Universitetsnytt 2 2017

FÖR MEDARBETARNA VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

APRIL 2017

NR 2

GEORGIA ”GIA” DESTOUNI

I huvudet på Gia – vatten och framtid Bitna av malariaforskning

TEMA: CYBERSÄKERHET

Må bra och stressa mindre – tips till doktorander

2

Ledare

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2017

Tillträdessystemet måste vara begripligt för alla öka transparensen. Till vår glädje hörsammades detta och regeringen tillsatte en särskild utredare, Jörgen Tholin, med uppgift att lämna förslag på ett nytt system. Till utredningen knöts en expertgrupp där jag haft förmånen att representera lärosätena. Jag har därför följt arbetet på nära håll. Den 15:e mars överlämnas utredningen till regeringen och jag är av den bestämda uppfattningen att utredaren, om förslagen realiseras, lyckats med sitt uppdrag. Åtgärderna som föreslås kommer leda till ett betydligt mer överskådligt och begripligt system. Samtidigt kommer utredningens förslag lägga ett större mandat och ansvar på lärosätena att tänka till i utformandet av lokala tillträdesregler. Helt i linje med den generella strävan mot ökad frihet för lärosätena.

Ett sådant ansvar är knappast något bekymmer för landets största utbildningslärosäte, Stockholms universitet. Vi har både en skyldig­ het och ett eget intresse att se till att våra utbildningar är öppna för alla och att reglerna är begripliga, inte minst för studenter som likt undertecknad bryter ny mark genom att söka till universitetet.

JOAKIM MALMSTRÖM, förvaltningschef joakim.malmstrom@su.se

If you did not win an Ig Nobel prize this year, and especially if you did, better luck next year

Citatet

MARC ABRAHAMS, initiativtagare till Ig Nobel-priset, avslutade föreläsningarna med årets pristagare när de gästade Stockholms universitet.

Innehåll

4 NYHETER 4 15 länder besökte Östersjökongress

5 Tre ERC Advanced Grant till universitetet

6 2016: Mot ekonomiskt nollresultat 7 Pris till lovande ung språk­ forskare

PROFILEN

12 17 TEMA: CYBERSÄKERHET

10 Faktatillit i samtal och Almedalen

17 Fredrik Blix: ”Cybersäkerhet

11 Tolv ämnen rankas inom

central för demokratin”

topp hundra

18 Ny säkerhetspolicy

12 Bli klar i tid och må bra som

19 Masterstudenter tillfinal i inter­

doktorand

nationell cybersäkerhetstävling

14 Framsteg i miljöarbetet 15 Utredning om kvalitetssäkring

av forskning

8 Gia Destouni: Ny prefekt med många uppdrag

Universitetsnytt är tidningen för medarbetarna vid Stockholms universitet.

Upplagan är 5 500 exemplar.

ADRESS Samverkansavdelningen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm ANSVARIG UTGIVARE Linda Carlsson REDAKTÖR Per Larsson GRAFISK FORM OCH LAYOUT Blomquist & Co OMSLAGSFOTO Niklas Björling OMSLAGSBILD Georgia ”Gia” Destouni vid Brunnsviken.

KORREKTUR Marie-Anne Condé TRYCK DanagårdLITHO, ett miljöcertifierat tryckeri.

ISSN 1103-2375

För min del bar de första stapplande stegen vidare till en doktorsexamen och därefter till över tio år i Stockholms universitets tjänst, de senaste åren som förvaltningschef. Universitetet är en fantastisk miljö, där jag verkligen trivts.

Det är därför med en stor portion vemod jag med dessa rader också säger adjö. För en månad sedan beslutade nämligen regeringen att utse mig till ny myndighetschef för Naturhistoriska Riksmuseet, en spännande utmaning som jag ser fram emot.

Det råder dock inget tvivel om att jag kommer sakna kollegorna vid SU. Samtidigt finns redan omfattande samarbeten mellan museet och SU, inte minst på forsknings­ sidan. Min förhoppning är att de samarbetena kan utökas och även utsträckas till andra om­råden, vi är ju faktiskt närmaste grannar. Därför är detta inte så mycket ett farväl som ett ”på återseende i olika spännande sammanhang framöver”!

FOTO EVA DALIN

JAG KOMMER FRÅN det som brukar kallas ett studieovant hem. Ingen i min familj hade satt sin fot på ett lärosäte före jag fick idén att åka till universitetet för att studera. Hur studier på högre nivå gick till eller vad det skulle kunna leda till visste jag ytterst lite om. Vägledningen på mitt gymnasium i den västmanländska hemorten var sparsam.

Det första hindret var att begripa hur an­sökan och tillträde fungerade. Behörighetskrav och urvalsgrupper var sannerligen inte enkelt att förstå för en fullständig novis.

Sedan dess har tillträdessystemet till högre utbildning komplicerats ytterligare, med meritkurser som ger extrapoäng och lapptäcken av övergångsregler och undantag som inte ens initierade studievägledare för­mår överblicka. På fullaste allvar har vi nu ett system där kursval elever gör redan i årskurs 6 är avgörande för möjligheterna att komma in på de mest konkurrensutsatta universitetsutbildningarna!

Jag har lett en arbetsgrupp inom Sveriges universitets- och högskoleförbund som arbetade fram ett ställningstagande med krav på en översyn av tillträdessystemet, i syfte att

FORSKNING 20 Strategiska satsningar på det särskilda

25 22 Luktsinnet kan berätta om risken att dö

23 Lila, violett och zombieordet gredelin

25 Bitna av malariaforskning 26 NAMN 28 MIN 30 IN

21 Strategiska satsningar: De vill visa hur mycket nu spelar roll för då SYNPUNKTER OCH TIPS? HÖR AV DIG! Redaktör: Anna-Karin Landin, annakarin.landin@su.se, 08-16 26 62.

Skribenter: Per Larsson, Karin Tjulin, Hanna Hellzén Cramér, Elsa Helin, Eva Albrektson, Jenny Lilliehöök, Marika Frank, Helene Komlos Grill.

Nästa nummer kommer ut 8 juni.

Manusstopp 17 maj.

OCH NYTT

ARBETSPLATS

ENGLISH

3

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2017

Ånga rengör Apollon Skulpturerna i Studentpalatset renoveras av skulpturkonservator ElisabetTebelius Murén.

Med ånga rengörs skulpturerna omsorgsfullt och saknade delarkommer på plats igen, fingrar som suttit löst eller fattas gjuts om. Projektet finansieras av Högskoleföreningen.

Här rengörs guden Apollons högra hand med hjälp av vatten och ett ångaggregat.

Skulpturerna tilhör Konstakademien och finns hos Stockholms universitet sedan 1927.

Studentpalatset ligger vid Observatoriekullen och har läsplatser och grupprum till studenter vid Stockholms universitet, KTH, KI och Handelshögskolan.

FOTO NIKLAS BJÖRLING

4

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2017

15 länder besökte Östersjökongress I mars hölls Baltic Sea Future på Stockholmsmässan. Kongressen är startskottet för ett utökat samarbete i Östersjöregionen.

TEXT ANNA-KARIN LANDIN | FOTO STURE HAGLUND, BRIGGEN TRE KRONOR

Gun Rudquist och Johan Kuylenstierna modererar samtal mellan Johan Rockström, Karolina Skog och Åsa Bjering. Samtalet handlade om kopplingen mellan FN:s Agenda2030 och Östersjön.

375 BESÖKARE från 15 olika länder blev summeringen efter den första kongressen, där representanter från kommuner, företag, organisationer och forskare möttes för att utbyta idéer och kunskap. Initiativtagare är Stiftelsen Hållbara Hav som tillsammans

med Stockholms universitet och Stockholms stad grundat Baltic Sea Future, med Stockholmsmässan som arrangör. Kronprinsessan Victoria, Astrid Söderbergh Widding, Karin Wanngård och Lena Ek invigde Baltic Sea Future.

– Syftet är att bygga en tvärvetenskaplig och tvärsektoriell plattform för att ena de lokala krafterna och visa på kunskap och praktiska lösningar för att snabba på utvecklingen mot ett friskare Östersjön och hur vi når FN:s Agenda2030. Det kan till exempel handla om hur kommuner ska finansiera nya reningsverk eller hur våtmarker kan bidra till minskad övergödning säger Marmar Nekoro, projektledare vid Östersjöcentrum.

De 1500 kommunerna runt Östersjön har olika förutsättningar och förkunskaper.

I vissa fall handlar det om att få en grundläggande förståelse för problemen, medan andra kan bidra med goda exempel och lösningar.

Kongressen innehöll många goda exempel från forskning, kommuner och näringsliv, samt mycket tid för nätverkande och diskussioner, vilket deltagarna särskilt uppskattat.

Arrangörerna har redan fått förfrågningar om nästa års kongress och planeringen för hur det fortsatta samarbetet kan se ut är igång.

– Det finns ett stort intresse på alla nivåer att vara med och fortsätta detta samarbete.

Vår ambition är att fler kommuner och företag runt Östersjön ska vara med, säger Marmar Nekoro.

Forskare tågar för vetenskap Forskare världen över demonstrerar för vetenskapens roll i samhället den 22 april. Även i Stockholm planeras en manifestation.

Jonas Vlachos

Eva Krutmeijer

MARCH FOR SCIENCE började som en planerad demonstration i Washington, med anledning av att amerikanska forskare såg den fria forskningen och tilliten till vetenskap hotad efter maktskiftet i USA. Sedan dess har evenemanget spritt sig över världen och syftet breddats. I Stockholm planeras en manifestation för att uppmärksamma vikten av kunskap och kritiskt tänkande i samhället.

– Vi demonstrerar inte mot någonting, vi demonstrerar för kunskap, vetenskap och kritiskt tänkande. Vi står inför enorma utmaningar, inte minst klimatfrågan, där

TEXT ANNA-KARIN LANDIN | FOTO NIKLAS BJÖRLING OCH HEDDA KRUTMEIJER

beslutsfattare mer än någonsin behöver bra underlag från forskningen, säger Eva Krutmeijer, konsult inom forskningskommunikation och en av initiativtagarna till March for science i Stockholm.

Manifestationen kommer att ske lördag 22 april klockan 11–14 i centrala Stockholm. Detaljerna är inte helt klara, men det kommer att bli ett demonstrationståg och ett program där forskare och kändisar medverkar. Arrangörerna hoppas på uppslutning från forskare, men också andra. De poängterar i en inbjudan att vetenskapens styrka och karaktäristik är mångfald och

öppenhet, och att vetenskap berör alla människor.

En av dem som engagerat sig från Stockholms universitet är Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi.

– Vi håller ju på med vetenskap för att göra samhället bättre, men det kräver att samhället lyssnar på vad vetenskapen säger.

Det är viktigt att lyfta fram vetenskap som en informationskälla för samhällsdebatten, säger han.

På marchforscience.se, manifestationens Facebooksida och Twitter @SciMarchSthlm finns mer information om evenemanget.

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2017

David Strömberg studerar Kinas medier.

Tre ERC Advanced Grant till universitetet Av sju sökande från Stockholms universitet beviljades hela tre stycken ERC Advanced Grant. De som har beviljats anslag är Frank Wilczek, professor i fysik, Johan Rockström, professor i miljövetenskap och David Strömberg, professor i nationalekonomi.

TEXT HANNA HELLZÉN CRAMÉR | FOTO NIKLAS BJÖRLING OCH ANNA-KARIN LANDIN

Johan Rockström

JOHAN ROCKSTRÖMS FORSKNINGS­ PROJEKT kommer att utveckla en tvärvetenskaplig modell för att studera interaktionerna mellan den sociala världen och den biofysiska planeten. Projektet ska också introducera icke-linjärt tänkande och social-ekologiska tröskeleffekter (tipping points) i studier av framtiden.

– Vi har gått in i en ny geologisk epok, Anthropocene, där ”världen” har blivit den dominerande kraften av förändring på ”planeten”. Det är därför av stor betydelse att vi fördjupar vår förståelse för hur dessa två interagerar, säger Johan Rockström, professor i miljövetenskap och föreståndare för Stockholm Resilience Center vid Stockholms universitet, som leder forskningsprojektet.

Vad innebär den explosiva ökningen av sociala medier i Kina?

I David Strömbergs projekt analyseras effekterna av den explosiva ökningen av sociala medier i Kina på samhällsfenomen som protester och strejker, försäljning av förfalskade och undermåliga läkemedel, befordringen av lokala ledare och bevakning av censurerade händelser i traditionella medier. Projektet kommer också att undersöka hur innehållet i kinesiska tidningar påverkas av avvägningen mellan politiska och ekonomiska mål.

– Det material som finns på sociala medier har lämnats kvar avsiktligt. Ett troligt skäl är att regimen finner informationen användbar, till exempel för att bekämpa korruption, övervaka protester och för att få reda på vad folk är missnöjda med, säger David Strömberg vid Institute for International Economic Studies (IIES) som från och med den 1 april i år tillhör nationalekonomiska institutionen.

Jakten på de hypotetiska partiklarna Frank Wilczek ska i sitt projekt försöka upptäcka axioner, partiklar vars existens troligtvis skulle lösa mysteriet med den mörka materian. Axioner är dock extremt lätta och

Frank Wilczek

svagt interagerande partiklar vilket gör dem mycket svåra att studera.

– Det mesta av den här forskningen involverar små grupper som till sin natur inte kan göra rättvisa åt alla aspekter av området och synergier mellan dem. ERC-anslaget, tror jag, kommer göra det möjligt för oss att bilda en kraftfull, fokuserad satsning i Stockholm, som kommer att fylla den rollen. Vi kan också ta in besökare för utbyte av idéer.

Eftersom forskningen berör stora, spännande frågor hoppas jag även kunna nå ut till en bredare vetenskaplig och allmän publik, säger Frank Wilczek, professor vid Fysikum, Stockholms universitet och Massachusetts Institute of Technology (MIT) samt nobelpristagare i fysik 2004.

5

6

Nyheter

0 +z +68 0+85+z

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2017

2016: Mot ekonomiskt nollresultat Centrala strategiska investeringar, ökat internationellt utbyte, och ett litet ekonomiskt överskott. Så kan år 2016 sammanfattas för universitetet.

TEXT PER LARSSON

I STOCKHOLMS UNIVERSITETS årsredovisning för 2016 lyfts fram att universitetet slutfört och följt upp den centrala åtgärdsplanen för 2015 – 2016. Mer än hälften av åtgärderna har slutförts, och av de övriga var flera av långsiktig karaktär och dessa förs över till den nya åtgärdsplanen för 2017 – 2018, där det även finns nya åtgärder.

Ekonomiskt blev utfallet ett resultat på fem miljoner kronor. Med en omsättning av Stockholms universitets storlek är det att betrakta som ett nollresultat. Universitetet har vidare under 2016 gjort flera centrala strategiska investeringar som ska minska myndighetskapitalet (de sparade medlen).

Dessutom har fastlagda planer för investeringar i bland annat lokaler och framtidens lärandemiljöer konkretiserats.

Under året undertecknade rektor avtalet för byggande i Albano. Processen kring in­placering av verksamheten som ska flytta till Albano har fortsatt och beslut tas under 2017.

Nytt forskningsfartyg En annan viktig händelse var invigningen av det nya forskningsfartyget Electra af Askö.

Under året flyttade vidare Nordita, det nordiska institutet för teoretisk fysik, över från

KTH. Rektors satsningar på forskning inom området Barn, migration och integration samt Digital humanvetenskap har även sjösatts.

– På forskningssidan kan även konstateras att universitetet allmänt kommit väl ut vad gäller externa anslag. Detta vidimerar vår starka profil inom excellent grundforskning, säger rektor Astrid Söderbergh Widding.

Två centrala utlysningar har gjorts av kvalitetsmedel för utbildning, varav den ena med fokus på lärarutbildningarna. REBUS (Rektors beredning för utbildningsutvärdering och system för kvalitetssäkring) har också fortsatt arbetet med att utveckla kvalitetssystemet för utbildning. Stockholms universitet fortsätter att arbeta för ett ökat internationellt utbyte. Under 2016 har såväl antalet utresande som inresande utbytesstudenter ökat. Antalet inresande utbytesstudenter från tredjeland blev 9 procent fler jämfört med 2015.

Vid Avdelningen för forskningsstöd har en ny tjänst som ”Head of International Affairs” inrättats, vilket signalerar nystart för universitetets internationella arbete.

Hela årsredovisningen finns att läsa på medarbetarwebben.

Andel kvinnor av de som tog examen

68%

Procent disputerade lärare

85%

2016 i siffror

(Hämtade från årsredovisningen)

5,1 miljoner kronor – ekonomiska resultatet för 2016 27 656 helårsstudenter 6 107 examina som togs ut 4 nya Wallenberg Academy Fellows 2 nya Pro Futurabidrag 21 projekt beviljats inom EU:s ramprogram Horisont 2020 2 – antalet nya bidrag för vardera ERC Advanced Grants, ERC Starting Grants respektive ERC Consolidator Grants, 200 program 1 900 fristående kurser

63+37+z50+50+z51+49+z30+70+z Könsfördelning (i procent)

MÄN

37% Studenter på 63% grundnivå

KVINNOR

50%

Studenter på forskarnivå

50%

49%

Lektorer

51%

70%

Professorer

30%

Internationellt nyhetsbrev om högskolan

Prenumerera på medarbetarnotiser

SVERIGES UNIVERSITETS- OCH högskoleförbund (SUHF) ger varje vecka under terminstid ut nyhetsbrevet Internationellt om högskolan.

Syftet är att förmedla nyheter om högre utbildning i andra länder. Brevet är kostnadsfritt för prenumeranter.

Utgivning sker varje vecka under cirka 40 veckor per år med nyheter på svenska och med länkar till ursprungstexterna. Bevakningen har fokus på systemfrågor och/eller frågor av nationellt intresse.

Tyngdpunkten i bevakningen ligger på frågor om utbildning snarare än forskningsfrågor.Prenumerationen är kostnadsfri.

TA DEL AV de nyheter som publiceras på Medarbetarwebben genom att prenumerera på Notiser för medarbetare. Så gott som dagligen publiceras nyhetsnotiser på universitetets med­ arbetarwebb, su.se/medarbetare. På måndagseftermiddagar sammanställer Sektionen för kommunikation vid Samverkansavdelningen ett urval av de notiser som publicerats den senaste veckan och skickar ut dem samlat under rubriken ”Notiser för med­a rbetare”.

Anmäler dig gör du via SUHF:s webbplats: http://www.suhf.se/

Om även du vill få detta utskick kan du anmäla dig på adressen redaktion@su.se.

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2017

Skrivtolkar på Studentavdelningen

Julia Uddén, Helene Hellmark Knutsson och Kirsten Leistner.

SEDAN NÅGRA MÅNADER tillbaka finns det två skrivtolkar vid Sektionen för utbildningstolkning på Studentavdelningen. Skrivtolkar fungerar ungefär som undertextare i realtid.

– Den vanligaste formen av skrivtolkning för universitetsstudier är föreläsningar, berättar skrivtolken Niclas Ceder.

Dessa består ofta av material som karaktäriseras av tungt fackspråk. Det innebär dels att hastigheten kan springa iväg, vilket tvingar oss skrivtolkar att ta till så kallade kondenseringstekniker för att lyckas få med det viktigaste i vår tolkning, samtidigt som vi sållar bort det mindre viktiga, men även att vi måste sätta oss in i ämnet i förväg så att vi verkligen förstår vad som sägs. Att leverera en prickfri tolkning är en del av vår yrkesstolthet eftersom studentens framtida yrkesverksamma liv hänger på att vi återberättar föreläsarens ord korrekt.

Läs mer: su.se/utbildningstolkning

2,8 miljoner mindre..

Pris till lovande ung språkforskare Julia Uddén vid Stockholms universitet är en av två forskare som får årets L’Oréal-Unesco ‘For Women in Science’-pris. Hon forskar om kommunikation med inriktning på varför vissa människor är bättre på att kommunicera än andra.

TEXT PER LARSSON | FOTO EMMA BURENDAHL

PRISET SYFTAR TILL att lyfta fram lovande kvinnor i inledningen av deras forskarkarriär inom naturvetenskap, teknik och matematik och skapa förebilder för kommande generationer. Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, delade ut priset vid en ceremoni den 6 mars. Sveriges unga akademi ansvarar för den vetenskapliga bedömningen.

Julia Uddén är fil. dr i kognitiv neurovetenskap från Karolinska Institutet.

Hon tillträder inom kort en forskartjänst vid Institutionen för lingvistik samt Psykologiska institutionen inom ramen för forskningssatsningen Stockholm University Brain Imaging Centre (SUBIC) efter att ha beviljats ett femårigt anslag inom spetsforskningsprogrammet Pro Futura. Motiveringen till att hon får priset är ”för forskning som kännetecknas av intellektuell djärvhet och som syftar till att förstå hur människans språkliga kommunikation utvecklas”.

Varför kommunicerar vissa bättre än andra?

Julia Uddéns forskning handlar om kommunikation och varför vissa människor är bättre på att kommunicera än andra. Studierna omfattar till exempel jämförelser av hjärnaktiviteten hos unga och lite äldre tonåringar med hjälp av en hjärnkamera. Tanken är att hjärnans reaktion på klarspråk, jämfört med inlindad kommunikation, förändras under ungdomsåren. För personer med kommunikationssvårigheter, som vid autism, utgör inlindade budskap ett problem. Uddén undersöker hur hjärnans språknätverk kan utvecklas, inte minst under ungdomsåren, för att stärka möjligheterna att kommunicera även för individer med neuropsykiatriska funktionshinder. Hennes forskning undersöker också hur virtuella miljöer kan användas som hjälpmedel för kommunikationsträning.

Den andra pristagaren är Kirsten Leistner, forskare inom kemiteknik vid Chalmers.

.. UNDER EN LIVSTID tjänar kvinnliga akademiker jämfört med sina manliga kollegor. Det visar nya beräkningar som Saco presenterade på internationella kvinnodagen den 8 mars. Beräkningarna går att ta del av genom ett digitalt verktyg på Sacos webbsida som visar livslönerna för kvinnor och män inom 34 utbildningsinriktningar.

Ulrik von Essen nytt justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen REGERINGEN HAR UTNÄMNT professor Ulrik von Essen som justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen. Han tillträder som justitieråd den 18 september.

Ulrik von Essen är sedan 2010 professor i offentlig rätt vid Stockholms universitet.

Dessförinnan var han under sammanlagt 16 år verksam som doktorand och sedermera lektor vid samma fakultet.

Lärarkonferens 2018 UNIVERSITETETS LÄRARKONFERENS­ 2018 för undervisande personal och pedagogiskt ansvariga hålls torsdagen den 8 februari 2018, kl. 9–16.30 i Aula Magna. Ett tillfälle att träffa andra universitetslärare och utbyta erfarenheter och idéer kring undervisning, utveckling och högskolepedagogisk forskning.

Mer information kommer på su.se/ceul/lararkonferensen

7

8

Profilen

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2017

I huvudet på Gia – vatten och framtid Den temperamentsfulla nya prefekten vid Institutionen för naturgeografi gör många saker samtidigt. Det kan tyckas spretigt, men i hennes huvud hänger allting ihop.

TEXT ANNA-KARIN LANDIN | FOTO NIKLAS BJÖRLING

Profilen

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2017

Georgia ”Gia” Destouni Gör: Professor i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser, prefekt vid Institutionen för naturgeografi. Nyligen invald som ledamot i Scientific Advisory Committee (SAC) för Science Europe.

Huvudsekreterare för Formas 2013–2016.

Familj: Make som är professor vid KTH och tre barn, tvillingarna är 20 år och den yngsta 18.

Bor: Hus i Stureby.

Fritidsintressen: Jag älskar film, stand-up och teater, speciellt politisk satir. Yoga och meditation är mitt sätt att varva ner. Jag älskar att simma, gärna långt och utomhus.

Smultronställe i Stockholm: Hellasgården. Hela familjen går i skogen eller åker skridskor, ett sätt att vara tillsammans.

Om du vore rektor för en dag: Landskapet för forskningsfinansiering är under förändring och jag tror det vore bra för Stockholms universitet att tydligare orientera sig i det.

Jag tror att SU-forskare har väldigt mycket att ge och det finns stora resurser att söka inom EU. Gör helst en ledig dag: Önskar att det är en fin dag och jag kan gå ut och gå långt. Jag tycker om att gå, både i naturen och mitt i staden.

Om jag inte varit forskare: Jag tror jag skulle kommit till forskningen på ett eller annat sätt. Jag älskar ju det här, lösa problem och leta efter mönster.

Jag skulle antagligen ha testat jobba som konsult och sett att man behöver forska på saker.

GIA DESTOUNI ÄLSKAR VATTEN, det gjorde hon redan innan hon visste vad hydrologi var.

Ett par kilometer i öppet hav, morgon och kväll, är enligt henne en lagom sträcka att simma när hon har semester. Vatten är också centrum för hennes forskning – hur det rör sig, vad det bär med sig, hur vatten och mänsklig aktivitet interagerar. För tillfället är hon involverad i flera projekt; en ny realtidsövervakning av Mälarens vattenkvalitet, robotar som ska kunna mäta grundvattenutflöden till havet, hur markvatten världen över förändras med klimatet och hur kunskapen kan förutsäga misslyckade skördar.

– Utifrån kanske det ser ut som olika saker, men i mitt huvud hänger allt ihop. Närmast mitt hjärta ligger de storskaliga vattenförändringarna och allt de leder till. Vi måste veta hur vattenflöden förändras av mänsklig aktivitet och klimatförändringar. Förstår vi inte det kan vi inte planera för framtiden. Vi måste få ner osäker­ heten. Hur det ska ske är en nyckelfråga, och där vill jag bidra, säger Gia Destouni.

Från huvudsekreterare till prefekt Forskningen har skett på deltid de senaste åren. I slutet av 2016 slutade Gia Destouni sitt uppdrag som huvudsekreterare för Formas. Uppdraget innebar att vara vetenskapligt ansvarig för ansökningsberedningar och strategier.

– Det var en väldigt bra erfarenhet på många sätt att se hur forskningspolitik fungerar. Ett statligt råd har nära kontakt med departementet, och det var speciellt intressant eftersom forskningsproppen kom under tiden. Vi arbetade mycket med inspel och Formas fick också utdelning utifrån de linjer vi föreslog.

Gia Destouni tycker däremot att forskningspropositionen inte är riktigt färdigarbetad.

– Vad betyder samverkan? Kruxfrågan är hur det ska mätas. Samtidigt är Sverige inte ensam i diskussionen, samverkan efterfrågas även internationellt. Vi kan kämpa emot men det är ditåt vägen leder, då bör vi försöka göra det bra, säger Gia Destouni.

Egentligen var tanken att fortsätta ytterligare en treårig mandatperiod som huvudsekreterare, men jobbet som prefekt vid Naturgeografiska institutionen lockade.

Gia Destouni kom till Stockholms universitet 2003 från KTH där hon studerat och doktorerat.

Hon ville göra någonting nytt och utvecklas, samtidigt som tre små barn och en make, som också är professor vid KTH, gjorde det opraktiskt att lämna Stockholm. Hon blev positivt överraskad av forskningsmiljön vid Stockholms universitet.

– Den här institutionen som är så bred har gett mig mycket mer idéer. Som forskningsmiljö är det här jättebra. Det spelar ingen roll om alla är överens eller inte, nya frågor är a och o för bra forskning. Det ska bli roligt att få leda institutionen ett tag.

Tydlighet favoritord När Gia Destouni kom till Stockholms universitet fanns ingen verksamhet inom hydrologi. På drygt tio år har hon byggt upp enheten som nu består av närmare 40 personer. Nyligen fick universitetet sin andra professur i hydrologi och Gia Destouni hoppas att det snart kan bli en tredje.

Medarbetare vid institutionen kallar

Jag tillhör dem som nu inte får komma hit. Det måste finnas jättemånga som jag som inte blir insläppta eller dör på vägen.

Gia Destouni målinriktad och säger att hennes favorit­ord är tydlighet.

– Det kan göra mig väldigt besvärlig att jag söker tydlighet och är väldigt envis. Får jag inte tydliga svar fortsätter jag fråga, jag kan vara en riktig plåga, säger Gia Destouni och skrattar.

Stämmer det att du har hett temperament?

– Ja, jag tror det beror på otålighet. Och så tycker jag att konflikter är utvecklande, håller man inne med vad man tycker kommer man ingenstans.

Ingenting hänger kvar hos mig efteråt, jag är inte långsint.

Ett av målen Gia Destouni har som ledare är att göra sig själv onödig.

– Unga forskare måste få utvecklas och bygga sina egna forskargrupper. När de unga kan gå vidare och dra själva multipliceras kraften. Genom att se till att folk får möjlighet att utvecklas bygger man styrka.

Det är viktigt att lyfta fram andra, det är kontraproduktivt att lyfta fram sig själv. Det är så begränsat vad en person kan göra, säger Gia Destouni.

Till Sverige som flykting Gia Destouni föddes i Grekland och kom till Sverige som flykting från den dåvarande militärdiktaturen. Pappan var militäråklagare och tvingades fly, efter ett par år kunde familjen följa efter tack vare Röda korset. Då var Gia 9 år.

– Jag tillhör dem som nu inte får komma hit.

Det måste finnas jättemånga som jag som inte blir insläppta eller dör på vägen. Det går inte att låta bli att vara känslomässigt berörd. Västvärlden, som till så stor del varit med om att orsaka problemen som lett till flyktingströmmarna, borde ha bättre beredskap, speciellt EU. Samtidigt är det förståeligt att systemet inte fungerar, men det är ett stort sår att vi inte är bättre.

Uppdrag och engagemang Förutom forskningen och uppdraget som prefekt har Gia Destouni flera andra uppdrag, bland annat som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, Ingenjörsvetenskapsakademien och SMHI:s vetenskapliga råd. Hon är inte rädd för att sticka ut och delta i samhällsdebatten. En av de debattartiklar hon undertecknat de senaste åren handlade om att skydda Ojnareskogen på Gotland från att bli ett kalkbrott. Hon skrev även expertutlåtanden för Naturskyddsföreningen i frågan.

– Protesterna mot kalkbrottet kom väldigt nära mitt eget forskningsområde. Det är alltid en avvägning mellan miljö, ekonomi och arbetstillfällen. Jag har stor förståelse för dessa avvägningar. Men i det här fallet handlar det om en väldigt viktig vattentäkt mot en verksamhet med relativt få arbetstillfällen och små garantibelopp. Det är viktigt att förstå vad risker kostar.

9

10

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2017

FOTO ANNA-KARIN LANDIN

FOTO ANNA-KARIN LANDIN

Klas Ekman och Magnus Bremmer vid förra årets seminarium i Almedalen.

Tillsammans med Elsa Helin modererar de samtalsserien ”Vems sanning?”

Om olyckan varit framme SEKTIONEN FÖR SÄKERHET har sett över sin information till anställda och studenter. Kontorstid nås Sektionen för säkerhet på 08-16 22 16, ger stöd och bedömer behov av fortsatta insatser. Väktarna (Tempest Security) finns på 08-16 42 00 (reservnummer tfn 08-15 42 00).

Informationsskyltar med viktiga telefonnummer sitter nu uppe i de flesta lokaler. Skyltarna är försedda med upp­ daterade adresser så att det är lätt att kalla räddningsfordon till rätt plats vid en akut situation.

Vilse i psyket – ny pod­ cast från Psykologiska institutionen PSYKOLOGIN SOM VETENSKAP har identifierat en rad övergripande karaktärsdrag hos människan. Den nya podden handlar om dessa karaktärsdrag och vad det psykologiskt sett innebär att vara människa.

Värd för podden Vilse i psyket (hostad av Soundcloud) är docent Stephan Baraldi.

I varje avsnitt kommer han att knacka på hos en forskare på Psykologiska institutionen för att prata om människan, med ett specifikt karaktärsdrag som utgångspunkt. Det första avsnittet handlar om Den opålitliga människan. Stephan Baraldi knackar på hos professor Torun Lindholm.

Åtgärdsplan för Stockholms universitet 2017–2018 ÅTGÄRDSPLAN FÖR Stockholms universitet 2017–2018 finns nu dels i en tryckt version och dels i pdf-form på Medarbetarwebben. Åtgärdsplanen för 2017–2018 är en konkretisering av universitetets strategier och innehåller både den universitetsövergripande åtgärdsplanen och områdenas åtgärdsplaner. En engelsk version är under framtagande och snart kommer även den att finnas på www.su.se/english/staff/organisationgovernance/strategy. Varje institution har fått två exemplar av åtgärdsplanen. Fler exemplar går att beställa via Anna-Karin Orsmark, Avdelningen för planering och ledningsstöd, anna-karin.orsmark@su.se.

Faktatillit i samtal och Almedalen Att tydligt stå upp för vetenskap och beprövad erfarenhet får allt större betydelse i en tid då kunskapsrelativism och åsiktsbubblor översvämmar det offentliga samtalet. Det förhållningssättet tydliggör universitetet under våren på olika sätt utifrån det samlande begreppet faktatillit.

Faktatillit har alla som • anser att forskning, utbildning och meningsfull idédebatt ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet • söker ny kunskap och nya insikter genom kritiskt tänkande, ständigt och själv­ständigt • tillämpar samma källkritiska metoder på alla utsagor, oavsett avsändare Samtalsserie Satsningen inleds i april med samtalsserien Vems sanning? på Stadsbiblioteket där Bildningspodden och universitetet bjuder in forskare, journalister och beslutfattare att reda ut begreppen om kunskapens status idag. 4 april är rubriken ”Fast i filterbubblan? Ett samtal om medielandskapet”, 11 april ”Historiskt

okunniga? Ett samtal om kunskapens status” och 25 april ”Osanning utan konsekvens? Ett samtal om ansvaret för kunskapen”.

Parallellt med samtalsserien publicerar Bildningspodden tre avsnitt, om klimathotet, yttrandefrihet och konspirationsteoriernas historia, där man anknyter till samma över­ gripande frågeställningar.

I Almedalen tar sedan universitetet frågorna om faktatillit ytterligare ett steg utifrån de stora samhällsutmaningar som diskuteras där.

Programmen äger rum 3–4 juli i S:t Lars ruin.

EVA ALBREKTSON

I takt med att programmet fastställs finns information som vanligt på su.se/almedalsveckan

11

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2017

Tolv ämnen rankas inom topp hundra När ”QS World University Rankings” rankar universiteten per ämne för 2017 hamnar 12 ämnen vid Stockholms universitet på listan över topp hundra i världen.

TEXT HANNA HELLZÉN CRAMÉR | ILLUSTRATION COLOURBOX

DE ÄMNEN VID Stockholms universitet som rankas inom topp hundra i världen är geografi (39), miljövetenskap (40), socialpolitik och administration (46) sociologi (49). Lingvistik, antropologi, arkeologi, filosofi, medie- och kommunikationsvetenskap, ekonomi, kemi samt geologiska och marina vetenskaper hamnar på plats 51–100. Biologiska vetenskaper, juridik, moderna språk och utbildningsvetenskap hamnar på plats 101–150.

Tio ämnen rankas även som nummer ett i Sverige.

Stockholms universitets är enligt QS bäst i landet på antropologi, filosofi, geologiska och marina vetenskaper, lingvistik, medie- och kommunikationsvetenskap, moderna språk,

socialpolitik och administration, sociologi, kemi och utbildningsvetenskap.

QS Rankings publiceras årligen av brittiska Quacquarelli Symonds (QS).

Rankningarna innehåller både internationella och nation­ ella rankningstabeller av universitet och ämnen. QS Rankings anses vara en av de tre mest använda och inflytelserika universitetsrankningarna i världen tillsammans med Times Higher Education World University Rankings och Academic Ranking of World Universities. Årets version av QS ämnesrankning utvärderade 4 438 universitet och totalt rankades 1117 av dessa. Förändringar i metod och antal ämnen från tidigare år innebär att direkt jämförelse med förra årets placeringar inte är helt relevanta.

Vinnare utsedda i pedagogisk idétävling PEDAGOGISK IDÉTÄVLING för studenter vid Stockholms universitet är avgjord.

Fyra goda idéer om hur studenter kan vara med och förbättra sin utbildning är utsedda. De vinnande förslagen resulterar nu i studentdrivna pedagogiska utvecklingsprojekt vid aktuella institutioner.

Tävlingen arrangerats av Centrum för universitetslärarutbildning (CeUL) tillsammans med Stockholms universitets studentkår. Efter avslutad bedömning av 40 inkomna idérika förslag från studenter om utveckling av undervisning, har juryn enhälligt utsett följande fyra vinnande förslag: • Masterstudenter som mentorer för nybörjare, Nils Rosander, Johannes Fahlström, Rebecka O’Nils vid Institutionen för kultur och estetik.

• Studentmedverkan inom utveckling av interaktiva föreläsningar, Christina Lindh vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap.

• Stöd för reflexivt lärande i samband med handledning av uppsatser, Michael Skragge vid Psykologiska institutionen.

• Studenters upplevelser av studier i arabiska, Julia Krueger och Ali Al-Basri vid Institutionen för Asien-, Mellan­ östern- och Turkietstudier.

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Rektorsbesök för ökat samarbete med University of Tokyo EN DELEGATION FRÅN Stockholms universitet, under ledning av rektor, besökte nyligen University of Tokyo i Japan för att främja samarbete och diskutera gemensamma framtida projekt.

Ett strategiskt partnerskapsprojekt i samarbete mellan University of Tokyo, Stockholms universitet, Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Karolinska Institutet inom tvärvetenskaplig forskning- och utbildningsverksamhet över avdelningar och områden diskuterades då rektor för Stockholms universitet tillsammans med en delegation mötte University of Tokyos rektor Gonokami och vice-direktör Haneda den 22 februari.

Öppet hus lockade blivande studenter SOLEN LYSTE TRADITIONSENLIGT över campus och blåa och orangea ballonger fladdrade i den friska vårvinden när Stockholms universitet bjöd in till Öppet hus den

15 mars. Nyfikna gymnasieelever och andra besökare gick på mässa med ämnen och institutioner, prova på-föreläsningar och guidade turer.

Sveriges ambassadör Magnus Robach, rektor Astrid Söderbergh Widding, vicerektor Anders Karlhede och inter­ nationella samordnaren Maria Wikse.

12

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2017

”Du är inte din avhandling” Att vara doktorand kan kännas stressigt och många lyckas inte bli klara med sin avhandling i tid. Åsa Burman, lärare och forskare vid Filosofiska institutionen, har skrivit handboken Bli klar i tid och må bra på vägen.

TEXT ANNA-KARIN LANDIN | FOTO NIKLAS BJÖRLING

ÅSA BURMAN HAR själv varit doktorand och upplevt stressen en avhandling kan innebära.

Ett par år in i avhandlingsarbetet var hon Fulbright-stipendiat vid University of California, Berkeley. Liksom många andra lärosäten hade Berkeley problem med genomströmningen av doktorander, och ordnade workshops för att hjälpa dem. För Åsa Burman blev det en aha-upplevelse. Hon hittade rätt sätt att arbeta, kom tillbaka till Lund och disputerade inom planerad tid – något som då var en ovanlighet inom humaniora. Nyfikna kollegor undrade, hur gjorde du? Åsa Burman

delade med sig av tipsen och en verksamhet växte fram.

När Åsa Burman undersökte statistik för doktoranders sjukskrivningar insåg hon att problemet var både genomströmning och stress. Hon tog kontakt med Johanna Clausen Ekefjärd, psykolog som jobbat med doktorander. Tillsammans utvecklade de metoder för att hjälpa doktorander med stresshantering och arbetsprocessen.

Metoderna bygger på idéerna Åsa Burman fick i Berkeley, samt stressforskning och projektledningsverktyg från näringslivet där

Doktorander vid Stockholms universitet 2016: 

Totalt fanns 960 anställda doktorander, 272 av dessa var nyantagna. Av de ny­antagna var 49 procent kvinnor och 51 procent män. 232 personer tog doktorsexamina under året. Genomsnittliga nettostudietiden för en doktorand var 4,4 år. 

Genomsnittlig nettostudietid för doktorander per fakultet; 

Juridiska fakulteten: 5,5 år 

Humanistiska fakulteten: 5,0 år 

Samhällsvetenskapliga fakulteten: 4,5 år 

Naturvetenskapliga fakulteten: 4,1 år

– Det bästa är när jag får feedback att de doktorander som vi arbetat tillsammans med blir klara, säger Åsa Burman, lärare och forskare vid Filosofiska institutio­ nen och författare till boken Bli klar i tid och må bra på vägen.

Åsa tidigare arbetat som managementkonsult.

Tillsammans med doktorander har Åsa Burman och Johanna Clausen Ekefjärd utvecklat och modifierat verktygen. Tidigare har de hållit i terminslånga kurser genom företaget Finish On Time. Nu jobbar Åsa Burman heltid vid Filosofiska institutionen och hoppas att boken ska nå ut till fler.

– Det som är viktigt är kombinationen av stresshantering och akademisk produktivitet.

Vi skiftar fokus helt från innehållet i avhandlingen till processen, HUR du gör. Vi hjälper doktorander att bryta ner hur man kommer fram till den färdiga avhandlingen med konkreta metoder, säger Åsa Burman.

En konkret metod är att dela upp arbetsdagen i enheter, så kallade ”units”, med A- och B-uppgifter. A är de komplexa och tankekrävande arbetsuppgifterna. B de som måste göras men inte kräver lika mycket, som administration eller att svara på e-post.

Bakgrunden till metoden är forskning som visar att en stor del av vår arbetsdag består av avbrott. Sätt klockan på 45 minuter, se till att inget stör, och använd fyra sådana units av A-uppgifter under dagen. Att ta paus mellan är viktigt. Att arbeta i units är ett av många tips i boken.

– Det är bra att läsa boken från början till slut och gärna som en läsecirkel med andra, men det är inte ett måste. Kapitlen går att se som ett smörgåsbord, börja med de utmaningar du står inför. Är du i slutfasen och är väldigt stressad, läs gärna kapitlen om stress först.

13

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2017

Vad gör dig motiverad att gå till jobbet?

TEXT ANNA-KARIN LANDIN FOTO NIKLAS BJÖRLING

ELISABETH JEPPSSON, företagssköterska Studenthälsan – Studenter och kollegor. Och så känns det som en trivsam miljö. Man ser parken och kan följa årstidsväxlingarna.

BEATRICE SANDBERG, socionom och leg. psykoterapeut Studenthälsan – Att träffa trevliga studenter och kollegor.

Samtidigt uppmanar Åsa att utmana sig själv.

Det är lätt att välja tekniker som ligger nära det du redan gör. Det behöver inte vara fel, men kanske är det när du testar ett helt nytt sätt att jobba som du får mest utdelning.

Att ta sig tid att läsa en bok och experimentera med nya strategier, hur går det till för någon som redan är stressad?

– Vissa tekniker är lätta att börja använda samtidigt som de ger stor effekt. Och är man stressad är det viktigt att faktiskt ta sig tid att ta ett steg tillbaka och reflektera över sin egen situation. Då kan man förstå vad man kan ändra och göra.

Handboken riktar sig framför allt till dokÅsas tips till doktorander: 

Dela upp arbetsdagen i units, arbeta ostört och ta riktiga pauser. Det ger både bättre produktivitet och mindre stress. Hantera all e-post under en specifik och förutbestämd tid under dagen. 

Ha en pärm som representerar avhandlingen. Sätt in allt som är 80 procent färdigt eller mer och använd tomma sidor som platshållare för det som är kvar att göra.  Stressen i sig är inte farlig, men brist på återhämtning är det. Sätt en tydlig stopptid för arbetet. Ta ledigt på hel­ gen och ta riktig semester.

torander, men även till deras handledare, till andra forskare och till studenter. Eller till den som skriver en bok. Åsa Burman använde själv metoder beskrivna i boken när hon skrev den.

– Jag använde en pärm som representerade den färdiga boken, med tomma sidor för att hålla platsen för de som ska skrivas. När jag skrivit en sida som var 80 procent klar eller mer ersatte jag den tomma sidan och fick på så vis kontinuerlig feedback. Då syns hur mycket som är färdigt, att du gjort mer än du tror och det blir tydligt vad som är kvar.

Som doktorand sätter du en gräns mellan dig själv och slutprodukten genom att använda pärmen, du är inte din avhandling.

 Om du har fastnat eller inte mår bra, ta kontakt med företagshälsovården.

Sitt inte för länge med hög negativ stress när det finns hjälp att få.  Prata med andra doktorander, många funderar över samma frågor. Du är inte ensam.  Prata med din handledare om dina förväntningar på handledning och deras förväntningar på dig som dok­ torand så det matchar. Vill du enbart ha vetenskapligt stöd eller även annat stöd? Allt kanske inte går att få av samma person. Hitta i så fall någon som kompletterar din handle­ dare och skapa ett nätverk.

MICHAEL MCLACHLAN, prefekt Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi – De människor jag jobbar med och mina möjligheter att bedriva forskning som kan göra skillnad.

DAVID HUTCHINSON, forskare Institutionen för geologiska vetenskaper – Klimatforskning och helheten är viktig, men i det dagliga jobbet är det kollegorna som betyder mest. Jag jobbar med bra människor och har intressanta interaktioner med andra forskare.

MAX STRAND­ BERG, universitetslektor Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik – Det är stimulerande att jobba med studenter och kollegor som är engagerade i forskning och undervisning. Genom studenterna ser jag nya världar och andra sätt att tänka, och det håller mig levande.

14

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2017

Medel för kvalitets­ utveckling av lärarutbildningar REKTOR BEVILJADE i februari totalt cirka 4,8 miljoner kronor i medel för kvalitetsutveckling till 15 projekt. I denna omgång gick medlen till lärarutbildningar.

Rektors medel för kvalitetsutveckling omfattar 20 miljoner kronor och har utlysts i två omgångar. Sammantaget för dessa två omgångar har det kommit 118 ansökningar varav 53 har beviljats medel om cirka 17 miljoner kronor. I september 2016 beslutade rektor att utöver återstående medel tillskjuta ytterligare 3 miljoner från den kvalitetsbaserade resursfördelningen riktad mot lärarutbildningarna.

För omgång 3 utlystes således 6 miljoner kronor och denna gång med inriktning mot lärarutbildningarna.

I mitten av februari fattade rektor beslut om vilka projekt som tilldelas medel i omgång 3. Av de 21 ansökningar som kom in beviljades 15 medel, med sammanlagt cirka 4,8 miljoner kronor. I denna omgång beviljades framför allt medel för utveckling av progression, samordning och samverkan mellan kurser.

– Många institutioner har även sökt pengar tillsammans. Detta visar att det har skett ett omfattande arbete med ansökningarna på och mellan de aktuella institution­ erna, vilket är positivt, säger Anna-Karin Björling vid Avdelningen för planering och ledningsstöd som handlagt ansökningarna.

PER LARSSON

Regeringen vill öka internationaliseringen EN SÄRSKILD UTREDARE ska tillsättas av regeringen i syfte att öka internationaliseringen av universitet och högskolor.

I kommittédirektivet sägs att utredaren bland annat ska: • föreslå nya mål och en ny nationell strategi för internationalisering av universitet och högskolor, som omfattar både utbildnings- och forskningsverksamheten, • föreslå hur fler studenter kan få ett internationellt perspektiv i sin utbildning, bland annat genom att fler studenter, lärare och forskare studerar eller verkar utomlands och en bättre internationalisering på hemmaplan, och • föreslå åtgärder för att öka Sveriges attraktivitet som studiedestination och kunskapsnation, bland annat genom en översyn av systemet för anmälnings- och studieavgifter.

Uppdragen att föreslå nya mål och en ny strategi för internationalisering och att föreslå hur fler studenter kan få ett internationellt perspektiv i sin utbildning ska redovisas senast den 31 januari 2018.

Uppdrag i övrigt ska redovisas senast den 31 oktober 2018.

Framsteg i miljöarbetet Som ett miljöcertifierat universitet behöver Stockholms universitet utveckla och förbättra sitt miljöarbete.

Uppslag till möjliga förbättringar får universitetet från exempelvis de interna miljörevisionerna, medarbetare och den årliga uppföljningen av miljöarbetet.

TEXT JENNY LILLIEHÖÖK | FOTO MOSTPHOTOS

PÅ INSTITUTIONER OCH avdelningar arbetar de med åtgärder som får en betydelse för hela universitetets miljöarbete. Inom förvaltningen pågår just nu många projekt som syftar till att förbättra verksamhetens miljöprestanda. Sedan förra året har Inköpssektionen på Ekonomiavdelningen arbetat för att miljöfrågan ska tas med i alla relevanta delar av upphandlingsprocessen.

Deras arbete har lett till att universitetet för första gången har kunnat redovisa andelen ställda miljökrav i upphandlingar med öppet eller förenklat förfarande till Naturvårdsverket. På Sektionen för kommunikation på Samverkansavdelningen har de arbetat för att miljöanpassa universitetets profilprodukter. Idag har universitetet ett sortiment med miljögodkända produkter såsom t-shirts, pikétröjor och tygkassar. Målet för arbetet är att hela bassortimentet av profilprodukter ska ha en miljöprofil. Avyttring av datorer är ett område som berör alla verksamheter

vid universitetet. På Servicesektionen på IT-avdelningen har de tittat på vilka miljöhänsyn universitetet behöver ta i hanteringen av en dators livscykel. De har bland annat kommit fram till att universitetet behöver ha bevis på att en kasserad dator tas omhand på rätt sätt för arbetsmiljö och miljön. I det fortsatta arbetet ska de identifiera den optimala tiden för en dators livslängd både ur ett ekonomiskt, arbetsmiljö och miljömässigt perspektiv.

I jämförelse med 2015 har Stockholms universitets miljöprestanda blivit bättre.

Universitetet har minskat sin energianvändning och användning av kopieringspapper samt förbättrat sin källsortering. Vidare har universitetets minskat sina koldioxidutsläpp från tjänsteresor med flygresor och därmed brutit en trend som pågått de senaste 10 åren. Det är flygresorna under 500 kilometer som minskat. Universitetet har också slutat att investera i fossila bränslen.

Miljöfakta per helårsanställd

År 2016 År 2015

Antal kg koldioxid från flygresor Antal använda A-4 ark av kopieringspapper Antal kg kastat hushållsavfall Mängd använd energi i kWh

863

906

3 736

4 051

96

105

12 740

13 076

15

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2017

FOTO EVA DALIN

Utredning om kvalitets­ säkring av forskning

Så tycker användarna om IT-stödet för undervisning I NOVEMBER 2016 genomfördes en webb­ enkät för att mäta hur nöjda användarna är med universitetets centrala IT-stöd för undervisning; Mondo, Urkund, Survey&­Report och AdobeConnect. Syftet är att mäta nöjdheten för att kunna följa upp och jämföra med tidigare mätningar samt få in synpunkter på eventuella förbättringsområden. Enkäten genomförs vartannat år för att kunna effektivisera IT-stöden utifrån verksamhetens behov. Enkäten skickades ut till alla anställda förutom universitetsförvaltningen.

Nöjdheten med Mondo är i stort sett oförändrad sedan den förra mätningen för två år sedan, och användarna är fortfarande lika nöjda som missnöjda. Det missnöje som finns handlar främst om användbarhetsaspekterna och bristande funktionalitet samt att gränssnittet inte upplevs som så intuitivt.

Enkätverktyget Survey&Report som var relativt nytt vid förra mätningen har även vid denna mätning en större andel nöjda än missnöjda användare. Enkäten visar att det som behöver förbättras är användarvänligheten, rapportfunktionaliteten och bättre hantering av mallar.

– Vi har påbörjat arbetet med att upphandla en ny lärplattform som ska ersätta Mondo, säger Meya Torun, ansvarig för lärandestöd på IT-avdelningen. Införandet av den nya lärplattformen kommer att ske gradvis under de kommande åren, och vi kommer att se över hur kursvärderingsprocessen ska kunna integreras i den, berättar Meya.

Under förra året löpte avtalet för det dåvarande textmatchingsverktyget Turnitin ut, och efter upphandling ersattes det med

Urkund. Enkäten visar en betydligt större andel nöjda än missnöjda användare och användarna är lika nöjda med Urkund som de tidigare var med Turnitin.

E-mötestjänsten Adobe Connect har en betydligt större andel nöjda än missnöjda användare. Det som främst behöver för­ bättras är ljud- och bildkvaliteten. Arbete pågår för att se över dessa funktioner.

Resultatet av undersökningen finns i rapporten ”Användarnas uppfattning om Stockholms universitets centrala IT-stöd för undervisning 2016”.

MARIKA FRANK

Mer information samt rapporten finns på: www.su.se/it/larandestod Information om upphandlingen av ny lärplattform finns på: www.su.se/ nylarplattform

Universitetets centralt erbjudna IT-stöd för undervisning (Uppskattad andel anställda som använder verktyget inom parentes.)

• Lär- och samarbetsplattformen Mondo (77 %) • Textmatchningsverktyget Urkund för kontroll av misstänkt plagiering (10 %) • enkätverktyget Survey&Report för kursvärderingar (20 %) • e-mötesverktyget AdobeConnect (4 %) Förvaltningen av IT-stöden leds av IT-avdelningen på Stockholms universitet.

I FORSKNINGSPROPOSITIONEN anges att Universitetskanslersämbetet ska få i uppgift att även ansvara för kvalitetssäkring av forskning. Syftet är bland annat att bidra till ökad koppling mellan forskning och utbildning samt att skapa ett sammanhållet system som förhindrar att samma verksamhet underkastas skilda och okoordinerade granskningar. Dessa granskningar av forskningsverksamheten ska vara inriktade på både kontroll av resultat och på kvalitetsutveckling. Även tematiska utvärderingar av frågor med relevans för forskningen som jämställdhet och villkor för unga forskare kan vara relevanta.

Inför införandet av den nya modellen har rektor beslutat att göra en utredning avseende befintliga kvalitetsfunktioner för forskning vid Stockholms universitet.

Syftet är att ge underlag för bedömning av framtida åtgärdsbehov för att säkra ett hållbart kvalitetssystem för hela Stockholms universitet. Utredningsuppdraget omfattar en inventering av de befintliga berednings- och beslutsprocesserna på olika nivåer inom universitetet och som är avsedda att säkra kvaliteten i forskningen. Det rör sig till exempel om rekryterings- och befordringsprocesser, berednings- och granskningsprocesser för ansökningar som inges av rektor (exempelvis Wallenbergansökningar och rådsprofessurer) samt processer och kontrollmekanismer avseende utbildning på forskarnivå. I utredningsuppdraget ingår vidare en översyn över indikatorer som kan användas för att mäta kvaliteten i universitetets forskning. Några sådana indikatorer är antal vetenskapliga publiceringar, citeringar, externa forskningsintäkter och samverkan (forskningsinformation). Utredningen ska även beakta eventuella andra faktorer av relevans för kvalitetssäkringen av forskningen. Gunnar Svensson, professor i filosofi och tidigare dekanus, ska genomföra utredningen, som lämnas till rektor senast den 1 september 2017.

PER LARSSON

Pris för 25 års forskning inom Betula-projektet KUNGL. SKYTTEANSKA SAMFUNDET har tilldelat professor emeritus LarsGöran Nilsson och professor Lars Nyberg sitt stora pris. Professor Lars Nyberg, Umeå universitet, och professor emeritus Lars-Göran Nilsson, Stockholms universitet (tidigare Umeå universitet och numera även på Karolinska Institutet) delar samfundets stora pris på 250 000 kronor. De får priset för det tjugofemåriga forskningsarbetet inom ramen för den omfattande, populationsbaserade undersökningen Betula.

Tema: Cybersäkerhet

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2017

Hotet från hackare Cybersäkerhet får en allt viktigare roll i samhället. Individer blir lurade, diskussioner uppstår om viktiga samhällsfunktioner kan slås ut, och kan vi lita på valresultat? IT-säkerhet berör Stockholms universitet lika mycket som alla andra, alla kan bli utsatta för attacker. Men här finns också forskare som hjälper samhället att rusta sig, och här utbildas framtidens säkerhetsexperter.

Fredrik Blix har hand om utbildning och forskning om cybersäkerhet vid Institutionen för data- och systemvetenskap.

Tema: Cybersäkerhet

”Cybersäkerhet central för demokratin” Fredrik Blix har hållit på med cybersäkerhet i 20 år.

Nyligen hackade han en telefon i livesänd radio, och han varnar för att både samhället och individer är alltför naiva i sitt IT-användande.

TEXT ANNA-KARIN LANDIN

FOTO NIKLAS BJÖRLING

– DET HAR GÅTT så långt att inte ens jag som är expert fullt ut kan förstå konsekvenserna av mitt IT-användande. Jag vet inte vilka som spårar var jag är just nu, säger Fredrik Blix, Institutionen för data- och systemvetenskap.

Fredrik Blix började doktorera vid DSV 1998, då allmän tillgång till internet var någonting relativt nytt i Sverige. Han kunde inte föreställa sig hur snabbt och långt utvecklingen skulle gå, och hur viktig cybersäkerhet skulle komma att bli.

– All logistik, el, betalningssystem, försvarssystem; allt styrs av IT. Samhället är oerhört sårbart. Utan dessa funktioner som bara måste fungera blir det snabbt väldigt mörkt, kallt och hungrigt. Vi är lite naiva så länge som allt funkar någorlunda. Det vi har sett hittills är krusningar på vattenytan mot vad som kan komma. Jag tror att vi inom kort kommer att ha en stor incident kopplat till dålig cybersäkerhet.

En av incidenterna han syftar på som vi tidigare sett är överbelastningsattacken mot svenska dagstidningar, en annan är då han hjälpte FBI att hitta skaparna av ett av världens mest spridda datavirus någonsin.

Melissaviruset spreds snabbt 1999 och orsakade stor skada världen över. Fredrik Blix och hans kollegor lyckades hitta spår som ledde fram till att FBI kunde gripa programmeraren bakom viruset.

Använder inte Facebook Virus blev på den tiden en stor industri, och Fredrik Blix kritiserade offentligt antivirus­ industrin där oseriösa aktörer betalade hackare för att skapa nya virus. En marknad som försvunnit i och med säkrare inbyggda lösningar i datorer.

I mars hackade Fredrik Blix en telefon live i P3 morgonpasset. Han ger sig gärna in i offentliga debatter om cybersäkerhet och allt handlar inte om teknik. Cybersäkerhet kan få stora politiska konsekvenser, till exempel via påverkansoperationer eller desinformation.

– Vi lever i en intressant tid, cybersäkerhet blivit helt central för demokratin.

Fredrik Blix drar gränsen för sitt privata IT-användande vid Facebook. Han tycker det är etiskt fel att ha en affärsmodell där man till synes tillhandahåller en tjänst men syftet är ett annat.

– Jag vill inte utsätta mig för den kartläggningen och risken. Facebook är en webbtjänst, men det finns tredjepartsleverantörer som får all information om dig och då har du förlorat möjligheten att ta bort information.

Vid DSV ansvarar Fredrik Blix för gruppen inom cybersäkerhet, forskning och utbildning. Forskningen är inriktad på tre huvudspår; cybersäkerhet, dataskydd och digital forensik – att säkerställa teknisk bevisning vid brott.

Ett av projekten leds av professor Oliver Popov och studerar allvarlig internationell cyberbrottslighet som sker på nätverket Tor, det så kallade darknet.

och bidrar till ett säkrare samhälle.

När Fredrik Blix pratar om framtiden låter det som science fiction. Filterbubblor som förstärks av AR, augmented reality, där simulerad verklighet blandas med riktig, och du kanske inte uppfattar samma saker som andra omkring dig. Eller när singularitet inträffar, då artificiell intelligens överträffar mänsklig intelligens och maskiner börjar utveckla sig själva.

Med alla varningar som Fredrik Blix ger kan man lätt få intrycket av att IT-experten egentligen inte gillar den snabba utvecklingen, men så är det inte.

– Nyttan överstiger vida riskerna, men det behövs bromsklossar.

Det billigaste sättet att få Sverige på knä är att slå till digitalt.

Garden är för låg.

Framtid, inte science fiktion Fredrik Blix har i sin forskning ägnat sig mest åt metoder för styrning av IT-säkerhet.

Hur företag eller myndigheter ska ta ett helhetsgrepp om säkerhetsfrågan. Vid sidan av forskningen driver han ett rådgivningsbolag. Han ser det som viktigt att ha den bisysslan för att hålla kunskapen relevant och uppdaterad. DSV beskriver han som en organisation med 50 års erfarenhet men ändå en nybyggaranda.

– Vi utvecklar inte krypteringsalgoritmer eller nya brandväggar, men vi ligger långt fram vad gäller helhetsgreppet och hur lösningarna ska användas. Det vi gör ska kunna användas i samhället. Det billigaste sättet att få Sverige på knä är att slå till digitalt. Garden är för låg. Vi är en pusselbit i digital säkerhet, när vi utbildar studenter kommer de ut i företag och myndigheter

17

18

Tema: Cybersäkerhet

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2017

”Som att låsa dörren och ta nyckeln med sig”

Säkrare IT-användning, tips från experten:  Lär dig mer. För organisationer finns mer information på infor­ mationssakerhet.se, för privat­ personer dinsäkerhet.se 

Håll datorn och mobilen upp­ daterad.

Kidnappade uppgifter och kriminella som begär lösensumma, ett relativt vanligt problem i Sverige just nu.

– Attackerna är inte riktade och kan drabba vem som helst, men för en forskare som får sina data krypterade kan konsekvenserna vara stora, säger Peter Jonegård på MSB.



Antivirusprogram tar hand om en hel del skräp.

TEXT ANNA-KARIN LANDIN



Använd en lösenordshanterare för att kunna ha bra lösenord. I andra hand, skriv dem på en lapp – det är bättre än att använda samma lösenord eller dåliga lösenord.

32 003 INFEKTERADE DATORER i Sverige i skrivande stund. Det rapporterar MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, på cert.se. Siffrorna kommer från rapporter från frivilliga och organisationer som samlar in information om datorer som beter sig illa, till exempel IP-adresser som skickat spam eller ofrivilligt deltagit i överbelastningsattacker.

Det finns ett mörkertal, men hur stor det är vet ingen.

CERT står för computer emergency response team och finns vid myndigheter och företag för att hantera IT-problem. CERT-SE finns vid MSB och är Sveriges nationella nav för att reda ut och förebygga IT-incidenter. De tar emot tips och rapporter från myndigheter om säkerhetsproblem, hjälper till att reda ut IT-incidenter på nationell nivå i Sverige och samordnar med internationella motsvarigheter. De förmedlar också information om ”illasinnade” datorer till organisationen som äger dem. Informationen om infekterade IP-adresser som samlas in matchas mot databaser och MSB kontaktar till

exempel företags IT-avdelningar och meddelar att deras datorer har virus.

Ett vanligt problem är så kallad ransomware. En fil eller länk gör att datorn kör en skadlig kod som krypterar filer, och sedan vill avsändaren ha betalt för att skicka nyckeln.

– Det händer att folk betalar, när man inte har någon backup och filerna var viktiga. Den som står bakom attacken vet sällan vem de ger sig på, men konsekvenserna blir minst lika stora som vid en riktad attack, säger Peter Jonegård.

I ransomware ingår det i hackarens affärsmodell att bli upptäckt. Det är därför svårt att veta om det verkligen är det vanligaste problemet eller om intrång som sker i smyg är vanligare. De som ligger bakom är allt från hemmafixare till närmast industriellt organiserade kriminella företag.

– Någon är bra på att sprida skadlig kod, någon annan bra på att hitta bankkortsuppgifter och en tredje bra på att använda dem.

Säkerhet – chefens ansvar Sedan januari har universitetet en ny säkerhetspolicy som gäller både informationssäkerhet och fysisk säkerhet.

Nu finns riktlinjer för informationssäkerhet, riktlinjerna för den fysiska säkerheten kommer under våren.

PREFEKTER, FÖRESTÅNDARE och avdelningschefer ansvarar för både informationssäkerhet och den fysiska säkerheten på sin enhet. De ska se till att det finns rutiner och regelbundet analysera verksamheten samt göra en risk- och sårbarhetsanalys.

I riktlinjerna finns det stöd för att förstå vad ansvaret konkret innebär: – Analysarbetet, som är centralt i riktlinjerna, tar maximalt tre och en halv timme vartannat år, säger Benita Falenius, universitets informationssäkerhetssamordnare.

– Resultatet blir en trygghet både för den som bär ansvaret och för verksamheten eftersom det går att hitta åtgärder till de identifierade riskerna. Vid behov kan Informationssäkerhetsfunktionen också säkra att information om riskerna når fram till universitetsledningen.

Sedan 1 mars 2016 måste alla statliga myndigheter rapportera allvarliga incidenter, inklusive driftstörningar, till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Därför innehåller universitets riktlinjer ett



Installera inte vilka program som helst. Man kanske har spe­ ciella behov av program som går att hitta på nätet, men det är inte säkert att de gör bara det som man vill. De kan fungera som de ska men ändå innehålla skadlig kod.

Ladda ner program från rätt källa.



Ha en fungerande lösning för säkerhetskopiering, lagra infor­ mation som är viktig för dig på en annan plats.

Det är ett ekosystem av brottslingar, säger Peter Jonegård.

Han menar att mycket skulle förbättras om fler fick en känsla för IT-säkerhet och insåg att allas dator, mejlkonto eller personuppgifter är intressanta resurser för kriminella.

– Tips nummer noll är att informera sig.

När jag ger tips kan det kännas som att en låssmed skulle säga ”lås gärna dörren när du går hemifrån och ta nycklarna med dig”. Det är naturligt för de flesta men dit har vi inte nått med IT-säkerhet än.

förtydligande: alla allvarligare incidenter och driftstörningar ska rapporteras till Informationssäkerhetsfunktionen som följer upp och rapporterar till MSB för universitets räkning.

– Det gäller även system som inte är universitetets egna, då ska leverantörerna rapportera incidenter. Det ska in i alla nya avtal, säger Benita Falenius.

Universitetets informationssäkerhetsfunktion består av Benita Falenius som är informationssäkerhetssamordnare och Hanna Lagerquist, IT-säkerhetssamordnare. De nås på infosakfunktionen@su.se KARIN TJULIN

Universitetets säkerhetspolicy och uni­ versitetets riktlinjer för informations­ säkerhet finns i Regelboken, bok 3: http://www.su.se/regelboken/bok-3/it Mer information om informations­ säkerhet finns på Medarbetarwebben http://www.su.se/medarbetare/it/ informationssäkerhet

Tema: Cybersäkerhet

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2017

Förfalskade avsändare lurar till sig pengar

Martin de Jong, Robin Andreasson, Stina Sörman och Daniel Rzhenetskyi är med i laget som gått till internationell final i tävlingen Cyber Challenge.

Masterstudenter till final i internationell cybersäkerhetstävling TEXT ANNA-KARIN LANDIN

FOTO NIKLAS BJÖRLING

MASTERPROGRAMMET i informations­ säkerhet startades för två år sedan och är ett tvärvetenskapligt program som ska utbilda framtidens experter inom IT-säkerhet.

I april är det dags för Europafinal i tävlingen Cyber Challenge 2017, där ett lag med fyra studenter från DSV är med och tävlar.

Tävlingen bygger på ett fiktivt scenario med en realistisk cyberattack som utvecklas över tid med hot mot nationella, internationella och privat sektors intressen. Lagens uppgift är att agera konsulter och ta fram riktlinjer för hantering av krissituationen. Precis som i masterutbildningen handlar tävlingen om allt från tekniska lösningar till politik och juridik.

– Man behöver ha en fot i den tekniska världen men också veta vad som går att implementera i samhället, säger Stina Sörman, en av studenterna i laget.

Masterprogrammet är just nu den enda i sitt slag i Sverige, vid senaste antagningen hade utbildningen 668 sökande till runt 68 platser. Ungefär hälften av studenterna kommer från länder utanför EU, och fördelningen mellan män och kvinnor är relativt jämn.

Studenterna har olika bakgrunder, bara inom

E

VAR VAKSAM PÅ e-postmeddelanden som ber dig att snabbt betala en faktura, det kan vara försök till bedrägeri. Ofta är det ekonomihandläggare som är måltavla för denna typ av meddelanden som ser ut att komma från en chef i den egna organisationen.

Så kallad ”spoofing”, eller förfalskade avsändare har blivit ett vanligt sätt att försöka lura organisationer på pengar.

Det dyker upp ett e-postmeddelande till ekonomihandläggare med begäran om, ofta brådskande, betalning av en faktura. I dessa fall förfalskas avsändar­ adressen så att e-posten ser ut att helt regelrätt komma från en aktuell chef eller liknande och e-posten innehåller ibland all relevant information för att verkställa betalningen.

Var uppmärksam på alla sorters fakturor som inte ser ut att riktigt höra till det normala flödet eller som ser märkliga ut. Ofta är dessa meddelanden kortfattade och på lite dålig svenska, vilket kan uppfattas som att avsändaren bara har haft bråttom, men det finns även exempel på meddelanden som ser helt korrekta ut.

laget finns allt från kriminolog till statsvetare och lingvist.

– Inom IT kan man vara kunnig inom så många olika områden, många ingångar behövs och allt förändras väldigt fort. När man läser om språk vet man att det kommer att utvecklas, men inom IT vet man att det utvecklas hundratusen gånger fortare, säger Daniel Rzhenetskyi.

Alla i laget tror att de efter utbildningen kommer att jobba som konsulter, något de beskriver som Cyber Challenge varje dag, så tävlingen är en bra och realistisk erfarenhet.

Att studera IT-säkerhet har också konsekvenser för det privata användandet. Redan vecka två in i utbildningen hade alla satt klisterlappar för datorns webbkamera. Stina Sörman berättar att hon nu börjat på allvar läsa igenom vad hon godkänner i olika avtal, och Robin Andreasson betonar vikten av att välja rätt lösenord: – Ett säkert lösenord för e-post är det viktigaste, via det finns möjlighet att få access till så mycket annat. Ett bra tips på hur man kommer ihåg ett bra lösenord är att ta en mening och använda första bokstäverna från varje ord.

Har du problem eller frågor relaterade till IT-säkerhet på jobbet?

Kontakta Informationssäkerhetsfunktionen på infosakfunktionen@su.se

Hackare tog över universitetets Twitter I EN STOR ATTACK mot flera twitterkonton spred hackare inlägg på turkiska världen över. Holland och Tyskland anklagades för att vara nazister och inlägget länkade till en film med president Recep Tayyip Erdogan. Förutom Stockholms universitets engelska Twitter drabbades mängder av organisationer och personer, bland annat Amnesty International, BBC och Justin Bieber.

Hackarna tog över kontona via en så kallad tredjeparts-app. Genom att hacka statistikverktyget Twitter Counter kunde de sprida inlägg från konton som godkänt behörighet för appen. Inlägget och appen togs bort från universitetets twitterkonto så snart intrånget upptäcktes.

Att se över vilka appar som har tillgång till dina sociala medier kan minska risken att bli utsatt för hackare eller läckta uppgifter.

19

20

Forskning

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2017

Strategiska satsningar på det särskilda

ningar innebär att vi stödjer det som för området framåt, inte det som redan finns.

Kärnan är ofta att man samarbetar över gränser, men det kan Karin Helander också handla om att bygga infrastrukturer för forskning eller att bjuda in spetsforskare, säger Karin Helander.

Pengarna ges till nyskapande forskningsinitiativ och till samarbeten över fakultetsgränserna. En stödform riktas mot forskare som vill köpa sig tid att skriva projektansökningar, en annan till forskare som vill bygga nätverk och samarbeten. Ofta beviljas stöd på mellan 50 000 och 300 000 kronor, men vissa projekt får mer, kanske 400 000 kronor. Utlysningarna ska vara långsiktiga så att institutionerna kan planera framåt, men det finns också en stödform som kallas ”Black box” och som ges till löpande mer udda och akuta initia­t iv. Exempel på projekt som fått medel som ”Black box” är den forskningsbaserade teatern RATS och CLICC, en juridisk databas över lagar och fall inom den internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Strategiska forskningsmedel ska göra det möjligt för forskare från olika discipliner att skapa nätverk över fakultetsgränserna. De ska vinna tid åt forskare i överskridande projekt att sitta tillsammans och skriva ansökningar om medel från andra finansiärer. Men framför allt finns de till för satsningar som inte redan har någon plats på universitetet utan som skapar något nytt.

TEXT ELSA HELIN | FOTO EVA DALIN

PÅ SKRIVBORDET LIGGER en nyutgiven bok som handlar om tvångsvård av barn och unga. Det är en antologi utgiven av juristen Pernilla Leviner och sociologen Tommy Lundström. Vicerektor Karin Helander läser i förordet: – Den här boken är ett resultat av en seminarieserie som gjordes möjlig tack vare

stöd från områdesnämnden för humanvetenskaperna – den här boken hade inte blivit till utan de strategiska satsningarna, säger hon.

Sedan 2012 har områdesnämnden för humanvetenskaperna haft pengar att dela ut till strategiska forskningssatsningar. I år har de 3 miljoner anslagna.

– Att vi kallar det för strategiska sats-

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Charlotta Seiler Brylla, en av forskarna bakom nätverket ”Språk och politik”, som fått strategiska forskningsmedel.

Politik är inte möjligt utan språk FEM FORSKARE FRÅN samhällsvetenskap och humaniora har fått strategiska medel för att starta nätverket ”Språk och politik”. De menar att en analys av hur man använder språk är extremt viktigt för alla som är intresserade av politik, och att det är ett ämne som kräver ett gränsöverskridande samarbete.

– Allt fler blir medvetna om hur viktigt det är att studera hur språk används politiskt. Just nu har vi ett samhällsklimat där ord byts ut,

där en presidents rådgivare döper om ”lögner” till ”alternativa fakta” eller där man använder omskrivningen ”invandringskritisk” istället för ”främlingsfientlig”, säger Charlotta Seiler Brylla som är docent i tyska och en av forsk­ arna bakom nätverket.

Språk och politik är ett nätverk för forskare som sysslar till exempel med diskursanalys, tittar på medias skildringar av människor och fenomen, bilder, myndighetsspråk och

mycket annat. Nätverket har som sitt första mål att kartlägga vilken forskning som finns om språk och politik vid svenska lärosäten, och den första byggstenen till detta lades vid en konferens i februari. Ett femtiotal forskare deltog från tio lärosäten.

– Det är väldigt givande att upptäcka hur viktigt det är att närma sig ett ämne från olika håll. Språk och politik är ett ämne som kräver att man har olika angreppssätt, säger Charlotta Seiler Brylla.

Nätverkets andra mål är att bygga upp en hemsida, där materialet från konferensen ska leva vidare. De hoppas kunna knyta kontakter via hemsidan och till exempel koppla ihop handledare med doktorander. Men ett problem forskarna nu står inför är hur de ska kunna få Språk och politik att leva vidare, när medlen från de strategiska satsningarna snart är slut.

– Det är väldigt fint att få den här möjligheten, men egentligen skulle man behöva en mer långsiktig finansiering. Risken är nu att arbetet inte fortsätter lika intensivt, säger Charlotta Seiler Brylla, som också berättar att nätverket försöker få andra lärosäten att ta över stafettpinnen och anordna fler kon­ ferenser.

De planerar också att söka pengar från andra instanser för att fortsätta verksamheten med workshops och nätverksträffar ett par gånger om året. På sikt planeras också att söka medel från Riksbankens Jubileumsfond för ett forskningsprogram.

De fem forskarna som grundat nätverket är Gunilla Almström Persson, svenska, Ulf Mörkenstam, statsvetenskap, Annika Rabo, socialantropologi, Kristina Riegert, mediaoch kommunikationsvetenskap och Charlotta Seiler Brylla, tyska.

ELSA HELIN

Forskning

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2017

Anna Källén ser ett behov av att forskare från olika discipliner som arbetar med kritiska kulturarvs­ studier ska kunna mötas.

De vill visa hur mycket nu spelar roll för då Hur används vikingarna, traditionen med luciatåg eller regalskeppet Vasa av oss som lever nu? Kritiska kulturarvsstudier är ett forskningsfält som växer starkt både internationellt och i Sverige. Det handlar om att försöka förstå hur berättelser, saker och platser ur det förflutna används i samtiden.

TEXT ELSA HELIN | FOTO NIKLAS BJÖRLING

TRE PERSONER har samlats i ett rum i Humanistvillan för att berätta om det cent­ rum som är på väg att bli till. Det är arkeologen Anna Källén och konstvetarna Catharina Nolin och Fredrik Krohn Andersson.

– Vi vill försöka förstå vad som händer när man hänvisar till något i det förflutna och hävdar att ”så har det alltid varit”, säger Anna Källén.

– Det kritiska innebär att vi ifrågasätter hur detta har gjorts. Det är någon som har haft tolkningsföreträde och bestämt vad som är kultur och vad som är värt att bevaras. Till exempel när det gäller vem som bestämt vad som ska vara världsarv, är det vita män med ett västligt perspektiv. Den kritiska kulturarvsforskningen vill ställa frågor kring detta, säger Catharina Nolin.

Vad ett kulturarv är kanske inte är helt självklart. Ibland används ordet på ett slarvigt sätt om allting som handlar om det förgångna, och då blir ju allt som har med historia och arkeologi att göra kulturarv.

– Men nyckelordet är användande, säger Fredrik Krohn Andersson. Det handlar om hur vi använder kulturarvet både politiskt, kulturellt och ekonomiskt.

– Vi frågar vem som vinner och vem som förlorar, och vem som syns och vem som inte får plats, säger Anna Källén.

Vi behöver varandra Centret för kritiska kulturarvsstudier är sedan i höstas på planeringsstadiet, tack vare de medel som de strategiska satsningarna fått från områdesnämnden för humanvetenskap­ erna. Det knyter ihop flera discipliner som juridik, antropologi, sociologi, statsvetenskap, historia och etnologi i ett tvärvetenskapligt nätverk.

– Jag har arbetat länge med kritisk kulturarvsforskning som arkeolog, och har ett stort internationellt nätverk. Men på SU har jag känt mig lite isolerad, och det är många andra forskare som känner likadant. Vi behöver varandra, vi behöver mötas, och vi behöver en miljö att samlas i, säger Anna Källén.

Så småningom ska centret få en fysisk lokal där forskarna kan mötas. Att det ligger i Stockholm är en unik möjlighet, eftersom de statliga kulturarvsinstitutionerna och kulturdepartementet ligger här. På en konferens som ordnades under hösten kom representanter från femton olika ämnen från fjorton

lärosäten i hela världen, så intresset är stort.

– Vi har ett behov av att upprätta en miljö för samtal forskare emellan. Det bedrivs kvalificerad forskning inom kritiska kultur­ arvsstudier runtom på SU, av forskare som inte ens vet om varandra, säger Fredrik Krohn Andersson.

Debatt visar ämnets vikt Under hösten har det förts en debatt på kultursidorna i pressen kring museernas roll, med deras kulturhistoriska samlingar och rika kunskap å ena sidan, och deras strävan att ställa frågor och väcka normkritik å andra sidan. Kulturpolitiken utarmar kultur­ arvet, skrev kulturskribenten Ola Wong i Svenska Dagbladet medan museichefen Anne Follin skrev att museerna måste locka den unga publiken och vara relevanta i framtiden.

Samtidigt med museidebatten gjorde Sverige­ demokraterna ett kulturpolitiskt utspel och ville värna det svenska kulturarvet.

– Den här debatten visar hur viktigt ämnet kritiska kulturarvsstudier är. Den visar också på vikten av oberoende forskning – och det är bara universiteten som kan garantera det.

De offentliga kulturarvsinstitutionerna är knutna till staten och politiskt styrda, säger Anna Källén.

– Vi har inget kulturpolitiskt regleringsbrev. Vårt uppdrag är att ägna oss åt fri forskning, säger Fredrik Krohn Andersson.

DET NYA CENTRET bygger på ett tidigare nätverk, Network for Critical Heritage Studies, som har drivits av etnologen Mattias Frihammar i ett samarbete mellan Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, och Institutionen för kultur och estetik.

21

22

Forskning

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2017

Luktsinnet kan berätta om risken att dö ETT FÖRSÄMRAT LUKTSINNE hör samman med en ökad risk att dö, visar en ny studie i psykologi från Stockholms universitet. Sambandet finns kvar oberoende av ålder, kön, demens och andra variabler för hälsa.

– Det är många äldre personer som har problem med luktsinnet, och det är ingenting ovanligt. Det som är intressant i den här studien är att även om man tar hänsyn till att äldre får ett nedsatt luktsinne finns sambandet kvar mellan försämrat doftsinne och dödlighet, säger Ingrid Ekström som är doktorand vid Psykologiska institutionen och den som ligger bakom studien.

Ingrid Ekström har använt data från det stora Betula-projektet som pågått i Umeå i över 25 år, där man studerat åldrande.

I den här studien har 1774 personer Ingrid Ekström mellan 40 och 90 år följts i tio år, och deras doftsinne har testats med jämna mellanrum. Forskarna tittade sedan på de försökspersoner som dog under tioårsperioden, och jämförde de som hade ett dåligt fungerande luktsinne med de som hade ett välfungerande luktsinne. Det visade sig att de som hade ett dåligt doftsinne var överrepresenterade i gruppen som dött, även sedan forskarna justerat för andra faktorer som påverkar risken att dö, som ålder, kön, kognitiv förmåga och andra hälsovariabler.

Forskarna tog också hänsyn till att utveckling av demens har visat sig både försämra luktsinnet och öka risken att dö.

Det är inte enkelt att förklara varför det finns ett samband mellan luktsinne och mortalitet. Det kan hänga ihop med att personer som tappat sitt doftsinne ofta också tappar aptiten och lusten att äta mat när det inte smakar någonting längre.

– Det har visat sig att när äldre tappar aptiten får de inte heller i sig det de behöver.

Och det är jätteviktigt att äta bra mat när man blir äldre. Men en annan bakomliggande faktor kan vara att doftsystemet är ett skört system i hjärnan. För att det ska fungera som det ska behöver det bildas nya nervceller hela tiden, och det är rimligt att tro att den processen påverkas ganska mycket av sjukdom. Så det är möjligt att man kan se doftsinnet som en spegel för hur kroppen mår i övrigt, säger Ingrid Ekström.

Det är viktigt att påpeka att den som är äldre och upplever ett försämrat luktsinne inte har någon anledning att oroa sig för att det ska hända något allvarligt, menar Ingrid Ekström. Däremot kan man vara uppmärksam på signalerna och till exempel ta kontakt med en dietist för att vara säker på att man äter bra. En förhoppning är också att kunskapen från studien längre fram ska kunna användas i sjukvården vid hälsokontroller av äldre.

ELSA HELIN

Prorektor Clas Hättestrand och Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, bland publiken i Aula Magna.

Avslut för stort forsknings­ samarbetsprojekt Samarbeten och relationer var i fokus på Stockholm Excellence Seminarium, det avslutande mötet för ett internationellt forskningssamarbetsprojekt.

TEXT HELENE KOMLOS GRILL | FOTO ANNA-KARIN LANDIN

MÖTET LOCKADE ÖVER hundra deltagare från högre utbildning och forskningsinstitutioner världen över. Seminariet var den sista aktiviteten i ett två år långt projekt med syfte att utveckla forskningssamarbeten mellan forskare i Sverige och Sydkorea, Singapore, Kina, Indonesien och Brasilien. Projektet Swedish Academic Collaboration Forum (SACF) har delats av sex ledande svenska universitet: Chalmers, Kungliga Tekniska Högskolan, Linköping, Lund, Uppsala och Stockholms universitet. Excellence-seminarier har hållits i samtliga av de deltagande länderna under 2015 och 2016 för att utveckla samarbeten mellan forskare och för att stärka internationella partnerskap.

Temat för den sista sessionen i Sverige var hur man kan nyttja kraften i internationellt samarbete och deltagarna uppmanades att diskutera frågan vid rundabordssamtal samt i plenum i Aula Magna. Bland deltagarna fanns

den svenska ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson, ledare och representanter från högre utbildning och forskning i de deltagande länderna samt representanter från Vetenskapsrådet och Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning.

Deltagarna lyfte fram att projektet Swedish Academic Collaboration Forum (SACF) har varit ett lyckat projekt med syfte att öppna upp för fler forskningssamarbeten mellan de deltagande länderna. Det har också möjliggjort samarbete mellan de svenska universiteten som har kommit samman för att arbeta för ett gemensamt projekt. ”Det handlar om mänskliga relationer, och för att skapa samarbeten, måste vi bygga relationer.

Vetenskapen måste komma samman i en värld som planerar att bygga murar”, avslutade panelen det öppna samtalet.

Forskning

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2017

Lila, violett och zombieordet gredelin För 500 år sedan användes ordet ”brun” för det vi i dag kallar ”lila”. Och ”röd” användes även för dagens ”rosa”.

I en ny avhandling förklarar Susanne Vejdemo hur, varför och hur fort vi byter ut ord i svenskan.

TEXT KARIN TJULIN

FOTO MIKAEL VEJDEMO JOHANSSON

Lorem ipsum ...

Forskare vet egentligen rätt lite om varför ord byts ut i språk. Det är till och med svårt att definiera vad ”byts ut” innebär, eftersom äldre talare fortsätter att använda ord som yngre har bytt ut, och det skönlitterära språket inte använder samma ord som talspråket.

I sin avhandling visar Susanne Vejdemo att det finns regler som styr varför vissa koncept får sina ord utbytta flera gånger per århundrade, medan andra behåller samma ord efter tusentals år. Vissa regler är allmängiltiga och gäller för hela ordförrådet: ord som används ofta och har många olika betydelser är skyddade från att bytas ut, medan ord som har många synonymer byts ut fortare. Ord som syftar på mer abstrakta företeelser, exempelvis verb, byts ut lättare än ord som syftar på konkreta ting som substantiv. ”Violett” som en nyans av ”brun” Det finns också regler för specifika så kallade semantiska domäner som färg: – Det är inte slumpmässigt att just ord för det vi i dag kallar ”lila” och ”rosa” har bytts ut så många gånger de senaste generationer­na, medan ordet ”grön” är samma sedan fornsvenskan. Rosa och lila är avledda färger, och de uppkommer rätt sent i mänskliga språk. Vissa nyanser av ”brun” har ersatts av ”violett”, under ett kort tag i 1900-talets början kallades färgen ”gredelin” och nu ”lila”, berättar Susanne Vejdemo.

Det här är en pågående process. Just nu håller ”cerise” på att utkristalliseras som en mörkare rosa och även färgordet ”turkos” håller på att bli allmängods i svenskan i och med att det blågröna färgområdet särskiljs som en egen oberoende färg. Susanne tror att svensktalande om några generationer kommer att se turkos och rosa som egna färger, och inte alls som underavdelningar av några andra: – De kommer att tycka att det är befängt att säga att ”turkos är en sorts blågrön” och ”cerise är en sorts rosa” på samma sätt som vi i dag tycker det är jättemärkligt att säga att ”lila är en sorts brun”.

Susanne Vejdemo

SPRÅKET FÖRÄNDRAS STÄNDIGT. Färgen ”gredelin” har dött ut i det svenska språket, utom i böckerna om Tant Brun, Tant Grön och Tant Gredelin. Meningarna går också isär om färgen ska beskrivas som ljuslila, mörklila eller något annat. Susanne Vejdemo har undersökt hur och varför bland annat färgord förändrats i svenskan.

– Gredelin är ett zombieord. Det är utbytt för mer än en generation sen och borde vara dött, men ordet lever kvar i alla fall, skyddat från att försvinna av en enda kulturell företeelse – Elsa Beskows böcker om Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin, säger Susanne Vejdemo som nyligen disputerat på en avhandling om bland annat ord för färger.

Både experiment och beskrivningar För att kunna fånga upp förändringarna i ordförrådet har Susanne Vejdemo använt ett antal olika undersökningsmetoder i sin forskning. Hon är en av de första i världen att göra färgbenämningsexperiment med talare från olika generationer för att på så sätt kunna få en ögonblicksbild av den ordförändring som pågår just nu. Hon har också undersökt hur floror från de senaste tvåhundra åren ändrat sina färgbeskrivningar av blommor, hur skönlitterära författare ändrat färgordsanvändning och hur ordböcker och lexikon förändrat hur färger beskrivs.

23

24

Forskning

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2017

Noushin Emami.

Blod smittat med malaria.

Tropikerna i ett skรฅp. Myggorna fรถds upp i varmt och fuktigt klimat.

Parasiten syns som en mรถrk ring i de infekterade rรถda blodkropparna.

Johan Ankarklev, Marita Troye Blomberg, Noushin Emami och Ingrid Faye.

Forskning

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2017

Bitna av malariaforskning Malariamyggor suger hellre blod från människor som är smittade av malaria. När forskare kunde visa varför fick resultatet stor spridning internationellt, och kan betyda mycket för de miljontals människor som bor i malaria­ drabbade områden. Vid Stockholms universitet finns sedan 40 år ledande forskning om malaria.

TEXT KARIN TJULIN

FOTO NIKLAS BJÖRLING & ANNA-KARIN LANDIN

INSTITUTIONEN FÖR MOLEKYLÄR bio­ vetenskap, Wenner-Grens institut, har säkerhetslaboratorier där forskarna föder upp malariamyggor och sedan smittar dem med malariaparasiter för att kunna undersöka både hur myggan och parasiten fungerar.

– Jag har aldrig varit med om så tydliga forskningsresultat under hela mitt forskarliv, berättar professor emeritus Ingrid Faye som sedan mitten av 90-talet studerat just malariaparasiten. Hon leder den forskargrupp som gjorde upptäckten som publicerades i Science i februari.

Det forskarna vid Stockholms universitet upptäckt, tillsammans med kolleger vid

Malaria Malaria är en av världens vanligaste och mest allvarliga sjukdomar. Varje år dör omkring 430 000 personer av sjukdomen, de flesta är barn i Afrika.

Omkring 200 miljoner nya malaria­ fall inträffar årligen.

Malaria orsakas av encelliga para­ siter som sprids med vissa myggor.

I malariaparasitens livscykel ingår både könlig förökning i mygga och könlös förökning i människa. Sjuk­ domens karaktäristiska febertoppar uppkommer då parasiterna förökar sig så kraftigt i människans röda blodkroppar att de brister.

Källa: Världshälsoorganisationen (WHO) och Nationalencyklopedin.

Sveriges lantbruksuniversitet och KTH, är att malariaparasiten utsöndrar en molekyl, kallad HMBPP. Den gör att människors röda blodkroppar avger mer koldioxid och andra flyktiga ämnen som är oemotståndliga för malariamyggor. Dessutom får HMPP myggan att äta mer. På så sätt sprids sjukdomen effektivare.

– För parasiten är HMBPP ett sätt att vinka till sig en taxi, en malariamygga, och ta sig till nästa värd på bästa sätt, förklarar Noushin Emami. Hon är den som gjort större delen av arbetet och är en av få i världen som kan infektera malariamyggor med parasiter på ett effektivt och reproducerbart sätt.

Målet att stoppa malaria Resultatet kan bli värdefullt för att bekämpa malaria. I dag är det mest effektiva att använda myggnät och insektsgifter, som förhindrar att människor blir bitna. Läkemedel, även det som belönades med Nobelpriset 2015, blir efter hand ineffektiva när parasiten blir resistent mot dem och nya mediciner måste hela tiden utvecklas. Ett vaccin verkar vara långt borta, berättar Ingrid Faye.

Att skapa en fälla som utnyttjar parasitens eget system för att locka till sig malaria­ myggorna skulle vara ett stort steg framåt i kampen mot malaria. Den blandning av flyktiga ämnen som molekylen ger upphov till är numera patenterad med hjälp av SU Innovation. Forskargruppen har kontakt med SU Holding och med Bill och Melinda Gates stiftelse för att kunna utveckla eventuell användning i myggfällor.

– Målet är att stoppa malaria, och det

behövs något snabbt, säger Noushin Emami, som inte sticker under stol med att hon efter att ha stoppat spridningen av malaria vill fortsätta med andra parasiter och organismer som överförs av myggor.

Vid universitetet finns forskare som har studerat malaria på olika sätt sedan slutet av 1970-talet. Marita Troye Blomberg, också hon professor emeritus vid institutionen, har fokuserat på hur människans immunförsvar mot malaria fungerar och varför vissa människor inte blir infekterade eller blir mycket lindrigare sjuka. Mygglaboratoriet, SUMF, etablerades i mitten av 1990-talet med stöd från bland annat Vetenskapsrådet, men redan innan dess fanns en parasitodling hos Marita Troye Blomberg.

Nu arbetar sex forskare i två forskargrupper med malaria vid universitetet.

Johan Ankarklev är det senaste tillskottet.

Med hjälp av finansiering från bland annat Vetenskapsrådet startar han en ny grupp som ska studera vad som händer med malariaparasiten när den tar sig från människa till mygga och vidare till nästa människa. Han har utvecklat en metod för att kartlägga vilka gener som är aktiva under olika stadier i malariaparasitens komplicerade livscykel.

– Malariaforskningen vid universitetet har många gemensamma frågor. Förhoppningen är att Johan och Noushin blir länkar som leder till en ny utökad malariaforskargrupp, säger Marita Troye Blomberg.

Stockholm University Malaria/Mosquito Facility (SUMF) Stockholm University Malaria/Mosquito Facility (SUMF) finns vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut. Det är ett av få ställen i Europa där man både kan odla malariamyggor och infektera dem med malariaparasiter, dessutom finns möjlighet att göra funktionsanalys av genuttryck. Ett labb som kan studera enskilda celler i mikroskop är placerat vid IFSU (Image Facility Stockholm University).

Noushin Emami och Johan Ankarklev har ansvaret för SUMF.

25

26

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2017

NAMN OCH NYTT Hallå där FOTO STAFFAN WESTERLUND

Christina Ramberg, professor vid Juridiska institutionen och utvecklare av appen PrepQuiz som ska göra faktainlärning roligare för studenterna.

Varför utvecklade du PrepQuiz?

– För det första är jag fascinerad av hur man ska få studenter på ett roligt sätt att ta in och komma ihåg tråkig men nödvändig kunskap.

För det andra vill jag frigöra tid för oss lärare att träna studenterna i kritiskt analytiskt tänkande istället för att slösa tid på att föreläsa om det som står i kurslitteraturen. Är du både jurist och programmerare?

– Haha, nej på 1990-talet forskade jag visserligen om elektronisk handel, men jag är inte programmerare. Jag hade turen att en stiftelse ville finansiera utvecklingen av plattformen.

Det tog två år att utveckla appen.

Vad skiljer den från andra frågeappar?

– Den är interaktiv så studenterna kan tävla mot varandra. Jag har tillsammans med kolleger och studenter skrivit frågor till

PrepQuiz-appen

appen. Det finns nu quizzer på 18 läroböcker och vi har nästan 10 000 frågor.

Vem kan använda den?

– Den passar för all inbankning av faktakunskap, inte bara för jurister. Närhelst man vill att studenter ska ta till sig fakta av typen korvstoppning. Kolleger på Stockholms universitet får gärna kontakta mig för att få tillgång till plattformen och testa, den är extremt enkel att förstå sig på. Det vore roligt om den kom till användning på andra institutioner.

ANNA-KARIN LANDIN

VITTERHETSAKADEMIEN delar i år ut fem priser till forskare knutna till Stockholms universitet.

Professor emeritus i filosofi, Lars Bergström, får det Rettigska priset av Kungliga Vitterhetsakademien. Han får priset för sitt internation­ ellt inflytelserika fackfilosofiska författarskap och hans värdefulla bidrag till den filosofiska diskussionen i Sverige. Prissumman är på 400 000 kronor.

Robert Erikson, professor i sociologi, får Ann-Kersti och Carl-Hakon Swensons pris för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning på 600 000 kronor. Priset får han för sin forskargärning om social rörlighet. Robert Erikson har bland annat i många år lett arbetet med levnadsnivåundersökningar vid SOFI och bidragit till en unik databas. Han har också bidragit till att svensk befolkningsstatistik håller världsklass.

Cecilia Ljung har tilldelats Vitterhetsakademiens pris för förtjänt vetenskapligt arbete för hennes avhandling Under runristad häll: Tidigkristna gravmonument i 1000-talets Sverige. I avhandlingen studeras hur texter och ornament och sammanhang speglar hur man föreställde sig död och minne under vikingatid och tidig medeltid, när ett nytt politiskt landskap växte fram. Prissumman är på 50 000 kronor. Cecilia Ljung är postdoc vid Institutionen för arkeologi och antikens

kultur vid Stockholms universitet.

Yoko Yamazaki har tilldelats Vitterhetsakademiens pris för förtjänt vetenskapligt arbete för hennes avhandling Monosyllabic Circumflexion in Lithuanian. Prissumman är på 50 000 kronor. Yoko Yamazaki har disputerat vid institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska.

Docent Barbro Ståhle Sjönell tilldelas Vitterhetsakademiens Jetong i guld för sina insatser inom det textkritiska området, som manifesterats i vetenskapliga utgåvor samt initiering av och medverkan i editionsnätverk.

Hon har varit knuten till institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.

Engagerande föreståndare får prestigefull medalj VIVI-ANN LÅNGVIK, avgående föreståndare på Kemilärarnas Resurscentrum (KRC) tilldelas den prestigefyllda Gunnar Starck-medaljen.

Hon får medaljen för att ha stöttat Sveriges kemilärare i deras undervisning och därmed indirekt även deras elever.

Kemilärarnas Resurscentrum(KRC) är ett nationellt resurscentrum och en satsning av Utbildningsdepartement samt Stockholms universitet, verksamt sedan 1 juli 1994.

FOTO ELSA HELIN

Vitterhetsakademien prisar forskare

Faludi gästade SU IDENTITETER, HÖGEREXTREMISM och relationen till fadern var i fokus när den feministiska ikonen och Pulitzer-prisvinnaren Susan Faludi besökte Stockholms universitet för att berätta om sin senaste bok Mörkrummet.

Boken handlar om Faludis far som gick igenom en könskorrigering i 70-årsåldern, om Ungern under och efter andra världskriget, om att försöka få en förälder som överlevt Förintelsen att berätta och – som Faludi berättade under seminariet – om henne själv.

Hon var inbjuden av forskare från Stockholms universitets demografiska avdelning och Sociologiska institutionen, där det bedrivs forskning på de teman som hennes bok kretsar kring.

LEILA ZOUBIR

27

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2017

Stort VR-anslag till forskning om gravitationsvågor

I korthet

FLERA AV JMK:S tidigare studenter vid Stockholms universitet som är nominerade till det prestigefulla journalistpriset Guldspaden som delas ut 8 april 2017. Det handlar bland annat om alumnerna Anna Nordbeck, Johannes Hallbom och Jakob Larsson på SVT Dokument inifrån som arbetat med dokumentären ”Experimenten”, om kirurgen Paolo Macchiarini. Men även Daniel Värjö på Kaliber, Sveriges Radio, som arbetat med ”Löftet om den hållbara fisken”. Guldspaden delas ut av Föreningen grävande journalister.

ARIEL GOOBAR vid Fysikum har beviljats anslag från Vetenskapsrådets nya utlysning ”Bidrag till forskningsmiljöer”. Det är ett sexårigt bidrag på omkring 21,5 miljoner kronor för ett projekt om gravitationsvågor och elektromagnetisk strålning.

Under hösten 2015 rapporterades om den första observationen av gravitationsvågor, vilket blev en världsnyhet. Det som gav upphov till vågorna var två svarta hål som slukade varandra. I det nu beviljade projektet vill Ariel Goobar tillsammans med Hiranya Peiris, Stephan Rosswog och Jesper Sollerman från Institutionen för astronomi koppla samman observationer av gravitationsvågor med observationer av elektromagnetisk strålning.

Goobar och Sollerman är båda framstående inom studier av supernovor och är aktiva i det nya projektet Zwicky Transient Facility (ZTF). Hiranya Peiris är drivande inom det nya projektet Large Synoptic Survey Telescope (LSST), med vilket såväl Fysikum som Institutionen för astronomi nyligen skrivit ett Memorandum of Agreement.

Stephan Rosswog är expert på beräkningar av kollisioner mellan neutronstjärnor som kan ge upphov till gravitationsvågor. Tillsammans skapar dessa forskare en gemensam miljö för att koppla samman optiska observationer med detektion av gravitationsvågor. ”Bidrag till forskningsmiljöer” är ett nytt program som Vetenskapsrådet har lanserat.

Syftet med bidraget är att skapa ett mervärde av samarbete i en större gruppering än ett vanligt projekt. Bidraget söks av en konstellation av flera forskare som arbetar mot ett gemensamt forskningsmål på lång sikt. Av 222 ansökningar beviljades 18.

MARIA FROSTLING HENNINGSSON utses till prefekt och CHRISTIAN MARAVELIAS till ställföreträdande prefekt vid Företagsekonomiska institutionen.

FOTO ADAM AF EKENSTAM

JMK-alumner nominerade till Guldspaden

Katapultpriset till Henning Brüllhoff 2017 ÅRS KATA­ PULTPRIS tilldelas Henning Brüllhoff för romanen Allt jag begär.

Katapultpriset delas ut av Sveriges Författarförbund till en skönlitterär författare som debuterat under föregående år. Priset delades ut för första gången 1991. Henning Brüllhoff arbetar som kommunikatör vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap. Juryns motivering till priset: ”Allt jag begär av Henning Brüllhoff är skriven i ett ömt flöde mellan ting, tid och kroppar. Den är lika mycket en förundran inför den växande människans verklighet som en protest mot den.”

Årets mottagare av stipendiet från Ann-Margret Liljequists fond utsedd

Ny chef för kommunikation OSKAR HANSSON är ny sektionschef för kommunikationssektionen på Områdeskansliet för humanvetenskap. Oskar kommer närmast från AFA Försäkring där han primärt arbetade med forskningsfinansierings- och forskningskommunikativa frågor. Kommunikationssektionen samlar kansliets olika kommunikationsuppdrag och har åtta medarbetare.

HANNA HELLZÉN CRAMÉR

Torbjörn Tännsjö skriver memoarer FOTO EVA DALIN

STIFTELSEN ANN-MARGRET Liljequists fond, som förvaltas av Teater- och dansvetenskapen vid Stockholms universitet, har delat ut sitt årliga pris i form av ett stipendium för 2016. Det går till konst- och teaterforskaren Astrid von Rosen (Göteborgs universitet).

Ann-Margret Liljequist, som disputerade i teatervetenskap 1995, donerade testamentariskt vissa medel till ett årligt stipendium för teaterforskare och författare som gjort sig förtjänta inom svensk teater.

DEN FÖRSTA DELEN av Torbjörn Tännsjös memoarer släpptes i mars.

I boken Vänster­ docenten skriver han om sin uppväxt, och om sin tid som vänsterradikal student. Han berättar om sin filosofiska utveckling med särskild tonvikt på områdena politisk filosofi och normativ etik, där han har ett omfattande författarskap.

Torbjörn Tännsjö är professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet.

DANIEL JOHN MORTLOCK anställs som gästprofessor vid Institutionen för astronomi.

SAMUEL J. ODOM anställs som gästprofessor vid Specialpedagogiska institutionen XIAODONG ZOU, professor vid Institutionen för material-och miljökemi, har valts som ledamot för Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA).

ANNA CULLHED OCH THOMAS GÖTSELIUS är nya professorer i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik.

ELIN SVAHN, doktorand vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, har fått Svenska Humanistiska Förbundets pris till yngre person som utfört ett lovvärt intellektuellt arbete i humanistisk anda går 2017. Priset går till Elin Svahn för utomordentliga skönlitterära översättningar samt insatser för att främja svensk översättningskultur.

ULF OLSSON, professor i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik, tilldelas Schückska priset 2017 av Svenska Akademien. Schückska priset ska stödja och belöna litteraturhistoriskt författarskap.

TOMMY LUNDSTRÖM utses till tillförordnad prodekanus vid Samhällsvetenskapliga fakulteten.

ANN-ZOFIE DUVANDER befordras till professor i demografi vid Sociologiska institutionen.

CLARE BRADSHAW OCH CATARINA RYDIN befordras till professorer vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

NILS FUNCKE, Institutionen för medie­ studier, blir ny VD för Utgivarna.

MARIE EVERTSSON OCH KENNETH NELSON anställs som professorer vid Institutet för social forskning.

RICKARD JONSSON anställs som professor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.

Läs mer på su.se/medarbetare

28

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2017

Min arbetsplats: Aula Magna LASERPROJEKTORERNA håller 20 000 timmar och ger

konferensservice och har Aula Magna som sin arbetsplats.

Det blir en del arbete på kvällar och helger i och med att Aula Magna är öppet för evenemang även då.

en kristallklar bild. De gamla var man tvungen att byta lampa på en gång om året och de lät som en skördetröska.

Det här är ett SPECIALTILLVERKAT PROJEKTIONSGLAS av samma typ som används på SF:s biografer. Det är ett helt vitt glas fritt från färgämnen så att bilden inte påverkas.

HEADSET som används av personerna på scenen. Myggor är för känsliga för rundgång så därför används inte det.

KLOCKA som används för att ringa in efter paus.

Den första analoga utrustningen som installerades 1997 byttes ut 2016 till en HELT NY DIGITAL UTRUSTNING. När SVT och andra tv-team är på plats tar de ljudet från det här AV-racket och spelar själva in bilden.

BILDSKÄRM som ger en förtittsbild för alla kameror så att Patrik kan titta på materialet innan det läggs ut.

FOTO GUNVOR LARSSON

Med växternas fascinerande värld i rampljuset

Indisk lotus (Nelumbo nucifera) skenfrukt.

DEN 18 MAJ firas Fascinerande växters dag i Bergianska trädgården.

Växterna sätts i rampljuset och det uppmärksammas att växternas mångfald har avgörande betydelse för mänskligheten.

Växter fascinerar på många sätt. Ett ökenområde, som varit torrt i tiotals år, börjar plötsligt blomma rikligt efter en regnskur. Ett stort träd kan växa i en liten bergsskreva och verkar kunna leva på praktiskt taget ingenting. Med förföriska dofter, lysande färger och snillrika former lockar växterna till sig insekter och andra pollinatörer.

I Bergianska trädgården kan besökarna gå på visning bland fascinerande växter utomhus och inne i växthusen. Forskare och botanister berättar om sina favoriter – växter som just de fascineras över.

Fascinerande växters dag har arrangerats sedan 2012 i mer är 50 länder runt om i världen under namnet Fascination of Plants Day. Mer information om dagen finns på www.bergianska.se

TEXT HANNA HELLZÉN CRAMÉR | FOTO NIKLAS BJÖRLING

PATRIK HJELM är ljud- och ljustekniker vid Sektionen för

29

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2017 ANNONS

Stockholms universitets forskare rör på sig och får stort genomslag EN RAPPORT FRÅN Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, STINT, visar att forskare vid Stockholms universitet är mycket mobila. De forskar och publicerar sig såväl internationellt som nationellt och har resultat som citeras ofta och har stort genomslag.

Rapporten från STINT visar att Stockholms universitets forskare var mycket rörliga, 77 procent av dem har arbetat på eller varit affilierade med ett annat universitet.

Vissa typer av mobilitet förknippas med större forskningsgenomslag. Såväl forskare som flyttar från Stockholms universitet som forskare som kommer tillbaka till Stockholms universitet efter en period vid ett annat lärosäte har dubbelt så höga citeringsvärden som genomsnittet i världen.

Kortvariga forskare mest produktiva Den forskning som får allra störst genomslag kommer dock från forskare som har varit vid, eller borta från, Stockholms universitet mindre än två

år. Deras forskning citeras 2,4 gånger mer än genomsnittet. Stockholms universitet har en relativt stor procent­ andel av dessa kortvariga forskare – 51 procent, bland de högsta i Sverige.

Citeringsvärdena är nästan lika höga oavsett om forskaren flyttar inom Sverige eller internationellt. Även de 23 procent av universitetets forskare som kallas ”stillasittande” (vanligtvis tidigt i karriären) har forskning som citeras 55 procent mer än genomsnittet i världen.

Om studien STINT:s rapport ”Researcher Mobility in Swedish Higher Education Institutions” genomfördes av Elsevier. Den analyserar forskarnas genomslag, mätt som hur många gånger texterna citerats och av vilka, i jämförelse med hur rörliga forskarna varit – om och i vilken utsträckning de hade arbetat på sitt ”hemuniversitet” eller vid annat lärosäte. Data hämtades från Scopus, Elseviers abstract- och citeringsdatabas, för artiklar publicerade 1996–2015.

Gör din röst hörd! Skriv ett inlägg till Universitetsnytt, per.larsson@su.se

SOMMARAVSLUTNING

Välkomna att boka in er sommaravslutning innan den sköna sommarsemestern börjar.

Kanske en långlunch med ett glas vin eller en eftermiddagsfika med halloncheesecake & kaffe i solen på vår härliga uteservering eller varför inte en skön grillkväll i kvällssolen

VÄRDSHUSET KRÄFTAN ÖPPETTIDER 10:30 - 14:00

Värdshuset Kräftan Kräftriket 9 11419 Stockholm 08-6747799

Vi kan självklart även hjälpa till med catering till er arbetsplats om det passar bättre.

Hör av er till oss så kan vi diskutera fram något som skulle passa till er sommarfest.

Värdshuset Kräftan Kräftriket 9 114 19 Stockholm Telefon: 08-674 77 99 Restaurangchef: Lars Gabrielsson 070-747 23 11 E-post: info@kraftan.nu

APRIL MAJ FOTO JOHAN JEPPSSON

6 APRIL

11 APRIL

11 APRIL

18 APRIL

26 APRIL

9 MAJ

15 MAJ

Seminariet Sanning & Stil 2017. Tema dokument och nationalitet

Vems sanning?

Del 2 – om kunskapens status

Forskare pratar psykologi: Framtidens rekrytering.

Sista anmälnings­dag till hösten 2017

Workshop: Skapa video till dina kurser

Statsvetare pratar politik: Civilsamhället – demokratins drivkraft?

Klimatfestival 2017. Bolincentret för klimatforskning bjuder tillsammans med Vetenskapens Hus in till festival med aktiviteter, föreläsningar och medborgarvetenskap

Läs mer och hitta fler evenemang på su.se/medarbetare/medarbetarkalender

30

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2017

IN ENGLISH PHOTOS EVA DALIN, NIKLAS BJÖRLING, ANNA-KARIN LANDIN SU.SE/ENGLISH/NEWS

REDAKTION@SU.SE

The system of admission must be clear to everyone I COME FROM what is commonly known as a non-academic background. No one in my family had ever set foot in a university before I had the idea to go to the university to study. I knew very little about how studies at the higher level were conducted or what they might lead to. The guidance at my upper secondary school in my hometown in Västmanland was very sparse.

The first obstacle was to understand how applications and admissions worked. Entry requirements and selection groups were certainly not easy to understand for a complete novice. Since then, the system of admission to higher education has become even more complicated, with qualifying courses that award extra points and quilts of transitional rules and exceptions that not even informed study counsellors are able to grasp. In all seriousness, we now have a system where courses that pupils choose as early as in sixth grade will determine their chances of getting into the most competitive university programmes.

I have led a workgroup within the Association of Swedish Higher Education, which produced a statement calling for a review of the admission system in order to increase transparency. To our delight, this was taken on board, and the government appointed a special investigator, Jörgen Tholin, who was commissioned to develop a proposal for a new system. A group of experts was included in the commission, where I have had the privilege of representing the higher education institutions. Hence, I have followed the work closely. On 15 March, the commission’s report was submitted to the government, and I am convinced that the investigator, if the proposals are implemented, has succeeded in his task. The proposed measures will lead to a much clearer and comprehensible system. At the same time, the commission’s report will place greater responsibility on the

higher education institutions to think carefully when designing local admission regulations. This is completely in line with the general move towards increased freedom for higher education institutions.

Such responsibility is hardly a concern for the country’s largest educational institution: Stockholm University. We have both an obligation and an incentive to ensure that our courses and programmes are open to everyone and that the rules are clear, not least to students who, like yours truly, are breaking new ground by applying to the University.

For my part, those first hesitant steps eventually led to a doctoral degree, and then to more than ten years in the service of Stockholm University, where I have spent the last few years as Director of Administration. The University is a wonderful environment in which I have really enjoyed working. It is thus with a great deal of sadness that I am now saying goodbye. A month ago, the government decided to appoint me as the new Director of the Swedish Museum of Natural History – an exciting challenge which I am looking forward to. However, there is no doubt that I am going to miss my colleagues at Stockholm University.

At the same time, there are already extensive collaborations between the Museum and the University, particularly on the research side. My hope is that these collaborations can be expanded and extended to include more areas; we are next-door neighbours, after all. This is, therefore, not so much a goodbye as it is a “See you in various exciting contexts in the future”!

JOAKIM MALMSTRÖM, University Director joakim.malmstrom@su.se

Three ERC Advanced Grants to Stockholm University FRANK WILCZEK, professor at the Department of Physics and the Massachusetts Institute of Technology (MIT), Johan Rockström, Professor of Environmental Science and Director of the Stockholm Resilience Centre and David Strömberg at the Institute for International Economic Studies (IIES).

These three professors at Stockholm University will receive prestigious ERC Advanced Grants.

The project of Johan Rockström takes on two overarching challenges: developing a cross-disciplinary model for studying the interactions of the social world and the bio­ physical planet; and introducing nonlinear ways of thinking about social-ecological “tipping points” when studying the future.

“We have entered a new geological epoch, the Anthropocene, where the social ‘world’ has become the dominating power in changing the physical ‘planet’. That’s why it’s so important to deepen our understanding of how these two interact”, says Johan Rockström.

The hunt for the hypothetical particles In his project, Nobel Laureate Frank Wilczek will be trying to facilitate the experimental detection of axions. Axions are hypothetical particles whose existence would solve the problem of dark matter. They are very light and interact weakly, making them extremely hard to study. The research will mainly be carried out in Stockholm at the Oskar Klein Centre at Stockholm University and the Nordic Institute for Theoretical Physics (Nordita). ”Axions are a target of research around the world, but most of this research involves small groups, which by their nature can’t do justice to all aspects of the field, and synergies among them. The ERC grant will allow us, I think, to form a powerful, focused effort in Stockholm that will fill that role.

We can also bring in visitors to exchange ideas. Since the research touches on big, appealing questions, I also hope to reach out to a wider scientific and public audience”, says Frank Wilczek.

How is social media impacting China?

David Strömberg will be analysing the effect of the massive increase of social media on society, examining David Strömberg protests and strikes, the sale of counterfeit medicines, the promotion of local leaders and the coverage of events censored in traditional media. The project will also study how Chinese newspapers are influenced by the trade-offs between political and economic goals.

“Posts appearing on social media have been left there deliberately. A possible reason is that the regime finds it useful – in fighting corruption, keeping an eye on protesters, or finding out what the people are unhappy about, for example”, says David Strömberg.

31

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2017

“Cyber security central to democracy” Fredrik Blix, Department of Computer and Systems Sciences, DSV.

FREDIK BLIX has been involved with cyber security for 20 years. He recently hacked a phone on live radio, and he warns that both society and individuals are too naive in their use of IT. “It has gone so far that not even I, as an expert, can fully understand the consequences of my use of IT. I do not know who might be tracking where I am right now,” says Fredrik Blix from the Department of Computer and Systems Sciences (DSV).

Fredrik Blix began his doctoral studies at DSV in 1998, when public access to the Internet was something relatively new in Sweden.

He could not imagine how quickly and far its development would go, or how important cyber security would become.

“All logistics, electricity, payment systems, defence systems; everything is controlled

by IT. Our society is extremely vulnerable.

Without these functions, which simply have to work, we will soon be in the dark, cold and hungry. We are a little naive as long as everything works fairly well. What we have seen so far are merely ripples on the surface compared to might may come next. I think we will soon have a major incident linked to poor cyber security.”

One of the previous incidents he refers to are the distributed denial-of-service attacks on Swedish newspapers; another is when he helped the FBI find the creators of one of the most widespread computer viruses in history.

The Melissa virus spread rapidly in 1999 and caused major damage around the world.

Fredrik Blix and his colleagues managed to find a trail that allowed the FBI to arrest the programmer behind the virus.

Not a Facebook user Computer viruses became a major industry at the time, and Fredrik Blix openly criticised the antivirus industry, where dubious operators were paying hackers to create new viruses.

This market disappeared as computers received more secure built-in solutions.

In March, Fredrik Blix hacked a telephone live on the radio show P3 morgonpasset. He is happy to engage in public debates on cyber security, and not everything is about technology. Cyber security can have major political consequences, for example through influence operations or disinformation.

“We live in interesting times; cyber security has become completely central to democracy.”

Regarding his private use of IT, Fredrik Blix draws the line at Facebook. He thinks it is ethically wrong to have a business model where one seemingly provides a service, but in reality has another purpose.

“I do not want to expose myself to that type of mapping and risk. Facebook is a web service, but there are third-party vendors that receive all the information about you, and then you lose the ability to remove the information.”

At DSV, Fredrik Blix is responsible for the group working on cyber security, research, and education. The research focuses of three main topics: cyber security, data protection, and digital forensics – securing technical evidence in connection with a crime. One of the projects, led by Professor Oliver Popov, studies serious international cyber crime taking place on the Tor network, the socalled “Darknet”.

Real future, not science fiction Fredrik Blix’s research has mainly focused on methods for IT security management: how businesses and authorities can adopt an overall approach to security matters. Besides conducting research, he runs a consulting firm. He thinks it is important to have this secondary occupation in order to keep his knowledge relevant and up to date. He describes DSV as an organisation that has 50 years of experience but still has a pioneering spirit.

“We do not develop encryption algorithms or new firewalls, but we are advanced when it comes to the overall approach and how to implement the solutions. What we do should benefit society. The cheapest way to bring Sweden to its knees is to strike digitally. Our guard is too low. We are one piece of the puzzle of digital security; the students we train will go to businesses and authorities where they will contribute to a more secure society.”

When Fredrik Blix talks about the future, it sounds like science fiction. He speaks of filter bubbles enhanced by AR (augmented reality) where simulated reality blends in with the real world, meaning you may not perceive the same things as other people around you. He also speaks of singularity, which is when artificial intelligence surpasses human intelligence and machines begin to develop themselves.

From all of Fredrik Blix’s warnings, it is easy to get the impression that the IT expert actually dislikes this rapid development, but that is not the case.

“The benefits far exceed the risks, but we need constraints.”

2016 in numbers CENTRAL STRATEGIC INVESTMENTS, increased international exchange, and a small financial surplus – so can 2016 be summarised for the University.

The Vice-Chancellor signed the construction agreement for Albano. The placement process concerning operations that will move to Albano has continued, and a decision will be made in 2017.

Another important event was the inauguration of the new research vessel, Electra af Askö. In addition, Nordita, the Nordic Institute for Theoretical Physics, moved over from KTH. The Vice-Chancellor’s investments into research in the fields of “Children, Migration and Integration” and “Digital Humanities” were also implemented.

“On the research side, we can also note that the University has generally done well when it comes to external funding. This certifies our strong profile in excellent basic research,” says Vice-Chancellor Astrid Söderbergh Widding.

Stockholm University continues to promote increased international exchange.

In 2016, we saw an increase in the number of both outgoing and incoming students.

The number of incoming exchange students from a third country was 9 per cent higher than in 2015.

The full annual report is available to read on the staff website.

Summary 

27,656 full-time equivalent students 

6,107 degrees awarded 

68 per cent of those awarded a degree

were women 

85 per cent of teachers have PhDs 

4 new Wallenberg Academy Fellows 

2 new Pro Futura grants 

21 projects granted funding from the EU

framework programme Horizon 2020 

2 new ERC Advanced Grants, ERC Star-

ting Grants, and ERC Consolidator Grants 

200 programmes 

1,900 freestanding courses

Susan Faludi visited the University IDENTITIES, RIGHT-WING EXTREMISM, and her relationship to her father were in focus when feminist icon and Pulitzer Prize winner Susan Faludi visited Stockholm University to talk about her latest book, In the Darkroom.

The book is about the following: Faludi’s father, who underwent gender reassignment surgery in his seventies; Hungary during and after the Second World War; trying to make a parent who survived the Holocaust talk about it; and – as Faludi said at the seminar – herself.

She was invited by researchers from Stockholm University’s Demography Unit and the Department of Sociology, where research is being conducted on the themes her book revolves around.

Universitetsnytt Stockholms universitet 106 91 Stockholm

Posttidning B

Krönika

FOTO JOHANNA BERGLUND

Åsa Wikforss Åsa Wikforss är professor i teoretisk filosofi vid Filosofiska institutionen. Hennes forskning rör språk, medvetande och kunskap. Åsa Wikforss har medverkat i debatter om kunskapsresistens i bland annat Sveriges Radio, Dagens Nyheter samt hos Vetenskapsrådet och Institutet för framtidsstudier.

Så kan du motverka kunskapsresistens PLÖTSLIGT STÅR VI inför ett nytt hot: faktaresistens. Falska ’nyheter’ sprids som en löpeld. Etablerad forskning ifrågasätts på lösa grunder. Amerikas president ljuger utan att blinka och fäller dagligen ogrundade påståenden. Partitillhörighet hänger samman med verklighetsuppfattning. Själv idén om en gemensam värld, om objektiva sanningar, är i gungning.

För den som jobbar på ett universitet ter sig det hela surrealistiskt. Vår uppgift är att systematiskt undersöka olika aspekter av världen och sprida kunskap. Vi är tränade att inte tro på det som saknar evidens och att skilja vetenskap från pseudovetenskap. Vi har svårt att ens förstå hur det som nu sker faktiskt kan ske. Hur kan falsarier och dumheter få sådan spridning?

Det är viktigt att inse att ingen är förskonad från faktaresistens. Att vi alla behöver rusta oss för att bemöta hotet. Och givetvis har den som jobbar med kunskap ett särskilt ansvar – forskare och lärare. För att kunna ta vårt ansvar behöver vi få klart för oss vad faktaresistens är och hur den uppstår.

Egentligen borde vi tala om kunskapsresistens i stället för faktaresistens. Fakta handlar om hur världen är och det finns mängder av fakta vi inte känner till, t ex om orsaker till olika sjukdomar. Vad som är oroväckande nu är att människor inte tar till sig kunskap som vi faktiskt har: Att de inte baserar sina övertygelser på tillgänglig evidens.

Bakom detta ligger flera olika mekanismer.

Det handlar om så kallade kognitiva fördomar, till exempel bekräftelsebias. Vi söker information som bekräftar det vi redan tror; något som aldrig varit enklare än i dagens splittrade medielandskap. Det handlar också om ren desinformation – både sådan som sprids av auktoritära politiker men också av starka ekonomiska intressen (till exempel vad gäller klimatet). Och det handlar om kopplingen till våra känslor; om att vissa av våra övertygelser hänger intimt samman med vår känsla av identitet och grupptillhörighet.

Vad kan vi som jobbar på universitetet göra? Vår största insats är att tålmodigt fortsätta inhämta och förmedla kunskap. Utöver det finns det fyra saker jag tror är viktiga:

Nästa nummer kommer ut 8 juni. Manusstopp 17 maj.

Vi söker information som bekräftar det vi redan tror; något som aldrig varit enklare än i dagens splittrade medie­ landskap.

1. Var vaksam mot desinformation men också mot missvisande populärvetenskap. Det är inte bara falska uppgifter som utgör ett hot. Verkligheten är komplex och förenklingar hotar att spä på faktaresistensen eftersom de lätt kan ifrågasättas. Grip in och korrigera! Tveka inte att kontakta medier.

2. Korrigera på rätt sätt. Stämpla inte bara en uppgift som falsk utan förklara varför den är falsk och beskriv vad vi vet. Om möjligt, knyt an till utgångspunkter alla parter delar.

3. Undvik känslosamma inlägg. Forskning visar att ju mindre känslosam en diskussion är desto större chans är det att man kan få människor att ta till sig fakta.

4. Sprid information om vetenskaplig metod.

Gör klart att expertis inte är en fråga om makt utan om att man på ett systematiskt sätt tillägnat sig välgrundade övertygelser och kan förklara komplexa samband.

Som filosof ser jag det som min uppgift att upplysa om vad kunskap är, framför allt att kunskap inte är något subjektivt. För att utgöra kunskap måste en uppfattning vara sann och välgrundad, dvs. baserad på tillräcklig evidens. Starka övertygelser räcker inte. Det bör vi alla förmedla. ÅSA WIKFORSS