Universitetsnytt nr 2 2019

FÖR MEDARBETARNA VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

MAJ 2019

NR 2

HIRANYA PEIRIS

Framgångsrik fysiker som vill folkbilda

Östersjöforskning på Skansen

Allvarliga angrepp på genusvetenskap

TEMA: HÅLLBARHET

Ledare

2

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2019

Våra lärarutbildningar ska bli Sveriges bästa!

2

Siffran Så många ton frukt förmedlades till arbetsplatser inom SU under 2018.

att samtliga examensmål hade nåtts. Det ledde till att kvaliteten på utbildningarna som helhet ifrågasattes. För dessa två inriktningar får universitetet nu ett år på sig att redovisa åtgärder som gör det troligt att bristerna undanröjs. En del förändringar är redan genomförda inom ramen för det pågående utvecklingsarbetet inom lärarutbildningarna, som till exempel införandet av programråd och framtagandet av en ny kurs i vetenskaplig metodik, men detta har ännu inte hunnit ge fullt utslag i det som granskats, och behöver kompletteras med ytterligare åtgärder. Det arbetet leds nu av en av rektor tillsatt styrgrupp med en tillhörande arbetsgrupp, som kommer att arbeta intensivt under det kommande året.

Hur föll då Stockholms universitet ut i ett nationellt perspektiv? Ja, resultatet på ett nationellt plan visar ungefär samma mönster.

Nästan hälften av 67 granskade förskolläraroch grundlärarutbildningar får omdömet ifrågasatt kvalitet, och bara fyra av tjugo lärosäten klarade sig helt utan ifrågasättanden.

Det är självklart inte bra att man har hittat brister i över 30 lärarutbildningar, men det finns anledning att påminna om att även i

Citatet

UKÄ:s tidigare utbildningsutvärderingsomgång, under åren 2011– 2014, var det en bit över 500 utbildningar som initialt fick omdömet bristande kvalitet. Av de som sedan skrev åtgärdsredovisningar var det dock bara ett tiotal som slutligen inte befanns ha vidtagit tillräckliga åtgärder efter ett år. Det visar att vi lärosäten har god kapacitet och erfarenhet av att arbeta med UKÄ:s utvärderingar som underlag för vårt eget utvecklings- och kvalitetsarbete. Vi ska vara självkritiska, men också se framåt. Vi kan och ska använda UKÄ:s utvärdering för att göra våra utbildningar bättre, så att de inte bara får omdömet hög kvalitet om ett år, utan att de också når närmare vårt mål: att ha Sveriges inte bara största utan också bästa lärarutbildning!

CLAS HÄTTESTRAND, prorektor clas.hattestrand@su.se

Skulle vi alla föda en Greta Thunberg, då är det i princip inga problem. Vad vi uppfostrar för barn spelar förstås också roll.

OLLE TORPMAN, postdoktor i praktisk filosofi, i intervju om ”flerbarnsskam” och klimatpåverkan i artikel hos KIT publicerad 12 mars.

Innehåll

18 8

11

17

NYHETER

10 Stort intresse för barnkultur

TEMA: HÅLLBARHET

FORSKNING

4

Östersjöforskning tar central plats på Skansen

11 Välbesökt forskardag om

18 Vägen mot ett hållbart

24 Satsning på human-

Tino Sehgal första utställare på Accelerator

12 Allvarligt med angrepp

5 6

Nytt mikroskop på plats

7

Lärarutbildningar utvärderade

äldreomsorg

universitet

19 Ökat flygresande

på genusvetenskap

13 Pedagogiska ambassadörer 14 Stipendium för sabbats-

8

Hiranya Peiris: Framgångsrik fysiker som vill folkbilda

22 ”Vi vill att våra studenter ska göra skillnad”

16 Nytt bolag bekämpar

23 VD:ar ges verktyg för

tuberkulos

hållbarhetsarbete

17 Upptäckter i Ytterby gruva

25 Mångsidiga lösningsmedel ger hopp om grönare kemi

26 SU Business Model Cup 27 Podden Bakom bokhyllan 28 30 32

NAMN OCH NYTT IN ENGLISH KRÖNIKA

bidrog till periodiska systemet

Universitetsnytt är tidningen för medarbetarna vid Stockholms universitet.

Upplagan är 4 700 exemplar.

ADRESS Samverkansavdelningen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm ANSVARIG UTGIVARE Linda Carlsson REDAKTÖR Per Larsson GRAFISK FORM OCH LAYOUT Done by Friends OMSLAGSFOTO Niklas Björling OMSLAGSBILD Hiranya Peiris KORREKTUR Marie-Anne Condé TRYCK DanagårdLITHO, ett miljöcertifierat tryckeri.

ISSN 1103-2375

och läsplattor

21 Hållbarhetsforum 29 oktober

termin i Hong Kong

15 Ett år med GDPR

PROFILEN

20 HSD satsar på tågresande

vetenskaplig miljöforskning

SYNPUNKTER OCH TIPS? HÖR AV DIG! REDAKTÖRER annika.hallman@su.se, per.larsson@su.se SKRIBENTER Henrik Hamrén, David Finer, Henrik Lundström, Ann Fridell, Lina Enell, Hanna Hellzén Cramér, Johnny Foglander, Gunilla Nordin, Annika Hallman, Per Larsson, Stefan Nyman, Ilari Ohring, Mia Söderbärj, Anette Gärdeklint Sylla, Marianne Berggren, Annika Forslund.

Nästa nummer kommer ut i början av oktober.

Manusstopp 11 september.

FOTO NIKLAS BJÖRLING

LÄRARUTBILDNINGARNA tillhör universitetets största utbildningar. Ur ett samhällsperspektiv är de utan tvekan också några av de allra viktigaste. Därför är det många som med intresse tagit del av, och kommenterat, de kvalitetsutvärderingar av landets förskollärar- och grundlärarutbildningar som Universitetskanslersämbetet (UKÄ) nyligen publicerat.

Utvärderingen visar glädjande nog att vi har lyckats mycket väl med vårt utvecklingsoch kvalitetsarbete vad gäller hälften av de granskade utbildningarna, där förskollärarprogrammet och grundlärarprogrammets inriktning mot fritidshem får omdömet hög kvalitet. Bedömargruppen lyfter här till exempel det nära sambandet mellan forskning och utbildning samt den vetenskapliga kompetensen i utbildningsmiljön som styrkeområden.

När det gäller grundlärarprogrammets inriktningar mot F–3 och 4–6 pekar bedömargruppen på att utbildnings- och forskningsmiljön även här är stark och att utbildningarna har ett genomtänkt upplägg, men det riktas även kritik, framför allt kopplat till vissa samordningsproblem och brister i granskade examensarbeten, som inte bedömdes visa

Besök av IgNobel-pristagare Den 10 april besöktes Albanova av tre forskare som fått IgNobel-priset.

Det är ett pris instiftat av amerikanen Marc Abrahams (till vänster på bilden) och som ska gå till forskning som ”först får människor att skratta men sedan att tänka efter”. Åhörarna fick bland annat höra om kaloriintaget vid mänsklig kannibalism i jämförelse med en mer ordinär diet och om det är möjligt att med doftsinnet avgöra om en fluga varit i ett glas vin. Forskare vid SU och KTH fick även presentera sin forskning på 24 sekunder och summera den i sju ord. Max Kesselberg fick vara måltavla för de pappersplan som kastades av publiken.

TEXT PER LARSSON FOTO NIKLAS BJÖRLING

4

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2019

FOTO HENRIK HAMRÉN

Östersjöforskning tar central plats på Skansen

Kronprinsessan Victoria och Skansenchefen John Brattmyhr öppnade dörrarna.

Skansens nya kunskapscentrum om Östersjön, Baltic Sea Science Center (BSSC), har öppnat. Den 11 april invigde kronprinsessan Victoria det nya huset, där forskare vid SU och SLU har en central roll för att öka kunskapen om Östersjöns utmaningar.

Omgiven av fiskar i ”tunnelakvariet”. Foto: Lisa Bergqvist

KRONPRINSESSAN har sedan länge ett stort engagemang för Östersjön. Under en egen rundvandring innan invigningen tog hon intryck av hur BSSC-utställningen kombinerar kunskapen om Östersjön med förklaringar till vad vi konkret kan göra för att hjälpa Östersjön att återhämta sig.

Det nya huset ligger vid Skansenakvariet.

Storsatsningen på att bygga ett pedagogiskt centrum i världsklass började för fem år sedan då stiftelsen BalticSea2020 kom med en förfrågan till Skansen att få finansiera en satsning på information om hoten mot Östersjön.

En helt central förutsättning för samarbetet var att garantera kunskapsförsörjningen och kopplingen till forskning. Valet föll på Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som samarbetspartners.

Ett par dagar innan invigningen fick representanter för stiftelsen BalticSea2020, Stockholms universitet och SLU en förhandsvisning av BSSC. I sitt välkomsttal sade Skansens

chef John Brattmyhr att han är övertygad om att BSSC kommer att kunna göra skillnad för Östersjön. Skansens verksamhet handlar till stor del om utbildning. BSSC riktar sig visserligen till den breda allmänheten, men den pedagogiska verksamheten är utvecklad speciellt för att nå högstadie- och gymnasieungdomar.

Akvarier med olika livsmiljöer Stockholms universitets rektor Astrid Söderbergh Widding deltog också under förhandsvisningen och konstaterade i sitt tal att hav, klimat och miljö är prioriterade ämnen för universitetet. Hon betonade att akademin måste interagera och samverka, både mellan lärosäten och med andra aktörer i samhället, för att nå ut brett med forskningsresultat och öka engagemanget för Östersjöns utmaningar.

Det första besökarna möts av när de går in genom entrédörrarna till den nya byggnaden är de stora akvarierna. Här finns fiskar som

lever kustnära, som gös, abborre, gädda och mört, men även akvarier med stimfiskar, som sill och strömming, samt större rovfiskar som torsk, lax och havsöring, som lever längre ut på djupare vatten.

På bottenplan finns även flera mindre akvarier som visar havets olika livsmiljöer utmed kusten, till exempel den grunda hårda bottnen med blåstång och ålgräsängen där kantnålarna trivs. Det är även lätt att bli fascinerad av akvarierna med maneter som sakta svävar fram genom vattnet, eller den akvarietunnel där de stora rovfiskarna simmar strax ovanför ditt huvud.

I utställningsdelen visas hur människan och havet är beroende av varandra. Här kan du se vad vi kan hitta under ytan och längs Östersjöns stränder och kuster. Här finns även utrymmen för undervisning med laboratorium och filmsal. I flera av filmerna medverkar forskare vid universiteten.

Kunskapsråd med forskare För att garantera att materialet i utställningarna bygger på fakta och har koppling till forskningen finns ett kunskapsråd, där det ingår forskare från både Stockholms universitet och SLU, Skansen samt Stockholm Vatten och Avfall. Detta råd ska även fortsättningsvis stå för den vetenskapliga kopplingen.

BSSC har valt att satsa mycket på bakgrundsfakta, för att ge besökaren en grundförståelse för havet och vilka miljöer och organismer som finns där. Samtidigt lyfts även klimatförändringarna fram, liksom Östersjöns tre största utmaningar: miljögifter, fiske och övergödning. En del av utställningen ägnas åt hur våra val i vardagen påverkar Östersjön.

– Vi tycker det är viktigt att förmedla att Östersjön inte är ett dött hav. Det finns en massa positiva förändringar som redan sker, och ännu bättre kan det bli. Men det är också viktigt att vi människor tar ansvar för allt vi gör som påverkar havet, säger Linda Kumblad, forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum och koordinator för SU:s arbete på BSSC och i kunskapsrådet.

HENRIK HAMRÉN

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2019

5

Tino Sehgal första utställare på Accelerator

UTIFRÅN STUDIER i politisk ekonomi och dans har Tino Sehgal utvecklat en alternativ modell för konstproduktion. Han beskriver sin helt immateriella konst som ”konstruerade situationer”. Accelerators öppningsverk uppstår mellan besökarna och verkets ”tolkar”.

Dessa är utvalda personer som har instruerats av konstnären ,och flera av ”tolkarna” kommer att vara forskare från universitetet. Besökarna går in i Accelerators utställningssalar och går med ”tolkarna” genom konsthallen och diskuterar under speciella former som blir tydliga under promenadens gång.

Richard Julin, konstnärlig ledare för Accelerator och även curator för utställningen, berättar att Accelerator är en plats där konsten kommer att locka till möten mellan människor och olika discipliner.

– Vi lever i en tid då dialog människor emellan blir mer och mer viktig, kanske framförallt mellan personer som inte har samma intressen eller åsikter. Tino Sehgals konst erbjuder just möten och inbjuder till samtal. Dessutom är det konstverk vi kommer att visa skapat som en slags vandring genom

de lokaler det visas i. Eftersom alla besöker Accelerator för första gången nu i höst känns det bra att erbjuda en rundvandring i ordnade former där alla besökare får ta del av de nya lokalerna – både utställningssalar och lite mer, bakom kulisserna så att säga.

Hållbarhet är ett genomgående tema i Tino Sehgals konstnärskap. Varken han själv eller hans närmaste medarbetare flyger och inget tryckt material produceras till utställningarna. Tino Sehgal motsätter sig även foto- och filmdokumentation eftersom han vill att konstverken ska existera enbart som upplevelser, minnen och berättelser. Konsten uppstår i mötet mellan ”tolkarna” och besökaren och inga materiella resurser används i skapandet av konsten.

– Tino Sehgals konst kretsar kring vår tids behov att skapa diskussion om, och alternativ till, idén att välfärd likställs med konsumtion av materiella varor, säger Richard Julin.

Utställningen äger rum 6 september – 20 oktober.

Hållbarhet är centralt i Tino Sehgals konstnärskap.

OM ACCELERATOR Accelerator, som finns i gamla Manne Siegbahnlaboratoriet intill tunnelbanan, är en mötesplats för konst, vetenskap och samhällsfrågor med syfte att stimulera till nya kunskaper och samarbeten.

Internationell och svensk samtidskonst kommer att visas i konsthallen. Accelerator producerar utställningar, publika arrangemang och samarbetar med forskare utifrån en tvärvetenskaplig bas. www.acceleratorsu.art

PER LARSSON

FOTO NINA KIRCHNER

Arctic Avenue stärker samarbete Stockholm – Helsingfors

Larsbreen, Svalbard

HELSINGFORS UNIVERSITET och Stockholms universitet har ett strategiskt partnerskap sedan 2014 med fokus på Östersjöforskning. För att stärka detta samarbete startar de två universiteten ett nytt spjutspetsprojekt inom arktisk forskning, kallat Arctic Avenue. Projektet leds av docent Nina Kirchner vid Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet och professor Atte Korhola vid Helsingfors universitet.

I slutet av mars lanserades samarbetet med ett forskningsseminarium i Helsingfors. Bland de som deltog var de båda universitetens prorektorer Clas Hättestrand och Hanna Snellman samt de båda ländernas Arktisambassadörer, Björn Lyrvall och Aleksi Härkönen.

– Vi är mycket stolta över den starka tvärvetenskapliga forskningen om Arktis som båda universiteten gör för att hantera klimatförändringen, säger prorektor Clas Hättestrand vid Stockholms universitet.

Vid båda universiteten finns också utmärkt forskningsinfrastruktur, inklusive arktiska forskningsstationer. Ett mål med Arctic Avenue är att göra dessa stationer till internationella plattformar för gemensam arktisk forskning.

– Vårt samarbete bygger på att varje part bidrar med olika styrkor och expertis. Att kombinera dem på ett sätt där de kompletterar varandra är centralt för att uppnå en bättre förståelse för det föränderliga arktiska området. Det skapar också en blomstrande vetenskaplig miljö där unga forskare kan växa och stödjas av Arctic Avenue, säger Nina Kirchner.

ANNIKA GRANEBECK

FOTO ASAD REZA

Den 6 september invigs Accelerator vid Stockholms universitet.

Den första utställningen är med den tysk-brittiske konstnären Tino Sehgal vars konstnärskap kretsar kring hållbarhet.

DORA – för allsidig utvärdering av forskning I FEBRUARI undertecknade Stockholms universitet, som första svenska universitet, San Francisco Declaration on Research Assessment (DORA). Deklarationen innehåller rekommendationer i syfte att f örbättra utvärdering av forskningens resultat utifrån att bibliometriska data radikalt ändrat sättet att bedöma forskning.

– Det finns en lockelse i den skenbara exakthet som bibliometrin kan erbjuda. Men det finns inget enkelt sätt att bedöma vad som är bra forskning. Det kräver en allsidig genomlysning baserad på alla tillgängliga relevanta faktorer, skriver rektor Astrid Söderbergh Widding i sin blogg.

Stockholms universitet står inför en genomgång av våra kvalitetssäkringsfunktioner inom forskning, fortsätter hon.

– Att vi samtidigt ställer oss bakom DORA är ett sätt att visa var vi står: det är nödvändigt att göra allsidiga bedömningar av forskning, baserade på forskningens innehåll och på vilket bidrag den enskilda forskaren eller det specifika projektet faktiskt ger till forskningsområdet som helhet.

Anders Karlhede, rektorsråd för forskningsinfrastruktur, har tillsammans med Gunnar Svensson, professor i filosofi och tidigare dekanus vid humanistisk fakultet, fått rektors uppdrag att föreslår ett system för kvalitetssäkring av forskning. Tanken är att så långt som möjligt utgå från de kvalitetssäkrande komponenter som redan finns och använda existerande data, bland annat från forskningsfinansiärer. Systemet ska finnas på plats om cirka ett år.

– Att rektor undertecknat DORA innebär att Stockholms universitet gör en tydlig markering gentemot riskerna med den ökande användningen av bibliometriska data. Detta bör stärka forskarna och de organ som bedömer vetenskapliga prestationer, till exempel lärarförslagsnämnderna, i att göra allsidiga och grundliga bedömningar av vetenskapliga prestationer och inte förlita sig till bibliometri, säger Anders Karlhede.

PER LARSSON

6

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2019

Nytt mikroskop äntligen på plats Efter nästan fem år och stora ombyggnationer i Arrheniuslaboratoriet är universitetets nya elektronmikroskop på plats.

TEXT STEFAN NYMAN FOTO NIKLAS BJÖRLING

NU HAR VI CHANSEN att bli ett världsledande centrum för mikroskopi, säger Gunnar Svensson, prefekt vid Institutionen för materialoch miljökemi.

Med ett traditionellt ljusmikroskop begränsas upplösningen av ljusets våglängd; något som är mindre än cirka en tredjedels mikrometer, eller en tretusendels millimeter, går inte att få syn på oavsett hur bra linser man använder. Det räcker bra för att studera till exempel enskilda celler i den mänskliga kroppen, men det är långt ner till en atom eller en molekyl. Lösningen är att använda en elektronstråle med betydligt kortare våglängd än vanligt ljus för att belysa materialet.

Stockholms universitet har länge haft olika elektronmikroskop, men som med mycket annan teknik utvecklas de snabbt. När det nya 45 miljoner kronors-instrumentet får ersätta sin föregångare kommer kapaciteten inom mikroskopi inte bara förbättras, utan omfatta helt nya fält.

– Det nya mikroskopet har visserligen en upplösning på 0,6 Ångström, betydligt mer än vi tidigare haft tillgång till, men det handlar också om att vi nu kommer att kunna

Mikroskopet ger möjlighet att genomföra helt nya studier, till exempel av grafen som består av ett enda lager kolatomer.

genomföra helt nya studier. Vi kan studera till exempel grafen, ett material som består av ett enda lager kolatomer, eller skruva ner spänningen i elektronstrålen och titta på betydligt känsligare material som annars lätt skulle förstöras, som nanocellulosa, säger Gunnar Svensson.

Gunnar Svensson och Thomas Thersleff är två av de forskare som ska nyttja mikroskopet.

Helt nya möjligheter En av de nya möjligheterna är elektronkristallografi, där man genom att vrida en nanokristall och samtidigt filma den ur många vinklar så småningom kan bygga en tredimensionell bild där man kan se hur de enskilda atomerna sitter. Det här är en process som till stora delar utvecklats av teamet kring professor Xiaodong Zou på MMK, som bland annat tagit fram flera mjukvaror som idag används på över 200 laboratorier över hela världen.

– Första gången vi lyckades producera en 3D-bild av en kristallstruktur på atomär nivå

tog det sju år. Nu är vi nere på några timmar och med det nya mikroskopet handlar det om minuter. Det ger helt nya möjligheter till strukturstudier av olika material. Tillsammans med kapaciteten hos MAX IV och ESS är Sverige nu på väg att bli internationellt ledande inom strukturkaraktärisering på atomnivå, och det är nyckeln till design av framtidens material och läkemedel, säger Xiaodong Zou. För att härbärgera det nya transmissionselektronmikroskopet har biblioteket i Arrheniuslaboratoriet utrymts och byggts om.

En separat betongplatta har gjutits och vilar på stålstavar som borrats ner i berggrunden djupt under huset. Mikroskopet, som placerats i ett separat rum med klimatkontroll och skyddat från elektromagnetiska fält ovanpå betongen, är därmed avskilt från det omgivande huset och dess vibrationer, bakgrundsstrålning och varierande temperaturer.

När anläggningen invigts den 20 maj ska även forskare från andra institutioner och företag kunna utnyttja dess möjligheter.

– Det här mikroskopet är en nationell resurs, och ska användas av så många som möjligt, säger Gunnar Svensson.

Universitetets hedersdoktorer 2019 Stockholms universitet har utsett 2019 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt bidragit till universitetets forskning och utbildning.

Inom humaniora är de nya hedersdoktorerna Eva Dahlman, fotohistoriker och etnolog, samt översättaren och litteraturkritikern Kajsa Öberg Lindsten. Inom juridik rör det sig om advokaten Johan Eriksson som agerat försvarare i flera medialt uppmärksammade och känsliga mål. De nya hedersdoktorerna inom samhällsvetenskap är professor Axel van den Berg som är en internationellt respekterad sociolog samt Elizabeth Churchill, chef för användar upplevelser vid

Google och vice föreståndare för Association of Computing Machinery. Inom naturvetenskap är det professor Nora Underwood vid Florida State University som forskar om samspelet mellan djur och växter och om hur detta påverkar växters populationsdynamik, samt Frances Westley, professor vid University of Waterloo i Kanada, som forskar om social innovation, visionärt ledarskap och strategier för hållbar utveckling.

De nya hedersdoktorerna promoveras vid universitetets installations- och promotionshögtid den 27 september 2019.

ANNIKA HALLMAN

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2019

Lärarutbildningar utvärderade

Pilotförsök med kursvärderingar och kursrapporter

UNDER 2018 har landets alla förskollärar- och grundlärarutbildningar utvärderats av Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Drygt hälften av de utvärderade utbildningarna får omdömet hög kvalitet och knappt hälften ifrågasatt kvalitet. Vid Stockholms universitet får förskollärarutbildningen omdömet hög kvalitet, medan grundlärarprogrammets olika inriktningar får skiftande omdömen.

– Vi har sett fram emot UKÄ:s granskningar eftersom de är ett stöd i vårt eget utvecklingsarbete kring lärarutbildningarna. Jag hade hoppats på ett bättre totalt utfall. Vi nådde inte riktigt ända fram med två inriktningar inom grundlärarprogrammet, mycket beroende på att de senaste årens kvalitetsarbete inte hunnit få genomslag i alla delar av utbildningen. Nu har vi fått en bra genomlysning och ska arbeta för fullt med att åtgärda de områden som UKÄ har ifrågasatt, säger Clas Hättestrand, prorektor och ansvarig för övergripande lärarutbildningsfrågor.

I sina granskningar fokuserar UKÄ på hur utbildningarna säkerställer att studenterna får goda förutsättningar att nå examensmålen.

Granskningarna ska också bidra till lärosätenas egna kvalitetsutveckling genom att lyfta såväl goda exempel och styrkor som utvecklingsområden. Bedömningen baseras på fyra områden: Förutsättningar; utformning, genomförande och resultat; studentperspektiv samt arbetsliv och samverkan. Utbildningarna får antingen betyget hög kvalitet eller ifrågasatt kvalitet.

Universitetets utbildningar till förskollärare och grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem får omdömet hög kvalitet. Bedömargruppen konstaterar bland annat att utbildningarna har en tydlig progression och att studenterna möter varierade former av undervisning och examination. Utbildningarna uppnår en god balans mellan didaktisk och ämnesdidaktisk kunskap, och forskningsanknytningen i kurserna är tydlig.

Grundlärarprogrammets inriktningar mot arbete i förskoleklass och årskurs 1-3 respektive årskurserna 4-6 har god kvalitet på majoriteten av de 13 bedömningsgrunderna, men inom ett par områden har universitetet inte lyckats visa att man uppnår de kvalitetskrav som ställts.

– Enligt bedömningen är det främst brister i de självständiga arbetena och i samordningen av utbildningen som föranleder ifrågasatt kvalitet. Vi behöver till exempel säkra examinationen av samtliga examensmål inom utbildningen och skärpa rutinerna för handledning och examination i samband med examensarbetena, säger Clas Hättestrand.

Se även ledaren på sidan 2.

STOCKHOLMS UNIVERSITET ska ha ett sammanhållet system för kursvärderingar och kursrapporter. I detta ingår till exempel att samma IT-verktyg ska användas för processen, att kursvärderingarna ska innehålla ett antal gemensamma frågor, samt att studenternas och lärarnas synpunkter på kursen beaktas och analyseras i en kursrapport som görs allmänt tillgänglig. Kursvärderingar görs för att få studenternas synpunkter, vilka ska utgöra en del av underlaget för att kunna utvärdera kurserna, men det är även något universitetet måste göra enligt lag och förordning. När UKÄ gjorde tillsynsbesök 2010 riktades kritik bland annat mot att sammanställningar av kursvärderingar saknades och att det fanns brister i hanteringen av kursvärderingar. UKÄ ska under 2020 – 2021 granska regeltillämpningen och kvalitetssäkringssystemet vid Stockholms universitet. Då måste universitetet kunna visa att kursvärderingar genomförs, sammanställs och att studenterna informeras om resultaten.

Rektors beredning för utbildningsutvärdering och system för kvalitetssäkring (Rebus) är ansvarig för kvalitetsarbetet för utbildning vid universitetet. En arbetsgrupp under Rebus har fått i uppdrag att tillsammans med IT-avdelningen ta fram en tjänst för att automatisera denna process och ta fram en universitetsgemensam handläggningsordning för kursvärderingar och kursrapporter.

Sedan i höstas har sju institutioner deltagit i en pilotstudie och till hösten deltar ytterligare institutioner i pilottesterna. Piloterna har främst testat handläggningsordningen och de universitetsgemensamma frågor som Rebus arbetat fram tidigare, men även delar av IT-tjänsten har testats.

GUNILLA NORDIN

PER LARSSON

Spara tid och avlasta Vad testerna visar går inte helt att enkelt svara på eftersom det är ett iterativt arbete där tekniska eller verksamhetsmässiga saker upptäcks, justeringar görs som sedan testas igen, enligt Elli Eisenhauer som är projektledare vid IT-avdelningen.

Målet med verktyget är att underlätta administrationen och spara tid för administratörer och avlasta kursansvariga så de kan fokusera på kvaliteten och utvecklingen av kurser, inflikar Joakim Edsjö, professor och ordförande i arbetsgruppen, och tillägger: – Att alla följer gemensamma rutiner kommer att medföra att studenterna så småningom känner igen sig oavsett kurs och institution. De förstår lättare hur det fungerar, vart deras synpunkter tar vägen och hur institutionerna använder dem i kvalitetsarbetet för att utveckla utbildningen.

STUDENTLIVET som HBTQ-student, arbetet med normkritisk och inkluderande pedagogik och forskning om familjen och diskriminering ur ett HBTQ-perspektiv. Det är ämnena i fokus för Stockholms universitets evenemang inför och under årets Pridevecka.

– Vi vill både dela med oss av den senaste forskningen och ge studenter och medarbetare en möjlighet att ge uttryck för sitt engagemang i lika villkors-frågor. Jag hoppas att vi blir många som tar chansen att delta i seminarierna och i paraden, säger Jerker Dahne, avdelningschef för Studentavdelningen.

Tyngdpunkten i årets deltagande blir, förutom själva paraden, på två panelsamtal redan den 21 maj på Stockholms universitet.

Båda riktar sig till studenter och anställda, men med lite olika inriktning. Det första, på temat studiemiljö utifrån ett normkritiskt perspektiv, hålls på svenska och diskuterar områden som påverkar HBTQ-studenters psykosociala studiemiljö. Panelen består bland annat av studenter vid Stockholms

universitet och från kårföreningen Rainbows.

Plats: Galleriet i Studenthuset.

Det andra panelsamtalet, som hålls på engelska, behandlar ämnena familjen och diskriminering ur ett HBTQ-perspektiv.

Forskare från olika institutioner berättar om forskningsprojekt och går igenom lagstiftningen på området. Samtalet hålls klockan 12 till 13 och de första 20 deltagarna bjuds på lunchbaguette. Plats: Södra huset, hörsal 4.

Academic Pride Lördagen den 3 augusti deltar Stockholms universitet och Studentkåren även i själva paraden under parollen ”Academic Pride”.

Samtliga studenter och anställda är välkomma att delta. ”Academic Pride” är ett samarbete mellan flera av Stockholms lärosäten med tillhörande studentkårer.

Panelsamtalen har skapats i samarbete med Stockholms universitets studentkår som även anordnar flera andra programpunkter under dagen, bland annat en Pride-pysselstuga.

FOTO PER LARSSON

Panelsamtal i maj inför Prideveckan

För frågor kring Stockholms universitets deltagande i Pride, kontakta koordinator Parasto Rosencrantz, jämlikhetssamordnare på Studentavdelningen på e-post jamlikhet@su.se.

För mer information om de olika programpunkterna se su.se/pride ANETTE GÄRDEKLINT SYLLA

7

Profilen

Framgångsrik fysiker som vill folkbilda I en tid när experter och logiskt tänkande angrips från olika håll är det extra viktigt att popularisera forskning – och då kan astronomin vara en inkörsport. Förutom att vara en mycket framgångsrik forskare drivs astrofysikprofessor Hiranya Peiris av en vilja att folkbilda – vartannat år ger hon sig dessutom in på ett nytt område hon inte kan.

TEXT DAVID FINER FOTO NIKLAS BJÖRLING

Profilen

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2019

Hiranya Peiris

Född: På Sri Lanka, en vacker ö i Indiska oceanen.

Familj: Mest i London, men min partner har också en deltidsanställning i Stockholm.

Arbetar: Halvtid som föreståndare för Oskar Klein Centre (OKC), ett samarbete mellan Stockholms universitet och KTH, samt professor i astrofysik och föreståndare för Cosmoparticle Initiative vid University College, London. Det är som att ha två heltidsjobb, jag måste vara superorganiserad.

Om jag var dekan för en dag: Byråkratiska och andra krav – e-post, möten – splittrar vår tid som lärare och påverkar därmed också studenterna negativt. Jag skulle försöka motverka fragmenteringen och skapa mer tid för eftertanke.

Om jag haft en annan karriär: Som barn drömde jag om att bli astronaut. Fram till min doktorsavhandling var jag en mycket duktig klassisk pianist. Nu låter det hemskt när jag spelar, så jag har slutat.

Smultronställe på universitetsområdet: Jag är inte ute på campus så mycket, men det finns en korridor här på AlbaNova, där jag stannar till ibland och njuter av att se solstrålarna dansa på väggen.

Fritidsintressen: Jag gillar att vandra i naturen, särskilt i intressanta landskap med extrema väderförhållanden som på Island eller Färöarna. Isoleringen gör det lättare att tänka.

Senast lästa bok: “The Lost Continent” av Bill Bryson. Jag läser också mycket science fiction och deckare.

SOM BARN PÅ SRI LANKA gick Hiranya Peiris med i en förening för unga astronomer.

Föräldrarna uppmuntrade hennes fallenhet för matematik och fysik. Kvinnliga förebilder var främst Sri Lankas kvinnliga premiärminister Sirimavo Bandaranaike och hennes egen mamma, som var civilingenjör.

– Jag tittade på när mamma byggde broar klädd i en sari.

Vid 16 års ålder flyttade familjen till Manchester i England. När lärarna upptäckte hennes begåvning, rådde de henne att söka till Cambridgeuniversitet. Resten är historia.

När Hiranya Peiris började forska om rymden på 1990-talet var det ont om data och gott om spekulationer. Hon har sedan dess arbetat med analyser från två satellitexpeditioner, som alstrat enorma mängder data kring den kosmiska bakgrundsstrålningen.

Kosmologer kan nu spåra universums historia från omkring 380 000 år efter den stora smällen till idag, omkring 13,8 miljarder år senare.

Tvärvetenskap lockade Självklart kräver en sådan komplexitet samarbete mellan forskare inom olika discipliner.

Utsikterna att arbeta tvärvetenskapligt bidrog också starkt till att Hiranya Peiris 2016 accepterade tjänsten som föreståndare för OKC. – Få institutioner i världen arbetar så brett, där fysik, astronomi, matematik, teori och experiment tillsammans försöker besvara stora, grundläggande fysikfrågor.

Som multibegåvning är hon van vid att få sina breda forskningsintressen ifrågasatta.

– Mina vetenskapliga publikationer kan ge ett väldigt splittrat intryck, men för mig bildar mina forskningsintressen en helhet.

Kanske hänger det ihop med att Hiranya Peiris är synestet. Jag frågar om hon tänker i siffror, ser ljud eller hör färger, stereotypa beskrivningar av synestesi.

– Inte riktigt. Det är svårt att förklara hur jag upplever världen. Allting hänger ihop.

Ställd inför ett komplicerat problem, ser jag ofta hela bilden och anar nästan svaret intuitivt från början. Sedan arbetar jag ”baklänges” för att beskriva detaljerna.

Drivs av stark rättskänsla Trots att hon beskriver sig som en privat – rentav blyg – person, har hon blivit en välkänd folkupplysare, vars föreläsningar följs av miljoner tittare.

– I början var det jättejobbigt, men jag gjorde min doktorsavhandling i USA, och där kommer man ingenvart om man är blyg.

I sin roll som folkupplysare drivs hon också av en stark rättskänsla.

– Jag är en väldigt etisk människa. I Sri Lanka lärde jag mig att om man fick något värdefullt, till exempel en utbildning, så skulle man ge något tillbaka till samhället.

Hiranya Peiris motiveras också av en vilja att förbättra allmänhetens förståelse för forskning och påverka policys.

– Astronomi kan nog för många fungera som en inkörsport när det gäller att förstå och uppskatta vetenskap. Vi har alla upplevt fascinationen i att blicka uppåt mot stjärnhimlen och undra över vår roll i universum och liknande. Det är jätteviktigt att popularisera forskning i en tid när experter och logiskt tänkande angrips från olika håll. Forskare

måste också engagera sig i beslutsprocesserna när man går från en uppsättning fakta till ett handlingsprogram.

Logistiskt sett är det förstås inte lätt att pendla mellan två krävande jobb i olika länder, men hon njuter av utmaningen.

– Jag har lätt för att bli uttråkad, och om något kör fast på ett håll, så kanske det lossnar någon annanstans. Ungefär vartannat år kastar jag mig in i ett helt nytt område, som jag inte kan något om, går på konferenser och pratar med de ledande tänkarna. Just nu tittar jag på “deep learning”, en avancerad aspekt av AI. Hennes viktigaste råd till sina studenter är att istället för att fokusera på att bara plugga inför proven försöka fundera över vad man själv gillar och är bra på. Och utmana sig själv att gå utanför sin komfortzon.

Vad gäller att lyckas i en manligt styrd värld säger sig Hiranya Peiris ha upplevt både sexism och rasifiering.

– Men jag struntade i det. Jag är tjockhudad och väldigt envis. Om någon försöker hindra mig från att göra något som jag vill, så anstränger jag mig bara hårdare, tills jag bryter igenom motståndet.

Men alla människor har inte den förmågan, fortsätter hon.

– Jag upptäckte att ojämlikhet påverkade särskilt yngre forskare negativt. Från nedlåtande kommentarer på konferenser till att uteslutas från möten och samarbeten och avfärdas när man för fram sina idéer, små saker som ackumulerar över tid. Jag har sett hur stressande det kan vara och leda till att inte bara kvinnor utan också minoriteter stöts bort.

– Jag är en väldigt etisk människa.

Idag är Hiranya Peiris med och utformar handlingsplaner för jämställdhet och mot sexuella trakasserier och mobbning.

– Metoo har varit en enorm hjälp som medvetandehöjare, men inom astronomin började den faktiskt som gräsrotsrörelse redan 2015.

Vad tror hon om vetenskapens potential för att lösa de stora framtidsfrågorna?

– I klimatfrågan är jag pessimistisk, eftersom vi tycks ha nödvändiga kunskaper men inte handlar snabbt nog. Inom mitt eget område är jag däremot optimistisk när det gäller att besvara stora frågor, men då väntar alltid nya större frågor. Min ultimata fråga är: varför finns det någonting i universum snarare än ingenting? Jag tror inte jag hittar svaret under min livstid, men jag vill försöka.

Och det finns andra mer omedelbara utmaningar.

– Inom mitt forskningsområde är vi mycket oroliga för konsekvenserna av Brexit.

I synnerhet har deltagandet i ramprogrammet Horisont 2020 för Storbritanniens del inneburit enorma fördelar. Rörelsefrihet är en nyckelingrediens för utbyte av forskare, utbildning och utveckling av excellens. I ett bredare perspektiv är internationellt samarbete och samverkan helt centrala för framsteg inom det här forskningsområdet.

9

10

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2019

Stort intresse för barnkultur FOTO MANILLA ERNST

Barnboksförfattaren Meg Rosoff.

VARJE ÅR sedan början av 1980-talet har Centrum för barnkulturforskning (CBK) vid Stockholms universitet arrangerat ett barnkultursymposium i mars. Arrangemanget är gratis och öppet för alla. Det lockar besökare från hela landet, såväl forskare och studenter som tjänstemän, lärare, förskollärare, pedagoger, skolchefer och kulturarbetare. Även årets barnkultursymposium den 13–15 mars var välbesökt. Under de tre dagarna var det 400 besökare (varav många deltog alla tre dagarna) och fyllda hörsalar.

En av talarna var den amerikanska barnboksförfattaren Meg Rosoff som år 2016 fick Almapriset till minnet av Astrid Lindgren.

Rubriken för hennes föredrag var ”My life as a dog”. Även andra djurarter lyftes av talarna vid symposiet. Etnologen Helena Hörnfeldt talade till exempel om kulturella perspektiv på djurrädsla. Centrum för barnkulturforskning bedriver ingen egen forskning, utan uppdraget är att ”sprida, samla och främja kunskap om barnkulturforskning” och som sådant forum är barnkultursymposiet viktigt.

Det sker mycket nätverkande under dessa dagar då det är ett av få sammanhang där

barnkulturforskning och barnkulturpraktik möts, enligt Manilla Ernst som var en av arrangörerna.

Symposiet viktig del i utbildningen De kontakter som skapas vid symposiet tas tillvara på flera sätt. För studenterna är symposiet en viktig del i utbildningen, dels är det en integrerad del i kurserna och dels får de möjlighet att höra och träffa både forskare och yrkesverksamma kulturarbetare.

Nätverkandet under symposiet resulterar i att föredragshållarna engageras i CBK:s andra forum, såsom föreläsningsserien ”Mötesplats barnkultur” och den årliga tvärforskardagen, men också inom ramen för undervisningen.

Bland åhörarna finns även många som bjuder in föreläsare från symposiet till sina egna verksamheter och forum, men även till andra typer av samarbeten.

Läs mer om Centrum för barnkulturforskning: buv.su.se/cbk PER LARSSON

Kungligt besök vid Arktisföreläsning

Vilket är det bästa konstverket på universitetet?

TEXT ANNIKA HALLMAN FOTO NIKLAS BJÖRLING

AFRAZ RAJA, gästforskare, Institutionen för molekylär biovetenskap Wenner-Grens institut Jag tycker om konstverket ”Prima Vera” av Bitte Jonason-Åkerlund, det som är vid ingången till min institution. Det är två skulpturer och jag uppskattar båda, jag ser dem varje dag när jag går in. En av dem håller en fågel i handen och eftersom jag själv är fågelskådare så tycker jag mycket om den. Figuren iakttar fågeln på ett utforskande och nyfiket sätt. Det är precis som med forskning, vi forskare vill veta mer, det passar bra att verket finns här.

FOTO NIKLAS BJÖRLING

DEREK MUIR, innehavare av Konung Carl XVI Gustafs gästprofessur i miljövetenskap vid Stockholms universitet, höll sin introduktionsföreläsning den 13 mars. Kung Carl XVI Gustaf och Kanadas ambassadör i Sverige, Heather Grant, närvarande vid föreläsningen.

Derek Muirs forskningsområde är miljökemi med fokus på studier av organiska och oorganiska miljögifter, särskilt i Arktis, och han räknas till en av de ledande miljökemisterna i världen. Muirs föreläsning fokuserade på Arktis där han bland annat belyste hur utsläpp färdas via atmosfären och havsströmmar för att samlas i det arktiska området.

Professor Cynthia de Wit, kung Carl XVI Gustaf, Derek Muir och prorektor Clas Hättestrand.

MATHILDA ANDREASSEN, masterstudent, Institutionen för biokemi och biofysik Det konstverk som jag mest har tänkt på är det som står bakom Arrheniuslaboratoriet, mot Stora Skuggan, ”A Tree Reflected” av Henrik Håkansson. Det består av ett träd som är placerat mellan fyra höga, spegelliknande väggar.

Det konstverket tycker jag är intressant, att konstnären har använt ett levande träd. Det känns lite futuristiskt, kanske finns det en tanke om att verket ska spegla framtiden.

MALIN LAGERSTRÖM, doktorand, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik Jag säger konstverket ”Vildarna” av Linda Shamma, det är nytt och känns roligt. Det är så fint placerat i en dunge i en naturlig miljö här vid Arrheniuslaboratoriet.

SVANTE JONSELL, universitetslektor, Fysikum Jag gillar skulpturen vid bron över till Albanova, ”Think Thing” av Tony Cragg. Skulpturen är ganska hög och går man närmare så upptäcker man fler och fler detaljer. Från ett håll ser skulpturen ut som ett ansikte, från ett annat som en boll i en slags studsande rörelse, något som jag förknippar med fysik.

FREDRIK CHARPENTIER LJUNGQVIST, docent, Historiska institutionen En knepig fråga, men jag svarar dekorationerna i tunnelbanan, som är utförda av konstnären Françoise Schein. Även om jag har varit här sedan 2001 kan jag fortfarande stå och titta på bokstäverna och orden och bilderna i kakelplattorna, jag ser nya detaljer hela tiden.

11

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2019

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Välbesökt forskardag om äldreomsorg Institutionen för socialt arbete arrangerar årligen en forskardag om äldre och äldreomsorg för praktiker, politiker, journalister samt företrädare för myndigheter.

DET ÄR VIKTIGT att vi som forskare går ut med vår forskning till de som är berörda. Så inledde Marta Szebehely, professor i socialt arbete med inriktning mot äldre, årets forskardagar om äldre och äldreomsorgen den 20 mars vid Institutionen för socialt arbete. Årets arrangemang var det tjugonde i ordningen och samlade i likhet med föregående år flera hundra deltagare. Även denna gång var det stor bredd i åhörarskaran – från studenter och forskare till kommunpolitiker, biståndshandläggare, företrädare för pensionärsorganisationer, journalister och intresserade privatpersoner.

Sara Erlandsson var först ut med att presentera ny forskning, i detta fall en studie av biståndshandläggares syn på valfrihet i Stockholm, Köpenhamn och Tammerfors.

Palle Storm talade om betydelsen av hudfärg

Professor Marta Szebehely (vänster) ser forskardagen som ett strålande tillfälle till samverkan.

och språkkunskaper vid äldreboenden.

Efter pausen presenterade Rebecka Strandell en analys av hur hemtjänstpersonalens arbetsuppgifter och arbetsvillkor har förändrats under perioden 2005 till 2015 då allt sjukare äldre vårdas i hemmet.

Sist ut var Marta Szebehely med en ny jämförelse av arbetsvillkoren i äldreomsorg och funktionshinderverksamheter.

Tillfälle att presentera för kunnig publik Marta Szebehely, har i många år ansvarat för forskardagen, men ska nu gå i pension.

Hon tror generellt att det är väldigt bra för forskare att presentera sin forskning för dem som är närmast berörda.

– Det här är ett fantastiskt tillfälle för oss forskare att presentera vår forskning och få feedback av en väldigt kunnig publik, både i

salen och vid fikaminglet.

Dagen leder ofta till att de som presenterar får inbjudningar att prata i andra sammanhang, till exempel för kommunpolitiker, PRO-föreningar, Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting (SKL).

En av dem som i flera år besökt forskardagen om äldre och äldreomsorg är Eva Sydhoff Henriksen. Hon är verksamhetschef på Akademiskt primärvårdscentrum vid Region Stockholm samt ledamot i kommunstyrelsen och andre vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Ekerö kommun.

– Jag deltar i denna dag för att få höra det senaste inom forskningen. Det som jag får höra här har jag nytta av både i min yrkesroll och i min roll som politiker.

PER LARSSON

Klimatarenan: Tillsammans för ett klimatneutralt samhälle TEXT OCH FOTO MARIANNE BERGGREN

Hur ska vi under de närmaste åren ställa om Sverige till att bli ett klimatneutralt samhälle? Möjligheten att diskutera den tuffa och utmanande frågeställningen lockade ett 40-tal inbjudna deltagare till en workshop som arrangerades den 28 mars av den nylanserade Klimatarenan vid Bolincentret för klimatforskning. Workshopen var startskottet för Klimatarenan som är ett långsiktigt samarbete mellan forskning, näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle med syfte att bidra till lösningar på klimatutmaningarna.

Bland deltagarna fanns ett brett utbud av perspektiv – från företag och branschorganisationer till myndigheter och civilsamhälle, samt givetvis forskare från universitetet som bidrog med kunskap från klimatforskningen som finns samlad vid Bolincentret och Stockholms universitet.

Behov av helhetslösningar Under workshopen var diskussionerna livliga.

Det fanns dock konsensus om att det är nu den stora omställningen måste ske. En av slutsatserna var att det krävs helhetslösningar där olika verksamheter och sektorer bryter stuprörstänkandet. Samtidigt är det viktigt att utnyttja den specifika kunskap som finns inom olika områden. Inte minst är vi beroende av en gemensam och positiv vision av vilket samhälle vi vill ha.

– Dagen visade vilket intresse och engagemang det finns i olika samhällssektorer för dessa frågeställningar och för klimatforskningen vid Stockholm universitet. Klimatarenan kommer fortsätta att arbeta med att skapa dialog mellan olika verksamheter för att möjliggöra effektivare samverkan. För det är bara tillsammans som denna utmaning kommer gå att lösa, säger Alasdair Skelton, föreståndare vid Bolincentret för klimatforskning.

Värdar för workshopen var Bolincentret tillsammans med Samverkansavdelningen.

För mer information, kontakta Elisabeth Däcker vid Bolincentret för klimatforskning, Elisabeth.dacker@geo.su.se eller David Paulsson, samverkanskoordinator vid Stockholms universitet, David.paulsson@su.se.

Mer information om Bolincentret bolin.su.se

12

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2019

FOTO PER LARSSON

Allvarligt med angrepp på genusvetenskap När genusvetenskapen angrips är det viktigt att stå upp för den akademiska friheten. Det var budskapet från ett seminarium vid Stockholms universitet på Internationella kvinnodagen.

Rektor Astrid Söderbergh Widding tog strid för den akademiska friheten.

GENUSAKADEMIN vid Stockholms universitet var värd för det frukostseminarium om genusforskning och akademisk frihet som arrangerades den 8 mars. Rektor Astrid Söderbergh Widding inledde med att säga att det för några år sedan skulle vara otänkbart att säga att den akademiska friheten i Europa är hotad, men att det idag finns ett reellt hot.

Som lärosäte är det därför en viktig uppgift att försvara akademisk frihet och lärosätenas autonomi. Över 900 lärosäten har undertecknat Magna Charta Universitatum som är en deklaration om akademisk frihet och autonomi. Vid Stockholms universitet har detta även tagit sig uttryck i de kärnvärden som förra året fastställdes – och där akademisk frihet och autonomi är två av dessa.

Rektor talade vidare om den polarisering som sker i Europa.

– Självklart måste vi då som universitet värna den akademiska friheten mot politisk styrning av allehanda slag. Det rör sig om kärnan i vår akademiska verksamhet som är hotad.

TEXT OCH FOTO PER LARSSON

Astrid Söderbergh Widding underströk att hon ser allvarligt på angreppen mot genusvetenskap i Ungern, i Sverige och på andra håll. Hon exemplifierade även med flera ämnen, som kriminologi och mediestudier, som är utsatta för ideologiska attacker. En fara med detta är att forskare avstår att beforska vissa områden av rädsla för hat och hot.

– Som universitet måste vi i alla lägen stå upp för den akademiska friheten. Vi behöver också påminna om att de värden vi försvarar handlar om samhällets bästa och dess utveckling.

Rektor avslutade med att säga att behovet av tvärvetenskapliga genusforskare är stort och med en förhoppning om att genusforskning och -utbildning ska kunna verka och växa.

Kajsa Widegren, forskningssamordnare vid Nationella sekretariatet för genusforskning, berättade om läget för genusforskningen.

Hon talade om det hat och hot (inklusive en bombattrapp) som riktats mot Nationella sekretariatet för genusforskning, hur resurserna för genusforskning urholkats och om en

bluffartikel riktad mot genusvetenskap som fått stor uppmärksamhet. Jenny Gunnarsson Payne, etnolog vid Södertörns högskola, talade om ”auktoritär populism” och kampen mot ”genusideologin”. Enligt henne är det ifrågasättande av genusvetenskap som sker världen över en reaktion på de landvinningar som gjorts på jämställdhetsområdet.

I den avslutande diskussionen kring vad universitetet kan göra för att motverka angreppen på genusvetenskapen lyfte Klara Hussénius, doktorand i socialt arbete, att det är viktigt att ledningen försvarar genusforskningen och akademisk frihet, på det sätt rektor gjorde i sitt inledningstal. Kim Sylwander, doktorand i barn- och ungdomsvetenskap, instämde och sade att även diskussionen vid hennes institution kring universitetets kärnvärden varit viktig. Det behövs enligt henne ett aktivt samtal om hur man ska bemöta hätska påhopp från studenter och om hur de som ifrågasätter genusvetenskap tänker.

Nya profilområden för universitetet UNDER 2018 fick områdesnämnderna i uppdrag från rektor att se över universitetets profilområden. I vintras fattade områdesnämnderna beslut om de nya profilområdena.

De är 16 till antalet och fördelade på 8 inom vardera området.

Humanvetenskapliga området fortsätter sin serie med profilseminarier. Syftet med seminarierna är att ta upp spännande institutionsoch fakultetsöverskridande ämnen av relevans för undervisning, forskning och forskningssamverkan. Seminarierna är öppna för alla vid universitetet och ska vara en mötesplats för de som är intresserade av området och ge inspiration till nya, ämnesöverskridande samarbeten. Under våren har det varit tre seminarier och ytterligare fem ges under hösten.

Områdesnämnden för humanvetenskap har även utlyst medel för samarbeten inom profilområdena. Utlysningen gäller forskning, utbildning och samverkan och sker vid två tillfällen under 2019. Sista ansökningsdag är 1 juni respektive 1 december. Satsningen pågår 2019–2020 och omfattar totalt drygt 9, 6 miljoner kronor. Stöd prioriteras för

ämnesöverskridande samarbeten inom profilområdena som syftar till att göra större ansökningar till externa forskningsfinansiärer. Stöd ges också för samarbeten som syftar till att initiera nya ämnesöverskridande utbildningsinitiativ. Aktiviteter där flera institutioner är involverade kommer att prioriteras vid tilldelningen av medel.

Naturvetenskapliga området identifierar sina profilområden som de forskningsområden där man har flera omfattande, internationellt framstående, verksamheter som tillsammans bildar en stark miljö. Området gör inga direkta ekonomiska satsningar eller utlysningar av forskningsmedel i anslutning till profilområdena, men utlysning av lärartjänster sker inte sällan inom, eller i nära angränsning till, profilområdena. Starka, profilerade, forskningsmiljöer attraherar många högt meriterade sökande till utlysta tjänster liksom det är en bra grund att stå på för våra lärare och forskare när de konkurrerar om större externa forskningsanslag, säger vicerektor Henrik Cederquist.

PER LARSSON

PROFILOMRÅDEN Humanvetenskapliga området • Barns och ungas världar & villkor • Internationalisering & migration • Kulturarv & historiska processer • Makt, demokrati & välfärd • Normer, rätt & etik • Samhälle, organisation & individ • Språk & lärande • Visuella gestaltningar & gränssnitt Naturvetenskapliga området • Astrofysik, kosmologi och partikelfysik • Atomers, molekylers och komplexa kvantsystems fysik • Biologiska membraner • Katalys i organisk kemi • Klimat, hav och miljö • Materialkemi • Matematisk teoribildning och modellering • Samspel mellan gener och miljö

13

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2019

Ansök senast 30 juni Nu är anmälan öppen för pedagogiskt ambassadörskap 2020. Som pedagogisk ambassadör har du möjlighet att leda ett pedagogiskt utvecklingsprojekt inom din egen verksamhet. Projektet ska stimulera den pedagogiska infrastrukturen vid institutionen. Du kommer också att stödja kollegor, leda pedagogiska diskussioner, initiera och driva lärardagar i relation till frågor som är relevanta för dig och dina lärarkollegor.

Sista ansökningsdag är 30 juni.

Mer information/ansökan hittar du på su.se/ceul/pedambassador

Pedagogiska ambassadörer (övre raden från vänster) Gunnar Linder, Ola Palm, Elisabeth Corell, Ylva Falk (undre raden från vänster) Lotta Stern, Katrin Lainpelto, Katarina Rejman, Emma Wikberg.

De är årets pedagogiska ambassadörer PEDAGOGISKA AMBASSADÖRER är speciellt utsedda universitetslärare som driver ett projekt för utveckling av undervisning vid sin institution. 2019 års pedagogiska ambassadörer startar nu högskolepedagogiska utvecklingsprojekt vid nio institutioner som syftar till att stimulera och öka studenters lärande. Årets projekt arbetar med frågor som att utveckla formativ bedömning av kandidatuppsatser, djupare undersökning av studentgrupper för att kunna sätta in stöd och förbättra undervisningen, öka lärares digitala

kompetenser, öka möjligheter för studenter att klara kursmålen och nå högre nivå i självständiga arbeten, verka för gemensam grund för bedömning inom lärarlag och ämnen.

Förutom att driva ett pedagogiskt utvecklingsprojekt vid sin institution arbetar de pedagogiska ambassadörerna med att stödja kollegor, leda pedagogiska diskussioner i till exempel seminarieform och att initiera och driva lärardagar, där man tar upp frågor som är relevanta för lärarkollegiet vid institutionen.

– Det är oftast mycket lättare att prata med

Lärarkonferens i mars 2020 om akademiskt ledarskap MÖJLIGHETER MED akademiskt lärarskap! Det är temat på Stockholms universitets fjärde högskolepedagogiska konferens för universitets lärare och pedagogiskt ansvariga. Lärarkonferens2020 som går av stapeln den 26 mars 2020 är en mötesplats för utbyte av utveckling och utforskning av den universitetspedagogiska praktiken.

Konferensens tema ”akademiskt lärarskap” representerar en idé som kommit att fungera som nav för pedagogisk utveckling inom högre utbildning internationellt. Ett akademiskt lärarskap innebär att ha ett vetenskapligt förhållningssätt till sin egen undervisning, till studenters lärande och till utbildningens innehåll och utformning. Det handlar om att systematiskt undersöka, kollegialt granska och publikt dela sin pedagogiska verksamhet.

Huvudtalare om ”Disciplinary approaches to educational enquiry” är professor Elizabeth Cleaver från University of the West of England. I övrigt hålls ett femtiotal parallella sessioner med panel- och posterpresentationer, workshopar samt rundabordsdiskussioner med lärarkollegor från hela universitet.

Konferensen hålls i Nod-huset i Kista, (Institutionen för data- och systemvetenskaps lokaler), som är byggt med siktet på framtidens lärmiljöer i form av digitala lösningar, IT-teknik och flexibla lokallösningar. Anmälan till konferensen öppnar den 9 september 2019.

en kollega än söka information på webben eller kontakta någon som man inte känner för att få idéer eller hjälp med utmaningar man har i sin undervisning. Med pedagogiska ambassadörer försöker vi skapa just det, en möjlighet till att ha pedagogiska konversationer med personer som man litar på och som förstår ens sammanhang som universitetslärare, säger Klara Bolander Laksov som är föreståndare vid Centrum för universitetslärarutbildning (CeUL) och initiativtagare till projektet med pedagogiska ambassadörer.

KÖP ÄGARLÄGENHETER till låg månadskostnad 99 st miljövänliga

ÄGARLÄGENHETER Hägerneholm Arninge, Täby Kubikvägen 1

EGET ÄGANDE

1–4 r.o.k. , 37–79 kvm Månadsavgift endast från 950:Priser från 1 990 000:Bergvärme och solceller Friköpt tomt Visningslägenhet klar april 2019 och inflyttning i september 2019.

BYGGHERRE

rimbohus.se

jan@rimbohus.se; urban@rimbohus.se

Mer om konferensen: su.se/ceul/lararkonferensen ANNIKA FORSLUND

Peter Wannholm - tel. 070-433 54 45 Peter@magnussonmakleri.se

14

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2019

i Asien. Att ge sig iväg till andra sidan jordklotet krävde dock en hel del planering, så i mars 2018 reste Jesús till Hong Kong för att träffa sina nya kollegor och ordna bostad.

– Under min planeringsvecka blev jag inbjuden att hålla ett seminarium på institutionen. Det visade sig att det mötet hade stor betydelse för hur min vistelse sedan blev.

Vi fick tillfälle att diskutera i detalj hur jag skulle kunna bidra i några av höstens kurser.

Bostadsfrågan behövde också lösas. Det är inte helt lätt att hitta någonstans att bo i Hong Kong och till att börja med gick det trögt.

– Som tur var så hade jag under ett STINTseminarium pratat med tidigare stipendiater som tillbringat förra hösten i Hong Kong, säger Jesús.

De tipsade honom om ett lägenhetshotell i Mongkok. Det visade sig finnas lediga lägenheter där, som det dessutom gick att teckna sig för ett halvår innan tillträdet.

Jesús Piqueras med studenter.

Stipendium för sabbatstermin i Hong Kong Jesús Piqueras fick möjlighet att tillbringa en sabbatstermin vid The Chinese University of Hong Kong genom STINT, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning.

TEXT ANN FRIDELL FOTO JESÚS PIQUERAS

I DECEMBER 2017 fick Jesús Piqueras, forskare och lärarutbildare vid Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik (MND) – ett erbjudande som var svårt att motstå. Det rörde sig om ett stipendium inom ramen för STINT:s Teaching

Sabbatical program och en plats vid The Chinese University of Hong Kong vid Department of Curriculum and Instruction hösten 2018.

Jesús tackade omgående ja till den erfarenhet som det skulle innebära att undervisa vid ett av de mest prestigefulla universiteten

Undervisade på två kurser Vid Department of Curriculum and Instruction utbildas grundlärare och gymnasielärare samt bedrivs forskning inom det didaktiska fältet. Under terminen i Hong Kong undervisade Jesús på två kurser, vilket gav honom inblick om olika traditioner av universitetsundervisning i Hong Kong.

Generellt fick han intrycket att studenter i Hong Kong inte känner sig riktigt bekväma med att svara på spontana frågor från läraren.

Det fungerade bättre om de fick förbereda frågor i grupp en stund och sedan presentera sina tankar och synpunkter. Däremot var studenterna mycket duktiga på att jobba i grupp och samarbeta kring uppgifter under såväl lektionerna som med hemuppgifter.

Jesús fick också möjlighet att göra skolbesök och prata med lärarstudenter och elever i gymnasieskolor och även delta i diskussioner mellan student och handledare.

– Jag har arbetat med internationell mobilitet under många år vid Stockholms universitet, och efter den här erfarenheten är jag än mer övertygad om vikten av internationella erfarenheter för både studenter och undervisande lärare. Jag är säker på att mina erfarenheter vid The Chinese University of Hong Kong kommer att vara ett viktigt bidrag till internationaliseringsarbetet vid MND, säger Jesús.

15

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2019

Ett år med

GDPR

God säkerhet för personuppgifter I SLUTET AV MAJ är det ett år sedan EU:s dataskyddsförordning (GDPR) trädde i kraft.

Det främsta syftet med GDPR är att ge enskildas grundläggande rättigheter och friheter, särskilt rätten till skydd av personuppgifter, ett bättre skydd.

För att implementera GDPR samt löpande ge stöd till verksamheten och följa upp hur arbetet fungerar inrättade universitetet ett dataskyddsråd. Rådet består av representanter från IT-avdelningen, Rektors kansli, Avdelningen för forskningsstöd, Fastighetsavdelningen, Samverkansavdelningen och

üüü ü ü

Universitetsbiblioteket. Universitetets dataskyddsombud är ordförande i rådet. Fram till och med den 30 april var informationssäkerhetschef Benita Falenius på IT-avdelningen dataskyddsombud men har nu efterträtts av Björn Gustavsson som är jurist på Rättssekretariatet vid Rektors kansli.

Så här ett år efter införandet säger Benita Falenius att det vid universitetet finns en hög medvetenhet kring GDPR – Folk vill göra rätt och stämma av med oss när de har frågor.

Björn Gustavsson lyfter fram att det alltid måste finns ett ändamål för att få samla in personuppgifter, och att det nu finns tydliga anvisningar kring detta. Samtidigt har medarbetare, enligt honom, generellt blivit försiktigare med hur de hanterar personuppgifter.

På adressen gdpr@su.se kommer GDPRrelaterade frågor in löpande. Ofta handlar frågorna om hur man hanterar personuppgifter inom forskningen, till exempel kring forskningsetiskt samtycke, och om hantering av personuppgifter i sociala medier. Frågor om hantering av medgivandeblanketter och kring gallring av uppgifter är också frekventa. En del av svaren har även publicerats på universitetets webbsidor om GDPR, se su.se/gdpr.

Bland de satsningar som gjorts märks ett projekt för automatiserade registerutdrag (se artikel intill), ett ”GDPR-säkrat” evenemangsverktyg, institutionsbesök och informationsinsatser.

– Sammantaget finns en god säkerhet kring personuppgifter och tydliga anvisningar vid universitetet, säger Benita Falenius.

PER LARSSON

FOTO INGMARIE ANDERSSON

Central hantering av registerutdrag EN FÖLJD av den nya dataskyddsförordningen (GDPR) som trädde i kraft den 25 maj 2018 är att de som finns registrerade vid universitetet kan begära registerutdrag. På universitetet går det till så att den som får en begäran om registerutdrag ska skicka den vidare till registrator (registrator@su.se).

Ett registerutdrag ska innehålla information om huruvida personuppgifter behandlas eller inte. Om personuppgifter behandlas ska det framgå vilka uppgifter om den sökande som behandlas i form av ett utdrag med alla de personuppgifter som rör personen som sökt registerutdrag. Bland annat ska det framgå varifrån uppgifterna kommer, vad som är ändamålet med behandlingen och till vilka mottagare eller kategorier av mottagare uppgifterna lämnas ut.

IT-avdelningen driver tillsammans med bland annat Universitetsbiblioteket ett projekt för att inrätta en universitetsgemensam registerutdragsprocess och att bygga ett IT-stöd.

Denna automatisering ska effektivisera processen. I etapp 1 har projektet testat processen för registerutdrag i en teknisk miljö på IT-avdelningen. Om beslut fattas om en etapp 2 ska kontakt upprättas med systemansvariga för runt femton centrala system som Primula, SUKAT och Athena. Det fortsatta arbetet syftar till att utvärdera verktyget som ett IT-stöd för andra processer.

Enskilda institutioner och enheter ska alltså inte ta fram egna rutiner eller system för att kunna ta fram registerutdrag, utan detta är en universitetsgemensam process.

Ansvarig för projektet är Monika Almgren på IT-avdelningen.

Har du frågor kan du mejla gdpr@su.se.

MIA SÖDERBÄRJ

Montering av Vildarna utanför Arrheniuslaboratoriet under översyn av konstnären Linda Sharma.

Nytt konstverk vid Arrheniuslaboratoriet TIDIGARE LÅG HÄR en pergola i dåligt skick.

Nu har den lilla kullen söder om Arrheniuslaboratoriet fått konstnärlig utsmyckning i form av två stora hjortliknande varelser i aluminium. Konstverket, som heter Vildarna och är skapat av konstnären Linda Shamma, har finansierats av Statens konstråd och kommit på plats i samarbete mellan Akademiska Hus och Stockholms universitet.

– Vildarna är ett begrepp med många bottnar. Det kan dels vara helt oladdat och dels anspela på starka naturkrafter och något barbariskt. Naturen kan upplevas positivt men är för andra något obehagligt och kraftfullt, säger Linda Shamma när hon närvarade den 2 april då Vildarna lyftes på plats.

Vid en första påsyn kan verket uppfattas som naturtrogna hjortar, men vid en närmare betraktelse framträder en annan bild. De två hjortarna är större än i verklig storlek och dessutom i en situation vi inte känner igen.

Hjortarnas horn är formade som trädgrenar och en del av hornen sticker upp ur marken.

Flera av Linda Sammas verk kopplar till naturen men med djur som vi inte riktigt känner igen oss i – de avviker från det vi uppfattar som normalt. Ett bra exempel på hennes hybridkonst är ”Älg i postformulerat tillstånd” som finns vid Telefonplan och är en hybrid mellan älg och kamel.

Vildarna skapades för att stå på en annan plats, men verket blev för stort för den platsen. Konstverket köptes sedan av Statens konstråd och har blivit stående i väntan på placering. När Stockholms universitet gjorde en ansökan till Statens konstråd om konst till det nybyggda NPQ-huset i Arrheniuslaboratoriet hade så konstverket funnits sin plats.

Visserligen blev det inte i direkt anslutning till NPQ-huset men kopplingen finns till verksamheterna i den intilliggande byggnaden.

PER LARSSON

16

Serieentreprenör och professor bakom bolag som bekämpar tuberkulos

Med den nya tekniken kan tester läsas av ungefär som ett graviditetstest på en graderad sticka.

Med en ny enkel diagnosmetod, utvecklad vid Stockholms universitet, kan tuberkulospatienter snabbt få rätt behandling. Det skulle bidra till att begränsa den globala spridningen av antibiotikaresistens. Bakom bolaget EMPE Diagnostics står professor Mats Nilsson och tidigare kollegan Pavan Asalapuram.

TEXT HENRIK LUNDSTRÖM FOTO NIKLAS BJÖRLING

TUBERKULOS är en ovanlig sjukdom i Sverige, men på många håll i världen är den ett allvarligt folkhälsoproblem. Varje år insjuknar miljontals människor globalt – två miljoner av dem dör. Vanligtvis prövar läkare olika slags antibiotika, så kallad empirisk terapi. Men på grund av antibiotikaresistens blir det allt svårare att hitta rätt behandling.

Uppemot hälften av alla patienter blir inte botade av sin första antibiotikakur.

– Dessa personer kan då gå runt och sprida smitta i upp till ett halvår, dessutom bär de den resistenta formen av tuberkulos. I Indien är det här ett stort problem, men också på andra håll i världen, säger Mats Nilsson, professor i biokemi.

En ny DNA-baserad analysmetod, som utvecklats inom Mats Nilsson forskargrupp vid SciLifeLab, erbjuder snabbare diagnos och

mer korrekt behandling. För att kommersialisera resultaten grundades 2016 bolaget EMPE Diagnostics av Mats Nilsson och Pavan Asalapuram – då postdoktor i forskargruppen, numera vd i bolaget.

– Med vår metod kan patienten få ett provsvar redan inom något dygn. Det skulle ge läkare möjlighet att redan från början välja rätt antibiotikabehandling, säger Mats Nilsson.

Lättanvänd teknik Bolagets patenterade teknik kräver varken expertkunskap eller avancerat laboratorium

för att ställa rätt diagnos. Testet läses av ungefär som ett graviditetstest på en graderad sticka. Fortfarande pågår utvecklingsarbete, men tekniken bakom metoden är välbeprövad, konstaterar Mats Nilsson.

EMPE Diagnostics har för närvarande sex anställda – varav tre varit verksamma vid Stockholms universitet. Bolaget räknar med att växa både i Stockholm och i Indien, där tre miljoner nya fall av tuberkulos upptäcks årligen.

– I Indien hoppas jag att vi ska vara etablerade under året. Förhoppningen är att vår metod också ska bidra till diagnosticering av tuberkulos på andra håll i världen, säger Mats Nilsson, som sitter i styrelsen för bolaget men i övrigt inte är operativt aktiv i verksamheten.

Mats Nilsson har forskat kring nya molekylära analysmetoder sedan 1990-talet.

Sedan 2012 driver han en egen forskargrupp vid Stockholms universitet. Han har genom sin forskning varit med om att grunda flera framgångsrika bioteknikföretag, bland annat Olink i Uppsala, som idag har ett hundratal anställda, samt Qlinea som börsnoterades i höstas.

– Ambitionen är att de analysmetoder vi utvecklar inom forskargruppen ska lösa problem ute i klinisk verksamhet. Allting vi gör når inte så långt. Men jag gillar att spänna bågen.

Stöd av SU Innovation EMPE Diagnostics har under uppbyggnaden haft stöd från universitetet, både finansiellt och med rådgivning. SU Innovation har exempelvis stöttat Pavan Asalapuram, som från början inte hade erfarenhet av företagande, i hans roll som vd. SU Holding stod för tidig såddfinansiering, och hjälpte senare till att skaffa externt kapital. Idag ägs bolaget av Almi Invest, SU Holding och ett antal privata investerare, tillsammans med Mats Nilsson och Pavan Asalapuram. Mona Wilcke, vd för SU Holding, är glad och stolt över hur bolaget har utvecklats ur den ursprungliga forskningsidén.

– EMPE Diagnostics är ett av våra flaggskepp. Mats Nilsson har goda erfarenheter att ta innovationer från forskning till kommersialisering och Pavan Asalapuram har ett bra nätverk i Indien och en stark personlig drivkraft, så jag har väldigt goda förhoppningar om att de ska lyckas.

Mats Nilssons forskargrupp har utvecklat metoden för snabbare diagnos och mer korrekt behandling. För att kommersialisera resultaten grundade han EMPE Diagnostics tillsammans med kollegan, och numera företagets vd, Pavan Asalapuram.

17

Upptäckterna i Ytterby gruva som bidrog till periodiska systemet Sverige står sig imponerande starkt i antalet upptäckter av grundämnen. Mycket tack vare ett fynd av en mystisk, svart sten för mer än 200 år sedan i Ytterby gruva.

Ytterby gruva på Resarö. Foto: Digitalmuseum

Tabell över grundämnen som upptäcktes av svenskar och/eller kommer från Ytterby gruva. Bild: Lina Enell

FÖR 150 ÅR SEN, 1869, presenterar den ryska kemisten Dimitrij Mendelejev sin första version av det periodiska systemet, något som har revolutionerat kemin. FN har därför utsett 2019 till periodiska systemets år och det firas över hela världen.

Vi börjar berättelsen på en historisk plats – Resarö i Vaxholms kommun. Jag tar mig hit en vårdag i mars och hänförs av den historiska plats där jag befinner mig. Det här är Ytterby gruva, den plats i världen som har fått flest grundämnen uppkallade efter sig och platsen varifrån man har upptäckt minst åtta grundämnen!

Från början användes gruvan till att bryta kvarts till glas- och järnbruk samt fältspat som lämpade sig särskilt bra för porslinstillverkning. 1787 besökte artilleriofficeren Carl FOTO LINA ENELL

1989 utsågs gruvan till årets ”Historical landmark” av American Society of Metals.

Axel Arrhenius gruvan och hittade då en tung svart bit sten bland allt kvarts och fältspat.

Denna svarta sten var början till ett stort genombrott för svensk kemiforskning.

Den finske kemisten Johan Gadolin undersökte den svarta stenen (som senare fick namnet gadolinit) och fann bland annat en tidigare okänd oxid. Med hjälp av alltmer förfinade analysmetoder kunde kemister så småningom isolera och identifiera hela sju grundämnen ur gadoliniten som alla hör till de sällsynta jordartsmetallarna: yttrium (Y), ytterbium (Yb), terbium (Tb) och erbium (Er) som fick namn uppkallade efter gruvan samt skandium (Sc), holmium (Ho) och tulium (Tm). Dessutom upptäcktes grundämnet tantal (Ta) ur ett annat mineral som man fann i gruvan.

Svenska upptäckter Förutom upptäckterna i Ytterby gruva har Sverige en imponerande lista över kemister som har bidragit till upptäckter av grundämnen. Ungefär 20 ämnen står svenska vetenskapsmän för, men siffran varierar mellan 19 och 23 stycken beroende på hur man räknar.

– Upptäcktshistorien kring de sällsynta jordartsmetallerna är komplicerad och i många fall upptäcktes först ett grundämne som sedan visade sig vara två eller till och med tre, säger Mats Johnsson som är professor vid Institutionen för material- och miljökemi.

När Mendelejev presenterade sitt första periodiska system fanns det 63 kända grundämnen. Många hade försökt att systematisera dessa på olika sätt, men misslyckats.

Mendelejev delade in grundämnena efter ökande atomvikt och kunde notera repeterbara mönster och därmed också förutse ämnen som ännu inte var upptäckta. Till en början fick hans publikation inte så stor uppmärksamhet, men när gallium upptäcktes 1875 och passade in i Mendelejevs förutsägelse ändrades detta och det periodiska systemet accepterades helt när även fler ämnen visade sig passa in bland de tomma luckorna.

Ytterby gruva idag Så vad hände egentligen med Ytterby gruva?

På 30-talet lade man ner gruvan, men när Sverige rustade under kalla kriget användes det 170 meter djupa schaktet för förvaring av flygbränsle och senare diesel. Numera är gruvschaktet sanerat och vattenfyllt. Susanne Sjöberg, doktorand vid Institutionen för geologiska vetenskaper, utför mycket av sin forskning vid Ytterby gruva. I de långa tunnlarna som ansluter gruvan med havet undersöker hon unika, svarta utfällningar som har visat sig vara en variant av mineralet birnessit, men som innehåller exceptionellt mycket sällsynta jordartsmetaller. Gruvan fortsätter alltså att leverera och bidra med kunskap än idag!

LINA ENELL

Visste du att Stockholms universitet är fadderuniversitet åt grundämnet holmium (Ho) som upptäcktes i Ytterby gruva. Holmium är uppkallat efter Stockholm och tillhör de sällsynta jordartsmetallerna.

Holmium är magnetisk och används till exempel i magnetkameror och inom laserkirurgin.

18

Tema: Hållbarhet

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2019

Vägen mot ett hållbart universitet Hållbar utveckling ska enligt strategierna genomsyra arbetet vid Stockholms universitet.

I denna temadel visar vi olika exempel på detta arbete, men vi tittar även på hur flygresandet ökar och därmed klimatutsläppen.

TEXTER PER LARSSON ILLUSTRATION CAMILLA BERG

I STOCKHOLMS UNIVERSITETS strategier för 2019-2022 betonas att hållbar utveckling är en central fråga för universitetet. ”Universitetet ska med utgångspunkt i en stark och bred forskning, som omfattar de många olika aspekterna av social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet, ytterligare bredda och fördjupa samverkan med näringsliv, politik och civilsamhälle för att tillsammans nå de globala målen för hållbar utveckling”. En viktig åtgärd är Hållbarhetsforum som arrangeras i slutet av oktober (se artikel på sidan 21). Även inom universitetets utbildningar ska hållbarhetsperspektivet stärkas och synliggöras.

Universitetet ska alltså arbeta brett med olika aspekter av social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet.

– Det kan ta sig olika uttryck beroende på område, till exempel genom att miljöforskning ytterligare förstärks, eller genom att relevanta utbildningar lyfts fram tydligare. Inom verksamhetsstödet handlar det snarare om att få till tydliga förbättringsåtgärder utan att medarbetare och studenter märker så mycket av det; att få in miljötänkande som en naturlig del i våra dagliga val är en grundläggande förutsättning, säger universitetsdirektör Eino Örnfeldt.

Det kan handla om att fundera kring om flyg är det enda praktiskt genomförbara resesättet eller om ett fysiskt möte kan ersättas av ett resefritt möte.

– Om vi kan få till förändrade beteenden utan att det upplevs som kvalitetssänkande har man kommit en bra bit på väg, säger Eino Örnfeldt.

En kartläggning av universitetets energiförbrukning pågår och utifrån resultatet ska en lista med prioriterade åtgärdsförslag göras. Liknande kartläggningar kan behövas på andra områden innan beslut tas om vilka åtgärder som ska prioriteras, enligt Eino Örnfeldt.

Hur arbetar SU för att minska flygresandet?

– Framförallt handlar det om att medarbetare ges möjlighet att göra informerade och aktiva val, snarare än att resa på samma sätt som

man alltid gjort. Viktiga resor längre bort kommer att ske med flyg även inom överskådlig tid. Men sannolikt kan andelen tågresor och resefria möten öka, och därmed minska flygresandet, säger Eino Örnfeldt.

Kommer SU att kompensera institutioner som väljer tåg istället för flyg om det blir merkostnader?

– Sannolikt skulle en rättvis och rättssäker hantering av detta kräva en mycket omfattande administration, så det spontana svaret är nej. En centralt avsatt pott pengar skulle också innebära motsvarande mindre mängd fördelade medel till institutionerna. Om kärnverksamheten skulle tycka idén är bra, och man kan hitta smidiga administrativa rutiner för hantering, så får vi naturligtvis titta på det.

På frågan hur han ser på initiativet där Uppsala universitet delar ut stipendier till Erasmusstudenter som väljer att ta tåg istället för flyg (se artikel intill) svarar Eino Örnfeldt att han inte är övertygad om miljöeffekterna sett som en separat insats.

– Men eftersom det har blivit känt utanför Uppsala så har ju initiativet haft ett signalvärde och kanske ökat medvetenheten. Balansen mellan signalvärde och faktiska effekter är viktig; signalvärdesinsatser kan fylla en viktig roll i att uppmärksamma problem och öka medvetenheten, men är i sig inte tillräckliga.

Genomtänkta insatser med belagda effekter måste till om vi ska nå fram.

Utbildningar måste synliggöras Arbetet med att synliggöra hållbarhetsfrågorna inom utbildningarna sker främst på områdesnivå, där stödet utformas utifrån områdenas identifierade behov. Humanvetenskapliga området gjorde i augusti 2018 en genomgång och analys av söktrycket till fakultets- och områdesöverskridande miljöutbildningarna för perioden 2008-2017.

För de flesta programmen översteg antalet förstahandssökande antalet platser som erbjöds. Samtliga dessa program låg inom Humanvetenskapliga området. Program inom

Naturvetenskapliga området har däremot relativt lågt söktryck. Vidare framkom att söktrycket på kurser är genomgående lägre än på programutbildningar.

Enligt rapporten kan det relativt låga söktrycket på utbildningarna inom miljöområdet bero på att utbudet inte är tillräckligt synligt för studenter. Analysen mynnar ut i flera förslag till åtgärder, som att bättre synliggöra utbudet av utbildningar på miljöområdet på en gemensam webbplats och att se över kurs- och programutbudet för att tydligare lyfta miljöinslaget i befintliga disciplinöverskridande utbildningar.

Enligt Oskar Hansson, kommunikationsansvarig för Humanvetenskapliga området, pågår inte på områdesnivå ett arbete för att som vid Uppsala universitet uppmuntra Erasmusstudenter att ta tåget istället för flyget.

På området känner man heller inte till om institutioner gör något extra för att minska flygresandet utöver att tillämpa SU:s generella resepolicy.

Resepolicy förespråkar miljöhänsyn I Stockholms universitets rese- och mötespolicy, som trädde i kraft 1 januari 2014, står att tjänsteresan ska företas utifrån det mest effektiva sättet både avseende miljö och kostnad. Resenären ska överväga resefria möten, det vill säga om resan går att ersätta med videomöte eller videokonferens. Miljöhänsyn ska tas vid val av färdmedel. Vid inrikesresor rekommenderas tåg framför flyg vid resesträcka upp till 500 kilometer. Vid taxiresa rekommenderas miljötaxi. Resenären bör även välja ett hotell som bedriver systematiskt miljöarbete. Däremot står inget om eventuella merkostnader vid val av tåg framför flyg.

Tema: Hållbarhet

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2019

Ökat flygresande vid universitetet Koldioxidutsläpp från tjänsteresor med flygresor utgör en stor del av universitetets miljöpåverkan. Nu ska resebyrån erbjuda tåg som förstahandsval vid kortare resor.

JÄMFÖRT MED ANDRA myndigheter tillhör landets lärosäten de som flyger mest, enligt uppgifter som Naturvårdsverket sammanställer varje år. Stockholms universitet är inget undantag. Den statistik universitet årligen sammanställer av koldioxidutsläpp från resande i tjänsten visar att utsläppen ökat under flera år, trots att SU har en ambition att minska utsläppen. För 2018 var universitetets totala utsläpp från flygande 4 558 ton koldioxidekvivalenter mot 4 450 ton året innan.

Till det kom utsläpp på närmare 300 ton från andra trafikslag och maskiner. Dessutom förekommer det att biljetter bokas utanför den upphandlade resebyrån och därmed inte fångas upp i statistiken, vilket innebär att de verkliga koldioxidutsläppen är något högre.

Viktor Lundborg, miljöcontroller vid Fastighetsavdelningen, understryker att det är viktigt att medarbetare vid universitetet använder upphandlad resebyrå, inte minst för att det ska gå att få tillförlitlig statistik som kan följas upp; de ekonomiska data som kan plockas ut från ekonomisystemet innehåller flera poster som inte kan räknas som utsläpp.

– När man går utanför avtalet med rese-

byrån kan vi inte lika enkelt bestämma klimatpåverkan för själva resan då summan för resan som representeras på kontot utrikes resor inkluderar andra tillägg som har en kostnad men inte genererar någon klimatpåverkan, säger han och lägger till att universitetet under 2019 ytterligare ska kvalitetssäkra de data som kommer från resebyrån.

I universitetets statistik går det att se vilka institutioner som flyger mest – och därmed har störst utsläpp av koldioxid. Här redovisas både mängden koldioxidutsläpp per institution/ motsvarande och utslaget på antalet årsarbetskrafter. Fysikum, Stockholm Resilience Centre, Institutionen för data- och systemvetenskap, Institutionen för naturgeografi samt Institutionen för biokemi och biofysik toppar båda kategorierna.

Tåg som förstahandsval Universitetets miljökoordinator Jenny Lilliehöök betonar hur viktigt det är att minska på flygresandet för att leva upp till universitetets miljömål om att aktivt arbeta för att de globala målen i Agenda 2030 ska uppnås. Från och med 1 juli har den nya upphandlade resebyrån VIA Egencia krav på sig att alltid i första hand erbjuda mer miljövänliga resealternativ för tjänsteresor vid SU. – Om jag exempelvis beställer en resa till Köpenhamn kommer systemet först att erbjuda tågalternativ. Dessutom kommer resenären att få information om vad resan innebär i koldioxidutsläpp, säger Jenny Lilliehöök.

Flera institutioner arbetar även med att underlätta för personal att kunna ta tåg i stället för flyg. Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi står till exempel för mellanskillnaden om det kostar mer att ta tåget än att flyga för att stimulera fler medarbetare att välja miljövänliga alternativ. Det finns även verksamheter som aktivt väljer att åka kollektivt istället för med taxi, även om det skulle vara bekvämare, berättar Jenny Lilliehöök.

Idag är det generellt inga problem att via universitetets nuvarande resebyrå BCD Travel boka tågresor i Sverige samt till Oslo och Köpenhamn, enligt Viktor Lundborg. Det är däremot problem med att boka internationellt, då SJ och MTR inte har ett samlat bokningssystem för tågresor inom Europa.

– Med tanke på det ökade intresset för tågresor inom Europa tror jag dock det kommer nya möjligheter att förenkla dessa resor och därmed blir billigare och enklare att göra denna typ av bokningar. Regeringen har även utlovat satsningar på tåg ner till Europa i vårbudgeten, säger Viktor Lundborg som även utlovar ett närmre samarbete med den nya resebyrån för att försöka hitta lösningar som underlättar bland annat tågresande.

*Vad gäller årsarbetskrafter har vi här bortsett från de verksamheter som har en årsarbetskraft mindre än 1 eftersom värdet blir väldigt högt om det finns en flygresa som är bokförd på denna verksamhet.

Zoom underlättar resefria möten

Erasmusstudenter uppmuntras ta tåget

MILJÖTEAMET vid Fastighetsavdelningen erbjuder utbildningar i program som stödjer resefria möten. Det rör sig då främst om mjukvaran Zoom (och i viss mån Skype for Business). IT-avdelningen har tagit fram e-mötestjänsten Zoom där det finns funktioner för att underlätta ett resefritt möte eller projektarbete med personer som befinner sig på en annan plats. Tjänsten kan användas av alla som har ett universitetskonto.

IT-avdelningen kan ge förslag på hårdvara (AV-utrustning) som kan användas till Zoom. Däremot görs inga centrala investeringar i att köpa in tekniken eller iordningställa speciella salar för resefria möten, det är beslut som tas på institutionsnivå.

Under år 2018 hölls 611 möten i Zoom, och dessa varade i totalt drygt 700 timmar. Under samma period hölls 197 möten/samtal med Skype for business och 155 möten i det gamla systemet Adobe Connect (men i det sistnämnda fallet varade mötena i närmare 1 870 timmar).

De siffror som finns för 2019 visar dessutom att användningen av Zoom ökar på månadsbasis jämfört med 2018.

Miljöteamet använder själva Zoom som chattfunktion för att ersätta mejl om småsaker. När någon arbetar hemifrån och har behov av att visa något för kolleger går det även att dela skärm och styra skärmen.

Dessutom har man haft presentationer via Zoom med deltagare som inte kunnat närvara. Det finns även chattfunktioner och mängder av andra funktioner som gör det till en mångsidig mjukvara för olika typer av digitala möten. Från verksamheten har vi enbart fått positiva synpunkter på Zoom, säger Viktor Lundborg som är miljöcontroller.

– Det krävs inte så mycket kunskap om IT för att få det att fungera med bra bild och ljud.

UPPSALA UNIVERSITET startar till hösten ett pilotprojekt som syftar till att minska klimatpåverkan av resande. 50 stipendier ska delas ut till utresande Erasmusstudenter som väljer att ta tåget istället för flyg till sina europeiska värduniversitet. Stipendierna är på 2 000 kronor som täcker den största delen av kostnaden för ett tågluffarkort med fem resdagar. Ansökan görs samtidigt som ansökan om stipendium och lottas sedan ut bland de sökande.

Linnéuniversitetet och Karolinska Institutet planerar även liknande satsningar, enligt Karin Granevi som är chef för Sektionen för internationell mobilitet vid Stockholms universitet. I dagsläget finns, enligt henne, inga planer på ekonomisk kompensation för SU-studenter som tar tåget, men vid kommunikation med de studenter som är nominerade för Erasmusstudier kommer de ändå att uppmuntras att åka tåg.

Frågan om hållbarhet inkluderas i ett av de tre övergripande målen i Sektionen för internationell mobilitets verksamhetsplan för 20192020, i målet om digitalisering. Flera dokument, som handboken för utresande studenter, finns nu enbart i digitalt format. Sektionen ska även testa en ny rutin vad gäller inresande centrala studenters betygsutdrag efter genomförd utbytestermin. Studenterna kommer själva att få ta ut digitala verifierbara betygsutdrag i stället för att Internationell mobilitet skriver ut dessa och skickar med post eller DHL (som oftast använder flyg). För de studenter eller partneruniversitet som vill ha ett betygsutdrag i pappersoriginal finns fortsatt möjlighet att få detta.

19

20

Tema: Hållbarhet

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2019

HSD satsar på tågresande och läsplattor FOTO NIKLAS BJÖRLING

En institution som aktivt arbetar med hållbarhetsfrågor är Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (HSD).

EN ASPEKT i arbetet är att miljö- och hållbarhetsfrågor ska genomsyra verksamheten generellt, en annan att minska koldioxidutsläpp från resande och en tredje att minska antalet pappersutskrifter.

Under 2018 ökade flygresandet vid HSD. Utsläppen av koldioxid från flygresor nästan dubblerades (+92 procent) jämfört med 2017.

Räknat i total mängd koldioxidutsläpp per årsanställd innebar det även en ökning, med +72 procent från år 2017. Ännu har ingen analys gjorts av vad ökningen av flygresandet kan bero på, men HSD strävar, likt andra institutioner, att öka sitt internationella samarbete – vilket ofta innebär ökat resande. HSD:s målsättning är dock att internationaliseringen ska kunna ske utan ökat flygresande. I miljöhandlingsplanen för 2019 finns målet att minska institutionens utsläpp av koldioxid med 5 procent jämfört med 2018.

Som ett sätt att försöka minska på flygandet har institutionen satsat på två grupprum med bra kameror som lämpar sig för möten via Skype. Prefekten har även tydligt komkom municerat att institutionen kan stå för extra kostnader om medarbetare väljer tåg istället för flyg vid resor, och då också om det blir en extra hotellnatt på grund av tågresan.

Julia Fries är, tillsammans med Mariana Mesherjakova, miljörepresentant vid instiinsti tutionen. För tolv år sedan bestämde hon sig för att inte flyga och är nu en flitig tågresenär.

Som doktorand kan hon jobba en hel del

SYMBIOS är en kårförening som arbetar med miljö- och hållbarhetsfrågor. Vi har talat med Narin Topal på Symbios.

Hur arbetar Symbios med att påverka SU:s arbete?

– Vi har sett att beslut måste gå igenom flera administrativa nivåer innan något kan godkännas. Processen är betydligt svårare än vad vi trodde och vi har haft kontakt med SU:s miljökoordinator som förklarat hur saker fungerar. Just nu arbetar vi med att ha dialog med universitetet för att se hur vi kan lyfta klimatfrågan och göra campus till en mer hållbar plats. I övrigt försöker vi utbilda studenter om klimatfrågan genom att bland annat hålla föreläsningar. Nästa termin satsar vi på att lägga all vår energi på att pusha SU i en hållbar riktning, bland annat genom att göra något åt de långa flygresorna forskarna gör.

Lunchsamtal om klimat Vid institutionen har några medarbetare spontant inrättat ”klimatfredagar” där de som vill tala om miljö miljö- och klimatfrågor kan sitta tillsammans under lunchen för att vädra sina funderingar och hitta praktiska lösningar i vardagen.

Det sker även en del annat på miljöområdet.

En medarbetare tar hem allt organiskt material inklusive sumpen från kaffeautomaterna och komposterar.

– Vi ser det som problematiskt att det inte finns en gemensam lösning för att ta hand om organiskt avfall på SU, säger Julia Fries.

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Dialog med universitetet

hemifrån och när hon åker från hemmet utanför Katrineholm blir det med tåg.

– Jag tänker att jag inte ska delta i konferenser där jag måste flyga. För mig är det en viktig principsak och jag vill ifrågasätta normen för hur man meriterar sig. Det ska gå att göra utan att behöva resa så mycket, säger Julia Fries.

Ett sätt att minska pappersutskrifterna är att få fler medarbetare att läsa dokument på skärm. Institutionen har därför beslutat att köpa in läsplattor. Inledningsvis lånas läsplattorna ut så medarbetarna får testa hur det är att arbeta med läsplatta och sedan ska de som önskar kunna få egna plattor.

– Läsplattor ska bara köpas in om det verkligen leder till mindre utskrifter, vi vill inte bidra med onödig teknik, elektronik är ju också en stor miljöbelastning.

Julia Fries deltar inte i konferenser där hon måste flyga men är en flitig tågresenär.

Miljörepresentanterna har vidare instruerat städbolaget att de inte behöver byta soppåsarna om det inte är så mycket skräp i dem och försöker göra det lätt för studenterna att källsortera sina sopor.

– Vi utbildar blivande lärare och då är det viktigt att få dem att förmedla tankar om hållbarhet till skoleleverna de ska undervisa, säger Julia Fries.

Lärarna vid HSD rapporterar även den indirekta miljöpåverkan, till exempel vad som lärs ut om hållbarhet, till utbildningsberedningen så den informationen finns samlad.

Och det är ingen brist på idéer. Institutionscyklar och en elbil, främst för att besöka studenterna när de är ute på verksamhetsförlagd utbildning, finns även på önskelistan.

PER LARSSON

möten, säger Jenny Lilliehöök, teamledare och miljökoordinator.

Under senaste halvåret har teamet växt. Jenny menar att det innebär att teamet i större omfattning kan stötta verksamheten och öka kvaliteten i arbetet.

– Tidigare kunde arbetet handla om att rycka in och ”släcka bränder”. Nu har vi Jenny Lilliehöök, teamledare och miljökoordinator, Viktor Lundborg, bredare kunskaper i miljöcontroller, Margaretha Vickes Åkerholm, miljöhandläggare och gruppen vilket innebär systemadministratör för KLARA, Mikael Corell, laboratoriesäkeratt det blir fler perspekhetssamordnare, och Ilari Ohring, miljökommunikatör. tiv på frågorna. Vi kan fördjupa oss och arbeta långsiktigt på ett sätt som vi inte har kunnat VID FASTIGHETSAVDELNINGEN arbetar göra tidigare säger Jenny Lilliehöök.

Team miljö. Teamet består av fem personer Hon fortsätter: och har i uppdrag att förvalta och utveckla – Vi försöker också arbeta med att föruniversitetets systematiska laboratoriesäkerbättra kommunikationen. Det är en viktig del hets- och miljöarbete. i arbetet för det är kopplat till kunskap och – Vi ser hela tiden att verksamheten information och medvetenhet om hur univerkommer med bra initiativ och idéer som vi sitetet jobbar med miljöpåverkan. försöker ta med oss i vårt arbete. Bland annat undrar flera medarbetare över hur vi kan För mer information om universitetets införa möjlighet för att återvinna matavfall interna miljöarbete: su.se/miljo eller ge verktyg för att öka antalet resefria

Team miljö växer

Tema: Hållbarhet

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2019

Stockholms universitets Hållbarhetsforum 29 oktober FOTO MARC FEMENIA

DEN 29 OKTOBER anordnas Stockholms universitets Hållbarhetsforum i Aula Magna, det andra i ordningen. Årets forum har temat Demokrati, populism och hållbar utveckling.

Detta återkommande evenemang syftar till att skapa en plattform för nätverkande, erfarenhetsutbyte och framtida samverkansmöjligheter.

Programmet i år består av fördjupande föreläsningar med tre huvudtalare från universitetet: Åsa Wikforss (professor i teoretisk filosofi), Victor Galaz (docent i statsvetenskap vid Stockholm Resilience Centre) och Krister Bykvist (professor i praktisk filosofi) med efterföljande paneldiskussioner där forskare vid universitetet och externa gäster medverkar. Teman är faktatillit, demokrati och populism, makt, pengar och ansvar samt rättvis fördelning och ansvar över generationsgränserna. Dessutom arrangeras parallella sessioner som tar upp allt ifrån journalistik, entreprenörskap och migration till den kollektiva handlingens dilemma och frågan om hur politisk en forskare kan vara.

Miljöminister Karolina Skog, Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist och Jonas Ebbesson diskuterar under ledning av Johan Kyulenstierna vid Hållbarhetsforum 2018.

Rektor Astrid Söderbergh Widding och Isabella Lövin, miljö- och klimatminister samt vice statsminister, inleder dagen.

Den 30 oktober öppnar även universitetets campus upp för studiebesök för att på olika sätt visa den forskning som bedrivs vid universitetet. Programmet uppdateras kontinuerligt.

Hållbarhetsforum är öppet för alla. Anmälan krävs och ska snart vara möjlig att göra via webbsidan nedan. En inbjudan kommer till

alla anställda vid universitetet. Antalet platser är begränsat.

Johan Kuylenstierna, adjungerad professor vid Stockholms universitet, är ansvarig för planering och genomförande för årets Hållbarhetsforum.

Läs mer om Hållbarhetsforum på su.se/hallbarhetsforum SOFIA FOSSUM

Arbetsro och tid för samtal på tåget FOTO NIKLAS BJÖRLING

ANNIKA ULLMAN och Ebba Christina Blåvarg, professor respektive doktorand i pedagogik, har positiva erfarenheter av att resa med tåg i tjänsten. Förra året tog de tillsammans tåget till en konferens i Trondheim.

Annika Ullman berättar att det var lätt att boka biljetter genom universitetets resebyrå och att hon under resan kunde förbereda sig ordentligt inför konferensen.

– Det blev också många goda och effektiva timmar (Stockholms central 10.22 – Sundsvall 14.08 – Storlien 18.36 – Trondheim 20.14).

Ebba Christina Blåvarg upplevde även resan som ett trevligt inslag i tillvaron.

– Annika och jag fick chansen att samtala i lugn och ro, både kring forskningen och kring annat. Jag fick också tillfälle att diskutera kring och förbereda mig för min presentation i Trondheim. Dessutom var det en vacker tur med fantastiska vyer. Det som annars skulle blivit ett tillfälligt anonymt inslag i arbetsvardagen förvandlades till ett exklusivt äventyr med stunder som jag bär med mig.

Ebba Christina Blåvarg har valt tåget vid flera tjänsteresor.

ning. Det är verkligen bekvämt. Den tid som resan tar är ingen förlorad tid. Då arbetar jag, läser, skriver, tänker och fikar. När jag kommer fram är jag förbered och utvilad.

Ebba Christina Blåvarg och Annika Ullman

– Jag trivs med att sitta bekvämt och få arbetsro på vägen till och från olika möten i andra delar av Sverige och Europa. Jag reser från centrala Stockholm och landar mitt i den stad jag är på väg till. Inga transfers som tar tid och kraft och inga väntetider vid incheck-

Hållbar utveckling – universitetets tema i Almedalen VILKEN ROLL har universitet och lärosäten i arbetet med en hållbar utveckling och Agenda 2030? Det är temat för Stockholms universitets engagemang i Almedalsveckan i Visby i juli.

Stockholms universitet kommer att medverka i ett samarrangemang om hållbarhet tillsammans med Uppsala universitet,

Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan, Sveriges lantbruksuniversitet och Handelshögskolan. Samarbetet sker inom ramen för det så kallade Stockholm – Uppsala Universitetsnätverk (SUUN) där alla sex lärosäten ingår.

Arrangemanget äger rum på Campus Gotland måndagen den 1 juli. Tisdagen den

Måste bli enkelt att boka tåg För att få fler medarbetare att välja tåg istället för flyg tror Ebba Christina Blåvarg att det måste bli enkelt och förväntat att boka även tågresor när det gäller jobbresor. Hon tror även kulturen spela stor roll. Ju fler som gör arbetsresor med tåg, desto självklara blir det alternativet. Däremot ser hon att ett problem med tågbokningar är tidsspannet för bokningarna. Ofta går det inte att boka biljetter tidigare än tre månader innan resetillfället.

– Det är ofta lite sent när planeringen kanske är satt nästan ett år i förväg vid konferenser. Det vore toppen om det gick att göra någon form av preliminärbokning som ligger och väntar på att biljetterna ska släppas (och känner av när det sker), säger Ebba Christina Blåvarg.

PER LARSSON

2 juli anordnar universitetet ett mingel ombord på briggen Tre Kronor tillsammans med Karolinska Institutet och KTH. Forskare från Stockholms universitet kommer som vanligt även att delta som experter i en mängd olika paneldiskussioner under Almedalsveckan. Förra året deltog representanter från universitetet vid cirka 60 externt anordnade aktiviteter. De seminarier som universitetets medarbetare deltar i kommer att listas på su.se/almedalsveckan.

ANNIKA HALLMAN

21

22

Tema: Hållbarhet

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2019

” Vi vill att våra studenter ska göra skillnad” Företagsekonomiska institutionen profilerar sig nu som en hållbar utbildningsinstitution. Det innebär bland annat obligatoriska kursmoment om hållbarhet i kandidatprogrammet.

TEXT ANNIKA HALLMAN FOTO NIKLAS BJÖRLING

– HÅLLBARHET är ett genomgående tema som ska genomsyra alla kurser på introduktionsterminen och på fortsättningsnivån i företagsekonomi, säger Li Malmström, universitetslektor och ansvarig för kandidatprogrammet i företagsekonomi.

– Tidigare hade vi lite spridda skurar med enskilda kurser och vissa lärare som tog egna initiativ. Men vi ville verkligen integrera de här frågorna på allvar, numera har vi tagit ett samlat grepp, säger Maria Frostling, prefekt.

Projektet att bli en hållbar utbildningsinstitution sjösattes höstterminen 2017 och innebär att när studenterna läser de fyra ämnena redovisning, marknadsföring, finansiering och organisation så ingår obligatoriska moment som handlar om hållbarhet, från ekologiska och miljömässiga aspekter till mänskliga rättigheter och etik.

– Vi gör det här för våra studenter och de vill ha mer. Dessutom behöver företag folk som kan frågorna, säger Li Malmström.

Konkret handlar det till exempel om att hållbarhetstemat ska stå inskrivet i alla kursplaner och kursbeskrivningar och varje moment ska innehålla en uppgift som behandlar hållbarhet.

– Inom finansiering kan studenterna till exempel få i uppgift att jämföra en traditionell aktieportfölj med en som följer hållbarhetsindex. Inom redovisning kan det handla om att granska ett företags årsredovisning med kritiska ögon och undersöka: Hur miljövänligt är företaget?

Varje kurs ska också ha en individuell inlämningsuppgift om hållbarhet och i examinationen finns alltid en fråga som behandlar ämnet vetenskapligt. Dessutom bjuds gästföreläsare in till respektive kurs, bland annat har representanter från Axfood, Scania, Sandvik och Fryshuset varit på plats.

– Men våra studenter går inte med på någon ”green wash”, det vill säga att företag försöker framstå som mer klimat- och miljövänliga än vad de är, säger Li Malmström.

”Känns bra att vara förberedd” Amanda Karlsson läser just nu termin tre på kandidatprogrammet i företagsekonomi.

– Jag är glad över att de här aspekterna finns Studenten Amanda Karlsson uppskattar hållbarhetsaspekterna i med i utbildningen. utbildningen. Li Malmström, som är programansvarig, säger att Det är helt nödvändigt, studenterna efterfrågar mer om hållbarhet. när vi är färdiga ekonomer så kommer miljöfrågor vara ännu att tillåta akademisk frihet, det finns en lång mer aktuella, det känns bra att vara förtradition av det hos oss. Samtidigt har vi beredd, säger hon. beslutat att hållbarhet ska genomsyra verkUnder en kurs i redovisning fick hon samheten. Så det är en balansgång att införa granska Axfoods hållbarhetsredovisning för ett hållbarhetstema som är tillräckligt varierat att lära sig hur en sådan kan se ut och när hon utan att det blir en tvångströja, säger Maria läste marknadsföring var en uppgift att underFrostling. söka hur ett företag levde upp till sin hållbarLedningens arbete med att formulera en hetsprofil och ge förslag på förbättringar. vision och mission om projektet började redan – Min arbetsgrupp valde att analysera omkring 2015. Till sin hjälp har de haft en Coop, och vi föreslog att de skulle kunna extern rådgivande styrelse som träffats fyra införa en ”svinnkasse” med färskvaror som gånger per år. håller på att gå ut och som säljs för halva – Mitt tips till andra institutioner som vill priset. Det skulle göra det mer attraktivt att införa något liknande är att låta det ta lite handla mat som annars slängs. tid. Dels är det viktigt att ledningen tror på Elin Thor är tjänstledig från sitt jobb det själv, dels behöver man ha kollegiet med inom rekrytering och läser delar av kandidatsig, och studenterna förstås, säger Maria programmet som fristående kurser.

Frostling.

– Jag var intresserad av miljöfrågor innan, – En del tänker kanske att ”de där företagsmen intresset har blivit starkare och mer ekonomerna håller bara på med pengar”, så fokuserat på vad som behöver göras i och med att just vi gör detta tror jag betyder mycket. de här kurserna.

Vi hade ett evenemang i Aula Magna nyligen Viktigt få med sig lärarna och under rasten kom det fram studenter som ville diskutera, och de undrade: ”Kommer vi En utmaning för en institution som vill greja målen som är satta i Parisavtalet?” Det förändra innehållet i kursutbudet kan vara finns en stor oro som vi tar på allvar. Vi vill ge att få med sig lärarna i projektet, berättar studenterna kunskap och de rätta verktygen, Li Malmström och Maria Frostling. säger Li Malmström.

– Som lärare kan man vilja köra på som – Den utbildning och forskning vi erbjuder vanligt och inte ändra i sina upplägg, men nu ska vara samhällsrelevant. Vi vill göra skillnad när vi har haft detta i fyra terminer finns det och vi vill att våra studenter ska göra skillnad, ett stort engagemang, säger Li Malmström. säger Maria Frostling.

– Forskare är självständiga och det är viktigt

Fler serverar vegetarisk mat vid evenemang BOLINCENTRET för klimatforskning har ingen skriftlig policy om detta utan det har mer varit ett dynamiskt beslut. Om det bara är en lunch brukar det vara veganskt, och om det är flera dagar i följd så brukar vi köra någon vegetarisk och resten vegansk, säger Annika Granebeck som är koordinator och kommunikatör på centret.

Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer beslutade 2017 att de ska utgå ifrån en lakto-ovo-vegetarisk meny då de bjuder på mat på interna tillställ-

ningar. Den som vill ha ett kött- eller fiskalternativ har möjlighet att välja det istället.

– Vi hade en ganska utdragen och på många sätt intressant diskussion om hur vi ska se på det här. Det är väl främst julbordet som har varit en svår nöt att knäcka. Men då har vi valt restauranger som har både ett vegetariskt julbord, och är ”kända” för det, och ett icke-vegetariskt julbord. Jag uppfattar att alla är nöjda med den här hållningen, säger Thomas Jonter som är prefekt vid institutionen.

”Tiden var nog mogen” Sedan hösten 2018 är mat på interna möten i regi av Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska lakto-ovo-vegetarisk. Det ska också finnas veganskt mjölkalternativ till te och kaffe.

– Reaktionerna har överlag varit positiva.

Tiden var nog mogen och ingen har protesterat, vilket skedde vid tidigare enstaka initiativ.

Vi åt till exempel jullunch där över hälften valde vegetarisk kost. En hel del medarbetare har gått över till att använda havremjölk i

Tema: Hållbarhet

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2019

denna första omgång nå de chefer som hade störst möjlighet att göra skillnad. Kvalitet fick gå före kvantitet.

Bland deltagarna fanns bland annat VD:ar och styrelseledamöter från Scania, Investor, Swedbank och Stora Enso. Med en sådan uppställning deltagare gäller det även att matcha talarna. Vid de tre tillfällen som deltagarna träffades mötte de världsledande forskare, företagsledare och entreprenörer som Johan Rockström, chef för Potsdaminstitutet för klimatforskning och tidigare chef för SRC; Carl Folke, forskningschef vid SRC och Beijerinstitutet; Paul Polman, VD för Unilever; Amy Luers, ansvarig för det globala forsknings- och innovationsinitiativet Future Earth och Pavan Sukhdev, styrelseordförande för WWF International.

Jacob Wallenberg, ordförande Investor, Henrik Henriksson, vd Scania, och Lisen Schultz vid en av träffarna.

VD:ar ges verktyg för hållbarhetsarbete För att hållbarhetsfrågor ska genomsyra näringslivet måste även VD:ar och styrelseledamöter kunna dessa frågor. Nu finns en uppdragsutbildning som vänder sig till företagens toppar.

TEXT PER LARSSON FOTO MARIE SPARREUS/AZOTE

I BÖRJAN AV APRIL avslutades den första omgången av executive-programmet Transformative business leadership for a prosperous planet vid Stockholm Resilience Centre (SRC). 16 chefer och styrelsemedlemmar från svenskt näringsliv deltog i utbildningen, som gavs av SRC i samarbete med Pontus Schultz stiftelse för ett mänskligare näringsliv*.

Syftet var att ge ny kunskap utifrån den senaste forskningen inom hållbarhet, klimat och resiliens, och konkreta verktyg för att deltagarna ska kunna tillämpa kunskapen i den egna verksamheten. Sammantaget ska utbildningen bidra till omställningen mot ett långsiktigt hållbart och lönsamt näringsliv.

Lisen Schultz, som är forskare och programansvarig vid SRC samt grundare av Pontus Schultz Stiftelse för ett mänskligare

näringsliv, berättar om ett ökat intresse inom näringslivet för hållbarhetsfrågor. SRC fick ett stigande antal förfrågningar om att förmedla kunskap samtidigt som man saknade en uppdragsutbildning som vände sig till chefer.

– Det fanns helt enkelt ett behov och vi fyllde det med denna utbildning, säger Lisen Schultz och fortsätter: – Vi vill koppla ihop kunskapen i akademin med handlingskraften i näringslivet. Den omställning mänskligheten står inför behöver bygga på den senaste kunskapen.

kaffet och har vegetariska lunchlådor med sig och intresset för vegansk kost har helt klart ökat. När vi har veckofika finns alltid veganska alternativ, säger prefekten Tora Hedin.

Från och med 2019 har Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES) beslutat att alla möten som anordnas internt ska bjuda på lakto-ovo-vegetarisk mat.

Tidigare var det bara en rekommendation att maten som institutionen bjöd på internt skulle vara vegetarisk. Nytt för 2019 är även att Områdeskansliet för humanvetenskap har infört en policy om att som standard servera lakto-ovo-vegetariska måltider vid både interna och externa tillställningar.

Översyn av catering Universitetets centrala miljöteam bedriver, tillsammans med flera forskare samt Inköpsoch upphandlingssektionen, förarbete inför nästa upphandling av cateringtjänster för att utöka utbudet av vegetariska, veganska och klimatsmarta menyer.

– Vi tittar på förutsättningarna och ska föra en dialog med branschen. Ett antal forskare har uttryckt önskemål om det. Vidare har man uttryckt önskemål om att få maten CO2-redovisad, som till exempel hamburgerkedjan Max gör. Att det ska finnas möjlighet för dem som beställer catering att se hur mycket utsläpp av CO2e (koldioxidekvivalent) en meny eller

Stort intresse att delta Intresset var stort men gränsen sattes vid 16 deltagare eftersom utbildningen skulle skräddarsys efter deltagarnas behov. Kriterierna för vilka som skulle antas var hårda. SRC ville i

Omsätta kunskaper i handling Enligt Lisen Schultz gick utbildningen över förväntan. Det blev en förtrolig stämning i gruppen så deltagarna vågade dela erfarenheter med varandra. Nu gäller det för deltagarna att omsätta sina kunskaper i handling.

Hon berättar att flera företag redan börjat att arbeta med att sätta vetenskapsbaserade mål i linje med Parisavtalet om klimatet i sin verksamhet och det finns exempel på att cirkulära resursflöden fått prioritet inom företag. SRC räknar inte med att framöver ha en aktiv roll i att hjälpa företagen, utan ser hellre att deltagarna själva använder de verktyg som de lärt sig.

– Men uppstår intresse hos företagen för forskningsprojekt är vi intresserade. Som forskare har vi även fått bättre förståelse för näringslivets villkor. Det här är ett konkret sätt att jobba med tredje uppgiften och få fram kunskap till de som kan agera, säger Lisen Schultz.

Till höst ska utbildningen ges igen. SRC har även bildat ett alumnnätverk för de som gått kursen där de kan ses, utbyta erfarenheter och hålla kontakten med forskningen.

*Stiftelsen verkar för ett näringsliv som utgör en positiv kraft för utveckling i samhället, stimuleras av människans mångfald och respekterar planetens begränsade resurser.

Stiftelsen grundades som en reaktion efter att Pontus Schultz, chefredaktör på Veckans Affärer förolyckats i augusti 2012.

Läs mer om stiftelsen på pontusschultz.com

beställning genererar, säger universitetets miljökoordinator Jenny Lilliehöök.

HANNA HELLZÉN CRAMÉR

23

24

Forskning

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2019

Satsning på humanvetenskaplig miljöforskning Klimatflyktingar, proteströrelser och hur klimatet skildras i film och litteratur. Det är några ämnen som studeras i en satsning på humanvetenskaplig miljöforskning.

FORSKNING KRING MILJÖ och klimatförändringar sker inte enbart inom Naturvetenskapliga fakulteten. Ekonomer, filosofer, statsvetare och många andra forskare inom samhällsvetenskap, humaniora och juridik bedriver också forskning om dessa frågor.

Som ett sätt att utveckla ett starkt nätverk för samarbete som avser miljöfrågor mellan de tre fakulteterna för humaniora, juridik och samhällsvetenskap har humanvetenskapliga området vid Stockholms universitet startat ett nytt initiativ – humanvetenskaplig miljöforskning.

De mänskliga faktorer som driver på pågående globala miljöförändringar kan inte förstås fullt ut utan ett humanvetenskapligt perspektiv. Målet med denna satsning är att lägga grunden för uppbyggnad av mer långsiktiga strukturer för samarbete mellan fakulteterna inom humanvetenskapliga området såväl som att stödja forskningsprojekt.

En ambition är även att främja samarbeten utanför universitetet.

Satsningen på humanvetenskaplig miljöforskning består av en styrgrupp (med professorer från arkeologi, juridik och statsvetenskap), postdoks såväl som företrädare från flera ämnesområden. Fem postdoktorer har rekryterats inom projektet sedan hösten 2018 som representerar institutionerna för arkeologi och klassiska studier, engelska, juridik och statsvetenskap.

Francesca Rosignoli, Gregers Andersen, Larissa Basso, Joost de Moor och Eugene Costello är postdoks i det nya initiativet.

Många sökande till tjänster På öppningsevenemanget i Juristernas Hus den 19 mars berättade Jonas Ebbesson, professor i miljörätt och ledamot i styrgruppen, att förberedelserna för satsningen på humanvetenskaplig miljöforskning går 20 år bakåt i tiden. Bildandet av Stockholm Resilience Centre 2007 var en milstolpe och har även haft påverkan på andra områden i strävan efter att stärka tvärvetenskaplig miljöforskning.

Ett av de första stegen inom ramen för det nya initiativet var utlysningen av tjänster som postdoks vilket lockade 90 sökande från olika länder. Fem av dem har nyligen anställts och de gav en kort presentation av sin kommande forskning.

Arkeologen Eugene Costello ska forska om anpassningsförmåga för jordbrukssamhällen i medeltida och tidigmoderna Irland, Skottland och Värmland. Syftet är att använda de historiska lärdomarna för att diskutera värdet av hållbar livsmedelsproduktion idag.

Intervjuer med klimataktivister Statsvetaren Joost de Moor fokuserar på proteströrelser inom miljöområdet. Han kommer att studera mobilisering och icke-mobilisering gällande klimatet. En del av forskningen består av intervjuer med aktivister i de pågående skolstrejkerna för klimatet i flera europeiska städer. En annan postdok är Francesca Rosignoli vid Statsvetenskapliga institutionen.

Nyanlända döms på vagare grunder än svenska ungdomar Unga migranter döms för sexuellt ofredande på vagare grunder än svenska ungdomar och nämndemän bedömer svenska ungdomar som mer trovärdiga än en ungdom med utländsk bakgrund. Det visar en studie av Katrin Lainpelto som är docent i processrätt.

UNDER ÅR 2016 blossade en debatt upp runt om i Europa där nyanlända ungdomar pekades ut som en särskild riskgrupp vad gäller sexualbrott. Den sociala oron kring gruppen ”flyktingar” ökade och påverkade attityderna till flyktingmottagandet.

– Jag har haft som mål att studera hur rättsstatsideal upprätthålls i en tid som präglas av förhöjd social oro kring en viss grupp i samhället, i detta fall gruppen nyanlända ungdomar, säger Katrin Lainpelto, docent i processrätt.

Hon kommer att forska om miljörättvisa och klimatflyktingar. En fråga hon ska fokusera på är huruvida begreppet flyktingstatus bör breddas för att erkänna klimatflyktingar.

Larissa Basso vid Juridiska institutionen ska utforska den logiska grunden bakom hållbara övergångsprocesser (transitions). Hon kommer att titta på varför vissa länder aktivt arbetar med att minska koldioxidutsläppen medan andra inte gör det. Hon ska analysera kopplingen mellan energipolitik och politisk ekonomi i olika länder. Den femte postdoktorn är Gregers Andersen vid Engelska institutionen. Han kommer att utforska hur de vetenskapliga varningarna om okontrollerade klimatförändringar avspeglas i samtida populärkultur.

Andra aktiviteter inom humanvetenskaplig miljöforskning är en ny forskarskola med 18 doktorander i fyra kurser, en ny tvärvetenskaplig kurs i höst som rör klimatet, ”Climate Change Solutions” och en seminarieserie. Den 23 maj håller Robyn Eckersley, professor i statsvetenskap vid Melbourne University, en föreläsning om ledarskap på klimatområdet och fackliga stridsåtgärder. Den som är intresserad av humanvetenskaplig miljöforskning är välkommen att delta.

Mer information: su.se/hvmf PER LARSSON

Två studier genomfördes. I den första studien, som var experimentell och genomfördes tillsammans med Ramil Bisso, var syftet att undersöka om, och i så fall hur, domare och nämndemän påverkas av en gärningspersons etniska bakgrund. Det experimentella upplägget bestod i att ett förhör spelats in i två versioner. I den ena versionen uppgavs personen heta Mudhafar och i den andra versionen uppgavs han heta Erik. ”Mudhafar” spelades av en person med utländsk bakgrund och ”Erik” av en person med svensk bakgrund.

I särskilt nämndemannagruppen visade resultaten en framträdande skillnad i bedömningarna av de båda förhörsversionerna. ”Erik” bedömdes lämna mer tillförlitliga uppgifter och vara avsevärt mer trovärdig än ”Mudhafar”. Vad gäller skuldfrågan var

Forskning

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2019

Mångsidiga lösningsmedel ger hopp om grönare kemi Återvinning av elektronikskrot, smörjmedel för elfordon och kanske så småningom mer energieffektiva ljuskällor. Jonvätskor är mångsidiga lösningsmedel med en rad lovande tillämpningsområden. För Anja Mudring och andra kemister innebär jonvätskor en möjlighet att minska samhällets miljöpåverkan.

TEXT HENRIK LUNDSTRÖM FOTO NIKLAS BJÖRLING

– SAMHÄLLET STÅR INFÖR stora miljöutmaningar. Vi vill behålla vår levnadsstandard och samtidigt minimera vårt ekologiska avtryck. Här har jonvätskor en viktig roll att spela, säger Anja Mudring, professor vid Institutionen för material- och miljökemi.

Jonvätskor upptäcktes av kemister redan i mitten av 1900-talet, men det är framförallt under de senaste två decennierna som intresset för ämnesgruppen har fått ett uppsving internationellt. Det ökande intresset, både inom akademi och industri, beror framför allt på möjligheter att använda jonvätskor som ett mindre miljöskadligt alternativ till dagens lösningsmedel, som ofta är både farliga för miljön och hälsovådliga.

– Jonvätskor är säkrare än dagens lösningsmedel. De är inte brandfarliga och de ger hellre inte upphov till några farliga utsläpp.

De är bättre även ur arbetsmiljösynpunkt.

När Anja Mudring 2016 tillträdde som professor vid Institutionen för material- och

miljökemi var hon redan en välmeriterad forskare som gjort internationell karriär – året efter mottog hon Göran Gustafssonpriset för sitt arbete. Sedan dess har hon byggt upp forskningen om jonvätskor vid Stockholms universitet.

det tre gånger fler nämndemän som uppgav att de skulle ha frikänt ”Erik” jämfört med andelen som uppgav att de skulle ha frikänt ”Mudhafar”.

– Ett särskilt intressant resultat, som också var statistiskt signifikant bland både nämndemännen och domarna, var att deltagarna uppgav att de upplevde ett avsevärt större obehag inför det påstådda handlandet när de fick se förhöret med ”Mudhafar”, säger Katrin Lainpelto.

mellan faktorerna ”etnisk bakgrund” och ”skuldfrågans bedömning”. År 2017 hittades däremot ett statistiskt signifikant samband.

Ungdomarna med svensk bakgrund friades i nästan 30 procent av åtalspunkterna medan motsvarande siffra för ungdomar med utländsk bakgrund var 3 procent. Sambandet sammanfaller således i tiden med den kriminalpolitiska debatten kring sexualbrotten.

Underrättsdomarna studerades också kvalitativt. I majoriteten av fallen som rörde nyanlända ungdomar kan bevisläget betecknas som vagt och de flesta fallen handlade om ord-mot-ord situationer. Vid flera av åtalen mot ungdomar med svensk bakgrund fanns det i stället övertygande teknisk bevisning – vilket förklaras av att en stor del av ofredandena hade skett via sociala medier. I

Vagt bevisläge mot nyanlända Den andra studien har studerat underrättsdomar från åren 2013, 2015 och 2017 avseende brottet sexuellt ofredande där den åtalade är mellan 15 och 17 år. Åren 2013 och 2015 hittades inget statistiskt samband

Jonvätskor har många användningsområden och kan minska samhällets miljöpåverkan, enligt Anja Mudring.

Bland annat var hon delaktig i att Robin D. Rogers, till vardags professor vid University of Alabama, under 2019 innehar Tage Erlanders gästprofessur. Robin Rogers utvecklar en ny miljövänlig metod att framställa viskos ur skogsavfall.

Många användningsområden – I Sverige är många tillämpningar av jonvätskor kopplade till viskos. Det är inte så konstigt med tanke på er stora skogsindustri.

Men det finns många andra användningsområden.

Själv arbetar Anja Mudring med både grundforskning och i mer tillämpade projekt.

Bland annat studerar hon tillsammans med KTH, Luleå tekniska universitet och industriföretagen ABB och Nynas hur jonvätskor kan användas som smörjmedel i nya elfordon.

Hon har också upptäckt att jonvätskor kan göras magnetiska. I ett pågående projekt, med ekonomiskt stöd från Energimyndigheten, studerar hon hur sådana magnetiska jonvätskor skulle kunna användas för att producera et energieffektivt alternativ till LED- och OLED-ljuskällor.

Under sin tid i USA utvecklade Anja Mudring en miljövänlig process för att återvinna värdefulla metaller, bland annat kobolt, från gamla mobiltelefoner och datorer.

Metoden, som hon utvecklat tillsammans med två tidigare kollegor vid Ames Institute, är patenterad och den belönades nyligen i en amerikansk innovationstävling.

– Idag används giftiga kemikalier för att utvinna sällsynta metaller ur elektronikskrot.

Vår metod använder jonvätskor som bygger på ingredienser som du i princip kan äta.

En viktig fördel med jonvätskor är den stora mångsidigheten, och att de kan anpassas till många olika användningsområden, konstaterar Anja Mudring. För att framställa jonvätskor räcker det att blanda två olika sorters joner – liksom vanligt bordssalt. Det gör jonvätskor till ett ofarligt – och roligt ämne att jobba med, säger Anja Mudring.

– Som kemist är det en sann glädje att kombinera två salter. Det finns ett oändligt antal kombinationer det kan göras. Genom att leka med olika salter i labbet hoppas vi att bidra till ett bättre och mer hållbart samhälle!

utredningarna som rör nyanlända ungdomar förekommer dessutom en användning av tveksamma konfrontationsmetoder och förfaranden som bör beaktas mot bakgrund av rätten till en rättvis rättegång.

De båda studierna har genomförts inom ramen för den tvärvetenskapliga satsningen Barn, migration och integration som initierades 2016 vid Stockholms universitet. Den avslutades med konferensen Barn, migration och integration i en utmanande tid den 29 mars 2019.

På konferensdagen presenterades också en antologi med samma titel som konferensen där de projektanslutna forskarna har bidragit med kapitel. I ett kapitel redovisar Katrin Lainpelto resultaten av de två studierna.

JOHNNY FOGLANDER

25

26

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2019

Mylad Chamoun presenterar Enerpolys affärsidé.

SU Business Model Cup avgjord TEXT OCH FOTO MARIA EKSTRÖM STOETZER

DEN 25 APRIL var det final i tävlingen SU Business Model Cup. Nio finalister presenterade sina hållbara affärsidéer inför en jury på Stockholms centralstation. Tävlingen som är öppen för alla forskare och studenter vid Stockholms universitet genomfördes för fjärde

gången. Juryn bestod av sex personer från näringslivet.

Det blev fem bidrag som fick pris i hård konkurrens. I kategorin Bästa hållbara affärsidé vann Enerpoly, ett nybildat företag som ska tillverka och sälja en ny typ av upp-

laddningsbara batterier. Bakom Enerpoly står Mylad Chamoun som disputerade i februari vid Institutionen för material- och miljökemi.

Andra plats i kategorin delades av Ribacci och Safetly. Ribacci är ett nytt klädmärke som kommer att tillverka ekologiska kläder av hampa. Bakom Ribacci står fyra studenter inom modevetenskap vid Stockholms universitet samt Produktion och design på KTH. Tredjepriset gick till appen Safetly som vänder sig till säkerhetsbranschen och gör det lättare för uppdragsgivare att hitta rätt säkerhetsvakt för uppdrag.

I kategorin Bästa renoverande affärsmodell vann en grupp med sex studenter från Företagsekonomiska institutionen med idén Max shake, en shake gjord på insekter som kan säljas av Max Burgers. På andra plats kom SAS Climate, en idé där SAS har ett miljövänligt kunderbjudande där kunden kan välja hur hen vill klimatkompensera och få olika fördelar. Bakom idén står två studenter vid Företagsekonomiska institutionen.

Alla tävlande bidrag i SU Business Model Cup ska omfatta en hållbar affärsmodell.

Tävlingen genomförs varje termin av SU Innovation i samarbete med SU Inkubator, Stockholm Business School, och Venture Cup.

Ny bok om politisk konsumtion

The Oxford Handbook of Political Consumerism lanserades i Stockholm i slutet av mars.

VILKEN ROLL kan konsumenter spela för att påverka marknader att bli mer hållbara?

Kan vi ändra produktions- och konsumtionsmönster som ses som miljömässigt och etiskt tveksamma? Det är några av frågorna som diskuteras i den nyutgivna boken The Oxford Handbook of Political Consumerism.

Handboken, som lanserades vid ett evenemang vid universitetet i slutet av mars, presenterar forskningen kring politisk konsumtion.

Den diskuterar hur produktion och konsumtion påverkar samhället i stort och hur feno-

menet politisk konsumtion har utvecklats.

Redaktörer för boken är Magnus Boström vid Örebro universitet, Michele Micheletti vid Stockholms universitet och Peter Oosterveer vid Wageningen University.

Den globaliserade handeln har skapat stora möjligheter för företag att i dag producera och marknadsföra varor på ett sätt som inte var tänkbart tidigare. Denna utveckling har lett till ekonomisk tillväxt och gett konsumenter tillgång till många olika varor. Men det har också inneburit samhälleliga kostnader. Det kan exempelvis handla om barnarbete på kakaoplantage eller dåliga arbetsförhållanden och miljömässiga problem i samband med textilproduktion.

– I boken definierar vi politisk konsumtion som marknadsorienterat engagemang vilket baseras på samhälleliga problem i samband med produktion och konsumtion, säger Michele Micheletti.

Boken tar upp fyra former av politisk konsumtion. Det handlar om bojkotter, att inte köpa en vara på grund av oro kring produktion och konsumtion. Buykotts, att istället välja att köpa en annan vara som man anser är bättre. Diskursiv politisk konsumtion, som handlar om att man genom kommunikativa handlingar skapar uppmärksamhet och opinion. Slutligen tar de även upp livsstilsorienterad politisk konsumtion, där man väljer att ändra sin livsstil för att på det sättet påverka konsumtion och produktion.

SOFIE TROSELL

BUV flyttar till Frescati backe I BÖRJAN av sommaren flyttar Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen (BUV) från Frescati hage till nyrenoverade lokaler i Frescati backe. Institutionen kommer att husera i fyra plan på Svante Arrhenius Väg 21A, intill de undervisningslokaler som kallas Stallet. Det innebär att hela institutionen blir samlad under ett tak.

Frescatibackehusen byggdes under åren 1940–1944 för Kungliga Veterinärhögskolan och Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA), efter ritningar av arkitekterna Gunnar Asplund (1885–1940) och Joel Lundeqvist (1894–1947), som fullföljde Asplunds idéer.

27

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2019

Bibliotekets podd vill få studenter att vidga sina vyer HUR ÄR DET att vara helt ny student vid universitetet? Vad är ett universitetsbibliotek idag? Hur går forskning till från ax till limpa och vad innebär egentligen öppen vetenskap? Det och mycket annat försöker universitetsbibliotekets podd ”Bakom bokhyllan” att ge svar på.

Idén till podden fick bibliotekets IKT-pedagog Urban Göranson för ett år sedan och efter en hel del bollande tillsammans med kollegorna och kommunikatörerna Karl Edqvist och Julia Milder satte de planen i verket och lanserade podden i september. Alla tre har ett förflutet som journalister och poddens form lutar kanske mer åt ett radioprogram än en klassisk studiopodd. Den riktar sig främst till studenter, men även till lärare, forskare och andra inom universitets- och högskolevärlden.

– Vi vill ge känslan av att universitetsbiblioteket är det självklara navet på Stockholms universitet, säger Urban Göranson.

Hittills har man bland annat kunnat lyssna på avsnitt om öppen vetenskap, om hur forskning kan gå till, om e-bokens påverkan på läsandet och om juridiken i det digitala samhället. Studenter med skrivkramp har också fått konkreta tips på hur man sätter igång med uppsatsen, hur man kan vässa sin studieteknik och vad det egentligen innebär att skriva akademiskt.

– Många av de avsnitt vi gör har teman som återkommer varje termin och läsår efter läsår, så de har ett ganska långt bäst före-datum och blir aldrig helt inaktuella, säger Julia Mildner.

Ett par veckor innan ansökningen för utbildningar till höstterminen stängde publicerades ett avsnitt om våndan med att välja ”rätt”.

Framöver kommer podden att dyka ner i ämnen som fake news och faktaresistens, framtidens bibliotek och det livslånga lärandet. Men några boktips blir det inte, eftersom poddens tagline lyder: ”Allt utom boktips”.

– Vi har ju inte bara böcker! Så som en service till våra användare måste universitetsbiblioteket vidga perspektivet om sin verksamhet utåt, säger Karl Edqvist.

PER LARSSON

Bakom bokhyllan är universitetsbibliotekets podd. Den produceras av Urban Göranson, Karl Edqvist och Julia Milder och kommer ut på tisdagar varannan vecka. Avsnitten är 20–30 minuter långa och går att lyssna på via bibliotekets webbplats, på Itunes och i appar där poddar finns. su.se/biblioteket/bakombokhyllan Kontakt: bakombokhyllan.sub@su.se

Två nya projekt inom Horizon 2020

14 ämnen topp hundra i världen

STOCKHOLMS UNIVERSITET har beviljats finansiering för två nya EU-projekt inom ramprogrammet Horizon 2020. Det ena projektet är ”Creative Industries Cultural Economy Production Network”, CICERONE, och kommer att utforska den växande relationen mellan kultur och ekonomi. Ansvariga forskare vid universitetet är Dominic Power, professor, och Thomas Borén, docent, båda vid Kulturgeografiska institutionen. Det andra projektet är “Technological inequality – understanding the relation between recent technological innovations and social inequalities”, TECHNEQUALITY. Projektet kommer bland annat att undersöka hur ojämlikheten i samhället påverkas av teknologisk utveckling.

Tomas Korpi, professor vid Institutet för social forskning, är ansvarig forskare för den svenska delen av projektet.

När QS World University Rankings rankar universiteten per ämne för 2019 hamnar fjorton ämnen vid Stockholms universitet på listan över topp hundra i världen. Fem av dessa är dessutom inom topp femtio. Även för naturvetenskap som ämnesområde rankas Stockholms universitet i topp hundra. De ämnen vid Stockholms universitet som rankas inom topp hundra i världen är lingvistik (42), miljövetenskap (30), geografi (46), socialpolitik och administration (31) och sociologi (33).

Ekonomi och ekonometri, utbildningsvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap, engelska, filosofi, antropologi, statistik, biologi samt geologiska och marina vetenskaper hamnar på plats 51–100.

Ny nämnd utreder oredlighet En ny statlig nämnd ska utreda misstänkt oredlighet i forskning och ett nytt regelverk ska inrättas för detta. Det har regeringen beslutat och föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Regeringen menar att det behövs enhetliga regler för hur misstänkt oredlighet i forskning ska hanteras. Systemet ska omfatta statliga universitet och högskolor, andra statliga myndigheter, kommuner och landsting och enskilda utbildningsanordnare.

Avdelning har upphört Avdelningen för arkiv och registratur har gått upp i Universitetsbibliotekets organisation. Omorganisationen innebär också att avdelningens elva medarbetare flyttat in i bibliotekets lokaler.

Mindre miljöpåverkan vid avveckling av ITutrustning I MARS lanserade IT-avdelningen Avvecklingstjänsten. Den innebär att alla datorer och annan IT-utrustning som ägs av Stockholms universitet i första hand säljs på andrahandsmarknaden. Om det inte är möjligt tar leverantören av Avvecklingstjänsten hand om produkten för att i största möjliga mån återvinna materialet.

– Om datorn säljs kommer pengarna tillbaka till institutionen igen. I annat fall återvinns IT-utrustningen enligt ISO 14001 och standarden för grön IT, säger Gunne Storm som ansvarar för Avvecklingstjänsten vid universitetet.

Under 2018 pilottestades verksamheten i en mindre skala. Hittills har universitetet minskat sina utsläpp av koldioxidekvivalenter med cirka 30 ton sedan IT satte igång med Avvecklingstjänsten.

28

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2019

NAMN OCH NYTT Hallå där FOTO NIKLAS BJÖRLING

Varför började du demonstrera?

Jag blev inspirerad av Greta Thunberg och Fridays for future som är en global rörel som protesterar mot oförmågan att hantera klimatkrisen. Jag håller upp ett plakat där det står ”Sleepwalking into catastrophe”. Citatet belyser det som nu sker: vi har kunskapen om den katastrof vi står inför men vi ignorerar den. Det är ”business as usual”, vilket i detta fall är självmordsbeteende. Om inte vi som är verksamma vid ett universitet tar strid för det budskap vetenskapen har, vem ska då göra det?

Hur många brukar ni vara?

Hittills har det som mest varit ytterligare fyra personer. Alla som är intresserade av frågor om global uppvärmning är välkomna att sluta upp eller komma förbi och diskutera med oss.

Isabelle Letellier, universitetslektor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, som sedan början av februari på fredagar klockan 12–13 demonstrerar för klimatet utanför Universitetets tunnelbanestation.

Har du forskning eller undervisning med inriktning på klimat och hållbarhetsfrågor?

Jag har börjat använda mina kunskaper, särskilt om betydelsen av känslor, för att förklara processer bakom klimatmedvetenhet.

Eftersom jag undervisar i förskoledidaktik är jag speciellt intresserad av hur det går att undervisa om hållbarhet i en värld som inte är hållbar och hur det går att stötta barnens hantering av negativa känslor på vägen till att bli klimatmedvetna.

Vad bör SU göra för att minska sin klimatpåverkan?

Om ett stort universitet som SU tar ledartröjan i strävan att bli koldioxidneutralt skulle det ha stor betydelse. Det skulle kunna röra sig om åtgärder som att uppmuntra cykling och kollektivt resande till att få restauranger på campus att servera mer hållbar mat och minska användningen av engångsartiklar.

Vi måste även våga ta itu med den norm som finns att internationaliseringen är kopplad till flygresande och få till mer miljövänligt resande, digitalisering och videokonferenser.

Många medarbetare har redan gjort detta på egen hand – men det krävs även stöd från universitetet.

Vad gör du för att minska din klimatpåverkan?

Jag har blivit vegetarian, använder enbart kollektivtrafik och har slutat flyga. Jag väljer hållbara produkter och försöker att handla mindre. Att leva hållbart är en process och jag befinner mig i den.

Hur länge ska du demonstrera?

Jag fortsätter tills Sverige har en klimatpolitik som är i enlighet med kraven som ställs i Parisavtalet.

PER LARSSON

Nytt rektorsråd

I BÖRJAN AV MARS besökte landshövding Sven-Erik Österberg Stockholms universitet för att få en presentation av verksamheten från universitetsledningen.

REKTOR HAR UTSETT Karin Bergmark, professor i sociologi och tidigare vicerektor för humaniora och samhällsvetenskap, till nytt rektorsråd för internationell samverkan.

Uppdraget sträcker sig till 28 februari 2020.

FOTO EVA DALIN

Besök av landshövdingen

29

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2019

Högskoleföreningens pris till avhandlingar HÖGSKOLEFÖRENINGEN delar varje år ut pris för mest framstående doktorsavhandling inom humanistiska, samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga fakulteten. Vart fjärde år delas motsvarande pris ut för doktorsavhandling vid den juridiska fakulteten.

Pristagarna nomineras av fakulteterna och får en egen programpunkt på Forskardagarna.

Priset är på 25 000 kronor.

2019 års priser går till Anna Pansell vid Naturvetenskapliga fakulteten för avhandlingen The Ecology of Mary´s Mathematics Teaching:Tracing Co-determination within

School Mathematics Practices. Åsa Eriksson vid Humanistiska fakulteten får priset för sin avhandling Resisting feminised precarity: Farm workers in post-strike Western Cape, South Africa. Maíra Magalhães Lopes vid Samhällsvetenskapliga fakulteten får priset för sin avhandling The Making of Us: How affects shape collective bodies resisting gentrification. Kelly Chen vid Juridiska fakulteten får priset för sin avhandling Legal Aspects of Conflicts of Interest in the Financial Services Sector in the EU and China. The XYZ of Norm-making (2018).

I korthet XIAODONG ZOU, professor i strukturkemi, har utsetts till Wallenberg Scholar av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Hon tilldelas 18 miljoner kronor för att utveckla microelectron diffraction, (MicroED) i avsikt att studera proteinstrukturer.

ILONA RIIPINEN, professor vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, belönas med Sixten Heymans pris, som delas ut av Göteborgs universitet. Hon får priset för forskning om atmosfäriska aerosolpartiklar.

GUNNAR VON HEIJNE, professor vid Institutionen för biokemi och biofysik och föreståndare för kryoelektronmikroskopifaciliteten vid SciLifeLab, har utsetts till hedersdoktor vid Universitat de Valéncia.

LJUBICA MIO EVI , forskare vid Institutionen för kultur och estetik, tilldelas pris för förtjänta vetenskapliga arbeten av Kungl. Vitterhetsakademien.

LARS-GÖRAN ÖST, legitimerad psykolog och professor emeritus vid Psykologiska institutionen, är årets mottagare av Stora Psykologpriset.

DAN PETERSEN, biträdande lektor vid Matematiska institutionen, tilldelas Tage Erlanders pris för naturvetenskap och teknik 2019.

Priser till Åsa Wikforss

Ny IT-chef

ÅSA WIKFORSS, professor i teoretisk filosofi, har tilldelats Natur & Kulturs populärvetenskapliga pris för att hon med engagemang och envishet stimulerar till kritiskt tänkande. Hon har även tilldelats Stiftelsen ÅForsks kunskapspris för framstående kunskapsspridning.

Tidigare pristagare av Stiftelsen ÅForsks kunskapspris vid Stockholms universitet är Mårten Schultz och Per Holmlund.

LINN MYHRMAN är ny chef för universitetets IT-avdelning. Hon kommer närmast från en chefspost på Skatteverkets IT-avdelning, där hon de senaste sex åren har hon varit chef för Applikationsenheten.

Birgittapriset 2019 till Roger Andersson ROGER ANDERSSON, professor i nordiska språk, har tilldelats årets Birgittapris. Han är ledande expert på de birgittinska skrifterna från medeltiden.

På senare år har Roger Andersson fördjupat sig i Heliga Birgittas texter på fornsvenska, och fyra band har hittills utkommit.

Prissumman är i år på 25 000 kronor. Vidare erhåller pristagaren en Birgittamedalj i silver utförd av skulptören Ernst Nordin.

Svend Pedersen Lecture Award 2019 Utmärkelsen Svend Pedersen Lecture Award tilldelas år 2019 professor Nathalie Sinclair, Faculty of Education vid Simon Fraser University i Kanada. Prisföreläsningen kommer att hållas den 12 juni under titeln ”Moving mathematics: Gesturo-haptic encounters with multiplication”.

CHRISTIAN BROBERGER anställs som professor i neurokemi vid Institutionen för biokemi och biofysik.

MALIN WAHLBERG har befordrats till professor i filmvetenskap vid Institutionen för mediestudier.

CHARLOTTA STERN har befordrats till professor i sociologi med inriktning mot organisation och arbetsmarknad vid Sociologiska institutionen.

CATHARINA NOLIN professor i konstvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik, är ny ledamot i styrelsen för Skansen.

LUDMILA PÖPPEL har befordrats till professor i ryska vid Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska.

Läs mer på su.se/medarbetare

Forskningsmedel till rättsvetenskap

Stipendier till kvinnliga forskare

Ragnar Söderbergs stiftelse har beviljat forskningsmedel till två projekt i rättsvetenskap vid Stockholms universitet. Docent Pernilla Leviner vid Juridiska institutionen leder ett projekt om barns erfarenhet av diskriminering.

Sabina Hellborg, postdoktor i rättsvetenskap vid Institutet för social forskning, leder ett projekt som handlar om ansvarsproblem vid mobbning och kränkningar i arbetslivet.

Anna Ahlströms och Ellen Terserus Stiftelse har delat ut stipendier till sex kvinnliga forskare vid Stockholms universitet. Det rör sig om Kelly Höbben, litteraturvetenskap; Nevra Biltekin, historia; Pernilla Hallonsten Halling, lingvistik; Linnea Holmberg, barnoch ungdomsvetenskap; Theresia Pettersson, nordiska språk och Sarah Callahan, konstvetenskap.

Gör din röst hörd! Skriv ett inlägg till Universitetsnytt, annika.hallman@su.se, per.larsson@su.se

30

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2019

IN ENGLISH PHOTOS NIKLAS BJÖRLING, LISA BERGQVIST, MARC FEMENIA ILLUSTRATION CAMILLA BERG SU.SE/ENGLISH/NEWS

REDAKTION@SU.SE

Our goal is to have Sweden’s best teacher education programmes THE TEACHER EDUCATION PROGRAMMES are among the University’s largest programmes. From a societal perspective, they are undoubtedly also some of the most important. Therefore, many people have taken an interest in reading, and commenting on, the quality evaluations of the country’s preschool and primary school teacher programmes that the Swedish Higher Education Authority (UKÄ) published recently.

Happily, the evaluation shows that our development and quality work has been very successful in regard to half of the reviewed programmes, where the Programme in Early Childhood Education and the Teacher Education Programme for Primary School, Specialising in School-Age Education and Care receive a high quality rating. Strengths highlighted by the assessment group include the close links between research and education, as well as the research expertise in the teaching environment.

When it comes to the teacher education programme for pre-school and primary school years 1–3, and for primary school years 4–6, the assessment group highlights that these programmes also have a strong research environment and a well thought-out structure, but it also raises criticism, primarily linked to coordination problems and flaws in the reviewed degree projects, which were not considered to meet all the qualitative targets. As a result, the quality of the education as a whole was questioned. For these two specialisations, the University now has one year to introduce measures that are likely to rectify the inadequacies. Some changes have already been implemented in the context of the ongoing development work within the teacher education programmes, for example the introduction of programme councils and the development of a new course on research methods, but these changes have not yet had time to fully manifest in what has been reviewed, and they need to be complemented

by additional measures. This work is now being led by a steering committee, appointed by the President, with an accompanying working group that will work intensively in the coming year.

How well did Stockholm University do from a national perspective? The results at the national level show roughly the same pattern. Nearly half of the 67 reviewed preschool and primary school teacher education programmes were assessed to be of “questionable quality”, and only four out of twenty higher education institutions made it without any remarks.

It is obviously not good that shortcomings were found in more than 30 teacher education programmes, but there is reason to point out that in the previous round of UKÄ evaluations, in 2011-2014, more than 500 programmes initially received the rating “inadequate quality”. However, out of those that later wrote follow-up reports, only ten or so were ultimately found not to have taken sufficient action after one year. This shows that the higher education institutions are highly capable and experienced in working with UKÄ’s evaluations as a basis for our own development and quality work.

We should be self-critical, but also look forward. We can and should use UKÄ’s evaluation to make our programmes better, not only so that they will receive the rating “high quality” in a year, but so that they bring us closer to our goal: to have Sweden’s not only largest, but also best teacher education programmes!

CLAS HÄTTESTRAND Vice President clas.hattestrand@su.se

The path towards a sustainable university STOCKHOLM UNIVERSITY’S STRATEGIES for 2019–2022 emphasise that sustainable development is a key issue for the University. “The University should, on the basis of strong and broad research that includes the many different aspects of social, economic and environmental sustainability, increase the breadth and depth of the collaboration with the business community, the political world and civil society in order to achieve the global goals for sustainable development together.” One important measure is the Sustainability Forum, which will take place at the end of October. The sustainability perspective should also be highlighted in the University’s courses and programmes.

The University should thus work broadly with different aspects of social, economic and environmental sustainability.

“This may take different forms depending on the field, for example by further strengthening environmental research or highlighting relevant courses and programmes more clearly. For us in operational support, it is more a matter of implementing clear improvement measures in a way that staff and students hardly notice it; making environmental awareness a natural part of our

daily choices is fundamental”, says University Director Eino Örnfeldt.

This may involve thinking about whether air travel is the only practically feasible mode of travel or if a physical meeting can be replaced by a travelfree meeting.

A survey of the University’s energy consumption is underway, and the result will be used to make a list of proposed priority measures. Similar surveys may be needed in other areas before deciding which measures should be prioritised.

How does SU work to reduce air travel?

“Above all, our staff are given the opportunity to make informed and active choices, rather than simply travelling the way they always have.

Important trips to more distant locations will still be made by airplane for the foreseeable future.

However, the proportion of train travel and travelfree meetings may increase, thereby reducing air travel,” says Eino Örnfeldt.

31

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2019

Increased air travel at the University

Among the participants in last year´s Sustainability Forum was Karolina Skog, former Minister for Environment (second from left).

Stockholm University Sustainability Forum ON 29 OCTOBER, the second Stockholm University Sustainability Forum will be held in Aula Magna. This year’s forum carries the theme Democracy, Populism and Sustainable Development. This event aims to create a platform for networking, exchanging experiences and opportunities for collaboration.

This year’s programme consists of in-depth lectures with three main speakers from the University: Åsa Wikforss (professor of theoretical philosophy), Victor Galaz (associate professor

Baltic Sea research in focus at Skansen

of political science at the Stockholm Resilience Centre) and Krister Bykvist (professor of practical philosophy), with subsequent panel discussions involving researchers from the University as well as external guests. University President Astrid Söderbergh Widding and Isabella Lövin, Minister for Environment and Climate, and Deputy Prime Minister, will open the day. The Sustainability Forum is open to everyone.

Read more at su.se/hallbarhetsforum

The president of Stockholm University, Astrid Söderbergh Widding took part in a preview a couple of days before and noted in her speech that the sea, the climate and the environment are prioritised topics for the university. She stressed that the Academy must interact and collaborate in order to reach a wide audience with research results and increase involvement in the challenges to the Baltic Sea. “The BSSC will serve as an important arena for this activity,” she said.

STOCKHOLM UNIVERSITY’S statistics on carbon dioxide emissions from business travel show that emissions have increased for several years. In 2018, the University’s total emissions from air travel were 4,558 tonnes of carbon dioxide equivalents, compared to 4,450 tonnes the year before. In addition, there were 300 tonnes of emissions from other types of vehicles and machines. Moreover, tickets are sometimes purchased outside of the contracted travel agency and therefore not included in the statistics, which means that the actual carbon dioxide emissions are slightly higher.

The University’s environmental coordinator, Jenny Lilliehöök, emphasises how important it is to reduce air travel in order to live up to the University’s environmental goal of working actively to achieve the global goals of Agenda 2030. Starting 1 July, the newly contracted travel agency VIA Egencia is required to always offer more environmentally friendly travel options for business travel at SU. Several departments are also working to make it easier for their staff to travel by train instead of airplane. For example, the Department of Environmental Science and Analytical Chemistry covers the difference if it costs more to take the train than to fly, in order to encourage more members of staff to choose environmentally friendly alternatives.

Zoom facilitates travel-free meetings The environmental team at the Property Management Office offers training in software that facilitates travel-free meetings, particularly the program Zoom. IT Services have introduced the e-meeting service Zoom, which has functions that facilitate travel-free meetings or project work with people in a different location. The service can be used by anyone who has a University account.

Aquariums with different habitats

ON 11 APRIL, HRH Crown Princess Victoria inaugurated the Baltic Sea Science Centre (BSSC) at Skansen, the open-air museum in Stockholm.

For a long time, the Crown Princess has been greatly involved in the fate of the Baltic. During a private walking tour she was impressed by how the BSSC exhibition combines knowledge about the Baltic Sea with explanations of what concrete actions we can take to help the Baltic recover.

The major initiative to build an educational centre began five years ago when the BalticSea2020 Foundation came up with a request to Skansen to finance an investment in information about the threats to the Baltic Sea. A central prerequisite for this cooperation was to ensure the advance of knowledge and the link to research. Stockholm University and the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) were chosen as partners.

The first thing that visitors encounter when they enter the entrance doors are the big aquariums.

Here you can see fish that live near the coast, but also aquariums with schooling fish as well as larger predatory fish such as cod, salmon and sea trout, which live further out in deeper waters.

On the ground floor there are also several smaller aquariums showing the different sea habitats along the coast. It is also easy to become fascinated by the aquariums with jellyfish floating through the water, or the aquarium tunnel where the large predatory fish swim just above your head.

In the exhibition section you can see how human life and the sea are interdependent. Here you can see what lies beneath the surface and along the beaches and coastline of the Baltic Sea. There are also areas for teaching with a laboratory and a room for showing films. Researchers at the universities participate in several of the films.

To ensure that the material in the exhibitions is based on facts and is linked to the research, there is a knowledge counsel that includes researchers from Stockholm University and SLU. This counsel will continue to be the scientific link.

Visit by Ig Nobel laureates ON 10 APRIL, Albanova was visited by three researchers who have been awarded the Ig Nobel Prize. The prize was instituted by American Marc Abrahams and is awarded for research that “first make people laugh, and then make them think”.

Among other things, the audience was able to hear about the caloric intake from a human-cannibalism diet compared to a more ordinary diet, and whether it is possible to identify, by smell, the presence of a fly in a glass of wine. Researchers at Stockholm University and KTH also had the opportunity to present their research in 24 seconds and summarise it in seven words. The lecture is available at su.se/play

Universitetsnytt Stockholms universitet 106 91 Stockholm

Posttidning B

Krönika

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Olle Torpman Olle Torpman är postdoktor i praktisk filosofi vid Filosofiska institutionen och adjunkt i djuretik vid Sveriges lantbruksuniversitet. Hans intresseområden är miljö-, djur- och klimatetik. Inom kort påbörjar han ett forskningsprojekt vid Institutet för framtidsstudier, som ska undersöka etiska aspekter på barnafödande med koppling till de globala hållbarhetsmålen.

Därför är klimatfrågan en etisk fråga Om vi inte lyckas bromsa klimatförändringen kommer mycket att gå åt helvete. Det råder det ingen tvekan om. Den nödvändiga åtgärden framstår också som uppenbar: Vi måste dra ner på våra utsläpp av växthusgaser. Trots detta har vi svårt att skrida till verket. Vi är oeniga bland annat om vem som ska göra vad, när och hur. Ska vi satsa allt på att försöka förhindra klimatförändringen, eller ska vi istället anpassa oss till den? Och vem ska stå för notan?

Till viss del beror dessa oenigheter på att olika klimatåtgärder kommer att drabba olika människor olika hårt. Dessutom har olika länder olika ekonomiska förutsättningar att förhålla sig till. Men en annan viktig orsak är att politiker och företagsledare, liksom folk i allmänhet, anammar olika värdegrunder. Det råder närmare bestämt oenighet om vilken riktning den vidare samhällsutvecklingen ska ta, samt om vilka de grundläggande värdena är. Det råder också oenighet om vilka vi har moraliska skyldigheter gentemot, om vad som kännetecknar en rättvis fördelning, om vad som gör någon ansvarig att agera, och så vidare.

I och med detta är klimatfrågan inte enbart en vetenskaplig eller politisk fråga, utan också en etisk fråga. Dessvärre är det sällan som de etiska frågorna ges utrymme i debatten.

Fokus ligger istället på de konkreta åtgärderna, och man förbiser vad som i grunden motiverar dessa åtgärder. Vad som motiverar mig i min forskning är övertygelsen att vi för att lösa klimatproblemet måste ta de etiska frågorna på större allvar.

För det första behöver vi undersöka vilka värderingar som är rimligast, och hur olika värden kan vägas mot varandra. Vilket väger egentligen tyngst: individers och företagens frihet att bestämma över sina egna verksamheter utan en massa byråkrati, eller välmågan hos framtida generationer, eller kanske den biologiska mångfalden? Ja, hur ser egentligen det bästa samhället ut, och hur ska vi ta oss dit?

Tack och lov är det ingen som har något att förlora på att klimatproblemet löses För det andra behöver vi utreda vad de olika värdegrunderna (eller moralteorier, som det brukar kallas inom filosofin) ger för rekommendationer när de tillämpas på klimatfrågan. Det må vara lätt att ha åsikter om hur klimatarbetet bör bedrivas, men det är inte lika lätt att belägga sina åsikter. Inom den etiska forskningen påvisas inte sällan att en viss moralteori ger andra rekommendationer än dess förespråkare hävdar. Min egen klimatetiska forskning syftar till att visa att det går att nå en överlappande konsensus i klimatfrågan – att det går att nå praktisk enighet (om klimatåtgärderna) trots en teoretisk oenighet (om grundvärdena).

Tack och lov är det ingen som har något att förlora på att klimatproblemet löses. Även om olika politiska partier står i polemik med varandra i frågor rörande exempelvis invandring eller pensioner, så behöver de inte stå i polemik med varandra i klimatfrågan. Och även om vi inte skulle lyckas enas om vilka värden som är rimligast, så kan den klimatetiska forskningen hjälpa oss att se vilka politiska kompromisser som är möjliga. Etiken är förstås inte tillräcklig för att lösa klimatkrisen.

Men att tro att vi klarar oss utan den kan bli ett dyrt misstag.

OLLE TORPMAN

Nästa nummer kommer ut i början av oktober. Manusstopp 11 september.