__MAIN_TEXT__

Page 1

stim Medlemstidningen för dig som skapar musik Stim-magasinet #4 2013 www.stim.se

”Det finns lika många sätt att skriva musik som det finns låtskrivare.” Sarah Dawn Finer, sidan 20

Släppa taget ”Att lämna över verket till en dirigent är den emotionellt starkaste situationen som finns för en tonsättare. Men man ska inte hålla för hårt i sina verk, det är som att inte låta sina barn bli vuxna.”

Tonsättarporträtt:

Jonas Valfridsson Dirigentens betydelse Stim och YouTube Musiken stärker varumärket


Rätta till akustiken i ditt studiorum! London 12a Studio Kit: • Komplett studiokit ”in a box” • Kontrollerar problematisk bas • Absorberar oönskade reflektioner • Enkel installation utan lim För Studios på 10–14 kvm, Hemmabiorum 14–18 kvm Primacoustic London kit ger dig en komplett lösning med allt du behöver för att förbättra akustiken i ditt rum enligt den akustiska principen ”LEDE” (Live-End, Dead-End), där den delen av rummet där ljudkällan finns har större dämpning medan den så kallade mottagarsidan lämnas relativt live för ett naturligare sound. Strategiskt placerade paneler kontrollerar oönskade reflektioner, flutter-eko och hjälper till att reducera stående vågor. All viktig baskontroll tas om hand med hörnmonterade basfällor. Montera själv! Akustikpanelerna monteras enkelt genom att tryckas fast på medföljande uppfästningsanordningar så att man slipper använda sättlim som förstör väggarna. Panelerna finns i svart, grått eller beige, och kan även kläs i tyg i valfri färg. De levereras komplett med fästbyglar, skruvar och plug samt rätt bit till borrmaskinen.

Pris: 6.995 Kr. inkl. moms ®

Stockholm: tel. 08-470 58 10 Malmö: tel. 040-43 23 90 www.arva.se • info@arva.se Angivet pris är rekommenderat cirkapris.


ledare

Musikens högtid December. Mörker och kyla betvingas med tända ljus, dofter, prydnader och musik. Under julen är vi storkonsumenter, även av musik. På ICA hamnar en jul-cd med favoritartisten på varubandet mellan den förkokta skinkan och pepparkakorna med apelsinsmak. Till morgonkaffet slår vi trötta på radion med Nu tändas tusen juleljus eller Betlehems stjärna. Ett glömt skolminne glimtar till och vi hummar med i textraderna. ”Glääns över sjö och strand, stjäärna ur fjärran…” På väg till jobbet nostalgitrippar vi på YouTube. Last Christmas med Wham! har 36 miljoner visningar – förvånansvärt många fler än Bing Crosby med White Christmas. I landets vardagsrum delar kidsen jullåtlistor på Spotify och spelar tomtespel på iPaden. Vi sjunger julsånger i pensionärskören och skålar med kunden på jullunchen. På varuhusen slår vi in paket med Mer jul ringande i öronen. Det är ett lussande och ett plingande och ett hej tomtegubbande. Och så kommer då julafton. Traditionernas och tv-tittandets högtidsdag. Askungen får sin klänning till mössens pipiga jubelsång, Karl-Bertil Jonssons fyrtiotalsstockholm bäddas in i snö till den mjuka saxofonslingan, och Bengt Feldreichs syrsa darrar till i de höga tonerna. Allt är som det brukar vara. En tyst jul? Aldrig. I årets sista nummer av Stim-magasinet möter vi som vanligt människorna bakom musiken i samhället. Framför allt de som skapar ton och text, men även företagare som väljer ut musik till sina verksamheter och Stimmedarbetare som ser till att ni anslutna får betalt. Först ut: tonsättaren Jonas Valfridsson.

”Jag kom in på konstmusik genom ganska avancerad film- och tvspelsmusik.” Jonas Valfridsson, sidan 4

innehåll #4 2013 4 Jonas Valfridsson

Tonsättaren som lade gitarriff och tv-spel åt sidan till förmån för notblocket.

10 Dirigent Kerstin Nerbe

Utan svenska dirigenter ingen svensk musik, menar Kerstin Nerbe.

14 Musik stärker varumärket

10

Indiska, Max Hamburgerrestauranger och Clarion Hotel arbetar medvetet med musik.

18 Avtal klart med YouTube

Efter fem års förhandling är Stims avtal med YouTube klart.

20 Lyckat Stim Music Expo

800 besökare fick ta del av framtids analyser och paneldiskussioner.

22 Stim jorden runt

Stimanslutna tonsättaren Leilei Tian har sitt hjärta i Sverige.

24 Tävling

Vinn boken om Björn Afzelius.

14

24 Mina Stimpengar

Stims Max Thörn svarar på frågor.

27 I korthet

Jonas Knutsson på Avicii-album och Otto Knows skriver till Britney.

29 Debatt

Debattartiklar från Liberala ungdoms förbundet och Kristdemokraterna.

Karin Jihde Kommunikationschef, Stim FOTO: vikto r går dsäte r, p r ivat

03

30 Sista ordet

Gästkrönikör Kerstin Brunnberg vill ha nya rätter på musikmenyn.

Se sidan 27 för fullständig lista över de verk som nämns i texten.

22

Telefon: 08-783 88 00 E-post: red@stim.se För ytterligare info se sidan 30.


04

tonsättaren: jonas valfridsson

Jonas Valfridssons senaste verk A Fragmented Memory; My Overgrown Little Tree House framfördes av Jönköpings sinfonietta och Uppsala kammarorkester under hösten.


tonsättaren

05

att sätta tonen Luke Skywalker och Nintendo 8-bitar. Oftast är kombinationen en in­körsport till tyngre intressen som Drakar & Demoner och C++-programmering. Men för tonsättaren Jonas Valfridsson blev det ett kaninhål han ramlade ner i som ledde till stråkarrangemang och Stravinskij.

Text: Anders Löf Foto: Viktor Gårdsäter


06

tonsättaren: jonas valfridsson

Via filmer som Star Wars och A Nightmare Before Christmas väcktes Jonas nyfikenhet på konstmusiken.

’’

För att klara av att vara tonsättare så måste man lära sig att jobba utan inspiration.”


tonsättareN

I

höstas uruppfördes tonsättaren Jonas ­Valfridssons senaste verk A Fragmented Memory; My Overgrown Little Tree House i hemstaden Jönköping. Stycket är specialskrivet för ortens nya kulturhus Spira. Men för två år sedan när Jonas fick erbjudandet att komponera om staden han växt upp i, visste han först inte var han skulle börja. – Det var ganska tomt, anonyma bensinmackar och videobutiker. Men när jag tänkte tillbaka lite djupare och mindes hur jag brukade bygga kojor i skogen, hittade jag en känslomässig koppling till staden, säger han. Titeln till trots är Jonas noga med att påpeka att det inte rör sig om ett nostalgiskt och naturromantiskt musikstycke. – Jag var ganska ängslig som barn och ville helst vara inne, spela tv-spel och titta på video­film. Naturen var lite läskig. Den känslan fick utgöra grundklangen i verket. Steget från att bygga trädkojor i skogarna runt om i Jönköping till att komponera konstmusik som vinner priser i världsstäder som Tokyo kan tyckas långt. För Jonas började resan från koja till konserthus hemma i pojkrummet där han satt som 13-åring och tvångsmässigt nötte in gitarriffen från Metallicas The Black Album. Några år senare fanns samma totala fokus för musiken kvar – men gitarren hade han lagt åt sidan till förmån för notblocket. – I gymnasiet insåg jag att jag var mer intresserad av att skriva musik än att spela den. Det var då jag kom in på konstmusik genom ganska avancerad film- och tv-spelsmusik. Via filmer som Star Wars och A Nightmare Before Christmas väcktes Jonas nyfikenhet på konstmusiken. När han senare upptäckte att så gott som alla de stycken han beundrade var inspirerade av två av 1900-talets mest inflytelserika kompositö­ rer, Stravinskij och Ravel, blev Jonas som han själv säger ”helt såld”. – Det som skiljde mig från mina klasskamrater var att jag hade ett väldigt analytiskt förhållnings­ sätt till musik. Det har man inte inom rock’n’roll. Där analyserar man gärna artisten och var denne kommer ifrån – men man är inte så förtjust i att analysera själva musiken.

Du menar att det är viktigare att veta att Bruce Springsteen kommer från New Jersey än att förstå teorin bakom hans ackordföljder? – Min uppfattning är att man inom pop och rock är väldigt förtjust i autenticitet och tycker att för mycket analys förstör upplevelsen. Det är inte så ofta musikjournalister dissekerar den senaste hitlåten utifrån ett musikteoretiskt perspektiv. Men det var så jag ville göra och det får man utlopp för inom konstmusiken. Kan en del av förklaringen till varför konstmusiker ofta är relativt okända vara just att det ligger ett så stort fokus på verket och inte på upphovsmannen? – Ja, i synnerhet i Sverige och det är bekymmersamt. Jag är avundsjuk på exempelvis litteraturen i det avseendet. Jonas Hassen Khemiri och de andra författarna blir superstars medan gemene man inte kan nämna en enda nu levande svensk tonsättare. Det finns liksom ingen plats. Jonas sitter och förklarar om den anonyme tonsättarens värv och vardag i en anonym studio belägen i en hyfsat anonym del av Stockholm. Han är klädd i vit skjorta, svart kostym och svart slips. Möjligtvis av en slump – möjligtvis inte – bär han samma uniform som Quentin Tarantino gav sina karaktärer i kultfilmen Reservoir Dogs för att utstråla just anonymitet. Men Jonas låter inte bitter när han pratar om konstmusikens ställning i Sverige – det är snarare ett nyktert konstaterande av nuläget. – Konstmusik ingår inte i vår grundutbild­ning. Det skulle vara genant att inte veta vem Moa Martinsson eller August Strindberg är, så är det inte med konstmusik. Däremot har vi väldigt bra koll på populärkultur. Då är det i stället pinsamt att inte känna till vad The XX eller Breaking Bad är. Jonas har tidigare studerat vid musikkonservatoriet i Paris 19:e distrikt i Frankrike, och ett år bodde han i tyska Bamberg och komponerade på ett arbetsstipendium han fått av Internationales Künstlerhaus Villa Concordia. Jonas tycker att attityden till konstmusik utomlands skiljer sig mycket från den i Sverige. – Intresset för konstmusiken är större i Central­ europa. Jag har pluggat i nio år och under en

07

JONAS VALFRIDSSON Ålder: 33 Bor: Fredhäll, Stockholm. Ateljé vid Odenplan. Karriär: Frilansande tonsättare sedan 2008 efter magister­ examen i komposition. Utbildad vid Gotlands tonsättarskola, kompositionsprogrammen i Göteborg och Stockholm samt Conservatoire National Supérieur de Musique et de Danse de Paris. Toru Takemitsu Composition Award 2007, 3:e pris för In Killing Fields Sweet Butterfly Ascend. Uppsala kompositionstävling 2009, 1:a pris för The Only Thing That You Keep Changing is Your Name. Stipendiat 2009–2010 vid Internationales Künstlerhaus Villa Concordia i Bamberg, Tyskland. Aktuell: Med nya verket A Fragmented Memory; My Overgrown Little Tree House som framförts av Jönköpings sinfonietta och Uppsala ­kammarorkester under 2013. Nytt verk för Stockholms Nya Kammarorkester med premiär under 2014. Norrköpings symfoniorkester uruppför verket  A Sudden Recollection: Le Jardin des Plantes i februari 2014. ANTAL VERK HOS STIM: 18 FÖRSTA REGISTRERADE VERK: Exodus Blåsorkester Nr 1


08

tonsättareN: jonas valfridsson

’’ jonas valfridsson OM … Stims betydelse: – Stim har betytt jättemycket för mig. Jag har fått flera stipen­ dier av Stim som har hjälpt mig ­mycket, och även juridisk hjälp när det har strulat med royalties. … framtiden: – Det är klart man sneglar mot de lite större orkestrarna och hoppas de ska få upp ögonen för en, jag drömmer om att jobba med till exempel Berlinsymfonikerna. Men jag har också en ambition att få lite mer kontakt med folk här i Sverige och att det jag gör ska få en plats i vårt gemensamma kulturliv. … avantgardet: – Jag är inte avantgarde. Avantgardet utvecklar massor av nya speltekniker och former, men sedan släpper de det och går vidare till nästa grej. Jag ligger i kölvattnet och plockar upp det som avantgardet gör inom konstmusiken. Jag skördar frukterna av deras arbete. … förväntningar på tonsättare: – Det är väldigt höga krav på originalitet. Kommer man med något nytt inom rockmusiken så är det oftast en twist på något från 60-talet. Och det är fine. Men det kommer man inte undan med inom konstmusiken. Man förväntans i modernitetens anda utveckla tonspråket.

Man ska inte hålla för hårt i sina verk, det är som att inte låta sina barn bli vuxna.”

period efter jag hade slutat skolan blev jag bara spelad utomlands. Jag spelades i Manchester, Tokyo och Paris, men aldrig i Stockholm. Arbetsstipendiet som Jonas fått från Künstlerhaus Villa Concordia innebar i praktiken att han fick bo gratis i ett barockslott och komponera helt fritt i ett år. – När de frågade om jag var intresserad trodde jag först att det var ett spam-mejl. Motsvarande skulle vara helt befängt i Sverige. Att man litar på att om man ger en konstnär lite pengar och någonstans att bo så kommer konstnären att producera verk. Den attityden ingår inte i arbetslinjen. – I Tyskland fick jag testa att vara helproffs och känna på att bestämma helt över min egen tid. Hur mycket jag jobbar, hur mycket jag dricker öl och så vidare. Det var viktigt för mig. En av lärdomarna som Jonas tog med sig från det tyska barockslottet är anledningen till att vi sitter i hans studio och pratar, och inte vid hans köksbord. Egentligen räcker det med ett enkelt ­piano, en dator och ett notblock för att kompo­nera, men för Jonas är det viktigt med en arbets­plats. – Det liknar mer en vanlig tillvaro. Om jag går till kontoret och jobbar är det också lättare att släppa arbetet när jag kommer hem. Men det hand­lar också om en respekt inför andra, att kunna säga till vänner och flickvän att man är på jobbet. Staden som en gång inte spelade hans musik har nu släppt in honom och nästa år ska Stockholms Nya Kammarorkester uppföra ett nytt verk av Jonas. För att ha råd med både lägenhet och studio i huvudstaden jobbade han länge som personlig assistent vid sidan av tonsättandet. Men i takt med att han får fler uppdrag satsar han nu fullt ut på musiken. – Just nu är det mest orkestrar som hör av sig. Jag har fått något av en stämpel att jag gör orkestermusik och det är också orkesterstycken jag är aktuell med den närmaste tiden. Hur går det till när du får ett tonsättar­ uppdrag? – Orkestrar brukar mejla och fråga om jag har tid att skriva något nytt åt dem och då svarar jag ja. Alltid ja. Sedan söker orkestern pengar via exempelvis Konstnärsnämnden för att kunna betala mig. Nuförtiden skriver jag nästan bara på

uppdrag. Jag måste prioritera det som ger pengar, annars skulle jag gå under. Att skriva musik på uppdrag kan vara svårt. Speciellt om inspirationen tryter och deadline närmar sig. Då får man luta sig tillbaka på sin utbildning, menar Jonas. – För att klara av att vara tonsättare så måste man lära sig att jobba utan inspiration. Det kräver disciplin och rutin. Man biter ihop. Det är därför jag har studion. Jag går till jobbet och sedan ska jag komponera klockan 10–13 innan jag får göra något annat. Var det Jan Guillou som sa att inspiration är till för amatörer? – Precis, man kan inte lita på att inspirationen sammanfaller med arbetstiden. Det tog Jonas ett halvårs arbetsdisciplin att skriva det 20 minuter långa stycket till Jönköpings konserthus. När man har jobbat med ett projekt så intensivt så länge blir det känslosamt att lämna ifrån sig resultatet, berättar Jonas. – Att lämna över verket till en dirigent är den emotionellt starkaste situationen som finns för en tonsättare. Oftast brukar jag gå på en repetition innan premiären, det är mycket tystare än på en konsert. Då har jag jobbat med verket i ett halvår och får äntligen höra allt det som jag har föreställt mig. Hur mycket påverkar dirigenten hur musiken låter i slutänden? – Det finns ganska mycket tolkningsutrymme även om det handlar om subtiliteter. I min musik kan man dra ner mycket av sin personlighet. Det händer att dirigenter hör av sig och har frågor, men jag brukar inte ha några kommentarer. Man ska inte hålla för hårt i sina verk, det är som att inte låta sina barn bli vuxna, som en av mina lärare uttryckte det. Förr i världen var tonsättare och dirigent ofta synonymt. Men allt eftersom samhället blivit mer specialiserat så är kombinationen inte så vanlig längre. Jonas är fullt nöjd med att tonsätta och har inga planer på att greppa dirigentpinnen i framtiden. – Fast Stravinskij sa alltid att han tyckte ton­ sättare skulle dirigera, dirigenter har mycket bättre betalt. n


tonsättareN

”Det är inte så ofta musikjournalister dissekerar den senaste hitlåten utifrån ett musikteoretiskt perspektiv. Men det var så jag ville göra och det får man utlopp för inom konstmusiken.”

09

FEM LÅTAR I JONAS SMARTPHONE: Sept papillons – Kaija Saariaho Text och musik: Kaija Saariaho Métaboles – Henri Dutilleux Text och musik: Henri Dutilleux No hay camines, hay que caminar… – Luigi Nono Text och musik: Luigi Nono I Saw The Dead – Villagers Text och musik: Conor O’Brien Vi Säljer Inte Ut – För Vi Har Inget Köpt – Totalt Jävla Mörker Text och musik: Christian Augustin, Lars Karlsson, Anders Lindberg, Victor Brandt, Fredrik Lindqvist


10

dirigenten: Kerstin nerbe

Dirigenten Kerstin Nerbe har en hel karriärs erfarenhet av att jobba med uruppfÜranden av svenska tonsättare.


dirigenten

11

kodknäckaren Utan svenska dirigenter, ingen svensk musik. Det kan låta hårt, men Kerstin Nerbe har mer än 30 års branscherfarenhet att luta sig mot. Nu jobbar den tidigare chefsdirigenten och grundaren av Folkoperan för att unga svenska kvinnor ska komma upp på dirigentpulten.

Text: Lotta Örtnäs Foto: Viktor Gårdsäter


12

dirigenten: Kerstin nerbe

Kerstin Nerbes erfarenhet är att professionella tonsättare lämnar över sina verk till dirigenten med varm hand. De är helt på det klara med att verket måste få ett liv.

’’D

et här är mitt livsverk. Jag är så stolt över den kreativa verksamheten här i huset och jag hoppas att den får leva vidare. Kerstin Nerbe står på scenen på Folkoperan i Stockholm och blickar ut över salongen. Det är dagtid och inga repetitioner pågår för tillfället, men scenografin från Trollflöjten ger en vink om att operahuset kommer att sjuda av aktivitet om bara några timmar. 1976 grundade Kerstin Nerbe Folkoperan

tillsammans med Claes Fellbom och Krister Fagerström, och i mer än 30 år var hon dess chefsdirigent och musikaliska ledare. Kerstin gick i pension för fem år sedan och hennes roll på Folkoperan är numera främst i styrelsen för Stiftelsen Folkoperan. Det ger henne tid för hjärteprojektet KUPP! – Kvinnor upp på pulten – ett nätverk som jobbar för att stötta och synliggöra svenska kvinnliga dirigenter. Föreningen besöker till exempel orkestrar, och marknadsför på så vis kvinnliga dirigenter för att de regelbundet ska få dirigent­uppdrag i


dirigenten

’’

Svenska dirigenter måste få utrymme att utvecklas och komma fram, annars kommer svensk musik att dö ut.”

­ rofessionella orkestrar. Något som är ovanligt i p dag. Men det stora problemet handlar enligt Kerstin inte bara om svårigheten för unga kvinnliga ­diri­genter att ta sig fram, utan om svenska diri­ genters status över huvud taget. – Svenska dirigenter måste få utrymme att utvecklas och komma fram, annars kommer svensk musik att dö ut. I dag är de inte betrodda i branschen och allt oftare kallar orkestrarna in dirigenter från utlandet. Det innebär att det spelas allt mindre svensk musik, eftersom de utländska dirigenterna inte kan något om svenska tonsättare, säger Kerstin. Själv har Kerstin en hel karriärs erfarenhet av att jobba med svenska tonsättare, och även många uruppföranden. Marie Antoinette av Daniel Börtz, Jeppe – den grymma komedin av Sven-David Sandström, Leonardo av Lars Johan Werle och Zarah av Anders Nilsson är några av de verk Kerstin uruppfört. Att få jobba med ett uruppförande är ett fantastiskt kreativt arbete som Kerstin älskar. Bara en gång har det gått riktigt snett. – Sven-David Sandström hade skrivit barn­ operan Slottet det vita. Men verket var helt atonalt och totalt omöjligt att framföra, så efter tre veckors intensivt repeterande var vi tvungna att tacka nej. Då blev jag så arg att jag skrev en egen barnopera, säger Kerstin. Resultatet blev Det finns ingen krokodil under ­sängen, har jag sagt, som spelades ett helt år inför en barnpublik som skrek av skräckblandad förtjusning när krokodilen verkligen kom fram under sängen. Idén kom Kerstin på under en bilresa till Italien. Därefter skrev hon ytterligare en barnopera, Mumien vaknar, och 2000 uruppfördes hennes första större musikdramatiska verk, Stjärndamm, en Orfeussaga med text av finlandssvenska poeten Tua Forsström. I Stjärndamm vävde Kerstin in två hårdrocklåtar skrivna av hennes son Jakob Samuel, och en tango av Mikael Jöback. Sedan dess har Kerstin haft ett gott och givande samarbete med Sven-David Sandström. – Han frångick det atonala tonspråket och började komponera annorlunda och helt underbart, förklarar hon.

– Jag är Stimansluten eftersom jag komponerat de här tre verken och gjort arrangemang av andra. Tyvärr har jag inte hunnit skriva mer, men som dirigent får man ändå utlopp för så mycket kreativitet, säger Kerstin. Kontakten mellan dirigent och tonsättare är väldigt tät inför ett uruppförande. Kerstin återkommer flera gånger till vikten av att tonsättaren lämnar ett tydligt partitur. Dirigenten lägger mycket tid på instudering av partituret, oftast ett par månader. Det finns inga andra nycklar till verket och det måste vara en hjälp in i musiken snarare än ett hinder. – Ofta tar det tid att knäcka koden till hur det ska läsas. Det knepigaste är inte att spela musiken, det är att tyda partituret. Kerstins erfarenhet är att professionella tonsättare lämnar över sina verk till dirigenten med varm hand. De är helt på det klara med att verket måste få ett liv, och entusiastiska till förvand­ lingen från noter på ett papper till musik. – Inför Marie Antoinette satt David Börtz i ­salongen och grät medan vi repeterade. Han var så rörd. Det var ett nöje att arbeta med David som är en ödmjuk, kunnig och erfaren person. Dess­utom är det lätt att läsa hans partitur, säger Kerstin och skrattar. Marie Antoinette blev en publiksuccé. Den gick för utsålda hus ett helt år, fem kvällar i veckan – något som är ovanligt när det gäller nyskriven musik. – Ny svensk musik behövs för att beröra människor och vidga musikens gränser. Det räcker självklart inte med fler svenska dirigenter för att ny musik ska fortsätta skrivas och utvecklas. Det behövs publikarbete, arbete med att få in unga människor i branschen, fler förebilder och mycket mer. Dirigentrollen behöver också utvecklas. Se bara på Martin Fröst som dirigerar genom att steppa samtidigt som han spelar, det flyttar fram gränserna för vad man kan göra, säger Kerstin. Kerstin önskar att fler tonsättare jobbade med musikdramatiska verk, och hon avslutar med en hälsning till Anders Hillborg, som är en av hennes favorittonsättare. – Anders Hillborg borde skriva musikdramatik. Han skriver jättebra, säger Kerstin. n

13

kerstin nerbe Ålder: 73 Bor: I Stockholm. Karriär: Klassiskt skolad pianist och dirigent. En av grundarna till Folkoperan i Stockholm. Var chefsdirigent och musikalisk ledare på Folkoperan 1976–2008. Kerstin har även varit gästdirigent i ­Tyskland, Storbritannien, ­Australien, Hongkong och USA. Hon har tonsatt tre verk: de två barnoperorna Det finns ingen krokodil under sängen, har jag sagt och Mumien vaknar, samt det musikdramatiska verket Stjärndamm. Aktuell: Aktiv i KUPP! – ­Kvinnor upp på pulten – ett nätverk som jobbar för att stötta och synliggöra svenska kvinnliga dirigenter. ANTAL VERK HOS STIM: 15 FÖRSTA REGISTRERADE VERK: Arrangemang av Georges Bizets Carmen. Kerstins musikfamilj Kerstin Nerbes pappa, Lennart Nerbe, var också dirigent och är hennes förebild. De fyra sönerna ägnar sig även de åt musik och kreativa yrken. Jonas Nerbe är skådespelare och sångare. Hans uppsättning av ­William – musikalen om ­William Shakespeare i New York fick tidigare i höst pris för bästa artisteri på Amerikas största teaterfestival New York Fringe International Festival. Tobias Samuelsson är jazz­ percussionist, Jakob Samuel är låtskrivare och hårdrock­sångare i The Poodles, och Linus Fellbom är teaterregissör och ljusdesigner. Kerstins barnbarn är också aktiva inom musik och teater.


14

musik i verksamheten

Musik stärker varumärket Företag som arbetar medvetet med musik i verksamheten har mycket att vinna – både i ökad försäljning och stärkt varumärke. Men det har också stor betydelse för musikskapare – drygt en tiondel av de Stimpengar som betalas ut kommer härifrån.

Text: Sara Bergqvist Foto: Viktor Gårdsäter

– Eftersom jag själv jobbar i butik märker jag vad som funkar bra i praktiken, säger Markus Gustavsson, musikansvarig för hela Indiska och säljare i butiken på Drottninggatan i Stockholm.


musik i verksamheten

’’ M

Det finns många verksamheter som skulle tjäna på att arbeta aktivt med sitt musikval.” Anders Svensson, vd Music in Brands

usik i verksamheten är inget nytt. Amerikanen George Owen Squier, som startade företaget Muzak, var först ut med att leverera musik till ­arbetsplatser redan i mitten av 1930-talet. Redan året därpå kunde amerikanska forskare visa att sjukfrånvaron sjönk kraftigt hos företag där man spelade en viss sorts musik. Andra studier visar att man kan få kunderna att stanna längre eller kortare tid – och inte minst att man kan öka försäljningen med rätt sorts musik. Trots det är det först på senare år som företag på allvar har börjat integrera musiken som en viktig del i verksamheten. Det har i sin tur banat väg för musikleverantörer som Wimp, Music in Brands, Heartbeats International och MusicPartner som skapar skräddarsydda låtlistor åt företag. – Kedjorna börjar bli duktiga på att arbeta strategiskt med sin musikprofil. Men det finns fortfarande många enskilda butiker och andra verksamheter som skulle tjäna på att arbeta mer aktivt med sitt musikval, säger Anders Svensson, vd för Music in Brands. Om kunden inte redan har en musikprofil kan Music in Brands hjälpa till. – Vi utgår alltid från kunden och varumärket. Lika viktigt som hur varumärket låter är hur det inte låter. Musiken ska fånga essensen av varu­ märket och de värden som ligger bakom. Rent konkret går det till så att kunden får en unik radiokanal med streamad musik, som upp­ dateras kontinuerligt. – Vi har även sju-åtta färdigproducerade radiokanaler för mindre verksamheter som frisör­ salonger och småbutiker, som kanske inte har råd med en egen kanal, berättar Anders Svensson. Spotify har än så länge ingen lösning för kommersiella verksamheter och får endast användas för privat bruk. Konkurrenten Wimp har där­

emot en streamingtjänst för företag sedan ett år tillbaka. – Via Wimp Professional erbjuder vi mer än 20 miljoner låtar. De som vill kan också använda vår experttjänst för att ta fram spellistor som passar verksamheten, säger Fredrik Nyström, Sverigechef för Wimp. Han menar att mycket handlar om att skapa en viss känsla, där olika typer av musik stimulerar olika typer av aktiviteter. – Spelar man loungemusik i en hotellobby skapar man en varm känsla som visar att det bor folk där. Men om man spelar samma musik på Ica kommer folk bara att gå omkring och såsa. Så här arbetar Stims kunder med musik i verksamheten:

Indiska

Hos Indiska spelar musiken en viktig roll. Målet är att företagets unika stil ska återspeglas i musiken och bidra till helhets­ upplevelsen. – Vi har våra rötter i Indien sedan 112 år tillbaka och det vill vi ska märkas i musiken. Men det betyder inte att vi bara spelar indisk musik, säger Fredrik Henriksson, PR-ansvarig på Indiska. Sedan två år tillbaka har man en internt ­placerad musikansvarig som väljer musik för hela butikskedjan. Än så länge finns ingen streamad lösning, utan inköpen görs i form av nya cd-skivor direkt från skivbolag och musikförlag. – Vi satsar framför allt på ny, spännande musik som inte hunnit bli så välkänd än och som passar ihop med varumärket. Musiken är jätteviktig för profilen. Eftersom jag själv jobbar i butik märker jag vad som funkar bra i praktiken, säger Markus Gustavsson, musikansvarig för hela Indiska och säljare i butiken på Drottninggatan i Stockholm. När han började som musikansvarig väntade han sig inte så mycket feedback från kunderna.

15

Stims licensintäkter från musik i verksamheter 2012 Butiker: 47,3 miljoner kr Restauranger: 27,4 miljoner kr Hotell: 22,4 miljoner kr Gym, idrott mm: 19,4 miljoner kr

Effekter man kan uppnå med musik i verksamheten n Genom att spela musik vid entrén kan man vägleda kunderna in i butiken. n Musik i p-garage får människor att känna sig trygga. n Vokal musik gör att kunden känner sig mindre ensam om det inte är så många andra i butiken. n Musik med högt bpm gör att man orkar mer på gympasset. n Musik med högre bpm i lunchrestauranger ökar rotationen och gör att man hinner med fler gäster. n Klassisk musik ger en känsla av lyx i restaurangmiljö och får gästerna att spendera mer pengar. n Musik i väntrum hos tandläkare och vårdinrättningar gör att det inte blir lika tryckt stämning. n Riktat ljud kan användas för att skapa intresse för en specifik produkt, till exempel Hawaii-musik vid ananasen eller en kärleksballad vid rosorna. n Tempoväxlingar får perso­ nalen att bli mer alert. Källor: Wimp, Music in Brands, och MusicPartner


16

musik i verksamheten

Indiska Antal butiker: 98 Musik i verksamheten: Musikansvarig väljer ut nya skivor för hela kedjan, har nyligen haft ett musik- och designsamarbete med Miss Li. Tio album som spelats i butikerna under hösten: Valtari – Sigur Rós Eliza Doolittle – Eliza Doolittle Battle for Seattle – Little Roy Rock and Dohl – Bombay Rockers Deleted Scenes – Caro Emerald Bollyhood Bass – David Starfire The Family Jewels – Marina & the Diamonds Loverboy – Brett Dennen Heaven – Rebecca Ferguson LoveBlood – King Charles

Max hamburger­ restauranger Antal restauranger: 108, varav 97 i Sverige, övriga i Norge, Danmark och Förenade Arabemiraten Antal gäster: Cirka 1 000 per restaurang och dag Musikleverantör: Heartbeats International Fem låtar som spelats under hösten: Get In Line – I’m from Barcelona. Text och musik: Emanuel Lundgren. EMI Music Publishing Scandinavia Dum av dig – Daniel Adams-Ray Text och musik: Daniel Adams-Ray. Universal Music Publishing Dansa – Syster Sol. Text och musik: Lars Thörnblom, Isabel Sandblom Stockholm – Jonathan Johansson. Text och musik: Johan Eckeborn och Jonathan Johansson. Universal Music Publishing Walking Aimlessly – Anna Ternheim. Text och musik: Anna Ternheim. Universal Music Publishing Övrigt: Radiokanalen finns även på www.max.se och som spellista på Spotify

’’

Låtarna ska både ge ett mervärde för våra kunder och stämma överens med de signaler vi vill sända.” Richard Bergfors, vd Max

– Jag trodde nog att de som inte gillade musiken skulle säga till och att de som gillade den skulle vara tysta. Men jag hade fel. Vi får jättemycket positiv respons, vilket känns roligt. För närvarande är det upp till butikerna att bestämma i vilken ordning låtarna ska spelas. Men framöver kommer troligtvis tempot på musiken att anpassas efter olika dagar och tider på dygnet. – Variationen är även viktig för personalen, så att det inte blir för enformigt. Det gäller inte minst julmusiken, som jag började lyssna på redan i september. Jag lovar att ingen ska behöva höra Absolute Christmas. Däremot kanske lite reggaelåtar med julanknytning, säger Markus Gustavsson.

Max Hamburgerrestauranger

Max Hamburgerrestauranger har en ­tydlig musikprofil. Företaget spelar enbart musik via egna radiokanalen Max Radio och har en vd med bakgrund som dj. Med sina 45 år är Max Sveriges äldsta ham-

burgerkedja. Musiken har alltid funnits med som en viktig ingrediens och har fått ännu större fokus sedan man startade den egna radiokanalen för fem år sedan. – Vi vill ge en så bra restaurangupplevelse som möjligt och musiken bidrar till att skapa en bra ­atmosfär. Låtarna ska både ge ett mervärde för våra kunder och stämma överens med de signaler vi vill sända. Ljudkvaliteten är också viktig. Vi ­lägger mycket tid på att ge den optimala ljud­ upplevelsen, säger Richard Bergfors, vd för Max. Musiken är en blandning av nya och gamla låtar, med tonvikt på nya. – Det är lite dj:ig musik. Vårt samlingsnamn på konceptet är P3-alternativ, berättar Richard Bergfors. Tempo och musikstilar varierar med dygnet och under veckan. – Efter lunch och när det inte är lika mycket gäster spelar vi till exempel lite lugnare musik. Sedan flera år anlitar man Heartbeats ­International för både låtval och drift av radiokanalen. Valet att bara använda svenska artister går ännu längre tillbaka i tiden.


musik i verksamheten

17

clarion hotel stockholm Antal gäster: Cirka 1 000 gäster per natt när det är full­ belagt, dessutom många gäster som inte bor på hotellet. Musik i verksamheten: Egen radiokanal via Heartbeats International, dj och livemusik flera gånger i veckan.

’’

Musiken är en del av vår identitet. Vi tillåter den att ta plats och är inte rädda för att göra det.” Fredrik Hjulfors, Bar & Restaurant Manager Clarion Hotel

– Det är ett sätt att differentiera oss jämfört med våra konkurrenter och så passar det bra med vårt svenska koncept – speciellt nu när vi finns i fler länder. Dessutom görs det väldigt mycket bra musik i Sverige som passar vårt varumärke och som vi kan vara stolta över.

Clarion Hotel

Clarion Hotel Stockholm använder ­musi­ken för att skapa en levande mötes­ plats för sina gäster. I utbudet ingår både dj:s, livemusik och en egen radio­kanal. Musik och konst är en del av hotellets profil och här pågår ständigt olika vernissager, konserter och andra aktiviteter. Två–tre kvällar i veckan intas dj-båset av dj:s som Niclas Karlson från Mudroom production, Camilo, Victor Sanchez & Mr Chi. På fredagarna har hotellet livespelningar i samarbete med Kungliga musikhögskolan. – Tonvikten ligger på soul, funk och jazz, men det kan också vara pop. Den gemensamma nämnaren är att det ska vara glad musik som ger energi och inte tvärtom, säger Fredrik Hjulfors, Bar

&R ­ estaurant Manager på Clarion Hotel Stockholm. Emellanåt låter man också signade artister ha sina releasefester på hotellet. – Sara Varga har bland annat varit här flera gånger, berättar Fredrik Hjulfors. Utöver det har man en gemensam radiokanal för hela kedjan. Som komplement finns restaurangkanalen Fun Dining, ny musik i kanalen ­Modern, samt Organic med fokus på akustisk musik. I restaurangkanalen och huvudkanalen är musiken indelad i pass med olika intensitet. – På natten och morgonen är det lite lugnare musik, medan det blir mer energi från lunch och framåt. Även om det är svårt att konkret mäta resultatet av de satsningar man gör på musiken är Fredrik Hjulfors övertygad om att det både ger fler och nöjdare gäster. – Musiken är en del av vår identitet. Vi tillåter den att ta plats och är inte rädda för att göra det. Genom att vi satsar både på dj:s och livemusik finns det något för alla. Om jag saknar något? Ett tolvmannaband med fullt blås varje dag hade varit häftigt! n

Fem låtar som spelats i hotellets radiokanal under hösten: Quiet Fire – Melody Gardot. Text och musik: Melody Garrity. Warner/Chappell Music Koop Island Blues – Koop. Text och musik: Magnus Zingmark, Oscar Simonsson, Ane Brun. Ane Brun Publishing, Kobalt Music Publishing Beautiful Goodbye – Maroon 5. Text och musik: Levine, Levin, Malik. Kobalt Music Publishing Ltd, Universal Music Publishing Reason Why – Samuel Ljungblahd. Text och musik: Glenvin Scott, Stefan Olsson, Christos Gontevas. Free Speech Publishing I Belong To You – Emilia Mitiku. Text och musik: Anders Hansson, Sharon M Vaughn. Sharobella Music, Applebay Songs Övrigt: Radiokanalen finns även tillgänglig på www.clarionstockholm.com


18

stim + youtube

Avtal klart med YouTube Stim ♥ YouTube = sant. Efter fem år av förhandlingar har Stim och internetjätten kommit fram till ett avtal om ersättning. Text: Anders Löf Foto: Viktor Gårdsäter

Charlotte von Sydow, projektoch IT-ansvarig på Stim, och Scott Farrant, ansvarig för nya marknader på Stim.


stim + youtube

’’

Går det bra för YouTube och de säljer mycket annonser, så går det bra för de Stimanslutna som får en del av vinsten.”

− Det här är en milstolpe för Stim och upp­hovsrätten och något vi har arbetat med i fem år, säger Scott Farrant, ­ansvarig för nya marknader på Stim. YouTube har länge varit en av världens största plattformar för audiovisuellt innehåll på nätet. Därför är ersättnings­ avtalet med videotjänsten en viktig del i Stims strategi för att anpassa sig till hur audiovisuellt innehåll konsumeras i dag. Nu har Stim tillsammans med YouTube kommit fram till en lösning som innebär att Stimanslutna får betalt för den användning som sker av Stims repertoar på YouTube i Europa. − Det är en inkomstbaserad modell där vi delar på intäkterna – men även på riskerna. Går det bra för YouTube och de säljer mycket annonser, så går det bra för de Stimanslutna som får en del av vinsten, säger Scott. De exakta detaljerna i affären är hemliga. Det är standard vid den här typen av överenskommelser. − Vi kan inte prata om de enskilda detaljerna i några av Stims avtal. Men den här typen av modeller är inte ovanliga och vi har inte krånglat till det i onödan med YouTube. Vi är nöjda med överenskommelsen. Eftersom det rör sig om en delad vinst­ delningsmodell är det omöjligt att säga exakt hur mycket pengar avtalet kommer att generera i slutänden. Men med tanke på hur framgångsrika YouTube har varit med annonsering i utlandet är Scott hoppfull. − Den digitala marknaden öppnar för nya annonsmöjligheter. På de mer mogna annonsmarknaderna ser vi att printmedia går allt sämre och att annonseringen i traditionell tv är mättad. Om inte YouTube förändrar sin verksamhet i grunden inom den närmaste framtiden, så räknar vi med att de kommer att göra ett mycket bra jobb med att sälja annonsplatser, säger han. Avtalet med YouTube innebär att Stim direkt­ licensierar Stimrepertoaren i hela Europa. Det

betyder att Stim tar in licenspengarna direkt i hela området och fördelar dem till upphovsmännen − till skillnad från att som med ersättning för tv och radio gå omvägen via upphovsrättsorganisationen i respektive land där musiken spelats. − Den digitala musikanvändningen är gränslös. Med det nya systemet är vi inte heller beroende av nationella gränser och våra anslutna får betalt både snabbare och säkrare. Med det nya avtalet får vi transparens i hela Europa och vet när våra musikskapares musik spelas, säger Charlotte von Sydow, projekt- och IT-ansvarig på Stim. För att avgöra vilket verk som spelats och vilken upphovsman som har rätt till ersättning får Stim tillgång till stora mängder data avseende YouTubeanvändningen i Europa. − Vi läser in informationen i våra system och matchar dem mot de verk vi har registrerade. Det blir såklart enormt stora mängder data som analyseras. I framtiden tror vi att fler upphovsrätts­ organisationer måste samarbeta över nationsgränserna för att få ner kostnaden för datahantering. Då kan mer pengar gå direkt till musikskaparna, säger Charlotte. Anledning till att avtalet tog fem år att för­ handla fram menar Scott Farrant beror på att det är det första i sitt slag. – Sättet som Stim ser på musik som används i privata sammanhang, jämfört med om den används i kommersiella sammanhang, är väldigt olika. När går man från att vara en privat användare på YouTube till att vara en affärsverksamhet? Hur många tittare ska man ha? – Det handlar om gränsdragningar. Eftersom det här är ett helt nytt område finns inga regler att ta hjälp av. Vi uppfinner gränserna från scratch. Det är inte helt enkelt, och speciellt inte i ett förhandlingsrum, säger Scott. − Det är första gången vi har ett avtal med ­YouTube och därför har vi en relativt kort avtals­ period. Det är för att kunna utvärdera avtalet tidigt och se om det behöver justeras inför nästa period. Avtalet med YouTube är ett jätteviktigt erkännande för våra upphovsmän, säger ­Charlotte. n

19

Stim och YouTube YouTube är världens största underhållningstjänst och en viktig plattform för distribution av audiovisuellt innehåll. YouTube ägs av det multinationella företaget Google. Sedan oktober 2013 har Stim och YouTube ingått avtal. Hur kan Stim veta vad som spelas på YouTube? YouTube använder flera olika tekniker för att identifiera innehåll. De skickar rapporter till Stim med data över vilken musik som spelas. Detta matchas i Stims verkregister. Gäller avtalet bara i ­Sverige? Nej, avtalet är Europatäckande – det gäller till exempel om en Stimansluten upphovspersons musik spelas i Spanien. Stim betalar ut allt större summor till sina anslutna från lagliga musiktjänster på internet. Under 2012 ökade utbetalningarna för digital musikkonsumtion med 43 procent.


20

stim music expo

Stim Music Expo 2013: Inspirerande mötes­ plats för låtskrivare Över 800 låtskrivare, förläggare, musiker och branschfolk samlades på Münchenbryggeriet i Stockholm för att ta del av den årliga seminarie­ dagen Stim Music Expo. Det blev en dag med framtids­analyser, ­paneldiskussioner, nätverkande och en stor dos inspiration. Text: Elin Liljero Foto: Rickard L. Eriksson

Få ut din musik på tv, film och reklam Att tonsätta reklam, tv eller film är många kompositörers dröm. Här är några av de tips som kom från panelen som bestod av tonsättare, kompositörer och representanter för bland annat musikförlag och organisationer: ■ Sikta inte på att få in din musik i nästa stora Hollywood-film, utan börja i det lilla, exempelvis med att ta kontakt med blivande regissörer. ■ Se mycket film. Som tonsättare ljudsätter du bild. Scenerna kan få musiken att växa och bli stor. Men också det omvända – musiken kan förstärka

bilderna. Ett bra exempel är scenen i Titanic då Celine Dions My Heart Will Go On spelas. ■ Nätverka. Leta upp företag och personer som du tror kan få ut din musik och bearbeta dem. ■ Ta reda på hur andra har gått tillväga och inspireras. ■ Var noga med avtal och var försiktig med vad du skriver på. Låt din förläggare eller en jurist gå igenom avtalet. ■ Sälj inte dina rättigheter. Spridningen i dag kan vara enorm och då går du miste om den. Risken finns också att musiken kan användas i sammanhang du inte vill stå för.

Vad tar du med dig från i dag? Maria Marcus, låtskrivare som var med och berättade hur hennes låt Hello blev en världshit. – Varje år har jag hört talas om Stim Music Expo, och nu ser och förstår jag att det är många musikmakare och kollegor som kommer hit. Det är jättespännande och enormt inspirerande. Det är bra att få höra att det inte alltid är så lätt. Du måste jobba med musik för att du har passion för musik, inte för att du vill tjäna pengar.

Linus Eklöw och Patrik Berger, låtskrivare som under dagen berättade historien bakom sin superhit I Love It med Icona Pop. – Det ger energi att få ge vidare på det sättet vi gjorde i dag. En sådan här dag är jättebra, framförallt eftersom det finns en massa unga låtskrivare här som får chans att ställa frågor.

Jason ”Timbuktu” Diakité, låtskrivare och artist som var med och berättade hur Alla vill till himmelen men ingen vill dö kom till. – Jag tycker att det är grymt att Stim arrangerar en sådan här dag. Musik­ branschen är full av egenintressen men Stim är en organisation som bevakar våra intressen. Inspirationsmässigt är det fantastiskt. Att få höra hur andra låtskrivare har kämpat och lyckats motiverar.


stim music expo

21

Bobby Ljunggrens musikbranschskola: ”Du sitter på nycklarna” Med över 30 år i branschen är Bobby Ljunggren en av våra mest namnkunniga låtskrivare. Under Stim Music Expo hade han en egen musikskola och gav sina bästa tips för att lyckas.

Hallå där, Daniel Johansson! Daniel Johansson är vd på analysföretaget Trendmaze och talade om den digitala musikrevolutionen på Stim Music Expo. Kommer man att kunna försörja sig som låtskrivare i framtiden? – Absolut! Jag är övertygad om att när den digitala musikrevolutionen har satt sig så kommer det att vara ännu fler som försörjer sig som låtskrivare. Det är först när man vet hur någonting ser ut som man kan börja relatera till det själv. Vilket branschen gör just nu. Vad är ditt tips till låtskrivare kopplat till den digitala utvecklingen? – Det beror på i vilket sammanhang man verkar som låtskrivare och vad man har för behov. I dagsläget kommer inte de största intäkterna från det digitala området. Så man måste tänka långsiktigt, man kan inte förvänta sig att nivåerna ska vara så höga i början. Sverige och Norge är ju så unika i världen, och för kompositörerna är det otroligt viktigt att aktörer som Deezer, Wimp och Spotify ökar antalet betalande prenumeranter i USA, Japan, Tyskland,

Sarah Dawn Finer, låtskrivare, artist och inledningstalare på Stim Music Expo. – Jag växer när jag får ta ansvar och när folk tror på mig, så det kändes otroligt stort att få vara inlednings­ talare. Dessutom blev jag påmind om att fortsätta skriva musik! Det är viktigt att förstå att det finns lika många olika sätt att skriva musik som det finns låtskrivare.

Storbritannien… Det kommer att spilla tillbaka på hela det svenska bransch­ systemet. Det är först när man kommer upp i en stor massa som det kan gå runt. För Spotify kommer det att handla om 20–25 miljoner betalande prenumeranter. Ha tålamod. Påverkar detta skifte skapandet, tror du? – Ja, absolut. Både positivt och negativt. Det positiva är att det finns nya former av entreprenörskap. I dag finns det YouTubeentreprenörer som tjänar rätt bra på att bara jobba med YouTube. I den här strukturen finns det också saker som att avräkningen för musikverk till exempel inte är baserad på längd, vilket kan vara negativt för den som gör långa verk. En kompositör med längre musikverk kan därför fundera på att dela upp det i flera stycken. Om det är positivt eller negativt kan man diskutera, men visst påverkar det uttrycksformen.

Anders Bagge, låtskrivare. – En av de första frågorna från mina elever på Dreamhill Music Academy var om de skulle få gå på den här dagen. Stim Music Expo sätter en väldigt bra grund. Och självklart möter jag själv också en massa kontakter här!

Han fick sitt första skivkontrakt när han var 16 år. Tre år senare var första plattan klar, och sedan dess har Robert ”Bobby” Ljunggren varit signaturen bakom en mängd svenska hits, bland annat hela 41 bidrag i Melodifestivalen. – Som låtskrivare börjar nästan alla låtar med en vision. Vision och känsla går hand i hand. Har jag känslan kan jag få inspirationen, och har jag inspirationen kan jag få känslan, berättar han under Stim Music Expo. Så vad är hemligheten för att lyckas som låtskrivare? Bobby gav raka svar. – Många tror att talangen ska ta en långt. Talang är ett måste, men det räcker inte. Passion, öppet sinne och hårt arbete är minst lika viktigt. Och så lite tur. Det tar tid att komma någonstans, se till att ha motiven klara för dig och acceptera att det är en industri, sa han och utvecklade: – Din kreativitet måste kunna omvandlas i pengar, det är du som sitter på nycklarna. Hela branschen är byggd på låtar. Men om du tror att lyckan ligger i att bli etta på topp­ listan så innebär det faktiskt att du kommer att vara olycklig större delen av ditt liv.

Carolina Eriksson, A&R – Det var bra att det var både högt och lågt. Att vissa paneler är allmängiltiga eftersom det finns en del musikstuderande här, och att vissa andra går lite mer på djupet, samt att en del är lite mer underhållande. Det är en bra mötesplats för branschen.

Malin Hedqvist, singer/ songwriter som jobbar på sin första skiva – Den här dagen har gett mig en väldigt bra inblick i branschen. Mycket information, fakta och inspiration till att skriva ännu mer musik. Jag har fått mer kött på benen.


22

stim around the world: leilei tian

– Jag är oerhört tacksam för att min lärare Ole LützowHolm uppmuntrade mig att hitta mitt eget uttryck, säger Leilei Tian.


stim around the world

Tonsättaren Leilei Tian växte upp i Kina, har sitt hem i ­Frankrike och sin familj i USA. Men en stor del av Leileis hjärta kommer alltid att finnas i Sverige. Det var här hon hittade sitt eget uttryck och sin självsäkerhet som kompositör.

i flödet Text: Lotta Örtnäs Foto: Privat

N

är vi träffas via Skype befinner sig Leilei Tian i en liten bergsby i Italien. Det är några månader sedan hon lämnade Villa Medici i Rom där hon sedan 2012 varit tonsättarmottagare av det prestigefulla Prix de Rome – ett stipendium till unga konstnärer inom olika discipliner, som delas ut av Franska akademien i Rom. – Jag har precis slutfört ett verk för tio musiker och nu jobbar jag med ett stycke för saxofon och piano. Under min tid i Villa Medici gjorde jag förberedelser för att skriva en kammaropera, men jag komponerade också en hel del annat, säger Leilei. Det bästa hon vet är att hitta nya ljud och klangfärger. Det gör henne upprymd att skapa sådant som inte hörts förut och hennes breda repertoar omfattar orkestermusik, kammarmusik, vokalmusik, elektroakustisk musik, samt multimediala verk med bildkonst och dans. Men det var nära att Leilei hoppade av musikkarriären. Efter att ha drillats vid pianot från sex års ålder och tagit examen i komposition vid konservatoriet i Peking, fick hon vid 24 års ålder nog. Hon kände att det var pressen från föräldrar och lärare som gjort att hon satsat på musiken. – Så jag började på konstskola. Jag var besviken på musikvärlden och ville göra något som var kul i stället. Mina föräldrar var inte glada, eftersom bildkonst i deras ögon är mindre värd än musik. Men de befann sig i USA och kunde inte göra så mycket åt mitt beslut. De lät mig gå min egen väg. Året på konstskolan gav henne oväntat nog en musikalisk nystart. Leilei insåg att hon inte kunde uttrycka det hon ville genom visuell konst, och 1997 flyttade hon från Kina till Sverige för att stu­ dera musikkomposition för Ole Lützow-Holm vid

Musikhögskolan i Göteborg. Då föll allt på plats. – Baskunskapen och tekniken hade jag redan från studierna i Kina, men det var i Sverige jag började komponera så som jag själv ville utan att kopiera de gamla mästarna. Jag är oerhört tacksam för att min lärare Ole uppmuntrade mig att hitta mitt eget uttryck, säger Leilei. Av den anledningen har Sverige en alldeles särskild plats i Leileis hjärta, både musikaliskt och känslomässigt. Hon talar varmt om hur hon ­känner sig avslappnad och lugn i Sverige. Under tiden i Göteborg anslöt hon sig också till Stim. Sedan drygt tio år har Leilei sin fasta bas i Paris, men reser mycket. Hennes verk har nått internationell framgång och uppförs av framstående orkestrar och musiker i såväl Europa som Asien och USA. Framtiden ligger öppen och utan några långtidsplaner. – Jag följer livets flöde och har tilltro till vart det leder. När jag komponerar gör jag däremot en ganska tydlig plan för verkets struktur och beståndsdelar innan jag börjar. Men jag lämnar tillräckligt med utrymme för min intuition så att musiken kan uttryckas fritt i ett naturligt flöde, säger Leilei. Att nutida konstmusik fyller en viktig funktion är självklart för Leilei. I takt med att samhället och den yttre världen förändras kan människor genom musik, och andra konstformer, uttrycka vad som händer inuti dem. Medan den klassiska musiken till stor del var harmonisk, så tar den moderna tidens snabba tempo och stress sig uttryck i den nutida konstmusikens mer dissonanta klangvärld. – Det är nödvändigt att skapa ny musik, att gå framåt och utveckla musiken. Mina kompositioner återspeglar alltid mitt andliga tillstånd vid det tillfälle jag skriver dem. n

23

LEILEI TIAN Ålder: 42. Född i Jiangsuprovinsen i Kina. Bor: I Paris. Karriär: Leilei Tian har komponerat mer än 50 verk och hennes musik framförs av framstående orkestrar och ensembler i Europa, Asien och USA. Hon får också kompositionsbeställningar av musikinstitutioner, festivaler, orkestrar och ensembler. Studier: Leilei började studera piano när hon var sex år. 1988–1995 studerade hon komposition vid konservatoriet i Peking för Zhenmin Xu. 1997 flyttade hon till Sverige för studier i komposition för Ole Lützow-Holm vid Musik­ högskolan i Göteborg, där hon tog diplomexamen 2001. Studier i elektroakustisk musik vid IRCAM i Paris 2002–03. Utmärkelser: Prisbelönt i internationella tävlingar som International Gaudeamus Competition for Young Composers i Amsterdam 1999, 10th Besancon International Composition Competition for orchestra i Frankrike 2000, IV International Contemporary Music Contest ”Citta’ di Udine” i Italien 2002, International Composition Competition of GRAME i Lyon 2002 och ISCM Cash Young Composer’s Award 2004, 2006–2008 hustonsättare vid CoMA Contemporary Music Center i Sverige, 2012–13 Prix de Rome med ett års vistelse i Villa Medici i Rom, Järnåkerstipendiet för kammarmusik i Sverige 2013. Lyssna: På tianleilei.org kan du lyssna på några av Leilei Tians verk. ANTAL VERK HOS STIM: 42 FÖRSTA REGISTRERADE VERK: Wang Yue LEILEIS FAVORITER BLAND SINA EGNA VERK: Sâdhana Wu Autre Illusion Réelle  From Amen to Amen


24

notiser

Mina Stimpengar

Nytt fördel­ ningssystem på gång Stims styrelse har fattat ett inriktningsbeslut om att utarbeta regler för ett nytt, ­effektivt och hållbart system för fördelning av upphovsrättslig ersättning. Enligt förslaget ska det tidigare graderingssystemet och så kallade MEM-stödet ersättas av ett mångfaldsstöd för Stimanslutna upphovsmän. Enligt Stims stadgar kan fördelningsreglerna ändras genom två på varandra följande föreningsstämmor, varefter beslutet måste ratificeras av Stims styrelse. Läs mer på www.stim.se. Där hittar du också frågor och svar kring förslaget.

Rapportera spelning i närradio Stim erbjuder fortsatt ­ öjlighet att rapportera närm radiospelningar av dina verk. Inför avräkningen i juni 2014 kan du rapportera närradiospelningar som skett under andra halvåret 2013, det vill säga 1 juli–31 december. Stoppdatum för denna rapportering är 31 mars 2014.

Tv- och radiopris till Jörgen Elofsson

FRÅGA: Min musik spelas utomlands, får jag pengar för det?

Stims Skriftställarpris till Marie och Magnus Marie Selander och Magnus Haglund har fått Stims Skriftställarpris för sina stora framgångar inom det kreativa gränslandet mellan musik och litteratur. Marie Selander är sångerska och kompositör. Förra året gav hon ut boken Inte riktigt lika viktigt? Om kvinnliga musiker och glömd musik. – Jag är jätteglad att få Skriftställarpriset, det betyder mycket för mig. Jag får priset främst för min bok om kvinnliga musiker, men egentligen är det sorgligt att den behövs. Kvinnor borde inte särskiljas utan vara lika självklara som män i musiklivet och historien, säger Marie Selander. Magnus Haglund är journalist och författare. Han skriver främst om konst, musik och litteratur. – Det är ett stort erkännande att få Skriftställarpriset som gör mig väldigt glad. Jag upplever att jag fått priset både för det jag gjort och det jag står för – att inte vara låst vid en specifik tradition eller ett förhållningssätt, utan att i stället b ­ efinna sig i ständig för­flyttning och rörelse, och upplösa gränserna mellan olika genrer, säger Magnus Haglund.

Sarah LundbäckBell bakom Video of the Year I november hölls för första gången YouTube Music Awards i New York. Det största och mest prestige­fulla priset, Video of the Year, tilldelades sydkoreanska gruppen Girls Generation för låten I Got A Boy, skriven av Stim­ anslutna Sarah Lundbäck-Bell från musikförlaget The Kennel i samarbete med Will Simms och Anne Judith Stokke Wik. Låten I Got A Boy gavs ut i januari 2013 och har visats mer än 75 miljoner gånger på YouTube. Det är en av årets största hitlåtar i Asien och fick även stor uppmärksamhet i USA när den gick upp på första­platsen på Billboards K-Pop Hot 100 Lista.

SVAR: För att säkra att du som musikskapare ska få betalt när din musik spelas utanför Sveriges gränser har vi inrättat ömsesidighetsavtal med de flesta upphovsrättsorganisationer runt om i världen. Det innebär att de åtar sig att samla in ersättningar för våra anslutnas musik när den framförs utomlands, för att sedan skicka ersättningen direkt till oss. När vi har tagit emot pengarna analyserar vi innehållet och kontrollerar att vi fått pengar för rätt upphovsperson och att det är rätt andel. Nyligen slog vi än en gång rekord i intäkter från utlandet, vilket är ett kvitto på att det arbete vi lägger ner lönar sig. Det är också ett kvitto på att Stimanslutna musikskapare befäster Sveriges ställ­ ning som en av världens främsta musikexportnationer. Läs gärna mer om utlandspengar på stim.se. Har du också frågor till Stim? Mejla medlem@stim.se

Tävling: Vinn boken om Björn Afzelius När Björn Afzelius gick bort i cancer 1999 hade hans album sålts i mer än två miljoner exemplar i Sverige, Norge och Danmark. Gunnar Wesslén var en av få journalister som följde Afzelius på nära håll under hela hans ­karriär, först som reporter för Aftonbladet, senare som vän. Nu har han också skrivit boken Björn Afzelius – En god man. För att ha chans att vinna boken behöver du svara på följande fråga: Vem skrev originalversionen av En sång om frihet som Björn Afzelius ofta spelade? Mejla ditt svar och en motivering till varför just du ska vinna till ­red@stim.se så är du med och tävlar om en av tre böcker. I förra numret frågade vi vilken Stimlåtskrivare Petter skrivit sin hit Det går bra nu tillsammans med. Svaret är Ishi Mughal. Vi har dragit tre vinnare som får Petters bok 16 rader. Grattis till Lina Engström i Luleå, Karin Moberg i Malmö och Mia Wikdahl i Hägersten.

FOTO: f r ed r ik hje r ling , no r stedts , DAV I D E N B O M

Grattis till Stimanslutna Jörgen Elofsson som har fått priset BMI Song of the Year Award för Stronger (What Doesn’t Kill You) framförd av Kelly Clarkson. Utmärkel­ sen går till den mest spelade låten på radio och tv i USA de senaste tolv månaderna. Jörgen Elofsson delar priset med Ali Tamposi.

Max Thörn arbetar på Stims Medlems- och ­Förlagsservice.


3975:-

*

500 st pressade CD-skivor. Jewel Case, 4-sid booklet och inlay. 4-färg.

5975:-

*

250 st Vinylskivor 7”. Pappkonvolut, stansat hål.

5998:-

*

500 st pressade CD-skivor. Digipack. 4-färg.

Garvad artist eller hobbymusiker? Välkommen till oss – vi hjälper dig med allt kring din produktion så att du kan fokusera på det du gillar – musiken. Vår fullservicebyrå kan vägleda dig genom hela din skivproduktion. Vi kan hjälpa dig att mastra, formge och tillverka din skiva. Har du redan en färdig master? Då kontrollerar vi den och producerar sedan snabbt och enkelt. Vi pressar vinyl- och CD-skivor färdiga för detaljhandeln, kompletta med EAN- och ISRC-koder (Behövs för din STIM-ersättning). Vi erbjuder även rådgivning inför lansering, marknadsföring och distribution. Vilket är det lönsammaste sättet för dig att få ut din musik? Fysiskt och/eller digitalt? Fråga oss! Vi är en av musikbranschens mest anförtrodda leverantörer med över 5 000 produktioner bakom oss och vi delar gärna med oss av vår kunskap. Din musik är vår passion.

7495:-

DISc Replication

*Exkl. moms och frakt.

Disc Replication Europe AB, Starrängsringen 45, 115 50 Stockholm 08-792 21 40, info @ discreplication.se, www.discreplication.se

*

COOL I T NOW.SE

500 st pressade CD-skivor. Pappkonvolut. 4-färg.

VI TAR DIN MUSIK FRÅN REP TILL RELEASE.


KERTER 0 5 ER M P

Vad kostar rättvisa? Tja, hur långt är ett snöre? Slå in julklapparna med Rättesnöret och stöd vårt arbete för ökad mångfald och jämställdhet. www.rättesnöret.se

Vi importerar och säljer:

Ljudabsorberande tyger Scenmattor, Dansmattor och Backdropar Våra produkter är flamskyddade www.eventgross.se 0393-22100

Saknar du dina SAMI-pengar? Utan musiken tystnar Sverige!

Vi saknar inspelningslistor! Inspelningslistorna ligger till grund för din ersättning – utan dem vet vi inte vilka som medverkat på inspelningen, och vem som har rätt till ersättning när den spelats. Har du varit med på en inspelning där inspelningslistor inte skickats in till SAMI? Fyll i inspelningslistan online på: sami.se/inspelningslista

Vi stödjer musikkreatörer som utsätts för censur och hot. Du kan stödja dem genom oss. freemuse@freemuse.org • www.freemuse.org


i korthet

27

Grattis FST och DKF!

Umeå får ny festival

Det är inte bara Stim som jubilerar i år. Vi säger även grattis till Föreningen svenska tonsättare, FST, som precis fyllt 95 år och dess danska motsvarighet DKF som firar 100 år.

Sommaren 2014 arrangeras för första gången musikfestivalen U x U i Umeå. Festivalen möjliggörs genom så kallad crowdfunding, vilket innebär att antalet involverade avgör festivalens storlek. Phoenix, Laleh, Mac Miller, Thurston Moore och Lucy Love är några av de artister som hittills är klara. Läs mer på www.uxufestival.com.

Guldkvasten till VadstenaAkademien

Jonas Knutsson på Aviciis album

Laleh är klar för festivalen U x U.

Avicii slår rekord efter rekord med debut­ albumet True. Något som inte är lika känt är att sångmelodin i låten Dear Boy är hämtad direkt från den instrumentala låten Hymn, som skrevs och gavs ut 1994 av jazzsaxofonisten och kompositören Jonas Knutsson från Umeå. – Det kom som en total överraskning för mig när Aviciis amerikanska advokater hörde av sig för att be om tillstånd att använda Hymn. Tim Bergling har använt min gamla hymn med känsla för och kärlek till melodin. Det gör mig oerhört glad. Jonas Knutssons senaste album Blåslåtar var nominerat till en svensk Grammis 2011 och han blev själv nominerad till Årets artist 2011 på Folk & Världsmusikgalan i Göteborg.

FOTO: Lost Ar my, C lara U ddman , F r ed r ik S kogkvist

Stimlåtskrivare bakom Britneys senaste Stim firar 90 år med ny film Du har väl inte missat att Stim fyllt 90 år? Nu har även filmen om Stim premiär. Stim – i musikskaparnas tjänst berättar om Stims bakgrund, framtidsvisioner och kärnuppdrag. I ­filmen möter vi bland annat Stims vd, chefsjurist och chef för medlemsservice. Förutom att visas för musikskapare är­­filmen även tänkt att användas för att förklara Stims verksamhet och visioner för bland andra kunder, politiker och media. Filmen har tagits fram i samarbete med Waytion och musiken har specialskrivits av Stimanslutne Sergeant Tom (Axel Bellinder). Se filmen på youtube.com/user/stimswe och stim.se.

Som DJ är Otto Jettman mer känd som Otto Knows. Men nu har han fått sitt stora genombrott som låtskrivare med Britney Spears nya låt Work Bitch – vid denna tidnings pressläggning som högst på tolfte plats på Billboard Hot 100. Otto Jettmans största hit innan dess är Million Voices, som legat på listorna i Belgien, Holland, Storbritannien och Sverige. I en intervju med MTV berättar Jettmans manager Sebastian Ingrosso om hur låten Work Bitch kom till, och om samarbetet med världsproducenten will.i.am.

2013 års Guldkvast gick till Vadstena-Akademien, opera­ akademin som sedan 1964 upptäcker och framför bortglömda operor och beställer nya. Guldkvasten delas ut av Kvast (Kvinnlig Anhopning av Svenska Tonsättare) till en arrangör som främjat jäm­ ställd­het i musiklivet, och spelat verk av kvinnliga tonsättare.

Förhandlingar om EU-direktiv i hamn Den 4 november nåddes en kompromiss mellan EUkommissionen, Europaparlamentet och ministerrådet om det så kallade ”sällskaps­ direktivet”. Det kommer formellt att antas i februari och innebär bland annat att musikrättsorganisationer ska vara öppna mot omvärlden när det gäller ekonomi och förvaltning.

Jullåtar från sidan 3 Nu tändas tusen juleljus – Emmy Köhler; Betle­ hems stjärna – musik Alice Tegnér, text Viktor Rydberg; Last Christmas – George ­Michael; White Christmas – I­rving Berlin; Hej tomte­ gubbar (trad.); Mer jul –T ­ omas Adolphson och Anders Falk; Karl-Bertil Jonssons julafton – musik av Gunnar Svensson; Ser du stjärnan i det blå (When You Wish upon a Star) – Ned Washington och Leigh Harline, svensk text Anita Halldén svensk text Anita Halldén


DEBATT

LUF: Avskaffa privatKD: Sänk momsen på kopieringsersättningen danstillställningar och riv upp Ipred För tio år sedan befann sig de upphovsrättsliga frågorna mitt i debattens skottglugg. Skivbolagen och Antipiratbyrån framställde fildelningstekniken som musikbranschens baneman, och motståndarna dödförklarade immaterialrätten. När nu krutröken har lagt sig kan vi konstatera att båda sidor hade fel. Liberala ungdomsförbundet, LUF, hoppas att tiden är mogen för att krypa upp ur skytte­gravarna och gemensamt diskutera hur vi kan skapa en upp­hovsrätt som gynnar kulturellt skapande, teknikutveckling och idéutbyte. Vi vill därför presentera ett konstruktivt förslag: 1. Satsa på en världsomspännande databas dit upphovsmän anmäler verk och anger vilken grad av skydd de gör anspråk på. Efter tio år måste skyddet förnyas, annars blir verket öppet för användning. Förkorta skyddstiden till som längst 40 år efter upphovsmannens död. 2. Avskaffa privatkopieringsersättningen. Konsumenterna ska inte straffbeskattas för att de sparar semesterbilder och ­annat som de själva äger rättigheterna till. 3. Riv upp Ipred. Polisiära uppgifter ska inte läggas ut på entreprenad. Vi är emot att branschföreträdare kan begära ut personuppgifter om enskilda från internetoperatörer. Tillåt fildelning för privat bruk och låt polisen fokusera på pirat­kopiering i större, kommersiell skala. Vi ser en situation där vissa verk används utan tillstånd samtidigt som andra övergivna verk med en betalningsvillig publik sitter fast i ett juridiskt limbo. Våra förslag utmanar dessa problem. För kreativa branscher måste vi finna kreativa lösningar.

FOTO: Anna S imonsson , r iksdagen, M artina H olmbe r g /Sve r iges Radio

Linda Nordlund Förbundsordförande Liberala ungdomsförbundet, LUF

Stims medlemsundersökning klar Stort tack till er alla som svarat på höstens medlems­ under­sökning! Nu är resultatet klart och i korthet kan det samman­fattas så här: De viktigaste anledningarna till att vara Stimansluten är ersättning, effektiv insamling och att Stim intar en tydlig ­position i debatten. Ni tycker att Stims service är effektiv och att vi ger den hjälp som behövs. Men det finns utrymme att bli ännu bättre. Hela 76 procent av er anslutna är nöjda eller mycket nöjda med Stim som helhet. Det vanligaste ordet ni definierar Stim med är ”bra”, tätt följt av ”pengar” och ”pålitligt”. I samband med undersökningen passade vi också på att fråga vilka av er som kan tänka er att vara ambassadörer för Stim. I nästa steg kommer vi att ta kontakt med dem som anmält intresse.

Varje månad beger sig hundratusentals människor ut för att dansa till något av våra svenska dansband. Dansbandskulturen skapar inte bara arbeten utan också en meningsfull fritids­sysselsättning för väldigt många människor i vårt land. Det finns all anledning att uppmuntra dansbandens verksamhet. Tyvärr är skattesystemet utformat så att dansbanden tvärtom missgynnas. Det handlar närmare bestämt om momsen. Sverige har i dag tre olika momsnivåer. Den så kallade kulturmomsen på 6 procent gäller för bland annat böcker, tidskrifter, konserter, dagstidningar och teaterbiljetter. För bland annat livsmedel, restaurang­tjänster och hotellrum är momsen 12 procent och för i princip alla andra momspliktiga varor och tjänster betalas 25 procent i moms. Men, och här kommer själva problemet: danstillställningar är undantagna från den lägre kulturmomsen. De är således belagda med 25 procents moms. Gränsdragningen mellan vad som ska klassas som konsert respektive danstillställning är minst sagt svårmotiverad. Där till är gränsdragningarna inte alltid solklara. Sverige bör sänka momsnivån för danstillställningar och tillämpa en enhetlig kulturmoms. Vi har nu lyft frågan i en riksdagsmotion, som kommer behandlas under hösten, och vi hoppas nu att få till stånd en ändring. Dansbandskulturen har behandlats styvmoderligt länge nog. Roland Utbult Riksdagsledamot, Kristdemokraterna Lars-Axel Nordell Riksdagsledamot, Kristdemokraterna Vill du också debattera i Stim-magasinet? Skicka din debattartikel på högst 1 500 tecken till red@stim.se. Åsikter framförda på debattplats i Stim-magasinet står enbart för den eller de personer som har skrivit debattartikeln och behöver inte vara något som vi på Stim håller med om, ställer oss bakom eller sympatiserar med.

Jazzkatten till AnnaLena Laurin Anna-Lena Laurin till­delades P2:s pris Jazzkatten i kate­ gorin Årets kompositör. Hon fick priset med motiveringen: ”För sin förmåga att skapa en lyckad crossover mellan jazzens och den klassiska musikens språk och modet att skriva musik från sitt hjärta utan att snegla på rådande musikaliska trender”.

29

Utbetalningar 2014 18 mars (verkanmälan senast 10 januari): l Bio, online och NCB online till och med fjärde kvartalet 2013. l Utland.

17 juni (verkanmälan senast 11 april): l Bio, online och NCB online till och med första kvartalet 2014. l Konserter, SR, SVT, reklamradio, kommersiell tv, närradio och NCB skivor till och med andra halvåret 2013. l Biblioteksersättning för hela 2012. l Utland.

16 september (verkanmälan senast 11 juli): l Bio, online och NCB online till och med andra kvartalet 2014. l Utland.

16 december (verkanmälan senast 10 oktober): l Bio, online och NCB online till och med tredje kvartalet 2014. l Konserter, SR, SVT, reklamradio, kommersiell tv, närradio och NCB skivor till och med första halvåret 2014. l Utland.

Bästa tiden att nå oss på Stim Medlems- och förlagsservice står alltid till er tjänst, men ibland är ni fler än vanligt som ringer och mejlar. Den bästa tiden att nå oss per telefon är vanligen kl 10–11 eller efter kl 14. Veckan före och efter utbetalningar av Stimpengar är den tid på året då vi har som högst belastning på telefon och mejl. Då kan det hända att du får vänta något längre än vanligt på att få svar.


30

sista ordet

Kerstin Brunnberg: Musikens menyansvariga måste tänka nytt Kerstin Brunnberg är styrelseordförande i Statens Kulturråd. Tidigare journalist på bland annat Svenska Dagbladet, SVT:s Rapport samt Ekot på Sveriges Radio. Fick Stora Journalistpriset 2004.

Stim-magasinet ges ut av Stim och produceras av Publik. Adress: Stim-magasinet,­ Box 17092, 104 62 Stockholm Telefon: 08-783 88 00 E-post: red@stim.se Ansvarig utgivare: Eva Modin Chefredaktör: Lotta Örtnäs Redaktionsråd: Karin Jihde, ­Lotta Lundén, Jonas Nordin, Max Thörn, Linda Johansson, Sofia Jerneck Formgivare: Olof Helldin På omslaget: Jonas Valfridsson Omslagsfoto: Viktor Gårdsäter

Tryckeri: Ljungbergs, Klippan, 2013 ISSN 2000-5628

Inte för att jag vill plädera för dess nyttighet – nästan tvärtom – utan för dess möjligheter att framkalla något både för den intellektuella ­hungern och den emotionella törsten. Att skapa en upplevelse både i stunden och efteråt, för dess förmåga att få mig att både tänka och lära mig något, och framförallt att ge mig något som jag inte hade en aning om att jag skulle erfara. Men hur är det med variationen i musik­ utbudet? Det är ju ofta trerätters eller fyrarätters, men var är variationsförmågan och framförallt förmågan att servera något nytt som får mig att erfara en ny ”smak”, en ny ton, ett nytt konst­ närskap? Jag skulle nog säga att jag tror att konsert­arrangörer och dirigenter har en del att lära av de kvinnliga och manliga kökschefer som vågar pröva nytt och göra nytt, och som lämnat ett säkert gammalt kort som maträtten tournedos Rossini bakom sig, eller kombinerar den med något nytt. Det finns så många spännande nutida ton­ sättare, varav många kvinnor, vars verk sorgligt sällan finns med i det utbud eller de ”menyer” man ju förutsätter sätts samman av människor med lika delar kompetens och inflytande. Ibland verkar det finnas mer av den senare varan. All­deles för ofta får jag höra ”traditionell husmanskost” – visserligen av absolut bästa slag, det är därför den tål att höras om och om igen – men jag skulle vilja ha betydligt bättre komponerade menyer och mer av musik som skrivits nu eller nyss. Det är helt ok att gå på ensidig men välsmakande diet ett tag, men det blir snart ointressant. Ängslighet och miss­riktad anpasslighet kan aldrig vara en bra ingrediens i något sammanhang. Jag tror musiksidans menyansvariga måste göra som litteraturen och konsten, att bättre våga sig på det nya. Visst – Strindberg och impressionisterna kan vi inte få nog av, men konstnären Cindy Sherman och författaren Chimamanda Ngozi Adichie har heller inga problem att nå en publik. På musikens område finns de nya tonsättarna väl inom räckhåll, men alltför sällan på konsert­ programmen, i tv-utbudet eller streamingtjänster på nätet. n

FOTO : stefan tell

Annonskontakt: Martin Carlsson, Display Telefon: 0911-25 79 01 E-post: martin.carlsson @display-umea.se

P

ianisten Lang Lang beskriver i en intervju i Financial Times sitt förhållande till mat och villkoren kring en måltid. Han reser alltid med sällskap, bland annat för att ha trevligt sällskap till ­bordet. Och vad äter han då? Mycket av det kinesiska köket naturligtvis, men han betonar: ”Det ska vara mat med en balans avseende färger, smaker och textur”. Han återkommer till vikten av variation. ”Bra mat inspirerar mig”, säger han. Cellisten Steven Isserlis, som turnerar en stor del av året, uppskattar många sorters kök men har ett problem. Han fixar inte att äta med pinnar. Det är svårare att hantera pinnarna än min stråke, säger han – inte så konstigt kanske. Men maten och musiken, hur kan man tala om det i samma krönika? Ska man trivialisera musiken med att tala om den som mat? Jag tar mig friheten att göra det. Intresset för mat och matlagning har varit – och är fortfarande – nästan påträngande. Det finns en måttlöshet i exponering i media och som samtals­ ämne, kan jag tycka som hellre äter än lagar (och inte vill bli kladdig om händerna – det blir man aldrig av att lyssna på musik, möjligen lite svettig i handflatorna om det är riktigt bra). Det stora intresset för mat handlar om kvalitet. Krav på bra råvaror, odling med omsorg, äkthet, djur med bra ”anställningsvillkor” innan de slaktas, respekten inför kunskap om tillagning och influensen från olika kulturer. Kort sagt om kvalitet och variation. Det vill säga: maten och menyn ska ha ett mervärde. Man ska inte bara bli stark och det ska inte bara vara nyttigt, utan också vara en upp­ levelse. Fem- och tiorätters menyer är inget ovanligt om det ska vara fint, och framförallt h ­ andlar det om kombinationer och komposition. I dessa sammanhang saknas varken pengar, satsningar eller möda. Och inte heller förnyelse i samspel med traditionella tillagningssätt, för att utvinna mesta möjliga av smaker och syn för ögat. Variationsrikedomen imponerar, och jag kommer helt osökt in på musikens område.


CMM Group är specialister på CD, DVD kopiering och tryck sedan 1999

Gör din egen digipack

CD-förpackning Nu kan du beställa otryckta digipacks i liten upplaga, 10 st/ låda, 12 klisteretiketter. Designen gör du själv och skriver sedan ut på medföljande klisteretiketter eller låt kreativiteten flöda!

www.cmmgroup.se info@cmmgroup.se tel 08-545 706 70

Torshamnsgatan 39 B i Kista,

1_89x122mm i-create_CMM.indd 1

NYHET!

2010-05-21 16:12:44

Företagsservice För musiker och artister med enskild firma! Du får som företagsmedlem: • avdragsgill serviceavgift • smarta försäkringar • företagssupport • rättsskyddsförsäkring Mer info: musikerforbundet.se


Posttidning B

Avs채ndare: Stim Box 17092 S-104 62 Stockholm

STIM_Magazine_210x235mm_300dpi_CMYK_outl.pdf

1 1 0 6 0 7 7 0 0

1

2013-04-29

16:21

Profile for Stim

Stim-magasinet #4 2013  

Stim-magasinet är Stims medlemstidning som utkommer fyra gånger per år. Läs mer på http://www.stim.se.

Stim-magasinet #4 2013  

Stim-magasinet är Stims medlemstidning som utkommer fyra gånger per år. Läs mer på http://www.stim.se.

Advertisement