Stim magasinet #2 2017

Page 1

stim Medlemstidningen för dig som skapar musik Stim-magasinet #2 2017 www.stim.se

”Spellistor är i dag guiden till ny musik.” Susanna Leijonhufvud, sidan 18

utforskaren ”Konkreta ljud i vardagen kan låta fantastiskt. Som ljudet av bilar och klackar mot asfalt, eller när ett trafikljus slår om till grönt.”

Tonsättarporträtt:

Malin Bång Magi med teamwork Opera för barn Kina banar ny väg


Ett skivbolag i en app.

100% royalties. Inga konstigheter. Amuse är ett skivbolag—med en ny modell för att hitta artister och låtar. Vi vill hjälpa artister att växa snabbare och erbjuder alla att släppa sin musik utan avgifter. På så sätt kan vi hitta talang utan att det kostar något att bli upptäckt!

Ladda ner amuse – gå till amuse.io


ledare

Malin Bång, sidan 4

4 Ljudspanaren

Rullväskor på en tågstation och klackar mot asfalt. Malin Bångs nyfikenhet på ljud i vardagen har gjort henne framgångsrik på världsscenen för konstmusik.

9 Värdefull musik

Riktig musik väcker känslor och är värd att betala för. Det visar Stim och Sami genom en gemensam kampanj bestående av musiklösa musikvideos.

10 16

10 Tillsammans

Samarbete lönar sig, konstaterar tre låtskrivare som gillar att jobba i team. Kanske är teamwork också en av förklaringarna till det svenska musikundret?

15 Vem har gjort vad?

Flera upphovspersoner på en och samma låt kan verka administrativt komplicerat. Men inte om ni kommer överens från start.

16 Opera för unga

Musik för barn behöver inte alls vara förenklad. Bara lite kortare föreställningar, säger Johan Ramström, kompositör till barnoperan Den långa långa resan.

18 Listiga listor

Spellistorna är i dag guiden till ny musik och därmed ett kraftfullt verktyg för att nå konsumenterna.

I snart hundra år har Stim kämpat för musikens värde och för att fler ska respektera upphovsrätten. Samtidigt växer fler och fler sociala plattformar fram, där användarna själva får ladda upp vad som helst och som andra kan ta del av. Ofta handlar det om material som tydligt är upphovsrättsskyddat, men eftersom det sker på internet är det idag svårt att komma åt problemen. Nu har dock lagstiftarna i Bryssel – efter en lång och omfattande uppvaktning av Stim och rättighetshavarnas intresseföreningar – vaknat till liv och försöker ta itu med den här frågan. De har lagt fram ett nytt lagförslag som nu behandlas i ­Europaparlamentet. Och om detta blir verklighet kommer det att bli mycket ­lättare att förändra den orättvisa situationen, där stora företag tjänar enorma summor på innehåll som har tagits fram av svenska musikskapare. Allt vårt arbete på Stim utgår från idén att musik har ett värde. De som tecknar en licens med Stim får tillgång till miljontals verk från all världens länder. För exempelvis butiker och restauranger innebär detta bland annat en möjlighet att använda musikens kraft – den musik som du har skapat – för att förstärka sitt varumärke. Något som i sin tur ofta också leder till ökad försäljning. I grunden handlar det om att riktig ­musik skapar riktiga känslor – något vi skriver mer om på sidan 9 i den här tidningen. Och Stim kommer att fortsätta kämpa i minst hundra år till för att du ska få riktigt betalt för din musik.

innehåll #2 2017

I upphovs­ rättens tjänst

”Jag visste inte ens att konstmusik var ett begrepp.”

03

20 Strömmat når Kina

Streamingen sprider sig över världen och har nu nått Kina – tidigare piratkopieringens paradis. Här har synen på musik sakta men säkert förändrats, vilket öppnat upp för nya möjligheter.

Karsten Dyhrberg Nielsen Vd, Stim

Med erfarenheter från både näringslivet och kultursektorn vill nya styrelseordföranden Carina Brorman försäkra sig om att Stim förändras i takt med verkligheten.

Foto: F r ed r i k Hj e r lin g

23 Ny ordförande tar ordet

23

Telefon: 08-783 88 00 E-post: red@stim.se För ytterligare info se sidan 22.


04

Tonsättarporträtt: malin bång

Redan som barn visste Malin Bång vad hon ville. Plan A var att jobba med musik, plan B att bli tårtbagare. Det blev inga tårtor. Malin lyckades nämligen alldeles utmärkt med sitt förstahandsval och blev en framgångsrik kompositör inom konstmusik – med hela världen som arbetsfält. Nu vill hon bidra till att den nutida konst­ musiken får en större plats också på den svenska musikscenen.

nyfiken Text: Pia Runfors Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

“När jag var sex år sa jag till mina föräldrar att jag måste ha ett piano.”


Tonsättarporträtt

’’

Marginaliseringen av konstmusik är en politisk fråga.”

05


06

Tonsättarporträtt: malin bång

Ålder: 43 år Bor: i Stockholm. Utbildning: tonsättarlinjen på Härnösands folkhögskola, Musikhögskolan i Piteå, Universität der Künste i Berlin, Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, Göteborgs universitet och en lång rad kurser. Främsta verk: Kudzu / the sixth phase – musikdokumentärt drama för ensemble Ripost – konsert för slagverk, kontrabas och symfoniorkester Avgår, pågår – för symfoniorkester Palinode – för förstärkt ensemble med objekt Irimi – för sinfonietta Kobushi Burui – för saxofon, slagverk, elgitarr, piano och hushållsmaskiner Split Rudder – för Paetzold kontrabasblockflöjt och elektronik Turbid Motion – för ensemble Utmärkelser: Bland annat Stim-stipendier 2003, 2005 och 2006. Stipendier av Konstnärsnämnden 2004, 2005, 2007 och 2008, femårigt arbetsstipendium 2010. Kranichsteiner stipendienpreis 2010 vid Darmstädter Ferienkurse. Residens vid DAAD Berliner Künstlerprogramm 2012. Carin Malmlöf-Forsslings kompositionspris 2014. Aktuell med: Curious Chamber Players nya skiva Structures of Light and Spruce – den första som bara innehåller Malins stycken. Nytt orkesterstycke till festivalen Donaueschinger Musiktage.

M

alin Bång beskrivs som en av sin generations mest egensinniga och framsynta tonsättare. Hon har en gedigen kompositionsteknik, som hon kombinerar med lekfullhet och nyfikenhet på de klas­ siska instrumentens möjligheter och ljud från olika objekt. – Jag använder ofta akustiska föremål för att utforska ljudvärlden. Konkreta ljud i vardagen kan låta fantastiskt och jag har skrivit flera stycken där jag inspirerats av det urbana. Till exempel ljudet av bilar och klackar mot asfalt eller när ett trafikljus slår om till grönt, säger Malin Bång. Hennes stycken baseras på tydliga koncept och de har ofta olika typer av rörelse som utgångspunkt – både fysiska, mänskliga rörelser och rörelsemönster i storstäder. – När jag stod på en tågstation i Tokyo hörde jag plötsligt ljudet från alla rullväskor som passerade och blev fascinerad. Det ljudet använde jag senare när jag komponerade Structures of molten light. Det var ett stycke där jag försökte fånga ljusskiftning­ arna i några städer – i detta fall Paris, Tokyo och Stockholm. Jag ville utforska hur ljudet av de pågå­ ende storstadsaktiviteterna låter under gryningen och skymningen.

A

tt Malin Bång började komponera föll sig egentligen ganska naturligt. När hon var sex år sa hon till föräldrarna att hon måste ha ett piano. Och när hon som sjuåring hade sin första musiklektion visste hon helt säkert: ”Ja, det är det här jag vill göra!” Den linjen har hon sedan hållit – mer eller mindre spikrakt. Malin visste dessutom tidigt att det var komposition som var hennes kall. Att det sedan blev konstmusik var inte heller någon slump. – Som barn tyckte jag om att gå på opera, balett och klassiska konserter. Även om jag gärna lyss­ nade på Carola och Herreys under lågstadiet och ­Depeche Mode och Wham på mellanstadiet, så var det den klassiska musiken som jag själv spelade och som gav de starkaste intrycken.

– Jag har dessutom alltid gillat musik i en mer abstrakt form och jag minns hur jag under gymna­ sietiden hörde Gesang der Jünglinge av Karlheinz Stockhausen och blev helt tagen. Det var något så starkt och hjärtskärande med inslagen av pojkröster, som gjorde mig väldigt berörd.

U

ngefär från tio års ålder upptog musiken i stort sett hela Malins liv. Hon gick i skolan på dagarna och ägnade sig åt musik­ aktiviteter på kvällarna. Spelade piano och fiol i musikskolan och sjöng i kör. – Allt kring musiken har alltid varit väldigt lust­ fyllt. Mina föräldrar och lärare uppmuntrade mig utan att någonsin tjata om att jag skulle öva. På Hvitfeldtska musikgymnasiet i Göteborg valde hon komposition som tillval. – Det fanns en oerhört positiv anda på skolan. Jag gillade att spela både piano och fiol, men genom komponerandet kunde jag ägna mig helhjärtat åt att bara utforska uttrycket, fraserna och dynamiken i musiken. Efter gymnasiet började hon på Härnösands musikhögskola och hade komposition som huvud­ ämne. – Där öppnade sig en helt ny värld av nutida konstmusik. Jag skrev visserligen mina första konst­ musikstycken redan på gymnasiet – utan att ens veta att konstmusik var ett begrepp. Men i Härnö­ sand fick jag, under ledning av min lärare, tonsätta­ ren Peter Lyne, testa olika kompositionstekniker och fördjupa mig i konstmusik på riktigt. Därefter följde fyra år på kompositionslärar­linjen på Musikhögskolan i Piteå, fyra år på Kungliga Musik­högskolan i Stockholm och två år på Musik­ högskolan vid Göteborgs universitet, med några avbrott för studier i Berlin och Paris. Under slutet av studietiden i Stockholm ­startade Malin Bång och hennes man, dirigenten Rei Munakata, samt slagverkaren Martin Strand ensemblen Curious Chamber Players. Gruppen – som numera består av flöjt, klarinett, slagverk/ objekt, piano, gitarr, violin, cello och dirigent – kom snart att etablera sig på den europeiska musikscenen. – Genom åren har ensemblen varit som en konstnärlig ryggrad i mitt arbete. Tillsammans med


Tonsättarporträtt

Kristaller, 2016

”Jag har alltid gillat musik i en mer abstrakt form.”

’’

Konkreta ljud i vardagen kan låta fantastiskt.”

07


08

Tonsättarporträtt: malin bång

”Det är dags för politikerna att känna en stolthet över den svenska konst­ musiken.”

Tre kompositörer som Malin gillar: Hanna Hartman, Rei Munakata och Marianthi Papalexandri Alexandri. Malins tre favorit-konstmusikstycken: Brian Ferneyhough –Second String Quartet Helmut Lachenmann – Schreiben Mauricio Kagel – Exotica I Malins hörlurar just nu: The Chain of the Spine av Timothy Mc Cormack stimAnsluten sedan: oktober 1994 Antal registrerade verk: 96 Flest radiospelningar: Turbid Motion Alpha Waves Perpetual Revival Hav Bakom, Bortom

’’

Den tyska scenen för konstmusik är stor och publiken är omfattande.”

medlemmarna i ensemblen har jag utarbetat en konkret ljudvärld där instrument och objekt rör sig i spektrum av sköra och råa klanger.

M

alin fick sitt allra första beställningsjobb 2003, till Ultimafestivalen i Oslo, och sedan dess har jobben trillat in i en strid ström. I dag spelas hennes verk över hela världen och de omfattar musik för allt från ­soloinstrument, instrumentalensembler och orkest­ rar till elektronisk musik och performancestycken. – Jag har tack och lov aldrig haft brist på uppdrag och det är jag oerhört tacksam över. Det var min dröm att kunna leva på att komponera och den har gått i uppfyllelse. I dag kan hon också välja sina uppdrag. Förfråg­ ningarna är fler än hon hinner med. – Jag vill gärna ha variation och väljer därför uppdragen därefter. Blandar formaten så att det blir både större orkesterkompositioner och uppdrag åt till exempel en mindre slagverkstrio. – Jag gillar spännvidden och konstrasterna. Att ena dagen befinna mig på den lilla intima scenen på Sofiagatan 1 i Stockholm, där det ryms cirka 20 per­

soner, och nästa dag på en festival i Tyskland med 1 000 personer i publiken och ett stort mediepådrag. Många av Malins verk uppförs just i Tyskland och hon jobbar även mycket i USA, Japan, Norge, Danmark och Finland. – Den tyska scenen för konstmusik är stor och publiken är omfattande. Där har radio fortfaran­ de stor makt och festivalerna för konstmusik är många. – I Sverige har konstmusiken tyvärr blivit väldigt marginaliserad. Faktum är att konstmusik är be­ tydligt större i de andra nordiska länderna än vad den är i Sverige. Det där är en politisk fråga som jag är sugen på att ta tag i. Det är ett av mina framtida projekt – att skapa en situation där konstmusiken får större anslag och därmed en mer framträdande plats i Sverige. – Aktiviteten på den svenska musikscenen är mycket intressant och engagerad. Men den behöver ett internationellt sammanhang för att växa och vitaliseras, precis som vilken annan konstform som helst. Och det är verkligen dags för politikerna att känna en stolthet över den svenska konstmusik­ exporten. n


Kampanj

09

Under våren har Stim tillsammans med Sami lanserat kampanjen Riktig musik. Riktiga känslor. Målgruppen är näringsidkare som spelar musik i sina gym, kaféer, restauranger och butiker och förhoppningen är att kampanjen ska visa hur viktigt det är att investera i riktig musik. Med ”riktig musik” avser Stim musik som verkligen speglar verksamheten, väcker känslor och bidrar till lönsamheten – musik komponerad av ”riktiga” upphovspersoner, framförd av ”riktiga” artister. Text: Linnea Hedberg

Foto: F r ed r i k Etoall

F

Riktigt!

ör att visa på konsekvenserna av en värld utan riktig musik har Stim använt sig av Musicless Music videos. Begreppet lanserades 2014 då ljuddesignern Mario Winerroither började göra musikvideos med pålagda ljudeffekter. Den mest kända är Dancing in the Street av David Bowie, som i skrivande stund har över 10 miljoner spelningar på YouTube. I Stims kampanj används svenska låtskrivare och musiker för att visa vilken viktig roll musiken spelar. Hittills har Backyard Babies och Martin Eriksson (E-type) medverkat. I kampanjen är Martin Erikssons kanske mest kän­ da låt This is the Way, som producerades av Denniz Pop och Max Martin på Cheiron, omgjord. I stället för Martins poppiga röst hörs pling-plong ljud. – Det föll sig ganska naturligt att välja Martin då han både är ansluten och Stim-kund som använder musik i sin verksamhet, säger Peter Lindström, chef för Members & Market på Stim. Martin själv tycker att det är en rolig kampanj. – Jag skrattade högt när jag såg vad de gjort med min video. Det är kul att bli påmind om det vi gjor­ de då. Samtidigt är det här en viktig fråga. Musiken har ett värde som det är värt att betala för, säger Martin Eriksson och poängterar att han inte tror att

de som inte betalar för den musik de spelar i offent­ lig miljö gör det för att de försöker smita ­undan. I stället tror han att det handlar om okunskap eller att man glömmer bort. Att se riktig musik som en investering får upp­ backning från forskarvärlden. En ny undersökning från HUI Research som undersöker bakgrunds­ musiken på restauranger visar nämligen att rätt låt kan förbättra restaurangupplevelsen och få gästerna att stanna längre och spendera mer. Undersökningen, som är den största studien någonsin fokuserad på effekterna av musik i kom­ mersiella inställningar, är baserad på 1,8 miljoner transaktioner och 2 101 kundenkäter genomförda på McDonald’s restauranger runt om i Stockholm. Bland annat kunde de dra slutsatsen att försälj­ ningen ökade när man spelade musik som stämde överens med McDonald’s varumärke. Samtidigt framkallades också ett brett spektrum av positiva känslor hos kunderna. – Det är det vi hoppas förmedla med vår kampanj. Vi vill visa att musik med en tydlig upphovsperson skapar riktiga känslor och att det är en väl värd investering. Vare sig det är i form av ökad försäljning eller nöjdare medarbetare så vet vi att en investering i musik stärker varumärket, säger Peter Lindström. n

Riktig Musik. Riktiga känslor.

Avsändare: Stim och Sami Idé och produktion: Lennox PR Ljudläggning: Henrik Meierkord och Fabian Cooper Grafisk form: Andrea Norden Kampanjsajt: Nordic Bytes


10

skriva tillsammans

teamwork I begynnelsen var auteuren. Kompositören som satt ensam på kammaren och skapade odödliga verk. Dagens storsäljare har däremot sällan en ensam upphovsperson – ofta är det hela kollektiv som ligger bakom hitsen. Text: Krister Insulander Illustration: Sara-Mara/Söderberg Agentur

K

omponerandet och låtskrivandet har utvecklats på massor av sätt genom åren. Och en av många trender är att upphovspersonerna blir allt fler på en och samma låt. Åtminstone inom po­ pulärmusiken – kompositörer av konstmusik jobbar fortfarande nästan alltid ensamma. Exakt när låtskrivare började samarbeta är väl inte riktigt klarlagt. Men på Tin Pan Alley, ”den första hitfabriken” och centrum för den amerikanska popu­ lärmusikindustrin under 1900-talets första hälft, anställde de låtskrivare som ofta jobbade ihop. Ett annat tidigt exempel är bröderna Gershwin, där George stod för musiken och Ira skrev texterna – något som sannolikt kommer från operavärlden, där kompositören ofta tonsatte ett känt drama.

Sedan dess har vi stött på många klassiska låtskrivarpar: Lieber/Stoller, Goffin/King, Lennon/ McCartney, Jagger/Richards och så vidare. Och på hemmaplan har vi förstås Andersson/Ulvaeus, som det kanske mest framgångsrika exemplet. På 2000-talet har detta eskalerat och i dag är det inte ovanligt att sex-sju personer ligger bakom en hit. Och en av många tänkbara förklaringar till det svenska musikundret är att det finns en prestigelös­ het och samarbetsvilja hos många svenska låtskriva­ re. Det finns till exempel svenska hiphop-låtar som har över 25 upphovspersoner. Stim-magasinet har pratat med tre låtskrivare som gillar samarbete, för att ta reda på hur de jobbar, hur de delar upp rättigheterna sinsemellan – och varför de måste vara så förtvivlat många. n


skriva tillsammans

11


12

skriva tillsammans

Cassandra Ströberg: När någon annan bygger vidare med sitt melodispråk blir det något nytt.

Drowning med Kream & Clara Mae Text och melodi: Cassandra Ströberg och Clara Hagman. Ackord och produktion: Nicki Adamsson, Daniel Slettebakken och Markus Slettebakken. Mad For It med Toomanylefthands feat Casso Text och musik: Cassandra Ströberg och Patrik Jean Olsson. Musik, ackord och produktion: John Alexis Mendoza. Produktion: Toomanylefthands.

C

assandra ”Casso” Ströberg har inte gått några genvägar. Förutom en kort artistbana är hon även utbildad musiklärare vid Musikhögskolan i Stockholm. Många blev därför för­ vånade när hon sökte till Musikmakarnas Song­ writer’s Academy. – Men jag har alltid brunnit för att skriva musik. Och min bakgrund är bara en fördel. Den har gett mig erfarenheter som jag kan använda som låtskrivare. Innan hon började på Musikmakarna hade hon inte skrivit så mycket tillsammans med andra. Nu gör hon det i stort sett varje dag. – Vi brukar vara tre till fyra i ett team – en producent, ytterligare en låtskrivare och ibland även artisten. Själv är jag oftast topliner – det vill säga den som ansvarar för texten och melodin. Då fokuserar jag helt på det medan någon av de andra i teamet jobbar med ackorden. Cassandra har dyslexi, men ser det som en styrka – under hösten ska hon medverka i en kampanj om dyslektiker som arbetar med text. – Jag jobbar mycket med bilder och collage. Och jag är väldigt konceptfokuserad – jag vill gärna ha en låttitel att utgå från om inte artisten har en story som han eller hon vill berätta. Själva processen varierar från gång till gång. Låtarna består av byggstenar där till exempel det som är tänkt att vara en refräng kan sluta som en brygga. – När man jobbar i team kan man hänga på varandras idéer, vilket gör att låten fortsätter till ett ställe som den kanske inte skulle göra annars. Om jag har skrivit en låt ensam hörs det tydligt att det är en Cassandra-melodi. Men när någon annan bygger vidare med sitt eget melodispråk blir det ­något nytt, något som jag inte skulle kunna göra själv. Det är det magiska med att jobba i team. Ibland stämmer inte kemin till hundra procent, det kan till exempel inträffa på låtskrivarcamp un­ der tidspress. Men Cassandra har aldrig varit med i en session där de har blivit osams. – När jag skrev en låt tillsammans med Icona Pop

var vi hela fyra topliners och inför den sessionen trodde jag att det skulle bli svårt att enas. Men det gick väldigt bra – alla var lyhörda och låten blev kanon. Den är inte släppt ännu men jag hoppas verkligen att den kommer att ges ut. Så hur gör ni med rapporteringen till Stim när ni jobbar i låtskrivarteam? – Grundregeln är en ”even split”, det vill säga att vi delar lika. Men om jag har haft en dålig dag eller hoppar in på en befintlig idé brukar jag gå ner i procent. Det viktiga är att man kan diskutera frågan och inte är konflikträdd. DJ-kulturen har också förändrat förutsättningarna eftersom DJ:n sällan är med under låtskrivarsessionen. Och då måste det vara tydligt vad som är upphovsrätt och vad som är produktion. Vilket är ditt bästa tips till låtskrivare som jobbar tillsammans med andra? – Att inspireras av varandra och vara lyhörd för andras idéer. Och att testa nya konstellationer och arbetssätt. Om du alltid brukar börja med refräng­ en – prova att skriva texten först. Våga lämna din komfortzon! n

foto: j ennife r str ö be r g

Tre låtar Inside The Lines med Mike Perry feat Casso Text och melodi: Cassandra Ströberg. Ackord och produktion: Mike Perry, Dimitri Vangelis och Andreas Wiman.


skriva tillsammans

13

Theodor Arvidsson Kylin: Tro på magkänslan och ge inte upp förrän du blivit motbevisad.

foto: I za B o ëthius

S

om de flesta låtskrivare är Theodor Arvidsson Kylin musiker i grunden. Han har spelat i många band under åren men har successivt gått över till att skriva och producera, för närvaran­ de Lisa Miskovskys kommande platta. – Det stora lyftet kom med bandet Colleagues, där låtskriveriet fick större fokus än själva spelan­ det. Det visade sig finnas en efterfrågan på vårt sound, vilket ledde till att jag fick mitt första förlag­ skontrakt och att vi fick en förfrågan om att skriva tillsammans med Veronica Maggio, säger han. I dag delar Theodor sin tid mellan att arbeta som turnerande musiker, låtskrivare och producent. – Jag har spelat många olika typer av musik och jobbat för att få den att svänga och lyfta live. Den kunskapen är väldigt användbar som producent och låtskrivare. Han skriver i princip alltid tillsammans med andra – från små sessioner där var och en har en specifik funktion till grupper om sex-sju personer där utmaningen är att ta in alla de tankar, energier och idéer som kommer fram. – Risken med att vara många är att det kan låsa sig om man inte hittar den rätta energin och idé­ erna inte får chansen att utvecklas. Men det är lika stor chans att det blir många gånger bättre än om man sitter själv på kammaren. Då har man visser­ ligen mer utrymme att utforska och misslyckas, men det är å andra sidan svårt att vara objektiv. Theodor har olika funktioner i de team han jobbar: topliner, producent eller mellanhand, som har en överblick och förfinar de idéer som kommer fram. En viktig egenskap när man skriver tillsam­ mans med andra är att kunna renodla och presen­ tera sina idéer på ett bra sätt, menar han: – Det gäller ju att de andra blir peppade och vill jobba vidare med idén. Så det är en viss press att kunna leverera. Samtidigt blir man efter ett tag bättre på att själv se vad som är bra eller dåligt. Som professionell låtskrivare och producent jobbar Theodor i olika team. Och i de fall konflikter uppstår så sker det oftast när de i gruppen känner varandra väl.

Tre låtar Ayahuasca med Veronica Maggio Text och melodi: Veronica Maggio, Theodor Arvidsson Kylin, Joel Janson och Gustav Weber Vernet. Ackord och produktion: Theodor Arvidsson Kylin, Joel Janson, Gustav Weber Vernet, Erik Holmberg och Oscar Krook. Damn med Hov1 Text och melodi: Axel Liljefors Jansson, Noel Flike, Dante Lindhe, Ludwig Kronstrand och Theodor Arvidsson Kylin. Ackord & produktion: Theodor Arvidsson Kylin och Axel Liljefors Jansson.

– Då kan man släppa på artigheten. Och det är både bra och dåligt. Ärlighet är bra, men man måste också bejaka den energi som är ursprunget till låten. Annars kan det dö ganska snabbt. När Theodor och hans låtskrivarpartners rappor­ terar till Stim delar de i allmänhet musikandelen lika – texten har däremot ofta en upphovsperson, till exempel vid samarbetet med Veronica Maggio. – Att dela lika är mest praktiskt, framför allt när man går in i en låtskrivarsession tillsammans – oav­ sett hur många idéer var och en har med sig. Sedan vet jag inte alltid om det är rättvist, men i längden brukar det jämna ut sig. Vilket är ditt bästa tips till låtskrivare som jobbar tillsammans med andra? – Att tro på magkänslan och inte ge upp förrän du har blivit motbevisad. Därför är det bra att öva på att kunna presentera sina idéer och att inspirera de andra i teamet. Det är oerhört värdefullt och något som jag har lärt mig med tiden. n

White House med Dolores Haze Text och melodi: Nicki Shayasteh Dar, Lovina Isaksson, Saga Westlund, Tyra Hasselrot, Theodor Arvidsson Kylin och Christopher Göthberg. Ackord och produktion: Theodor Arvidsson Kylin och Christopher Göthberg.


14

skriva tillsammans

Martin René: Fyrtio procent är psykologi, att kunna läsa av hur människor fungerar.

I’m A Lady med Meghan Trainor Text och melodi: Meghan Trainor. Ackord, produktion och melodi: Martin René. Additional production: Monsters & The Strangerz. Tabanja med Cherrie Text och melodi: Leslie Tay & Sherihan Hersi. Ackord och produktion: Martin René. Cigarette med Penthox ft Madcon och Julimar Santos Text och melodi: Julimar Santos & Madcon. Ackord och produktion: Martin René. Additional production: Penthox.

R

edan i tolvårsåldern blev Martin René intresserad av rap och hiphop, och bör­ jade själv rappa. Men snart insåg han att det var roligare att göra egna beats, och i gymnasiet träffade han producen­ ten och låtskrivaren John Alexis, som inspirerade honom att fortsätta utvecklas. Och snart var Martin en snackis hemma i Malmö. – Via samarbeten med bland annat Linda Pira och Cherrie började det ramla in listplaceringar. Från 10 000 streams på YouTube var låtarna plötsligt uppe i en miljon spelningar, vilket ledde till nya samarbeten. Och i dag bor jag i Stockholm och arbetar heltid med att producera och skriva musik inom de flesta genrer – från urban hiphop till superpop till country. När han fick sin första publishingdeal 2014 hade Martin aldrig suttit i organiserade låtskrivarsessio­ ner, men lärde sig snabbt arbetssätt och jargong. – Oftast är vi tre låtskrivare under en session – två topliners som främst jobbar med text och me­ lodi medan jag står för track, instrument, ackord och produktion. Men oftast är alla delaktiga i alla partier, det faller sig liksom naturligt. Rollen som producent likställer Martin med att vara något av en projektledare, med ett stort ansvar för att få ut det bästa av alla medverkande. – Fyrtio procent av jobbet är psykologi; att kunna läsa av hur människor funkar. Jag är väldigt mån om att alla känner sig bekväma och får säga vad de vill. Om någon är osäker måste du få den personen att känna sig bekväm så snabbt som möjligt. Vi har ju trots allt begränsat med tid. Förr om åren ville Martin göra allting själv, men insåg snart att det inte är så man gör en bra låt.

– Det sker när man sitter tillsammans med andra, kan ta vara på allas idéer och nå utanför de egna referensramarna, säger han. Finns det då ingen baksida med att ­jobba tillsammans? – Nej. Men visst kan det gå åt helvete ibland. Det kan hända i en session att det kommer fram tre låtidéer som är usla, men då dyker det plötsligt upp en fjärde som är lysande. Det har också hänt att jag suttit i sessions med någon som är väldigt över­ tygad om att hens idéer är de bästa medan vi andra inte håller med. Men i slutet av dagen handlar det om vad som låter bäst; att ha distansen och sätta sig i lyssnarens skor. Under mina år i branschen har det varit en del tråkiga sessions, men det är väldigt sällsynt att det blir dåliga vibbar. Stimrapporteringen brukar inte heller leda till några konflikter. – När vi är ett gäng som går in i en session brukar vi splitta rätt av, alla i rummet brukar vara med på det. Sedan kan det hända att det kommer in idéer från ett annat håll eller en artist som har gjort ändringar och därför vill ha sin andel. Men vår manager sköter de förhandlingarna och det har aldrig lett till några konflikter. Och trots allt har jag hellre en procents andel av en världshit än hundra procent av en låt som ingen har hört. Vilket är ditt bästa tips till låtskrivare som jobbar tillsammans med andra? – Jobba mer, jobba hårdare och våga köra fullt ut – både generellt som låtskrivare och under själva samarbetet. Var aldrig rädd för att slänga ut dina idéer – det kan hända att alla andra älskar det som du tyckte var jättedåligt. n

foto: S ind r i Jónsson

Tre låtar


skriva tillsammans

15

– Kom överens om vem som har gjort vad redan från början! Annars kan ni bli osams – i synnerhet om låten blir en stor hit. Det är det viktigaste tipset Göran Carlsson, medlemshandläggare på Stim, ger till de låtskrivare som jobbar ihop i grupp.

Deal? Deal! Text: Krister Insulander

foto: Danie l N o r dstr ö m

D

et är inte bara antalet låtskrivare som ökar. Allt fler upphovspersoner har dessutom egna originalförlag, som i sin tur avtalar med de större musikförla­ gen om att sköta administrationen. – I USA har det varit så i många år och i Sverige var Per Gessle en av de första när han startade sitt musikförlag Jimmy Fun Music i mitten av åttiotalet. Sedan dess har det blivit allt vanligare, säger Göran Carlsson. För Stim innebär detta ingen skillnad annat än att de kan få in verkanmälningar från flera förlag för samma låt. Stim slår då ihop dessa till en post. – De avtal som tecknas med musikförlagen – oavsett om det är som originalförläggare eller som administrerande musikförlag – är väldigt viktiga. Vilken andel som går till musikförlaget, vilka länder som det gäller, kontraktstiden och vilka villkor som gäller utanför Norden. I dagens musikbransch ­räcker det inte bara med att ha talang, du måste vara både entreprenör och affärsman för att ha en större chans att lyckas. Det är också viktigt att på ett väldigt tidigt sta­ dium komma överens om vem som har gjort vad. Ett intyg bör upprättas mellan upphovspersonerna som visar var och ens andel av låten. Blanketten ”agreement of copyright split” finns att ladda ner på Stims webbplats. – Sedan kan det förstås alltid komma in någon

ny ”melodidoktor” sent i processen om man har kört fast. Det är också större chans att få låten inspelad om det finns en känd upphovsperson bland låtskrivarna. Men oavsett detta så är det viktigt att ha järnkoll Göran Carlsson på hur pengarna ska fördelas. Och de allra flesta skriver också tydliga överenskommelser, säger Göran Carlsson. Göran Carlsson rekommenderar även att låtskri­ varna håller koll på stim.se att verken är registre­ rade på rätt sätt. Stim får ibland andra stavningar av låttiteln på musikrapporterna och då uppstår matchningsproblem, vilket kan leda till att utbetal­ ningen dröjer. – Om du utöver låtskrivare även är artist eller skriver låtar för andra kan du dessutom begära att bli musikrapportör hos Stim. Då kan du gå in och se om Stim saknar låtlistor från spelningar som den ansvarige arrangören har betalat in pengar från. Du kan då komplettera med låtlistan och även själv musikrapportera från spelningar vi inte känner till. Så ägna gärna två timmar, två månader före varje utbetalningstillfälle åt att kontrollera detta – det kan göra resultat i din Stimavräkning! n

Tre tips från Stim 1. Kom tidigt överens om hur stor andel av de totalt 100 procenten som var och en har bidragit med. 2. Säkra att alla låtskrivarna är anslutna till Stim eller en annan upphovsrättsorganisation. 3. Lägg ner några timmar inför varje utbetalningstillfälle (15 mars, 15 juni, 15 september och 15 december) på att hålla koll på att verket verkligen är registrerat på rätt sätt – med rätt stavning – och att det rapporteras när låten spelas live. Hitta låtskrivarpartners Letar du efter någon som vill tonsätta dina texter, en bra producent eller någon som kan sätta melodier till dina ackord? Här är tre tips: n Sök efter forum i sociala medier, till exempel facebookgruppen ”Musiker söker musiker”. n Om du har ett förlag – be dem om hjälp att hitta sam­ arbetspartners. n Anmäl dig till ett låtskrivarcamp. We Are Songwriters, som genomförs med stöd av Stims promotionnämnd, är öppet för både proffs och amatörer.


barnopera

ung opera

Att skriva musik för barn kan tyckas ­annorlunda, inte minst om det är en opera. Men Johan Ramström, som nyligen komponerade musiken till barnoperan Den långa långa resan, håller inte med. – I min värld är det inte så stor skillnad på att skriva för vuxna eller barn. Jag skapar gärna musikdramatik och då är opera en bra form – oavsett vem som lyssnar. Text: Pia Runfors

Foto: mar k us går de r

16


barnopera

’’

Nästan all musik jag skriver är kopplad till berättandet, oavsett genre. Opera passar mig därför väldigt bra.”

Foto: J O H AN RAM STRÖ M

N

är barnoperan Den långa långa resan hade premiär på Kungliga operan i Stockholm i våras, fick den idel hyllningar – inte bara av barnen utan även av vuxna. Kritikerkåren var också enig och till och med Financial Times, en av världens mest ansedda dags­ tidningar, lovordade föreställningen och menade att den var ”Magical!”. Alla delar av föreställningen fick beröm, så också Johan Ramströms uttrycksfulla musik. – Det känns naturligtvis väldigt bra. För när jag komponerar musik intresserar jag mig inte så mycket för musikens olika beståndsdelar, utan mer för helheten, säger han. Faktum är att det är allra första gången som Johan Ramström tonsätter en barnopera. Han har genom åren skrivit musik i många genrer – allt från symfoniorkester och elektronisk musik till film- och teatermusik. För några år sedan gjorde han för första gången en bearbetning av musiken till en operaföreställ­ ning och tyckte att det var roligt. Därför blev han väldigt glad när han fick prestigeuppdraget att skri­ va musiken till Den långa långa resan för Kungliga Operans barnavdelning, Unga på Operan. Föreställningen är baserad på en barnbok om illustratören Ilon Wiklands flykt från Estland till Sverige under andra världskriget och om hur det var att komma som ensamkommande flyktingbarn till ett främmande land. En berättelse som är hög­ aktuell också i dag. – Nästan all musik jag skriver är kopplad till berättandet, oavsett genre. Opera passar mig därför väldigt bra. Jag skrev rakt ur hjärtat och det passa­ de bra in i helheten. Att det var en opera för barn gjorde ingen direkt skillnad. – Jag tror inte alls att musik för barn behöver vara förenklad. Den enda skillnaden är att före­ ställningen måste vara kortare i och med att barn i regel har svårare att sitta still. Den långa långa resan skulle vara 45 minuter, så jag måste tänka lite på att fånga publiken genom hela berättelsen.

Johan Ramström

– Det kändes därför naturligt att göra låtar som var melodiska och tillgängliga. Referenserna häm­ tade jag från mig själv och från allt från schlager och barnsånger till konstmusik och opera. Manuset var redan klart när Johan Ramström började skriva och han stämde sedan av och spela­ de upp musiken under resans gång. – Musiken måste naturligtvis stämma överens med övriga delar. Det kändes också viktigt att musiken fångar alla svåra känslor som finns i berättelsen. Att Johan Ramström lyckades väl med sitt uppdrag bekräftas bland annat av Aina, 9 år, en av de unga recensenterna på Unga på Operans webbplats. ”Jag tyckte om musiken. Den kändes... farlig. Den ändrade sig ganska mycket, farlig ibland och lugn ibland. Och sorglig, som när hunden blev skjuten. På slutet var den trevlig. Men när de åkte på vattnet var den farlig. Musiken var som det Ilon kände. Den passade historien. Den väckte ganska många känslor. Och den tog fram sången.” Framgångarna har givit Johan Ramström en trygghet i sitt skapande. – Självklart är det en boost för mitt självförtroen­ de. Det är en bekräftelse på att det som känns rätt för mig också fungerar. Den här typen av uppdrag går i regel till mer kända tonsättare, så jag känner mig både hedrad och glad. n

17

Johan Ramström Ålder: 52 år. Bor: i Stockholmsförorten Bandhagen. Karriär: utbildad tonsättare som skrivit musik i många genrer, bland annat film- och teatermusik till den prisbelönta dokumentärfilmen Jag stannar tiden (2014) och till flera av regissör Kristina Hagström-Ståhls ­föreställningar. Han skriver även konstmusik, elektronisk musik och för symfoniorkester. Den långa långa resan var ­Johan Ramströms första barnopera. Han undervisar också i komposition och filmmusik på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Aktuell med: en genomkomponerad musikteaterföreställning baserad på barnboken Adjö Herr Muffin av Ulf Nilsson. Produktionen görs av Scenkonst Sörmland med Kristina Hagström Ståhl som regissör och ska spelas i 77 föreställningar. I lurarna: Operan Orlando av Händel och Blue Bossa, Joe Hendersons kvartett, live 1971. Johans tre opera­ favoriter: Wozzeck av Alban Berg. Trollflöjten av W.A. Mozart. Les Parapluis de ­Cherbourg av Michel Legrand. Johans favoriter inom barnmusik: ”Georg Riedel har gjort fina saker för och med barn. Musiken till Fem myror är fler än fyra elefanter av Bengt Ernryd. Min egen son lyssnade dess­ utom mycket på brassmusik från Balkan i fyraårsåldern.” Ansluten sedan: november 1998 Antal registrerade verk: 60 Flest radiospelningar: Europas vittrande fragment, sats 1 Nattens häxor Så många blommor I väntan på Harmageddon Vallombrosa


18

spellistor

listigt F

ör bara några decennier sedan lyssnade vi på mixade blandband och cd-blandningar. Dagens motsvarighet är spellistorna. – Spellistorna är i dag guiden till ny musik. Själva formatet är ju inte nytt utan det är bara en digital variant av samma företeelse, säger Susanna Leijonhufvud, musikfors­ kare som just nu skriver en avhandling kring de möjligheter som strömmad musik medför. – Den stora skillnaden i dag är att låtar måste spe­ las för att generera pengar. Spotify och spel­listorna har blivit det ledande verktyget för att lansera en ar­ tist och för att mäta framgång. Om du får en låt att fungera på en strömningstjänst som Spotify så växer den. Om inte, så dör den. Det gör att ­musikskaparna blir mer beroende av spellistorna, det är ju där de når ut till konsumenterna, säger hon. Spellistorna har med andra ord blivit ett kraft­ fullt verktyg för att nå lyssnarna. – Ja, tidigare hade radiovärdar och radiokanaler samma möjlighet att påverka, men de nådde bara några tusen lyssnare medan den strömmade musi­ ken når miljontals. Det handlar om enorma pengar för de artister som spelas ofta. De flesta är överens om att det finns många för­ delar med spellistorna. Framför allt kan de hjälpa konsumenter att upptäcka och dela musik som de annars kanske inte skulle ha hittat. – Med ett utbud på över 30 miljoner låtar är det direkt omöjligt att kunna lyssna på allt som Spotify har att erbjuda, säger Nick Holmsten, Global Head of Shows & Editorial på Spotify.

– Men vi tror att lyssnaren är den sanna musik­ experten, som känner sin egen smak och sitt eget humör bättre än någon annan. Därför vill vi hjälpa både fans och artister genom att sätta rätt musik framför rätt publik. Vi ser också att användarna lyssnar på mycket mer musik och upptäcker fler ar­ tister och genrer som de aldrig skulle ha gjort innan spellistor och streaming blev standard. Spotifys ambition är därför att skapa spellistor för alla olika genrer, tillfällen, sinnesstämningar och aktiviteter – vare sig det är musik för pendling­ en på morgonen, en middag med vännerna, ett högintensivt träningspass eller bara för att slappna av i soffan. – Varje spellista skapas utifrån en bestämd hypo­ tes, vilket behov den specifika spellistan ska tillgo­ dose. Därefter pryds varje enskild spellista med ett omslag och en unik beskrivning för att enkelt visa lyssnare och artister vad de kan förvänta sig. Spellistorna uppdateras sedan kontinuerligt med hjälp av data som kartlägger hur respektive lista eller låt presterar. – Om vi ser att en eller flera låtar presterar bättre, alternativt sämre, än resten av spellistan ser våra redaktörer till att antingen flytta låten till en större spellista eller byta ut låten. Men det finns också några frågetecken kring den färdigpaketerade musiken. Bland annat påstår en del kritiker att det enbart är algoritmer som styr låtvalen. Nick Holmsten och hans team menar dock be­ stämt att låtvalen tvärtom styrs av en perfekt balans mellan låtar som redaktörerna handplockar för


spellistor

Åtta av tio svenskar lyssnar på musik via internet och flitigast är de unga, där nästan alla gör det. Men hur vi lyssnar vi? I dag ägnar Spotifys konsumenter ungefär hälften av sin tid till att lyssna på färdiga spellistor. Vilka effekter får det? Blir det samma musik överallt? Eller blir det tvärtom – att listorna ger oss en chans att upptäcka nya låtar och smalare musik? Text: Pia Runfors specifika ändamål, och de data som utgör grunden för att kunna skala upp musikrekommendationer för mer än 140 miljoner användare. – Det funkar även åt andra hållet, att en enskild redaktör inte kan diktera om en låt ska få stanna kvar i en spellista eller inte. Det som avgör är alltid data och hur musiken tas emot av fansen. Jag ser det som det perfekta samarbetet mellan musik­ experter och våra lyssnare, för i slutänden är det alltid användarna som bestämmer, säger Nick Holmsten. Några oroar sig också för att spellistorna ska bli för styrande så att det blir samma låtar överallt. Andra tror att spellistorna kan kväva lyssnarens egen nyfikenhet. – Jag skulle säga att musiklyssnandet har blivit betydligt mer demokratiskt och att tröskeln för att göra sin musik tillgänglig globalt är lägre än någon­ sin, säger Nick Holmsten. – Tidigare när det kom till fysisk försäljning av kassetter och cd-skivor var det inte ovanligt att du var tvungen att köpa ett helt album även om du bara ville lyssna på en specifik låt. Även utbudet var mer begränsat på grund av transporter av fysiska exemplar runt om i världen. I dag kan både etablerade världsartister och ar­ tister som precis skrivit sin första låt presentera den framför mer än 140 miljoner musikälskare världen över, genom att lägga upp den på Spotify. – Dessutom har spellistor hjälpt till att öka musik­ lyssnandet och gett artister helt nya möjligheter att nå en ny publik, såväl lokalt som internationellt. Det är en utveckling som Nick Holmsten tror kommer att fortsätta. – Vi tror att våra användare kommer att använda spellistor för sitt lyssnande även i framtiden och på så sätt upptäcka fler artister, låtar och genrer. Med ny teknik kommer spellistorna att fortsätta utvecklas och vi kommer att bli ännu bättre på att

förstå vad våra användare vill lyssna på vid olika tillfällen, till exempel när de sitter i bilen, i hemmet eller på gymmet. Inte heller Susanna Leijonhufvud är bekymrad över att spellistorna ska komma att innebära att det blir samma musik som spelas överallt. – Vi har alltid haft tidlösa låtar som spelas av generation efter generation. Och vi har andra låtar som har ett tydligt bäst före-datum. Det kommer knappast att förändras. – Däremot tror jag att det finns en risk att vi ge­ nerellt får en mer lättlyssnad musik som inte kräver så mycket av konsumenten. Musikskaparna måste ju tjäna pengar på sin musik, vilket kräver att deras låtar spelas ofta. Effekten kan bli att vi får en stor sfär i mitten med lättillgänglig musik som många lyssnar på ofta. Och vid sidan av den får vi flera mindre subgenres som kräver mer av lyssnaren, säger Susanna Leijonhufvud. I sin forskning tittar hon gärna lite längre fram i tiden. – I dag sker utvecklingen av smarta produk­ ter, Internet of Things och artificiell intelligens, ­rasande snabbt. Än så länge krävs en aktiv hand­ ling från oss för att välja en låt eller spellista. Men inom en snar framtid tror jag att smarta apparater kommer att känna av och ta emot våra musika­ liska önskemål. Då blir det de som kommer att avgöra vilken musik vi behöver och vill ha i olika situationer, säger hon. – Det är ju på sätt och vis både häftigt och spän­ nande. Men jag tycker också att det känns lite läs­ kigt – att våra val går förbi det egna förnuftet och att kroppen vet vad jag ska lyssna på innan skallen vet det. Vad händer då med den egna viljan? Försvinner den? Och vem är det som styr då – min adrenalinhalt eller mitt förnuft? Den diskussionen är mer existentiell och filosofisk, men den känns också viktig. n

19


20

utblick

2016 var streamingens år och vid årsskiftet 2016/17 fanns över 97 miljoner betalande användare runt om i världen, enligt IFPI. De siffrorna kan delvis förklaras av kinesiska konsumenters ökade vilja att betala för musik, vilket har banat väg för streamingens framfart i Kina.

streaming i öst Text: Linnea Hedberg

M

ed en befolkning på över 1,36 miljarder kan det kännas givet att Kina ska ha en enorm musikförsälj­ ning. Musik har dock länge setts som en gratisvara vilket har stoppat streamingens framfart. På en marknad där pirat­ kopiering har stått för cirka 90 procent av lyssnan­ det har det varit svårt att sälja musik. Men under de senaste åren har s­ ynen på musik sakta men säkert förändrats och Kina anses nu kunna vara nästa stora globala möjlighet. – Jag tror att vi kommer att se samma utveckling som vi tidigare har sett i Europa och USA. Fast på steroider, det kommer att gå så mycket snabbare i Kina, säger Daniel Jäger, Rightsholder Manager på STIM. Mycket tyder på att Daniel Jäger har rätt. Stora och oberoende skivbolag från världens alla hörn etablerar sig just nu i Kina för att vara med och bygga upp en industri grundad på streaming och prenumeration. De arbetar tillsammans med lokala partners för att leverera kvalitetstjänster som gyn­ nar artister och rättighetsinnehavare. – Alla hoppas att få vara en del av en musikmark­ nad som har potential att bli en av världens största. Vi får se vilka som lyckas, säger Daniel Jäger. Kinesernas förändrade vilja att betala för musik har såväl tekniska som kulturella förklaringar. En del tillskrivs den kinesiska regeringens ökade beslutsamhet att ta itu med piratkopiering samt en förändrad inställning till musikens värde. Framför allt är de unga kineserna mer villiga att betala för musik för att stötta artister som de verkligen beund­ rar. En annan förklaring återfinns i det ökande an­ vändandet av smartphones. En Ipsos-undersökning som beställts av IFPI visade att 86 procent av de kinesiska internetanvändarna lyssnade på musik via sina smartphones och att mobila användare i

allmänhet är mer villiga att betala. Daniel Jäger påpekar att utvecklingen har sett liknande ut i Sverige. – I Sverige tog streamingen ordentlig fart när konsumenterna fick access till musiktjänsterna via sina mobiler. Det var också mobilaccessen som i mångt och mycket skapade betalningsviljan. I Sverige är vi bara lite drygt 10 miljoner människor. Tänk vad som kan ske i Kina där det redan finns över en miljard mobilabonnemang. Den ledande aktören på Kinas streamingmark­ nad är internetjätten Tencent Holdings. Företaget – som redan äger landets mest populära streaming­ tjänst, QQ Music – köpte nyligen Kugou och Kuwo från China Music Corp. Med de tre plattformarna har Tencent Music Entertainment Group mer än 15 miljoner betalande abonnenter och en marknads­ andel på över 70 procent. Daniel Jäger tycker att det ska bli intressant att se vad som sker när de västerländska streamingtjäns­ terna ska ge sig in på kinesiska marknaden. – Generellt brukar konkurrensen höja kvalitén, men konkurrensen ökar även medvetenheten hos konsumenter. När Spotify gick in på den ameri­ kanska marknaden 2011 snackade amerikaner fortfarande om downloads och radiotjänster. Då var Apples iTunes den största downloadtjänsten men i dag snackar samma företag bara om sin streamingtjänst, Apple Music. Pandora dominera­ de streamingen i USA 2011 med sin radioliknande tjänst men lanserade tidigare i år Pandora Premium med möjligheten för användarna att obegränsat välja vad de vill lyssna på. Det finns alltså en stor möjlighet att streamingens framfart fortsätter under 2017. Apple Music har redan etablerat sig i Afrika, och Sydamerika är på frammarsch. Lyckas streamingföretagen övertyga fler kineser att betala för sin musik finns det även där stora pengar att tjäna. n


i korthet

21

Elisabet Widlund

Följ Stim i Sociala medier! Du har väl inte missat att följa Stim på stim.se och i sociala medier? Där informerar vi löpande om nyheter i Stim och musikbranschen. Vi finns både på Facebook, Instagram, Twitter och Linkedin.

Musikförläggarna satsar dubbelt på jämställdhet Låtskrivare och producenter är två yrkesroller i musik­ branschen där männen dominerar stort. Därför har nu Musikförläggarna, Spotify och musikförlaget MXM Music tillsammans startat Equalizer Project, för att öka jäm­ ställdheten och mångfalden inom dessa grupper. Projektet arrangerar bland annat nätverksträffar, branschseminarier och en podcast. – Att lyfta fram förebilder och skapa nya nätverk är

Foto: P r essbi ld W id lund

EU-kommissionen föreslår ny copy­ rightlag som stärker musikens värde Viktiga beslut för musiken är på gång i Bryssel – beslut som i grunden handlar om hur vi i en digital värld värderar det innehåll som skapas, sprids och i sin tur bidrar till värde på en global marknad. I förslaget till ny copyrightlagstiftning vill EU-kommissionen bland annat balansera relationerna mellan digitala plattformar – till exempel Youtube – och upphovspersonerna, så att dessa får en skälig del av de vinster som görs. I dag existerar det flera plattformar som kan undvika att lösa licenser med musikskapare. – När musiken bidrar till plattformarnas värde måste detta förstås även komma dem som skapat musiken till gagn. För att värna musikens värde på den digitala marknaden krävs en väl fungerande marknad för alla parter. Det behövs ett konstruktivt samarbete och en rättvis fördelning av de värden som musiken skapar. Och här råder i dag en obalans, säger Stims vd Karsten Dyhrberg Nielsen. För svenska musikskapare kommer utfallet av den här processen att få stor betydelse. Du som vill göra din röst hörd kan skriva under namninsamlingen här på www.makeinternetfair.eu

enormt viktigt och i det arbetet kommer Equalizer Project att fungera som en katalysator, säger Musikförläggarnas vd Elisabet Widlund. Musikförläggarna har dessutom startat en supporttjänst för rådgivning i frågor om jämställdhet. Tjänsten vänder sig till anställda på de svenska musikförlagen – detta då många har efterfrågat en oberoende part att diskutera till exempel möteskultur, ledarskap och jämställdhetspolicy med.

Stims årsstämma: deltagarrekord och nya regler Vid Stims medlemsstämma den 29 maj deltog mer än dubbelt så många medlemmar som vid något tidigare tillfälle – för inte så många år sedan var stämman en historia som mest angick styrelsen och en handfull medlemmar. Men så stod också ovanligt många viktiga beslut på dagordningen, som en följd av bland annat den nya lagstiftningen för kollektiv förvaltning av upphovs­ rätt. Vid årets stämma fick medlemmarna utse en ny styrelse via direktval – tidigare har detta överlåtits till medlemmarnas intresseföreningar FST, SKAP och Musikförläggarna. Medlemmarna fattade även beslut om nya anslut­ ningsvillkor. Bland annat ska en rättighetshavare kunna välja omfattning på Stims förvaltningsupp­ drag. Stämman beslutade också att inrätta Stims nämnd för främjande av musikalisk mångfald och upphovs­ rätt, som ersätter den tidigare Nämnden för Nationel­ la medel. Den nya nämnden ansvarar för de avdrag som görs för sociala, kulturella och utbildningsrelaterade ändamål. Läs mer om årsstämman, besluten och den nya styrel­ sen på stim.se

Glöm inte rapportera dina livespelningar! Har du spelat live i sommar? Glöm inte rapportera till Stim! Det är ni som spelar musiken som måste skicka in låtlistan – annars kan Stim inte betala ut några pengar. Du rapporterar genom att logga in på Mina sidor, där du kan skapa nya låtlistor eller välja en befintlig.

Fortsatt uppsving för livemusiken Även den här sommaren har de entrébelagda flerdagarsfestivalerna lockat många ­besökare och topp tre är även i år Way Out West, ­Bråvalla och Sweden Rock. Liksom ifjol fortsätter dessutom enstaka konserter med de populäraste artisterna att dra storpublik. Under sommaren var det hela fyra konserter som lockade mer än 60 000 åskådare, samtliga på Ullevi – två med Coldplay och två med Håkan Hellström.


22

sista ordet

Mina Stimpengar Stim-magasinet ges ut av Stim och produceras av Publik.

Susan Roberts arbetar på Stims medlemsservice

Adress: Stim-magasinet,­ Box 17092, 104 62 Stockholm Telefon: 08-783 88 00 E-post: red@stim.se Martin Jonsson Tibblin

Eric Hasselqvist

Nya ordförande för FST och Musikförläggarna Det är inte bara Stim som har fått en ny ordförande under våren (läs intervjun med Carina Brorman på nästa sida). Medlemmarnas intresseföreningar Musikförläggarna och FST, Föreningen Svenska Tonsättare, har också nya personer på ordförandeposten. Martin Jonsson Tibblin valdes vid årsstämman i mars till ny ordförande för FST, som fyller 100 år 2018. Han har tidigare arbetat som klangregissör, producent och teknisk konsult, och rör sig som tonsättare inom flera genrer: kammarmusik, elektroakustisk musik, orkester­ musik och opera. Martin Jonsson Tibblin sitter även i styrelsen för Stim och ICE Licensing. Eric Hasselqvist har suttit i Musikförläggarnas ­styrelse sedan 2006 och valdes till ordförande vid årsstämman i april. Han jobbar till vardags som vd för Publishing Company TEN och som CFO (finansdirektör) för TEN Music Group. I början av nittiotalet var han bland annat med om att grunda skivbolaget Stockholm Records och musikförlaget Stockholm Songs. Även Eric sitter i Stims styrelse.

SVAR: Om du saknar en förväntad utbetalning i av­ räkningshandlingarna kan du kolla på stim.se vad varje utbetalningstillfälle omfattar. Där hittar du rapportpe­ rioden för varje utbetalningstillfälle – det vill säga när musiken spelades – men också sista reklamationsdatum per avräkningsområde. Huvudregeln är att rättighets­ havaren har tre år på sig att höra av sig till Stim om nå­ got saknas i utbetalningen. Reklamera kan du göra om: l Musikrapport och redovisning finns, men du anser att Stim har gjort fel vid dokumentation, matchning eller gradering. l Stim har avräknat perioden men den musikanvän­ dare, arrangör eller artist som skulle rapportera fram­ förandet har inte skickat in någon musikrapport. l Det avräknade värdet för den aktuella perioden överstiger Stims gräns för manuell identifiering (för närvarande 20 US dollar). Reklamationspolicyn avser endast avräkningsområ­ den med full rapportering (ej sampling eller analogi). För att en reklamation ska godkännas krävs att: l Verket är anmält till Stim. l Framförandet har skett inom den aktuella framfö­ randeperioden. l Det finns någon form av dokumentation som styrker att framförandet ägt rum (programblad, radiokanals spellista, TV-tablå etc). l Reklamationsbeloppet överstiger 200 kr.

Om du undrar över något eller har ytterligare frågor: ­mejla oss gärna på medlem@stim.se, så hjälper vi till.

Tävling: vinn Popåret 1967 Sgt. Pepper, Vietnamkriget och Summer of love… 1967 har varit på mångas läppar i år. Och vad är då ett lämpligare pris i vår boktävling än praktverket Popåret 1967, skriven av de Stimanslutna författarna Rolf Hammarlund och Peter Torsén? Popåret 1967 berättar om de stora popu­ lärkulturella världshändelserna – när Sgt. Pepper släpptes, när Jimi Hendrix tände eld på sin gitarr på Monterey-festivalen och när Twiggy kom till New York – men också om händelser på hemmaplan: protesterna mot Vietnamkriget och repor­ tagen om svenska popband i tidningen Bildjournalen. Stim-magasinet har fått ett exemplar av boken, som du har chansen att vinna om

du svarar rätt på den här frågan: En av de svenska låtar som kom ut 1967 var Håll dig till höger, Svensson med gruppen Telstars. Låten var officiell låt inför högertrafik­ omläggningen samma år. Men vem har skrivit den? Mejla ditt svar samt motivering till varför just du ska vinna till red@stim.se senast den 30 oktober, så väljer redaktio­ nen ut det rätta svar som har den bästa motiveringen. I förra numret frågade vi efter en ”hemlig” Håkan Hellström-låt, och svaret var En goddag glider in i ett adjö. Det visste Fredrik Gustavsson i Kalmar, som har vunnit boken Håkan Hellström sjung ditt liv. Grattis!

Foto: AN NA R UT F R I D H O LM, danie l no r dstr ö m

Chefredaktör: Krister Insulander Redaktionsråd: Tina Arvidsson, Jonas Nordin, Adina Krantz, Daniel Jäger, Viktor Sellgren, Pia Runfors Formgivare: Olof Helldin På omslaget: Malin Bång Omslagsfoto: Elisabet Ohlson Wallin Tryckeri: Norra Skåne Offset AB, 2017 ISSN 2000-5628

FRÅGA: Hur går jag tillväga om jag saknar något i utbetalningen från Stim?


Stims nya ordförande

23

Globalisering, digitalisering, individualisering, kommersialisering – de begreppen förekommer allt oftare när vi diskuterar den värld där Stim verkar. – Förändringarna sker i en hisnande fart. Och här är vår främsta uppgift att långsiktigt säkra musikens värde, upphovsrätten och den kollektiva förvaltningen, säger Stims nya ordförande Carina Brorman. Text: Krister Insulander Foto: Fredrik Hjerling

långsiktigt C arina Brorman har en fot i varje läger. Hon har lika stora erfarenheter från näringslivet som från kultursektorn och är även van vid förändringspro­ cesser, vilket är några av skälen till att hon valdes till ny styrelseordförande vid Stims medlemsstämma. Flera av de nya styrelseledamö­ terna har också en näringslivsbakgrund, vilket är viktigt för att möta den nya konkurrensen. – Medan många av Stims konkurrenter är speci­ aliserade på enstaka genrer så vänder sig Stim till alla musikskapare. Det är storheten hos Stim. Men vi kan inte slå oss till ro med detta – för att överleva i den nya verkligheten behöver vi förändras i en mer affärsmässig riktning och marknadsanpassa våra erbjudanden. Det är en absolut förutsättning för att långsiktigt säkra upphovsrätten och den kollektiva förvaltningen, och därmed se till att musikskaparna får en skälig ersättning. Så vad är det hon tar med sig från näringslivet? – Framför allt affärsmässigheten och samverkan med andra aktörer. Här ligger Stim långt framme redan i dag, men generellt är kultursektorn mer sluten och har inte samma vana av att se hur andra branscher kan bidra, till exempel kring hur man blir relevant och attraktiv för sin publik och vilka möjligheter det finns att utveckla nya sätt att få in pengar, säger hon. När Carina Brorman fick frågan om att bli sty­ relseordförande gjorde hon hemläxan – och blev positivt överraskad: – Stim samlar in mer ersättning än någonsin till upphovspersonerna, samtidigt som möjligheterna att lyssna och uppleva musik ökar dramatiskt. Stim

har tagit stora steg kring öppenhet och transparens, och jag är också imponerad över det jobb man lägger ner på att skapa gemensamma regelverk inom EU. Men vi måste bli ännu mer utåtriktade när vi vänder oss till både musikskapare, kunder och konsumenter, säger hon. – Vi ska inte kasta allt över bord och hoppa på så fort det kommer något nytt. När vi diskuterar frågor som upphovsrätt och lagstiftning handlar det om långsiktigt och gediget arbete. Här är det internationella perspektivet jätteviktigt och Stim är en av de organisationer som leder utvecklingen. Vi lever i en värld där nya affärsmodeller läggs ovanpå de gamla, som exempelvis Uber, Airbnb och Spotify. Samtidigt är musikens värde grund­ läggande för oss människor, och har väl aldrig varit mer mångfacetterat än i dag, menar Carina Brorman. – Nu vet vi också att de allra flesta är beredda att betala för musik. Men det kräver en betalnings­ modell som är kopplad till både tillgänglighet och konsumentens upplevelse. För oss på Stim är det dessutom viktigt att kunna svara upp mot hela spektrat av musikskapare och skapa förståelse för den mångfalden – från populärmusik till den sma­ lare konstmusiken. n

Carina Brorman 59 år, bosatt i Limhamn utanför Malmö Tidigare bland annat vice vd på Malmö Musikteater, enhetschef på SVT Syd samt kommunikationsdirektör på Saab och E.ON Nordic. Civilekonom från Lunds universitet. Efterträdde den 29 maj KjellÅke Hamrén som styrelseordförande för Stim. Tre svenska favorit­ kompositörer/ låtskrivare Benny Andersson Sabina Ddumba Benjamin Staern Tre svenska låtar i min smartphone just nu Cornelis Vreeswijk – Turistens klagan Laleh – Bara få va mig själv Lykke Li – Unchained Melody


Avsändare: Stim Box 17092 S-104 62 Stockholm

B

Ehrlund annons STIM 210x235_Layout 1 2017-08-30 16:03 Sida 1 1 1 0 6 0 7 7 0 0

Ehrlund Microphones – reshaping microphone technology Svenska Ehrlund Microphones är en tillverkare av mikrofoner av allra högsta kvalitet, för både live och studiobruk, som har rönt stora framgångar världen över. Mikrofonsortiment omfattar såväl vokalist-, instrument- och pickupmikrofoner. Ehrlunds mikrofonkapslar är uppbyggda med en revolutionerande teknik med patenterat triangulärt membran som ger neutral ofärgad ljudåtergivning över hela registret. Dessutom använder Ehrlund Microphones en unik faslinjär intern förstärkare som eliminerar behovet av "matchade" mikrofonpar. Egenbruset är extremt låg (<5 dB) och mikrofonerna har en uppmätt frekvensgång på hela 7–87 000 Hz. Kontakta oss för mer information. Upptäck rent ljud! Stockholm: tel. 08-470 58 10 Malmö: tel. 040-43 23 90 www.arva.se • info@arva.se