SOUNDCHECK
’’
I dag lyssnar jag bara på klassiskt. Populärmusiken är ingen inspirations källa för mig.”
orgonen. Där sätter vi oss och börjar hamra tillm sammans – jag på gitarr och han på piano eftersom han är den bättre pianisten av oss två, han är klassiskt skolad. Om vi får skrivkramp har vi några knep, till exempel att utgå från en befintlig låt och börja leka med den. Då far det snart iväg någon helt annanstans. Och då kommer ofta också inspirationen. Magnus och Henkan är båda influerade av klassisk musik. I Magnus fall grundlades det redan i barndomen. – Vi lyssnade sjukt mycket på klassisk musik i mitt föräldrahem, mamma var sångerska och musikpedagog. Och i dag lyssnar jag bara på klassiskt – populärmusiken är ingen inspirationskälla för mig. Benny Andersson är en av de få geniala låtskrivarna i Sverige och Karl Gerhard och Povel Ramel är de enda textförfattare som jag har ett förhållande till. I skrivande stund ligger Magnus Uggla etta på Svensktoppen. Men inte med en låt som han själv har skrivit. Åtminstone inte från början. Jag och min far skrevs av Olle Ljungström, men Magnus tyckte det kändes konstigt att sjunga om Olle Ljungströms pappa. – Så jag började göra en del ändringar, jag ville göra den mer som en psalm. Henkan hittade några toner ur ett largo av Händel som vi lånade och jag skrev om texten mer och mer. Till sist var det en helt annan låt. Olles fans tycker att jag har förstört hans låt men för mig är det två olika låtar. När Magnus 1988 bytte ut orden ”Robert Zimmermann” mot ”Björn Afzelius” i sin inspelning av Mikael Wiehes Vem kan man lita på blev han tvingad att makulera plattan och spela in låten på nytt. Så vad sade Olle Ljungström om omgörningen? – Olle var glad. Och i tv-programmet Så mycket bättre är det underförstått att man får göra vad man vill med låtarna. Därför är det smart att ge sig på en låt som få personer har hört – hitlåtarna går sällan att göra bättre än originalet. Alla Stimpengar för Jag och min far tillfaller dock Olle Ljungström, trots Magnus ändringar av både text och musik (se högerspalten).
– Det funkar så i det programmet. Det var samma sak när Miss Li gjorde om min låt Första gången – alla Stimpengar gick till mig. Och jag bjuder gärna Olle på pengarna, jag har verkligen fått dansa land och rike runt med hans låt. Däremot känns det trist att inte få kredd för mitt bidrag till låten. Magnus Uggla är en av våra mest framgångsrika låtskrivare. Ändå har han varken haft en internationell karriär eller skrivit åt andra artister. – När jag slog igenom 1977 fick jag en förfrågan från Storbritannien att göra en engelskspråkig platta med mina bästa låtar. Jag gick verkligen igång på idén att bli en internationell stjärna. Men det var svårt att slå utanför Sveriges gränser på den tiden, det är inte alls som i dag. Och efter att ha kämpat i tre år lade jag ner de försöken. Jag skriver på svenska och har min publik i Sverige. – Att jag inte skrivit åt andra artister beror helt enkelt på att jag är rädd för att bli refuserad. Jag har fått förfrågningar ibland men det vore så plågsamt om min låt skulle bli dissad. Så vad är en riktigt bra låt? – Allt måste funka och sitta ihop: intro, vers, brygga och en refräng med bra hooks. Om det är en svensk låt måste den dessutom ha ett bra tema som folk kan känna igen sig i. Och så en twist på slutet. Jag mår illa är ett ganska bra exempel, även om låten kan kännas daterad i dag. Det går inte att skriva en mer klockren hit. Magnus pratar mycket och ofta om just hits. Det är det han brinner för, att skriva hits, och han nämner Kung för en dag som ett annat exempel. – Bra tema, bra hook i refrängen och en vers som plötsligt tar vägen någon annanstans. Vad har han då för tips till alla låtskrivare som hoppas på 40-åriga karriärer? – Envishet. Att alltid försöka göra det lite bättre, alltid köra in i kaklet. Jag medverkade nyss i en föreställning med Ace Wilder, som berättade att hon var orolig för att bli en ”one hit wonder” efter succén med Busy Doin’ Nothin’. ”Ingen fara”, sade jag till henne. ”Har man gjort en hit kan man göra flera.” n
09
ATT GÖRA OM EN LÅT – VEM FÅR PENGARNA? För att förändra någon annans musikaliska verk krävs först och främst tillstånd från upphovspersonen, som äger både de ekonomiska och ideella rättig heterna till sitt verk. För att en person som har bearbetat text eller musik till en låt (med upphovspersonens tillstånd) ska få andelar av rättigheterna, krävs att den ursprungliga upphovspersonen eller musikförlaget lämnar sitt medgivande till Stim. I programserien Så mycket bättre skriver de medverkande avtal med produktionsbolaget om att de har frihet att ändra i varandras låtar, men att den ursprungliga upphovspersonen fortfarande får den ekonomiska ersättningen.