Universitetsnytt 1 2016

FÖR MEDARBETARNA VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

FEBRUARI 2016

NR 1

Utlandsstudier blev livsavgörande för Ronald Tema: Ledning och styrning

MÖT EN PEDAGOGISK AMBASSADÖR

Samverkan kan höja kvalitet

2

Ledare

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2016

Vad kan universitetet göra för nyanlända?

Siffran

Så många ton plastförpackningar och frigolit sorterade universitetet ut under 2015. För varje kilo återvunnen plast minskar koldioxidutsläppen med två kilo jämfört med tillverkning av ny plast.

Innehåll

8 4 Språkcafé för nyanlända 4 Prorektor samordnar insatser 5 Ökad tillgänglighet och rättssäkerhet i nya Ladok

6 Pris till samarbete Stockholm-Illinois

7 Folksam stödjer forskning

DNA är som glass. Håll det kallt och använd det snabbt.

ANDERS GÖTHERSTRÖM, docent vid Arkeologiska forskningslaboratoriet, i Barometern 14 januari.

22

12 10 Pedagogisk ambassadör

hjälper lärare stötta studenter

11 Enklare att se genomslag

för forskning

12 Samverkan kan höja kvaliteten 13 Mårten Schultz guidar till Twitter

14 Kritik mot förslag om

TEMA: LEDNING OCH STYRNING 18 Central roll för strategigrupp 19 Behov av administrativ hjälp

15 Förändrade flyttplaner

8 Ronald Trumpf Nordqvist:

16 Nytt sätt att framställa

inom Frescati

25 24 Forskare vid DSV utvecklar nätdemokratin 25 Nya material kan vävas på nanonivå 25 Dåliga skolresultat påverkar hälsan

20 ”Bottom-up” bästa modellen 21 Stor handlingsfrihet i Singapore

kvalitetsutvärdering

PROFILEN Mitt jobb är som att resa

HANS ADOLFSSON, prorektor hans.adolfsson@su.se

Citatet

18,2 NYHETER

(SUHF) kommer under våren att samla erfarenheter från hur Sveriges lärosäten arbetar med den här frågan, och de har bjudit in till ett första seminarium som kommer att hållas på KTH den 8 februari. På seminariet kommer bland annat representanter för olika lärosäten att presentera hur de arbetar med att erbjuda meningsfull sysselsättning för nyanlända, UHR kommer att presentera sitt arbete med validering och Sveriges förenade studentkårer (SFS) presenterar sina förslag kring ett öppet kunskapssamhälle. Som universitetets kontaktperson i arbetet med nyanlända ser jag också fram emot att motta ytterligare goda exempel över insatser som ligger i linje med våra kärnuppdrag, utbildning och forskning, som vi som lärosäte kan göra och att erbjuda personer med akademisk utbildning en väg in på arbetsmarknaden.

Välkomna att höra av er.

I ljuset av det vet jag att många medarbetare och studenter vid universitetet är mycket engagerade i frågan och tycker att vi från lärosätets sida borde göra något för de nyanlända.

Rektor har utsett mig till universitetets kontaktperson i flyktingfrågan för att samordna och sprida kunskaper om de insatser vi gör och kan göra, och i den rollen har jag redan mottagit en hel del goda idéer och förslag. Projektet ”Korta vägen” som är en satsning på utländska akademiker, och som universitetet driver tillsammans med arbetsförmedlingen, är ett exempel på en mycket framgångsrik satsning där nyanlända får karriärvägledning och praktikplats som ett första led i att etablera sig på arbetsmarknaden. Här finns ett uttalat behov av praktikplatser och jag är övertygad om att vi inom ramen för universitetets verksamhet, såväl inom kärn- som stödverksamheten, har många högkvalitativa praktikplatser att erbjuda. Jag vill därför uppmana alla som har möjlighet att erbjuda praktikplatser att höra av sig till projektledningen för Korta vägen.

Sveriges universitet och högskoleförbund

FORSKNING 22 Du sköna nya digitala värld

proteiner

Universitetsnytt är tidningen för medarbetarna vid Stockholms universitet. Upplagan är 6 000 exemplar.

ADRESS Samverkansavdelningen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm ANSVARIG UTGIVARE Linda Carlsson REDAKTÖR Per Larsson GRAFISK FORM OCH LAYOUT Blomquist & Co OMSLAGSFOTO Niklas Björling OMSLAGSBILD Ronald Trumpf Nordqvist har jobbet han drömt om, som internationellt studentkoordinator vid universitetet.

KORREKTUR Marie-Anne Condé TRYCK DanagårdLITHO, ett miljöcertifierat tryckeri.

ISSN 1103-2375

26 NAMN

OCH NYTT 28 MIN ARBETSPLATS 30 IN ENGLISH 32 KRÖNIKAN

SYNPUNKTER OCH TIPS? HÖR AV DIG! Per Larsson, redaktör per.larsson@su.se Telefon 08-16 44 64 Nästa nummer kommer ut 5 april.

Manusstopp 7 mars.

FOTO EVA DALIN

År 2015 går till historien som ett år då vi såg mycket stora flyktingströmmar från framförallt Mellanöstern och krigets Syrien till Europa.

På farliga vägar gav många människor upp allt de hade för att söka sig till en tryggare plats i tillvaron. Tyvärr har vi sett alltför många förolyckas på sin färd över medelhavet, och vem minns inte bilden av treårige Alan Kurdi liggande livlös på en strand i Turkiet. Dessbättre är det många som ändå lyckas ta sig bort från förföljelse och krigets fasor och som till slut når en förhoppningsvis drägligare plats att leva på.

Under 2015 sökte sig över 160 000 asylsökande till Sverige. Många nyanlända har med sig för Sverige högst relevanta utbildningar, exempelvis inom vård och skola, och skulle relativt snabbt kunna etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Problemet är att handläggningstiden för att bevilja asylsökande uppehållstillstånd är lång och det tar tid för nyanlända att komma in i en etableringsfas och få tillgång till bland annat språkutbildning.

Det diskuteras en hel del åtgärder för att snabba på de här processerna och mycket är på gång.

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2016

Vinterro vid Victoriahuset Runt förr sekelskiftet var växthus för vattenväxter på modet i Europa. År 1900 fick även Bergianska botaniska trädgården ett sådant, ritat av arkitekten I Örtendahl.

Redan vid invigningen blommade den imponerande victorianäckrosen, Victoria regia, och har fortsatt att göra så. I växthusets tropiska klimat finns flera arter av näckrosor i dammen som omges av slingrande klätterväxter och nyttoväxter som sockerrör och ris. Den höga luftfuktigheten sliter dock hårt på växthuset och framförallt dess järnstomme. Vid sekelskiftet 2000 var den senaste omfattande restaureringen.

FOTO NIKLAS BJÖRLING

3

4

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2016

Prorektor samordnar insatser för nyanlända

Basel Al Haririe tycker att språkcaféet är ett bra sätt att komma i kontakt med svenskar.

Studenter ordnar språkcafé för nyanlända Hur kan man hjälpa asylsökande? Studenterna Pauline Diurson Runfors och David Mattsson startade språkcafé.

TEXT PER LARSSON

FOTO NIKLAS BJÖRLING

I HÖSTAS FUNDERADE Pauline Diurson Runfors, som läser statsvetenskap och nationalekonomi, och hennes mamma Pia Runfors på hur de skulle kunna hjälpa nyanlända flyktingar. Första frågan var hur de skulle komma i kontakt med dessa.

– Jag visste att Folkuniversitetet har SFIkurser. Så mamma ringde dit och då hade de precis startat en kortare språkkurs för de som inte har fått asyl än och därför inte kan gå SFI. Pia började ta emot en grupp på sitt kontor vid en PR-byrå varje vecka efter deras språkkurs. Pauline var med vid dessa träffar och startade sedan en egen grupp för att kunna hjälpa fler. Tillsammans med Folkuniversitetet kom hon fram till att det vore bra att specificera språkcaféet litet, så att yngre som är intresserade av att plugga vidare kommer till universitet – en plats som kan vara relevant för dem när de fått asyl.

I december startade hon, tillsammans med kursaren David Mattsson, ett språkcafé vid universitetet. Cirka 20 nyanlända kommer till träffarna som är en gång i veckan.

Förutom Pauline och David brukar några av deras kursare vara med.

– En viktig aspekt är att deltagarna ska träffa människor som pratar svenska då språket är en viktig del av integrationen. Den sociala integrationen är minst lika viktig som den språkliga. Och anledningen till att min grupp kommer ut till universitetet är att de flesta av deltagarna är intresserade av att plugga vidare och då får de uppleva universitetsmiljön, säger Pauline.

Arabiska maträtter När vi besöker språkcaféet möts vi av ett bord uppdukat med arabiska maträtter som deltagarna tillagat. Rätter som falafel och hummus möter inga större svårigheter att förklara på svenska. En del av ingredien-

serna i maten, som rädisa och äggplanta, blir däremot till en bra språkövning.

Dessutom ges tillfälle att prata om köande och andra ”svenska” sociala regler.

Basel Al Harire kommer från Syrien och läser svenska för invandrare, SFI, där han fick höra talas om språkcaféet. Han har varit där fyra fem gånger, och har idag även sina två bröder med.

– Det här är bra sätt att komma i kontakt med svenskar och träna på språk.

Innan Basel flydde från Damaskus hade han läst juridik i tre år och ser fram emot att kunna fortsätta sina studier i Sverige. Han hoppas på att kunna studera vid Stockholms universitet, troligtvis ekonomi.

Mohamed Salah från Egypten säger att man måste lära sig svenska för att kunna få jobb.

– Det är jättebra att studenter vill träffa oss och prata. Vi får veta mer om sådant som traditioner, mat och hobbies samt chans att umgås.

Det mesta har fungerat bra med caféerna, enligt Pauline. Den enda motgången har varit att hitta en permanent lokal att vistas i. Så om någon har en lokal som gruppen kan vara i tar Pauline tacksamt emot tips.

Pauline och David strävar efter att fortsätta med språkcaféet varje vecka och utöver det även ordna andra aktiviteter för gruppen.

Vill du veta mer om språkcaféerna finns information på Facebookgruppen ”Språkcafé på SU”.

I DECEMBER BESLUTADE rektor att tillsätta en kontaktperson för universitetet avseende flyktingfrågor – prorektor Hans Adolfsson. Han uppgifter är att samordna, sprida kunskap om goda exempel och fungera som central kontaktperson i flyktingfrågor. Dessutom blir han kontaktperson gentemot SUHF som tillsatt en grupp inom detta område.

– Jag ser som min roll att kanalisera och systematisera det arbete som redan finns vad gäller att hjälpa nyanlända, men även att fånga upp idéer från medarbetare och studenter som är engagerade i dessa frågor, säger Hans Adolfsson.

Han har hunnit träffa flera förträdare för verksamhet inom universitetet som riktar in sig på att hjälpa nyanlända. Ett exempel är projektet Korta vägen som finns vid Samverkansavdelningen. Projektet drivs tillsammans med Arbetsförmedlingen och är en satsning på utländska akademiker som får karriärvägledning och praktikplats som ett första led i att etablera sig på arbetsmarknaden. Hittills har projektet lyckats bra med att få fram praktikplatser och under våren startar Korta vägen även ett samarbete med Sveri­ ges Ingenjörer kring ett mentorprogram för ingenjörer, benämnt Teknikvägen.

Stockholms universitet har dessutom sedan tidigare det nationella samordningsansvaret för regeringsuppdraget Utländska lärares vidareutbildning, ULV, en kompletterande utbildning för personer med utländsk lärarexamen.

Viktigt erbjuda praktikplatser Något institutioner och förvaltningsavdelningar kan göra är, enligt Hans Adolfsson, att erbjuda praktikplatser för nyanlända.

För praktikplatser brukar ersättning utgå från Arbetsförmedlingen.

En annan verksamhet för nyanlända som redan är i startgroparna är de så kallade snabbspåren för lärare. Det rör sig om en ”komprimerad” lärarutbildning för personer med utländsk lärarexamen.

Stockholms universitet är involverat i två ”snabbspår” för lärare, ett nationellt och ett som Stockholms stad står bakom.

Hans Adolfsson har även diskuterat förslag som kommit från institutioner och individer. Institutionen för naturgeografi har till exempel visat intresse för att utbilda i GIS (geografisk positioneringsteknik) på arabiska. Institutionen för svenska och flerspråkighet har kontaktat honom angående olika projekt man redan är engagerade i. Medarbetare har även hört av sig med förslag på hur man skulle kunna jobba med nyanlända.

Hans Adolfsson är även en av universitetets representanter i Scholars at Risk som är ett nätverk av universitet som ska sprida information om akademisk frihet och yttrandefrihet.

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2016

Ökad tillgänglighet och rättssäkerhet i nya Ladok Nya Ladok är helt webbaserad. Varken papper eller underskrifter behövs när resultat rapporteras in, och nya personalgrupper kommer att använda studiedokumentationssystemet. Systemet tas i full drift i slutet av 2017.

TEXT KARIN TJULIN

FOTO NIKLAS BJÖRLING

– HANTERINGEN BLIR ENKLARE, mer rättssäker och på sikt smidigare för alla, säger Malin Zetterström, systemförvaltare vid Studentavdelningen.

Nya Ladok, det system för studiedokumentation som i princip alla lärosläten i Sverige använder, införs stegvis i hela landet under 2016 och 2017. Redan nu finns pilotgrupper på sju institutioner vid universitetet, som under våren börjar rapportera in resultat i det nya systemet. Nya Ladok är, till skillnad från tidigare, uppdelat i olika domäner som studiedeltagande, resultatrapportering och examenshandläggning.

– Det ser ut som ett system för använd­ arna, men det blir enklare att underhålla.

Vi kan stänga av en del av systemet om vi ska göra en uppdatering. I dag måste hela Ladok stängas vid varje uppdatering, säger Erik Wallenberg Bondesson som projektleder Ladokimplementeringen vid Stockholms universitet.

Den tekniska plattformen för dagens Ladok är snart 40 år gammal och har blivit svår och dyr att underhålla. Därför görs hela systemet om.

– Det uppfyller inte dagens krav. Nya Ladok är helt webbaserat och man kan komma åt alla funktioner överallt, berättar Erik Wallenberg Bondesson.

Utvecklat för smarta telefoner Den del av systemet som studenter använder för att registrera sig, tentaanmäla, få studieintyg och söka examen har till och med i första hand utvecklats för smarta telefoner, inte datorer. Webbaserade system riskerar alltid att hackas, men nya Ladok har klarat alla säkerhetsgranskningar: – Det får inte finnas tillstymmelse till misstanke att det går att gå in och ändra betyg, säger Erik.

I det nya systemet ska flera personalkategorier arbeta, bland annat lärare, men både Malin och Erik är noga med att påpeka att det inte innebär nya arbetsuppgifter utan i stället blir ett stöd i arbetet med att rapportera resultat: – Det blir mer rättssäkert och studenterna får sina resultat snabbare, säger Malin Zetterström.

Inga fler listor på papper som ska skrivas under på plats alltså. Lärare kan också skapa egna listor för studenternas resultat på seminarier och laborationer – om en lärare slutar eller en student vill fortsätta en kurs efter några år finns information om resultat alltså inte bara i någons dator, på papper eller lösa lappar.

Erik Wallenberg Bondesson och Malin Zetterström visar på en telefon.

Massiv informationssatsning Under hösten har de som arbetar med nya Ladok besökt 32 institutioner, resterande institutioner besöks under våren. Det blir en massiv informations- och utbildningssatsning för alla de olika personalgrupper som ska arbeta i systemet.

– Systemet är självinstruerande och har hjälptexter och annan information. Men det blir lättare att använda om du förstår vilka lagar och förordningar som styr och varför det är byggt så här, säger Erik.

Förutom information om och utbildning i systemet kartlägger projektgruppen vid Studentavdelningen, tillsammans med användare, de verksamhetsprocesser där Ladok används i dag och hur de kommer att se ut med nya Ladok. Dessutom måste felaktig data i gamla Ladok korrigeras och systemet städas innan allt överförs till nya Ladok – ingen information ska rensas bort

eller försvinna. Universitetet har även ett 15-tal andra datasystem som bland annat Sukat, Sisu, TimeEdit och VFU-portalen som också ska fungera tillsammans med nya Ladok. Det kräver en hel del arbete.

Nationellt börjar två mindre lärosäten att använda nya Ladok fullt ut under hösten 2016, ett medelstort lärosäte går över till nya Ladok under våren 2017. Tidigast till hösten 2017 är Stockholms universitet redo för övergång.

Ladok är en akronym för Lokalt ADbaserat DOKumentationssystem Senaste nytt om nya Ladok på Stockholms universitet finns på bloggen: ladok3su.wordpress.com.

Mer om nya Ladok nationellt finns på Ladokkonsortiets webb: www.ladok.se

5

6

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2016

FOTO ELISABET IDERMARK

Välkomnande av nya studenter JANUARISOLEN LYSTE ÖVER ett vintervitt Frescati när universitetet bjöd in nya studenter till vårterminens välkomstdag i Aula Magna den 20 januari. Prorektor Hans Adolfsson välkomnade och sedan berättade juridikprofessorn Mårten Schultz om hur det är att plugga vid Stockholms universitet. Efter föreläsningarna kunde studenterna mingla runt på en mässa med olika utställare i foajén.

Studentkåren anordnade även guidade turer på campus och Välkomstdagen avrundades med pubkväll.

Campusområdet vid University of Illinois Urbana-Champaign.

Organisations- och namnförändringar

Pris till samarbete Stockholm-Illinois

DEN 1 JANUARI trädde några organisations- och namnförändringar i kraft vid universitetet.

Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (HSD) bildades den 1 januari.

HSD tillhör den Humanistiska fakulteten och är en sammanslagning av Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum) och Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (CESAM) samt Medieverkstan från Institutionen för språkdidaktik.

Planeringsavdelningen och Ledningskansliet har gått samman och bildar Avdelningen för planering och ledningsstöd.

Humanistisk-samhällsvetenskapliga området har bytt namn till Humanvetenskapliga området. Områdesnämnden för humaniora, juridik och samhällsvetenskap samt Områdeskansliet för humaniora, juridik och samhällsvetenskap har även bytt namn till Områdesnämnden för humanvetenskap samt Områdeskansliet för humanvetenskap.

SAMARBETSPROJEKTET ”Illinois-Sweden Program for Educational and Research Exchange (INSPIRE)” har tilldelats 2016 Heiskell Award i kategorin ”Internationellt partnerskap” för sin långvariga och mångfacetterade samverkan inom forskning, utbildning och service.

Samarbetet omfattar fyra lärosäten: University of Illinois i Urbana-Champaign, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms universitet och Karolinska institutet. Enligt Institute of International Education har de nominerats för att de visar ”en modell för globalt ledarskap inom högre utbildning, forskningssamarbete och offentligt engagemang.”

INSPIRE beskrivs som en framgång, tack vare dess positiva inverkan på studenter och lärare vid respektive lärosäte. INSPIRE har skapat en stabil infrastruktur och sänkt administrativa hinder för utbyte av

studenter, lärare och personal.

Pilotprojektet, som startade 2012, sägs också sjufaldigt ha ökat studenters rörlighet till Sverige. Mer än 100 Illinoisstudenter har deltagit i innovativa, högkvalitativa inlärningsprogram i Sverige, och ett liknande antal svenska studenter har kommit till Illinois. Forskarsymposier, ledningsmöten och studiebesök har också organiserats inom ramen för partnerskapet. Dessutom har nya kurser utvecklats, till exempel en tvärvetenskaplig kurs med fokus på klimat­förändringar och dess effekter på den arktiska kulturen, geografin, ekonomin och ekosystemet.

– University of Illinois är en viktig strategisk partner för Stockholms universitet, och vi uppskattar också särskilt samarbetet med KTH och KI i denna allians, säger rektor Astrid Söderbergh Widding.

HELENE KOMLOS GRILL

Snabbspår för nyanlända lärare FOTO ANNA-KARIN LANDIN

Statsråden Helene Hellmark Knutsson, Ylva Johansson och Gustav Fridolin vid presskonferensen i Studenthuset.

FÖR ATT NYANLÄNDA lärare och förskolelärare snabbare ska kunna etablera sig lanserar regeringen och arbetsmarknadens parter ett snabbspår. På ett år i stället för fyra ska nyanlända lärare kunna erbjudas arbete.

Nationell samordnare för projektet blir Stockholms universitet.

Universitetet har sedan 2007 det nationella samordningsansvaret för utbildningen Utländska lärares vidareutbildning. Nu tas universitetets erfarenheter till vara och utvecklas ytterligare till ett snabbspår för lärare och förskollärare som på kortare tid ska kunna matchas mot arbetsgivare i behov av personal.

Till skillnad från vidareutbildningen kräver inte snabbspåret att deltagarna har

dokumenterade kunskaper i gymnasie­ svenska och gymnasieengelska. Praktik på en skola eller förskola varvas med studier i yrkessvenska och lärarföreberedande kurser vid universitetet.

Universitetet är berett att ta emot en pilotgrupp på 15 deltagare redan i april.

Sedan planeras 2–3 kursstarter per år. Även lärosäten i Göteborg, Linköping, Malmö, Umeå och Örebro deltar.

– Utbildningen är unik så till vida att stora delar av den kommer att ges på arabiska, berättar Susanna Malm, nationell samordnare för Snabbspåret och Utländska lärares vidareutbildning vid universitetet.

ANNA-KARIN LANDIN

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2016

Folksam stödjer forskning om organisationsformer FOLKSAM OCH STOCKHOLMS universitet har undertecknat ett nytt femårigt sam­ arbetsavtal. Bolaget går in med 10 miljoner i stöd till forskningsprogrammet ”Syfte, styrning och reglering för olika organisationsformer”.

Forskningen ska handla om betydelsen av olika associationsrättsliga organisationsformer. Utöver forskning kring ömsesidiga bolag, vilket är den del av programmet som Folksam kommer att stödja, undersöks även ekonomiska föreningar och kooperativa bolag. Bolagsformerna kommer även att jämföras med aktiebolag och offentliga organisationer. En viktig fråga är hur ett företags organisationsform påverkar möjligheterna till ledning och styrning av verksamheten.

– Vi engagerar oss i det som är viktigt för våra kunder och vi vet att våra kunder gynnas av att vi är ett ömsesidigt bolag. Därför är det viktigt för oss med forskning kring bolagsformen. Det bidrar till att vi långsiktigt kan ha konkurrenskraftiga förutsättningar att driva vår verksamhet som ett ömsesidigt bolag, säger Susanne Sjödin Svensson, chef för regulatory affairs på Folksam.

Forskningen sker vid Score, Stockholm

centre for organizational research, ett forskningscentrum som drivs i samarbete mellan Stockholms universitet och Handels­ högskolan i Stockholm. Programmet på­börjades i januari. Samtidigt kommer Score, genom sina huvudmän, att verka för att kompletterande medel för programmet söks hos forskningsråd, forskningsstiftelser och fler företag och organisationer.

– Kunskapen om företagande i andra former än aktiebolaget är förvånande liten. Ändå handlar det om företag som hanterar stora värden, fyller viktiga samhällsfunktioner och engagerar många människor. Vi behöver mer kunskap om regelverket, ledning och styrning i de här företagen. Dels för att förstå vilka utmaningar de måste hantera men också för att få bättre kunskap om hur hållbart och ansvarsfullt företagande kan bedrivas långsiktigt, säger Staffan Furusten, föreståndare för Score.

Programmet ska huvudsakligen finansieras via externa forskningsbidrag.

– Bidraget från Folksam är ett välkommet startskott men vi skulle helst se en femdubbling av medlen, säger Staffan Furusten.

Värmlands museum.

Konstresa till Lars Lerins konsthall STOCKHOLMS UNIVERSITETS konst­ förening arrangerar den 23 april en resa till Värmland med besök på Värmlands museum, Cyrillushuset och Lars Lerins konsthall.

Anmälan till Eva Lundin, eva.lundin@ specped.su.se. Obs! Denna resa är även öppen för andra personer än medlemmar, dock i mån av plats.

Stor ökning av sökande till internationella utbildningar

ANNA-KARIN LANDIN

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Panelen med Shri Rajendra Singh som nummer två från vänster.

ANTALET SÖKANDE TILL höstens inter­ nationella masterprogram vid Stockholms universitet uppgick till 11 400. Jämfört med ansökningsomgången till höst­ terminen 2015 är det en ökning med hela 62 procent.

Som region ökar antalet sökande från Nordafrika kraftigt, exempelvis har antalet sökande från Egypten ökat från 46 till 872. En förklaring kan vara det oroliga världsläget i angränsande områden. Det finns även noterbara ökningar i antalet sökande från USA, Turkiet, Bangladesh och Kina.

Av de sökande är knappt 80 procent i nuläget avgiftsskyldiga, det vill säga studenter som kommer från länder utanför EU/EES-området. Historiskt sett har det varit cirka en fjärdedel som inte fullföljer sin anmälan genom att betala anmälningsavgiften.

1 892 personer har sökt internationella kurser och program på grundnivå vid Stockholms universitet, vilket är en ökning med 10 procent jämför med höstterminen 2015.

Framträdande vattenforskare på besök

Vernissage med konstföreningen

EN EXPERTPANEL DISKUTERADE den akuta vattensituationen i världen på Kapuscinski Development Lecture den 3 februari. Värd för föreläsningen, som hölls i Studenthuset, var Stockholms universitet. I panelen deltog vinnaren av 2015 års Stockholm Water Prize,

DEN 15 MARS klockan 11-14 inbjuder konstföreningen vid universitetet till en öppen visning av den konst som kommer att lottas ut på föreningens årsmöte.

Plats: Mezzaninen, Aula Magna.

Alla anställda vid universitetet är välkomna. Ingen föranmälan behövs.

Shri Rajendra Singh och forskaren Fernando Jaramillo vid Stockholms universitet, som forskar om hur människan förbrukar jord­ ens vattenresurser.

Föreläsningen finns att se på www.su.se/play

7

8

Profilen

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2016

Ronald Trumpf Nordqvist försöker hålla kontakt med internationella studenterna, här på den guidade buss­ turen i Stockholm för nyanlända studenter i januari.

”Mitt jobb är som att resa” När Ronald Trumpf Nordqvist var utbytesstudent i Melbourne träffade han två viktiga personer i sitt liv. En som blev hans fru och en som hade hans drömjobb, internationell handläggare. Nu har han själv drömjobbet, att se till att utländska studenter kommer hit och att de trivs.

TEXT ANNA-KARIN LANDIN

FOTO NIKLAS BJÖRLING

DET ÄR ORIENTATION Day i Aula Magna. Nyanlända studenter från världens alla hörn har samlats för att få en första introduktion till Stockholms universitet. Efter ett välkomnande av det mer formella slaget ljuder Abba ur högtalarna och Ronald Trumpf Nordqvist står på scenen. Han får alla att klappa takten. Mamma Mia är första låten i ett musikquiz.

– Vi vill göra det informativt och roligt åt det lättsamma hållet. Jag har fått höra att många nya studenter är nervösa och genom enkla medel kan man avdramatisera och lätta upp stämningen, säger Ronald.

Det kan vara svårt att tro att han en gång i tiden hade svårt för att prata inför folk. Nervositeten finns faktiskt till viss del kvar, men med enkla övningar har han byggt upp sin vana under åren.

– Det är viktigt att vara väl påläst så att det momentet försvinner och jag kan fokusera på vem jag ska vara på scenen.

I Aula Magna med hundratals i publiken blir det enklare för mig, det blir som en stor massa. Det är svårare med tio personer som sitter nära. Jag tycker att det är jätteroligt, det här är mina 15 minuter av berömmelse.

Roligt följa studenter över tid Orientation day är en del mottagningsveckan som hålls vid varje terminsstart. Men arbetet med internationella studenter varken börjar eller slutar där. Ronald jobbar med universitetets centrala utbytesavtal och studentrekrytering. När studenterna väl är här gäller det också att ge dem en bra tid i Stockholm. Ronald vet vad det betyder att studera utomlands,

Profilen

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2016

Ronald Trumpf Nordqvist Bor: Vasastan Familj: Fru och två barn, 8 och 5 år.

Fritidsintressen: Dykning, innebandy, åka på fotbollsresor.

Senast lästa bok: Kinesen av Henning Mankell Smultronställe på campus: Scenen i Aula Magna. En väldigt fin byggnad med en fantastisk scen att befinna sig på.

Favoritplats i Stockholm: Den lilla sandstranden nära Brunnsvikens kanotklubb. Är ofta där med mina barn.

Om eventuella likheter med Donald Trump: Förut var det många som kommenterade namnet men konstigt nog inte på senaste tiden. Dessutom är mitt mellannamn Joakim och hans är John så vi har samma initialer. Jag hoppas vi inte har fler likheter, frisyren och hans politiska uttalanden faller mig inte i smaken. Trumpf är ett tyskt namn. Min fru är japanska, min mamma är svensk, min pappa är tysk och vi har släkt i Kanada. Det är ett litet FN i min familj.

Det roligaste med mitt jobb: Det är lite som att resa. Jag träffar så många människor från andra länder och kulturer, det genererar en nyfikenhet. Utöver alla intressanta människor är det roligt att jobba med utbildning. Det är någonting som lyfter människor på många plan. Jag trivdes som student själv och trivs med att jobba med studenter.

Om jag var rektor för en dag: Då skulle jag försöka förhandla så vi kan bygga egna bostäder till våra internationella studenter.

Bostadsfrågan är en ständigt återkommande negativ feedback vi får. Vi administrerar 600 bostäder och tar emot många fler studenter.

både genom sig själv och genom studenterna han träffar. Genom sociala medier har han fortfarande kontakt med ett hundratal tidigare studenter från 34 olika länder.

– Det är roligt att följa dem under lång tid, se vilka jobb de hamnar på och hur de sprids ut i världen. Jag kommer ihåg hur nervösa de var i början och jag ser hur mycket utbytet har gett dem. Att åka ut i världen gör både att man blir ödmjuk och får självförtroende.

Ronalds första egna erfarenheter av utlandsstudier var under grundutbildningen till studie- och yrkesvägledare då han bytte Lunds universitet mot University of Melbourne i Australien. Under masterutbildningen i Asienstudier gjorde han också ett utbyte på två månader vid Waseda University i Tokyo.

– Innan jag åkte till Australien trodde jag att jag var ganska kunnig om saker i världen men insåg snart hur lite jag visste. Hemma har man ett nätverk, utomlands kan du bara lita på dig själv i början. När du lyckas lösa situationer bygger det självförtroende. Det kan vara små saker, som att leta en bostad eller skaffa ett bankkonto.

Livsavgörande utlandsstudier Året i Melbourne skulle visa sig bli ännu mer livsavgörande än så. När Ronald träffade den internationella koordinatorn på universitetet blev han imponerad av hur trevlig och duktig hon var, och tänkte ”det här är vad jag vill jobba med”. Efter utbildningen jobbade han med flyktingmottagande tills det dök upp en tjänst på KTH där han fick jobba med internationella studenter. Sedan 2009 jobbar han centralt med internationella studenter på Stockholms universitet.

– Nu har jag mitt drömjobb. Jag har fortfarande kontakt med koordinatorn från Melbourne, och hon är fortfarande min förebild.

Utbytesstudenter umgås ofta med andra utbytesstudenter. Så är det i Stockholm nu, och i Australien då. En av de andra studenterna Ronald träffade var Yuko från Japan. Numera bor hon i Stockholm, är gift med Ronald och de har två barn.

– Vi hade båda ett och ett halvt år kvar av studier­na efter tiden i Australien, men våra terminstider överlappade varandra, så vi kunde åka över när vi var lediga. Efter studierna jobbade hon ett par år i Japan och vi hade ett distansförhållande. Hon ville gärna flytta till Sverige och jag ville gärna flytta till Japan så vi fick överlägga och hamnade i Stockholm. Det är också sådant som kan hända när man studerar utomlands.

Att åka ut i världen gör både att man blir ödmjuk och får självförtroende.

Bilden av Sverige jämfört med verkligheten Att ha varit internationell student själv tror Ronald hjälper honom i kontakterna med studenterna i sitt jobb. Ett annat hjälpmedel är utvärdering.

Den leder till förändringar och förbättringar varje termin. Man vet ganska väl vad som får studenterna att välja Sverige och Stockholm samt hur bra bilden de hade stämmer med verkligheten. De flesta studenterna kommer hit för utbildningens innehåll, men det finns andra viktiga faktorer.

Ronald berättar om tre ord som många använder för att beskriva Sverige: safe, green and clean.

Det är en bild de flesta får bekräftad. Men det finns saker som förvånar många. I jämförelse med många andra länder är miljön på svenska universitet väldigt informell. Det kan vara svårt att se vem som är student och vem som är professor.

Professorer är mer tillgängliga för studenterna här och det finns utrymme för diskussion.

– Säger jag till en japansk student att de kan prata med professorn blir de nästan lite rädda.

Detta kan man avdramatisera och det upplevs av många som en positiv skillnad.

En annan skillnad är åldersstrukturen, med många äldre studenter i Sverige som har valt att göra annat innan studierna. Ronald är en av dem som väntade några år med universitetet. Han jobbade som bartender och servitör i Lund, Malmö och på en färja till Tyskland tills han var 24 år.

Trots kulturkrockarna studenterna kan uppleva, finns det ändå fler likheter än skillnader.

– Studenter är lika studenter, man skrattar åt ungefär samma saker och lyssnar på samma musik.

Ronald jämför den japanska kulturen och den svenska.

– Det finns många likheter på det personliga planet, om jag beter mig som vanligt är det inga problem. Både svenskar och japaner kan uppfattas som blyga, konsensus är viktigt, det finns likheter i färger och arkitektur, vi äter rå fisk, tar av oss skorna hemma hos andra och håller ett fysiskt avstånd när vi talar med varandra.

Fler kommer hit än åker härifrån Ronald tror inte det finns någon patentlösning på hur man får internationella studenter att trivas, men att det är viktigt att de får reda på allt vad universitetet och staden har att erbjuda.

I Stockholm finns det mycket som kan intressera studenterna utanför campus. Trots Ronalds egna goda erfarenheter av att umgås med andra utbytesstudenter vill han gärna se fler aktiviteter där internationella studenter får chans att lära känna svenska.

Varje läsår är det 1 650 studenter som kommer till Stockholms universitet från andra länder, men bara 650 som åker härifrån.

– Jag tycker att fler borde åka. Jag utgår såklart mycket från mig själv och alla de här personerna som jag har kontakt med. Jag ser var de hamnar och vad det gett dem och vill att andra ska få uppleva det.

9

10

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2016

Ofta räcker det med enkla insatser för att stödja språkutvecklingen, enligt Jeanna Wennerberg.

Pedagogisk ambassadör hjälper lärare stötta studenter Med relativt enkla – och kostnadseffektiva – åtgärder kan man hjälpa många studenter att klara sina studier språkligt. Det säger Jeanna Wennerberg, en av universitets pedagogiska ambassadörer.

TEXT KARIN TJULIN

FOTO NIKLAS BJÖRLING

DE SENASTE ÅREN har många universitetslärare uppmärksammat att allt fler studenter har problem med att tillgodogöra sig sina studier på grund av språkliga svårigheter. För en del studenter är de höga kraven på läs- och skrivförmåga en utmaning, för andra att anpassa sig till den akademiska stilen. En del studenter är sämre rustade språkligt.

– Språket är oavsett ämnesområde varje students och akademikers kanske viktigaste redskap, och skrivandet är ofta en stor del av examinationen.

Det säger Jeanna Wennerberg, som är studierektor i svenska som andraspråk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet. Hon ville göra något åt situationen och utveckla språkstödet för institutionens studenter.

Sedan tidigare hade institutionen introduktioner till att skriva akademiskt vid terminsstart, men nu ville de öka omfattningen och även inkludera läsning av akademiska texter.

– Vi låg i startgroparna när jag fick möjlighet att ansöka om att bli pedagogisk ambassa­dör. Det var en bra möjlighet att göra något som andra kan dra nytta av och få inspiration från, säger Jeanna Wennerberg.

Positiva till extra stöd Hon har nu, tack vare stödet från Centrum för universitetslärarutbildning och inom ramen för sitt ambassadörskap, utvecklat en modell som blandar enstaka föreläsningar med praktiska övningar och språkutvecklande arbetsseminarier: – Studenterna var mycket positivt inställda till det extra stödet, men ville helst inte göra något extra utanför undervisningen, så vi bakar in det i de ordinarie kurserna under första terminen.

Under hösten 2015 har hon dessutom djup­intervjuat kolleger, fokusgrupper och enskilda studenter samt erbjudit studenter individuellt stöd. Allt för att förstå vad som saknas och kunna arbeta fram undervisningsmodellen.

– De praktiska övningarna går att anpassa till den egna undervisningen. Som universitetslärare behöver du inte vara grammatiskt skolad för att stötta studenternas språkliga utveckling. Alla som har skrivit egna akademiska texter kan läsa studenternas och kommentera, säger Jeanna.

Workshop vid lärarkonferensen Under universitetets ”Lärarkonferens 2016 – undervisning och lärande i akademin” nu i dagarna, håller Jeanna Wennerberg en workshop kring hur man kan inkludera

språkutvecklande övningar i den reguljära undervisningen: – Alla studenter är olika och kan behöva olika stöd. Men det gäller att inte enbart se brister, ofta krävs relativt enkla insatser.

Språkverkstaden vid universitetet gör en stor insats som stöttar alla studenter som behöver extra stöd med språket och skrivandet, såväl individuellt som i föreläsningsform, men vi universitetslärare kan komplettera detta stöd genom att göra vad vi kan. Jag riktar in mig på studenter på vår institution, som egentligen kan men som inte riktigt vet hur de ska göra för att utvecklas. Med lite hjälp går det ofta snabbt för dem att lära sig.

Mer om projektet pedagogiska ambassadörer www.su.se/ceul/ pedambassador

Pedagogisk ambassadör  Leder ett pedagogiskt utvecklingsprojekt vid den egna institutionen.  Projektet delfinansieras av Centrum för universitetslärar­utbildning, CeUL, under ett år.  Stödjer kolleger praktiskt genom att bland annat leda pedagogiska diskussioner, initiera och driva lärardagar.  Under hösten 2015 har Jeanna Wennerberg, Institutionen för svenska och flerspråkighet, och Christine Ericsdotter, Språk­studion, varit pedagogiska ambassadörer.  Under 2016 finns pedagogiska ambassadörer vid Fysikum, Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Historiska institutionen, Kulturgeografiska institutionen, Romanska och klassiska institutionen, Institutionen för dataoch systemvetenskap, Juridiska institutionen, Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska samt Institutionen för naturgeografi.

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2016

enskild publikation. Altmetrics genererar en viktad poäng baserat på till exempel hur citerad, bloggad, twittrad, ”gillad” eller nedladdad en artikel är och i Research Intelligence kan en forskare sen se hur hens egen artikel står sig mot sitt ämnesområdes medelpoäng.

Det påminner delvis om Researchgate och liknande sociala forskarnätverk i och med att det går att följa nedladdningar, readers och så vidare, men med tillägget att det i Research Intelligence går att kombinera och visa upp många disparata delmängder data som är relevanta för forskaren, sida vid sida.

– Genom att använda denna bredd av datakällor kan vi få en mer heltäckande bild av genomslaget för en enskild vetenskaplig artikel, och för vad som faktiskt är verkligt genomslag för forskare i olika vetenskapliga discipliner, säger Lisa Olsson.

Enklare att se genomslag för forskning Genom att kombinera databaser går det att få en bra bild av vilket genomslag forskning får. Dessutom ger det bra vägledning för val av publiceringsstrategier.

TEXT PER LARSSON

ILLUSTRATION ANNA BAUMGARTEN,/BLOMQUIST & CO

HUR ANVÄNDS FORSKNING vid Stockholms universitet? Vad händer med en publikation efter publicering? Det är centrala frågor i arbetet med att underlätta uppföljning av vetenskaplig publicering och för att ge stöd till forskare om hur de ska tänka kring att öka genomslaget för sin forskning.

Sedan länge har Stockholms universitetsbibliotek (SUB) tillgång till mängder av data som direkt eller indirekt registrerar under det forskare vid universitetet publicerar. Men senaste året har arbetet intensifierats och utökats så att data från fler källor samlas in, kombineras och visualiseras för forskarna själva på ett lättillgängligt vis. Detta arbete benämns Research Intelligence.

Research Intelligence är ett verktyg som återanvänder de digitala spår som skapas när forskare forskar – publicerar, presenterar, delar data, omnämns i media eller policy­ dokument – och erbjuder ett nytt sätt att titta på vad som händer med forskningsresultaten.

Vad är det forskare inte vet eller ser om sin forskningsgärning idag, men skulle ha nytta av att veta? Och vad behöver de veta för framtiden? Vilka val är gynnsamma för den som tänker sig en fortsatt karriär inom akademin?

– Med hjälp av data skulle en forskare till exempel kunna göra en prediktiv analys över vilka som är de viktigaste faktorerna för att bli professor inom ett visst fält, säger Lisa Olsson, som är utredare vid SUB. Studerar framgång En rad olika databaser och andra källor används i arbetet. Den viktigaste är DiVA, Stockholms universitets publikationsdatabas. Genom att kombinera DiVA med till exempel Retriever, en mediesöktjänst, går det att få en bra bild av det mediala genomslaget i Sverige för var och en av universitetets forskare. En annan datakälla är Altmetrics, som spårar framgången för en

Strategier för publicering Genom att synliggöra den spridning som forskningsresultat får går det att mäta framgångsfaktorer – och därmed att ta fram publiceringsstrategier. Doktorander kan till exempel lära sig hur framgångsrika forskare inom området publicerar, och få svar på frågor som om man bör publicera artiklar eller bokkapitel, eller om det kanske är konferenspresentationer som ger störst genomslag.

Thomas Neidenmark, chef för Avdelningen för kvalitet vid SUB, ser flera fördelar för enskilda forskare.

– Research Intelligence hjälper till att sätta informationen i ett sammanhang. Forskarna ska kunna följa vad som händer efter publicering och glädjas åt att det de gör är viktigt.

Dessutom finns en kvalitetsaspekt: Genom att ha rätt fakta i DiVA blir det rätt fakta i CV:et och därmed uppfattas forskaren och forskning rätt av omvärlden.

Jämförelser kan göras över tid inom ett forskningsfält eller mellan olika fält, till exempel för att förstå mer om beteenden hos en önskad målgrupp. För forskaren blir det även enklare att för andra visa upp pedagogiskt och estetiskt tilltalande information om spridningen av forskningen.

Research Intelligence kommer inte enbart till användning för enskilda forskare och forskargrupper. Resultaten kan även användas som underlag vid planering av verksamhet vid institutioner, fakulteter och på central nivå. Arbetet är därför kopplat till verksamhetsuppföljningen vid universitetet (IVS-projektet). Dessutom gör resultaten att det är enklare att påvisa effekterna av olika samverkansinsatser, som att forskning resulterat i populärvetenskapliga artiklar eller läroböcker.

Research Intelligence har varit en pilotstudie som avslutades i början av året. Under februari sammanställs en rapport som syftar till att upphandla en tjänst som levererar det som forskare sagt sig behöva. Hör av dig till ri@sub.su.se för frågor eller följ diskussionen på Facebook.

Mer information finns på www.sub.su.se/ri

11

12

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2016

Lisbeth Jonsson jobbar bland annat med att lansera en kurs om entreprenörskap för doktorander.

Samverkan kan höja kvaliteten Tio lokala samverkanskoordinatorer har tillsatts vid universitetet. Två av dessa är Lisbeth Jonsson vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik och Mårten Schultz vid Juridiska institutionen.

TEXT HANNA HELLZÉN CRAMÉR

FOTO NIKLAS BJÖRLING

LISBETH JONSSON ÄR professor i växtfysiologi och lokal samverkanskoordinator (LSK) för biologisektionen. Hon har inom ramen för sitt uppdrag bland annat initierat en workshop tillsammans med Wikimedia, en ideell förening kopplad till Wikipedia. Under workshopen fick dokto­ rander och forskare inom sektionen lära sig hur de exempelvis kan skriva en egen artikel eller ändra på felaktig information.

Lisbeth Jonsson ser det som ett bra sätt att samverka eftersom att man med hjälp av Wikipedia kan sprida sin kunskap till en väldigt stor läsekrets.

Ett annat projekt Lisbeth Jonsson arbetar med just nu är att lansera en kurs för Forskarskolan i biologi. Kursen kommer att ha fokus på innovation och entreprenörskap. Det sker tillsammans med Innovationskontoret vid universitetet, som redan har kommit långt med ett upplägg för en sådan kurs.

– Vi vet från doktorandenkäten vid universitetet att många doktorander är intresserade av att starta eget företag. Genom en poänggivande kurs blir det lättare för dem

att avsätta tid för att fördjupa sig i vad det innebär, säger Lisbeth Jonsson.

Både roligt och lönsamt att samverka – Man måste ha förståelse för att inte alla lärare anser sig kunna prioritera att samverka med det omgivande samhället. Men det är både stimulerande och roligt. Oftast finns det ett stort intresse för forskning och man kan få viktiga inspel från praktiker.

Det är nog det starkaste argumentet för att samverka i forskningen, att det faktiskt kan höja kvaliteten, säger Lisbeth Jonsson.

Hon berättar om en tidigare kollega som började som ung professor med en klar strategi med tre forskningsspår: grundforskning, samarbete för internationell utveckling och tillämpad forskning i samverkan med det omgivande samhället.

– Det tycker jag var ett bra upplägg. De här olika delarna kan ju befrukta varandra och ge oväntade bonuseffekter. Ytterligare en aspekt är finansiering, om man bara satsar på grundforskning finns det ett begränsat antal finansiärer, men om man har en bredare ansats finns det fler möjligheter.

Om man vill ändra på den här situationen behöver samverkan få ett starkare meriteringsvärde.

Den samverkan som bedrivs behöver också uppmärksammas och synliggöras.

13

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2016

Lokala samverkans­koordinatorer

Mårten Schultz har över 15 000 följare på Twitter och är även juridisk kommentator i Svenska Dagbladet.

Syftet med de lokala samverkanskoordinatorerna är att stärka universitetets samverkan med det omgivande samhället på institutionsnivå. Projektet är ett pilotprojekt finansierat av Vinnova och startade i september 2015. Som stöd för koordinatorerna finns Petra Norling vid Samverkansavdelningen som är praktisk projektledare för projektet.

– Just nu arbetar vi på en lägesrapport till Vinnova och det är roligt att se vad som har åstadkommits på bara några månader, säger Petra Norling.

– Under hösten har samverkanskoordinatorerna varit behjälpliga i det centralt ledda arbetet med att samla in goda exempel på samverkan, men de är framför allt aktiva på institutionsnivå med att till exempel arrangera mindre evenemang, förbättra innehållet på hemsidorna och bidra till framtagandet av strategidokument, säger Petra Norling.

Koordinatorernas uppdrag är på 20 procent av en heltidstjänst. Pilotprojektet löper till maj 2017 och kan sedan komma att förlängas eller permanenteras.

Utmaningar med uppdraget Lisbeth Jonsson ser många utmaningar i uppdraget.

– Om man på allvar vill diskutera universitets samverkan med det omgivande samhället kommer man ju in på viktiga frågor om behovet av oberoende forskning och samhällets förväntningar på universitetet. På ett annat plan finns de mer direkta frågorna om de hinder som finns för den enskilde läraren att samverka. Tidsbrist och brist på incitament är sådana hinder. Även om intresset finns, upplever många att tiden inte räcker till. Det krävs hårt arbete för att bli en framgångsrik forskare och detsamma gäller för undervisningen.

– Om man vill ändra på den här situationen behöver samverkan få ett starkare meriteringsvärde. Den samverkan som bedrivs behöver också uppmärksammas och synliggöras.

Lisbeth Jonsson menar också att vi på olika nivåer behöver diskutera samverkan på ett mer systematiskt sätt. Vilka ska vi prioritera i samverkan, hur och varför?

Planer framåt – Jag arbetar just nu med att ta fram ett mentorsprojekt som går ut på att tidigare doktorander som nu jobbar utanför universitet blir mentorer för våra doktorander.

Det finns ett behov hos doktoranderna av mer karriärvägledning och genom ett sådant projekt skulle de kunna få kontakter inom näringsliv, myndigheter och organisationer. Det är fortfarande på idéstadiet men jag tror och hoppas att det kommer att förverkligas. Jag tror att det skulle vara väldigt positivt, säger Lisbeth Jonsson.

Mårten Schultz tar tredje uppgiften på allvar Hitintills har Mårten Schultz fokuserat på att försöka främja den tredje uppgiften internt vid Juridiska fakulteten, framför allt i arbetet med att ta fram ett nytt strategidokument.

– Jag har undersökt förutsättningarna för hur vi ska kunna mäta vårt samverkans­ arbete, exempelvis hur vi ska värdera arbete med statliga utredningar, samarbete med andra forskarmiljöer eller mediearbete.

Mårten Schultz har även tittat på hur man kan motivera medarbetare att i större utsträckning ta den tredje uppgiften på allvar, att betrakta den som en självklar del av uppdraget som anställd eller anknuten till universitetet.

– För egen del tycker jag det är mycket glädjande att den tredje uppgiften tas på allvar och inte bara blir några pliktskyldiga ord i slutet av en årsrapport. Jag har tagit mig an uppdraget för att jag vill arbeta vid ett universitet som verkar i samhället, inte ovanför.

– Än så länge är det svåraste nog att uppdraget kan fyllas med så många olika uppgifter. Det är svårt att veta var man ska börja, säger Mårten Schultz.

Dekanen har börjat twittra Han hoppas framförallt kunna bidra med sin erfarenhet av den kommunikativa sidan av den tredje uppgiften, såsom arbetet med

nya och gamla medier. Särskilt nöjd är han med att ha hjälpt dekanen vid Juridiska fakulteten att börja twittra. Mårten Schultz är själv mycket aktiv på Twitter och har många följare där.

– Det är generellt önskvärt att forskare kommunicerar direkt med det omgivande samhället, menar jag, och att vi på det här sättet kan sprida forskningsresultat och annan kunskap utanför universitetsvärlden, därför tycker jag att det är bra att vår dekan och även andra forskare twittrar.

HANNA HELLZÉN CRAMÉR

Jag har tagit mig an uppdraget för att jag vill arbeta vid ett universitet som verkar i samhället, inte ovanför.

14

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2016

FOTO PER LARSSON

Score i nya lokaler Efter 20 år i Kräftriket har Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor, Score, flyttat ill Frescati. Den nya adressen är ”Västra Nobelhuset”, Frescativägen 14A. Huset uppfördes 1909 och fungerade då som Svante Ahrrenius laboratorium.

Senaste hyresgästen var studentkåren.

Ny föreläsningsserie om psykologi UNDER VÅREN KOMMER framstående psykologiforskare att berätta om de senaste rönen inom sina fält i en ny föreläsningsserie. Föreläsningarna kommer att ske en fredag i månaden Den första föreläsningen handlade om minnets påverkbarhet och hölls av Torun Lindholm, professor i socialpsykologi.

– I modern psykologisk forskning utvecklas kunskap som är direkt tillämpbar för människors välbefinnande och utveckling. I den här serien presenterar forskare i psykologi nya rön inom några av psykologins delområden; minnets påverkbarhet, kärlekens biologi, människans doftsinne, mäns och kvinnors arbetsvillkor, simultankapacitet och drömmar, säger Torun Lindholm.

Föreläsningsserien är ett samarbete mellan Stockholms universitet och ABF Stockholm.

Information om övriga föreläsningar: www.psychology.su.se/ om-oss/evenemang

Kritik mot förslag om kvalitets­utvärdering STOCKHOLMS UNIVERSITET ÄR i ett remis�svar kritiskt till FOKUS, som är ett förslag till nytt system för kvalitetsutvärdering av forskning och för omfördelning av resurser.

I januari lämnade Stockholms universitet remissvar till Utbildningsdepartementet på rapporten ”Research quality evaluation in Sweden – FOKUS”. Det är ett förslag från Vetenskapsrådet, Forte, Formas och Vinnova, som på regeringens uppdrag föreslagit ett system för kvalitetsutvärdering av forskning vid svenska lärosäten, som även skulle ligga till grund för omfördelning av lärosätenas basanslag för forskning.

Stockholms universitet tillstyrker att bedömning av vetenskaplig kvalitet ska baseras på peer review och inte på indikatorer som till exempel bibliometri. Däremot är universitetet starkt kritiskt till de övriga delarna av FOKUS. De särskilda bedömningspaneler som föreslås inom 24 områden

avfärdas som omfattande, kostsamt och att det lägger ökad arbetsbörda på forskare. Universitetet anser systemet vara ”helt onödigt”.

Istället bör utvärderingarna bygga vidare på det befintliga systemet med peer review hos forskningsfinansiärerna för ansökningar om anslag. Detta system är, enligt universitetet, även kvalitetsdrivande i sig.

Universitetet avvisar den utvärdering som FOKUS föreslår av forskningens genomslag utanför akademin. Istället för en generell bedömning av genomslaget bör det göras en bedömning av om det finns samhällsbehov som behöver stärkas och då göra riktade insatser, som sedan utvärderas.

Vidare anser universitetet att den omfördelning som föreslås som kvalitetsdrivande ska begränsas till högst 20 procent. Denna omfördelning bör då enbart baseras på bedömningen av vetenskaplig kvalitet.

PER LARSSON

Fördubblat antal övningsskolor EFTER EN UTLYSNING står det klart att universitetet fördubblar antalet speciellt utvalda skolor och förskolor som samverkar med lärarutbildningarna för att förbättra studenternas verksamhetsförlagda utbildning, VFU. Projektet med övningsskolor bedrivs vid universitetet sedan 2012. Erfarenheterna är positiva och i vår utökas projektet till att omfatta 23 skolor och förskolor.

– Det är glädjande att skolhuvudmännen i länet visat ett så stort intresse för att tillsammans med universitetet verka för att lärarstudenterna får bästa möjliga VFU. Med fler övningsskolor vinner vi viktiga erfarenheter att sprida vidare till alla samverkanspartners.

Det säger Hans Adolfsson, prorektor med övergripande ansvar för universitetets lärarutbildningar.

Parallellt med utökningen av antalet övningsskolor pågår ett utvecklingsarbete av lärarutbildningarna. En av målsättningarna med arbetet är att stärka studenternas professionsutveckling, bland annat genom att skapa en tydligare koppling mellan den verksamhetsförlagda utbildningen och kurserna som studenterna läser på universitetet.

– I och med att vi ser över samspelet mellan kurser och VFU kommer den verksamhetsförlagda delen av utbildningen att få en tydligare roll. Det innebär att samtliga skolor och förskolor som bedriver VFU kommer att knytas närmare till universitetet så att alla lärarstudenter kan erbjudas en VFU som drar nytta av övningsskoleprojektet, säger Hans Adolfsson.

GUNILLA NORDIN

Nordita flyttar till universitetet STOCKHOLMS UNIVERSITET TAR över det administrativa ansvaret från KTH för Nordita, Nordiska institutet för teoretisk fysik. Norditas personal blir därmed anställda vid universitetet. KTH har sedan 2007 haft det administrativa ansvaret för Nordita, men från årsskiftet flyttade institutet till Stockholms universitet och inrättades som ett centrum med placering under rektor. Flytten grundar sig i ett gemensamt förslag från de båda lärosätena, eftersom Norditas verksamhet knyter an närmre till Stockholms universitet än till KTH. Båda lärosätena kommer också i fortsättningen att vara gemensamma huvudmän för Nordita.

Ny bok om kulturutbyte Sverige – Frankrike EN NY ANTOLOGI från Stockholms University Press tar upp svensk och fransk kultur utifrån hur olika relationer byggts upp mellan de båda länderna från 1945 fram till idag. Artiklarna bygger på den forskning som presenterades på den internationella konferensen ”Frankrike–Sverige – Tur och retur” i Stockholm i januari 2014. Konferensen organiserades av Sorbonne-universitetet i Paris och Stockholms universitet. Médiations interculturelles entre la France et la Suède är den andra boken i Stockholm Studies in Romance Languages, som är utgiven på Stockholm University Press.

15

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2016

FOTO PER LARSSON

Om ett år ska universitetsledningen kunna flytta in i Bloms hus.

Dylan i forskningen Häromåret blev det stor uppmärksamhet kring att flera forskare vid Karolinska Institutet smugit in citat av Bob Dylan i vetenskapliga artiklar. För ett par månader sedan visade en ny KI-studie att citeringen av Dylan ökat kraftigt i biomedicinsk litteratur sedan 1990talet. Vi har frågat några forskare vid Stockholms universitet om de ”smugit in” citat av musikartister- och grupper i sina vetenskapliga verk.

Har du citerat någon musik­ text i ett vetenskapligt verk?

Förändrade flyttplaner inom Frescati UNDER HÖSTEN HAR ett arbete pågått för att förbereda en flytt av universitetsledningen med stab från plan A3 till plan A9 i hus A, Frescati. Under planeringsarbetets gång har det dock tydligt framkommit att en placering på A9 inte fullt ut kommer att kunna möta lokalbehoven och inte heller blir lyckad ur brandskyddssynpunkt och med hänsyn till andra säkerhetsaspekter.

Den ursprungliga planeringen skulle innebära att den nya Samverkansavdelningen flyttade in i Bloms hus. Avdelningens nu­varande placering i paviljong har dock visat sig fungera mycket väl och lokalerna i Bloms hus anses vara mindre ändamålsenliga för dess verksamhet. Nya uppgifter har under senhösten framkommit via Fastighetsavdelningen, som visar att det är möjligt att anpassa och bygga om i Bloms hus för

universitetsled­ningens behov på ett bättre sätt än vad som förut trotts vara möjligt.

Detta gör att universitetsledningens flytt till A9 avbryts och istället genomförs ombyggnation av och inflyttning i Bloms hus.

Enligt tidplan från Fastighetsavdelningen ska flytt till ett ombyggt och för universitetsledningens behov anpassat Bloms hus kunna genomföras första kvartalet 2017.

Det innebär också att områdeskanslierna inte kommer att evakueras till Frescati Backe, utan tills vidare sitter kvar på A5, för att längre fram samlokaliseras på plan A3 och A2. Genom att inte använda Frescati Backe som evakueringslokaler kan universitetet även påskynda ombyggnationen av Frescati Backe för Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen (BUV).

PER LARSSON

Nominering av ny prorektor PROREKTOR HANS ADOLFSSON har av Umeå universitets styrelse föreslagits bli ny rektor vid Umeå universitet. Universitetsstyrelsen behöver därför utse en ny prorektor för den återstående delen av mandatperioden, 2016-07-01 – 201906-30, under förutsättning att regeringen beslutar att utse Hans Adolfsson till rektor vid Umeå universitet.

Universitetsstyrelsen har beslutat om hur processen ska se ut samt utsett en rekryteringsgrupp under ledning av justitieråd Kerstin Calissendorff, tillika ordförande i styrelsen.

Rekryteringsgruppen svarar för att hörande av lärare, övriga anställda och studenter sker genom hörandeförsamlingen innan förslaget till ny prorektor lämnas till universitetsstyrelsen.

Alla anställda och studenter vid

universitetet som uppfyller nedan angivna behörighetskrav kan framföra förslag till ny prorektor.

Behörighetskrav för förslagsställare Anställda: Tillsvidareanställning eller anställning om minst två år, minst halvtid.

Studenter: Registrerad vid universitetet innevarande termin.

Behörig att vara prorektor är den som uppfyller behörighetskraven för anställning som professor eller lektor (Högskoleför­ ordningen 2 kap 11 §).

Förslag till ny prorektor skickas till rekryteringsgruppens sekreterare Anna Riddarström per post eller e-post.

Nomineringarna ska vara inkomna senast 6 mars.

Mer information på su.se/medarbetare

ELLEN SCHAGERSTRÖM, forskare vid Institutionen för ekologi miljö och botanik – Nej, men efter att ha läst detta kommer jag helt klart försöka. Min mamma är Bob-oholic så hon skulle uppskatta det.

JONAS EBBESSON, professor och dekanus vid Juridiska fakulteten – Javisst! En Dag Vag-låt finns med som underrubrik i min bok Internationell miljörätt. I kapitlet om internationella regler om kärnteknisk verksamhet och radioaktiva ämnen har jag rubriken ”Hellre aktiv idag än radioaktiv imorgon” (från låten Många gånger om).

HILLEVI GANETZ, professor vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap – Smugit kan man väl inte påstå att jag gjort, eftersom min avhandling var en analys av kvinnliga, svenska rocktexter. Men sedan dess har jag dragit mig för att använda låttexter i min forskning. Visst har jag varit frestad, men på något sätt känns det för nördigt. Eller kanske det handlar om att det är något som män gör?

GUNNAR THORSÉN, docent vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (samt sångare och gitarrist i rockbandet Standard Unit) – Jag har inte smugit in några citat. Mitt fält erbjuder inte så mycket utrymme i texten för att svänga sig med citat. Jag har alltid haft för avsikt att skriva så lakoniskt som möjligt.

16

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2016

Uppfinner nytt sätt att framställa proteiner Hundratals timmars arbete framför instrument under Eric Johnstons postdoc i New York födde en idé om hur proteiner skulle kunna tillverkas mer effektivt. Nu är han tillbaka vid Stockholms universitet, har byggt upp en ny forskningsgren inom organisk kemi, och hoppas att patentansökan snart ska gå igenom.

TEXT ANNA-KARIN LANDIN

FOTO NIKLAS BJÖRLING

ERIC JOHNSTON BESTÄMDE sig tidigt för att bli brandman, ett yrke där han kunde få rädda liv. Tack vare att hans syster skickade in en ansökan i hans namn till KTH fick han upp ögonen för organisk kemi, och hamnade vid Stockholms universitet. Först som student, sedan som doktorand och nu som forskare.

Drömmen om att rädda liv är inte bortglömd, men nu vill han uppfylla den genom kemi.

Proteiner är inte bara byggstenar i vår kropp och allt annat levande, de kan också användas som läkemedel. Forskare kan redan idag bygga proteiner på kemisk väg, men det är en långsam, dyr och ineffektiv process.

Proteinet måste genomgå många transforma­ tioner, renas i flera steg och värdefullt material försvinner på vägen. Eric Johnston tror att han kan ha hittat ett sätt att förbättra processen. Idén växte fram under tiden som postdoc i Samuel Danishefskys forskargrupp vid Memorial Sloan Kettering Cancer Center i New York.

– Jag tillbringade hundratals timmar framför uppreningsinstrument. Jag började med ett gram och slutade med ett milligram färdigt protein. Efter ett år. Min mentor tyckte att det var mycket, jag trodde han drev med mig, säger Eric Johnston.

Ansökt om patent Eric började fundera, plöja litteratur och ta inspiration av hur proteintillverkning sker i naturen. I november 2014 var han tillbaka vid Stockholms universitet. Sedan dess har han byggt upp en ny forskningsgren, kemisk syntes av proteiner. Det har krävt både ett nytt labb och nya samarbeten. Patentansökan på den nya metoden skickades in för fyra månader sedan. Klas Magnusson på Innovationskontoret har hjälpt Eric Johnston med ansökan, affärscoachning och att skapa kontakter med andra forskare som gått igenom liknande processer. Nästa steg är att starta företag, antingen för tillverkning av proteiner,

eller för försäljning av tillverkningslicenser.

– Jag tycker absolut fler borde söka patent på sin forskning, det är jätteviktigt för Sverige. Vi är väldigt framstående forskningsmässigt. Jag medger att processen är krånglig, men det är viktigt att vi som nation inte förlorar vår forskning till andra länder.

Förhoppningen är att få igenom patentansökan och utveckla metoden i mindre skala i forskningslaboratoriet. Målet på sikt är att kunna utveckla nya proteiner storskaligt, på ett effektivt och mindre kostsamt sätt. Innan patentet gått igenom kan Eric inte berätta för mycket om detaljerna, men teamet har lyckats att komma en bit på vägen.

– Jag känner mig ganska säker på att det kommer att funka, och det roligaste är att det skulle kunna användas för att hjälpa människor genom nya läkemedel. Jag vill gärna kunna ge någonting tillbaka till samhället. Den känslan får mig att kunna jobba dygnet runt, säger Eric Johnston.

Fakta: Proteinsyntes Proteiner är en grundläggande beståndsdel i allt liv, och består av långa kedjor aminosyror.

Proteinbaserade läkemedel är en kliniskt och kommersiellt viktig klass läkemedel. De kan användas i behandling av bland annat diabetes, benskörhet och cancer. Proteinerna tillverkas främst av celler som har modifierats genetiskt för att syntetisera stora mängder av önskat protein.

Kemisk syntes av protein istället för i levande celler har för­delen att det kan ge exakt det protein man vill ha. Det ger dock i dagsläget väldigt små mängder färdigt protein, tillräckligt för biologiska analyser, men otillräckligt för terapeutiska tillämpningar.

Eric Johnston har byggt upp en ny forskningsinriktning vid universitetet.

Den nya metoden som skulle kunna effektivisera kemisk proteintillverkning baseras på användandet av ”molekylära kardborreband”. För att visualisera metoden kan man tänka sig att en kortare aminosyrakedja är tillfälligt kopplad till ett molekylärt kardborreband, som i sin tur har en partner kopplad till en annan aminosyrakedja.

Tack vare kardborrebandets struktur bildar den endast ett par med rätt partner. Genom att skapa många olika typer av kardborreband kan aminosyrorna selektivt kopplas ihop med varandra till exakt det protein man vill skapa.

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2016

Tema: Ledning och styrning

Viktigt att tänka strategiskt Rekrytera strategiskt och i internationell konkurrens, identifiera styrke­ område, våga ta risker vid anställningar och underlätta för mobilitet bland forskare och lärare. Det är några av de faktorer som lyfts fram i vårt tema om ledning och styrning inom akademin. Här kan du läsa om hur institu­ tioner arbetar strategiskt med styrkeområden och rekryteringar – och att mobiliteten bland lärare vid universitetet är relativt god. Det blir även en utblick till USA och Singapore och kommentarer från vicerektorerna.

ILLUSTRATION ANNA BAUMGARTEN,/BLOMQUIST & CO

17

18

Tema: Ledning och styrning

Central roll för strategigrupp Skapa styrkeområden, tänk strategiskt vid rekryteringar och ha en öppen diskussion om forskningsansökningar. Det är några råd från Institutionen för material- och miljökemi.

TEXT PER LARSSON

FOTO NIKLAS BJÖRLING

MED 140 PERSONER verksamma vid institutionen (inklusive doktorander och examensarbetare) och en omsättning på 115 miljoner är Institutionen för material- och miljökemi (MMK) relativt stor. Institutionen har dessutom mycket dyrbar utrustning, främst elektronmikroskop, och rymmer EXSELENT – ett forskningscentrum kring porösa material finansierat av Vinnova och Vetenskapsrådet. Flera företag och forskningsinstitut är medfinansiärer och partners i centret. Dessutom publicerar forskare vid MMK flitigt i vetenskapliga tidskrifter.

Samtidigt finns en bredd inom institutionen som gör att den inte alltid är så lätt att överblicka.

– Vi kan inte täcka alla forskningsområden, utan behöver skapa styrkeområden, säger prefekten Gunnar Svensson.

Tre aktuella personalrekryteringar kan fungera som exempel på det strategiska tänkandet. Den första är av en biträdande lektor i transmissionselektronmikroskopi.

Området är redan starkt så här går det att skola in en person. Den andra rör en lektor i materialkemi. Efter signaler om att en extern finansiär var intresserad av fördjupad forskning inom området bestämde sig institutionen för att rekrytera en forskare med ingenjörsbakgrund. Det är en kompetens man behövde förstärka och som kan vara till nytta för den övriga verksamheten och i kommande forskningsansökningar. Det tredje fallet rör en biträdande lektor i fysikalisk kemi där det finns behov av förstärkning efter pensionsavgångar.

Strategigrupp vid institutionen För att ge utrymme åt det strategiska arbetet finns en strategigrupp på sex personer vid sidan av institutionsstyrelsen med ansvar för det strategiska arbetet. Den leds av biträdande prefekten och består av sex professorer, inklusive Gunnar Svensson. Viktiga frågor är bland annat rekryteringar, forskningsansökningar och externa samarbeten.

Ett exempel är en utlysning förra året från Stiftelsen för strategisk forskning. Gruppen kallade professorerna, lektorerna och forskarna till ett möte där man diskuterade vilka ansökningar som borde kunna gå in från institutionen och vilka möjligheter det fanns till samarbeten inom institutionen. Resultatet blev fem ansökningar från institutionen och nu i slutskedet av processen finns fyra av dessa kvar när SSF ska fatta beslut.

– Som prefekt lägger jag mig inte i detaljerna när kollegerna söker anslag, men jag vill att alla ska ha en chans att samtala först.

Sedan kan man vara fri att söka samarbetspartners och lämna in ansökningar. Det är

viktig med en öppen process så det inte blir kattrakande om vem som får vara med på ansökningar och inte, säger Gunnar Svensson.

När institutionen för tio år sedan fick anslag till EXSELENT fanns viss oro att centrat skulle ”ta över institutionen” men så har det inte blivit. EXSELENT engagerar alla, enligt Gunnar Svensson. Centrat har bidragit till att dra in nya forskningsprojekt och samarbetspartners. Det har även gjort att institutionen kan behålla en bra infrastruktur och utveckla den.

Bra stöd från ledningen Gunnar Svensson säger att relationen generellt är bra med universitetsledningen, bland annat i samband med en omorganisation av institutionen nyligen och en ansökan som är på gång till Vinnova om fortsatt stöd till EXSELENT. MMK har även fått anslag från universitetsledningen för en ny professur. Första steget i processen var en diskussion i strategi­ gruppen om vilken inriktning professuren bör ha. Gruppen listade kandidater och vad de skulle kunna tillföra institutionen. Fyra av dem bjöds in för att presentera sin forskning

Om forskarna är överens är det enklare att skapa samsyn om inriktningen, enligt Gunnar Svensson.

och diskutera inriktning på professuren.

Därefter gjordes utlysningen. I dagarna intervjuas kandidaterna. Årligen antar MMK 7–8 doktorander, varav enbart 2–3 brukar vara från Sverige.

Det finns även omfattande utbyte på master­ nivå och flera av dessa studenter söker sig sedan hit som doktorander. MMK har även utbytesavtal med flera kinesiska och japanska universitet för att kunna locka toppstudenter från dessa länder.

”Ha öppna och breda utlysningar” FÖR ATT REKRYTERA rätt lärare är det viktigt att välja rätt ämnesområde för utlysningarna, säger Anders Karlhede som är vicerektor för Naturvetenskapliga området.

– Det är även viktigt att ha starka sakkunniga, ha öppna och breda utlysningar som marknadsförs aktivt inom det internationella forskarsamfundet. En bra process inom fakulteten är också viktig, vilket vi har.

Några exempel på åtgärder som redan genomförts enligt områdets verksamhetsplan är avveckling av det naturvetenskapliga basåret, rekrytering av SciLifeLab Fellows, inrättande av Junior Faculty och ett mentorsprogram för biträdande lektorer och Wallenberg Academy Fellows.

Nya åtgärder kommer även att läggas in i verksamhetsplanen när den uppdateras i höst. Anders Karlhede understryker även behovet av rörlighet bland forskare och lärare: – Mobiliteten är stor och viktig när det gäller unga forskare vilket visas av hur vi rekryterar doktorander, biträdande lektorer och lektorer. De allra flesta kommer utifrån. Våra seniora aktiva forskare har omfattande internationella kontakter.

Dessutom har området ett program där lärare har möjlighet att få sabbaticals för att kunna fokusera på forskning vid ett annat lärosäte under en begränsad tidsperiod. Även Anders Karlhede betonar kollegiets betydelse för styrningen av verksamheten: – Det är inom kollegiet som kunskapen finns och det är kollegiet som ska utföra arbetet.

Enligt honom finns det i stort en samsyn inom Naturvetenskapliga området, även om de kollegiala problemen är tydligare på institutionsnivån och det kan vara svårt att hantera detta inom institutionerna.

Problemen hanteras genom samspel mellan de olika nivåerna – institutionsledning och områdesledning och ibland genom sam­ finansiering mellan dessa nivåer.

Däremot finns det en risk att vissa utvärderingar lägger hämsko på verksamheten: – Onödiga och illa genomförda utvärd­ eringar byråkratiserar och tynger ner verksamheten. Det ger oss alla mindre tid att göra det som är viktigt. Det är viktigt att skapa förutsättningar för och åstadkomma så bra forskning och utbildning som möjligt, uppmanar Anders Karlhede.

Tema: Ledning och styrning

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2016

Satsning över fakultetsgränser

Det är viktigt att jobba inom nätverk, enligt Kerstin Lidén.

Behov av administrativ hjälp Lätt att rekrytera forskare och lärare men svårt att få tag på administrativ personal och att få adminis­ trativt stöd. Så ser situationen ut vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur.

TEXT PER LARSSON

FOTO NIKLAS BJÖRLING

KERSTIN LIDÉN ÄR prefekt vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur.

Enligt henne är det inte något stort prob­ lem att rekrytera forskare och lektorer men däremot administrativ personal.

– Ett universitet är en väldigt speciell arbetsplats där många olika kategorier av anställningar ska samsas, förutom kontakten med studenterna. Det ställer stora krav på den administrativa personalen i fråga om ansvar, förväntningar och samarbetsförmåga, säger Kerstin Lidén.

Forskningsresurser arbetar institutionen ständigt på att få fram. Det sker framför allt genom att jobba inom internationella och nationella nätverk där information om olika utlysningar sprids samt att institutionen alltid är positiv till initiering av nya forskningsprojekt.

– Vi försöker låta alla blommor blomma, säger Kerstin Lidén.

Att få fram nya undervisningsresurser är däremot svårare eftersom dessa är mycket mer låsta i Humanitiska fakultetens budget.

Institutionen har ingen skriftlig policy eller särskild person avsatt för det strategiska arbetet, utan det sker i olika konstellationer beroende på de specifika utlysningarna.

– Men vi ser det som en av prefektens viktigaste uppgifter att informera om utlysningar och möjligheter samt att uppmuntra alla att söka de medel som utlyses

och även att se till att nominera forskare till olika stipendier och forskningsanslag.

Rekrytering av toppforskare När vi frågar Kerstin Lidén om exempel på framgångsrikt strategiskt arbete vid institutionen exemplifierar hon med att man rekryterat en internationell toppforskare från Uppsala universitet. Det rör sig om Anders Götherström, som främst forskar på DNA på skelett av människor och djur, och med flera uppmärksammade publiceringar i de tyngsta vetenskapliga tidskrifterna. Denna rekrytering möjliggjordes framförallt genom att institutionen fick särskilda medel allokerade från fakulteten. Institutionen har även lyckats att få externa forskningsresurser genom ett enträget ansökningsarbete i ett internationellt nätverk den ingår i.

Kerstin Lidén upplever att institutionen har ett bra samarbete med fakulteten och att det där finns förståelse för institutionens verksamhet och strategier när det gäller forskning och undervisning. I vissa strategiska frågor finns även kontakt med universitetsledningen.

Vilket ytterligare stöd behövs?

– Vi ser ett stort behov av administrativ hjälp när det gäller administration rörande forskningsansökningar, regelverk, kontraktsskrivande etc.

REKRYTERING AV SKICKLIGA forskare och lärare är av central betydelse. Det säger Karin Helander som är vicerektor för det human­ vetenskapliga området vid universitetet.

– Vi arbetar för att anställnings- och befordringsprocesser ska vara kvalificerade, transparenta och effektiva. Anställningar ska i normalfallet utlysas internationellt. Vi har på området tillsatt en fakultetsöverskridande referensgrupp för lärarförslagsnämnderna, där områdesgemensamma strategiska frågor kring rekryteringsprocesserna diskuteras.

Det humanvetenskapliga områdets strategier gäller för åren 2016–2018, men redan under 2015 arbetade området strategiskt med forskning och utbildning, bland annat inrättades tre fakultetsöverskridande utbildningsberedningar.

– Vi utlyser medel för strategiska, fakultetsöverskridande satsningar inom forskning och forskarutbildning. Under hösten arrangerades åtta seminarier kring områdets profilområden för kunskaps- och erfarenhetsutbyte över disciplin- och fakultetsgränser, säger Karin Helander. Vidare har området nu en ansvarig för områdets forskningsinfrastruktur: Astri Muren, dekanus vid Samhällsvetenskapliga fakulteten.

På områdesnämndens sammanträde i januari gick nämnden igenom åtgärdsplanen 2016–2018 för att identifiera åtgärder att arbeta med under våren, bland annat dimensionering av utbildningsutbudet, lärarutbildningarna (tillsammans med det naturvetenskapliga området), internationell studentmobilitet och former för att synliggöra hur området samverkar med det omgivande samhället.

Karin Helander lyfter även fram kollegiala beslutorgans betydelse för styrningen: – Kollegialitet borgar för kvalitet och kreativitet, den bygger på att man formulerar – och lyssnar till – genomtänkta och goda argument, det är en aspekt av den akademi­ ska friheten, som innebär att lärare är med och fattar strategiska beslut för hela verksamhetens bästa. Eftersom ett mycket stort beslutsmandat ligger på områdesnämnden är områdesnivån en möjlighet till att värna och manifestera det kollegiala inflytandet.

Den kollegiala strukturen handlar, enligt Karin Helander, om dynamiskt samspel mellan olika nivåer. Universitetets strategier är ramen för respektive områdes, de olika fakulteternas och institutionernas strategiska arbete – även om frågorna ser olika ut på olika nivåer.

Karin Helander lyfter fram att det humanvetenskapliga området är ett sammanhållet vetenskapsområde bestående av tre starka och profilerade fakulteter.

– Området ska såväl värna om fakulteternas respektive identitet som stärka det humanvetenskapliga området genom att driva strategiska, fakultetsöverskridande frågor samt arbeta för samordning och samarbete där det behövs.

19

20

Tema: Ledning och styrning

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2016

Det är forskarna på institutionerna som ska definiera forskningen.

Universitetsledningen kan hjälpa till i processen men inte styra alltför mycket.

”Bottom-up” bästa modellen för styrning av forskning Anders Nilsson är professor i kemisk fysik vid Fysikum men även vid Stanforduniversitetet. De senaste 15 åren har han huvudsakligen varit verksam i USA. TEXT PER LARSSON

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Vid upptakten i höstas talade Anders Nilsson om erfarenheter från USA.

ENLIGT HONOM FINNS det två extrema system för styrning av forskning: det ena är top down-modellen där ledningen styr allt och det andra är bottom up-modellen där forskarna bestämmer.

Vid Stanford finns en tradition av att professorerna styr valet av forskningsområden som universitetet satsar på. Vid det nationella laboratoriet SLAC, där Anders Nilsson även är verksam, är däremot styrningen uppifrån tydlig. Forskarnas insyn i det strategiska arbetet är liten och flexibilitet saknas att ändra inriktning på forskningen.

– Stockholms universitet är väldigt mycket bottom-up, vilket jag anser är det bästa. Det är forskarna på institutionerna som ska definiera forskningen. Universitetsledningen kan hjälpa till i processen men inte styra alltför

mycket. Dock ska de stötta när grupperingar har lyckats bygga upp starka miljöer och värna om dem som en nisch inom universitetet. Sedan måste man acceptera att starka miljöer kommer och går med tiden. De ska tillåtas dö ut när deras tid är över.

För att få bra styrning krävs framför allt en excellent lärarkår. Det innefattar bland annat att inte automatiskt återbesätta tjänster, att våga tillsätta oprövade biträdande lektorer, att endast befordra dem som har potential att bli framstående forskare och att rekrytera seniora forskare för att bygga upp nya områden. Alla som är forskarstuderande kan heller inte göra karriär inom akademin, enligt Anders Nilsson, utan de flesta behöver komma ut i industrin och på andra håll i samhället. I USA är forskarutbildning vid ett

bra universitet en nödvändighet för karriären i många icke-akademiska yrken. Endast de bästa doktorerna ska gå vidare inom akademin. Universitetet kan också verka som ”smörjmedel” för doktorer att komma ut i samhället, till exempel genom kortare internships för forskarstuderande.

De framstående miljöerna måste även få ordentligt stöd, bland annat genom ”seed grants”, och genom att anställa mer teknisk personal. En utbyggd forskningsservice som letar efter finansieringsmöjligheter samt stöttar forskarna att skriva excellenta ansökningar är viktigt. Sverige behöver hålla sig bättre framme till exempel med ansökningar till ERC. Viktigt våga ta risker På 60-talet var Stanford inte speciellt högt rankat, men man bestämde sig för att försöka rekrytera några av de bästa lärarna och forskarna till Stanford. Det ledde till en enorm utveckling och sedermera också till Silicon Valley.

– Det är viktigt att våga ta risker när det gäller biträdande lektorer men sedan göra en utvärdering där höga krav ställs för att få befordran. Tjänster måste utlysas brett så att ett urval av många starka kandidater kan göras. Detta gäller även Stockholms universitet.

Anders Nilsson lyfter fram betydelsen av att svenska universitet skapar ordentliga startpaket i samband med rekryteringar så att personen kan bygga en självständig verksamhet utan att behöva förlita sig på att samarbeta med mer etablerade kollegor.

– Då kan också förnyelse göras i samband med rekryteringar. Det tar ofta några år att få resultat och vederbörande kan sedan stå sig starkare i konkurrensen om forskningsanslag.

Tema: Ledning och styrning

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2016

EFTER ATT TIDIGARE bland annat varit professor i biokemi vid Stockholms universitet, rektor för Linköpings universitet och chef för EU:s forskningsorganisation ESF är Bertil Andersson nu rektor för Nanyang Technical University (NTU) i Singapore. NTU är ett av de universitet som gått snabbast framåt på rankningslistorna, enligt QS-rankningen är man nummer 13 i världen.

Vid UKÄ-konferensen ”Vi flyttar fram positionerna” i Aula Magna i november talade Bertil Andersson om framgångsfaktorer som lyft asiatiska universitet. Enligt honom är den viktigaste faktorn att politikerna målmedvetet satsat på forskning och högre utbildning. Vid NTU har staten satsat miljardbelopp på ett nytt campus och lärarna har bra betalt.

Förhållandena skiljer sig även på andra sätt mot Sverige: En genomlysning av verksamheten vid NTU visade att 250 forskare inte kunde redovisa att de presterat tillräckligt.

Lärarna fick sluta och istället gjordes en internationell rekrytering för att få in forskare och lärare av hög internationell klass. Idag kommer cirka 70 procent av lärarna vid NTU från andra länder än Singapore.

Hög kompetens hos studenterna är en annan framgångsfaktor, enligt Bertil Andersson. I de så kallade Pisamätningarna brukar skolelever i Singapore ligga i topp. Lägg till det att NTU kan erbjuda bra löner och forsk-

ningsvillkor, dessutom i en kosmopolitisk stad, så framstår det som perfekta förhållanden för en universitetsledning som vill jobba strategiskt med personalförsörjning.

– Den generösa tilldelningen av resurser skapar en dynamik som gör att vi kan testa olika saker, vilket i sin tur attraherar forskare och studenter, säger Bertil Andersson.

Han understryker även att kvaliteten värnas och att det sker kontinuerlig utvärdering av verksamheten. Rekrytering sker i internationell konkurrens och i en noggrann process.

Studenterna ger dessutom löpande omdömen om sina lärare. Vart tredje år görs även utvärderingar av vad forskarna publicerat.

Stark och drivande styrelse NTU har en nära samverkan med näringslivet och samhället. Ett exempel är universitetets styrelse som enbart innehåller externa ledamöter såsom ledande näringslivsföreträdare och utländska akademiker, bland annat tidigare rektorn för Imperial College i London.

Sammansättningen ger förankring i samhället och underlättar vid bland annat fundraising, säger Bertil Andersson.

– Som rektor får man inte vara rädd för en stark styrelse. Den är proaktiv på ett helt annat sätt än universitetsstyrelser i Sverige.

Men enligt Bertil Andersson är det inte bara universitetsledningen som har stor handlingsfrihet:

Hög grad av extern rekrytering En majoritet av de lärare som rekryterats till Stockholms universitet de senaste fem åren har disputerat och varit anställda vid andra lärosäten.

VETENSKAPSRÅDET HAR KOMMIT med en ny rapport om rekryteringar. Den visar att över 50 procent av forskarna och lärarna vid universitet och högskolor är internrekryterade, och att siffran på nationell nivå är ännu högre vid de stora lärosätena.

Mer än 60 procent av professorerna vid de stora universiteten har en doktorsexamen från samma lärosäte som de är anställda vid, liksom över 70 procent av lektorerna.

Rapporten visar vidare att internationell rekrytering vid de stora universiteten varierar från knappt 30 procent i naturvetenskap till cirka 10 procent i humaniora.

I höstas tog Stockholms universitet fram statistik för alla läraranställningar sedan 2011 (då det infördes elektroniskt ansök-

ningsformulär och ansökningar började sparas elektroniskt i diariet). Statistiken avser biträdande lektor, lektor, professor.

Samtliga dessa anställningar ska vara fullfinansierade, enligt universitetets riktlinjer.

Att titta på de senaste åren är mest intressant, eftersom det skett så stora förändringar inom högskolevärlden inte minst ifråga om internationalisering under senare tid – i synnerhet på det human­vetenskapliga området, skriver rektor Astrid Söderbergh Widding på sin blogg.

Disputerat vid andra lärosäten Resultaten skiljer sig en del mellan områdena. Inom det humanvetenskapliga området har 121 av totalt 222 anställda lärare

FOTO DENNY LORENTZEN

Stor handlingsfrihet i Singapore

21

Bertil Andersson på besök i Aula Magna.

– Våra forskargrupper har full autonomi i sin forskning. De kan initiera nya forsknings­områden och då få stöd från universitetet i form av startmedel (seed grants).

Bertil Andersson ingår i den svenska regeringens forskningsberedning. När han möter kolleger i Sverige lyssnar de intresserat på erfarenheterna från Singapore. Men de flesta tvivlar på att systemet kan överföras till Sverige. Det gör även Bertil Andersson, främst för att arbetslagstiftningen skiljer sig mellan länderna. Men faktorer som att öka mobiliteten, göra utlysningar mer internationella samt öka användningen av feed back från studenter tror han på.

– Det svenska systemet är inte dåligt, men det utnyttjar inte sin fulla potential. Sverige kan vara bättre!

PER LARSSON

disputerat vid annat lärosäte än Stockholms universitet, 48 av dem vid utländskt lärosäte. Endast 87 av de 222 hade Stockholms universitet som sin närmast föregående arbetsplats. På det naturvetenskapliga området har 52 av de totalt 64 anställda lärarna disputerat vid annat lärosäte, 37 av dem vid utländskt. Endast 18 personer kom direkt från annan anställning vid Stockholms universitet. Av de nio professorer inom naturvetenskap som anställdes under denna tidsperiod hade inte en enda disputerat vid Stockholms universitet.

Stockholms universitets policy är att läraranställningar ska utlysas internationellt och tillsättas i öppen konkurrens med starkast möjliga sökande, utan att preferens ges för lokala kandidater och utan krav på att kandidaten har extern finansiering, säger Astrid Söderbergh Widding.

– Detta har gett resultat. Givetvis finns alltid möjligheter att bli ännu bättre. Min bedömning är ändå att intern rekrytering av lärare idag inte är ett stort problem vid Stockholms universitet.

PER LARSSON

22

Forskning

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2016

Att ta en selfie och dela i sociala medier är som att skapa ett eget digitalt ”rum”, enligt Lisa Ehlin.

Du sköna nya digitala värld Digitala bilder har blivit en central del av samtidens verklighetsuppfattning, visar Lisa Ehlin i sin avhandling i modevetenskap.

TEXT HANNA HELLZÉN CRAMÉR

FOTO NIKLAS BJÖRLING

– TYDLIGT ÄR ATT vår digitala era inte har gjort oss mer separerade från varandra eller att våra liv har blivit mindre kroppsligt upplevda, snarare tvärtom. Det digitala verkar nå oss och våra kroppar alltmer, i nuläget kanske bäst representerat av bärbara kameror och annan bärbar teknologi. Just nu befinner vi oss i väst inte så mycket i en digital revolution så mycket som i en konstant digitalitet, säger Lisa Ehlin.

Att se ett hav av små upplysta skärmar på en konsert kan upplevas som att ingen tittar på konserten, men det kanske snarare är så att alla kollektivt delar upplevelsen och samtidigt skapar personliga ögonblick. Bilden är delaktig i ett presens, inte ett fryst ögonblick att senare printas ut på papper i en kopia.

Det digitala är på det här sättet också upplevt, menar Lisa Ehlin i sin avhandling Becoming Image. Perspectives on Digital

Culture, Fashion and Technofeminism.

Avhandlingen tittar närmare på olika typer av samtida digitala bildbruk som selfies och microbloggplattformen Tumblr.

Löpande genom avhandlingen finns också modet som en teoretisk kontext till bild­ användandet.

Maskulint kodad teknologi Den feministiska aspekten är viktig för Lisa Ehlin och har varit drivande genom avhandlingen. Digital teknologi ses fortfarande som någonting maskulint trots att väldigt många kvinnor idag använder sig av den digitala tekniken i sin vardag.

– Det finns ofta underliggande strukturer kring vad nya teknologier är ”tänkta” att användas till och inte. Selfies var exempelvis inte en del i den ekvationen. Att kvinnor på det här sättet ses som ”amatörer” i teknologi­

bruk för att de väljer att använda apparater på ”andra” sätt speglar tydligt dessa struktur­er, säger Lisa Ehlin.

Lisa Ehlin jämför att ta en selfie med att skapa ett eget digitalt ”rum”. Att ta och dela en selfie i sociala medier involverar komplexi­ teten i att betrakta sig själv och samtidigt bli betraktad av andra. Det handlar ofta om att vara ett subjekt och att ta upp utrymme i ett offentligt rum.

– Att vi ofta lägger skam och skuld i att ta en selfie visar på en osäkerhet kring det faktum att en kvinna kan göra sig själv till både den seende och den som blir sedd.

Selfies och mode går ofta hand i hand, i att exempelvis ta en bild av sig själv i en outfit.

Båda praktikerna anses ytliga och självupptagna, men ytan är också den plats där vi strukturerar oss själva och våra kroppar, säger Lisa Ehlin.

Forskning

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2016

Kilometertjockt istäcke över Norra ishavet för 140 000 år sedan

Det finns ofta underliggande strukturer kring vad nya teknologier är ”tänkta” att användas till och inte. Selfies var exempelvis inte en del i den ekvationen.

Om allt är digitalt, är något digitalt?

Lisa Ehlin menar att bilder, kanske för att de verkar så vardagliga och banala, är betydligt mer centrala för oss än vad vi ger dem erkännande för. En grundläggande fråga som löper genom avhandlingen är också: om allt är digitalt, är något då digitalt?

– Det finns inget glapp mellan det vi gör på skärmarna och det vi upplever bortom dem utan specifika praktiker måste tittas på med problematik som redan existerar.

Med andra ord, det finns ingen ”digital dualism”, där till exempel mobbning och internetmobbning är olika saker. Det

digitala är inte platt, utan vi tar med oss alla normer och värderingar in i det digitala. Notera till exempel att många aktiva internetanvändare hellre använder uttrycker afk [Away From Keyboard] än IRL [In Real Life].

– Vi klär oss ofta efter bilder vi har i huvudet, eller projicerar en ”bild” av vad vi vill framhålla med oss själva. Vi är så att säga redan vana vid att skapa oss själva som bilder, och genom att löpande ta bilder på oss själva fortsätter denna process av skapande. Numera finns också armband som projicerar telefonskärmen på under­ armen. Om vi ser kroppen i större och större utsträckning bli en del av teknologin på detta sätt bör vi verkligen fråga oss vad som är kropp och vad som är bild.

Nytt och outforskat forskningsområde Lisa Ehlin vill gärna fortsätta forska inom området.

– Det gäller att fortsätta plocka isär och titta närmare på olika aspekter av det digitala för att förstå vad som är nytt och vad vi har sett förut, och därmed kan lära oss historiskt av. Det är lätt att sätta allt som har med digitalitet att göra i en kategori av ”främmande” men så behöver det inte nödvändigtvis vara. Det här är centrala forskningsområden också eftersom vi skapar lagar och dömer – och bedömer – människor utifrån vad vi tror att vi (och andra) gör.

SEDAN 70-TALET HAR det funnits teorier om att Norra ishavet under istider täckts av ett kilometertjockt lager is. Nu har forskare vid Stockholms universitet, i samarbete med forskare i Göteborg, USA och Ryssland, för första gången kunnat visa att hypotesen stämmer. Upptäckten ger bland annat en inblick i stabiliteten hos flytande glaciärisar av den typ som i dag främst finns runt Antarktis.

– Vårt arbete visar att vi har haft en enorm så kallad isshelf i Norra ishavet, det vill säga runt Nordpolen, för omkring 140 000 år sedan. Den försvann troligen ganska snabbt och försvinnandet var sannolikt en viktig del i att få hela de­glaciationen att komma igång på allvar, säger Martin Jakobsson, professor vid Institutionen för geologiska vetenskaper/ Bolincentret för klimatforskning.

En isshelf är en flytande marin motsvarighet till en inlandsis och eftersom den flyter lämnar den i princip inga spår efter sig, utom om den går på grund. I dag finns några riktigt stora isshelfar kvar i Antarktis, men det finns inte mycket kvar av dem i Norra ishavet.

Under SWERUS-C3-expeditionen 2014 kunde forskarna med hjälp av isbrytaren Odens avancerade ekolod se spår av istidens stora isshelfar på havsbottnen uppe i centrala Arktis. Resultaten visar att Norra ishavets isshelfar har varit så stora att de många gånger överträffar de som finns runt Antarktis i dag, vilket bekräftar den rent teoretiska hypotes som lades fram på 70-talet. Isen var omkring en kilometer tjock, och när den drog fram över bland annat Lomonosovryggen, en bergskedja på havsbottnen, lämnade den djupa och uppåt flera hundra meter breda spår efter sig, som om en enorm kratta dragits över botten.

– Vi kan lära oss väldigt mycket av spåren från dessa stora isshelfar som har haft en stabiliserande effekt på land­ isarna de kopplar till. Både Grönland och Antarktis har tappat mycket yta av sina isshelfar under de senaste årtiondena.

Spåren efter hur fort istidens isshelfar brutits upp och hur det påverkat intillliggande landisar kan ge viktig information om hur den Västantarktiska isen och glaciärutlöpare från Grönland påverkas om isshelfarna där bryter upp, säger Martin Jakobsson.

Studien har publicerats i Nature Communications.

KARIN TJULIN

23

24

Forskning

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2016

Forskare vid DSV utvecklar nätdemokratin Vid eGovlab i Kista utvecklas teknik och smarta processer för att förbättra kommunikation mellan medborgare och myndigheter. Från årsskiftet koordineras även EU-projektet e-Skills Match härifrån.

TEXT THOMAS HELDMARK

FOTO EVA DALIN

Här blir eGovlab som en facilitator, en politiskt ofarlig plats där innovationskraften kan få spelrum.

Vasilis Koulolias.

EU-PROJEKTET E-SKILLS Match ska bidra till bättre matchning mellan kompetens­ behov och utbildning och på så vis förbättra konkurrenskraft och arbetsmarknad. Genom bland annat bedömnings- och examinationsverktyg ska den enskilde kunna kartlägga sin kompetensprofil och kunna hitta exakt den utbildning som behövs för en viss tjänst eller ett visst yrke. Mycket handlar om smart teknikutveckling, och att just Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet och eGovlab får vårdnaden av detta strategiskt viktiga EU-projekt är kanske inte så förvånande. eGovlab har under sin korta livstid gjort avtryck internationellt och fått nyfikna blickar mot sig.

Här, i det futuristiska NOD-huset i Kista, utvecklas nya former av samhällsstyrning, så kallad e-förvaltning. Här möts forskare, politiker, företag och medborgare för att skapa framtidens demokrati.

– Det handlar om att utveckla demokratin och göra förvaltningen mer effektiv, säger eGovlabs föreståndare Vasilis Koulolias.

Vid eGovlab sker forskning och utveckling,

men den är ”hands on”, och ska resultera i nya processer eller nya prylar. Vasilis Koulolias beskriver sig som en blandning av forskare och social innovatör. Han har lång erfarenhet av arbete i EU och med flera länders regeringar och det var med den portföljen han kom till universitetet för fem år sedan.

Andra länder kopierar eGovlab eGovlab startade som ett center inom Institutionen för data och systemvetenskap 2014 och har dragit till sig en hel del forskningsmedel från EU, Vinnova och andra finansiärer.

Flera av de appar man hjälpt till att utveckla säljs redan till andra länder och det finns nyfikna ögon lite varstans som följer utvecklingen på eGovlab. Motsvarigheter öppnar nu i Portugal, Japan och Moldavien.

Somya Joshi är forskningschef på eGovlab.

Hon står framför en dator och visar små filmer man gjort tillsammans med studenter i huset. Hon berättar att just Moldavien, som förvisso inte är utan stora problem, har utvecklat sin sköra demokrati med hjälp av samarbete med eGovlab.

Gunnar Wettergren är biträdande föreståndare vid eGovlab. Han förklarar: – Regeringen vill låta privata aktörer skapa nya tjänster genom att använda öppna myndighetsdata. Här blir eGovlab som en facilitator, en politiskt ofarlig plats där innovationskraften kan få spelrum.

I mångt och mycket handlar det om smarta sätt att analysera stora mängder data, det som i forskningssammanhang kallas Big data. Men det bygger också på en princip om medborgardeltagande i politiska processer och samhällsengagemang, så kallad bottom up.

App som underlättar integration Bland annat anordnas så kallade innovation jump-sessions som samlar studenter, ingenjörer, antropologer och andra samhällsaktörer kring ett särskilt problem, som de sedan försöker lösa.

En sådan jump-session behandlade prob­ lemet med integration och resultatet blev en app som samlar ihop öppen information från en mängd myndigheter och sedan översätter den till migrantens hemspråk.

– På så sätt kan de som flyr hit komma snabbare i arbete, snabbare in i samhället, säger Vasilis Koulolias.

Just den appen säljs nu till kommuner i Sverige och regeringar i en rad andra länder, exempelvis Storbritannien.

– Vi bidrog till appen. Men det var de enormt duktiga entreprenörerna som gjorde det egentliga jobbet, säger Gunnar Wettergren.

EU:s inre digitala marknad Han berättar vidare att eGovlab bidrar med tekniskt kunnande i arbetet med EU:s inre digitala marknad, en integrationsprocess som pågår för fullt. Bland annat har man bidragit med expertis för att utveckla så kallade e-ID. Centret bedriver också undervisning och ska bland annat dra igång en utbildning för offentliga tjänstemän i e-governance.

Centret har ett tiotal anställda och ytterligare ett 20-tal forskare affilierade. Men Vasilis Koulolias vill vidga samarbetet och göra eGovlab mer känt inom universitetet.

– Vi försöker vända oss till jurister, beteendevetare, statsvetare på universitetet och säga: kom och arbeta med oss!

Forskning

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2016

Nya material kan vävas på nanonivå

Omslaget på Science 22 januari 2016. Återgivet med tillstånd av AAAS. www.sciencemag.org

FÖR FÖRSTA GÅNGEN har forskare lyckats väva ett material på molekylnivå.

Forskningen leds från University of California Berkeley i samarbete med Stockholms universitet. Det nya materialet presenteras i tidskriften Science.

Att väva är ett beprövat sätt att tillverka material. På nanonivå har det varit okänt med vävda strukturer, men inte längre. Forskare har nu lyckats väva organiska trådar i ett tredimensionellt material med hjälp av kopparjoner. Det nya materialet är ett så kallat COF, covalent organic framework, och kallas COF-505. Kopparjonerna kan tas bort och läggas tillbaka utan att ändra den grundläggande väven, och samtidigt reversibelt ändra materialets elasticitet.

– Det ser nästan ut som en molekylär version av vikingarnas ringbrynjor.

Materialet är väldigt flexibelt, säger Peter Oleynikov, forskare vid Institutionen

Dåliga skolresultat påverkar hälsan BO VINNERLJUNG är professor i socialt arbete och har sedan ett antal år tillbaka undersökt vad som ligger bakom ohälsa och sociala problem hos unga vuxna i ett projekt finansierat av Riksbankens jubileumsfond. Han har lett ett projekt som kartlagt utsatta barn på ett sätt som inte gjorts på flera decennier. Framför allt har forskarna tittat på barn som fått insatser från socialtjänsten.

Nu kan forskarna visa att skolprestationer spelar en stor roll för den här gruppens framtida hälsa. De visar också att de utsatta barnen varit en blind fläck och att många av de generella välfärdsinsatser som görs, har missat den här marginaliserade gruppen. Många av barnen har märkbart sämre hälsa än andra barn, de har mer karies och är i många fall inte vaccinerade.

Forskningen visar bland annat att skolprestationer har ett självständigt förklaringsvärde för de höga överrisker

för social utslagning som finns bland de undersökta barnen. Det betyder att man genom att titta på barnens resultat i skolan kan ingripa på ett tidigt stadium, i 8–9-årsåldern, för att på lång sikt förbättra både hälsan och den sociala situationen hos gruppen. Det finns ett mycket starkt prediktionsvärde för framtida problem som till exempel missbruk, starkare än såväl socioekonomisk bakgrund och förekomst av psykopatologi hos föräldrarna.

Men det finns också lösningar. Denna forskning har redan spelat en viktig roll, så till vida att många kommuner till följd av resultaten börjat arbeta annorlunda.

– Det finns en rad exempel på hur man kan göra något så enkelt och billigt som att skicka bokpaket till de här familjerna en gång i månaden, vilket man kan visa ökar läskunnigheten för de som fått böckerna med flera år, säger Bo Vinnerljung.

för material- och miljökemi, Stockholms universitet.

COF:s är liksom MOF:s porösa tre­ dimensionella kristaller med mycket stor yta som kan adsorbera och lagra enorma mängder molekyler. Ett potentiellt användningsområde är att fånga och lagra koldioxid eller använda COF som katalysatorer för att omvandla koldioxid till användbara molekyler.

Forskningen leds av Omar Yaghi vid University of California Berkeley. Forskare vid Stockholms universitet: Osamu Terasaki, Yanhang Ma och Peter Oleynikov, har bidragit genom att bestämma det nya materialets struktur på atomnivå med elektronkristallografi.

– Det är en svår och komplex struktur och det var mycket utmanande. Vi har lagt mycket tid och energi på att lösa hur strukturen ser ut. Nu vet vi exakt var kopparjonerna finns, och vi kan också byta ut dem. Det öppnar för många nya möjligheter att skapa andra material, säger Yanhang Ma, doktorand vid Institutionen för material- och miljökemi.

ANNA-KARIN LANDIN

50 miljoner till forskning om de första vikingarna VILKA VAR VIKINGARNA, till skillnad från den ”vanliga” befolkningen i dåtidens Norden? Varför började skandinaver åka ut på omfattande vikingatåg just vid andra hälften av 700-talet? Vilket samhälle kom de ifrån och återvände till, hur fungerade deras ekonomi? Det är några av de frågor som forskarna vill svara på med projektet ”Vikinga­ fenomenet”. Svaren på de här frågorna kan vara centrala för att förstå bak­ grunden till det Sverige vi ser idag och för att kunna bemöta de ofta problematiska sätt på vilka kunskapen om det förflutna uppfattas och används i dagens samhälle.

Neil Price, professor i arkeologi vid Uppsala universitet, får totalt 50 miljoner kronor från Vetenskapsrådet, för forskningsprojektet Vikingafenomenet. Charlotte Hedenstierna-Jonson, forskare vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur kommer också att vara med och leda projektet.

25

26

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2016

NAMN OCH NYTT REDAKTÖR PER LARSSON FOTO NIKLAS BJÖRLING, CARLSSON BOKFÖRLAG, PER LARSSON, EVA DALIN, MAGNUS BERGSTRÖM, STOCKHOLM RESILIENCE CENTRE OCH KVA (VIVI TÄCKHOLMS ARKIV).

Hallå där Catarina Rydin, förståndare för Bergianska botaniska trädgården sedan i november.

Vad fick dig att söka tjänsten?

Jobbet innebär en oemotståndlig blandning av forskning och publik verksamhet. Det är en fantastiskt kul utmaning att samtidigt med forskningen leda en av Sveriges mest kända och älskade botaniska trädgårdar.

Hur har första tiden varit?

Mycket rolig och givande men också krävande med mycket nytt att sätta sig in i. Som tur är har jag blivit varmt välkomnad av personalen i trädgården.

Vad har du forskat om tidigare?

Jag arbetar med storskaliga evolutionära frågeställningar hos landväxter. Genom att studera både nutida och utdöda växter söker jag svar på frågor om biodiversitetens utveckling över långa tidsrymder.

Räknar du med att kunna behålla någon forskning?

Absolut, det är en del av jobbet. Mitt forskningsprojekt rullar på som förut.

Vad ska man inte missa i Bergianska i år?

Man ska titta i vårt program för året; där finns många godbitar. Bland mina favoriter är en visning i Edvard Andersons växthus den 5 april som handlar om odling på de gamla romarnas tid. Vi har också fantastiskt vacker vårblomning av lökväxter i trädgården. De senaste åren har vi fyllt på med ännu fler blomsterlökar i gräsytor och rabatter, tack vare sponsring från vår vänförening. Guidade visningar av vår- och försommarblomningen ges den 26 april och 24 maj. Men man måste inte vänta till våren. Italienska terrassen är lika härlig året runt.

Har du någon favoritväxt i trädgården?

Jag har en något underlig dragning till oansenliga och udda växter, som kanske till och med kan anses ”fula”. Jag vet inte varför, men det har alltid varit så. Och sen är jag ju också oerhört intresserad av fossil och utdöda växter. Och då blir valet av favoritväxt enkelt: Welwitschia mirabilis, denna jättekonstiga växt vars närmaste släktingar verkar ha dött ut redan under dinosauriernas tid. Den finns bara i Namib­öknen i sydvästra Afrika. Och så i Bergianska trädgården förstås!

Boken Frescati under luppen UNDER 2015 KOM en ny bok ut om Frescati. Där beskrivs området Frescati från att ha varit en kunglig förlustelse- och djurpark till nybyggarsamhälle och vetenskapsstad. Här beskrivs även Bergianska trädgården, villorna kring Brunnsviken, Riksmuseet, Ekhagen, Torphagen, Roslagsvägen och Roslagsbanan, Ålkistan, Stora Lappkärrsberget, Lantbruksakademiens experimentalfält och Vetenskapsstaden, Stockholms universitet samt Ekoparken och Nationalstadsparken.

Författaren Anders Hedin, som själv är uppvuxen i Ekhagen, har med sin målande penna beskrivit kungar, Nobelpristagare, friherrinnor och professorer, tobaksfabrikörer, punchkungar och grosshandlare, affärsidkare, skådespelare och konstnärer samt familjer och andra lokala profiler, som alla bott i Frescati.

Boken ger främst en omfattande bebyggelse- och kulturhistorisk skildring av Frescati med ett brokigt persongalleri där

människor vittnar både med minnen och historier, alltid knutna till tid och plats. Boken är också illustrerad och har ett rikligt bild­urval.

Förordet är skrivet av Per Wästberg, tidigare bosatt på Stora Skuggan, som även har låtit huvudpersonen Vindrot växa upp i Frescati i sin roman Arvtagaren (1958).

Frescati: människorna, husen och allt som hände (Carlsson Bokförlag).

MAUD ROBERTS

Stockholms universitetsbibliotek

Rättelse: Tyvärr blev det fel med bild och bildtext i förra numret i artikeln om fyndet av en text av Augustinus. Den bild som är i tidningen är från Julfesten (in nativitate domini).

Fysikpodd tog doktorander till Nobelstudion JESSICA ELEVANT, ÄR doktorand i fysik vid universitetet och forskar om neutrino­ oscillationer. Tillsammans med Stella Riad, doktorand i fysik på KTH, driver hon Fysikerpodden, där de talar om fysik på ett populärvetenskapligt sätt. 2015 års Nobelpris i fysik belönade upptäckten av neutronooscillationer och då ville Sveriges Television ha experter i tv-studion. Jessica och Stella blev kontaktade och tillfrågade om de ville sitta i Nobelstudion för att kommentera fysikpriset. Så blev det också och dessutom fick de gå på prisutdelningen i Konserthuset. Fysikerpodden hittar du på fysikerpodden.se.

27

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2016

Hans Adolfsson förordas som rektor i Umeå HANS ADOLFSSON, prorektor och professor i kemi samt övergripande ansvarig för lärarutbildningarna vid Stockholms universitet, har av Umeå universitets styrelse förordats som rektor. Detta efter att hörandeförsamlingen tillstyrkt universitetsstyrelsens förslag på Hans Adolfsson som kandidat till tjänsten som rektor för Umeå universitet från och med den 1 juli 2016. Regeringen ska fatta det formella beslutet, vilket väntas under februari eller mars.

Förordnandet till rektor gäller normalt för en period om sex år med möjlighet till förnyelse av anställningen två gånger om vardera högst tre år.

David Drew får pris av KVA KUNGLIGA VETENSKAPSAKADEMIEN har beslutat att tilldela Tage Erlanders pris för naturvetenskap och teknik 2016 till David Drew vid Institutionen för biokemi och biofysik för forskning om proteiner som sköter transport över biologiska membraner. David Drew är Wallenberg Academy Fellow och har tidigare fått flera priser för sin forskning.

Visste du att Vivi Täckholm har givit namn åt den nya föreläsningsalen i Arrheniuslaboratoriet (Q-huset).

HON LEVDE 1898–1978 och utbildade sig till botanist vid Stockholms högskola.

Vivi blev expert på Egyptens flora och levde under en stor del av sitt liv i landet.

Där blev hon en hyllad föreläsare och dessutom handledare åt flera egyptier som blev professorer runt om i världen. Hon var även brobyggare mellan Egypten och Sverige, bland annat genom att ta emot såväl turister som svenska ministrar och kungligheter på besök i landet.

Vivi var dessutom författare av bland annat barnböcker och gjorde insatser för Norges och Finlands motståndsrörelser under andra världskriget. Förutom att utses till hedersdoktor vid Stockholms högskola fick hon ta emot ordnar i Sverige, Egypten, Norge och Finland.

SU-forskare mest citerade inom astronomi

I korthet

TIDNINGEN POPULÄR ASTRONOMI har skapat en lista över de mest citerade svenska artiklar inom astronomi och relaterade områden. Listan toppas överlägset av forskare från Stockholms universitet. Forskare från universitetet är medförfattare på de tre mest citerade artiklarna och av de tio mest citerade artiklarna finns medverkan i sju av dem.

PHER G. ANDERSSON, professor i organisk kemi, får Ulla och Stig Holmquists vetenskapliga pris i organisk kemi för sina internationellt uppmärksammade studier av katalytiska föreningar som används för att skapa olika typer av organiska föreningar till nytta för samhället. Prissumman är på omkring en miljon kronor.

ERC Consolidator Grant till Maja Schlüter MAJA SCHLÜTER vid Stockholm Resilience Centre har tilldelats ett ERC Consolidator Grant på 18 miljoner kronor. Forskningsprojektet ska utveckla teorier om förändringar i social-ekologiska system, med hänsyn till det ökade ömsesidiga beroendet mellan människa och natur från lokal till global skala.

Nytt stipendium för att studera i Japan Tack vare en donation från Mitsubishi Corporation och det nya stipendiet vid Stockholms universitet kommer 19 studenter få möjligheten att förlägga en eller två terminer av sin utbildning vid ett av elva japanska universitet under 2015 och 2016.

TORSTEN PERSSON, professor vid Institutet för internationell ekonomi, har av Vetenskapsrådet beviljats 50 miljoner kronor för ett tioårigt projekt kallat ”Social och politisk ekonomi: teori och empiri”.

MONA BLÅSJÖ, docent vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, och ALEXANDER PERESWETOFF-MORATH, docent vid Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, har av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond tilldelats bidrag för forskningsprojekt.

ULRICA SÖDERLINDS bok ”Ancient foodways – gastronomy in Egypt, Greece, Rome, Luristan and the Muslim world” har av Gourmand World Cookbooks Awards blivit utnämnd till bästa svenska kulinariska historiska bok 2016. Hon är forskare vid Ekonom-historiska institutionen.

HENRIETTA NIELSEN vid Institutionen för neurokemi har fått anslag inom Vinnovas program Mobility for Growth som ger henne möjlighet att verka vid Mayo Clinic College of Medicine i USA. ANDERS BJÖRKVALL, docent vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, har av Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT) beviljats bidrag för ett samarbete med Arlene Archer vid University of Cape Town.

EMANUEL BYLUND anställs som professor i tvåspråkighet.

JONATHAN MARTIN anställs som professor i toxikologisk miljökemi.

ANDERS WÄSTFELT, docent vid Kultur­ geografiska institutionen, Stockholms universitet, har valts in som ledamot i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien.

IRMY SCHWEIGER har befordrats till professor i kinesiska.

Läs mer på su.se/medarbetare

28

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2016

Min arbetsplats: Institutionen för naturgeografi

HISTORISKA KARTOR är ett av Saras främsta arbetsredskap, den här är från Nynäs natur­ reservat. ”Jag tittar mycket på hur landskapet såg ut förut och hur det har förändrats. Kartor har en nyckelroll i min forskning”, säger Sara.

FOTO NIKLAS BJÖRLING

MASSAJHALSBANDET kommer från Tanzania. Många saker i rummet har Sara samlat på sig under resor.

RUMMET: Rummet är litet men hemtrevligt. Hon hade ett större kontor förut men ville hellre ha det hon nu sitter i. ”Det har varit folk som reagerat på att en professor inte har det största rummet, men jag gillar det här. Jag tycker om fönstren och att jag kan se fåglar som häckar i träden”, säger Sara.

AKVARIET är ett överblivet från Botaniska institutionen. Den har funnits på Saras kontor i över tio år och är hem för guppys, räkor, snäckor och växter.

ELEFANTBAJSET finns alltid i Saras rum men ligger oftast i fönstret tillsammans med spillning från giraff och koantilop. Det är torrt och luktfritt. Det kommer från västra Tanzania där Sara och hennes forskargrupp analyserat hur elefanter rör sig i landskapet under två års tid.

I området pågick mycket tjuvjakt men under regnperioden var det otillgängligt på grund av stora våtområden, och elefanterna kunde röra sig fritt.

UKÄ förespråkar mooc UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET HAR PÅ uppdrag av rege­ ringen utrett möjligheter och eventuella hinder med att införa öppna nätbaserade kurser, så kallade moocs, i svensk högskola. UKÄ föreslår att mooc ska kunna rymmas och finansieras inom högskolan.

UKÄ:s förslag innebär att alla statliga lärosäten och ett flertal enskilda utbildningsanordnare ska ha möjlighet att anordna öppna nätbaserade kurser på rimliga villkor. Svenska moocs ska få finansieras av statliga anslag, men i begränsad omfattning. För flera lärosäten behövs stödfinansiering. UKÄ föreslår därför att staten avsätter särskilda medel, som också ska kunna användas för utveckling av digital högskolepedagogik.

– Mooc står för en i grunden positiv utveckling, att göra kunskap tillgänglig för stora grupper människor. Den nya utbildningsformen kan bidra till det livslånga lärandet och att höja kunskapsnivån i samhället. Den ger också svenska lärosäten möjlighet att profilera sig internationellt. Det är bra för Sverige, säger universitetskansler Harriet Wallberg.

OMSLAGSBILDEN till senaste numret av Journal of Vegetation Science kommer från en artikel av en av Saras studenter.

Det handlar om ett masterarbete om gräsmarker vid risodlingar i Japan.

TUMSTOCKEN, ett arbetsredskap som alltid är med i fält. Den används för att mäta ut provrutor för att räkna växter samt för att mäta växternas höjd.

Nordiskt samarbete om hållbara samhällen i Arktis ETT NORDISKT FORSKNINGSCENTER finansierat av NordForsk kommer att skapa en tvärvetenskaplig forskningsmiljö med spetskompetens för att initiera nytänkande om hållbar utveckling, med särskilt fokus på råvarutvinning och gruvdrift i Arktis. Det nya cent­ ret leds av Kungliga Tekniska högskolan i samarbete med Stockholms universitet och Stockholm Environment Institute. Initiativet engagerar ett internationellt nätverk av forskare inom humaniora, naturvetenskap och samhällsvetenskap. Att engagera lokalsamhällena i miljö­ övervakning och forskning är också en central del av REXSAC. – REXSAC ger oss en unik möjlighet för att bygga kunskap i samarbete med lokalsamhällen. Vi ska studera hur landskapet påverkas när flera olika miljöförändringar samspelar, till exempel förändrad markanvändning orsakad av gruvdrift, utveckling av infrastruktur och klimatförändringar, säger Gunhild Ninis Rosqvist, professor vid Institutionen för naturgeografi.

FOTO ANNA-KARIN LANDIN

SARA: Sara Cousins är professor i naturgeografi. Hon har en bakgrund inom ekologi och geografi. Just nu handlar forskningen om Stockholms skärgård, biologisk mångfald och hur människor och djur sprider frön.

29

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2016

Gör din röst hörd! Skriv ett inlägg till Universitetsnytt, per.larsson@su.se

Uppmana studenter att utse Årets lärare GENOM PEDAGOGISKA PRISET vill universitetet uppmärksamma goda pedagogiska insatser och deras betydelse för studenters lärande. Alla studenter kan föreslå lärare – det går också att vara fler som nominerar i samma formulär.

Pristagarna utses av rektor på förslag av styrelsen för Centrum för universitets­ lärarutbildning. Nomineringsperioden är öppen fram till 10 mars.

Fonetiklaboratoriet i samarbete med Dramaten

Tyck till om produktionsverktyget och mediabanken

DEN 25 JANUARI uppträdde artisten Anna von Hausswolff på Dramatens stora scen med en åtta personer stark orkester. Men även Fonetiklaboratoriet vid Stockholms universitet fick plats på scenen denna kväll. Konserten var ett transdisciplinärt experiment med utgångspunkt i Anna von Hausswolffs musik initierat av Dramaten som bjuder in kreatörer från andra verksamheter.

Till konserten med Anna von Hausswolff anlitades de grafiska formgivarna och scenograferna Sophia Wood och Tove Alderin för att utforma ett scenografiskt koncept. Sophia och Tove engagerade i sin tur professor Mattias Heldner vid Fonetiklaboratoriet för att göra visualiseringar i anslutning till musiken med fonetiska verktyg. Framför allt användes realtidsspektrogram och olika slags akustiska filter. Resultaten kombinerades med övrig ljussättning och projicerades på den enorma bakre väggen till stora scenen.

FÖR ATT KUNNA utveckla universitetets verktyg för visuell identitet – produktionsverktyget och mediabanken – genomför Sektionen för kommunikation under våren en större utvärdering. Hur upplever du som användare produktionsverktyget och mediabanken, vad fungerar bra respektive mindre bra, uppfyller verktygen dina behov, saknar du mallar eller har du förslag på funktioner som du tycker behöver utvecklas? Var med och påverka underlaget för den framtida utvecklingen genom att besvara den webb-baserade enkät som skickats ut till alla användare. Hör gärna av dig till oss om du är intresserad av att delta i en workshop i mars kring verktygen eller om du vill ha enkäten, men ännu inte har fått den. visuellidentitet@su.se

FEB MAR FOTO EVA DALIN

18 FEB

23 FEB

29 FEB

10 MAR

15 MAR

16 MAR

16 MAR

Lärarkonferens­ 2016 – undervisning och lärande i akademin

Introduktion i systematiskt miljöarbete

DSV 50 år – öppet jubileumsevent

Medieutbildning för administrativa chefer

Grundutbildning i Raindance och Fakturaportalen

Öppet hus

Pedagogiskt ledarskap

Läs mer och hitta fler evenemang på su.se/medarbetare/medarbetarkalender

30

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2016

IN ENGLISH EDITOR PER LARSSON

PHOTO EVA DALIN, NIKLAS BJÖRLING AND SCIENCE 22 JANUARY 2016 (REPRINTED WITH PERMISSION FROM AAAS)

SU.SE/ENGLISH/NEWS

REDAKTION@SU.SE

What can the University do for new arrivals?

2015 WILL GO down in history as the year we saw a very large influx of refugees, mainly from the Middle East and war-torn Syria, to Europe. Many people gave up everything they had in order to go on a perilous journey to find a safer place to live. Sadly, we have seen far too many people lose their lives on their journey across the Mediterranean, and who can forget the image of three-year-old Alan Kurdi’s lifeless body on a beach in Turkey. Fortunately, there are many others who have managed to escape persecution and the horrors of war, and who will eventually reach a, hopefully, better place to live.

In 2015, 160,000 asylum seekers found their way to Sweden.

Many new arrivals have degrees that are highly relevant to Sweden, for example in healthcare and education, and should be able to enter the Swedish labour market relatively quickly. The problem is that the procedure for granting residence permits to asylum seekers is long, and it takes time for new arrivals to enter an establishment phase and gain access to language training, etc. A variety of measures to speed up these processes are being discussed, and much is in the works. In light of this, I know that many employees and students at the University are highly committed to this issue and think that we as a university should do something for the new arrivals.

The Vice-Chancellor has appointed me the University’s contact person in matters relating to refugees, with a responsibility to coordinate and disseminate knowledge about the work we do and can do, and in this role I have already received a number of good ideas and suggestions. “Korta vägen” (the short path), a collaborative project between the University and Arbetsförmedlingen (the Swedish

Public Employment Service), is an example of a very successful effort in which new arrivals receive career guidance and work placement as a first step to establish themselves in the labour market. There is an explicit demand for placement sites, and I am convinced that we, in the context of the University’s operations, have many high-quality placements to offer. Therefore, I would like to encourage everyone who is able to offer a placement to contact the project management of Korta vägen.

Throughout the spring, the Association of Swedish Higher Education (SUHF) will look at the experiences of Swedish universities working with this issue, and they have invited us to a first seminar to be held at KTH on 8 February. At the seminar, representatives of various higher education institutions will present their efforts to provide meaningful employment to new arrivals, UHR will present their work on validation, and the Swedish National Union of Students (SFS) will present their proposals for an open knowledge society. As the University’s contact person for matters relating to new arrivals, I am also looking forward to receiving more good examples of work related to our core activities – education and research – that we, as a university, can do to offer people with academic training a way into the labour market. You are welcome to get in touch.

HANS ADOLFSSON, Pro Vice-Chancellor hans.adolfsson@su.se

Students organise language café for new arrivals

Significant increase of applicants for international programmes

LAST AUTUMN, Pauline Diurson Runfors, who studies political science and economics, and her mother, Pia Runfors, were thinking about what they could do to help newly arrived refugees. Pia started meeting with a group in her office at a PR firm every week after their language class. Pauline was present at these meetings and later started her own group in order to help more people. In December, she and fellow student David Mattsson started a language café at the University. About 20 new arrivals attend the meetings, which are held once a week. Paulina and David are usually joined by some of their fellow students.

“An important aspect is for the participants to meet people who speak Swedish, as language is an important part of integration. Social integration is just as important as linguistic integration. The reason my group comes to the University is that most participants are interested in further study, and this way they get to experience the university environment,” says Pauline.

When we visit the language café, we find a table laden with Arabic dishes prepared by the participants. Dishes such as falafel and hummus are not too difficult to explain in

THE NUMBER OF applicants for international master’s programmes at Stockholm University starting autumn 2016 have increased with 62 percent in the last application round, to 11,400 students.

Applications from countries in Northern Africa show a particularly strong increase, for example, the number of applicants from Egypt has increased from 46 to 872. One explanation may be the troubled situation in neighbouring countries and areas. There are also notable increases in the number of applicants from the USA, Turkey, Bangladesh and China. About 80 percent of the applicants are fee paying students, i.e. students who come from countries outside the EU/EEA. In total 1,892 people have applied for international courses and undergraduate programmes at Stockholm University, which is an increase of 10 percent compared to the autumn semester in 2015.

Swedish. Some of the ingredients, however, such as radish and eggplant, turn out to be good language practice. There are also opportunities to discuss waiting in line and other “Swedish” social rules.

Basel Al Harire comes from Syria and is studying Swedish For Immigrants, where he found out about the language café. He has been there four or five times, and this time he brought his two brothers with him.

“This is a good way to meet Swedes and practice the language.”

Mohamed Salah from Egypt says that you have to learn Swedish in order to get a job.

“It is great that students want to meet us and talk. We get to learn more about such things as traditions, food and hobbies, as well as a chance to socialise.”

31

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2016

Hans Adolfsson nominated as Vice-Chancellor in Umeå HANS ADOLFSSON, Pro Vice-Chancellor and professor of chemistry at Stockholm University, has been nominated as Vice-Chancellor by the board of Umeå University. This follows the consultative assembly’s endorsement of the university board’s recommendation to appoint Hans Adolfsson as Vice-Chancellor of Umeå University from 1 July 2016. The government will make the formal decision, which is expected in February or March.

The Vice-Chancellor usually serves a sixyear term, with the possibility of extending the term for a maximum of three years twice.

New name academic area: Human Science ON JANUARI 1, 2016, the academic area for humanities, law and social sciences changed its name to Human Science. On the same date the Board of humanities, law and social sciences and the Office of humanities, law and social sciences changed their names to the Board of Human Science and the Office of Human Science.

ERC Consolidator Grant to Maja Schlüter MAJA SCHLÜTER from the Stockholm Resilience Centre has been awarded an ERC Consolidator Grant worth SEK 18 million.

The research project aims to develop theories about changes in social-ecological systems, with reference to the growing interdependence between humans and nature on both the local and the global scale.

Water Prize Laureate addressed water challenges AN INTERNATIONAL EXPERT panel discussed the imperative water situation in the world at a Kapuscinski Development Lecture hosted by Stockholm University on Wednesday 3 February. The panel included 2015 Stockholm Water Prize Laureate Shri Rajendra Singh and Stockholm University’s researcher Fernando Jaramillo, whose recent study raised the global human freshwater footprint to a higher level than was previously thought.

The talk is available at www.su.se/play

Educational Partnership Stockholm-Illinois wins international award THE ILLINOIS-SWEDEN Program for Educational and Research Exchange (INSPIRE) has been awarded the 2016 Heiskell Award in the category of “International Partnerships” for its sustained, multi-faceted collaboration in research, education, and service.

The partnership, which involves four universities according to the release by the Institute of International Education, — the University of Illinois at Urbana-Champaign, KTH Royal Institute of Technology, Stockholm University, and the Karolinska Institutet, has been nominated for providing “a model for global leadership in higher education, research collaboration, and public engagement.”

The pilot project, which started in 2012, is also said to have increased student mobility to Sweden sevenfold and a similar number of Swedish students coming to UI. Research symposia, leadership summits and study visits have been organised within the partnership. In addition, new courses have been developed, for example one inter-disciplinary learning-abroad course focused on climate change and its effects on the cultures, geographies, ecologies, and economies of the Arctic.

“University of Illinois is an important strategic partner for Stockholm University, and we also particularly appreciate the cooperation with KTH and KI in this alliance”, says Stockholm University Vice-Chancellor Astrid Söderbergh Widding in a comment.

First material to be woven at nano level FOR THE FIRST time, scientists have been able to weave a material at molecular level. The research is led by University of California Berkeley, in cooperation with Stockholm University. The new material is presented in Science.

Weaving is a well-known way of making fabric, but has until now never been used at the molecular level. Scientists have now been able to weave organic threads into a three-dimensional material, using copper as a template. The new material is a COF, covalent organic framework, and is named COF-505. The copper ions can be removed and added without changing the underlying structure, and at the same time the elasticity can be reversibly changed.

– It almost looks like a molecular version of the Vikings chain-armour. The material is very flexible, says Peter Oleynikov, researcher at the Department of Materials and Environmental Chemistry at Stockholm University.

COF’s are like MOF’s porous threedimensional crystals with a very large internal surface that can adsorb and store enormous quantities of molecules. A potential application is capture and storage of carbon dioxide, or using COF’s as a catalyst to make useful molecules from carbon dioxide.

The research is led by Professor Omar Yaghi at University of California Berkeley.

At Stockholm University Professor Osamu Terasaki, PhD Student Yanhang Ma and Researcher Peter Oleynikov have contributed to determine the structure of COF-505 at atomic level from a nano-crystal, using electron crystallography methods.

High external recruitment level of teachers at the University NEW STATISTICS SHOW that the majority of teachers recruited to Stockholm University in the past five years have received their PhDs from, and been employed at, other universities.

Last autumn, Stockholm University produced statistics for all teaching positions since 2011. The statistics relate to assistant professors, senior lecturers and professors.

All of these positions should be fully funded, according to University guidelines.

It is most interesting to look at the last few years, as the academic world has undergone so many changes, not least in terms of internationalisation – especially in human science, writes Vice-Chancellor Astrid Söderbergh Widding on her blog.

The results differ slightly between disciplinary domains. In human science, 121 out of 222 appointed teachers received their PhD from another university, 48 of them from a foreign university. Only 87 of the 222 had Stockholm University as their previous work-

place. In science, 52 out of 64 appointed teachers received their PhD from another university, 37 of them from a foreign university. Only 18 people came directly from other employment at Stockholm University.

None of the nine professors appointed in the disciplinary domain of science during this time period had a PhD from Stockholm University.

Stockholm University’s policy is that teaching positions should be advertised internationally and filled in open competition with the strongest possible candidates, without giving preference to local candidates and without requiring that candidates have external funding, says Astrid Söderbergh Widding.

“This has made an impact. Of course, it is always possible to get even better, but my assessment is that internal recruitment of teachers is currently not a big problem at Stockholm University.”

Universitetsnytt Stockholms universitet 106 91 Stockholm

Posttidning B

Krönika

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Niklas Janz Niklas Janz arbetar som lektor i evolutionär insektsekologi vid Zoologiska institutionen. Han är också författare och har hittills gett ut två ungdomsromaner.

Att välja väg över fältet “URSÄKTA, MEN JAG ska till en föreläsning i hus D, men salen verkar inte finnas!”

Och så det där desperata ansiktsuttrycket som antyder att det handlar om en närmast existentiell vilsenhet. Och jag förstår att studenten i fråga ännu inte har greppat Stockholms universitets grundläggande akademiska geografi.

För när man kommer upp ur tunnelbanan vid station Universitetet måste man fatta ett avgörande beslut. Två spikraka gångvägar leder härifrån: åt vänster naturvetenskap, åt höger humaniora och samhällsvetenskap. Och som för att förstärka symboliken ytterligare så separeras de huskroppar som hyser dessa institutioner av ett stort ödsligt fält.

För många är nog valet självklart, den andra vägen existerar mest som en sorts nödvändig motpol. Andra irrar faktiskt vilse, som studenten ovan som liksom känner på sig att något blivit avgörande fel, trots att det tydligt står att vi faktiskt befinner oss i hus D. För vem kunde tro att man skulle benämna husen likadant på båda sidorna av fältet, som om de verkligen befann sig i parallella världar?

Jag tänker på det här ibland när jag kommer upp ur tunnelbanan. För min egen väg hit har varit allt annat än spikrak. Som ung student på åttiotalet valde jag, utan större tvekan, den högra vägen. Eftersom jag nu har min arbetsplats på andra sidan fältet kan det ju tyckas som ett ungdomligt snedskär, men jag är glad för de år jag spenderade där på andra sidan fältet.

Jag blev aldrig idéhistoriker, socialantropolog eller litteraturvetare. Men saken är ju den att inget man lär sig är i vägen. Även en biolog kan må bra av lite humaniora. Och kanske skulle en humanist även må bra av lite biologi?

Jag tror att vi rent allmänt skulle må bra av lite krokigare vägar inom akademin. Jag drömmer ibland om en geografi som gynnar fler spontana möten, och varför inte en gemensam

Nästa nummer av tidningen kommer ut 5 april. Manusstopp 7 mars.

kurs för alla förstaårsstudenter. Där man får reflektera över kunskapens villkor, vad som egentligen gör ett universitet till ett universitet. Bildning, inte bara utbildning.

Det är kanske fåfänga fantasier så här på väg till jobbet en vintermorgon. Vi har ju fullt upp med vårt. Solen skiner i ansiktet när jag slår in på den vänstra vägen. Frescati är vackert, och fältet där till höger gör nog sitt till.

Men kanske fanns det ändå en djupare tanke bakom den parallella namngivningen av huskropparna på de olika sidorna av fältet? Kanske fanns en vilja att vi skulle irra vilse och hamna i den andra världen ibland?

Nästa gång jag möter en vilsen student i korridoren ska jag överväga att svara: “Ja, du har kommit rätt. Välkommen, kliv in!”

NIKLAS JANZ

Jag tror att vi rent allmänt skulle må bra av lite krokigare vägar inom akademin.

Jag drömmer ibland om en geografi som gynnar fler spontana möten, och varför inte en gemensam kurs för alla första­ årsstudenter.