Stim-magasinet #1 2020

stim Medlemstidningen för dig som skapar musik Stim-magasinet #1 2020 www.stim.se

”Att vara artist och stå på scenen var aldrig något jag längtade efter.”

Maher Zain, sid 18

LÅTSKRIVAREN ”Man måste våga vara dålig, och komma på dåliga idéer också. För ibland så kommer det nåt jäkligt bra ur det.”

Soundcheck:

Noonie Bao Misstänkta fall av fusk 2010-talet ICE – starka tillsammans

Utmärkt Baserat på 173 omdömen

ledare

Coronakrisen får inte tysta musiken

Foto: C h r istian G ustavsson

Coronautbrottet är en prövning för hela vårt samhälle. När jag skriver detta är osäkerheten kring utbrottets konsekvenser stor och de senaste veckorna har jag lyssnat till många berättelser om den oro som många av er känner.

För att minska smittspridningen valde vi för en tid sedan att stänga Stims kontor i Stockholm. Men även om med­ arbetarna har jobbat hemifrån har arbetet med att värna era rättigheter och se till att era pengar kommer ut som planerat fortgått med oförminskad intensitet.

Den senaste tiden har vi lagt extra stort fokus på att få politisk uppmärksamhet för er situation. Hela musikens värdekedja – från låtskrivare och kompositörer till artister, musiker, bolag, förlag, konsertarrangörer med flera är drabbade. Det har vi gjort både genom proaktiva insatser inom Musiksverige och i nära samarbete med KLYS (Konstnärliga och Litterära Yrkesut­övares Samarbetsnämnd), SKAP, FST och Musikförläggarna. Vårt besked har varit att de stödåtgärder som regeringen lovat kultursektorn är välbehövliga, men inte tillräckliga. Förslagen är inte tillräckligt anpassade till den mångfacetterade musik­branschen och betydligt mer ­behövs för att värna både ett musikliv med mångfald och den svenska musik­ exporten.

Följ gärna vårt arbete på sociala medier och genom våra uppdateringar på stim.se. Och tveka inte att höra av er om ni har tankar, tips, idéer eller frågor.

Vi läser alla kommentarer och välkomnar all typ av feedback. Viktigt inte minst i påfrestande tider.

Tack för samarbetet.

Karsten Dyhrberg Nielsen Vd, Stim

”Sen jag var tolv har det roligaste varit att sitta i studion och skriva låtar” Noonie Bao, sidan 4

10

03

innehåll #1 2020 4 Den skygga

Scenskräcken fick henne att söka sig bortom rampljuset och in i studion. ­Jonnali ”Noonie Bao” Parmenius toppar 2019 års lista över Sveriges mest framgångsrika kvinnliga låtskrivare.

10 Manipulerade streams

Om en person får betalt utan att någon ­faktisk lyssning har skett leder detta till en omfördelning av intäkter från rättighetshavare till fuskare. Stims Lina ­Heyman och Nils Danielsson förklarar.

14 Ett årtionde att minnas

Vilka var de stora förändringarna som skedde på 2010-talet och som kom att påverka och helt omforma musikindustrin? Stim-magasinet reder ut vad det egentligen var som hände.

18 Den okände

Maher Zain släppte sitt debutalbum 2009 och slog igenom stort i Mellanöstern, Malaysia och Indonesien. Utan digitala plattformar hade det inte varit möjligt.

Men någon karriär hemma i Sverige har han inga planer på.

21 Samarbete med synergier

Genom att samla licenser från tre starka upphovsrättssällskap i Sverige, Tyskland och Storbritannien är ICE nu en global partner att räkna med.

18 14

25 Del av vinsten

Som upphovsperson ska man få ta del av sitt verks framgång. Därför har SKAP gått ut i en kampanj för att uppmana public service att värna om upphovspersoners lagliga rättigheter.

26 Svenska kvinnor

År 2019 blev ett nytt succéår för svensk musik. Bakom framgången finns en lång rad kvinnliga musikskapare.

Telefon: 08-783 88 00 E-post: red@stim.se För ytterligare info se sidan 26.

04

soundcheck: noonie bao

’’

Det som är så skönt med musiken är att slippa behöva tänka. Att liksom bara få vara i nuet.”

Jonnali Parmenius vill aldrig att musiken ska sluta vara lekfull. Då blir det inte lika bra låtar.

soundcheck

på rätt plats Genombrottet blev som artisten Noonie Bao, följt av samarbeten med Avicii och nominering till Årets nykomling på Grammisgalan 2013. Men scenskräcken fick henne att söka sig bortom rampljuset. Studion hemma i Los Angeles är i dag den plats som får henne att känna sig tryggast.

Text: Karin Jihde Foto: Molly Pan

05

06

soundcheck: noonie bao

Jonnali ”Noonie Bao” Parmenius Ålder: 32 år Bor: i Los Angeles Karriär i korthet: slog igenom 2012 med egna ­debutalbumet I am Noonie Bao. Vann priset Årets nykomling på Grammisgalan 2013.Var en av låtskrivarna bakom Aviciis Englandsetta I Could Be the One, vilken hon även sjöng på. 2019­ ­toppar hon listan över Sveriges mest framgångsrika kvinnliga låtskrivare.

J

onnali Parmenius är i Palm Springs utanför Los Angeles på låtskrivarcamp med tre kollegor.

Hon beskriver utflykten som ett perfekt sätt att ”komma in i bubbla” med sitt team och ha fullt fokus på skapandet. Ett tillstånd som passar Jonnali, mer känd som sitt alias Noonie Bao, utmärkt. Sedan skivdebuten 2012 har hon successivt gått över till att enbart skriva musik på heltid.

– Jag funderade på vad som kändes roligast – det är det man kan bli bra på. Sen jag var tolv har det roligaste varit att sitta i studion och skriva låtar. Jag måste göra det jag mår bra av. Det som är så skönt med musiken är att slippa behöva tänka.

Att liksom bara få vara i nuet.

Det är ett skandinaviskt gäng som samlats i ökenstaden utanför Los Angeles: norska toplinern Caroline Ailin, danske producenten Sylvester ­Larsen (Sly), Jonnali och hennes nära kollega sedan tio år, svenske låtskrivaren och producenten Linus Wiklund (Lotus IV).

– Just nu i Palm Springs är det en typ av lek­ stuga där vi bara kastar ur oss idéer och inte behöver tänka så mycket. Det är lätt efter en tid i LA att bli påverkad av vad som spelas på radio och vad folk lyssnar på. När vi åkte ut hit tänkte vi att vi stänger av allt, säger 32-åringen som aldrig vill att musiken ska sluta vara lekfull. Då blir det inte lika bra låtar.

Lust och lekfullhet som drivkraft har hon sedan barnsben. Jonnali kunde väcka föräldrarna mitt i natten med nya låtidéer som hon först spelade in på en stor bergsprängare. Snart fick hon en egen diktafon.

– Det var ju väldigt bra, säger hon och skrattar.

Den första studion som delades med Linus ­Wiklund låg i en källare på Södermalm. Timmarna i källaren varvades med brödjobb som personlig assistent och tennistränare. På dagarna föddes idéer som spelades in i studion nattetid.

– Det var glädjen i låtskrivandet som gjorde att jag fortsatte, säger Jonnali Parmenius. Särskilt under de tio-femton år då jag inte tjänade en spänn. När jag satt där i källaren frågade jag mig själv så många gånger vad jag höll på med. Linus och jag peppade varandra, och så fick jag ju prata med mig själv. Även om ingen låt någonsin hade kommit ut hade jag ändå velat skriva varje dag.

Det är ju så fruktansvärt roligt.

Bakom flytten till USA ligger ett sökande efter fler samarbetspartners och en kreativ fristad. Det var samarbeten med bland andra Tim Bergling (Avicii) som gav Jonnali hennes första stora kommersiella framgångar, genom sång- och låtskrivarinsatser på Fades Away och I Could Be the One. Jämfört med hemma i Stockholm skapar ­arbetsmiljön i Los Angeles ett ökat fokus. Men själva flytten var aldrig en målsättning i sig.

– Jag tänkte inte på att jag skulle hamna i LA en dag. Målet var ju bara att få ut låtarna i världen.

Hur var det att få de första Stimpengarna efter alla år i källaren?

– Det var ett stort steg att kunna sluta på de andra jobben. Under en lång period konverterade jag de royalties jag fick in till hyror på den första lägenheten. Det blev som en valuta – den här utbetalningen är lika med x antal månaders hyra.

I dag bor hon i ett hus med egen studio, på gränsen mellan Studio City och Hollywood Hills.

Skapandeprocessen ser olika ut från dag till dag.

Men Jonnali återkommer till ett bärande element hon kallar för känslan.

– Det är en upplevelse av att det stämmer, att det känns rätt. Senast i går här i Palm Springs fick vi den magi man strävar efter i varje session. Man ser det i varandras ögon, det går inte att fejka. När texten och melodin gifter sig: det var det här vi ville säga.

Musikskapande med artister funkar bäst i den egna studion.

– Det är en massa lager som rensas bort hemma hos mig. Det får inte vara någon konstig press överhuvudtaget. Sen jobbar jag oftast med Linus Wiklund. Vi har lätt att skapa en miljö som känns trygg och rolig.

Jonnali sitter helst i studion under dagtid.

– Jag försöker få in pauser, även om det är svårt när man är igång. Man hör musiken på ett annat sätt när man kommer tillbaka.

V

äl på plats i Los Angeles uppstod ­betydligt fler möjligheter till samarbeten än hemma i Stockholm. Resultatet blev ett lyft i låtskrivandet som Jonnali inte riktigt hade väntat sig.

Att sitta i timmar i ett rum och skapa musik tillsammans med andra har inte alltid fallit sig naturligt.

Före USA hade hon svårt att tänka sig kollektivt skrivande – den arbetsform hon föredrar i dag.

– Jag tyckte att det var så otroligt privat och jag kände mig utlämnad bara vid tanken. Men de

soundcheck I Los Angeles har de som Jonnali Parmenius arbetar med blivit hennes bästa vänner. Det de har gemensamt är att de brinner för låtskriveriet.

’’

Även om ingen låt någonsin hade kommit ut hade jag ändå velat skriva varje dag. Det är ju så fruktansvärt roligt.”

07

08

soundcheck: noonie bao

Jonnali Parmenius tycker att det är låtarna som ska få skina och trivs därför bäst i studion.

Stimfakta: Antal verk hos Stim: 279 Första registrerade verk: Streets Flest streamningar: Alone Final Song Stay

relationer jag har skapat genom att skriva med andra är ovärderliga för mig. Här i LA har de jag jobbar med blivit mina bästa vänner. Vi har kommit hit från hela världen. Det vi har gemensamt är att vi brinner så mycket för låtskriveriet. Efter att ha suttit på kammaren och hållit på är det häftigt att få vara i en stad där man får träffa alla dessa människor. Det ger mig inspiration.

Att våga ta steget till sessions med andra är något hon återkommer till, liksom lärdomarna från den pool av låtskrivartalanger som samlas just i Los Angeles.

– Från första början utvecklades jag på ett helt annat sätt.

E

n ytterligare motivering till USA som arbetsplats låg i möjligheten att bli bättre på engelska. Hon berättar att amerikaner är mer fokuserade just på texten, att berätta en historia. Ett välfungerande samarbete när man skriver tillsammans bygger på några viktiga principer, fortsätter hon. En är förmågan att lyssna på alla i gruppen.

– Att inte vara en egoistisk låtskrivare i det att man måste få igenom alla sina egna idéer. Om någon har en vision ska man vara öppen för den.

Det är som på alla arbetsplatser. Annars får man skriva själv.

Ett annat fundament har att göra med tillit och lojalitet.

– De relationer som skapas i en session bygger på sårbarhet. Det blir som terapi. Man måste ju verkligen öppna upp sig. Om man pratar om personliga saker är det en oskriven regel att det stannar i rummet, anser jag. Det känns viktigt.

För en aspirerande låtskrivare som vill testa Los Angeles som arbetsplats kan stans musikaliska maktstrukturer te sig lite skrämmande. Hur börjar man? Ett tips är att inte komma över tomhänt.

– Jag tror att det är bra att redan ha fått ut någon låt med en artist. Då är det lättare att få sessions. Ett förlag som kan hjälpa en är bra, och gärna någon kontakt för att komma in i olika rum.

I det svenska låtskrivarkollektivet i USA känns det som att alla känner alla, även om alla inte jobbar ihop.

– Man kan också åka hit någon vecka eller två och bara hämta inspiration. Sen kan man ju sitta var som helst i världen och skriva. Det är alltid kul att träffa andra svenskar som också är i stan.

Det är så otroligt många låtskrivare i LA. Man kan

soundcheck

’’

Om man är utbränd och har en bra låt spelar det ingen roll. Man tycker ändå inte att det är kul.

jobba varje dag i veckan och mer om man vill det.

Det finns möjligheter på det sättet, om du jobbar tillräckligt hårt.

J

onnali råder nykomlingar att ägna sin tid åt sessions snarare än möten.

Jag har valt bort det mesta som har med business att göra. Det förstör all min kreativitet. Jag är mest i studion och fokuserar på att skriva, och träffar mest de människor jag skriver med.

I dag arbetar hon fem dagar i veckan och tar ledigt på helgerna. Då kan det bli bio och tennisspel.

Men till en början var fritid långt ifrån en del av Los Angeles-livet.

– När jag kom hit jobbade jag för mycket – det fanns så många möjligheter. Jag blev totalt utbränd. Under en period orkade jag inte ens gå utanför dörren. Jag ville gå till studion men kunde bara inte. Kroppen sa stopp, berättar hon.

– Det tog ett bra tag att komma tillbaka. Men jag och min manager bestämde tillsammans att hälsan alltid är prio ett. Det kändes viktigt att säga det högt.

Jonnali har sen dess lärt sig att stänga av och sätta på flödet av idéer. Det är ”som en knapp i hjärnan”. Hon tvingar sig själv att ta pauser för att kunna längta tillbaka till att skriva.

– Jag jobbar mycket med mentala tekniker.

Hjärnan är min bästa vän och min värsta fiende.

Man söker ju konstant den där kicken, den där låten, den där idén. Det finns inget som känslan av att förverkliga någon idé som man har haft.

Det är ju ett beroende. Men det är viktigt att ha ett annat liv också. En annan verklighet. Man har ju sett mycket baksidor i musikbranschen. Om man är utbränd och har en låt som går bra spelar det ingen roll. Man tycker ändå inte det är kul.

För att få ut musiken klev Jonnali till en början upp på scenen och in i rollen som sitt artistiska alias, sångerskan Noonie Bao. För debutplattan I am Noonie Bao nominerades hon till Årets nykomling på Grammisgalan 2013, följt av framträdanden i tv

och turné. Men genombrottet som många artister drömmer om förknippar Jonnali med stark olust.

– Att det inte blev artisteriet för mig är ju framförallt för att jag har scenskräck, säger hon.

Det hör till ens jobb som artist att synas. Men jag tycker att det är låtarna som ska få skina. Jag trivs bäst i skuggorna. In the shadows of the studio.

Hon ler.

Scenskräcken försökte hon bemästra på olika sätt. Spelade in peppiga meddelanden till sig själv på telefonen i stil med ”det gick ju jättebra det här!” som hon försökte lyssna på inför följande spelning. Ångesten blev likväl ohanterlig, slog till långt före varje framträdande. Var den kom ifrån vet hon inte.

– Sedan jag var liten har jag haft perioder när jag bara velat sitta för mig själv. Det är ju inte riktigt social fobi, men nåt liknande kanske.

E

n av de första gångerna hon var i Los Angeles bjöds hon in till en session.

De hade hört I Could Be the One med Avicii. Jag hade satt så hög press på mig att jag gick och spydde innan.

Man var tvungen att prestera.

Vägen ut ur ångesten blev paradoxalt nog att exponera sig för andra genom musikskapandet.

Det är lustigt att det jag trodde jag inte ville göra, skriva musik tillsammans andra i en situation där jag känner mig som mest blottad, är där jag känner mig som lugnast i dag. Studion är en trygg plats för mig.

Jonnali Parmenius har med åren lärt sig att välja bort sådant som stjäl fokus. Att aldrig sluta leka.

Kunna vara sårbar, och vila ibland. Och att omge sig med rätt människor. Hon tycks ha hittat fram till den rätta platsen, fysiskt och mentalt. Men att släppa prestationskraven har tagit tid.

– Det är så skönt nu att ha kommit över det. Att vara hård mot sig själv skapade heller inte de bästa låtarna. Man måste våga vara dålig, och komma på dåliga idéer också. För ibland så kommer det nåt jäkligt bra ur det. n

09

I Jonnalis hörlurar just nu: ”Om huvudet är tomt brukar jag lyssna på låtar som jag tycker om. Just nu är det Radioheads Everything In Its Right Place, som har en stämning i sig som jag tycker är magisk. Den känslan skulle jag vilja få fram i en låt.”

Låtskrivare som har inspirerat Jonnali: ”Jeff Buckley, Grace-albumet.

Hans röst känns utomjordisk på något sätt. Känslan i produktionerna är så fri. Som om han bara har skrivit det han känt för i stunden.”

Tre ingredienser i en hit: Instant recognition – en tydlig, unik identitet.

Catchy. En melodi som smittar, men som ändå sticker ut.

Ett lite störigt element.

10

Musiktjänster

f

Musiktjänster

Manipulerade streams är ett begrepp som få kände till för ett halvår sedan. Men efter att media rapporterat om fusk på olika musik­tjänster har debatten varit intensiv.

Stim har lyckats identifiera flera misstänkta fall, mycket tack vare sin branschkunskap och samarbetet inom ICE. Men den viktigaste informationen äger musiktjänsterna själva.

11

fusk!

Text: Krister Insulander Illustration: SaraMara

A

tt försöka manipulera sin väg upp på topp­ listan är ingen ny företeelse. Redan på sextio­talet bokade band in konserter på den ort där veckans tio-i-topp-jury röstade, och skivbolag påstås ibland ha köpt upp sina egna plattor i de butiker som rapporterar till försäljningslistan. Här finns dock några avgörande skillnader mot streamingfusket.

– I de fall du nämner tar man inte pengar från någon annan. Vem som helst kan ju köpa sina egna skivor utan att det drabbar någon. Musiktjänsterna har däremot en mängd pengar som ska fördelas mellan upphovspersonerna. Så om en person får betalt utan att någon faktisk lyssning har skett leder detta till en omfördelning av intäkter från rättighets­

Musiktjänster

Tre former av ersättning Stimersättningen kan delas in i två underkategorier: utförande och mekaniska rättigheter. n Utföranderätten gäller radio/

tv-spelningar och alla typer av offentligt framförande, från stora konserter till bakgrundsmusik i butiker. n Med mekanisk rätt menas

att ett verk på mekanisk väg överförts och reproducerats på någon form av ljud­bärare, till exempel cd, mc, lp, dat, dcc, minidisc, diskett, vhs, dvd eller film. Denna licens omfattar även nedladdningar och streaming av musik. n Den mekaniska rätten

förväxlas ibland med inspelnings­rättigheterna, som hanteras av musikbolagens rättighets- och branschorganisation Ifpi Sverige – inte av Stim. Manipulerade streams drabbar dock även dem som framför musiken, inte enbart upphovspersonerna.

’’

Vi lägger stor kraft på att identifiera grupper eller låtskrivare där lyssnandet avviker från det normala.”

Lina Heyman

havare till fuskare, säger Lina Heyman, Head of Rights­ holder relations på Stim.

En annan skillnad är att streamingtjänsterna är ­globala och datadrivna. Och att algoritmer är korkade.

– Det finns ingen jury eller radiokanal du behöver övertyga. Algoritmerna analyserar data och skapar sina listor utifrån detta. Så om du köper fejkade streams blir det lätt ringar på vattnet, säger Nils Danielsson, head of Strategy Lina Heyman. & Partnerships på Stim.

Manipulerade streams har förekommit i flera år, men har varit ett ganska isolerat fenomen fram till i höstas.

– Tidigare var det upphovspersoner eller artister som försökte nå ut med sina egna verk – i dag finns det företag vars affärsidé är att sälja fejkade streams för andras räkning, säger Lina Heyman.

Så vad gör Stim åt detta?

– Vi lägger stor kraft på att identifiera grupper eller låtskrivare där lyssnandet avviker från det normala. Här har vi en jättefördel i ICE – vårt samarbete för gränsöverskridande licensiering och förvaltning av musikrättigheter, som vi äger tillsammans med brittiska PRS for Music och tyska GEMA. ICE har helt andra resurser än de enskilda sällskapen och kan titta på de stora volymerna.

De analyserar också streams på alla cirka tjugo streamingtjänster i Europa medan vi i Sverige har stort fokus på Spotify, säger Nils Danielsson.

Men lika viktigt som de maskinella undersökningarna är repertoar- och branschkunskap.

– Flera misstänkta fall har vi hittat tack vare de personliga erfarenheterna hos de på Stim som jobbar med detta. När det till exempel väldigt snabbt dyker upp en okänd artist eller låtskrivare med många streams kan det vara en varningsklocka.

Nils Danielsson.

Man kan jämföra med hur banker jobbar – om någon plötsligt plockar ut 400 000 kronor sent en fredagskväll finns det anledning att kolla upp det.

Men trots både resurser och kunskaper kan Stim inte agera på egen hand.

– Alla avvikelser vi hittar rapporterar vi till musiktjänsterna. Det är de som har relationen till sina lyssnare och eventuella fuskare; det är de som äger kontona. Och det är ju vid själva lyssningen som problemet uppstår, inte när du distribuerar en låt, säger Lina Heyman.

Hon poängterar dock att hela branschen kämpar med detta.

– I Sverige är Spotify den ledande musiktjänsten och de tar problemet på stort allvar, de är tacksamma över den information de får från oss.

Hon efterlyser dock ett övergripande branschsamtal där alla har en tydlig och väldokumenterad bild av vad som är OK och vem som gör vad.

– Men vi är på väg dit – alla vi som befinner oss i ekosystemet har ett gemensamt intresse att stoppa det här och vi har våra Stim-anslutna rättighets­ havare bakom oss. Manipulerade streams drabbar ju inte Spotify eller någon av de andra musiktjänsterna – det drabbar dina låtskrivarkollegor. n

FOTO : C h r istian G ustavsson , c r istian jonsson

12

Amuse Pro är här Det har aldrig varit enklare att vara independent.

Amuse Pro har allt du behöver för att släppa musik och dela med dig av framgången.

• Automatiska royalty splits • Bjud in hela ditt team • Samla dina artistprofiler under ett konto • Släpp din musik till Instagram & TikTok • Få tillgång till YouTube Content ID • Snabbare releaser och support 79:-/månad eller 599:-/år.

Första månaden är gratis för alla.

amuse.io Du och hela ditt team, powered by

14

10-talet

vad var det s egentligen?

Streaming tar över n När vi summerar 2010-talet så tittar vi tillbaka på ett decennium som tog avstamp i ett skede där musikindustrin stod och vägde. Nedladdning av musik, både laglig och olaglig, var det som hade ersatt cd-skivan som främsta medium för musikkonsumtion och marknaden hade stagnerat ekonomiskt.

Utvecklingen hade varit delvis okontrollerad från branschens håll och bristen på tjänster, och tillgången till lättillgänglig piratkopierad musik, trodde man, hade urholkat allmänhetens betalningsvilja för musikkonsumtion.

Ett svenskt bolag som grundades 2005 skulle dock visa att det inte var något fel på betalningsviljan utan att det var affärs­ modellerna som behövde anpassas. Det hål i marknaden där pirattjänster som Napster, LimeWire and The Pirate Bay kunnat ­operera började snabbt fyllas igen när Spotify lanserades 2008. Efter att med goda resultat ha testats på mindre marknader lanseras tjänsten i USA sommaren 2011.

Vad Spotifys grundare insåg var att för att bekämpa piratkopieringen så var man

tvungen att erbjuda en produkt som var bättre för både konsumenten och rättighetshavarna. I dag finns det en handfull stora internationella aktörer som Apple, Amazon och Google på marknaden för streamad musik. Men svenska Spotify var först och de senaste tio åren har vi sett hur streaming kommit att fullständigt ­dominera musikkonsumtionen där en hit-

låt kan streamas miljarder gånger världen över. Mycket tack vare nästa punkt på vår lista.

För Stim har intäktsströmmarna följt utvecklingen. Intäktsområdet ”Online och nya media” stod för blygsamma 4,7 procent år 2010 men är i dag uppe på hela 28 procent. I dag är det ingen i branschen som får förhöjd puls av ordet pirat.

10-talet

som hände I kalendern står det numera 2020 och vi lämnar ett fantastiskt händelserikt årtionde bakom oss. Men vilka var de stora förändringarna som kom att påverka och faktiskt helt omforma musikindustrin? Stim-magasinet har spanat bakåt och kommit fram till en handfull viktiga nedslag. Text: Cristian Jonsson Illustration: SaraMara

Mobil musik blir mobilmusik n När Sony introducerade sin Walkman 1979 så förändrades vår musikkonsumtion för alltid. Från att ha varit en stationär syssla så blev musiklyssnandet något som kunde följa med var och en genom livet och finnas där i stort sett när som helst. Det var tydligt, friheten i att kunna lyssna på musik överallt var något som konsumenter ville ha. Varje nytt tekniskt paradigm har sedan dess fört med sig nya lösningar för att behålla den friheten i form av till exempel bärbara cd-spelare och mp3-spelare.

Sedan mitten av 00-talet hade 3G-nätet och allt mer sofistikerade mobiltelefoner fått oss att börja leka med tanken att göra annat än att ringa med våra telefoner. I början av 2010-talet gick vi omkring med en telefon med kapacitet som hos en dator i den ena fickan och en mp3-spelare i den andra.

Apple var bland de första att se det naturliga i att föra samman dessa teknikens små under och utvecklade sin Iphone. Därmed hade begreppet smartphone fötts. Alla andra mobiltillverkare följde snart upp med egna modeller. Det dröjde inte länge innan musikstreamingen hade hittat in i våra telefoner efter att utbyggnaden av 4G-nätet med sina högre överföringshastigheter kommit på plats. I smartphonen hade streamingtjänsterna hittat sitt hem. Den är den perfekta plattformen och vi har under de senaste tio åren blivit vana att ha all världens

musik tillgänglig, när som helst och var som helst. Det är en stark kontrast till hur musik i mobilen tidigare var begränsad till köp av ringsignaler, som under några år i slutet av förra decenniet var en inkomstbringande industri med företag som Jamba i spetsen.

15

16

10-talet

När kommer plattan? n Innan musikens digitalisering var albumet musikbranschens primära enhet.

Intäkter från singelförsäljning var väldigt små jämfört med pengar som strömmade in från albumförsäljning. I streamingens tidsålder är förhållandet omvänt. I och med att modellen bygger på ersättning för individuella spelningar så blir huvudprodukten i stället låten.

Branschen pratar om albumets död, vilket kan låta lite dramatiskt, men faktum är att det i dag är få som lyssnar på musik utifrån album. Hösten 2019 släppte streaming­tjänsten Deezer en rapport där de redovisar siffror på att så mycket som 15 procent av unga under 25 år aldrig hört ett album i sin helhet, och att endast 27 procent i samma grupp uppskattar att lyssna på ett album på det sätt som artisten eller bandet skapat det.

n Det var länge sedan radio och tv hade ensamrätt på rollen som de som leder vägen för ny musik in i våra liv. I dag handlar det mer och mer om att hamna på spellistor hos de stora streamingtjänsterna, och ska du få till en hit med din låt kan du inte räkna med att radiorotationer eller exponering i tv ska göra jobbet. Din musik behöver hamna på någon av de stora spellistorna, och makten att breaka en låt ligger i händerna på de som kurerar de mest populära spellistorna hos Spotify, Apple Music och Tidal. Får du med en låt på exempelvis Spotifys Todays top hits, eller New Music Friday kan du räkna med att få miljontals spelningar på bara en dag.

De största spellistorna som kureras av streamingtjänsterna sätts i dag ihop av team som främst tittar på data och inte

Spellistans betydelse endast en musikkännares intuition. De letar efter l­ åtar som gjort bra ifrån sig över hela världen och de kan med stor träff­ säkerhet avgöra vilka låtar som kommer att bli världshits. Dessa väljs sedan ut för att få ligga med ett tag på spellistan tills den har gjort sitt, och tidpunkten då det sker är ju också, så klart, mätbar med bakgrund i de enorma mängder data som tjänsterna har till sitt förfogande. Spellistan är här för att stanna, och kanske på bekostnad av nästa nedslag på listan.

10-talet

Gränsernas upplösning

n Streamingens dominans som kanal för musik har inte bara påverkat hur vi lyssnar på musik utan också vad vi lyssnar på. Distributionen av musik är numera blixtsnabb och känner inte av någon gräns mellan marknader och kan därför resa världen runt och korsbefruktas. En hit blir viral och sprids utan att ta hänsyn till nationsgränser eller gränser mellan världsdelar.

J Balvin, Monsta X, BTS, Maluma och Bad Bunny – den globaliserade musikmarknaden ritar just nu om popstjärnehimlen. Den traditionella anglosaxiska poptraditionen har marinerats och fått smak från vitt skilda håll som Korea, Mexico och Colombia. Utvecklingen har

rört till det för dem som är intresserade av att etikettera musik. Gränser har inte bara suddats ut mellan musikens upphovs­ personer och utövare utan också mellan musikens uttryck. Den samarbetskultur som råder nu gör att klassificeringen av musik blir allt mindre meningsfull när låtskrivare plockar russinen ur ett globalt sammanhang.

Stims anslutna har i stor grad hakat på tåget. I dag har Stim anslutna låtskrivare som gör succé världen över med artister från länder där vi traditionellt inte haft någon betydande närvaro. Stimanslutna har hits med artister som Farruko, Alvaro Soler, Girls Generation och Koreanska TWICE.

17

18

Porträtt: Maher Zain

’’

Att vara artist och stå på scen var aldrig något jag längtade efter.”

Maher Zain tycker att det är skönt att inte vara igenkänd i Sverige, och tackade bland annat därför nej till att medverka i Melodifestivalen.

Porträtt

19

För den breda publiken i Sverige är han okänd. Men i Mellanöstern, Malaysia och Indonesien är han en världsartist. Digitala plattformar har gjort det möjligt för Maher Zain att skapa en karriär utanför Sveriges gränser, och tack vare bland annat ICE kan han i dag också leva på det.

Text: Alexandra Carmback Foto: Art by Esse

globala budskap

M

ed rötter i Libanon kom Maher Zain till Sverige med sin familj som åttaåring. Musiken har alltid funnits i familjen med en pappa som var sångare, och både syster och mamma med ”fina röster” som Maher beskriver det. För honom själv väcktes musikintresset vid fem års ålder. Sin första keyboard fick Maher när han var tio år. I dag har hans musik nått nästan en halv miljard människor på Youtube och han har 26 miljoner följare på Facebook. Fansen finns främst i den muslimska världen.

I villan i Stockholmsförorten Huddinge står den egna studion snart klar, och det fjärde albumet är på gång. Men musiken var inte ett självklart val.

– Jag tog det inte hundra procent seriöst. Det var ingen som pushade mig i rätt riktning förrän på gymnasiet. På flygtekniska programmet i ­Nyköping träffade jag musikläraren Stig Emmoth.

Där började själva musikskapandet. Stig har varit en viktig person i mitt liv.

Efter gymnasiet och lumpen följde åtta år som lastbilschaufför. I lastbilen skapades senare de första hitsen. Under ett musik-bootcamp i Frankri-

ke fick Maher en ny kompiskrets där bland annat Mello-deltagarna Nano och Mohombi ingick.

– Några år efter bootcampen fick jag ett sms från ledaren Rodrigo. Han hade en kompis som behövde hjälp i sin skivstudio vid Hornstull och tyckte jag passade för det.

Kompisen i skivstudion visade sig vara Nadir ”RedOne” Khayat, eller Nadde som Maher Zain säger. Maher fick så småningom följa med och jobba i New York.

– Jag älskar Nadde för att han gav mig den möjligheten. Han själv hade kämpat i femton år för att nå dit. Men efter ett tag kände jag att något fattades i det liv jag hade i New York. Att jobba med Nadde och musik var väldigt schysst, men allt runt omkring kändes inte bra.

Maher valde att flytta hem till Sverige igen och planerade att lägga musiken på hyllan. Han började besöka moskén och lärde känna nya vänner.

– Jag är född muslim men hade aldrig varit praktiserande. Det kändes skönt att besöka moskén och att vara i det sammanhanget. Sakta men säkert fyllde det tomrummet jag kände.

Under tiden som han närmade sig sin religion började han skriva musik igen. Vänner tyckte

Maher Zain Låtskrivare, musikproducent och artist Ålder: 38 år Bor: i Stockholm Karriär i korthet: började sin musikaliska karriär med att arbeta tillsammans med RedOne. 2009 släpptes debutalbumet Thank You Allah som blev en stor succé i flera muslimska länder.

I Malaysia var han den mest googlade personen år 2011.

Vann i januari 2010 bästa religiösa sången Ya Nabi Salam Alayka, på Nogoum FM, en viktig Middle East mainstream musikstation. Har i dag över 30 miljoner följare i sina sociala medier.

20

Porträtt: Maher Zain

’’

I de länder där jag spelades fanns ingen struktur för royalties.”

För två år sedan märkte Maher Zain en ökning av intäkter för nedladdningar. Senare förstod han att det berodde på att avtal med digitala plattformar hade slutits.

Stim-fakta Maher Zain Antal verk hos Stim: 98 Första registrerade verk: Love me, Leave me Flest streamningar: Assalamu Alayka Mawlaya Radhitu Billahi Rabba

mycket om vad de fick höra och uppmuntrade honom till att satsa på det.

– Jag kände att jag kunde använda musiken, som jag anser vara ett internationellt språk, till att dela med mig av den jag är och det jag tror på. Därför ville jag skriva och producera musik. Att vara artist och stå på scenen var inget jag längtade efter.

U

nder en semester i Libanon 2007 hörde ett skivbolag av sig. De gillade både Mahers musik och hans livshistoria. Skivbolaget fick honom även att pröva artisteriet. Sedan gick det fort.

I Malaysia hade snart Maher en halv miljon följare på Facebook. 2009 fick han en inbjudan från en kungafamilj i Mellanöstern som resulterade i en turné både där och i Malaysia.

– Det blev värsta popstar-grejen, säger Maher Zain. Skrikande fans på flygplatsen, livvakter och allt däromkring. De flesta artister har sjungit i hela sitt liv, men jag började då, när jag var 28 år.

Men folk gillade det jag gjorde, så det var bara att acceptera och köra.

Därefter exploderade Facebook med 100 000 nya följare i veckan. I och med Youtube kunde följarskaran lätt nå Mahers musik, och efter ­önskemål från fansen sjunger han i dag på sju olika språk.

– Jag anslöt mig inte till Stim förrän 2009. I början av min karriär hade jag inte i fokus att registrera mina låtar, och i de länder där jag spelades fanns ingen struktur för royalties.

Efter att Maher hade registrerat sina låtar började lite pengar att komma in, men inte i proportion till hur mycket han spelades runt om i världen. De senaste två åren har han dock märkt en förändring.

– Det blev definitivt en skillnad. Jag förstod inte riktigt vad det berodde på, men intäkterna för nedladdningar började öka. Senare förstod jag att det berodde på att det slutits avtal med digitala plattformar.

Trots förfrågan från Christer Björkman om att medverka i Melodifestivalen, har den svenska marknaden aldrig lockat.

– Självklart funderade jag mycket på om jag skulle ställa upp i Mellon. Men jag tycker att det är skönt att inte vara igenkänd i Sverige, och dessutom stod lanseringen av mitt tredje album i vägen.

De flesta av Mahers låtar är inspirerade av hans tro, och budskapen är globala och har genom åren uppskattats både av dem som delar hans tro och många andra.

– Jag vill att låtarna ska ha en mening. Utan de digitala plattformarna hade jag aldrig lyckats med musiken, och jag hade aldrig haft samma möjlighet att nå ut och inspirera andra. n

ice

21

med muskler att påverka Upphovsrättssällskap och musikförlag arbetar i en ständig kamp mot klockan för att anpassa IT-system och dataprocesser till en alltmer komplex och globaliserad musikvärld. Stim tog redan för 13 år sedan initiativet till ICE, som i samarbete med Stims motsvarigheter i Tyskland och Storbritannien, GEMA och PRS, har utvecklats till världens ledande leverantör av tjänster för copyright och datahantering.

Text: Christian von Essen

I

CE hanterar tre viktiga komponenter i värdekedjan: korrekt registrering av musikrättigheter i ICE:s databas, licensiering samt processande av rapporter från internationella onlinetjänster. För Stim innebär det att alla Stimanslutnas verk är registrerade hos ICE, och att dessa har matchats mot de nio miljarder onlinespelningar som hittills har processats genom ICE sedan 2016. Verksamheten står i dag för 25 procent av intäkterna för Stims rättighetshavare. Bolagets vd Thorsten Sauer menar att det finns flera tydliga fördelar för Stimanslutna rättighetshavare.

– För Sverige, som har en så stor musikexport, är det extra viktigt att hålla koll på hur musiken används i utlandet. Med ICE har vi kunnat skapa en mer sammanhållen och korrekt bild av det upphovsrättsskyddade materialet när det sprids över hela världen. Det ger trygghet och tydlighet för alla inblandade.

Det är också ICE som sitter vid förhandlingsbordet hos de stora digitala plattformarna. Med tre starka musiknationer i ryggen skapas en helt annan tyngd än om var och en hade förhandlat enskilt. När administrationsavtalen med de stora internationella förlagen räknas, så hanterar ICE hela två tredjedelar av musiken som streamas i Europa. Licensieringen och förmågan att processa stora datamängder blir därför en mycket viktig del av uppdraget. I dag har ICE licenser med ett femtiotal onlinetjänster i över 160 länder.

Thorsten Sauer.

– Vi har en bra förståelse för musiken, marknaden och hur de digitala aktörerna jobbar. Genom att samla repertoaren från tre starka upphovsrättssällskap är vi nu en global partner att räkna med, säger Thorsten Sauer.

Hur skulle situationen se ut utan ICE? – Då skulle varje land och sällskap behöva hantera allt detta på egen hand, vilket inte är det lättaste. Att synkronisera våra dataflöden på det här sättet sparar enormt mycket tid och pengar, vilket även kommer våra rättighetshavare tillgodo i slutändan.

Vilka planer har ni framöver?

– Vi kommer framförallt att fortsätta utveckla CUBE, som är vår automatiserade och molnbaserade copyrightplattform. Genom maskininlärning hanteras musikrättigheterna på ett transparent, snabbt och säkert sätt, vilket också minskar risken för konflikter om rättigheterna. Alla i ekosystemet kommer att kunna glädjas åt snabbare hantering och smidigare administration framöver. n

22

FrågaSvar

frågor får svar!

Stim får årligen in en stor mängd frågor från våra anslutna. Vi har samlat några av de allra vanligaste. Har du frågor?

Mejla oss på medlem@stim.se

Hur mycket är en stream värd?

Hur många visningar måste ett Youtube-klipp ha för att jag ska få Stimersättning?

Du kan få ersättning från Stim om ditt klipp har haft 5 000 visningar på en månad. Den räknare som syns på ­Youtubes sida under filmklippet visar det totala ­ ­antalet visningar för klippet, som kanske har ägt rum under flera år. Det blir alltså missvisande för dig att titta på den räknaren för att bedöma din möjlighet till Stimersättning.

Hur gör jag då om jag vill ha tillstånd att låna från en annan låt?

Betalar jag skatt på mina inkomster från Stim?

Stim drar ingen skatt från utbetalningen, men pengarna ska beskattas som vilken annan inkomst som helst. Skatten måste du alltså själv hantera i din deklaration.

Stim skickar i januari varje år ut en kontrolluppgift gällande dina utbetalningar till både dig och till Skatteverket. När du sedan får din deklaration ska din inkomst från Stim vara inskriven i de förtryckta handlingarna.

Får man låna några sekunder ­eller några takter från en låt utan ­tillstånd?

Det finns en vida spridd myt om att man får låna fyra takter av någon annans

Du börjar med att kontakta den som äger inspelningen, vilket oftast är ett skiv­bolag.

Vänd dig till IFPI för att få veta vilket skivbolag du ska kontakta. Utöver tillstånd från skivbolaget behöver du även kontakta ägaren av låten (kompositör, textförfattare), som ofta representeras av ett musikförlag. Det gäller även när du har skapat ett nytt arrangemang till ett skyddat verk.

Hur skyddar jag min musik?

Så fort du har skapat din låt har du ett skydd tack vare upphovsrättslagen.

Skyddet uppstår automatiskt och kräver ingen särskild registrering. Detta är dock i sig inget skydd mot plagiat eller stöld, och registrering av din musik hos Stim är inte heller det då vi främst arbetar med att se till dina ekonomiska intressen när din musik spelats.

Om det skulle uppstå en konflikt eller tvist om vem som faktiskt skapat ett verk

Foto: art by esse

En enkel fråga har inte alltid ett helt enkelt svar. Om vi använder exemplet Spotify så erbjuder de flera olika typer av abonne­mang (premium, familj, gratis med reklam) och abonnemangen bedöms var för sig. Till exempel ger premium­ abonnemanget mer intäkter, men gratis­ abonnemanget har fler lyssningar. Det gör att det inte går att räkna ut vad en stream på S ­ potify är värd rent generellt, eftersom man måste mäta varje abonnemangstyp var för sig. På www.stim.se/ streamingersättning kan du läsa vad de olika abonnemangstyperna ger i ersättning per spelning.

musik, men det finns inget juridiskt stöd för det. Man får inte låna någonting alls ur ett skyddat verk utan tillstånd från den som har rättigheterna till låten. Det är inte heller tillåtet att sampla exempelvis ett trumljud utan tillstånd från den som äger inspelningen.

FrågaSvar

’’

23

Det finns en vida spridd myt om att man får låna fyra takter av någon annans musik, men det finns inget juridiskt stöd för det.

så är det praktiskt att kunna bevisa när ett verk skapats. Det finns nätbaserade tjänster, till exempel Idefendo och Engigio, som hjälper dig med en tidslinje över ditt material. Du behöver alltså inte stoppa fysiska exemplar av ditt arbete i ett kuvert och posta till dig själv längre, vilket var en metod som användes tidigare.

Vad gör jag om jag inte har fått ersättning när min musik har spelats?

Via Mina sidor kan du skicka in en så kallad reklamation, men kom ihåg att det oftast finns naturliga förklaringar till att din ersättning dröjer och att det inte nödvändigtvis är något som blivit fel. Stim måste säkerställa att vi har fått betalt av arrangören som har spelat din musik, eller att vi har fått ett rapportunderlag, att din verkanmälan är komplett, samt att ersättningsnivån når upp till minimibeloppet för utbetalning.

Följande kriterier måste vara fyllda för att du ska kunna göra en reklamation: n Du måste ha registrerat ditt verk hos Stim via Mina sidor. n Du måste kunna visa att framförandet som du saknar ersättning för har ägt rum. n Dubbelkolla att tidsperioden då verket framfördes har ingått i någon av Stims tidigare utbetalningar.

n Du måste säkerställa att sista reklamationsdatum inte har passerat. I de flesta fall är det tre år men mer detaljer om detta finns på Stim.se. n För att kunna reklamera utebliven Stim­ ersättning måste beloppet det rör sig om vara 200 konor eller mer.

Hur söker jag stipendium från Stim?

Stim delar varje år ut stipendium till ett antal anslutna. Ansökningsperioden är vanligtvis fyra veckor under augusti och september och stipendiet delas sedan ut under hösten när bedömningsarbetet är slutfört. Vi utlyser alltid i god tid när det är dags att söka, och alla Stimanslutna som inte fått stipendium de två senaste åren är välkomna med sin ansökan. Instruktioner om hur själva ansökan går till finns under ansökningstiden tillgängliga på Mina sidor.

Hur gör jag för att få komma och ­arbeta i Stim Music Room?

Bokning av studio sker på stim.se/­ musicroom. Alla anslutna är välkomna att boka, men vi har ganska högt tryck, så var ute i god tid.

Sista minuten-bokningar släpps via Instagram stories på vårt konto @Stimsweden när vi fått avbokningar.

Först till kvarn gäller!

För att sitta och jobba i vårt co-working space så behöver du inte boka, och det går bra att bara komma förbi och ta en kopp kaffe och säga hej.

24

upphovsrätten

Artikel 17= plattformsansvar Thorbjörn Öström är senior juridisk rådgivare på Stim. Han ger oss en snabbrepris av de senaste turerna kring upphovsrättsdirektivet.

Text: Karin Jihde Foto: Christian Gustavsson

Thorbjörn Öström.

D

en stora frågan är artikel 17 som rör ansvaret hos plattformarna som bland annat sprider musik. Stim vill få välfungerande avtalsrelationer så att de kan ta rätt betalt och få ut pengarna till musikskaparna.

Kommissionen tar under våren fram riktlinjer för samarbetet mellan plattformarna och upphovsrättsorganisationerna. Riktlinjerna kommer inte att bli juridiskt bindande, men de kommer att ge medlemsstaterna en hint om vad som krävs.

– Vi vill att plattformarna tar ett större ansvar för kontroll och redovisning av de verk som spelas, så vi får korrekta uppgifter. Det är inte sannolikt att plattformarna självmant kommer att investera i sådana system. Ju mer musik som identifieras och redovisas, desto högre blir ju licenskostnaderna.

Upphovsrättsdirektivet kan ses i en global poli-

tisk kontext. Stora aktörer på internet har möjlighet att svänga ett val.

– Ska vi reglera Google och Facebook och kräva större insyn, eller låta marknaden vara i fred?

Den knäckfrågan gör att direktivet omgärdats av en stenhård motlobby. Plattformarna hävdar att ingen lagstiftning behövs, och har allierat sig med företrädare för informationsfrihet på nätet.

I väntan på kommissionen har många länder i Europa satt frågan om artikel 17 på halt. I Sverige har dock justitiedepartementet arbetat intensivt med frågan, i dialog med intressentgrupperna.

Formellt ska det komma ett lagförslag på remiss under senvåren.

– Vi hoppas att kommissionen fått fram sina riktlinjer innan dess, men även om de inte skulle lyckas gör den svenska lagstiftningsprocessen att vi inte kan tappa tempo. n

Snart är det årsstämma – skaffa rösträtt!

Stim har 90 000 anslutna musikskapare och förlag men bara knappt tusen medlemmar, det vill säga anslutna som även har rösträtt. Är du ansluten och vill påverka Stims verksamhet och vilka som sitter i styrelsen? Då kan du ansöka om att bli medlem och få möjlighet att rösta på årsstämman i maj.

Stim fyller snart 100 år. Aktiva medlemmar säkerställer att föreningen är relevant även för framtidens musikskapare och förlag. Ett medlemskap med rösträtt ger dig en möjlighet att vara delaktig i beslut som berör dig och din verksamhet, till ex-

empel hur fördelningen till våra anslutna sker eller antagande av nya stadgar. Du kan påverka vilka som ska styra Stim genom att själv nominera personer till styrelsen, och rösta under stämman.

Medlemmar kan även påverka sammansättningen av valberedningen samt Stims nämnd för främjande av musikalisk mångfald och upphovsrätt.

Ansök redan i dag om medlemskap med rösträtt, så får du chans att delta på årets stämma den 26 maj. Det enda kravet är att du ska ha fått utbetalningar på minst 200 kronor de senaste tre åren.

Upphovsrätten

”Tar man en risk ska man också få ta del av vinsten.”

I december 2019 gick SKAP ut i en kampanj för att lyfta frågan att SVT ­hjälper bolag som Epidemic Sound att bygga sitt varumärke i stället för att värna om upphovspersonernas ideella rätt till sina verk. SKAPs styrelseord­ förande Alfons Karabuda berättar vad som ligger bakom initiativet.

Text: Alexandra Carmback Foto: Annika Berglund /Polar Music Prize

P

ublic service och därmed SVT ska enligt upphovsrättslagen värna om upphovspersonernas lagliga rättigheter. I strid med detta väljer dock SVT att uppge Epidemic Sound som upphovsperson. Det skapar reklam för bolaget men ger ingen kredd till den som har skapat musiken.

Alfons Karabuda förklarar att SVT lyfter, med hjälp av skattemedel, Epidemic Sound som bolag genom att anonymisera upphovs­personerna. När upphovspersonerna aldrig får synas kan de varken bygga kännedom eller karriär, och genom den modell som Epidemic Sound använder sig av får de aldrig ta del av framtida intäkter. De går i stället till bolagets ägare.

– Det som är så speciellt med Stimpengar är att om det går bra för ett verk så får upphovspersonen ta del av den framgången. Upphovspersonen har investerat tid och tagit en risk. Tar man en risk ska man också få ta del av vinsten.

Alfons Karabuda menar att det finns en fara i att gå mot denna typ av modell.

– Epidemic Sound med hjälp av SVT urholkar den modell som finns, den som ägs av upphovs­ personerna och bygger på Stimpengar till dem som skapat innehållet. Med enbart den modell som Epidemic Sounds använder sig av kvar, skulle konkurrensen försvinna och värdet på musik sjunka drastiskt.

Enligt Alfons Karabuda kan i dag den modell som Epidemic Sound använder sig av verka som i en gråzon, men när det nya upphovsrättsdirekti-

vet som både Stim och SKAP har arbetat hårt för har implementerats, kommer det att bli tydligt att modellen delvis är olaglig.

– Public service ska föregå med gott exempel, och vi ska definitivt få SVT att bättra sig. Det gör vi genom direktdialog med SVT, men även med deras europeiska organisation EBU. Det här är något som vi inte kommer att acceptera. n

Alfons Karabuda.

25

i korthet

Det ryktas om en app…

Stim har under en tid arbetat med utvecklingen av en app.

Tanken är att du som fått utbetalning ska kunna gå in i appen för att få en dynamisk överblick över exakt vad det är för pengar, från vilken kontext och varifrån i världen de kommer. I nuläget håller appen på att testas i en betaversion och lanseringsdatum är fortfarande inte satt. Appen kommer initialt att släppas för iPhone, för att ­efter en tid även komma till android.

– Har du inte en bra melodi, då kan du lika gärna skita i det Tobias Forge är den fri­ språkige frontmannen för Ghost och vinnare av 2019 års Platinagitarr för sina framgångar och för sitt sätt att tänja på gränserna för vad som kan kallas Metal.

Vi har träffat honom för en lång intervju om låtskrivande, melodier och om att hitta sitt språk. Läs hela intervjun på www.stim.se/forge

Stim-magasinet ges ut av Stim och produceras av Publik.

Adress: Stim-magasinet,­ Box 17092, 104 62 Stockholm Telefon: 08-783 88 00 E-post: red@stim.se Chefredaktör: Alexandra Carmback Redaktionsråd: Cristian Jonsson, Tina Arvidsson, Anton Waltari, Mari Dahlén, Linn Björlund, Göran Carlsson, Krister Insulander.

Formgivare: Olof Helldin På omslaget: Noonie Bao Omslagsfoto: Molly Pan Tryckeri: Norra Skåne Offset AB, 2020 ISSN 2000-5628

Mina Stimpengar Stefan Almqvist arbetar på Stims medlemsservice FRÅGA: Vad bör jag tänka på när jag registrerar verk via Mina sidor?

SVAR: Först och främst är det viktigt att alla upphovspersoner är överens om andelarna, så att det inte finns någon risk för tvist längre fram. När verket registreras är det viktigt att tänka på att Stim är en matchnings­ databas. All information som kan hjälpa oss och ICE att matcha verket med rapporter, så som artistnamn och eventuella titlar, är alltså bra att ta med i registreringen.

Om du är osäker på en verkregistrering kan du kontakta oss så att den blir rätt från början, eftersom vi aldrig raderar verk.

SVAR PÅ fler VANLIGA FRÅGOR:

Vad innebär de olika alternativen till egenförvaltning?

LIB innebär att du har avtal med oss att sköta licensiering själv, eller att låta tredje part sköta den. Det gäller produktionsmusik/library music. FIL innebär filmmusik och avser cues och cue rollups.

Tar ni emot ISRC-koder?

Vi tar gärna emot ISRC-koder tillsammans med motsvarande verknummer för att underlätta matchning mot digitala tjänster såsom Spotify och Youtube. Mejla koderna till medlem@stim.se. Rör det sig om fler än tio koder finns det ett exceldokument du kan använda på www.stim.se/isrc.

Noonie toppar listan I en bransch där kvinnor är underrepresenterade i både kreativa och ledande roller, både i Sverige och resten av Europa, tycker Stim att det är viktigt att lyfta fram Sveriges mest framgångsrika kvinnliga låtskrivare. Bakom succéåret 2019 finns en lång rad fantastiska kvinnliga upphovspersoner. Listan över Sveriges mest framgångsrika kvinnliga låtskrivare har ett nytt toppnamn: Jonnali Parmenius, eller Noonie Bao som de flesta känner henne som. Läs mer om henne i porträttet i det här numret av Stim-magasinet.

MEST FRAMGÅNGSRIKA KVINNLIGA LÅTSKRIVARNA i sverige 2019

Hur gör vi om en av upphovspersonerna inte är förlagd?

Om en upphovsperson är förlagd och den andra inte är förlagd så ska två verkregistreringar göras; en av förlaget och en av den oförlagda upphovspersonen. Anledningen är att det inte är givet att förlaget tar med den oförlagda upphovspersonen i verket. Oftast registrerar de endast sin andel och räknar med att verket kompletteras med en annan verkregistrering. Registreringarna slås sedan ihop automatiskt när verket avräknas.

1. Jonnali ”Noonie Bao” Parmenius EMI Music Publishing

Behöver tid på verket vara exakt?

Tid på verket kan vara ungefärlig. Vi får tiden verket har framförts från rapporter, och från streamingtjänster får vi antal streams.

7. Lykke ”Lykke Li” Zachrisson EMI Music Publishing Scandinavia

Vad är det viktigaste att tänka på?

Registrera verket i samband med släpp! På så vis minimeras risken att ersättning går förlorad.

Du är alltid välkommen att kontakta Stims medlems­ service vid frågor om verkregistrering eller om du har andra frågor. Mejla medlem@stim.se

2. Tove ”Tove Lo” Nilsson Wolf Cousins, Warner Chappell 3. Robin ”Robyn” Carlsson Robynsongs, Universal Publishing 4. Maria Jane Smith Sony/ATV Music Publishing 5. Karin Dreijer Universal Music Publishing 6. Laleh Pourkarim Lost Army

8. Klara Söderberg (First Aid Kit) Jagadamba, Kobalt Music 9. Johanna Söderberg (First Aid Kit) Jagadamba, Kobalt Music 10. Zara Larsson Publishing company TEN

Listan bygger på Stims data över intjäning 2019 och avser intäkter från såväl tjänster som Spotify och Apple Music som från radio, TV, konserter, butiker etc, både i Sverige och internationellt.

Foto: xx FOTO : M olly Pan

26

Har du spelat live men glömt att liverapportera?

I dessa oroliga tider är det viktigt att hålla ordning på alla intäkter. Om du spelat live men glömt att lämna in en låtlista så kan du ha pengar att vänta från oss.

Oavsett om låtlistan innehåller egenskriven musik eller inte är det viktigt att du rapporterar in den. Om du till exempel framfört en cover så hjälper du en annan låtskrivare som kan få pengar för det.

Gå in på mina sidor och lämna din låtlista så snart som möjligt så att du, eller någon ­annan, inte går miste om pengarna.

Om du behöver hjälp att musikrapportera så har vi på Service öppet som vanligt.

Tack!

Avsändare: Stim Box 17092 S-104 62 Stockholm 1 1 0 6 0 7 7 0 0

NEW!

THE ORIGINAL RED KEYBOARDS Handmade in Sweden by Clavia DMI AB

Our most versatile Synthesizer ever

The Nord Wave 2 is a powerful 4-part performance synthesizer combining Virtual Analog synthesis, Samples, FM and Wavetable with an intuitive layer-focused interface.

With 48 voice polyphony, innovative performance features and hands-on controls, the Nord Wave 2 offers outstanding sonic possibilities with advanced layering and tweaking on the fly.

Read more and listen to sounddemos: Listen to the Nord Stage 2 at www.nordkeyboards.com/wave2 www.nordkeyboards.com Nord Audio Demo

Nord Wave 2 MSRP 25.990 SEK

Follow nordkeyboards

00:00:19

#iseenord