Stim-magasinet #1 2013

Page 18

18

reklammusik

Fredrik Rinman: Vi har i ­princip några reklamlåtar som går under hela året, varje vecka och då blir det en slant i slutändan. Det har hänt någon gång att en uppdragsgivare säger ’ni får ju Stimpengar’ och försöker förhandla ner priset. Men så pass mycket Stimpengar får man inte för ett enda uppdrag att man ska få mindre betalt. Så fungerar rättigheterna Reklamproducenten behöver tillstånd för att använda musik i filmen och för att få synkro­ nisera musik och bild. Dessa ­rättigheter kan avtalas för en viss film och med särskilda villkor, till exempel en viss period. När sedan reklamfil­ men visas i en tv-sändning ansvarar tv-kanalen för att betala ersättning för det till kompositörerna, via Stim. Tv-kanalerna har avtal med Stim, vilket innebär att Stim kan betala ut Stim­pengar till de som gjort musiken. tv-kanalerna som ger ersättning för reklamfilmsmusik Stim betalar bara ersättning för reklamfilm i vissa tv-kanaler. Om man har med sin musik i en reklamfilm som går på en annan kanal, så har man inte rätt till Stimpengar. Här är kanalerna som ger dig rätt till Stimpengar: n TV3 n TV4 n TV4+ n TV11 n Sjuan n Kanal 5 n Kanal 9 n TV4 lokal n Kanal 5 regional

’’

Uppdragsbaserad musik är hälften problemlösning och hälften skapande.” erik althoff

jätte­bra exponering − men är du med i fel reklam så skjuter du dig själv i foten, säger han. Tidigare var singeln det självklara sättet att nå ut till massorna med sin musik. Idag kan man argumentera för att reklamfilmen till viss del har tagit över den rollen. Fredrik Rinman menar att det beror på att skivbolagen inte har resurser att satsa så mycket på marknadsföring om en oeta­ blerad artist släpper en skiva. Då kan en låt i en reklam göra hela skillnaden. − Jag vet inte en enda musiker som inte vill ha reklamuppdrag nu för tiden. Förr var det smut­ sigare men nu vill alla ha med sin låt i en Volvo­ reklam. Kombinationen att producera musik för en reklamspott och sedan släppa den som singel gör att den syns och hörs otroligt mycket. Men det är såklart inte säkert att folk köper en låt bara för att den syns mycket − den måste vara bra också, säger han. Både Fredrik Rinman och Erik Althoff har lyckats slå sig fram i reklammusikbranschen. Men har man precis börjat, eller kanske bara sålt en enstaka låt, kan det vara svårt att manövrera i reklamvärlden. Mona-Lisa Ahlstrand jobbar på Stim och har ofta kontakt med mindre aktörer vars ersättning har uteblivit på grund av att rapporteringen till Stim inte skötts på rätt sätt. − Tv-reklam är ett rörigt område. För att vi ska kunna avräkna rätt verk måste vi få en musikrap­ port med ID-kod, verk och upphovsman. Den rapporteringen brister ofta på grund av okunskap, säger Mona-Lisa. När musik spelas i ett vanligt tablålagt program är det kanalens skyldighet att skicka in en fullstän­ dig rapport till Stim. Men det fungerar inte så bra när det gäller reklamfilmer. I stället rapporterar de bara in reklamfilmens IDkod och hur många gånger den har visats. Sedan blir det upp till medieköparen att rapportera till tv-kanalen och Stim vilken upphovsman och vilket verk som hör ihop med vilken ID-kod. − Medieköparen är den som köper reklam­ utrymmet, ofta en reklam- eller mediebyrå. ­Problemet är att det finns väldigt många aktörer på marknaden som kommer och går. Det gör att de ofta inte har rätt kunskap om hur det ska fungera, säger Mona-Lisa. Eftersom det kan vara snårigt att få ut Stim­­

pengarna för en reklamfilm tycker Mona-Lisa att man som upphovsman ska se till att ha alla fakta. − Det är svårt att ge övergripande råd eftersom det kan variera så mycket mellan uppdragen. Men när du blir tillfrågad om att göra ett reklammusik­ jobb − se till att ta reda på vem som skapar IDkoden och att du får tag på den. Då kan du höra av dig till Stim och berätta vilket verk som hör till den ID-koden, och på så sätt få ut dina pengar. Om man har frågor kan man alltid mejla till ­radio-tv@stim.se, säger hon. För dem som redan är etablerade, som Fredrik Rinman och Erik Althoff, är det oftast en rep­ resentant för låtskrivaren som löser eventuella tvister. − Då är det en manager som måste ta reda på det där, men det är inte alltid så enkelt. Jag har kontakt med både musikförlag och managers som har problem med det, säger Mona-Lisa. Så länge du inte säljer dina rättigheter, har du som upphovsperson automatiskt rätt till ersättning från Stim. Hur mycket Stim­pengar man sedan tjänar varierar beroende på vilken exponer­ ing filmen får. − Vi räknar ut ett minutvärde som är olika för olika tv-kanaler och skiftar från period till period. De största rikstäckande kanalerna kan ha ett minutvärde på upp till 250 kronor medan de små kanalerna har mellan 20 och 30 kronor. Slut­ summan kan variera rätt mycket. − Skriver man en riktigt populär låt till en reklamsnutt för en mobiltelefon eller ett stort klädföretag som spelas mycket kan man i bästa fall inkassera ett antal hundratusen kronor, säger Mona-Lisa. Numera vill många ha med sin musik i reklam­ filmer. Men trots det finns det inte så många låtskrivare som enbart försörjer sig på att skriva reklamfilmsmusik. Det vanligaste sättet är att en reklambyrå hör av sig och vill köpa en låt. − Generellt så kommer man inte till en reklam­ byrå med en låt och säger att den skulle passa i en reklam. Det är trendkänsliga människor med en klar idé om vad de söker. Eller så har de själva hittat något de gillar som de använder. Men det är klart, har man en catchy rocklåt där man bara sjunger ”yeah yeah, I like it” så hamnar den i en läsk- eller jeansreklam förr eller senare, säger Erik Althoff. n


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.
Stim-magasinet #1 2013 by Stim - Issuu