STHLM #2 2017

SIKTAR HÖGT

Norwegians Björn Kjos planer för framtiden hotas av flygskatt.

LÄGGER NER

Brotten tvingar Salam Kurda att stänga sin butik efter 30 år.

HANDELSKAMMARTIDNINGEN 2

2017

EN TIDNING OM HUVUDSTADSREGIONEN STOCKHOLM-UPPSALA

BYGGLÖSNINGEN HALVERAT STRANDSKYDD GER 95 000 NYA BOSTÄDER I LÄNET Senaste nytt på webben: chamber.se

ANMÄL DIG IDAG www.chamber.se/tulldagen

VÄLKOMMEN

TACK, ALLA NI SAMHÄLLSBYGGARE!

INNEHÅLL

Det har dragit ihop sig till årsmöte i Handelskammaren och med tidningen den här gången distribueras också till er som är medlemmar vår verksamhetsberättelse.

D

FÖRRA ÅRET handlade det bland

annat om att få fram praktik­ platser för nyanlända, uppmärk­ samma brottslighet riktad mot företag som slår mot jobb och tillväxt, förbättra villkoren för start-ups, underlätta arbets­ kraftsinvandring, få in program­ mering i skolan, mer och bättre infrastruktur, bostäder och en attraktiv stadsmiljö, förbättrad flygtillgänglighet, kvalitet och valfrihet i skola och vård samt ett intressant kultur- och nöjesliv.

Genom våra besöksnärings­ luncher etablerade vi en vital mötesplats för en av regionens snabbast växande näringar.

Tillsammans med världens ledande tankesmedja Brookings tog vi fram en internationalise­ ringsstrategi för regionen. Den arbetar vi nu vidare med att för­ verkliga tillsammans med andra nationella och regionala aktörer.

Sammanlagt ordnade vi förra året 130 event i Stockholm, Uppsala och på andra ställen i huvudstadsregionen. Dessa har besökts av sammanlagt 4 100 personer. Dessutom hade vi 18

nätverksgrupper igång. Vi publi­ cerade 15 rapporter och svarade på 88 remisser.

FÖR OSS ÄR DET en ära att få företräda och samarbeta med över 2 000 företag i huvud­ stadsregionen. Stora och små, lokala och globala i en mängd olika branscher, vilka väldigt väl speglar regionens näringsliv.

Förra året växte vi med drygt två procent nya medlemmar och vi är inriktade på att fortsätta växa.

Vår ambition är att vara närings­ livets borgmästare i regionen och i år arbetar vi för att vi ska gå från att vara en huvudstad till en in­ ternationellt konkurrenskraftig huvudstadsregion. Det innefatt­ ar förslag som förbättrad infra­ struktur mellan Stockholm och Uppsala och fler bostäder, men också fördjupat samarbete kring strategiska frågor i regionen.

Vi vill passa på att tacka er alla samhällsengagerade medlemmar som gör den här verksamheten möjlig. Ni bidrar till att göra Europas snabbast växande huvudstadsregion bättre. Ni är samhällsbyggare i ordets vidaste bemärkelse.

Norwegians vd Björn Kjos vill göra Arlanda till ett nytt flygnav.

18

Foto: Norwegian

en beskriver i ord och bild den omfattande verksamhet som Handelskammaren bedrev förra året. I en kunskaps­ intensiv ekonomi handlar nästan allting – direkt eller indirekt – om att göra regionen attraktiv för människor att bo och leva i.

Det handlar om att utveckla talang, locka talang och behålla talang. Den som vinner talang­ kriget, har goda förutsättningar att bli en vinnare i den globala konkurrensen mellan företag, städer och regioner. Betydelsen av detta avspeglar sig också i de frågor som vi, med utgångspunkt i vårt framtidsprogram Boosting the Capital, engagerar oss i.

FLYGSKATT STOPPAR HANS PLANER Norwegians Björn Kjos: Flygskatten bidrar inte till minskad klimatpåverkan.

06 Efter att ha haft sin butik i Husby i 30 år slår nu Salam Kurda igen.

Orsaken är den ökande kriminaliteten.

09 Andelen it-tekniker som utvisas ur Sverige har fördubblats jämfört med 2015 visar nya uppgifter.

21 Här är alla nya medlemmar sedan sist.

22 Förmånerna till dig som är medlem.

23 Debatt: För eller emot halverat strandskydd?

24 Här möttes vi på Handelskammaren.

27 Trender, nyheter och konstigheter.

SPANA IN CHAMBER.SE FÖR DE SENASTE NYHETERNA

Handelskammartidningen distribueras till Stockholms Handelskammares ­medlemsföretag, prenumeranter och ledande personer inom politik, f­ örvaltning, ­organisationer, massmedier och opinionsbildare. Adressuppgifter på sidan 22.

MARIA RANKKA VD, STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE MIKAEL WOLF ORDFÖRANDE, STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE

Ansvarig utgivare: Maria Rankka Kontakt: Andreas Åström andreas.astrom@chamber.se Prenumerationsärenden: Petra Tieu petra.tieu@chamber.se 08-555 100 35 Produktion: OTW • otw.se Redaktör: Carl Hjelm • carl.hjelm@otw.se Layout: Therese Sahlén therese.sahlen@otw.se Omslag: Magnus Glans Tryck: Åtta.45 Tryckeri Repro: Done Annonser: Andreas Åström andreas.astrom@chamber.se 08-555 100 01

Handelskammartidningen får citeras om källan anges. För att återge ­­artiklar, foto och illustrationer krävs ­­redaktionens medgivande. ­Redaktionen ansvarar inte för insänt material som ej är beställt. Trycks på miljövänligt papper.

sthlm no 2 2017 • 3

SEDAN 1917 HAR VI LÖST FÖRETAGENS TVISTER I SVERIGE OCH GLOBALT. I en alltmer global värld är effektiv tvistlösning en förutsättning för förbättrad och ökad internationell handel mellan parter i olika länder.

Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (SCC) är världsledande i detta. Vi bidrar till en stark ekonomi genom effektiva mekanismer för tvistlösning. Årligen bistår SCC internationella och svenska företag i 200 tvister till ett värde av cirka 150 miljarder kronor.

www.sccinstitute.se

NYHETER

PÅ GÅNG BÄST JUST NU ENLIGT

TILDE BJÖRFORS GRUNDARE OCH ­KONSTNÄRLIG LEDARE, CIRKUS CIRKÖR:

Vad är det bästa med Stockholm?

– Bäst är att det finns ett starkt levande kulturliv, inte minst det fria kultur­ livet. Min favorit är röda linjen till Botkyrka. Där finns massor av pärlor.

Som i Fittja där kan man äta världens bästa brunch på Mångkulturellt centrum eller i Skär­ holmen där Stadsteatern Skärholmen finns, en av stadens bästa teatrar.

Vad kan bli bättre i Stockholm?

– Vi saknar musikscener, särskilt nu när Debaser Medis lagt ner. Det är ­­­ genant. Dessutom saknar jag en cirkusscen för nutida cirkus och ­internationella scen­ konstfestivaler.

Foto: Emilia Jiménez-Bergmark

Tilde Björfors var med och grundade Cirkus Cirkör där hon är konstnärlig ledare.

Varför är Stockholm bästa staden att bo i?

– Jag bor på Ingarö i Stockholms skärgård.

Att få bo i skärgården och bara ha 30 minuter till centrum är härligt.

Speciellt den här årstiden när jag jobbar mycket är det fantastiskt att komma hem och kunna hoppa i båten på kvällen.

sthlm no 2 2017 • 5

NYHETER

BROTTEN BLEV FÖR MÅNGA –

NU ­STÄNGER HAN BUTIKEN

En rapport som Stockholms Handelskammare presenterade förra året visade en tydlig bild: Många näringsidkare i utanförskaps­ områden känner sig så pass otrygga att de funderar på att lägga ner sina ­verksamheter. Nu har Salam Kurda funderat klart – han har ­bestämt sig för att stänga.

T E X T: A M A N D A H J E L M

FOTO: MIKAEL SJÖBERG

å torget i Husby ­centrum vittnar tom­ ma skylt­ fönster om butiker som har stängt igen och dragit vida­ re. Livsmedels­butiken Orient Livs är en av de verksamheter som ännu finns kvar. Men det upptrappade våldet, snatteriet och hoten gör att Salam Kurda, Orient Livs ägare, väljer att stänga sin butik efter att ha haft öppet i 30 år.

– Jag skulle uppskatta att jag blir av med 20–25 procent på grund av snatteri. Under det senaste stora rånet blev jag av med runt 300 000 kro­ nor. ­Numera kan jag inte ens försäkra min egen verksamhet, säger han.

P

SALAM KURDA ÄR uppgiven.

Han vill inte stänga men han känner att han inte har något val. Husby är inte samma plats som när han öppnade.

– Under de senaste tre–fyra åren har stämningen föränd­ rats. Vi har påpekat det suc­ cessivt men ingen har lyssnat.

Det är tråkigt, människorna

6 • sthlm no 2 2017

och företagarna i Husby borde få samma skydd som övriga stockholmare har, säger han.

För Andreas Åström, kom­ munikationschef på Stock­ holms Handelskammare, är det förståeligt att Salam Kurda väljer att stänga sin butik. Han ser det även som ett varnings­ tecken.

– Enligt vår rapport funde­ rar var tionde verksamhet i dessa områden på att lägga ner.

Salam är en riktig eldsjäl och kanske den viktigaste handla­ ren i Husby centrum. Att han inte orkar mer förstår jag. Det är en allvarlig signal om hur läget ser ut i Järvaområdet, säger han.

SALAM KURDA OCH Andreas

Åström är båda överens om att situationen i Husby kräver en större polisiär närvaro för att säkra situationen för boen­ de och verkande i området. Även biträdande områdeschef Christoffer Bohman på polisen i Järva förstår Salam Kurdas beslut och delar uppfattningen att det behövs större medel för att lösa situationen.

– Vi jobbar stenhårt med att kunna ge samma service över

Salam Kurda stänger sin butik i Husby på grund av kriminaliteten.

30

Så många år har Salam Kurda haft sin butik i Husby.

hela Stockholm. Har vi nått framgång i alla delar? Nej, det har vi inte. Vi har en jätte­ utmaning framför oss. Vi måste bli mer legitima i området och visa dem som bor där att de kan lita på oss, att vi kan utreda och skapa trygghet fri från våld och hot. Det är supersvårt. Vi

behöver göra något ganska revolutionerande när det kom­ mer till den här frågan, säger Christoffer Bohman.

För att Orient Livs ska fortsätta hålla öppet behövs förändring. Salam Kurda ser inte ljust på sin egen situation men hoppas på att samhället ska finna en lösning på proble­ met för allas skull.

– Våld är som cancer, den blir inte botad om man inte ingriper med full kraft i ett tidigt skede. Då sprider den sig i stället. Problemen vi har här kommer att sprida sig till andra områden som polisen har svårt att nå om inget görs, säger han.

NYHETER

6 000 nya bostäder ska byggas på Årstafältet.

KLART FÖR TUSENTALS NYA BOSTÄDER PÅ ÅRSTAFÄLTET Turerna har varit många – och långa. Men nu står det klart att Årstafältet i södra Stockholm ska förvandlas till ett nytt bostadsområde med tusentals lägenheter.

Ett glädjebesked för Stockholms Handel­skammare.

T E X T: L A R S Ö H M A N

FOTO: WHITE ARKITEKTER AB

edan 2006 pekade ge. Men frågan är hur demo­ Handelskammaren kratiskt det blir när några få i en rapport ut Årsta­ starka intressen sätter käppar fältet som lämpligt för bostads­ i hjulen för tusentals bostäder. byggande. Det har i sin Vi har länge drivit på för tur lett till långt gångna att överklagandeavgif­ planer på upp emot ter i någon form skulle 6 000 nya bostäder och införas för att rensa bort en stadsdel med 15 000 slentrianöverklaganden. invånare.

Daniella Waldfogel Ärenden dras i lång­ Under årens lopp har bänk och kostar väldigt projektet gång på gång skjutits mycket pengar, säger hon. upp. Men en dom i Mark- och miljö­domstolen i mars innebar ENLIGT BOVERKET upp­skattas att samtliga överklaganden behovet av nya bostäder mot den första etappen, gällan­ i Stockholmsregionen till drygt de 1 000 bostäder, avslogs.

250 000 fram till 2025. Men – Vi välkomnar detta och enbart nyproduktion räcker tycker att det är bra att Stock­ inte för att staka ut vägen ur holm växer. Det är positivt bostadskrisen, säger Daniella att det byggs mer bostäder på Waldfogel. platser som lämpar sig för det, – Det krävs också reformer inte minst när platserna ligger för en betydligt ökad rörlig­ nära kollektivtrafik, säger het på bostadsmarknaden.

Daniella Waldfogel, närings­ På både hyresmarknaden politisk expert på Stockholms och den ägda marknaden har Handelskammare. inlåsningseffekterna fått sina Vad säger du om följetongen värsta avarter här på grund Årstafältet? av stora prisstegringar och – Vi har en demokratisk en icke-fungerande hyres­ plan- och byggprocess i Sveri­ marknad.

R

RIKSPOLISCHEFEN: HELA ­SAMHÄLLET M ­ ÅSTE HJÄLPAS ÅT För att lösa problemen i utanförskapsområdena behöver hela samhället hjälpas åt. Det säger rikspolischefen Dan Eliasson.

En rapport från polisen pekar ut 15 områden i bland annat Stockholm, Göteborg och Malmö som Dan Eliasson extra utsatta. I dessa områden är det hög kriminalitet, stort utanförskap och låg tillit till rättssamhället. Polisens arbete går ut på att förhindra brott och när tryggheten garanterats i dessa utsatta områden anser Dan Eliasson att samhället i stort måste göra en gemensam kraftansträngning.

– Jag skulle vilja se storsatsningar. Det krävs från samhället när det gäller skola, omsorg, bostäder och hälsa för att skapa innanförskap. Det är inte polisiära frågor i grund och botten. Vi har vår roll att spela men det krävs stora satsningar från samhället för att vända utvecklingen, säger Dan Eliasson till Sveriges Radio.

sthlm no 2 2017 • 7

NYHETER

bland finanscentrum, inte minst i Europa. Jag är riktigt besviken. Stockholm har ju faktiskt förutsättningarna för att klättra i den här rankningen, bland annat med tanke på de stora investeringar som görs i finansiell teknik, säger Andreas Hatzigeorgiou.

”SLÄNG 3:12 I PAPPERSKORGEN”

Stockholmsregionen drabbas klart hårdast av regeringens planerade förändringar av 3:12-reglerna. ­Skattehöjningen i regionen blir drygt 850 miljoner kronor.

– Det är tydligt att det här är en skatt på entreprenörskap. Förslaget hör hemma i papperskorgen, säger Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom på Handelskammaren.

Totalt i Sverige drabbas 167 000 företagare. Det visar uppgifter som Handelskammaren har tagit fram med hjälp av SCB. Förändringen av 3:12-reglerna försvaras av regeringen med att det är stora skillnader i skatt mellan inkomst och utdelning. Men enligt Andreas Hatzigeorgiou är regeringen bara ute efter att höja skatten, inte justera skevheter i skattesystemet.

– Problemet är att vi har extremt höga marginalskatter i Sverige, och nu ska regeringen höja marginalskatterna ytterligare. Fyra av fem nya jobb skapas i småföretag med färre än 50 anställda.

Det här förslaget går helt emot regeringens ambition om fler jobb och EU:s lägsta arbetslöshet. Det är en stor­ smocka mot Sveriges jobbskapare.

SKATTEHÖJNINGAR MED NYA 3:12-REGLER Stockholms län: 51 604 företagare 868 miljoner kronor Uppsala län: 5 949 företagare 80 miljoner kronor Södermanlands län: 3 852 företagare.

63 miljoner kronor.

Västmanlands län: 3 906 företagare.

56 miljoner kronor. Örebro län: 3 702 företagare.

56 miljoner kronor.

8 • sthlm no 2 2017

HANDELSKAMMAREN DRIVER

STOCKHOLM TAPPAR SOM FINANSCENTRUM Stockholm tappar i rankningen över världens finans­ centrum. En delförklaring är planerna om skatter på finansbranschen.

– Regeringen har skickat negativa signaler till omvärlden och bidragit till att vi har tappat mark, säger Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom på Stockholms Handelskammare.

T E X T: M AT S L U N D S T R Ö M

sedan flera år tillbaka projektet Stockholm International Financial Initiative (SIFI) tillsammans med Stockholm Business Region och Nasdaq.

Projektet stöttades även av finansmarknadsminister Per Bolund (MP). Men med den tillbakadragna finansskatten, som följdes av förslaget om avgifter till resolutionsreserven och därefter av Nordeas hot om att lämna Sverige, tycks det politiska stödet för SIFI svalnat betänkligt.

– Vi lyckades stoppa det ursprungliga förslaget om en finansskatt som skulle ha drabbat 318 000 företag, men resolutionsavgiften är också en hämsko för Stockholms möjligheter att positionera sig som ett finanscentrum.

he Global Financial SIFI SYFTAR TILL att göra Centres Index (GFCI) Stockholm och Sverige till ett publiceras två finanscentrum i framkant gånger om året och till 2020. Enligt Andreas rangordnar städers konHatzigeorgiou handlar kurrenskraft utifrån afdet inte om att främja en färsklimat, den finansielenskild bransch utan om Andreas la sektorns utveckling, att finanssektorn är ett infrastruktur, humanka- Hatzigeorgiou viktigt smörjmedel för pital och renommé. I de den reala ekonomin: två senaste undersökningarna – Om Nordea flyttar skadas har Sverige tappat totalt nio det viktiga ekosystemet kring placeringar och återfinns nu på finanssektorn i Stockholm och plats 46.

Sverige, och kanske försämras – Rankningen är viktig för också ekosystemet för näringsatt se hur vi positionerar oss livet i stort.

T

DET HÄR ÄR RESOLUTIONS­AVGIFTEN

Förslag om att höja bankernas avgift till resolutionsreserven syftar enligt regeringen till att stärka buffertarna vid en finansiell kris. Frågan om varför Sverige ska ha en buffert som är tio gånger större än EU-direktivet är obesvarad liksom varför avgiften går rakt in i statskassan i stället för att fonderas.

NYHETER

att hans förra arbetsgivare rots brist på programtecknade tjänstepensionen för merare i Sverige, om sent, ett misstag som sedan bara några år beräknas korrigerades. Överklagan underskottet uppgå till 60 000 till migrationsdom­stolen personer, utvisar Migraavslogs nyligen. Ärendet tionsverket it-tekniker kan överklagas till Migsom jobbar i Sverige. rationsöverdomstolen.

Anledningen är i många fall rena ­bagateller.

DET ANDRA fallet gäller Fredrik Bergman Justitieminister ­Danyar Mohammed, Morgan Johansson har pizzabagaren som fick beklagat situationen och 460 kronor för lite i lön. regeringen har för avsikt Detta tolkar Migrations­ att under våren lägga verket som skäl till fram ett nytt lagförslag. utvisning.

– Men det är inte – Vi har överklagat Charlotte Olsson lagen det är fel på, säger det till Migrations­ Fredrik Bergman, chefsjurist överdomstolen för att få ett på Centrum för rättvisa. prejudicerande fall, säger – Lagen säger att man ska Fredrik Bergman. kunna försörja sig och ha Dom kommer förhoppningsavtals­enliga villkor, inte att vis före sommaren. Och det är små detaljfel ska leda till utvisbråttom. ning. Det är Migrationsverkets – Jag skulle säga att situatiostrikta, fyrkantiga tolkning nen är direkt krisartad, säger som ställer till problemen.

Charlotte Olsson.

Varje vecka får hon förfrågFÖR ATT UTMANA regelningar från oroliga företagare tolkningen har Centrum för som inte vet vad de ska göra. rättvisa överklagat två av – Den här situationen ­utvisningarna. Det ena fallet måste rättas till snabbt annars gäller it-teknikern Tayyab ­fortsätter de personliga trage­Shabab som har fast jobb hos dierna samtidigt som det kan ett välrenommerat it-förekosta företagen och Sverige tag men som ska utvisas för miljardbelopp.

T

Fallet med utvisningshotade it-teknikern Tayyab Shabab har överklagats.

DUBBELT SÅ MÅNGA IT-TEKNIKER UTVISAS Handelskammartidningen har tidigare berättat om ­Migrationsverkets utvisningar av it-tekniker. Dagens Industri avslöjar nu att antalet har fördubblats jämfört med 2015.

– Det här leder till mänskligt lidande, men riskerar också Sveriges anseende som it-nation, säger Charlotte Olsson, näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare.

T E X T: K A R I N A A S E

Kryssningspassagerarna kommer i år att spendera runt 600 miljoner kronor och spelar en stor roll för både besöks­ näringen och hela Stockholmsregionen.

T H O M A S A N D E R S S O N , V D P Å V I S I T S T O C K H O L M , O M AT T S T O C K H O L M S O M K R Y S S N I N G S D E S T I N AT I O N V Ä X E R I P O P U L A R I T E T. U N D E R 2 0 1 7 K O M M E R S TA D E N AT T G Ä S TA S A V 2 7 0 K R Y S S N I N G S F A R T Y G M E D R E K O R D M Å N G A 6 5 0 0 0 0 PA S S AG E R A R E .

140 000

Så många besökare från 160 länder deltog i en av världens största hälso- och sjukvårdsmässor, Arab Health Exhibition & Congress, i början av året. Stockholmsföretaget Global Pharma Consulting arrangerade som första privata företag en svensk paviljong på mässan i Dubai.

Mässan har arrangerats sedan 1975.

KAROLINSKA UTMANAR INNOVATÖRER arolinska universitetssjukhuset utmanar nu företag att skapa digitala verktyg som ­hjälper patienter att minimera riskerna i samband med operationer. ­Genom EU-projektet Live Incite söker sjukhuset därför nu små och stora ­aktörer inom exempelvis it- och telekom­branschen, spelindustrin eller andra innovativa branscher. ­Utmaningen är att utveckla verktyg som motiverar patienter att ändra sin livsstil och därigenom minska riskerna för komplikationer och dödlighet vid operation, exempelvis genom att sluta röka före operationen. Intresserade företag kan ansöka om att vara med i projektet på Stockholms läns landstings webbsida för upphandlingar.

K

sthlm no 2 2017 • 9

NYHETER

sedan länge en kampanj för huvudstadens internationali­ sering, men anser att det finns behov av att inrätta ett Team Stockholm för att åstadkom­ ma en bättre samordning på regional nivå.

TROTS ATT Stockholm är

TEAM STOCKHOLM FÖR INTERNATIONALISERING Team Stockholm är en nysatsning från ­Stockholms Handelskammare för att främja Stockholmsregionens internationalisering.

– Det är ett lovvärt initiativ som är bra för ­Stockholm, men också för Sverige som helhet, säger Ylva Berg, vd på Business Sweden.

T E X T: M AT S L U N D S T R Ö M

egeringen har inom ramen för sin export­ strategi nyligen lanse­ rat Team Sweden för att skapa bättre förutsättningar för svenska företag att etablera sig på en internationell marknad.

Hjälp kan fås med bland annat finansiering, rådgivning och marknadsföring.

Handelskammaren driver

R

Ylva Berg

Sveriges mest internationella regioner exporterar mindre än 10 procent av Stockholms­ företagen.

– Vi tror att vi är globala, men självbilden stämmer inte och det är en underutnyttjad reserv. Därför har vi lanserat en internationaliserin­gs­ strategi för att stimulera en ökad export. Målet är att Stockholm ska bli global region i framkant, säger Handelskam­ marens chefekonom Andreas Hatzigeorgiou.

TEAM STOCKHOLM har en rad medlemmar, bland andra Länsstyrelsen, Utrikesdepar­ tementet, Mälardalsrådet, Svenska Institutet och Busi­ ness Sweden.

– Det finns en stor uppsida i att både inspirera och motive­ ra olika typer av företag i regi­ onen, men också att öka deras konkurrenskraft och förbättra infrastrukturen, exempelvis genom bättre flygförbindelser, säger Ylva Berg.

SJU STEG FÖR STOCKHOLMS INTERNATIO­ NALISERING Öppna regionen för globala talanger, till exempel behövs ett servicekontor som kan hjälpa nyanlända talanger.

Säkra kompetens­ försörjningen genom att locka ett utländskt toppuniversitet.

Locka fler globala huvudkontor till Stockholm och stärk regionen som finansi­ ellt centrum.

Bygg ytterligare två banor på Arlanda flygplats och lös frågan om preclea­ rance.

Lyft fram nya sektorer, exempelvis välfärdsbolagen.

Främja frihandel.

Tillvarata besöks­ näringens exportpo­ tential, mer kryss­ ningstrafik och fler direktflyglinjer från hela världen samt att göra engelska till officiellt språk.

STOCKHOLMS KULTURFESTIVAL ÖPPNAR MED BOLLYWOODMUSIKAL För tredje året i rad sponsrar Stockholms Handelskammare huvudattraktionen på Stock­ holms Kulturfestival. Årets tema är Indien och festivalveckan inleds med föreställningen ”Love Story – A Bollywood Musical” på Gustav Adolfs torg den 15 och 16 augusti.

– Stockholm är en stark kulturstad, men det finns utrymme för mer spektakulära kulture­ vent i stadsmiljön som alla kan ta del av, säger 10 • sthlm no 2 2017

Maria Rankka, vd för Stockholms Handelskam­ mare.

– Samarbetet med Handelskammaren är viktigt. Festivalen får en större betydelse och mer kraft genom att vi engagerar stockholmare, turister och näringsliv, säger Terese Bonnevier, kommunikationsansvarig för festivalen.

Stockholms Kulturfestival har fri entré och pågår 15–20 augusti.

Förra året sponsrade Handelskammaren utomhusföreställningen ”Änglarnas torg” på Stockholms Kulturfestival.

NYHETER

­PROGRAMMERING OBLIGATIORISKT FRÅN FÖRSTA KLASS

ARBETSGIVARE ALLT ­NOGGRANNARE VID ­ANSTÄLLNING Var fjärde arbetsgivare gör bakgrundskontroller i sociala medier vid rekrytering.

Det är en stor ökning sedan mätningarna startade 2008.

– Arbetssökande måste vara medvetna om det i en jobbsökarprocess, säger Lotta Andersson, utredare på Handelskammaren.

ringsprocessen. Det har exempelvis blivit mycket vanligare med bakgrundskontroller i sociala medier. Hela 34 procent av företagen sållar dessutom bort kandidater efter att ha kontrollerat dem i sociala medier. Det är den högsta siffran sedan mätningarna startade.

– En felrekrytering kostar mycket, både tid och pengar. Jag tolkar det som att det tuffare samhällsklimatet gör arbetsgivarna försiktigare med att anställa någon som kan bli en riskfaktor, säger Lotta Andersson.

UNDERSÖKNINGEN VISAR också att allt fler

planerar att göra kontroller, särskilt när det gäller brottdomar och stämningar.

T E X T: M AT S L U N D S T R Ö M I dag gör 24 procent sådana kontroller, men 37 procent av arbetsgivarna vill ptimismen är på topp bland göra dem. Kontroller av alkohol arbetsgivarna. Nästan 90 och droger görs av 12 procent av procent planerar att nyanarbetsgivarna. ställa under de närmaste månader– Bemannings- och rekryteringsna visar en ny rapport. Det är den Lotta Andersson företagen har kommit längst med högsta siffran sedan Handelskamkontroller. Det kan tolkas som att maren började mäta stämningarna de i högre grad vill försäkra sig om att de bland arbetsgivare för knappt tio år sedan. inte rekryterar en säkerhetsrisk åt sina Rapporten visar också att arbetsgivarna kunder, menar Lotta Andersson. blir allt noggrannare när det gäller rekryte-

O

DETTA ÄR EN BAKGRUNDSKONTROLL

Bakgrundskontroll är ett moment i en rekryteringsprocess som verifierar en kandidats CV-uppgifter samt samlar in och analyserar annan offentlig information. En bakgrunds­ kontroll bedömer inte en persons möjlighet att kompetent genomföra en framtida arbets­ uppgift. Kontrollerna köps ofta som en tjänst utförd av specialiserade företag.

Senast den 1 juli 2018 ska alla Sveriges skolor lära ut programmering redan från första klass.

Initiativet ingår i regeringens nya digitala satsning.

– I grunden handlar det om att kunna förstå sin omvärld, säger Maria Rankka, vd för Stockholms Handelskammare som länge har drivit frågan.

T E X T: K A R I N A A S E

Programmerare är det enskilt vanligaste yrket i Stockholms­ regionen, trots det har företagen här stora utmaningar med att hitta rätt digital kompetens.

– Programmering i grundskolan löser inte de här akuta problemen, men förhoppningsvis leder det dels till att fler får kunskap att förstå sin omvärld, dels till att fler får upp ögonen för programmering även på högre nivå, säger Maria Rankka.

Stockholms Handelskammare har drivit frågan om programmering i grundskolan i flera år.

– Vi är glada att regeringen nu vaknar till liv i den här frågan.

Utmaningen är dock inte att säga att det ska ske, utmaningen är att implementera det på ett bra sätt vilket bland annat kräver ­utbildning av lärarna.

Men även på kort sikt menar Maria Rankka att det behövs åtgärder för att företagen i Stockholm ska få lättare att hitta rätt kompetens inom programmering.

– Kortsiktigt måste vi göra det enklare och mer attraktivt för internationell talang att komma till Sverige. Det måste vara lätt att få arbetstillstånd och möjligt att hitta bostad. Annars riskerar den positiva utvecklingen att brytas. sthlm no 2 2017 • 11

DOKUMENT

95 000 NYA BOSTÄDER

MED HALVERAT STRANDSKYDD SIGTUNA 2 200

UPPLANDS-BRO 1 000

VALLENTUNA 1 000

UPPLANDS VÄSBY 400

ÖSTERÅKER 1 800 TÄBY 1 900

SOLLENTUNA 4 000 JÄRFÄLLA 2 300

EKERÖ 3 900

DANDERYD 2 500 SUNDBYBERG 1 400 SOLNA 3 000

VAXHOLM 2 800 LIDINGÖ 4 500 NACKA 9 400

STOCKHOLM 16 600 SALEM 700

NYKVARN 2 100

HUDDINGE 3 700

TYRESÖ 1 500

BOTKYRKA 3 500 HANINGE 4 100

SÖDERTÄLJE 5 900 12 • sthlm no 2 2017

NYNÄSHAMN 3 200

VÄRMDÖ 6 800

DOKUMENT

NORRTÄLJE 5 000

Genom att halvera strandskyddet går det att bygga drygt 95 000 bostäder i Stockholmsregionen.

Det visar en ny undersökning som Stockholms Handels­ kammare har gjort.

– Det finns en rad markrestriktioner som gör det mycket svårt att bygga alla de bostäder som behövs, säger Daniella Waldfogel, näringspolitisk expert på Handelskammaren.

TEXTER: MIKAEL BERGLING

S

tockholm är den snabbast växande huvudstaden i Europa. År 2045 väntas tre miljoner människor bo i Stockholms län, en ökning med nästan en

miljon jämfört med i dag.

För att hålla jämna steg med befolkningsökningen behöver det fram till 2025 byggas åtminstone 250 000 bostäder i länet, förmodligen betydligt fler.

Ska det vara möjligt att bygga så många bostäder, behöver mer byggbar mark frigöras och en hel del restriktioner förändras, däribland strandskyddet, menar Stockholms Handelskammare.

– Stockholmsregionen är i stor utsträckning byggd vid vatten. Det finns starka skäl för ett skydd för vissa orörda stränder, för allmänhetens tillträde till vattnet och för att skydda unika djur- och växtarter. Men problemet med dagens strandskyddsregler är att de går långt utöver detta syfte, säger Daniella Waldfogel.

– Det är ett regelverk som, tillsammans med kommuners, länsstyrelsens och domstolars uttolkning av det, nästan blint skyddar mark nära vatten och som försvårar, fördyrar och förhindrar nödvändigt bostadsbyggande – inte sällan i områden som ligger i närheten av tunnelbana, pendeltåg och annan infrastruktur som samhället redan har investerat miljardbelopp i.

KONSULTBOLAGET Tyréns har på uppdrag

av Stockholms Handelskammare undersökt hur många fler bostäder det finns utrymme för om strandskyddet minskas från dagens 100 (eller 300 meter vid så kallat utökat strandskydd) till 50 meter.

– Det vill säga om den befintliga bebyggelsen utökas 50 meter ner mot vattnet, säger Daniella Waldfogel.

I undersökningen ingår enbart mark som ligger i anslutning till befintlig bostadsbebyggelse och som det inte finns några andra restriktioner för.

– Tyréns undersökning visar att det kan byggas cirka 95 000 nya bostäder i Stockholms län om strandskyddet begränsas till 50 meter. I beräkningen har man utgått ifrån att de flesta ytor exploateras med samma täthet som angränsande bebyggelse. Syftet är alltså inte att fylla de nya strandnära lägena med stora villor och egnahem, utan att utnyttja potentialen till flerbostadshus, att helt enkelt bygga vidare på staden.

Leder inte ett halverat strandskydd till en privatisering av stränderna, att de inte blir tillgängliga för allmänheten?

– Nej. Vi anser att allmänhetens tillträde till stränderna är helt centralt för att man ska få bygga närmare vattnet. Vi tycker därför att man ska skärpa lagstiftningen för att verkligen säkra allmänhetens tillgänglighet till stränderna. Det ska heller inte gå att privatisera eller inhägna vissa områden som man har gjort på en del håll, säger Daniella Waldfogel.

– Det bör också bli lättare att få tillstånd att anlägga bryggor, strandpromenader, serveringar och andra anläggningar som underlättar allmänhetens tillträde och ökar strändernas attraktivitet.

Enligt Stockholms Handelskammare skulle minskat strandskydd, förutom mer byggbar mark, förmodligen också öppna upp för mer vattenburen kollektivtrafik.

HANDELS­KAMMARENS ­FÖRSLAG I KORTHET Minska strandskyddet till 50 meter.

Renodla strandskyddet till att enbart säkra allmänhetens tillgänglighet till stränderna.

Skärp lagstiftningen för att förhindra att strandområden inhägnas och privatiseras.

Använd andra instrument än strandskydd för att freda skyddsvärd vattennära natur.

sthlm no 2 2017 • 13

DOKUMENT

HÄR STOPPADES 1800 BOSTÄDER 1 800 bostäder i Solna.

150 i Sollentuna och en skola i Stockholm.

Det är bara några exempel på byggprojekt som har ­stoppats på grund av snäv tolkning av strandskydds­reglerna. tt av de mest omdiskute­ rade fallen gäller Råstasjön vid Friends Arena i Solna, vars stränder till stora delar är bevuxna med vass och sly.

Området ligger nära Arena­ staden och den nya tunnel­ banestation som planeras för den gula linjen. På gångavstånd finns dessutom en pendel­ tågsstation och Näckrosens tunnelbanestation (blå linjen).

Området är med andra ord väl försörjt med kollektivtrafik.

E

SOLNA STAD VILLE ursprungli­

gen bygga 1 800 bostäder i området. Efter att läns­ styrelsen inte gick med på att upphäva strandskyddet krympte kommunen planen till 600 bostäder, varav några

skulle ligga 60 meter från stranden.

I byggprojektet ingick dessutom en upprustning av strandområdet för att göra det mer attraktivt och tillgängligt för allmänheten.

RÅSTASJÖN I DAG (OVAN) – OCH HUR BYGGPLANERNA FÖR OMRÅDET SÅG UT (NEDAN).

DEN NYA PLANEN överklagades

till länsstyrelsen och därefter till mark- och miljödomstolen.

Båda instanserna avslog över­ klagandet. Allt talade då för att det skulle bli ett bygge.

Men då överklagade Hyres­ gästföreningen, Naturskydds­ föreningen och Världsnatur­ fonden WWF ärendet till mark- och miljööverdomstolen som i februari 2016 upphävde detaljplanen.

Enligt domstolen var det stora behovet av bostadsbe­ byggelse i Stockholmsområdet inte ett tillräckligt skäl för att upphäva strandskyddet för Råstasjön.

STRANDSKYDD GENOM TIDERNA 1938

Fritidsutredningen föreslår reglering av bland annat strandbebyggelse för att begränsa byggnation som förhindrar allmänhetens tillträde till strandområden.

1950

Lag om tillfälligt byggnadsförbud i vissa strandområden.

BYGGNADS­ 14 RB • sthlm UD no 2 2017 FÖ

1953

1965

Strandlagen införlivas i den nya Naturvårdslagen. Mindre än 15 000 kilometer stränder omfattas av strandskydd.

Strandlagen börjar gälla.

Stränderna skyddas upp till 300 meter från strandlinjen.

1975

1994

Strandskyddet utökas till att även omfatta bevarande av ”goda livsvillkor på land och i vatten för växt- och djurlivet”.

Ett generellt strandskydd införs i hela ­riket. Strandskyddet omfattar 100 meter från strandlinje men kan utökas till 300 meter efter beslut av Länsstyrelsen.

1999

Naturvårdslagen förs in i den nya Miljöbalken.

Vissa skärpningar av strandskyddet.

2002

Naturvårdsverket ­föreslår ett differentierat strandskydd beroende på bebyggelse­ tryck och exploatering.

DOKUMENT

Foto: Mikael Bergling

SÅ FUNGERAR ­REGLERNA OM STRANDSKYDD

TVÅ STOPPADE BYGGPROJEKT

Sollentuna kommun planerar att utveckla en ny stadsdel vid Väsjön.

I februari 2015 ändrade regeringen kommunens och länsstyrelsens beslut om att upphäva strandskyd­ det för att kunna bygga bostäder och en bussgata som leder in till Väsjöområdet. Beslutet innebär att cirka 150 bostäder inte kommer att byggas.

Vid sjön Trekanten i Stockholm planerades för en ny skola för 650 elever, ett behov som uppstått till följd av områdets nya bostäder.

Detaljplanen antogs av Stockholms stad i mars 2015. Efter att länssty­ relsen och mark- och miljödom­ stolen hade godtagit detaljplanen överklagades denna till mark- och miljööverdomstolen som i april 2016 stoppade byggplanerna med strandskyddet som motivering.

2009

Ny strandskyddslagstiftning. Det blir svårare att bygga strandnära i orter med stort bebyggelse­ tryck. De formella möjligheterna att bebygga stränder i glesbygdsområden utökas.

2017

Riksdagen antar ett tillkännagivande om att strandskyddet bör reformeras. Regeringen ger Naturvårdsverket i uppdrag att se över reglerna för landsbygdsutveckling i strandnära läge.

Strandskyddet är ett generellt skydd som gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag. ­Strandsky­dds­zonen utgår från strand­ kanten i normal­ vattenläge och sträcker sig 100 meter upp på land och 100 meter ut i vattnet.

Länsstyrelsen kan utvidga strand­ skyddszonen upp till 300 meter.

Strandskyddet har två grundläggande syften: att trygga förutsättningarna för allmänhetens tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djuroch växtlivet på land och i vatten.

Inom ett strand­ skyddat område får i princip inga nya byggnader uppföras.

Man får inte heller ändra byggnaders användning genom att till exempel bygga om en fiskebod till ett fritidshus, anlägga bryggor, sätta upp staket, schakta, spränga eller fälla träd.

100

Så många meter upp på land och ut i vattnet sträcker sig strand­ skyddet.

”LÅT KOMMUNERNA BESLUTA SJÄLVA” Kommunerna bör i större utsträckning få besluta om strandnära byggande. Det ­menar Peter Svensson, vd för Peab Bostad.

– Det är de som bäst känner till de lokala behoven. en undersökning som Stockholms Handelskammare har gjort uppger sju av elva* kommuner med hög byggtakt i Stockholms län att dagens regelverk kring strandskyddet har försvårat för byggande av nya bostäder.

Flera av kommunerna uppger att det inte är meningsfullt att ge sig in i projekt där strand­ skydd råder eller att de i en valsituation mellan två markområden väljer bort det strandskyd­ dade, eftersom risken anses stor att ett kom­ munalt beslut att tillåta bebyggelse kommer att upphävas.

I

EN ORSAK TILL kommuner­ nas negativa inställning är att länsstyrelserna sedan 2009 ska överpröva kommunernas Peter Svensson strandskyddsbeslut.

Peter Svensson, vd för Peab Bostad, säger att de flesta större byggbolag har fått nej till bostadsprojekt eller liknande på grund av de nuvarande strandskyddsreglerna.

– Alla större byggare har drabbats på ett eller annat sätt. Även om det är rimligt med en försiktighetsprincip, så att vi inte klipper av allmänhetens tillgänglighet till stränder och vat­ ten, går det att skapa fler bostäder nära vatten om det görs på ett klokt sätt. Det är en oerhörd kvalitet i Sverige att allmänheten har tillgång till attraktiva markområden.

Hur då?

– Till exempel bör kommunerna få ­större mandat att avgöra var man kan bygga strand­ nära. De har bäst koll på den lokala mark­ användningen och bostadsplaneringen. I dag har länsstyrelserna för stora möjligheter att ändra kommunala beslut med hänvisning till olika intressen. Är detta främst en Stockholms­fråga?

– Nej, detta är något som diskuteras i de flesta större städer runt om i Sverige. Men dis­ kussionen är hetast i Stockholm på grund av att det är här som det är störst tryck på marken.

Hur viktigt är ändrade strandskydds­ regler för byggbranschen?

– För oss är det viktigast att vi får något att förhålla oss till och en ökad tydlighet. I dag hamnar vi ibland mitt emellan två instanser – kommunen och länsstyrelsen – som alltför ofta tycker helt olika.

*Stockholms stad, Nacka, Tyresö, Täby, Solna, Sundbyberg, Haninge, Norrtälje, Sollentuna, Vallentuna och Järfälla. sthlm no 2 2017 • 15

DOKUMENT

BYGGNADERNA SOM INTE HADE FUNNITS Flera av Stockholms mest populära byggnader hade inte funnits om dagens strandskyddsregler hade gällt när de byggdes.

Det gäller bland annat många av byggnaderna vid Nybroviken och Strand­vägen, men också bland annat Grand Hôtel, ­Kungliga slottet, Riksdagshuset, Rosenbad och funkishusen längs Norr Mälarstrand.

– De har alla det gemensamt att de ligger närmare än 100 meter från vattenlinjen.

Paradoxalt nog är det samma myndigheter som i dag skulle för­bjuda eventuella planer på byggnation längs stadens strand­områden som också vill förbjuda alla former av förändringar av desamma med hänvisning till miljöernas oerhörda värden, säger Daniella Waldfogel vid Stockholms Handelskammare.

POLITIKERNA: ÄNDRA REGLERNA Strandskyddsreglerna behöver ändras. Det menar en rad av Stock­ holmsregionens ledande kommunpolitiker.

– I vissa stycken försvårar strandskyddsbestämmelserna arbetet med bostadsbebyggelse, säger Meeri Wasberg (S), kommun­ styrelsens ordförande i Haninge.

H

on får medhåll av Michaela Fletcher (M), kommun­ styrelsens ordförande

i Österåker.

– I dag utgör strandskydds­ lagstiftningen ett hinder för kommunen att utvecklas 16 • sthlm no 2 2017

långsiktigt. Strandskyddets – Bostadsförsörjningen är syften när det gäller allmänhe­ ett angeläget allmänt intresse tens tillgång till stränderna och då måste projekt med bostäder, som ­möjlig­gör förhindras. Vi vill öka tillgängligheten till ökad ­tillgänglighet för vattnet genom en stads­ allmänheten i strand­ utveckling med bostäder områden, kunna genom­ i attraktiva ­lägen, med föras och inte hindras på Meeri Wasberg grund av strandskydd. verksamheter och servi­ ce i strandnära lägen samt En majoritet av Stockholmsregionens båtplatser som gästham­ nar. Tidigare kunde kommunstyrelseord­ tätortsutveckling oftare föranden som har deltagit i Handels­ användas som särskilt skäl. På senare tid har Michaela Fletcher kammartidningens enkätundersökning detta skäl blivit svårare att tillämpa vilket hindrar anser att strandskyddsbestäm­ kommunens utveckling. melserna påverkar bostads­

DOKUMENT

kunna omfattas av ett starkare strandskydd.

Camilla Janson (S), kommunstyrelsens ordförande i Upplands-Bro: – Kommunens viljeinriktning borde i större utsträckning gälla och länsstyrelsen ta mer hänsyn till den.

Varken Stockholms slott, Grand Hôtel, Strandvägen eller Riksdagshuset hade legat så nära vattnet med dagens strandskyddsbestämmelser.

byggandet negativt. Många mer ändamålsenligt. De regler vi har i dag är alltför fyrkantivittnar om bostadsprojekt som inte genomförts eller försenats ga, vilket har hämmat bopå grund av reglerna, till stadsbyggande. Nuvarande exempel Salems Lennart regelverk har spelat ut Kalderén (M), Camilla sin roll.

Jansson (S) i Upplands-Bro och Henrik MEERI WASBERG (S), Thunes (M) i SollenCamilla Janson kommunstyrelsens tuna. ordförande i Haninge, – Södersättra i den nya tycker att kommunernas ställkommundelen Väsjön är ett ning bör stärkas. exempel på ett sådant bostads– Jag tror att det vore bra om projekt. Ärendet behandlades kommunerna fick möjlighet att och avslogs av regeringen två i större utsträckning peka ut gånger, säger Henrik Thunes. vilka områden som är lämp– Jag tror att strandskyddet liga för bostadsbebyggelse behöver reformeras och göras och vilka områden som borde

med syftet att bygga bostäder i områden med bostadsbrist, som Stockholms län.

PEHR GRANFALK (M), kom-

munstyrelsens ordförande i Solna, anser att exakta avstånd inte är det som ska vara i fokus, utan skyddsvärde och platsens karaktär.

– Det bör göras en MIKAEL T ERIKSSON (M), avvägning mot allmänkommunstyrelsens ordintresse av till exempel förande i Sundbyberg, är bostadsbyggande i av liknande uppfattning. stället för att kravet – Det är kommuMikael T Eriksson ”inte kan tillgodoses nerna som bäst kan någon annanstans”. Det balansera eventuella generella förslaget att ta skyddsvärden mot andra bort mark- och miljö­ prioriteringar. Det bör domstolens möjlighet överlåtas till komatt överpröva politikers munerna att definiera avvägning i sak skulle få vilken mark som ska Lennart Kalderén extra stor betydelse vad strandskyddas och hur gäller just strandskyddet. långt från vattnet.

Olle Reichenberg (M), Även Fredrik kommun­styrelsens ordSaweståhl (M), komförande i Danderyd: munstyrelsens ordfö– Strandskydds­ rande i Tyresö, menar att strandskyddsreglerna Pehr Granfalk bestämmelserna är för rigida och bör luckras upp. bör förändras. Även om de inte är något – Ja, de bör luckras större problem avseenupp och underlätta strandnära byggande i de bostadsbyggande i hela landet. Det är helt Danderyds kommun, så absurt att strandskydd vet jag att det ställer till förhindrar utvecklingen i Bob Wållberg mycket besvär för andra glesbygdskommuner och Stockholmskommuner. kommunerna långt från storBob Wållberg (Nykvarnsstäderna och dessutom lägger partiet), kommunstyrelsens en död hand över utvecklingen ordförande i Nykvarn vittnar i skärgården. om att det inte bara är kring Bör strandskyddet minskas sjöar och större vattendrag till 50 meter? som strandskyddsreglerna – Det kan vara en lösning, försvårar bebyggelse. men antagligen inte den enda.

– Det gäller även kring enkLennart Kalderén (M), lare diken och mindre bäckar. kommunstyrelsens ordförande Finns det exempel på i Salem: ­bostadsprojekt i din kommun – Strandskyddsbestämmelsom inte har genomförts på serna måste harmonieras med grund av strandskyddsbetanken på att tillgänglig­göra stämmelserna? stränder via strandpromenader – Ja. Men även i de fall prodär markägare kompenseras jekten till slut går igenom tar med byggrätter. Bestämmelprövningarna och processerna serna måste också harmonieras tid och kostar pengar. sthlm no 2 2017 • 17

JUST NU

TEMA: FLYGTRAFIK

JUST NU

NORWEGIANS VD BJÖRN KJOS I STOR INTERVJU:

”EN FLYGSKATT NÅR INGA ­KLIMATMÅL”

18 • sthlm no 2 2017

JUST NU

Det är klart att vi inte jublar.

ULLA PERSSON (S), ORDFÖRANDE I S T Y R E L S E N F Ö R V Ä S T E R Å S F LY G P L AT S , KOMMENTERAR REGERINGENS FÖRSLAG O M E N F LY G S K AT T.

VILL HA DIREKTTÅG MELLAN ALVESTA OCH ARLANDA Skapa ett direkttåg mellan Alvesta och Arlanda. Det föreslår ­Liberalerna i Växjö kommun. ”Ett direkttåg till Arlanda skulle göra det smidigare att ta sig till många destinationer dit Kastrup inte har direktflyg”, säger ­gruppledaren Lennart Adell Kind.

Norwegians vd Björn Kjos vill göra Arlanda till ett nytt flygnav.

Det skulle ge miljoner fler flygresenärer, fler jobb och en kraftigt ökad ekonomisk tillväxt.

Nu riskerar flygskatten att sätta stopp för allt.

– Politikerna vill ha fler direktlinjer till och från Sverige, men en flygskatt får motsatt effekt. Dessutom bidrar det över huvud taget inte till minskad klimatpåverkan, säger Björn Kjos.

T E X T: J E S S I C A J O S E F S S O N

lanerna är stora och har funnits under några år.

Flygbolaget Norwegian vill utveckla linjenätet till och från Arlanda.

– Stockholm ligger strategiskt rätt placerat för resenärer som vill resa mellan Asien, Europa och USA. Den kortaste vägen mellan flera asiatiska städer och amerikanska östkusten går över Stockholm, säger Björn Kjos, vd för Norwegian.

Arlanda skulle kunna bli Nordens största nav för långlinjer. Det skulle innebära fler turister, att fler jobb skapas och en kraftigt ökad ekonomisk tillväxt.

– Turister som reser till Sverige med Norwegian bidrar till en årlig ökad omsättning på hela 6,5 miljarder kronor i svenskt näringsliv. Resenärernas konsumtion bidrar dessutom till att 13 000 nya arbetsplatser skapas inom svensk besöksnäring. Skulle vi få flyga

P

över Ryssland och lansera många nya linjer österut skulle dessa siffror kunna tredubblas.

MEN DET FINNS flera hinder

som skulle kunna sätta käppar i hjulet. För att Norwegians planer ska slå så stort som det är tänkt måste bolaget få tillstånd att flyga över Ryssland och amerikansk inresekontroll måste införas på Arlanda – allt under förutsättning att den nu föreslagna flygskatten stoppas.

– Vi får avvakta och se vad som händer, men en flygskatt skulle kosta oss ungefär en halv miljard i ökade kostnader per år med den produktion vi har i Sverige i dag – det är en kostnad som vi tyvärr inte kan bära, säger Björn Kjos.

13 000

arbetsplatser skulle skapas inom svensk besöksnäring om Arlanda blir Nordens största nav för långlinjer.

I mars annonserade finansmarknadsminister Per Bolund (MP) att regeringen ska införa en flygskatt på mellan 80 och 430 kronor per resa (plus moms) beroende på resans längd. Eftersom förslaget inte har majoritet i riksdagen avser regeringen att baka in flygskatten i höstbudgeten så att den införs den 1 januari 2018.

Skatteverket skriver dock i sitt remissvar att den knappast kommer att kunna genomföras så som det är tänkt. Det troliga är en försening, kanske till efter valet hösten 2018.

I dag har Norwegian en femte­del av sin flygtrafik förlagd på den svenska marknaden. Om förslaget om flygskatt genomförs är risken stor att Norwegian väljer att satsa och utöka någon annanstans än i Sverige.

– Man måste komma ihåg att det redan är extremt små marginaler i flygbranschen så vi har inte råd med ytterligare avgifter, säger Björn Kjos och fortsätter: – Troligtvis kommer vi inte att satsa lika mycket på Sveri-

BJÖRN KJOS Ålder: 70 år.

Familj: Är gift med en före detta SAS-flygvärdinna, har tre barn (två av dem jobbar på Norwegian varav en är pilot).

Bor: I Oslo.

Utbildning: Juridik vid Oslo universitet.

ge, vi får lägga nya linjer någon annanstans.

– Norwegian är ett globalt flygbolag med baser runt om i världen – vi är inte beroende av att ha trafik i Sverige för vår fortsatta verksamhet, även om vi gärna vill fortsätta utveckla linjenätet i Sverige. Det skulle vara synd eftersom vi ser en stor potential där.

Utredningen som regeringen har låtit ta fram som underlag till sitt skatteförslag visar sthlm no 2 2017 • 19

JUST NU

bland annat att en flygskatt inte bidrar till minskad miljö­ påverkan eftersom den bara flyttar planerade linjer till andra flygplatser. Flera länder som har infört flygskatt har tagit bort den eftersom landets BNP har minskat kraftigt.

I Danmark tog man snabbt bort den eftersom resenärer­ na i stället valde att flyga via Sverige.

I Norge resulterade flyg­ skatten som infördes förra året bland annat till att den regi­ onala flygplatsen Rygge fick stänga några månader senare.

– Samma sak kommer att Björn Kjos var med och hända i Sverige. Skavsta kom­ startade Norwegian 1993 mer att stänga om det införs och har varit vd sedan 2002. flygskatt i Sverige.

Två gånger har Björn Kjos suttit i möte med den svenske närings- och innovations­ ministern Mikael Damberg (S). Vid det senaste mötet i mars i Stockholm diskuterades också tillståndet att flyga över Ryssland.

– Det var ett bra möte. Han flygplan, vilket är det bästa vill ha fler turister och fler man kan göra i väntan på alter­ direktlinjer österut och han nativa bränslen. är medveten om I stället för en problematiken Så länge jag flygskatt föreslår med att endast har något Björn Kjos att ett flygbolag i Skandinavien, att bidra med vill flygbolagen borde få betala beroende trots att Skandi­ jag vara kvar. på hur mycket de navien består av släpper ut. tre länder, får flyga – Då skulle fler flygbolag över Ryssland. tvingas satsa på bränsleeffek­ tivare och mer miljöanpassade SYFTET MED flygskatten är att flygplan. minska flygets klimatpåverkan för att bidra till att nå miljö­ BJÖRN KJOS har styrt Norwegi­ kvalitetsmålet, men Björn an som vd sedan 2002, men var Kjos, som själv kör elbil och är med och startade bolaget 1993. djupt engagerad i miljö­frågor, Förra året presenterade Nor­ ser inget samband mellan en wegian det bästa årsresultatet flygskatt och förbättrad miljö. hittills i bolagets historia.

– Jag hoppas och tror att vi – Vår vision är att alla ska kan få fram nya, alternativa ha råd att flyga och Norwegian bränslen inom en relativt snar har gjort det möjligt för allt fler framtid. Men i väntan på det att ha råd att flyga långt. Vi är investerar Norwegian i nya 20 • sthlm no 2 2017

VISSTE DU DETTA OM BJÖRN KJOS?

i dag det sjätte största lågpris­ bolaget i världen, och med en beställning på flera hundra nya flygplan kommer vi att fortsät­ ta att växa.

Trots att han fyllde 70 år i fjol har han inga planer på att stiga ner från tronen.

– Så länge jag har något att bidra med vill jag vara kvar. År 2016 blev också Norwegi­ an, för andra året i rad, korat som världens bästa lågprisbo­ lag på långdistansflyg. Och året före, 2015, blev bolaget utsett till det mest miljövänligaste transatlantiska flygbolaget.

Björn Kjos förklarar hur ett lågprisbolag också kan vara så miljövänligt: – Nya plan är betydligt mer miljöanpassade än gamla plan, det är en enorm skillnad.

Jämför till exempel skillnaden mellan en gammal och en ny

Han var tidigare strids­ pilot i norska flygvapnet, jobbade som domstolsoch affärsjurist och grun­ dade Read-gruppen, ett seismologiskt företag.

Han debuterade som författare 2006 med kriminalromanen ­”Murmanskaffären”.

Själv flyger han helst till New York eller Spanien.

När han behöver ladda batterierna åker han skidor i fjällen.

Det var även på en skidresa i fjällen som han träffade sin hustru.

Han ”älskar att segla” och då helst med sin svenska segelbåt.

Senaste flygplanet han själv styrde var en F-104 Starfighter som stridspilot.

bil. Dessutom ger nya plan betydligt högre komfort för resenärerna.

Genomsnittsåldern för Nor­ wegians flotta är 3,6 år vilket gör den till en av de yngsta i världen.

Om Norwegians ljusa fram­ tidsvision inkluderar Sverige är alltså ovisst. Men Björn Kjos är tydlig: – Vi vill gärna satsa mer på Sverige men det förutsätter att Sverige blir mer konkurrens­ kraftigt och att vi får de förut­ sättningar som krävs – då kan vi satsa stort på Sverige vilket skulle gynna hela landet.

JUST NU

VÄLKOMNA!

HÄR ÄR VÅRA NYA MEDLEMMAR SPOTONIZE AB / KAPITALINVEST SKANDIEN AB / CHRISTER SVENSSON I UPPSALA AB / PRIORITY STRATEGY AB SAFEC SWEDEN AB / BELLATI AB / LOTT9 AB / APERIAN GLOBAL / EVOLUTION GAMING GROUP AB / TÖLVE AB DESTINATION SIGTUNA AB / GELATO SWEDEN AB / GIDSTOCKHOLM / BURSON-MARSTELLER AB FRANSÉN REKRYTERING AB / ALÉNIUS & PARTNERS AB / HERMES MEDICAL SOLUTIONS AB / STOCKHOLM BIKE AB REGENT AB / GNISTRA SERVICE STÄD AB / K-MIT AB / EXPERIS AB (UPPSALA) / LENNART JACOBSSON AB CMK CREATIVE AB / RUNA VODKA AB / GREATNESS PR / JURIE ADVOKAT AB NO LAKE AB / GENOVA PROPERTY GROUP AB FOTCOMPANIET I STOCKHOLM AB CONSILIANDOS AB / LEMMIK & PARTNERS AB RDCS GROWTH & DEVELOPMENT EF EDUCATION AB / HIFABGRUPPEN AB INTELLECTA CORPORATE AB / OILSIA Så många nya medlemmar LENA WÄSTFELT UTVECKLING AB har tillkommit i Stockholms UNITED SECURITIES AB / EMIRATES Handelskammare sedan SCHOTTEGÅRDEN INVEST AB / BRAINTRUST förra numret av Handelskammartidningen.

SARAH BOHMAN ADVANTUM KOMPETENS AB / PANTOMIMTEATERN VERKSAMHETSANSVARIG, HUGE FASTIGHETER AB : FLOTTSBRO RAOUL WALLENBERG ACADEMY SWIRCTC, SWEDEN IRAN CHAMBER OF TRADE AND COMMERCE / SOUNDTRAP AB AKADEMISKA HUS AB : AKADEMISKA HUS AB (UPPSALA) / NARBYN GROUP Varför gick ni med i Stockholms Handelskammare?

PASSION PROJEKT / MEDIA AND COMMUNICATION M&C CONSULTING AB – Vi ser Handelskammaren som en BUSINESS EVENT NETWORK SVERIGE AB / SPARPLATSEN AB / INTERABANG bra plattform för dialog med företag ELITE SALESFORCE AB/ AGORAS REDOVISNINGSBYRÅ / HT 2 MEDIA AB och organisationer som verkar i staden. Som idéburen ­organisation TEMA ALLSERVICE I SVERIGE AB / WONDERBOYS AB / MARIA MASOOMI har vi en tydlig vision om ett ACTSEC BUSINESS SECURITY AB / BN OPTIMIZATION AB / UMBILICAL DESIGN medmänskligt samhälle där varje AB / PACSON MÄLARDALEN AB / SVENSKA SNAP PACK AB / AB SEGULAH människa kan göra skillnad, för att uppnå detta krävs samverkan RM CONSULTING AB & PARTNERS och samtal. Vi ser fram emot att GUNVOR ENGSTRÖM AB ­diskutera ledarskap, civilkurage och Vi ser Handelsungas inflytande i Stockholm.

OSHU GROUP AB (ICHA ICHA) kammaren som BUMBEE LABS AB / AB MERCULOR en bra plattform för JURISTDOMÄNEN, ADVOKATFIRMAN ENDSJÖ AB / STHLM MUSIC CITY dialog.

PLAN INTERNATIONAL SVERIGE INSAMLINGSSTIFTELSE / STWE PROPORTIES AB WESTERS CATERING & ARR. AB / PMV MANAGMENT SWEDEN AB RAOUL WALLENBERG ACADEMY / SÖRMAN & PARTNERS AB / HELLMARKS / / PICTOR CONSULTING AB ATLAS COPCO AB : ATLAS COPCO INDUSTRIAL TECHNIQUE AB : ATLAS COPCO INDUSTRIAL TECHNIQUE AB (TIERPVERKEN) J.P.GRAUERS AB / KAPITALKREDIT SVERIGE AB /PERSONAL STRENGTHS NORDIC AB / STIFTELSEN ESTER STORGÅRDEN SEAVIEW AB / EHRENBERG KOMMUNIKATION / HYDRACON SVERIGE AB / UNGDOMSBAROMETERN AB ALFA VÄRDERING OCH KONSULT / BRQTHROUGH IN SCANDINAVIA AB / SAMTALSKNUTEN SHIAN AB IVBAR – THE INSTITUTE FOR VALUE BASED REIMBURSEMENT AB ELITE HOTELS OF SWEDEN AB / PREMIUM COFFEE SWEDEN AB

96

HALLÅ DÄR

sthlm no 2 2017 • 21

JUST NU

MEDLEMSFÖRMÅNER

Handelskammaren är en borgmästare för huvud­stadsregionen. Tillsammans med våra medlemmar ­arbetar vi för att öka Stockholms och Uppsalas attraktivitet både för människor och företag.

Här är några av de förmåner ditt företag får som medlem.

RABATTERADE UTBILDNINGAR

ENTRÉKORT TILL STOCKHOLMS­MÄSSAN

EXKLUSIVT MEDLEMSPAKET

KOSTNADSFRIA SEMINARIER

Effektivisera och förbättra före­ tagets styrelsearbete med hjälp av Styrelseakademiens rabatterade utbildningar för medlemmar.

Läs mer på styrelseakademien.se.

Som medlem får du ett exklusivt entrékort för två med fritt inträde till samtliga mässor arrangerade av Stockholmsmässan.

Visa att ni är medlem i Handelskammaren med vårt ­exklusiva medlemspaket.

I paketet ­ingår medlemsblock, ­ skylt och nyckel­ring.

Företagets anställda går ­kostnadsfritt på våra ­frukost­­möten och seminarier.

EFFEKTIV KOMPETENSUTVECKLING

SPAR TID OCH ­PENGAR MED ATA-CARNET

Driva Företag, en kompetensutvecklande seminarieserie med kunskapsintensivt innehåll och toppföreläsare, ger dig verktygen du behöver som företagare, kombinerat med ­nät­verkande över frukost.

Som medlem i Handelskammaren får ditt företag rabatterat pris på internationella ­handels­­dokument.

ETT AXPLOCK AV VÅRA EVENEMANG:

AFFÄRSNYTTA OCH KONTAKTER Handelskammaren är en av de ledande mötes­platserna för f­ öretagare, politiker och opinionsbildare. Många händer skakas, ­visitkort utväxlas och nya affärskontakter tas på Handels­kammaren. Vi har ett stort utbud av frukostar, luncher och i­nternationella­seminarier under året.

Julmöte och årsmöte Årets viktigaste ­evenemang där näringslivets toppar möter ledande politiker i ett informellt sammanhang med mat, dryck och mingel.

”Do business with ...”

Seminarier med f­ okus på ­internationella affärsmöjligheter på nya marknader.

SIST MEN INTE MINST ...

Som medlem kan du följa aktuella frågor som vi driver genom Handelskammartidningen STHLM och medlemsbrevet #Capital.

Adress: Box 160 50, 103 21 Stockholm / Besöksadress: Brunnsgatan 2 / Telefon: 08-555 100 00 / E-post: info@chamber.se E-post till Stockholms Handelskammarens personal: fornamn.efternamn@chamber.se / Postgiro: 898-7 / Bankgiro: 160-3711 / Kontorstid: 8.30–17.00 / Hemsida: chamber.se Handelskammarens Uppsalakontor: Klostergatan 13, 753 21 Uppsala • 018-50 29 50 • 018-55 44 58 / Verkställande direktör: Maria Rankka / Vice verkställande direktör: Johanna Unghanse Styrelse: Michael Wolf, styrelseordförande • Per-Olof Söderberg, vice ordförande och kassaförvaltare, Söderberg & Partners • Erica Wiking-Häger, vice ordförande, Mannheimer Swartling Advokatbyrå Urban Edenström, vice ordförande, Stronghold Invest • Imran Ahmad, Fihem bygg- och fastighetsservice • Eva Gidlöf, Mondrago Consulting • Eva Swartz Grimaldi, Bianchi Café & Cycles Johan Karlström, Skanska • Jonas Persson, Microsoft • Birgitta Stymne Göransson, Cyngor • Lars Svensson, SH Bygg, sten och anläggning • Maria Veerasamy, Svenskt Tenn Medlemsinformation: Anna Malmgren, 08-555 100 07 / Press: Andreas Åström, 08-555 100 01 / Internationell handel: Marianne Dott, 08-555 100 37 / Källkodsdeponering: Evelina Wahlström, 08-555 100 47 Handelsintyg, tull och carneter: Brunnsgatan 2, Box 160 50, 103 21 Stockholm • 08-555 100 20 • handelsdokument@chamber.se / Affärsnätverk: Caroline Wilhelmsson, 08-555 100 05 Analys och policy: Andreas Hatzigeorgiou, 08-555 100 02 / Skiljedomsinstitutet: Brunnsgatan 2, Box 160 50, 103 21 Stockholm • Annette Magnusson • 08-555 100 52

SOM MEDLEM HAR DU MÅNGA MÖJLIGHETER ATT BIDRA TILL STOCKHOLMS OCH UPPSALAS UTVECKLING. VAR MED OCH PÅVERKA GENOM OSS! Kontakta Anna Malmgren för mer information, anna.malmgren@chamber.se.

22 • sthlm no 2 2017

D E BAT T

DEBATTEN En undersökning som Stockholms ­ andelskammare har gjort visar att en H halvering av strandskyddet kan ge 95 000 nya bostäder i Stockholmsregionen.

Bör strandskyddsreglerna förändras?

Foto: Shutterstock

EWA THALÉN FINNÉ R I K S D A G S L E D A M O T, B O S TA D S P O L I T I S K TA L E S P E R S O N ( M )

JA Därför att ...

Tillämpningen av dagens lagstiftning har blivit allt mer problematisk för kommuner och slår mot äganderätten. Därför behöver nu det generella strandskyddet begränsas till 50 meter med möjlighet till ett utökat strandskydd om max 100 me­ ter. Vi behöver stärka kommunernas beslutande­ rätt över fler undantag. Med dessa reformer kan vi åstadkomma fler bostäder, mer attraktiva boendemiljöer och mer socialt blandade bostadsområden.

Alliansregeringen genomförde flera reformer för att få fram mer byggklar mark. En av reformerna var att möjliggöra byggande i strandnära lägen, men med facit i hand har vi kunnat se att det aldrig har varit lika svårt att bygga strandnära som i dag.

Strandskyddets syften är att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Strandskyddet fyller en ­funktion när det gäller att skydda platser med höga naturvärden, men skälen att lätta på dagens regler är flera.

För det första måste Sveriges kommuner kunna skapa boen­ demiljöer i attraktiva naturom­ Kommunerna råden för att locka till sig nya måste kunna invånare. För det andra kan skapa boendemiljöer mer blandade områden lättare etableras om det från början i attraktiva natur­ finns generellt billig mark men områden för att locka där det samtidigt är möjligt att skapa ­attraktiva lägen genom till sig nya invånare. undantag från strandskyddet.

För det tredje är det orimligt att det ofta är omöjligt att bygga strandnära när platsen är mycket oattraktiv eller oåtkomlig, då kan ju byggande i stället öka tillgängligheten till strandnära områden.

EMMA HULT R I K S D A G S L E D A M O T, B O S TA D S P O L I T I S K TA L E S P E R S O N ( M P )

NEJ Därför att ...

Ett väl utbyggt strandskydd minskar sårbarheten för klimat­ förändringarna och skyddar värdefulla miljöer. I jakten på mer attraktiva lägen för bostäder finns ett tryck på att bygga mer längs våra stränder. Vi i Miljöpartiet ser att det redan i dag går att bygga mycket utan att minska strand­ skyddet och de värden som det syftar till att skydda.

Totalt påbörjades 63 100 nya bostäder 2016, det är 34 procent fler än året före. I Stockholms län ökade antalet påbörjade bostäder från 13 576 år 2015 till 19 417 år 2016, vilket mot­ svarar en ökning på 41 procent.

Strandskyddet är tillsammans med allemansrätten unikt ur ett internationellt perspektiv. Syftet är att allmänheten ska få tillgång till naturupplevelser, och att bevara den artrikedom som finns i strand­ miljöer.

Boverket med ansvar för miljömålet ”God bebyggd miljö” har en vision för 2025 där de förväntar sig att ”många har tagit de ökade riskerna med att bygga längs stränderna till följd av klimatförändringarna på allvar. Genom klimatanpassad planering lokaliseras ny bebyggelse nu i mer skyddade lägen”.

Samtidigt som Samtidigt som Miljöpartiet Miljöpartiet vill vill värna strandskyddet så värna strand­skyddet förstår vi att det krävs en viss flexibilitet för undantag. så förstår vi att det Därför finns det möjligheter till krävs en viss flexibili­ dispens från strandskyddet.

Vi måste kunna ha två bollar tet för ­undantag. i luften samtidigt – natur­ skydd och bostadsbyggande. Det ena utesluter inte det andra, tvärtom måste vi se till att det sker i samklang med varandra.

Att bara köra på det ena spåret, som Moderaterna gör, är ansvarslöst.

HÅLLER DU MED? TYCKER DU ATT EWA THALÉN FINNÉ ELLER EMMA HULT HAR RÄTT? Diskutera på facebook.com/stockholmshandelskammare sthlm no 2 2017 • 23

VIMMEL

LYCKADE AFFÄRER I TYSKLAND

1. Thomas Ryberg, Swedish Chamber of Commerce in Germany.

2. Lunchseminariet lockade många deltagare.

Tyskland är Sveriges viktigaste handels­ partner. På ett lunchseminarium på Handels­kammaren diskuterades vad som krävs för att lyckas på marknaden.

3. Jessica Olsson och Sara Johansson, Baumgarner & CO.

Evenemanget arrangerades tillsammans med Svenska Handelskammaren i Tyskland och ICC Sverige.

4. Maik Friedrichs, Blåkläder.

5. Håkan Sahlén, Fidesmo AB, och Sandra Kastås, Ehrenberg Kommunikation.

2

1

6. Fredrik Alfken, Gottschald, och Andreas Ortlepp, Görler und partner.

7. Timo Quast, Svenska Handelsbanken, och Birgitte Ellerbeck, BTU.

4

3

8. Helen Hoffmann och Kerstin Nordström, Svenska Handelskammaren i Tyskland, talar med gäster.

5 9

11

9. Tomas Ejnar Svenska Handelsbanken, och Karl Woschnagg, Heussen.

6 7

10. Grazyna Van de Voorde, Grazyna Van de Voorde AB, och Stefan Birk, Blåkläder.

10

11. Anna Liberg, Business Sweden.

12

8 24 • sthlm no 2 2017

Foto: Björn Leijon

12. Volker Brien, Volvo, och Anders Berg, Kongamek.

VIMMEL

1

4

TIPS FÖR STÄRKTA VARUMÄRKEN På ett frukostseminarium på Handelskammaren fick deltagarna verktyg för att skapa innehåll som engagerar och stärka sina varumärken.

Johanna Look, byråchef på Westander, berättade bland annat hur man som företagare får journalister och influencers att engagera sig i sitt varumärke.

2

1. Johanna Look, Westander.

2. Kristijan Jordanov, Tyréns AB, och Johanna Lindvall, Insamlingsstiftelsen Choice.

3. Rolf Kenmo, Humankonsult AB, och Anders Borgström, Ant­vision AB. 4. Viveka Holm, Fist Reserve AB, Kristina Ulander, First Reserve AB, och Maria Lindberg Howard, Textbyrån Beep AB.

7

5. Jenni Pulli, Posh Industries AB. 6. Sune Sorivis, Trevepis, och Pontus Holgersson, Corplus AB. 7. Cecilia Dellham, Exakt Stockholm.

Foto: Susanne Kronholm

3

5

6 sthlm no 2 2017 • 25

VIMMEL

MED FOKUS PÅ REKRYTERINGEN För åttonde gången presenterade Stockholms Handelskammare en rapport om hur nya medarbetare rekryteras.

Rapporten presenterades av Handelskammarens Lotta Andersson som inledning på en diskussion om rekrytering och bakgrundskontroller.

1

1. Malin Ström, CUIRL. 2. Lotta Andersson, Stockholms Handelskammare.

3. Kim Stockhaus och Katja Zaharova, To Find Out AB. 4. Anna Engman och Jasmine Öjbro, Reachmee AB. 5. Birgitta Samuelsson, Birgitta Samuelsson, och Claes Garelius, ILOG ADB Konsulter HB.

5

6. Victoria Berglund och Christina Pettersson, Trygghetsrådet.

6 8

7. Mina Yu, Future Value.

4 26 • sthlm no 2 2017

9. Andreas Åström, Stockholms Handelskammare, Pierre Gudmundson, Scandinavian Recruitment Intelligence, Ingrid Höög, Wise Professionals och Tony Pedersen, People & Culture, Tretton37.

7 9

Foto: Susanne Kronholm

2 3

8. Hasmik Avagian och Eva Chamoun, Arbetsförmedlingen.

BAROMETERN

PEJL PÅ LÄGET Fruängens kvinnor, huladans, jätte­näckrosor och matcocktail. Här är ett axplock av allt det pratas om i huvudstadsregionen just nu.

STOCKHOLM KVINNORNA BAKOM ­GATUNAMNEN HÄR DYRKAR DU SOLEN BÄST Färggladaste löptävlingen

FÅ DRAGHJÄLP ÅT DITT FÖRETAG

STARTA SOMMAREN MED HULADANS Etnografiska museet håller en kortkurs i huladans, med start den 4 juni. Dansen härstammar från Tahiti och Hawaii och dess mjuka rörelser ska berätta historien om naturens skönhet.

Blomsterkransar finns till utlåning.

SE GIGANTERNA SLÅ UT Näckrosor som är 2,5 meter i diameter? Jo, de finns faktiskt.

I sommar kan du se dem i Victoria­ huset i Bergianska trädgården.

Men var där på kvällen. Då slår nämligen de gigantiska blommorna ut. Näckrosorna härstammar från Sydamerika.

GRÖNA FINGRAR PÅ JAPANSKA

EN COCKTAIL TILL ­MATEN, KANSKE? Glöm vinet till middagen.

Den ­trendiga gastrobaren Penny & Bill s­ erverar cocktailar till maten. K ­ ärleken till ­drinkarna syns hela vägen – mitt i lokalen jobbar kockar och bartendrar sida vid sida.

Ikebana är konsten att a­ rrangera blommor på ett japanskt vis. Med oväntade färgkombinationer, rena linjer och samspel mellan vas, blad och stjälkar formas blomster­ arrangemanget. Lär dig mer på en workshop på Ö ­ stasiatiska museet den 10 juni.

Är du entreprenör eller har ett nystartat företag? Då får du inte missa träffen i Stockholms Handels­ kammares nätverk ­Entreprenörer den 2 juni. N ­ ätverket består både av erfarna entreprenörer och personer som just har startat upp verksamhet och behöver draghjälp.

BRA!

VAD HÄNDE HÄR?

Den tävlingssugne kan delta i ”Color obstacle rush” den 22 juli i Stockholm. I löpeventet får deltagarna bland annat spurta genom tvättsvampsbollar och glida ner från rutschkanor.

Vid målgången väntar bad i färgpulver.

Var njuter man av solen bäst i Stockholms city? Sittandes på en trappa, så klart. Och bäst för sol­ dyrkare är Konserthustrappan på Hötorget. Det konstaterar nyhets­ sajten Stockholmdirekt som har betygsatt de sittvänligaste trapporna.

Fredrika Bremer, Elsa Borg och Ellen Key är några av kvinnorna som har gett namn åt Fruängens gator.

Nu ska medborgarna få veta mer om kvinnorna. Anita Dahlberg och ­Christina Duvander är författare till skriften ”Fruar och fröknar i Fruängen”.

Ny festival för världsmusik

Den som gillar kinesisk pop, afrikansk hiphop – eller är nyfiken på att lyssna på något nytt – kan skatta sig lycklig.

Stockholm får en ny världsmusikfestival. ­Festivalen hålls på Gärdet den 9 september.

VÄRLDEN sthlm no 2 2017 • 27

Super strange?

Nej, jättechans!

Kina är den tillväxtmarknad som de flesta små och medelstora företag siktar på. Vill du också ta chansen att växa utomlands?

Exportkreditnämnden försäkrar dig mot risken att inte få betalt och ger dig bättre möjligheter till finansiering. Och ingen affär är för liten; vi hjälper såväl stora som små företag att växa på de flesta av världens marknader.

Läs mer om vad vi kan göra för dig på ekn.se