruk, tillsammans med glimtar från utvecklingen av nya produkter. Besök oss på storaensoskog.se för din prenumeration.

Stora Enso Excellent ges ut av Stora Enso Skog Redaktör Eva Mandelqvist Produktion Confetti Tryck Forssa Print Omslagsfoto Lasse Arvidson Papper MultiArt Gloss 200 g i omslag och NovaPress Silk 100 g i inlagan från Stora Enso Prenumerationsärenden ulrika.forsman@storaenso.com Stora Enso Skog 791 80 Falun Telefon 01046 400 00 Fax 01046 825 56 Hemsida www.storaensoskog.se ISSN 1404-6628 Ansvarig utgivare Ulrika Forsman

14

Foto Huab

6 Jakten på skogens guld 8 CLT-fabriken tar form 14 VR-glasögon – framtiden för kranförarna

48

Foto Lasse Arvidson

6

Foto Lasse Arvidson

innehåll

Smart teknik förenklar jobbat.

16 Ripjakt på fjället På besök i jaktens finrum.

Foto Lasse Arvidson

34 Avverkning under extremtorka – så går det till 36 Ljus framtid för boken 43 Bästa recepten till utflykten 48 Sälgen – skogens anonyma rockstjärna 50 Krönika: Så är äntligen ordningen tillbaka

23–33 Tema / Förnybar energi från skogen

3 | 18 EXCELLENT 3

Stor satsning på biokomposit

Så behandlar vi dina personuppgifter

Så många plantor satte Timo Kloft under 24 timmar på ett hygge utanför Lycksele, vilket är nytt världsrekord med hästlängder. Timo hade sedan tidigare ett inofficiellt världsrekord på cirka 17 000 plantor, som Guinness inte godkände på grund av brister i dokumentationen. Men nu är han alltså officiellt snabbast i världen, och med sina drygt 875 plantor i timmen – svårslagen. / skogen.se

Foto Lasse Arvidson

Du har säkert hört det några gånger förut – GDPR, den lag som i maj i år ersatte personuppgiftslagen. Även om mycket är sig likt ställs det nu högre krav på hur företag samlar in och behandlar dina personuppgifter. Vi hanterar personuppgifter i affärssamarbeten med skogsägare och andra samarbetspartners, och för att erbjuda tjänster och produkter som rör skog och skogsbruk. Vi värnar om din integritet och har rutiner och arbetssätt för att säkerställa en korrekt hantering.

Läs mer på storaensoskog.se under rubriken ”vårt ansvar”.

21 039

Foto Lasse Arvidson

GDPR

Foto Mostphotos

notiser

Stora Enso gör ytterligare en investering, på närmare 73 miljoner kronor i biokomposit­ anläggningen i Hylte.

Biokompositmaterial är en blandning av träfiber och plast och målet är att det ska ersätta den plast som används i olika produkter idag. För att möta den ökade efterfrågan på det nya materialet satsar Stora Enso ännu mer på anläggningen i Hylte, bygger ett kompetenscentrum och installerar nya maskiner.

– Med den nya utrustningen på plats kan Stora Enso erbjuda ett större urval av fibrer för biokompositer, till ett attraktivt pris. Det gör det enklare för kunder att byta från befintliga materiella lösningar till de som baseras på biokompositer, säger Patricia Oddshammar, chef för biokompositer inom Stora Enso.

– På det nya kompetenscentret kommer vi att kunna dela vår kunskap med våra kunder och bistå med provkörningar och produkttester.

Pellets – både energi och stallströ Stora Enso satsar på pellets – en förnybar energikälla som görs av råmaterial från Stora Ensos egna sågverk. Den är energieffektiv och miljövänlig och kan dessutom användas som stallströ.

Läs mer på pellets.storaenso.com

Mål: bensin från skogen och grönare asfalt Ny forskning ska försöka hitta tekniker som gör att man kan tillverka bensin och flygbränsle av skogsråvara. Dessutom ska man använda en av biprodukterna i den framställningen – och testa att byta ut den oljebaserade bitumen i asfaltens bindemedel mot lignin, från träd, i en miljövänligare asfalt. Projektet finansieras av EU och heter Rewofuel.

– Att använda förnyelsebar råvara är jätteviktigt. Vi måste alla göra något åt klimatförändringarna och det här kan vara ett sätt, säger Mats Wendel, innovationsstrateg på Peab Asfalt, som är del av Rewofuel och ska testa den nya gröna asfalten. / nyteknik.se

4 EXCELLENT 3 | 18

Foto Mostphotos

Samarbetar för förnybar framtid Stora Enso och Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, har ingått ett samarbete. Tillsammans ska man driva forskningsprojekt inom hållbart skogsbruk och träbaserad biomassa och förbättra möjligheterna till kompetensutveckling för båda parter.

– Samarbeten med ledande akademiska institut såsom SLU är avgörande för Stora Ensos strategi och stödjer vår fortsatta transformation till ett företag inom förnybara material, säger Stora Ensos VD Karl-Henrik Sundström. Vårt mål är att ersätta fossilbaserade material genom att skapa och utveckla nya produkter från skogen.

Unboxing ger förpackningarna stjärnglans Visste du att det skulle ta sju år att titta på alla videos på YouTube som har ordet ”Unboxing” i sin rubrik? Det handlar om videos där användare, i många fall kändisar, öppnar en förpackning med en ny produkt i, framför en kamera. Det kan handla om allt från en ny teknikpryl till en ny parfym som kommit ut på marknaden. Personen som står framför kameran tar fram produkten och kommenterar den.

– Det är oerhört vanligt att unga delar sina upplevelser med andra på sociala medier och det gäller också när man köpt något nytt på nätet. Det är ett exempel på hur förpackningen hamnat mer i centrum i dag än tidigare, säger Nils von Essen, marketing manager på Division Packaging solutions.

Men varför har det här fenomenet blivit så populärt?

En anledning kan vara alla känslor som visas i en sådan här film. Personen som öppnar paketet kan bli allt från överraskad, glad och uppspelt till besviken.

Förpackningarnas design har blivit allt viktigare för att kommunicera vad paketen innehåller.

Vi associerar naturliga färger med ett ekologiskt, hållbart innehåll och glansiga, tjocka förpackningar med något lyxigt.

Unboxing har blivit stort och lockar miljoner tittare. Ett perfekt tillfälle att visa upp en snygg och funktionell förpackning.

Fruktglasögon fick pris

I ”Det vilda alfabetet” finns både dikter och akvarellmålningar som tecknar en charmig bild av den svenska skogen och naturen. Erik Kohlström som både målat och skrivit har ett förflutet på Naturmorgon i Sveriges Radios P1 och jobbar numera på Naturum Vattenriket i Kristianstad som naturvägledare.

Boken är också den perfekta naturvägledningen för unga nyfikna skogsbesökare.

Foto Stora Enso

Nytt natur-ABC

För fjärde året i rad har Stora Ensos designtävling Recreate Packaging ägt rum. Tävlingen lyfter nyskapande förpackningsdesign som bygger på förnybara material.

I år var livsmedelsförpackningar för barn i fokus och vinnaren i proffskategorin blev Viktoriia Schmidt och Arthur Schmidt för deras ”Fruit Glasses” – yoghurtförpackningar i papp som barnen kan leka med när de ätit upp.

Fler spännande bidrag hittar du på recreatepackaging.com

/ natursidan.se

3 | 18 EXCELLENT 5

barnens sidor Rödgul trumpet­ svamp trivs bland mossa i kanten av ett kärr.

Text Tobias Barle Foto Lasse Arvidson

Jakten på skogens guld Att plocka svamp kan vara ett roligt äventyr i skogen, som slutar i en festmåltid med egenplockad svamp på tallriken. Alla i familjen kan delta, med varsin korg att fylla. Men det gäller att ha koll på vad man plockar – om man tar fel kan det vara riktigt farligt att äta svampen.

Det finns massor med svamp i våra skogar, runt 10 000 arter faktiskt. Men bara runt 100 är bra mat­ svampar och alltså både ätbara och goda och vissa av de 10 000 arterna är till och med giftiga. Men de som är ätbara kan man ha till nästan all sorts mat.

De passar i såser och soppor, i mustiga höstgrytor eller stekta i smör på en rostad macka.

Kom tillbaka!

Till skillnad från frukt och bär växer svampar fort och det kommer nya där du plockat. Det betyder att om

6 EXCELLENT 3 | 18

du hittat ett bra svampställe kan du komma tillbaka till samma plats flera gånger varje vecka under högsäsong, för att plocka nya svampar.

Varför inte göra en tävling av svampjakten? Vem hittar flest, störst och vackrast? Och så kan man, med svampbok i handen, lära sig vilka svampar man hittat. Se bara till att ingen stoppar svamp i munnen.

Håll koll på svampen Det är inte helt lätt att veta vilka svampar som går att äta, eftersom de kan likna varandra.

Därför är det bäst att alltid bara plocka svamp som du är helt säker på vilken sort det är och att den är ofarlig. Chansa inte!

Det finns en regel som det är klokt att hålla sig till när man letar svamp: undvik vita svampar som har

vita hattar och vita skivor på undersidan, och bruna svampar med bruna hattar och bruna skivor.

Eftersom det kan vara svårt att avgöra vad som är vad i skogen ska du alltid ha med dig en uppdaterad svampbok som är skriven utifrån svenska förhållanden, eller en uppdaterad app så du vet vad du hittat.

Det gäller både nybörjare och vana svampplockare.

Åtta goda ätbara svampar

Giftiga svampar!

Trattkantarell Kännetecken: Hatten är gulbrun eller brunsvart och gul på undersidan. Foten är brungul eller gul och ihålig.

Trivs bra i: Mossiga barrskogar.

Om du äter dem blir du mycket dålig i magen, och de kan även skada din lever och njurar. I värsta fall är svampens gift dödligt, men det är ovanligt i Sverige att någon dör på grund av svamp man ätit.

De giftiga svamparna, förutom röd flugsvamp, ser ut precis som vilka andra svampar som helst.

Rödgul trumpetsvamp Kännetecken: Ser ut som en liten trumpet, med en tunn trattformad hatt som har krusig kant. Rödbrun eller gulbrun hatt och gul eller rödgul fot. Snarlik trattkantarellen.

Trivs bra: Bland mossa i kanten av ett kärr.

Kantarell Kännetecken: Hela svampen är gul eller mörkt gulorange. Hatten kan få röda fläckar om den har blivit skadad.

Trivs bra i: Löv- och barrskog.

Röd flugsvamp Väldigt karaktäristisk med sin röda hatt med vita prickar och vita fot.

Vit flugsvamp Kan vara lätt att missta för en snöbollschampinjon, men är väldigt farlig att äta.

Sandsopp Kännetecken: Gulbrun med små mörka fjäll. Foten och hatten har nästan samma färg.

Trivs bra: På tallhedar, i bergig barrskog med renlav, och i mossig barrskog.

Lömsk flugsvamp Vit, svagt grönaktig hatt.

Skivorna är vita, ibland grön­ gulaktiga och foten är vit och grönaktig.

Sotvaxskivling Kännetecken: Hatten är sotbrun, ofta med en puckel.

Undersidan av hatten är vit eller vitgrå.

Trivs bra i: Mossig barrskog.

Gifthätting Liten brun eller gulbrun skivling som har ljusbrun fot med en tunn ring. En av Nordens giftigaste svampar.

Karljohansvamp Kännetecken: Ljusbrun eller mörkbrun hatt, ofta skrynklig mot hattkanten, blir klibbig om det är fuktigt väder. Foten är ofta knubbig och vit eller ljusbrun.

Trivs bra i: Barr- och lövskog.

Smörsopp Kännetecken: Gula rör under hatten, vit fot med ring.

Hatten är brun och har en slemmig hatthud – dra bort den innan du lagar till svampen.

Trivs bra i: Tallskog.

Blek taggsvamp Kännetecken: Vit eller vitgul svamp med spetsiga tätt sittande taggar under hatten.

Trivs bra i: Löv- och barrskog.

Toppig giftspindling Hatten är rödbrun eller gulbrun, skivorna är tjocka och rödbruna, foten rödbrun.

Stenmurkla Rå är den mycket giftig. Tidigare ansågs den ätbar om man kokade den några gånger men numera avråder Livsmedelsverket från att äta den.

Fårticka Utseende: Vit eller gulvit med en hatt som är mellan en och två decimeter bred.

Trivs bra i: Mossig barrskog.

Källa | Svampguiden.com Foto | Shutterstock, Mostphotos

3 | 18 EXCELLENT 7

Text Tobias Barle Foto Stora Enso

CLT-fabriken tar form

Förra hösten påbörjades en stor satsning på hållbart byggande i Sverige. Stora Enso investerar en halv miljard kronor i en ny CLT-fabrik som ska ligga bredvid sågverket på Gruvön i Värmland.

– CLT-fabriken är en del av vår strategi för att vara med och öka byggandet i trä, berättar Pär Larsson som är platschef på Gruvön.

– Idag byggs bara tio procent av husen i Sverige i trä och det vill vi ändra på. Nu är bygget igång.

Fabriksbyggnaden är rest bredvid sågverket och maskinerna är på väg in i fabriken, så vi kan börja testa att allt fungerar och att produkten blir som den ska.

CLT står för Cross-Laminated Timber, alltså kors­ limmat trä och är ett av framtidens hållbara byggnadsmaterial. Av det kan man göra de flesta delar i ett bygge: väggar, golv och tak. Faktum är att själva fabriken byggts av samma material den själv ska producera. Vissa delar är i betong, men den är till största delen byggd av CLT och limträbalkar. 13 000 m2 trä har använts, vilket binder koldioxid motsvarande 1 900 flyg­resor från Karlstad till Melbourne, säger Pär.

Optimal placering Fabriken på Gruvön blir Europas största och modernaste produktionslinje för korslimmat trä. Att det blev just Gruvön beror på flera saker, dels finns det stora mängder virke av rätt kvalitet i närheten, dels finns det en klar infrastruktur och placeringen mellan Stockholm och Oslo är fördelaktig. Dessutom finns sågverket alldeles bredvid att ta råmaterial ifrån.

8 EXCELLENT 3 | 18

– Produktionen börjar relativt sakta och trappas upp över tid. När vi är i full gång ska vi producera 100 000 m3 CLT per år. Som jämförelse bygger vi just nu ett hus med 150 lägenheter och en förskola i Växjö, vilket kräver 6 500 m3 CLT. Tillhandahåller både material och kunskap Förutom produktion av stora mängder CLT på Gruvön, vill man dela med sig av sin kunskap om materialet.

– Vi har lanserat ett byggsystem som heter Wood Products Building System, ett öppet system som finns att hitta på nätet. I systemet kan man öka sin kunskap om hur man bygger med CLT. Vi har tagit fram det för att stötta ingenjörer, arkitekter och byggare.

Allt man behöver för att bygga husen är en skylift, en lyftkran och en skruvdragare, vilket gör byggena väldigt effektiva och väldigt tysta. Många arkitekter tycker att det är spännande att jobba med trä, eftersom det är så flexibelt.

– Det är kul att följa projektet. Det är så stort och något helt nytt för oss. Men allt har flutit på enligt plan, så jag ser fram emot att dra igång produktionen på allvar i början på nästa år, avslutar Pär Larsson.

Text Tobias Barle Foto Lasse Arvidson

Skapa framtiden från början För att ge din växande ungskog den bästa starten behöver du ge den extra mycket uppmärksamhet och framförallt se till att röja, i rätt tid. Virkesköpare Andreas Lund berättar varför det är en bra idé.

3 | 18 EXCELLENT 9

– Det första steget är att komma in med röjsågen i rätt tid, berättar Andreas Lund.

– Exakt när du ska göra det beror på bonitet och hur marken ser ut, men en planterad ungskog i våra områden tycker jag man ska gå in i när ungskogen är fem år gammal och ungefär knähög. Då gör man en första röjning av löv och friställer gran-, tall- eller lövskogsplantorna, så de får en extra skjuts.

Gör plats för barren Lövträden växer oftast snabbare än barrträden och blir i vägen och roffar åt sig av både solljus och näring i marken. En röjning är då välgörande för barrträden, som brukar stå ganska tätt – mellan 60 och 80 centimeter isär bara.

– Du ska gå in och röja en andra gång också för att verkligen hjälpa plantorna på traven, säger Andreas.

– Det gör du när de är 10–15 år gamla och har blivit drygt fyra meter höga, det som brukar kallas för älgsäker höjd. Under andraröjningen röjer man isär träden så att de nu har 2,5–3 meter mellan sig och du har drygt 2 000 träd per hektar.

Att röja i rätt tid är en kostnad och samtidigt en investering som man har igen sen. Det är dessutom billigare att röja i rätt tid eftersom det inte är lika hög skog som ska röjas och det därmed tar färre timmar att göra jobbet.

10 EXCELLENT 3 | 18

Oröjda skogar är känsligare – Det finns bestånd som är 20 år gamla och aldrig blivit röjda. Då har du oftast en högre kostnad för att röja och ofta har inte träden fått samma fina dimen­ sionsutveckling, eftersom de har stått för tätt och vuxit på höjden men inte på bredden. Man tappar fart på beståndet om man säger så.

En annan fördel med att röja i rätt tid är att träden blir mindre vindkänsliga, eftersom utrymmet gör att de växer sig grövre och därmed stadiga. Dessa kraftiga och tåliga bestånd är också bättre förberedda när du kommer till gallring.

– Jag ser det som att du skapar framtiden redan i början, eftersom du ser till att du får kraftigare och bättre bestånd. Oröjda skogar är känsligare för framtida åtgärder, helt enkelt.

En klok investering – Att röja är den bästa investeringen du kan göra för din skog eftersom tillväxten ökar. Jag äger skog själv och vet hur lätt det är att tänka att det där gör jag själv, och så blir det inte av. Bättre då att ta hjälp.

En sak är säker, det blir inte billigare att göra det imorgon, eftersom priset på att röja ökar i takt med att träden växer. Så jag råder alla att ta tag i det med en gång, avslutar Andreas Lund.

Text Tobias Barle Foto Lasse Arvidson

Anders Sörman, Räddningstjänsten DalaMitt.

Jobba säkert i skogen Om ett träd faller i skogen – över dig – hur gör du för att få hjälp? Att jobba säkert i skogen innebär bland annat att alltid kunna kalla på hjälp om en olycka skulle inträffa.

Excellent har pratat med Räddningstjänsten och SOS Alarm om vad mer du måste tänka på.

– Kolla mobiltäckningen, vet du med dig att det saknas täckning är det viktigt att ha rutiner för hur du ska larma om olyckan är framme. Undvik ensamarbete om det går, annars behöver du ha en beredskapsplan som involverar de närmaste, exempelvis tider då du söker upp mobiltäckning och hör av dig, säger Anders Sörman, på Räddningstjänsten DalaMitt.

I stora delar av skogslandskapet är mobiltäckningen begränsad och då finns andra tekniska hjälpmedel att använda, exempel komradio eller nödsändare som avger koordinater med jämna mellanrum och uppger din position för en vän eller kollega som har nätuppkoppling. Via radio eller nödsändare kan du larma och be om hjälp om du skulle behöva.

Nödsamtal kan fungera – Även i vildmarken brukar det gå att ringa 112. Det fungerar tack vare roamingtekniken som väljer operatören med bäst täckning där du är. Saknas täckning helt, kan du inte heller ringa 112. Då måste du ha ett annat sätt att kalla på hjälp, exempelvis komradio eller satellittelefon, säger Helena Söderblom på SOS Alarm.

Den trianguleringsteknik som kan användas idag för positionering visar bara var den närmaste telefonmasten finns – och eftersom masterna kan ha en räckvidd på 50 km2, räcker inte tekniken till.

Ofta får 112-operatören fråga sig fram, om orter man passerat, om man ser något landmärke att utgå ifrån i sökningsarbetet.

3 | 18 EXCELLENT 11

Tänk på detta när du ska arbeta i skogen • Använd alltid skyddsutrustning – hjälm, ögonskydd, handskar, skyddskläder.

• Se till att dina verktyg och maskiner funge­rar som de ska.

• Undvik ensamarbete om det går.

• Gör en riskbedömning där du befinner dig och anpassa arbetet efter riskerna.

• Ha alltid med dig mobiltelefon, komradio eller satellittelefon så du kan kalla på hjälp.

• Ha rutiner för att meddela andra var du är och håll kontakten.

• Se till att batteriet till telefonen är laddat, ta med en powerbank för säkerhets skull.

• Ha med pulversläckare i din fyrhjuling eller traktor.

• Kolla brandprognoser och undvik skogsarbete om det är för torrt i marken.

• Säkerställ att du har rätt kunskaper för att hantera din utrustning på ett säkert sätt.

– 112-operatören kan också fråga via sms om du vill skicka din position till SOS Alarm. Då godkänner du att bli positionerad, vilket gör det lagligt. Men det är inte alltid man har sinnesnärvaro eller möjlighet att svara på sms i en nödsituation, säger Helena Söderblom.

Tekniken för att positionera var folk befinner sig med hjälp av GPS:en i telefon finns redan idag. Men Post- och telestyrelsen anser att det är integritetskränkande att hålla koll på var alla befinner sig.

– Andra länder i EU har dock tolkat reglerna annorlunda och får positionera sina medborgare, och vi hoppas lagen ska ändras i Sverige så att vi kan rädda fler, säger Helena Söderblom.

Ha rutiner Det allra viktigaste är att se till att någon vet var du befinner dig och ungefär när du tänkt vara tillbaka. Ha en plan som andra känner till, förslagsvis tider då du söker upp täckning och skickar sms eller ringer.

– Meddela anhöriga de koordinater som gäller där 12 EXCELLENT 3 | 18

du tänker arbeta för dagen, det underlättar om de behöver kontakta oss, säger Anders Sörman.

Tänk på brandrisken – Efter denna sommar har nog ingen undgått att förstå faran med skogsbränder. Det viktigaste du ska göra innan du beger dig ut är att säkerställa att det inte är för torrt i skog och mark. SMHI har dagliga uppdateringar och är du osäker kan du alltid kontakta Räddningstjänsten. Är du osäker när du väl står i skogen ska du aldrig chansa, tänk alltid säkerhet först, säger Anders och fortsätter: – Är marken torr kan tändande gnistor bildas om din röjsåg slår i en sten, eller att kedjan på motorsågen blir för varm. Arbete med större skogsmaskiner medför också risk för gnistbildning som kan orsaka brand och i dessa fall ska det alltid finnas en beredskap och släckningsutrustning.

Gör du upp en eld måste du säkerställa att den är riktigt släckt, det kan pyra i rötterna långt efteråt.

Se skogen och pengarna växa Är du en av många skogsägare som har avverkningspotential i din skog utan att veta om det? När din skog har växt färdigt och är mogen, avverka den och starta upp en ny generation växtlig ungskog. Avverkningslikviden håller du innestående hos Stora Enso i en betalplan med ränta i upp till tio år. Därigenom får du dubbel tillväxt. Avverka när det är bäst för skogen, skatta när det är bäst för dig.

Under tiden får du ränta.

Läs mer på www.storaensoskog.se

Text Tobias Barle Foto Hiab

Mattias Johansson från Kjell och Aste Larssons åkeri.

Virtual reality i skogen Att sitta i lastbilshytten och styra kranen med VR-glasögon och joystick, kan det verkligen fungera och är det framtiden för kranförarna? Det ska Skogforsk ta reda på, i en studie som finansieras av Södras forskningsstiftelse, i samarbete med Högskolan Dalarna och två kranförare.

Under det gångna året har förarna – Mattias Johansson från Kjell och Aste Larssons åkeri samt Mattias Ackesten från Johan Ackestens åkeri – tränat på fjärrstyrd krankörning och är nu vana vid att styra både på vanligt sätt och med HiVision, som VR-systemet kallas.

– Vi hade förväntat oss fler svårigheter, men det har varit oförskämt lite krångel, säger Mattias Johansson på Kjell och Aste Larssons åkeri.

– Vi började försiktigt, men märkte snabbt att det fungerade och satte in chaufför nummer två på vårt åkeri, hon har förresten endast kört med HiVision, aldrig från kranhytt.

En utmaning för förarna var att lära om avståndsbedömningen, vilket kan ta sin tid eftersom perspektiven i kameran blir annorlunda.

– Det är en omställningsperiod, och man får räkna med några veckor innan man känner sig bekväm. Det är stor skillnad i komfort, framförallt med extremvädret vi haft. Jag har det jätteskönt i hytten. Dessutom är det vanligt med getingbon i virkesvältorna och det är jag inte i närheten av nu. Och jag saknar inte att vara ute, vill jag känna doften av skog drar jag bara ner rutan.

Säkrare och skonsammare arbetsplats Med fjärrstyrning slipper man ha kranhytten monterad på lastbilen. Kranhytten väger ju några hundra kilo och utan den har man plötsligt plats för några hundra kilo virke ytterligare på bilen.

Det finns också fördelar säkerhetsmässigt. Om du lastar längs en stor väg, behöver du inte längre gå ut i trafiken, utan kan lugnt sitta kvar i lastbilshytten.

Dessutom behöver de inte längre klättra upp i kranhytten, något som ibland kunde bli ganska vådligt.

14 EXCELLENT 3 | 18

– För mig känns det mycket tryggare nu, jag behöver inte oroa mig för att snubbla på rambenen eller halka när jag klättrar, de riskerna är eliminerade nu. Vi slipper också de snärtiga slag som man kan få i kranhytten, när man kör ner gripen i vältan och den studsar.

De skakningarna har vi kommit ifrån eftersom vi sitter i andra änden, nu blir det bara lite försiktiga gungningar.

Håller den nya tekniken måttet?

I oktober ska det nya systemet testas. Då ställs en konventionell lastbil mot en lastbil med HiVision.

Lastbilarna ska lasta på och av virke ett antal gånger på en terminal. Under tiden mäts vibrationer och buller inne i lastbilshytten och i kranhytten.

Martin Englund forskar inom driftssystem på Skogforsk, och är en av dem som håller i testet.

– På båda fordonen ska vi observera olika arbetsmoment som finns och bedöma vilka risker de kan innebära, som att klättra upp i hytten, fallrisker etc.

Vi kommer också att intervjua förarna om vad de tycker, säger Martin Englund.

Man ska dels titta på produktiviteten, hur det funkar i kranarbetet och att lasta bilen, och dels utvärdera skillnaderna i arbetsmiljö för föraren rent ergonomiskt med vibrationer i hytten till exempel.

– Vi vet redan att det fungerar och att det troligen kommer gå varken särskilt mycket snabbare eller långsammare med den nya tekniken. Mest intressant är ju arbetsmiljöaspekterna, vad det kan innebära, både för förare och för att yrket ska utvecklas, hur det påverkar attraktiviteten för yrket i framtiden. Tekniken har ju potential att göra yrket bekvämare, mindre skitigt och mer riskfritt, säger Martin Englund.

För att styra kranen flyttar föraren bara över till passagerarsätet, sätter på sig VR-glasögonen och tar tag i spakarna.

3 | 18 EXCELLENT 15

16 EXCELLENT 3 | 18

Text Eva Mandelqvist Foto Lasse Arvidson

Anja Persson får dunen att flyga När det är dags får Anja Persson något koncentrerat i blicken. Varje fiber av hennes kropp är på spänn, redo att ge allt när signalen kommer. Då stöter hon i ett häftigt utfall och ett virrvarr av vita fjädrar stiger upp från marken. Ripjakten är igång och jaktkamraterna Torbjörn, Jonny och Per-Ola är laddade för en heldag på fjället.

3 | 18 EXCELLENT 17

Vi tar det från början. En sömntyngd dimma vilar över den lilla härjedalska byn när vi samlas vid macken i Hede. Här bor 800 personer och jakt och fiske är det dominerande intresset. Det är fortfarande mörkt och den kyliga höstluften letar sig in i värmen när bilrutorna åker ner. Några korta fraser utbyts.

Sedan bär det av.

Asfalten övergår i grusväg med allt skarpare stigning i riktning mot Lillfjället. Vi passerar tät barrskog som glesnar när vi kommer allt högre upp och sedan övergår till fjällbjörk. Där någonstans, i gränsen mellan de två skogstyperna parkerar vi och lastar ur för att fortsätta till fots. Solen börjar väcka himlen och lugnet i skogen får liv så snart bildörrar slår igen och ivriga hundar får lämna sina burar och ta en lov runt ekipaget. Få ord utbyts mellan de tre vännerna Torbjörn Ameck, Per-Ola Persson och Jonny Sundin.

Systematiskt åker utrustningen på som så många gånger förr.

Ryggsäck, hörselkåpor, gevär och GPS. Alla har de sin givna plats och vant gör sig de tre vännerna redo för dagens ripjakt.

tystnaden och fjällivet och för Torbjörn har fjällvärlden alltid varit hemma och här har han bott med sin familj och fostrat två pojkar som idag är vuxna.

– Den äldsta grabben bor i Borås och kommer upp och jagar så ofta han kan. Den yngre bor i Sveg och hänger gärna med ut, men vill inte bära vapen. Han gillar upplevelsen, säger Torbjörn och betonar att det är ett vackert fjällområde och relativt lätt att ta sig fram, inte så mycket sten och gott om ripa.

Jaktkamrater och kärlekspar Torbjörn kallar in sin engelska setter Axon och berömmer honom när han genast infinner sig, ivrig att få komma ut och jobba, med vetskapen om exakt vad som komma skall. Han är tre år och pappa till valparna som vid detta tillfälle ligger i jaktkompisens Anjas mage. En av valparna kommer så småningom att bli Torbjörns och få namnet Enso.

– Axon är min femte fågelhund och den bästa hund jag haft, säger han och lägger till att det också är den hund han lagt mest tid på, nu när barnen är stora.

Strax intill sitter Anja fem år och kliar sig bakom örat. Hon är lite slö vid tillfället på grund av sin dräktighet. Namnet har inget med skidlegenden att göra.

Hon kommer från kenneln McPersson och husse heter Per-Ola Persson, så Anja Persson fick det så klart bli. Per-Ola är från Hede och har jagat sedan barnsben. Han är uppsluppen och helt klart spjuvern i gruppen med snabba skämt och träffsäkra gliringar.

– Det ska va lite munhuggning, det hör liksom till.

Vi känner ju varann så himla bra och har pratat om allt

”Det är inte själva skjutmomentet som lockar, det är att se hunden arbeta.

Sedan är det trevligt om man får en fågel med sig hem.”

Hede är hemma Torbjörn har jagat på markerna sedan 1986, samma år som han började sitt jobb på Stora Enso och det har blivit en kär tradition. Född och uppvuxen i Västerhaninge ser han ändå Hede som sin hemvist.

Som barn tillbringade han mycket tid i fritidshuset i Vemdalen, ett hus som föräldrarna köpte efter många friluftsdagar till Lofsdalen och närliggande fjällanlägg­ningar. Som lärare förälskade de sig i 18 EXCELLENT 3 | 18

redan, så bommar man, då får man höra det en bra stund, skrattar han.

Med i ekipaget är också Jonny som är Per-Olas kusin. Han har ingen fågelhund utan flera älghundar som får vara hemma för dagen. För honom handlar den mesta jakten om älg och han hjälper även samerna att slakta om hösten. Han ger ett förtroligt intryck, en man att lita på om det stormar på fjället.

De resonerar på vägen upp. Förutsättningarna borde vara bra idag, även om de är bäst tidigare på säsongen när kullarna håller samman. Nu är det i slutet av september och fåglarna är mer utspridda.

– Det är bra att det är rått i marken, det är bra för vittringen, säger Torbjörn och Per-Ola lyfter handen för att skugga ögonen när han blickar ut över fjället: – Vi borde börja att testa i surhålen, sen får vi gå vidare upp till stenramlet, där bären finns. Där är det lurigt att se dem för de byter färg så här års och smälter in i miljön. Något mer än en trast borde vi väl få se idag, skrattar han.

GPS underlättar jakten En timme senare når vi högfjällsplatån som är målet för dagen. Morgonsolen värmer skönt och det är redan femton grader. Jonny konstaterar att det kan komma att bli varmt senare under dagen och det är tydligt att han vill komma igång. Luften är klar och den våta myrmarken tar ett fast grepp om kängorna när vi stannar till. Torbjörn och Per-Ola gör i ordning pejlutrustningarna. Det riktigt kippar under fötterna.

– Vissa tycker det är fusk med GPS men för mig är det en trygghet. Min hund är för värdefull för att jag ska riskera att den kommer bort. Det är inte helt ovanligt att hundar får vittring och sedan kommer så långt bort att de inte hittar tillbaka. I bästa fall hittar de till någon by så småningom, men vissa blir byten

för rovdjur. Dessutom underlättar det jakten, säger Torbjörn.

Halsbanden med pejl åker på Amox som är först ut och på signalen söker han ut som en projektil över den våta myren. Det står som en kaskad runt hunden som målmedvetet söker sitt byte. Några gånger kommer han tillbaka för att sedan försvinna inom synhåll och Torbjörn flyttar uppmärksamheten till GPS:en.

Han visar hur hunden rör sig i lovar och när kartan visar att Amox är 300 meter bort stannar markören.

Så infinner sig jaktmomentet – Nu så har han napp, konstaterar Torbjörn och ökar takten i stegen, samtidigt som han förklarar att det egentligen inte är någon brådska. Han kan sin hund och vet att han just nu står blickstilla och fast på ståndet.

Adrenalinet ökar i gruppen och när de ser hunden hundra meter bort börjar de småspringa, för att sedan smyga den sista biten. De ställer sig bakom hunden och när visselpipan ger sitt skarpa kommando stöter hunden, det vill säga störtar fram mot riporna, som flyger upp fem meter framför och på håll ser det ut som flygande bomull. Nästa kommando kommer snabbt och hunden sätter sig blixtsnabbt och därefter ljuder två snabba knallar.

När det är klart får Amox tillåtelse att apportera och hämta fågeln som han stolt kommer tillbaka och presenterar vid husses fötter och beröm haglar över den stolta hunden. År av träning ger resultat. Det svåraste för jakthunden är att stå emot sin natur att springa efter bytet när skottet går av. Ofta flyger några enstaka fåglar upp och fortfarande kan fler ripor ligga och trycka och med disciplin får man fler chanser.

Torbjörn förklarar att ju närmare hunden kan komma riporna desto lättare är det att hålla stånd.

3 | 18 EXCELLENT 19

Fåglarna törs inte röra sig om de upplever att hunden är för nära, annars kan de flyga iväg.

En stund senare är det Anjas tur och samma procedur utspelar sig, denna gång är det fem ripor som trycker och det underlättar att vara flera skyttar.

– En sådan här dag, säger Per-Ola och sveper med handen över fjället är jakten ”state of the art”. Med fint väder och fina settrar och att få gå på fjället och se allt det här vackra. Det är inte själva skjutmomentet som lockar, det är faktiskt att se hunden arbeta. Vi jobbar mycket med våra jyckar och belöningen är att se dem lyckas. Sedan är det inget fel om man får en fågel med sig hem, skrattar han och kommer osökt in på mat.

– Rippremiären i augusti är som ett sällskapsspel.

Förr gick vi ut i ett stort gäng upp på fjället och satte upp en tältkåta. Numera är vi ett ripgäng som övernattar i min stuga i Långå. En av grabbarna är duktig kock och bjuder på ripmiddag i världsklass. Såsen kokas på skrov flera dygn innan och så lite rödvin i det och den doften är ljuvlig, säger han och näsborrarna vidgas vid minnet.

De har fått ihop nio ripor totalt som de stoppar ner lite här och där i ryggsäckarnas fickor. Vanligtvis har de ripsnören med sig och binder fast riporna på ryggsäcken. De bestämmer sig för att ta en paus och sätter sig runt en eldplats, som bär spår av senaste besöket. De förkolnade träresterna täcks över med björkved och snart hörs ett sprakande ljud. Jackorna åker av och mackor och falukorv dukas fram.

Kamratskapen är en del av jakten De bestämmer sig för att vila en stund och njuta av värmen. Hundarna har svårare att känna vittring i värmen. Det är inte så ofta numer som de jagar i den här konstellationen och det finns mycket att prata om.

20 EXCELLENT 3 | 18

Jaktsäsongen ska fördelas mellan både älg, rådjur och fågel och helst ska några orrar och skogshöns hinnas med också. Fram till sista februari får de jaga ripa, men när snön kommer är det svårt att ha med sig hund. Med lite tur bär skaren i slutet av februari igen, innan säsongen tar slut sista februari.

– I februari brukar ripan revirhävda och då är de inte lika flyktbenägna. Från november är de på sin vakt, då börjar förspelet för att bilda par igen, förklarar Torbjörn.

De pratar om skillnaden mellan fågel och fågel.

– Du behöver ha en hårdare hund om den ska lyckas komma närmare en tjädertupp. Det ska mycket till innan de trycker för en hund och det är svårare att skjuta i skogen än på fjället, konstaterar Torbjörn och Axon ligger vid husses sida och bevakar falukorven som han stoppar i munnen. Det är ett fascinerande samspel dem emellan, inga hårda kommandon på hela dagen. De är som ett team där de vet exakt var de har varandra.

De ligger och halvjäser en stund till innan Jonny initierar att de ska köra nån timme till.

Ingen tar täten. De går bredvid varandra i lugn takt. Inga kartor, inget taktiksnack. Strax aviserar Peo att ”jag går här jag” och viker av på vänster flank medan Torbjörn och Jonny går åt höger. De är på stormyren och när sten och björk bildar öar delar de på sig för att jaga över ett större område.

Det råder inga tvivel om det genuina samspelet.

Tilliten de känner till varandra och till varandras hundar. Det är som att stå i ett landskap målat av Monet, andas den friskaste fjälluft och njuta av skådespelet.

Sann sinnesfrid råder i jaktens finrum.

3 | 18 EXCELLENT 21

Sköna höstdagar i skogen

Ivanhoe Eigel väst, herr Ivanhoe Beata väst, dam Swedteam Blazekeps Lundhags Cult 25

995:– 1 195:– 240:– 795:–

Du som är skogsägare och har skogsbruksavtal har dessutom rabatter * på butikspriserna.

Gå in på butiken.storaensoskog.se och hitta dina favoriter.

(697:–*) (837:–*) (168:–*) (557:–*)

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Förnybar energi från skogen Att ta hand om restprodukter från skogen skapar hållbar energi, något som allt mer efterfrågas. För dig som skogsägare betyder det både nya inkomster och att bidra till ett fossilfritt samhälle. I det här numret fördjupar vi oss i den förnybara energin: biobränsle.

3 | 18 EXCELLENT 23

tema – förnybar energi från skogen

Peter Sondelius, vd på Stora Enso Bioenergi

Att använda trädbränslen för att producera värme har vi gjort sedan urminnes tider. Men det var under 1900-talet som industrierna började producera biobränsle.

På sågverken fick man sågspån och bark över när stockarna var sågade. Vad skulle man göra med de stora högarna av träspill? Lösningen blev förbränningsugnar, där man eldade bark. Detta gav både gratis värme för att torka brädorna plus att man blev av med spillet.

Gemensamt för biobränslen är att de tillverkas av organiskt material och det handlar inte bara om trädbränslen, utan det kan också vara allt från torv till raps, potatis och majs. Idag finns det lokalbussar som kör på biobränsle från invånarnas matrester.

Sverige en föregångare Sverige har länge legat i framkant när det gäller omställningen från fossilt bränsle till biobränsle.

Redan under 70- och 80-talen efter de två oljekriserna i världen insåg politikerna att det var sårbart att vara beroende av olja.

– På den tiden drevs våra fjärrvärmeverk av kol och olja, men politikerna insåg att vi faktiskt lika gärna kunde elda med trä, berättar Peter Sondelius, vd på Stora Enso Bioenergi.

Under mitten av 80-talet ökade efterfrågan på trädbränsle starkt. Det pågick en omvandling från fossilt bränsle till biobränsle i det svenska samhället. Biprodukterna från sågverken blev plötsligt hett eftertraktade och man började även ta hand om grot, det vill säga grenar och toppar som inte blir sågtim­ mer eller massaved vid en avverkning. Synen på användning av fossila bränslen hade förändrats.

– Under den här perioden blev Sverige först i världen att ta ut en koldioxidskatt på fossila bränslen.

Det infördes också subventioner för de industrier som gick från fossil värme till att använda biobränslen, berättar Peter Sondelius.

24 EXCELLENT 3 | 18

Ökande global miljömedvetenhet Sedan millennieskiftet har vi blivit allt mer miljömedvetna, även globalt. Enligt den internationella överenskommelsen Kyotoprotokollet ska de globala utsläppen av växthusgaser minska med minst fem procent per år.

– Sverige och Finland har gått i bräschen för biobränsle och de senaste 20 åren har intresset växt sig allt större internationellt. Nu är även Japan, Kina och Sydkorea på gång, säger Peter Sondelius.

I Sverige är biobränslet det största energislaget idag och de flesta industrier har ställt om sin uppvärmning från fossila bränslen till biobränslen.

Efterfrågan är fortsatt god, även om den totala mängden grot har minskat något de senaste åren.

– Biprodukterna som bark och spån är billigare, så energiföretagen har ökat användningen av biprodukter på bekostnad av grot, säger Peter Sondelius.

Stora Enso Bioenergi är tillsammans med Stora Enso Pellets den största leverantören av biobränsle i Sverige idag.

Stora Enso Pellets producerar stora mängder till privatpersoner som eldar med Vad är biobränsle? pellets, medan Biobränslen är ett samlingsbegrepp för bränslen som Stora Enso tillverkas av organiskt material, det vill säga olika delar Bioenergi leveav växter, skog, slam från reningsverk eller slaktavfall. rerar förnybart Biobränslen används för att producera el och värme biobränsle till och som biodrivmedel. industrier, kraftoch fjärrvärmeBiobränsle kan vara • Material av biologiskt ursprung, som används som verk.

bränsle för energi (till exempel grot).

• Trädbränslen (se separat faktaruta).

• Stråbränslen som halm och hampa.

• Avfall. Både från industrier och från hushåll. Men eftersom mycket av det vi slänger i soppåsen är fossilt – plast – så räknas inte de soporna som biobränslen.

• Förädlade bränslen: biodiesel som görs på majs, raps, soja eller till och med frityroljerester från restauranger.

Bioetanol från potatis, sockerbetor och majs. Biogas som framställs genom nedbrytning av organiskt material som gödsel, slakt- och matrester.

• Torv. Består av växtdelar i mossar och kärr, som på grund av syrebrist bara delvis förmultnat. I Sverige räknar vi torv som biobränsle, medan EU inte gör det.

3 | 18 EXCELLENT 25

tema – förnybar energi från skogen

26 EXCELLENT 3 | 18

Vad är trädbränslen?

Biprodukter från skogsindustrin, som bark och sågspån som man kan göra pellets av eller elda upp i kraftvärmeverk, samt torrflis som man får när man torkat virket och justerar så att man får exakta längder på brädorna.

Grot från avverkningar, det vill säga grenar och toppar från träden som slutavverkas.

Bränsleved, det vill säga ved som inte lämpar sig för industriell förädling, för att det är fel trädslag, eller har för mycket röta i stockarna vilket gör att man inte kan använda det i massabruken.

Pellets görs av olika biprodukter från skogs- och träförädlingsindustrin, som pressas ihop under hög värme och oerhört stort tryck till små pillerliknande bitar.

Dessa energiknippen eldas sedan upp i en kamin eller pelletsbrännare. Pellets används främst till uppvärmning av villor, med privatpersoner som kund, men kommer även till stor nytta när det är som allra kallast på vintern då det behövs extra mycket värme.

Svartlut som man får när man använder en så kallad sulfatprocess – man stoppar in cellulosaflis och kokar med olika kokkemikalier, som till exempel kaustiksoda, för att separera fibrerna och då får man en gegga som senare eldas upp. Alla mineraler, som kaustiksodan, återvinns. Resten brinner upp i sodapannan och det blir biobränsle. Svensk massaindustri har använt sig av den tekniken i runt 100 år.

Vilka är då fördelarna med biobränsle?

– För det första är miljöaspekten väldigt viktig. Biobränsle är både förnybart och koldioxidneutralt. Det är en hållbar resurs. Dessutom skapar biobränslet värdefull lokal sysselsättning i våra samhällen ute i landet. Vi behöver människor som arbetar i skogen och med att transportera bränslet till alla kunder.

– Ytterligare en fördel är att det är en lokal råvara.

På så sätt behöver vi inte vara beroende av gas från exempelvis Ryssland. Vi kan säkra att vi får el och värme i våra hus från våra inhemska energiråvaror.

Biobränsle – störst i Sverige Biobränsle är det största energislaget i Sverige, jämfört med kärnkraft, vindkraft, vattenkraft och fossila bränslen som kol, olja och naturgas.

Förra året producerades totalt 137 terawattimmar el av biobränsle i Sverige, vilket är mer än en tredjedel av den totala energianvändningen i Sverige.

Under samma år togs grot ut som motsvarar 7,5 terawattimmar el.

Vilken betydelse kommer biobränslet ha i framtiden?

– En stor betydelse! Sverige har ställt om hela värmeproduktionen för att gå ifrån ett fossilt samhälle med olja och kol. Nu ska även transportsektorn bli fossilfri och då spelar biobränslen en oerhört viktig roll. I takt med att vi blir mer miljömedvetna ökar också efterfrågan på biomassa i världen.

Vad tjänar man som skogsägare på att ta ut grot som ger biobränsle?

– Skogsägare som gör avverkningar i sin skog levererar råvara till förnybara produkter. Att dessutom ta hand om avverkningsresterna i form av grenar och toppar gör att man bidrar till förnybar energi och därmed också bidrar till en hållbar framtid med minskade klimatförändringar.

– En annan positiv effekt för den nya skogen är att man ger förutsättningar till en bättre markberedning och bättre etablering av de nya plantorna när riset från avverkningen är borta.

– Rent ekonomiskt får man också ersättning för groten, utan att det kräver några extra ansträngningar eller kostnader. Det enda du behöver tänka på är att anmäla biobränsleuttaget i samband med avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen.

3 | 18 EXCELLENT 27

Foto Privat

tema – förnybar energi från skogen

”Det känns bra i magen att arbeta med förnyelsebara resurser” Anders Hasselquist är skogvaktare i Sörmland, där han ansvarar för elva gårdar på runt 9 500 hektar.

Han jobbar med allt från plantering till avverkning, markberedning och dikesrensning. För honom är det självklart att ta ut grot på lämpliga, bördiga marker.

Anders Hasselquist, skogvaktare i Sörmland.

Vilka är fördelarna med att ta ut grot?

– Först och främst finns det ekonomi i det hela. Grot ger extra intäkter på avverkningen. Sedan kan du markbereda mycket tidigare när du gör grot av riset.

Jag skulle säga att du direkt vinner ett par år i en omloppstid, det går att tjäna två års tillväxt på det.

Finns det några nackdelar med att ta ut grot?

– Det blir ytterligare en körning med maskiner i terrängen med den påverkan det kan innebära. Den försöker vi mildra genom utbildning av entreprenörer i att köra skonsamt redan i avverkningen.

Hur ser du på den miljömässiga effekten av att köra ut grot?

– Det känns bra i magen att arbeta med en förnyelse­ bar resurs som skogen är. Där ingår grotuttag som omvandlas till energi som en självklar del tycker jag.

Dessutom har grot den kortaste transportsträckan av alla sortiment som kommer från våra avverkningar och gallringar – från skogen till slutkund.

28 EXCELLENT 3 | 18

GROT Grot är en förkortning av grenar och toppar och syftar på de delar av träden som inte blir till sågtimmer eller massaved vid en slut­ avverkning. Grot innehåller mycket energi och i Sverige har vi en lång historia av att ta vara på denna energi.

Ta vara på groten!

När du ska slutavverka kan det vara en bra idé att anpassa avverkningen till att även tillvara groten. Grot innehåller mycket energi som kan omsättas till både värme och el – grönt och förnybart, och du får dessutom betalt för energivärdet den innehåller.

Det finns ett antal fördelar med att ta ut grot vid en slutavverkning. För det första får du ut ett högre netto för din avverkning eftersom du får betalt för groten också, pengar som du kan investera i att föryngra beståndet med ny skog. För det andra får du marker som har väldigt bra förutsättningar för föryngring när du tagit bort groten; områdena kommer att ge bättre förutsättningar för både en bra markberedning och plantering, eftersom man tar bort ris som annars kan försvåra arbetet.

– Ytterligare en fördel är ju att du bidrar med förnybar energi, något som har fått mer och mer uppmärksamhet, vilket är glädjande. Som skogsägare blir man delaktig i att skapa ett fossilfritt samhälle, säger virkesköpare Andreas Lund.

Vackrare marker fortare Att ta ut grot gör underverk för återväxten och gör att dina marker snabbare återhämtar sig.

– Det finns många exempel på att det har blivit väldigt bra markberedningar, fina föryngringar och vackra bestånd att gå i efter att man tagit ut grot.

Framförallt granbestånd eftersom de har mycket mer ris än tall, berättar Andreas Lund.

Ett vanligt hygge är ofta rätt så brunt och risigt men tack vare att man gjort ett grotuttag tar det inte lång tid innan det blir grönt igen, det ser mer levande ut tidigare, med löv och grön vegetation. Ofta uppskattas det av de som vistas i skogen också.

När man kan ta ut grot Om du vill ta ut grot på din avverkning ska det anges i din avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen. Om din virkesköpare gör anmälan, kom överens om grotuttaget tidigt så att anmälan blir rätt. Avverkningen får sedan påbörjas tidigast sex veckor efter att Skogsstyrelsen har fått din anmälan.

– Det är inte lämpligt att ta ut biobränsle på alla marker. Säg att du har för fuktig mark, då riskerar du att skada markerna med maskinerna om du inte använder riset till att köra på. Om du kan ta ut eller inte är en bedömningsfråga som får sitt svar ute i skogen.

Vi blir hela tiden bättre på att ta ut grot, men än så länge gör man det inte på riktigt alla marker.

3 | 18 EXCELLENT 29

tema – förnybar energi från skogen

30 EXCELLENT 3 | 18

Andra exempel på marker som inte tål grotuttag är om det är för stenigt och svårt att köra maskinerna och riset behövs för att kunna köra mjukare.

Eller om det är magra marker, då är det bättre att låta riset ligga kvar och ge tillbaka energi till marken.

– Groten ska ligga kvar på hygget tills barren blir bruna och faller av. Det görs för att en del av näringen ska stanna kvar i marken, barren innehåller mycket näring, berättar Andreas. Årstiden, fornminnen och områden som kräver särskild miljöhänsyn påverkar också möjligheterna.

Dessutom måste man ha koll på högspänningsledningar och se till att hitta bra avläggsplatser för groten.

Hur det går till i praktiken Själva avverkningen ska grotanpassas och göras enligt Rätt Metod, så att man får ut rätt mängd grot, samtidigt som man inte gör skada på marken. Rätt Metod är särskilt framtagen för att vara skonsam mot såväl förare som miljö och maskin. Det gör också att man kan avverka även där marken är svag.

Men innan man börjar så har virkesköparen eller planeraren noga gått igenom marken på plats och planerat för hur körningen ska ske.

– Jag brukar även förorda att man för-röjer mindre träd och buskar som maskinerna inte kommer att ta, då blir det lättare att tillreda och få bra kvalitet på groten. Det är också bra för framtida föryngringar, då har man tagit bort underväxt som annars skulle hindra en bra start för nästa generation skog, berättar Andreas.

– Sedan delar man upp avverkningen i en tårtbits­ liknande struktur, där man förbereder för vissa kör­vägar, som blir basstråk där man spar allt ris för att bädda vägen med. Här kan maskinen köra mjukt

och marken bär bättre. Utifrån de vägarna gör man kortare vägar som viker av från basstråken, då man lägger rishögar och virkeshögar bredvid maskinen, som sedan transporteras av virkesskotare och ris­ skotare.

Torrt och rent är bäst Det är viktigt att rishögarna får tid att torka, det får oftast ligga en sommar eller längre innan grotskotaren kommer och lyfter fram riset från avverkningen till skogsbilvägen. Torrt ris ger betydligt bättre energi den dag det förbränns på värmeverket. Man lägger grotvältan på ett lämpligt ställe längs en skogsväg och täcker med papp som skyddar mot snö och väta.

Innan groten körs till värmeverket ska den flisas.

Oftast används flishuggar monterade på en lastbil, som flisar upp riset och fyller sitt släp. Riset behöver vara fritt från föroreningar som sand, sten, grus och rötter, som sliter hårt på flishuggen. Rent bränsle ger dessutom bättre energi på värmeverket.

– Allt ris man samlat i hög, flisat upp och sedan kört till värmeverket blir sedan grön, förnybar energi, som man dessutom får betalt för. Så, om du kan ta ut grot ska du definitivt göra det, avslutar Andreas Lund.

3 | 18 EXCELLENT 31

tema – förnybar energi från skogen

Förnybar energi i din grot Visste du att den grot som skördarföraren tillreder under en timmes avverkningsarbete, har ett energiinnehåll som motsvarar energin i 1 000 liter diesel.

Slutavverkningen ger åtta uppvärmda villor i ett år Man kanske inte tror det när man ser de där brungråa högarna som ligger längs vägen i skogen, men i en välta med grot finns det otroliga mängder energi. Rätt hanterat är det väldigt effektivt bränsle.

En genomsnittlig avverkning hos en privat skogsägare brukar vara ungefär 500 m3fub timmer och massaved, vilket motsvarar 2–3 hektar. Om avverkningen sker enligt Rätt Metod Slutavverkning* kan man samtidigt med virket producera grot med ett energiinnehåll på 160 MWh (160 000 kWh).

För att värma upp en normal villa krävs cirka 20 000 kWh per år. Den förnybara energin från skogsägarens slutavverkning kan alltså värma ett kvarter med åtta villor under ett helt år!

Skördarföraren som producerar diesel Att i skörda 1 000 m3fub virke i en slutavverkning tar runt 30 timmar. Om avverkningen sker enligt Rätt Metod tillreds samtidigt grot som innehåller 300 MWh förnybar energi från avverkningen. Det motsvarar energiinnehållet i 30 000 liter diesel.

Så förutom timmer och massaved till förnybara produkter, produceras förnybar energi motsvarande 1 000 liter diesel varje timme från skördarhytten.

Biobränsle – redan lagrad energi Förnybar el i form av vind- och solkraft ökar. Till skillnad från vattenkraft och biobaserad kraftvärme som också är förnybara, går inte vind- eller solkraft att reglera.

De kan bara produceras när det blåser eller solen skiner. Därför pratar man mycket om hur vi ska kunna lagra el.

Bilproducenten Tesla har till exempel ett batteri för lagring av el – Tesla Powerwall – som kan lagra 14 kWh. Det är inte mer energi än vad som finns i fem kilo grot.

Biobränsle är däremot lagrad solenergi. När den används i industrier eller kraftvärmeverk produceras el och värme när det behövs. Alltså behöver inte elen lagras i några batterier.

* Rätt Metod Slutavverkning är Stora Ensos namn på skonsam avverkning med produktion av grot. Läs mer om metoden på storaensoskog.se

32 EXCELLENT 3 | 18

Foto Sandvik

Sandvik Coromant satsar på bioenergi

Joakim Fagerudd, platschef på Sandvik Coromant.

Sandvik Coromant i Gimo slopar sina oljeledningar och ersätter med fjärrvärme, baserad på bioenergi.

– På det här sättet minskar vi våra växthusgasutsläpp med 1 850 ton per år, vilket är lika mycket som uppvärmningen av 230 normalstora villor, säger Joakim Fagerudd, platschef på Sandvik Coromant i Gimo.

På Sandvik Coromant arbetar 1 500 personer med att bland annat tillverka verktygssystem för bearbet­ ning i metall. Tidigare har uppvärmningen skett med olja, men nu storsatsar man på fjärrvärme till produk­ tionen. Oljeeldningen ersätts av träpellets och värme­ pumpar.

– På det här sättet blir våra koldioxidutsläpp nära noll. Det är ett enormt kliv som vi tar på vår resa mot en hållbar produktion, säger Joakim Fagerudd.

Projektet genomförs tillsammans med bioenergiföretaget Neova som i sin tur köper biobränsle från Stora Enso Bioenergi. Neova har dragit igång arbetet med att bygga fjärrvärmekulvertar i Gimo.

– Vi har två stora industriområden som kommer att kopplas ihop, vilket gör att överskottsenergi från det ena området kommer att kunna flyttas till det andra området, något som vi tjänar både ekonomiskt och miljömässigt på, säger Joakim Fagerudd.

Omställningen beräknas vara klar 2019 och stöds av det statliga investeringsstödet Klimatklivet med nästan tio miljoner kronor.

– Det stödet har verkligen motiverat oss att göra den här satsningen tillsammans med Neova. Vår del i den ekonomiska investeringen ligger i den energi vi köper från Neova, säger Joakim Fagerudd.

Och satsningen har väckt intresse.

– Vi har fått många positiva tillrop i sociala medier och blivit uppringda av flera journalister, även utländska. Det är roligt att vårt hållbarhetsarbete uppmärksammas, avslutar Joakim Fagerudd.

3 | 18 EXCELLENT 33

Text Sanna Casson Foto Rymdstyrlesen

Skogsbruket efter branden 25 000 hektar skog och mark har brunnit i Sverige under sommaren. Vad kan man göra om man drab­bats av bränderna och hur tar man bäst hand om sin skog efter så lång torka?

Bränderna i Sverige drabbade flera områden i landet, men kanske framförallt Hälsingland, Härjedalen, Dalarna och Jämtland, där stora bränder härjade under juli och augusti.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har beräknat att ungefär 25 000 hektar skog och mark brunnit i Sverige under sommaren. Det motsvarar runt 2,6 miljoner skogskubikmeter till ett värde av cirka 900 miljoner kronor.

– Våra tankar går till dem som drabbats. Vi vill rikta ett stort tack till alla som på olika sätt har arbetat med att bekämpa bränderna som härjat i Sverige, däribland många av våra egna anställda och entreprenörer som jobbar på uppdrag av oss, säger Stora Enso Skogs vd Martin Holmgren.

Vad ska man göra om man drabbats av brand på sin fastighet?

– Det första du ska göra är att kontakta ditt försäkringsbolag och undersöka vilka skador som din försäkring täcker. Alla har inte en full försäkring som gäller både vid brand och storm, men det är oerhört viktigt att ha en heltäckande försäkring, berättar virkesköpare Mattias Andersson. Är det bråttom att avverka?

– Enligt Skogsstyrelsen så finns det ingen anledning att skynda sig att få ut virket ur den brandskadade skogen. Tvärtom är det klokt att vänta eftersom glöd34 EXCELLENT 3 | 18

branden, som ju inte syns, kan pågå lång tid efter att branden släckts, ibland i flera månader. Glödbranden påverkar bland annat trädens rötter och gör att de lätt faller, så var vaksam och försiktig om du rör dig i brandskadade marker.

Vad händer med virket?

– Kontakta din virkesköpare för att diskutera hur din skadade skog kan omhändertas. Vi gör allt vi kan för att hjälpa våra leverantörer med att omhänderta skadad skog. Sotskadat virke kan användas som bränsle i värmeverk och i vissa fall som sågtimmer.

Jag har en avverkning som skulle körts i sommar, när blir det möjligt att göra den?

– Torkan och risken för brand har gjort att flera skogs­­ ägare fått vänta på avverkningar i sommar. Vid torr väderlek gör vi alltid riskbedömningar för antändning i samband med maskinellt arbete och i sommar har risken i flera områden under flera perioder varit alltför hög, vilket gjort att vi valt att stå stilla med maskinerna.

Det här gör att vi inte genomfört avverkningar enligt planerade rutter och flera skogsägare har fått vänta på att få uppdrag genomförda.

– Vi väljer områden med omsorg. Hur marken ser ut, tillsammans med prognoser om kommande dagars nederbörd, vind, temperatur och luftfuktighet.

Det ger oss underlag för en samlad bedömning över risker och möjligheter. Sommaren har övergått i höst och det gör naturligtvis läget mer stabilt. Om du har frågor om din avverkning, hör av dig till din virkesköpare, avslutar Mattias.

Rymdstyrelsen/Copernicus Sentinel data 2017’ och 2018’/Google

Efter den rekordvarma sommaren ser landskapet inte ut som det brukar. Bilderna ovanför kommer från Rymdstyrelsen och är tagna i Skåne i juli 2017 respektive juli 2018 av EU:s satellitprogram Copernicus. Torkan syns tydligt ända från rymden.

Så förebygger Stora Enso brandriskerna

Så tar du bäst hand om din skog efter lång torka

Hur anpassar Stora Enso verksamheten för att förebygga riskerna för brand när det är torrt i markerna?

– Vi avverkar nattetid, då är det högre luftfuktighet, mindre vind och därmed lägre brandrisk. Vi har också utvecklat ett helt nytt prognosverktyg tillsammans med SMHI för att kunna ha bra information om brandriskerna under nätterna. Men vissa nätter kan vi inte köra alls och då står produktionen still. Säkerheten är alltid det viktigaste, berättar produktionschefen Henrik Lenning.

Den torra sommaren har påverkat både plantor och äldre skog. Här är några tips på vad du kan titta på i dina bestånd under hösten.

Torkan stressar skogen, framförallt i utsatta områden på höglänt mark, där det är vattenbrist eller i hyggeskanterna där det är extra varmt och torrt.

– Det är som människokroppen vid en infektion, den fungerar inte som den ska, säger virkesköpare Mattias Andersson.

Skogen är inte lika bra på att ta upp vatten. Björklöv blir gula och bruna som om det vore höst och träd torkar och dör. Vuxna träd klarar i regel torka bättre än plantor då de har ett väl utvecklat rotsystem.

Vilka åtgärder har Stora Enso mer vidtagit?

– Under alla dagar mellan maj och augusti har vår personal haft jour. Vi har också haft personal på plats under hela sommaren med regelbundna avstämningar på områden där det har planerats för avverkning. Då har en arbetsledare på Stora Enso haft en dialog med avverkningslaget om förutsättningarna: vilka risker det finns med att avverka i just detta område och vilka åtgärder som ska vidtas? Kan vi fortsätta köra eller ska vi avbryta?

Henrik Lenning

Var uppmärksam på insektsangrepp Var också uppmärksam på insekts­ angrepp, torkan och värmen är gynnsam för dem. Granens förmåga att försvara sig mot barkborreangrepp minskar vid torrt och varmt väder och det innebär större risk för förökning. Prata med din virkesköpare om du behöver råd och hjälp.

Foto Lasse Arvidson

Foto Johan Stolpe

Vilka metoder användes för att planera avverkningsrutter under torra perioder?

– Vi tittar bland annat på SMHIs prognoser för antändnings- och spridningsrisk. Vi har sett att förut­ sättningarna kan variera mycket lokalt. Därför har vi också egna väderstationer där vi kan mäta luftfuktighet, vindstyrka och nederbördsmängder.

Kompletteringsplantera Det är läge att se över både planteringar gjorda senaste året och även den äldre skogen. Kompletteringsplantera där det behövs i höst om du har marker som fungerar för det. Där torkan har varit väldigt svår och gått hårt åt plantorna kan du behöva göra en nyplantering. Kontakta din virkesköpare som kan ge dig råd och hjälpa dig med inventeringen.

Mattias Andersson

3 | 18 EXCELLENT 35

Text Sanna Casson Foto Mostphotos

Ljus framtid för boken

Framtiden ser ljus ut för tryckta böcker. Enligt en undersökning från Stora Enso kommer e-boken och ljudboken inte att ersätta den tryckta. Människor vill ha en motvikt till all skärmtid.

36 EXCELLENT 3 | 18

Har du läst Mannen som sökte sin skugga av David Lagercrantz? Det är inte helt otippat, eftersom det var den bäst säljande skönlitterära boken under 2017 i Sverige. Förra året ökade bokförsäljningen i Sverige med 4,2 procent, främst via digitala abonne­ mangstjänster. Vad innebär det då för den tryckta boken?

Internationell undersökning Stora Enso, som både producerar bokpapper och papper till bokomslag genomförde nyligen en under­ sökning i samarbete med forskningsföretaget Opticom International för att ta reda på det. Men man fokuserade inte bara på hur det ser ut i Sverige – utan gjorde 80 djupgående intervjuer i 13 länder i Europa, Asien och Nordamerika.

Syftet var att få en bättre förståelse för vilka utmaningar och möjligheter som finns för bokförlag och läsare. De som intervjuades var allt från bokhandlare till utgivare av ljudböcker.

– En viktig slutsats var att det finns en positiv framtid för tryckta böcker, säger Essi Lauri, VP, Head of Segment Newsprint & Book på Stora Enso Paper.

Undersökningen visar att människor vill ha en motvikt till all skärmtid.

– Fysiska böcker ger en helt annan känsla än e-böcker. Det handlar om upplevelsen. Därför är taktila egenskaper och materialets kvalitet viktigt när det gäller pappret och bokomslaget, fortsätter Essi Lauri.

En trädgårdsbok med stora, färgstarka fotografier

på prunkande växter eller en inspirerande kokbok med närbilder på välkomponerade rätter, kanske gör sig allra bäst i bokform. Att dofta i en bok, stryka under vissa partier och ha en samling i sin bokhylla är också svårt att få till digitalt.

Ljudböcker blir ett komplement Samtidigt ökar försäljningen av ljudböcker snabbt.

I Sverige ökade antalet sålda böcker hos de digitala abonnemangstjänsterna med 64,8 procent under förra året.

I Storbritannien och USA står försäljningen av e-böcker för cirka 20 procent av marknaden. Men ändå har utvecklingen mattats av och försäljningen av tryckta böcker har inte påverkats så mycket som väntat. I Frankrike och Tyskland står e-böcker för mindre än tio procent av marknaden. På tillväxtmarknaderna verkar intresset för e-böcker svagare trots att antalet människor som använder surfplattor och smarttelefoner ökat snabbt.

– Intresset för e-böcker verkar ha nått något av en platå, och många upplever ljudböcker snarare som ett komplement än ett alternativ till fysiska böcker.

Man kan lyssna på ljudböcker när man kör bil eller är ute och joggar, då det inte går att läsa en vanlig bok, säger Essi Lauri.

Men oavsett om vi lyssnar på en ljudbok eller läser en tryckt bok kan vi konstatera att behovet av att ta del av en riktigt bra berättelse aldrig försvinner.

De mest sålda böckerna i Sverige 2017 Skönlitteratur Mannen som sökte sin skugga av David Lagercrantz.

Facklitteratur Hur jag lärde mig förstå världen av Fanny Härgestam och Hans Rosling.

Barnbok Slottsmysteriet av Martin Widmark.

Text Tobias Barle Foto Lasse Arvidson

Ett träd som faller i skogen 38 EXCELLENT 3 | 18

Sven Bichis, arborist.

Det är inte alla som har sin arbetsplats högt uppe i ett träd, med milsvid utsikt över omgivningarna. Men det är vardag för Sven Bichis. Hans jobb är nämligen att fälla och beskära träd. Excellent har följt med honom och hans team ut på uppdrag.

En arborist är en trädvårdsspecialist som vårdar träd i städer, trädgårdar och andra bebyggda miljöer.

Arborister arbetar för att träden ska vara säkra, vackra och leva länge.

– Arborist är ingen skyddad titel så vem som helst kan kalla sig det, men jag vill inte göra det än eftersom jag inte är certifierad på alla plan ännu. Men jag har rätt kunskaper och färdigheter och jobbar med de här sakerna varje dag, säger Sven.

Dagens uppdrag är att fälla en lind med tre stammar, varav två har fallit ner på grund av rötan inuti.

En litet skylt på stammen visar vilken art det rör sig om: en tilia cordata – skogslind. Skylten kommer från tiden då det fortfarande var lantbruksskola här på Vassbo, som ligger mellan Falun och Borlänge, och blir ett fint minne av trädet för Lars Holm som beställt fällningen av trädet.

– Ofta får kunden behålla virket från det fällda trädet för att göra en bänk eller något bruksföremål.

Vi har ett sågverk där hemma så vi kan hjälpa till att göra plank och ämnen till kunden, berättar Sven.

Valde att ta in proffs Beställaren Lars Holm hade egentligen tänkt fälla trädet på egen hand, skaffade all utrustning och läste på. Men efter att ha sett filmer på Youtube som visar hur illa det kan gå om man inte är helt säker på vad man gör, bestämde han sig för att ta in hjälp och kom i kontakt med Sven Bichis och hans kollegor Emanuel Holmberg och Peter Bellskog.

Linden som ska tas ner är uppåt 30 meter hög.

Och den som någon gång hoppat från femmans eller kanske till och med tians trampolin ner i en bassäng vet hur stor skillnad det är mellan att stå på marken och titta upp, och att stå längst upp och titta ner.

Sven berättar att man alltid gör en noggrann övervägning innan man börjar klättra. Riskerna är stora om trädet är murket och börjar falla, vilket ofta är anledningen till att man anlitar någon som Sven och hans team.

– Det är inte bara att börja kapa grenar med en gång, utan vi planerar noga så att grenarna ska falla på rätt ställe och undvika hus, gärdesgårdar och annat. Det hänger på millimeter där uppe i trädet och då vill man ha kontroll, säger Sven.

Uppåt går det Den stam som står kvar är turligt nog inte murken, så Svens stegjärn kan få fäste och trädet är tillräckligt starkt och stabilt för klättring. Sven klättrar sakta upp med hjälp av en slinga med blykärna som tål om man råkar komma åt med motorsågens klinga, och flera klätterlinor som han fäster i trädet på vägen upp.

Med sig har han han en japansk handsåg för mindre grenar och vid höften 3 | 18 EXCELLENT 39

hänger hans trotjänare Husqvarna motorsåg. Han börjar med alla småkvistar och sedan en gren i taget, jobbar sig uppåt. Nere på marken står Emanuel och Peter och tar hand om allt som faller och lägger på hög.

Sven är 52 år gammal, men klättrar i träd som en 20-åring. Han är före detta lärare, lämpligt nog i träslöjd och gymnastik.

– Jag hade en klättervägg på skolan, som jag övade mycket i, vilket jag har stor glädje av idag. Att hålla sig i form är en förutsättning för att kunna göra jobbet.

Skogen lockade tidigt Som pojke var Sven mycket i skogen, följde med pappa när han beskar äppelträd, gick skogsbruksskola i Surahammar och har jobbat i sin mors

40 EXCELLENT 3 | 18

familjeskog. Sven jobbade ett par år på Domänverket under 80-talet och hade som mål att bli skogstekniker. En dålig konjunktur för skogsarbete gjorde att Sven istället valde att bli lärare. Men för ett par år sedan kände Sven att det var dags att återvända till träden.

Medan han jobbade som lärare tog han körkort för motorsåg och röjsåg och jobbar sedan 2011 som instruktör. Med tiden blev det allt fler jobb med att beskära och fälla träd, och nu gör han det på heltid.

– Det bästa med jobbet är att man får vara nära naturen och följa årets växlingar. Det är också en frihetskänsla att göra det här, mycket adrenalin kan det bli när man klättrat upp och har en svår uppgift som måste lösas. Dessutom är det kul att möta alla människor jag kommer hem till, de blir så påtagligt nöjda med slutresultatet.

Dags för fällning Efter någon timmes arbete står bara stammen kvar, som svajar betänkligt med Sven i toppen. Nu är det dags att sätta ett riktskär och sedan ta ner den stora stammen.

Sven fäster en kraftig sele i stammen och kastar ner den andra änden till Emanuel.

Sedan gör Sven ett riktskär satt i den riktning trädet ska falla. Han sågar rakt in i trädet, nästan hela vägen igenom. Bankar in en klargul kil i skäret så att det vidgar sig en smula. Sedan drar de med gemensamma krafter och till sist faller den stora stammen.

Ljudlöst kommer den farande genom luften och det är som att naturen håller andan i väntan på ner­ slaget. Marken vibrerar när den med en dov duns slår i backen och sedan lägger sig stillheten över nejden.

Efter en stund vaknar fåglarna till liv och fyller tom-

rummet efter trädet som inte längre står där.

Sedan bryts fågelsången av att Sven, Peter och Emanuel värmer upp sina motorsågar; de puttrar igång, men snart vrålar de och fyller luften med ljud som tränger in i märgen. De kvistar av och kapar stammen i mindre bitar. Arbetar metodiskt och snabbt, de är ett väloljat maskineri.

Till sist är det bara stubben kvar som Sven jäm­ nar till ovanpå. Där kan man sedan stå eller sitta och njuta av utsikten ner mot vattnet och ut över än­garna, och minnas det ståtliga träd som en gång stod här.

3 | 18 EXCELLENT 41

Mer skogskunskap – digitalt Visste du att du numera även kan läsa magasinet Excellent direkt på storaensoskog.se? Här hittar du allt från skötseltips till skogsnyheter och fördjupande reportage om hur vardagen ser ut för andra skogsägare. Här finns det även ett arkiv om du vill hitta äldre artiklar.

Vill du dessutom ha mer skogskunskap och inspiration så skickar vi ut det digitala utskicket Skogsnära varje månad. Där bjuder vi på filmer och artiklar med allt från de bästa tipsen för gallring och plantering till skogsekonomi och innovation.

Registrera dig på www.storaensoskog.se/skogsnara

Text Eva Mandelqvist Foto Lasse Arvidson

Sätt guldkant på utflykten Hösten är tiden att lockas ut i skog och mark för att jaga, plocka bär och svamp, fiska eller bara vandra. Vi öppnar skafferiet och packar ryggsäcken med det som finns hemma, vilket har en tendens att alltid blir detsamma. Därför tänkte vi bjuda på lite matinspiration som fortfarande är lätt att både tillaga, förvara och ta med.

3 | 18 EXCELLENT 43

Lingondricka Ingen höst utan lingon. Lingondricka är en bra måltidsdryck som har lång hållbarhet, eftersom bären innehåller bensoesyra, som är ett naturligt konserveringsmedel.

Ingredienser 2 liter lingon 1 liter vatten 3 dl strösocker per liter vätska Koka lingon och vatten cirka 5 minuter, skumma av några gånger under tiden. Mosa bären lätt med en slev. Häll upp bärmassan i en silställning och låt självrinna cirka 20 minuter.

Mät upp socker beroende på mängd vätska och häll i kastrullen. Häll tillbaka vätskan. Koka cirka 5 minuter, skumma väl.

Häll upp på väl rengjorda och helst kokta flaskor.

Förvara svalt.

Eftersaft Släng inte bort lingonen efter av­koket, koka en gång till. Denna saft blir inte lika kraftig i smaken och innehåller inte lika mycket pektin, därför bör den konsumeras fort.

44 EXCELLENT 3 | 18

Restlingon från koket 1 liter vatten 3 dl strösocker per liter vätska Koka restlingonen i ­vattnet cirka 5 minuter. Sila genom silduk.

Häll tillbaka vätskan i kastrullen, tillsätt socker och koka cirka 5 minuter.

Häll upp på väl rengjorda, helst kokta flaskor.

Förvara svalt.

Drick denna saft först eftersom den är mindre hållbar.

Ett alternativ till kokade flaskor är att frysa drickan i petflaskor i olika storlekar. Men kom då ihåg att lämna lite utrymme för expandering när du fryser in lingon­drickan.

Källa | Allt om mat

Tomatsoppa med sting När kylan kommer är det skönt att bli varm på insidan. Fyll mattermosen med het tomatsoppa som kryddats med chili och ingefära för att ge kroppen lite extra värme.

4 personer 500 g krossade tomater 1 gul lök 1 grönsaksbuljongtärning 1 färsk chilifrukt eller 2 tsk sambal oelek 1 msk riven ingefära Örtsalt, peppar 5–7 dl vatten Några skivor lufttorkad skinka typ parma Olja till stekning Sätt ugnen på 200 grader och ugnsstek skinkan tills den är frasig cirka 5–7 minuter.

Hacka löken och och chilin och fräs i olja.

Väljer du sambal oelek låter du den fräsa med löken. Tillsätt ingefära och rör om. Tillsätt krossade tomater, 5 dl vatten, buljong och låt koka ihop i 10 minuter. Krydda med örtsalt, peppar och ev lite mer sambal oelek för att få riktig hetta. Späd med vatten om en simmigare soppa önskas. Häll upp i termos och avnjut när kylan kryper på. Perfekt om du behöver bli alert på passet.

Tonfiskrulle Den här mackan är enkel att göra och ingredienserna finns ofta hemma. Tonfisken kan bytas ut mot rökt lax.

4 personer 4 tunnbröd 1 burk tonfisk i vatten 2 kokta ägg dill 2–3 skivor hästkorv 2 msk senap 2 dl crème fraiche 2 msk citronmajonäs 4 stora salladsblad Örtsalt och peppar Koka äggen i 8–10 minuter. Häll av vattnet från tonfiskburken. Hacka äggen och blanda med tonfisk, crème fraiche, hackad dill och majonnäs. Krydda efter smak. Bred ut på tunnbröden och rulla ihop. Rulla in rullen i folie eller smörgåspapper och ät från toppen. Alternativet är att ta med tonfiskröran i en burk och göra rullarna på plats.

Hemgjort örtsalt Har du en gång gjort ditt eget örtsalt kommer du aldrig att vilja ha något annat. Örterna i trädgårdslandet brukar grönska en bra bit in på hösten och regeln är att ta allt du ser och blanda friskt. Exempelvis gräslök, persilja, dill, oregano, fransk dragon och citronmeliss. Ta bort alla hårda stjälkar och kör i matberedaren. Häll i samma mängd flingsalt som växter och mixa ihop. Bred ut på en plåt och ställ i ugnen i 50 grader 1–2 timmar tills det verkar torrt. Häll upp i glasburkar. Kan användas till allt, krydda grytorna, salladen, mackorna.

Dubbelmacka Deluxe Den här mackan kan göras av vilket bröd som helst.

1 person 2 brödskivor formfranska 1 ägg 2–3 skivor parmaskinka Salladsblad Majonäs eller smör Örtsalt och peppar Rosta två brödskivor och låt kallna alternativt ta ditt favoritbröd. Stek ett ägg och ugnsstek parmaskinkan på en plåt i 200 grader tills den börjar se frasig ut 5–7 minuter. Bred smör eller majonäs på brödskivorna, lägg på ägg och strö på rikligt med örtsalt, sallad och parmaskinka och avsluta med en brödskiva ovanpå. Slå in paketet i plastfolie. Det rostade brödet blir lite segt och den goda rostade smaken gör sitt till.

Du kan även byta ut majonäsen mot din favoritsenap.

Pestosallad till jakten eller fisket Pestosalladen är lika god ljummen som kall och passar till både korven, älgbiffen och den nyfångade öringen. Enkelt blir det till färdiggrillad kyckling.

4 personer 500–600 g delikatesspotatis eller potatis i bitar 0,5 rödlök 2 dl crème fraiche 3 msk pesto 0,5 förp fetaost 0,5 ask körsbärstomater 100 g marinerade soltorkade tomater 0,5 dl strimlad färsk basilika (kan uteslutas) Örtsalt och peppar Skär potatisen i bitar om de är stora och koka potatisen mjuk och låt svalna något. Skala och hacka löken. Blanda pesto och crème fraiche och smula ner fetaosten. Hacka de soltorkade tomatena och blanda samman allt. Vänd ner potatis, lök, hackad basilika och delade körsbärstomater. Lägg i låda och ta med.

Servera till exempelvis grillad kyckling.

46 EXCELLENT 3 | 18

Torkade bär Att torka bär själv är enkelt och du kan torka de flesta bär. Gör så här med exempelvis blåbär.

• Rensa bären och låt dem torka inomhus i några dagar.

• Se till att de ligger glest så torkar de bättre.

• Lägg bären på en plåt och låt dem torka i ugnen på 50 graders värme i några timmar. Bären är klara när de är som russin.

• Låt eftertorka i rumstemperatur och förvara bären i glasburkar, gärna mörkt och svalt.

Bäriga pannkaksrullar Fram emot eftermiddagen kan blodsockret sjunka och då kan det vara extra gott med något sött och mättande till kaffet. Pannkakor är enkelt att förbereda. Vill man ha det ännu enklare köper man färdiga pannkakor. De kan behöva mikras några sekunder för att mjukna så pass att du kan arbeta med dom.

Grädden kan bytas ut mot vaniljkesella.

4 personer 2,5 dl vetemjöl 0,5 tsk salt 6 dl mjölk 3 ägg 3 msk smör Bär eller banan 2 dl grädde Vispa ihop mjöl, mjölk, salt och ägg till en smet. Stek pannkakorna i smör. Vispa grädden hårt och blanda i färska bär, alternativt väl avrunna frysta bär. Blåbär och hallon är gott, men mosad banan med lite kanel är också mumsigt. Blanda och klicka ut på pannkakan och rulla ihop. Rulla in pannkaksrullen i folie, där du sedan river av toppen när du ska äta så att du kan hålla i foliepaketet. Helt klart barnens favorit.

3 | 18 EXCELLENT 47

Ett perfekt exemplar på hamling av sälgen som gjordes för cirka 90 år sedan.

Text och foto Håkan Olsén

Sälgen – skogens anonyma rockstjärna Humlorna, bina, fjärilarna… Alla älskar de sälgens högoktaniga bränsle av nektar och pollen. Samt hundratals skalbaggar och andra insekter som är knutna till trädet. Levande som död. Som lövintag och näringsrik föda åt kreatur och älgar är den oslagbar.

Sälgen – en av de viktigaste nyckelarter vi har för den biologiska mångfalden.

48 EXCELLENT 3 | 18

Några av de hundratals insektsarter som är be­­ roende av sälgen.

Den sällsynta lunglaven ses ofta växa på gamla sälg­ stammar och får sin näring från vattnet som rinner utmed stammen.

Ingen vet mer om sälgens betydelse än Agronomi Hedersdoktor Bengt Ehnström från Nås i Dalarna, som arbetat som forskningsledare vid SLU, numera pensionerad.

Tillsammans åker vi upp till Kläbergets fäbod, mellan Nås och Dala-Floda för att sondera terrängen i det gamla brukade landskapet. Här och var står det också en och annan sälg, men i klar minoritet i jämförelse med många andra lövträd. ”Människor vill ha raka och rena träd”, säger Bengt, ”sälgen har ett sätt att krumbukta sig, falla isär, inget att ha invid husknuten ansågs det. Dessa fälldes och nu kan man se grova stammar som ligger kvar som ett dokument över hur missaktad sälgen var – och är.

De som fortfarande lever står långt från husen, oftast i periferin. Lönn däremot, står alltid nära huset – trots att den inte har sitt ursprung i de här markerna”.

Bengt är som ett levande Google inom sitt område. 8 000 ord på latin i sin minnesbank. Gott kalenderminne och dåligt närminne, som han uttryc­ ker det. Vi pratar om sälgen och dess betydelse och går över den storslagna fäboden. Här fanns en gång den största sälgen han någonsin skådat, gammal och grov och ett riktigt praktexemplar. Nu är den nedhuggen och bortforslad.

En blick över det gamla odlingslandskapet för dock goda nyheter med sig när Bengt konstatera att just sälg och rönn hade sparats om vartannat, en och annan lind också. Och lönn. Alla olika i utseende, struktur och ålder. Någon enstaka hundraåring finns också med på vallen, och det är glädjande så det förslår.

Sedan besöker vi olika sälgar på vallen och de äldsta ligger först i kön.

Och Bengt visar och berättar om en värld som de flesta av oss inte har en aning om. Om humlor och bin och fjärilar och skalbaggar och alla hundratals insektsarter som är knutna till sälgen, och hur vi människor med enkla knep kan vara med och stimulera den biologiska mångfalden för att få fler blommor på ängarna, mer bär i skogarna.

Faller sälgen faller också mångfalden ”Sälgen är ett sjuhelsikes träd, det delar med sig både som levande och död. Det är det trädslag i Sverige som har flest fjärilsarter knutna till sig. 180 stycken för att vara exakt. Samt 278 skalbaggar och som med största sannolikhet är en minimisiffra.

Sälgen hamnar på en första plats i mångfaldsligan av fjärilar, eken på en god andra plats. Som lövintag och som näringsrik föda åt kreaturen är den oslagbar.

En ganska ovanlig syn att en sälg fått leva i över hundra år så nära inpå hus och uthus.

Bilden tagen i Mattlaberg.

En annan sak med sälgen som är fantastisk är att den äger förmågan att bilda nya stammar och stubbskott, så den kan leva i hundra år till, och ytterligare hundratals år. Den förökar sig, och överlever genom så kallad vegetativ förökning. Den klonar sig själv, precis som ”Old Tjikko” i Fulufjälls Nationalpark. Varje individ äger en livslängd på cirka 150 år. Smakar gott också enligt Bengt, djurens självklara favorit.

Sälgens stora betydelse för den biologiska mångfalden är påtaglig. Inga svenska träd eller växter utgör föda åt så många humlor, fjärilar och skalbaggar, fåglar och så vidare, på våren. Död eller levande. Dess högoktaniga bränsle av nektar och pollen under våren gör att humlorna får den livsnödvändiga kraften att komma igång med byggandet och föda upp en ny generation humlearbetare. Pollen som ger dem en extra proteindos så att deras äggstockar kan utvecklas.

Humlorna – insekternas pandor ”Vill vi ha fler pollinerade insekter i vår omgivning, mer blommor och bär, så måste vi lära oss mer om sälgens betydelse. Den har en enorm betydelse för den biologiska mångfalden som en av de viktigaste nyckelarter vi har, såväl i skogslandskapet som i det öppna. De senaste 30 åren har pollineringen gått ner med 75 procent och det är inte bra. Dags att sprida kunskap!” ”Hur är sälgbeståndet där du själv bor, där borta i Tiomilaskogen?”

Det vet jag pinsamt nog inte. Men redan samma kväll inventerar jag de gamla odlingsmarkerna och skogsbrynen runt Mattlaberg. Det tar ett par timmar och jag kan till min stora glädje konstatera att 22 stycken sälgar finns inom området. De flesta, över 95 procent står inklämda i skogsbrynet omgivna av björk och gran. Två stycken står öppet och det är också de som hade de största kronorna, de tjoc­kaste stammarna. Två pollenskatter för humlorna och alla andra insektsarter alltså. Så nu väntar de andra 20 på att få de närliggande och skymmande träden borttagna så att deras kronor kan växa och utvecklas i solljuset för att kunna producera ett smörgåsbord av pollen och nektar för de tidiga vårgästerna. På så sätt kan jag själv bidra med att öka den biologiska mångfalden i närområdet med 30 procent på endast ett par decennier, enligt Bengt. En förutsättning är att också den döda veden sparas.

22 anonyma rockstjärnor en bit bortom husknuten.

Inte illa. Inte illa alls!

Allt om sälgen finns att läsa i Bengts fantastiska bok ”Sälg – livets viktigaste frukost”, utgiven av CBM Centrum för biologisk mångfald, WWF och Naturskyddsföreningen.

3 | 18 EXCELLENT 49

Foto Privat

krönika

Ingen springer längre vid min sida Skogen är fuktig och doftar av mossa och fallna höstlöv. Luften är sval och morgnarna väcker mig med ömsom frost i gräset, ömsom med en mjuk dimma som sveper över åkrarna. Jag är ute på min morgonjogg och befinner mig i gläntan som leder mig in i den trolska skogen.

Jag njuter och suger ut det sista av barmarkssäsongen. Snart kommer snön och då får jag lägga löparskorna på hyllan tills stigen tinat upp igen. För min del är allt sig likt, men ändå helt annorlunda. Jag har under de senaste tretton åren haft ett koppel i varje hand. Två ståtliga tollare har ivrigt väntat varje morgon på dagens höjdpunkt. För deras del har det kvittat om det störtregnat och det har varit tur det.

För det ligger liksom i hundägarens löfte att knata ut oavsett väder.

Under våren och sommaren tog sjukdom och ålder ut sin rätt och vi blev plågsamt medvetna om livets bräcklighet. Våra vänner som åldrats framför våra ögon, tog farväl med några månaders mellanrum.

Och här springer jag, med tomma händer, men ändå känslan av att de finns vid min sida. För den glädje jag alltid känner under dessa morgnar, den finns kvar. Längs vägen kommer minnena. Som den gången då Wille satte av efter en hare och slet sig och sedan skamset kom krälande tillbaka i lerfyllda traktorspår så att han såg ut som en chokladdraperad nalle.

Jag älskar stunden på morgonen då skogen är sömnig, eftersom det ofta innebär djurmöten. Rådjuret som vaksamt sträcker öronen mot himlen när han

50 EXCELLENT 3 | 18

hör mina steg, hjorten som graciöst hoppar in bland slyn, grodorna som visar vägen uppför den fuktiga backen och alla fåglar som sjunger längs vägen.

När hägern lyfter från sitt bo vid dammen måste jag stanna upp för det är en mäktig syn.

Men om jag tycker att hösten är härlig så är den mer än så för min jägare till make. Hösten är helig.

Redan i augusti, lagom till bockpremiären förkunnar han att nu är det äntligen höst och det spelar ingen roll om termometern fortfarande visar på 25 grader.

Då ska understället plockas fram, gevären rengöras och jaktkläderna inventeras. Jag har alltid förundrats över garderobens enorma utbud av vildmarkskläder som hänger bredvid ett betydligt sparsammare antal vardags- och finskjortor. Men när det kommer till jakt fattas inget. Medan han satsar på kamoflage föredrar jag starka färger så att jag inte tappas bort i skogen eller ännu värre, tas för något villebråd.

För mig är det höst, för maken är det jaktsäsong.

För mig fattas mina löparkompisar och för maken saknas två viktiga jaktmedlemmar. Men det blir höst ändå, igen och igen. Vem vet, nästa höst kanske jag har någon liten bångstyrig krabat med mig i skogen som med stor nyfikenhet tar sig an livet.

Eva Mandelqvist

Foto Lasse Arvidson

hälge

Lös krysset och vinn en Vinga of Sweden Termos Java Vi lottar ut två stycken Vinga of Sweden Termos Java bland de som skickar in den rätta lösningen från de färgade rutorna senast den 19 oktober till: Stora Enso Skog, Excellent, 791 80 Falun eller via e-post: excellent@storaenso.com Ange adress och mobiltelefonnummer när du skickar in ditt svar.

Två vinnare i krysset #2, 2018 får varsin Vinga of Sweden Termos Java: Lena Andersson i Åmotfors och Monica Norman i Boda Kyrkby.

Stora Enso Skog AB 791 80 Falun

Foto Lasse Arvidson

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).