STHLM #3 2015

handelskammartidningen 03

2015 vinnare av guldbladet 2013 och 2014

EN TIDNING OM HUVUDSTADSREGIONEN stockholm-uppsala

en hel bransch hotas tekniken är hans livsstil Maria rankka möter zounds grundare

elbussar är modellen

ger mest fördelar i kollektivtrafiken

SENASTE NYTT PÅ CHAMBER.SE

HANDELSKAMMARTIDNINGEN STHLM • #3 2015

PriorNilsson Realinvest V

år fjärde fond Realinvest har precis fyllt två år. Realinvest är en aktivt förvaltad aktiefond med särskilt fokus på nordiska bolag med en stor andel reala tillgångar, som exempelvis bolag i fastighetsbranschen, skogsindustrin, råvaruindustrin och kraftindustrin. En av anledningarna till att det gått så bra under de här två åren är nog vad vi kallar äkta aktiv förvaltning.

Vi väljer helt och hållet de aktier vi själva tror på och väljer också bort aktier oavsett hur tungt de väger i index. Våra förvaltare Torgny och PO (ovan) har inga hemliga modeller utan idéerna är till stor del grundade på en mångårig erfarenhet.

Sitter man mittemot varandra och pratar aktier hela dagarna föds många av investeringsidéerna i de dagliga samtalen.

Avkastning sedan start 2 september 2013 till 31 aug 2015:

+ 55,40 procent

(Index OMXS GI under samma period: 36,79 procent) Tänk på att avgifterna alltid är dragna när avkastningen visas

D

u kan också välja Realinvest i premiepensionssystemet med nummer 487 108. Du kan köpa våra fonder hos Aktieinvest, Avanza Bank, Danske Bank, Fondmarknaden.se, Handelsbanken, MFEX, Movestic, Nasdaq OMX, Nordnet Bank, Swedbank och Söderberg & Partners. Självklart kan du även bli kund direkt hos oss. Hör gärna av dig, vi svarar gladeligen på alla eventuella frågor. Vi finns på telefon 08-441 77 00 eller via mail på info@pnfonder.se.

Följ oss gärna på Twitter på @PNFonder och anmäl dig till vårt månadsbrev på info@pnfonder.se, skriv Månadsbrev.

Fossilfritt flyg är framtiden Innehåll Flygfrågorna är viktiga i en region som Stockholm-Uppsala. Stockholm är en av världens mest huvudkontorstäta städer.

Sverige är också ett handelsberoende land och cirka en tredjedel av landets export kommer från huvudstadsregionen. Glädjande nog fick Arlanda i våras äntligen slutligt besked om sitt nya miljötillstånd som gör det möjligt att utveckla flygplatsen. Vi blev också uttagna till så kallad US preclearance som gör att det kommer att bli mindre krångel för den som flyger från Stockholm till USA. Allt pappers­arbete kommer att hanteras på Arlanda vilket spar tid i andra änden.

Den internationella tillgängligheten är en fråga om konkurrenskraft, men det räcker inte med god tillgänglighet med resten av världen. Vi måste också ha en vettig flyginfrastruktur och goda förbindelser inom Sverige. Att smidigt kunna resa mellan olika orter i Sverige är avgörande för jobbskapande, tillväxt och utveckling i hela landet.

Därför är det så hopp­ingivande att utvecklingen faktiskt går åt rätt håll. På Handelskammarens seminarium i Alme­ dalen i somras lanserade Braathens vd Anders Ehrling idén om att Sverige skulle kunna ha ett fossilfritt inrikesflyg inom cirka 20 år om branschen och politiken krokar arm. På tio år går det med hjälp av biobränslen och modernare flygplan att halvera utsläppen och resterande hälft bedöms inte ta lika lång tid att bli av med.

I Norge samarbetar energibolaget Statkraft med massa- och papperstillverkaren Södra för att bygga en produktionsanläggning för biodrivmedel. Kanske är produktion av biojet en möjlighet även i Sverige för att få avsättning för skogs­råvaran när efterfrågan på papper och massa minskar.

Handelskammaren kommer att fortsätta att arbeta med dessa frågor för att se vad som skulle krävas för ett fossilfritt inrikesflyg år 2035. Flyget skulle kunna bli det mest miljövänliga trafikslaget eftersom friktionen mellan fordon och omgivning är låg och det knappast krävs någon energikrävande utbyggnad av infrastruktur. Varför skulle Sverige inte kunna bli ett föregångsland också på detta område?

Ett av de argument som ofta används mot flyget är att det har en negativ miljöpåverkan. FN:s internationella klimatpanel har beräknat att flyget svarar för cirka två procent av de globala koldioxid­utsläppen.

Flyget står för cirka fyra, fem procent av Sveriges koldioxid­utsläpp. Självklart måste flyget minska sina utsläpp, precis som alla andra sektorer.

Maria Rankka Michael Wolf Vd, Stockholms Handelskammare Handelskammartidningen distribueras till Stockholms Handelskammares medlemsföretag, prenumeranter och ledande personer inom politik, förvaltning, organisationer, massmedier och opinionsbildare. handelskammartidningen

Stolt sponsor av Fondpodden Att en fond tidigare har ökat i värde är ingen garanti för att den ska göra det i framtiden. Dina fondandelar kan öka eller minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Informationsbroschyr och faktablad för fonderna finns att beställa hos vår kundservice.

Besöksadress: Brunnsgatan 2 Postadress: Box 160 50, 103 21 Stockholm Telefon: 08-555 100 00 (växel) Hemsida: chamber.se Ansvarig utgivare: Maria Rankka Kontakt: Andreas Åström • andreas.astrom@chamber.se

Ordförande, Stockholms Handelskammare Prenumerationsärenden: Linnea Karlsson linnea.karlsson@chamber.se • 08-555 100 35 Produktion: OTW • otw.se Redaktör: Jonas Fond • jonas.fond@otw.se Layout: Lars Eriksson • lars.eriksson@otw.se Omslag: Johan Askegård, Kristian Strand Annonser: Mikael Lindholm mikael.lindholm@display-umea.se 090–711 511 Tryck: Åtta.45 Tryckeri Repro: Done

10 en hel bransch står stilla Regeringens utredning om att stoppa vinst­ uttag i välfärdsföretag har redan slagit hårt mot branschen, visar en undersökning som Stockholms Handelskammare gjort.

22

16

Maria rankka och konrad kronprinsessan bergström pratar om entre- victoria delade ut pris prenörskap och trender på världshandelsdagen 5

Hon fick årets stadsmiljöpris

7

Därför är elbussar bättre i kollektivtrafiken

8

7 000 fall för Stockholm

23

Syns du i vimlet på årsmötet?

25

Experterna svarar på dina frågor

26

Debatt om ”Robin Hood-skatten”

27

Marti Manen om sina favoriter i Stockholm

Handelskammartidningen får citeras om källan anges.

För att återge artiklar, foto och illustrationer krävs redaktionens medgivande. Redaktionen ansvarar inte för insänt material som ej är beställt. Trycks på miljövänligt papper.

03

2015 3

Vinn tid och pengar – passet för dina varor En internationell tullhandling som gäller för att tillfälligt föra in och ut varor i länder utanför EU.

Snabbt och enkelt när du ska på mässa, transportera varuprover eller yrkesutrustning Läs mer om ATA-carnet på www.chamber.se

> NYHETER

516 272

utländska gästnätter registrerades i Stockholms län i juni. Totalt i Sverige var siffran 1 667 181 vilket betyder att Stockholm stod för 32 % av landets utländska gästnätter.

Nytt projekt för att främja jämställdhet i advokatbranschen För att främja fler kvinnliga del­ ägare på svenska advokatbyråer inleder Stockholms Handelskamma­ re och Swedish Women in Arbitra­ tion Network (SWAN) ett samarbete med Wiminvest.

AMANDA LARSSON FICK handels­ kammarens STADSMILJÖPRIS Barnens magiska fe, Amanda Larsson, fick Handelskam­ marens Stadsmiljöpris för sitt arbete med att skapa en lekful­ lare stad.

– Det råder ett demokratiskt underskott när man inte tänker på barns behov i stadsutveck­ lingen, säger hon.

stadsmiljö i ett Stockholm som just nu förändras snabbt.

– Bostadsfrågan intresserar mig ur ett barnperspektiv.

Barn är experter på sin närmiljö och lyssnar man på dem blir det sekundärt bra även för vuxna, säger Amanda Larsson.

Under en tid har hon ambulerat i Stockholm med en workshop kallad magiska barn­arkitekter, men förra året fick några entreprenörer möjlighet att utveckla alternativa verksamheter, bland annat på Kvarnholmen.

2015

foto: björn leijon

03

med som initiativtagare till ”Leveling the playing field”. Inspirationen kom­ mer från projektet Battle of the num­ bers som många av de svenska stor­ företagen stod bakom, säger Maria Rankka, vd på Handelskammaren.

Barnens fe Sprängsalvorna dånar och grävskoporna gröper ur området kring Magiska trädgården längst ut på spetsen av Kvarnholmen i Nacka. Halvön renoveras och ska bebyggas med 3 500 nya lägenheter.

Men i den gamla dispoAmanda Larsson var en av dem och hon lyfter gärna fram nentvillan där Amanda Larssons Magiska trädgård lighur aktörer med olika behov ger är synvinkeln en har kunnat samarbeta på annan. Här regerar ett begränsat geograbarnens perspekfiskt område; bygghertiv. I grönområrar, arkitekter, politidet runt villan råder ker, näringsidkare och ett lätt kaos av spektaboende. kulära trädkojor byggda – Det krävs medlare och Priset som engagerade människor för av arkitekter och andra konstruktioner byggda av Amanda att få en sådan ekvation att Larsson fick. gå ihop, säger hon. barn. På den gamla tennisplanen finns en rad Amanda Larsson strävar pallkragar där växter spirar. för att barns lek ska bli en budgeterad post i byggprojekt, att I ateljén i villan kan barn det skapas finansieringsmotänka ut nya lösningar för hur deller och incitament för att ta staden ska bli lekfullare. En del fram naturligare utrymmen för miniatyrmodeller från ateljén lek i stadsmiljön. förverkligas sedan i stor skala i – Det behövs riktlinjer för att trädgården. barnens behov inte ska komma Amanda Larsson har gesist i prioriteringsordningen, nom åren gjort sig känd som menar hon. en kämpe för en lekvänligare MATS LUNDSTRÖM

4

– Att utveckla och attrahera ta­ lang är en av de största frågorna för Handelskammarens medlemmar. Vi upplevde ett intresse från advokat­ branschen att hitta nya sätt att jobba med jämställdhetsfrågor och vi är

Amanda Larsson fick Handelskammarens Stadsmiljöpris för sitt arbete med Magiska trädgården i Nacka och att skapa en lekfull stad för barnen.

Amanda Larsson Ålder: 40 år.

Bor: Söder­ malm.

Familj: Typisk kärnfamilj.

Gillar: Träd­ hus, städer och barn.

Ogillar: När man bygger sta­ den utan barn­ perspektiv.

03

2015 5

> NYHETER

> NYHETER

Stark byggkonjunktur i Stockholmsregionen – men dystrare för näringslivet

Nytt affärsråd ska stärka relationerna mellan Sverige och Saudiarabien I oktober lanseras ett nytt affärsråd mellan Sverige och Saudiarabien som ska verka för att stärka relatio­ nerna efter den diplomatiska krisen tidigare i år.

– Det här är ett sätt att fördjupa

affärsrelationerna mellan saudiskt och svenskt näringsliv, säger Maria Rankka, vd för Stockholms Handels­ kammare.

Med hjälp av affärsrådet som ett slags kontakt mellan ländernas

handelskamrar hoppas Maria Rankka också på utökat han­ delsutbyte.

– Ett område som många av dem jag träffat i Saudiarabien uttrycker stort intresse för allt

Elbuss ger störst fördelar för kollektivtrafiken Kollektivtrafiken på gatorna måste byggas ut och bli mer miljövänlig i huvudstads­ regionen. Låt busstrafiken bli eldriven, föreslår Stockholms Handelskammare och visar i en ny rapport att totalkostnaden att bygga och driva spårvägar blir sex gånger dyrare.

Den snabba utvecklingen av elbussar de senaste åren öppnar nya möjligheter för en miljö­vänlig kollektiv­trafik.

Rapporten visar att system med elbussar kan byggas snabbare och till betydligt lägre kostnad jämfört med spårvagnslösningar, som dessutom kräver omfattande ingrepp i befintligt gatunät med stor miljöbelastning.

– Vi har hela tiden varit kritiska mot spårvagnsnät och den argumentationen har stärkts med den tekniska utvecklingen. Förhoppningsvis kan rapporten knuffa politiken i rätt riktning, säger Anna Wersäll, näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare.

Hon skulle vilja att exempel-

vis planerna på Spårväg Syd i stället blir en elbusslinje.

– Det skulle bli en väldigt bra tvärförbindelse i söderförort. Även Uppsala borde titta på elbussar, de har ju långt gångna planer på att bygga spårväg, säger Anna Wersäll.

Konsultföretaget Projektengagemang har på uppdrag av Handelskammaren jämfört totalkostnaden för spårväg med olika busslösningar, inklusive traditionella bussar som drivs med etanol, biodiesel och biogas. Som räkneexempel har man använt Stockholms längsta busslinje, stombusslinje 4.

Resultatet visar att det är mellan fyra och sex gånger dyrare att bygga och driva 4:ans linje som spårväg jämfört med olika bussalternativ. Mest effektivt är elbussar med hållplatsladdning – det vill säga ledbuss med elplugin.

– Vi vill inte föreslå det ena eller andra systemet för elbussar. Det är en ganska teknisk fråga vad som passar bäst på olika ställen. Det viktiga är att

Hållplats med laddare.

6

03

2015

En utmaning är dock att många bygg­företag redan uppger att det är brist på arbetskraft, säger Andre­ as Hatzigeorgiou, chefekonom på Stockholms Handelskammare.

Näringslivet i Stockholms län

fortsätter att utvecklas väl, men sedan förra kvartalet är läget dystrare.

– Det är oroande att förväntningar på Sveriges ekonomi når en nivå som vi inte

Det viktiga är att peka på kostnadseffektiva alternativ till dyra spårvägar Anna Wersäll, Stockholms Handelskammare

Tycker du att det är svårt att hänga med i den interaktiva världen? Handelskammarens it-politiska expert Fredrik Sand hjälper dig att hålla koll på det nyttigaste.

Fredrik Sand

Orolig för att inte bli nådd när telefonen läg­ ger av? Med appen Last Message (Android) skickar du ett meddelande när batteriet når en viss nivå av urladdning. Välj mellan SMS, Gmail, Facebook och Twitter.

Lite störande reklam i gränssnittet.

Mot betalning kan man ta bort den och inkludera positionen i medde­ landet.

Källa: Stockholms Handelskammares bussrapport

nadsintroduktion av eldrivna bussar och även skapa arbetstillfällen. Mil­ jöminister Åsa Romson (MP) hop­ pas nämligen att Sverige ska bli en testmarknad för svenskproducerade elbussar. Under 2016 är premien 50 miljoner kronor och för åren 2017– 2019 100 miljoner kronor per år.

IT-KOLLEN

Med Rise Alarm Clock (iOS) kan du bli väckt med din favoritlåt (från iTunes) eller snooza genom att skaka på telefonen. Flera alarm, låtlista att somna till och ett elegant gränssnitt är andra möjligheter. Enkelt att väl­ ja vilka dagar ett larm ska ljuda.

Stombusslinje 4 mellan Gullmars­ plan och Radiohuset är innerstadens egen ringled med 60 000 påstigande om dagen. Det är den mest trafike­ rade busslinjen i Stockholm.

Totala kostnader per år i kronor för samma trafikutbud (passagerarantal) Spårvagn A34 151 000 000 Ledbuss etanol 29 600 000 Eldubbelledad tråd 26 000 000 Ledbuss biodiesel 25 000 000 Ledbuss biogas 24 900 000 Dubbelledad biodiesel 23 000 000 Ledbuss plugin 22 900 000

peka på kostnadseffektiva alternativ till dyra spårvägar, säger Anna Wersäll.

Trafiknämnden i Stockholms stads landsting har tillsatt en utredning för att titta på hur den tungt belastade stombusslinje 4 kan byggas ut.

Kristoffer Tamsons (M) är trafiklandstingsråd och betonar att lösningen måste vara det som ger mest nytta för resenärer och skattebetalare: – Arbetet är i sin linda och jag

sett sedan finanskrisen, nå­ got som kan förklara varför handeln backar. Särskilt drabbat är sällanvaruköp, som möbler och datorer, sä­ ger Andreas Hatzigeorgiou.

appar att hålla koll på

Så mycket kostar de olika alter­ nativen för busslinje 4

Regeringen satsar 350 miljoner på svenska elbussar El- och hybridbussar är framtidens busslösning för städer världen över med höga klimatambitioner. Den svenska regeringen vill skynda på omställningen till fossilfria transpor­ ter och satsar i budgetpropositionen för 2016 på en särskild premie för elbussar. Premien ska stötta mark­

Byggbranschen har den starkaste ut­ vecklingen på tre år, visar Handels­ kammarens konjunkturbarometer.

– Det är väldigt positivt eftersom den är sysselsättningsintensiv och en viktig motor för hela ekonomin.

Foto: volvo buses

Ur spår!

som har med hälso- och sjukvård att göra. Och det är ett område som kommer stå särskilt i fokus för affärs­rådet, säger Maria Rankka.

Automatiska översätt­ ningar har det varit tal om länge. Det görs nu fram­ steg på riktigt. Missa inte att Goog­ le Translate översätter i real­tid med hjälp av kameran. Till och med typ­ snitten följer med i översättningen.

Det går också att skriva in text med ett finger.

Eldrivna bussar är redan verklighet. På linje 73 från Ropsten till Karolinska sjukhuset testas en hybridmodell sedan våren 2015.

kommer att vara öppen för att det landar i den bästa lösningen utifrån ett antal perspektiv. Den lösningen kan aldrig vara att politiken på förhand bestämmer sig för en teknisk lösning.

Han betonar att utbyggnaden av kollektivtrafiken i länet också handlar om att skapa bra och konstruktiva samtal med berörda kommuner:

– Ett orosmoln jag kan se i detta är Socialdemokraterna i Stockholms läns landstings tvärvändning i spårvagnsfrågan där man vill forcera en utbyggnad av Spårväg City. Där säger vi att vi pausar frågan och först ser över hur vi får störst nytta av skattebetalarnas pengar.

Kommentaren förvånar Jan Valeskog (S), biträdande finansborgarråd och ordföran-

de i exploateringsnämnden i Stockholms Stad: – Spårväg City är ett moderat projekt från början, som vi har varit, och är, otroligt kritiska mot. Det är bortkastade pengar som inte gett någon ökad kapacitet. Det vi har sagt är att när man nu gjort den här investeringen ska man överväga att dra den vidare från Hamngatan till Sergels Torg för an-

slutning till Centralstationen.

Jan Valeskog ser inte nya spårvägar som ett alternativ för att bygga ut kollektivtrafiken ovan jord: – Spårväg City förskräcker.

Jag delar helt Handelskammarens uppfattning om att det är betydligt bättre att ha en förstärkt busstrafik med elbussar eller miljövänliga bränslen.

NILS SUNDSTRÖM

Bloggtipset

Japan, numera världens tredje största ekonomi, bevakas inte i särskilt stor omfattning av de större svenska medierna. Ett alternativ är japanbloggen.com som skrivs av Dag Klingstedt – journalist, grafisk formgi­ vare, föreläsare, författare och konsult – som tillbringat större delen av sin tid i Japan sedan 1982. I bloggen skriver han om blandade ämnen som mat och design, men också teknik, ekonomi och politik.

03

2015 7

> NYHETER

– Sve ri g e s stö rsta mö te sp l ats fö r t u l l f rå gor

TULLDAGEN

Flera av Sveriges kommuner med högst utbildning ligger i Stockholms län Majoriteten av Sveriges kommu­ ner med allra högst utbildningsnivå ligger i Stockholms län. Till stor del beror det på att det finns många arbetsplatser inom branscher med en stor andel högutbildade, som ”fi­

Hobér blir scc:s nya ordförande

Andel invånare med minst 3-årig eftergymnasial utbildning: Danderyd ........................... 56% Täby ................................... 42% Lund .................................. 52% Uppsala ............................. 40% Lomma .............................. 47% Stockholm .......................... 39% Lidingö ............................... 45% Umeå ................................ 38% Solna ................................. 42% Sollentuna ......................... 38%

Här faller alla för Stockholm

STOCKHOLM

|

13

OKTOBER

|

2015

Missa inte årets viktigaste dag för tullfrågor på Folkets Hus i Stockholm den 13 oktober, 08.30–16.30. En fullspäckad dag med seminarier, utställarytor intressanta talare och tullintresserade från hela landet. Anmäl dig redan idag för att säkra din plats.

foto: björn leijon

Kaj Hobér är ny ordförande för SCC från årsskiftet.

nans- och försäkringsverksamhet”, och ”offentlig förvaltning och för­ svar”. I området finns även ett stort utbud av högre utbildning och en re­ lativt ung befolkning, som har en hö­ gre formell utbildningsnivå än äldre.

Han är en av Sveriges mest välmeriterade specialister inom internationell tvist­ lösning.

Den 1 januari 2016 tar Kaj Hobér över som ordförande för Stockholms Handels­ kammares Skiljedoms­institut (SCC).

Kaj Hobér är professor vid Centrum för Rysslands­ studier vid Uppsala universitet och knuten till 3VB Chamber i London.

– Kaj har verkat inom området i över 30 år, och hans gedigna erfarenhet och insatser inom området har varit starkt bidragande faktorer till Sveriges internationella framgångar, säger Michael Wolf, ordförande för Stockholms Handelskammare.

Kaj Hobér tar över ordförandeskapet efter Ulf Franke som tillträdde 2013.

– Jag ser fram emot att tillsammans med SCC sekretariat och styrelse fortsätta arbetet med att positionera SCC som en viktig aktör på tvistlösningsområdet, och att lyfta fram Sverige som en av de mest attraktiva platserna i världen för tvistlösning, säger Kaj Hobér.

8

03

2015

7 000 stora dominobrickor föll genom Stockholm under kulturfestivalen.

nu lämnar Handelskammaren över Kungsträdgården till staden I höst lämnar Handelskamma­ ren över Kungsträdgården till Stockholms stad. Som en av­ skedsgåva finansierades evene­ manget ”Dominoes Stockholm” med 7 000 dominobrickor som föll genom stan.

Det var under Stockholms Kulturfestival i augusti som den spektakulära kulturinstallationen ”Dominoes” byggdes och raserades. 7 000 dominoblock ställdes upp och föll i en lång, ringlande rad från Klara kyrka genom Stockholm city till finalen vid Strömmen.

Genom Kungsträdgården park och evenemang har Handels­

kammaren drivit verksamheten i Kungsträdgården sedan 50-talet.

Vad har det betytt för stockhol­ marna?

– Vi har gjort Kungsträdgården till ett vardagsrum för stockholmarna. Stadsmiljön har blivit mer levande och parken innehåller mer aktiviteter.

Den har varit en evenemangspark sedan långt innan ordet event blev en del av svenska språket, säger Handelskammarens vd Maria Rankka.

Varför lämnar Handelskam­ maren över Kungsträdgården till Stockholms stad?

– Allt har sin tid. Staden har som ambition att utveck-

la Kungsträdgården, men även andra evenemangsplatser. Det tycker vi är bra.

– Jag hoppas att Stockholms stad lyckas skapa en ännu mer tillgänglig och spännande park. De skulle kunna använda Bryant Park i New York som förebild.

Nu när ni inte har kvar Kungs­ trädgården, hur ser ert engage­ mang ut vad gäller kultur och evenemang i Stockholm?

– Vi kommer att fortsätta att jobba med att stötta utvecklingen av Stockholm som kultur- och evenemangsstad på olika sätt inte bara i höst utan under lång tid framöver.

• Oscar Stenström, statssekreterare näringsdepartementet • Anders Johnson, skriftställare och tidigare chefredaktör på DN • Anna Stellinger, generaldirektör Kommerskollegium • Träffa Tullverkets ledning

URVAL AV SEMINARIER: • Fallgropar i utlandsaffären • Taric söksystem blir Tulltaxan • Hur påverkas ditt företag av EU:s nya tullregler 2016 • Hur tillstånden förändras och vilka övergångsregler som gäller

R A NE LADD AMMET GR PRO PÅ e ber.s cham

Dokument

HOTET MOT VÄLFÄRDEN Regeringens och Vänsterpartiets uppgörelse om att begränsa vinstutdelning i välfärdssektorn hotar några av Stockholms mest växande branscher, visar en ny undersökning av Stockholms Handelskammare.

Det är branscher som domineras av små entreprenörledda bolag, ofta med kvinnor i ledningen.

Men det är inte vinsterna i välfärdssektorn, utan förlusterna, som är problemet.

Budskapet borde snarare vara: ”Stoppa förluster i välfärden”.

46%

Bland företag inom vård och omsorg har nästan hälften, 46 procent, påverkats negativt av regeringens utred­ning om vinstuttag i välfärden, visar undersökningen som Stockholms Handelskammare har gjort.

Reportage: Mikael bergling

Foto: mostphotos

REGERINGENS UTREDNING slår hårt mot företagen: Trots att utredningen om vinster i välfärden precis har börjat, har den redan lett till stora negativa konse­ kvenser för många välfärdsföretag.

Det visar en ny undersökning som Stockholms Handelskammare gjort.

– Det största problemet just nu är osäkerheten. Företagen behöver raka besked och stabila, rättvisa och långsiktiga spelregler, säger Irene Beertema Strömmer vid Stockholms Handelskammare.

I våras fick Ilmar Reepalu, tidi­ gare socialdemokratiskt kommunalråd i Malmö, regeringens uppdrag att ta fram förslag på hur 10

03

2015

skatte­finansierade välfärdsbolag ska begränsas från att ge vinstutdelning till ägarna.

Under i huvudsak maj månad i år genomförde analysföretaget Demo­skop på uppdrag av Stockholms Handelskammare en undersökning bland välfärdsföretag i Stockholms och Uppsala län för att ta reda på om och i sådana fall hur de har påverkats av utredningen.

Undersökningen visar bland annat: Ett av fyra företag uppger att de påverkats negativt. Bland företag inom vård och omsorg har nästan hälften, 46 procent, påverkats negativt.

75%

Av de 153 000 an­ ställda som arbetar inom privat driven vård och omsorg i Sverige är ungefär 75 procent kvinnor (114 800).

Flera företagare uppger att den ökande osäkerhet som utredningen har lett till, har påverkat investeringsviljan, expansionsmöjligheterna, förmågan att anställa och få lån negativt.

Företag som går med stor vinst tycks ha påverkats i mindre utsträckning än mindre vinstgivande företag.

En av tre företagare inom vård och omsorg oroar sig för framtiden.

Utan möjlighet att kunna ta ut någon vinst uppger flera företagare i undersökningen att de inte kan driva verksamheten vidare.

Av de företag som den senaste

”OSÄKERHETEN GÖR ATT hela BRANSCHEN STÅR STILLA” femårsperioden har gjort ett positivt resultat före skatt brukar ett av fem återinvestera hela vinsten.

Mindre än ett av tio företag låter hela vinsten gå till aktieutdelning.

– Det är mycket intressant att trots att den ännu inte kommit med några skarpa politiska förslag, har utredningen ändå lett till konkreta och kännbara effekter för många välfärdsföretagare, säger Irene Beertema Strömmer vid Stockholms Handelskammare.

Men det är bara ett av fyra före­ tag som uppger att utredningen har påverkat dem negativt?

– Jag tycker att det är en an-

märkningsvärt hög siffra med tanke på att det är så tidigt i processen. Osäkerheten om vad som ska gälla i framtiden gör att hela branschen står stilla. Hur kommer de nya reglerna att se ut? Blir det nya regler? Hur kommer de att slå? Kommer det ännu mera längre fram?

– Många företagare vittnar om att det redan blivit svårare för dem att få banklån för att kunna expandera och anställa ny personal.

Ett av tre företag inom vård- och omsorg upplever att möjligheterna att teckna långa avtal har blivit sämre under det senaste året. Det är stora förändringar på kort tid.

40%

av alla som arbetar inom den privata välfärdsbranschen återfinns i huvudstads­ regionen.

Skiljer det mellan små och stora företag?

– Det verkar så. Att döma av de samtal som vi har haft med företagare tycks osäkerheten påverka mindre företag i större utsträckning än koncernerna. Även de stora påverkas så klart, men inte på samma sätt.

Hur ser det ut i andra länder?

– Det har vi inte undersökt.

Jag hoppas att Ilmar Reepalus utredning ska kunna bidra med kunskap om det.

–I debatten hörs det både sanningar, lögner och myter om hur det fungerar i andra länder.

03

2015 11

Dokument

”FOKUSERA PÅ KVALITET”

”Det är som att skjuta sig i foten” Stopp för vinstutdelning leder till sämre utveckling inom bland annat vård och omsorg.

Det hävdar Humanas PA-chef Patrik Silverudd.

– Det kommer att bli färre aktörer som kan hitta nya lösningar på morgondagens utmaningar. Det är som att skjuta sig själv i foten.

Små bolag drabbas hårdast av stopp mot vinstuttag: ”SLÅR UNDAN BENEN FÖR OSS” För 20 år sedan startade Ingrid Wikström Nära i Vallentuna som arbetar med personlig assistans.

I dag har företaget 200 anställda och verksam­ het över stora delar av Sverige.

– Man bör fokusera på kvaliteten i verksam­ heten, inte vilka vinster bolagen gör så länge de är rimliga. Jag är rädd för att vi inte ska få finnas kvar som aktiebolag.

svarar ungefär 200 heltidstjänster.

Merparten av verksamheten är förlagd till Stockholms län.

– Jag är ensam ägare till Nära. Den dagliga verksamheten leds dock av en extern vd. Jag arbetar då med utveckling och strategiska frågor.

Hur mycket vinst gör ni?

– Vår verksamhet går hyfsat bra. Vi gör en För Ingrid Wikström och många andra innevinst på mellan fyra och fem procent per år. Jag bar ”Lagen om stöd och service till vissa funkfår ingen lön från bolaget, utan tar i stället årlitionshindrade” (LSS) som kom 1993, och där en gen ut en utdelning. Det använder jag till att fiav insatserna är personlig assistans, ett genomnansiera mitt eget liv och de utvecklingsprojekt brott för en modernare och mer humanistisk syn som jag bedriver. I övrigt stannar vinsten kvar i på funktionsnedsatta. verksamheten.

– Jag tycker att det är självklart med vinstut– Från att det var samhället som bestämde hur delning med tanke på den insats jag har gjort för de skulle leva sina liv, fick de möjlighet att göra bolaget. sina egna val. Jag tyckte att det var lockande att Vad skulle hända om möjligheterna till vinst­ få arbeta med detta, att skapa en verksamhet uttag stoppades? som ger individen möjlighet att kunna bo kvar – Man tappar lusten naturligtvis. Det blir inte hemma, att vara delaktig i sin familjs liv, att roligt. Varför ska jag bedriva kunna fortsätta med sitt yrkesliv trots att hon drabbats den här verksamheten om av en funktionsnedsättning jag inte kan få ersättning efter exempelvis en trafik­ för allt som jag har lagt ner olycka eller sjukdom. i den?

– Det man borde göra är Med ärvda och sparade pengar startade Ingrid att titta på kvaliteten på den verksamhet som välfärdsWikström 1995 Nära i Vallentuna. Till att börja med bolagen bedriver. Staten, arbetade hon själv som perkommunerna och landssonlig assistent i bolaget. tingen borde bli bättre på – När jag startade Nära att göra upphandlingar och hade de flesta av de som ställa hårdare kvalitets- och blev kunder hos oss tidigare insynskrav. Under senare bott på institution. Många år har det i media rapportevar märkbart skadade av rats om en rad upprörande det. Det var hemskt.

Ingrid Wikström om regeringens utredning skandaler som jag tror bland – En kund, som tyvärr annat beror på bristfälliga har gått bort nu, ville alltid upphandlingar, dålig konha möte med mig i maj varje år. Då frågade han troll och svag inspektionsverksamhet. oroligt om jag trodde att han skulle få ha assisHar man varit naiv från statens och kommuner­ tansen kvar ett år till. Han hade tack vare refornas sida? men fått en frihet i livet som han tidigare sak– Absolut. När LSS-lagen kom behövde vi inte nade. ens ha något tillstånd och det var dessutom dåI dag omsätter Nära 108 miljoner kronor per lig kontroll på pengarna. Om en brukare avled år. På lönelistan står 530 personer, vilket motkunde vi ändå få ut assistansersättning, en sum-

ma som var väldigt stor, kanske 30 00050 000 kronor. När vi tog kontakt med Försäkrings­kassan för att lämna tillbaka pengarna, fick vi först till svar att de inte hade system för att hantera något sådant.

Vad säger du om kritiken mot exempelvis risk­ kapitalbolag i omsorgssektorn?

– Från början var vi i vår bransch ett gäng idealister. Det som har hänt kan liknas vid att vi satt i baksätet på en Volvo och stickade och trodde på lagens grundläggande intentioner när vi plötsligt blev omkörda av en Porsche med halsdukar från Dolce&Gabbana hängande utan­ för.

– Jag förstår att många är kritiska till stora riskkapitalbolag som det är svårt att få insyn i och som skickar pengar utomlands. Men då tycker jag att det är dem som man ska ta tag i.

Inte förstöra för oss andra.

Vilket är ditt råd till Ilmar Reepalu?

– Dra inte alla över en kam. Titta på det som människor egentligen är kritiska till, det vill säga utförsel av vinstpengar från Sverige till internationella riskkapitalbolag. Risken är nu att de stora går fria, men vanliga små bolag drabbas.

– Det här är en kvinnodominerad bransch.

I stället för att tycka att det är härligt att kvinnor kan bli företagare, slår man undan benen för oss.

Risken är att de stora går fria, men små bolag drabbas

03

2015

Foto: magnus jönsson

12

Ingrid Wikström startade Nära i Vallentuna som arbetar med personlig assistans.

Nu hotas hennes verksamhet av regeringens utredning om vinstuttag i välfärden.

Humana är att av Sveriges största omsorgsföretag med cirka 14 000 medarbetare i Sverige och Norge. Från början sysslade de enbart med personlig assistans. I dag arbetar företaget även med bland annat hemtjänst, äldre- och LSS-boenden och individ- och familjeomsorg.

2014 hade Humana, vars största ägare är det brittiska riskkapitalbolaget Argan Capital, en vinst på 327 miljoner kronor.

– Ingen av våra ägare, vare sig huvudägaren eller det 80-tal chefer och medarbetare som är delägare, har tagit ut någon som helst vinst ur bolaget sedan 2006. Överskottet har investerats i Patrik verksamheten och Humana betalar skatt Silverudd i Sverige, säger Patrik Silver­udd som är företagets public affairchef.

– Men det är klart att de som investerar i ett bolag vill kunna göra en vinst den dagen de säljer.

Har ni påverkats av Ilmar Reepalus utredning?

– Ja, även om vi inte är lika utsatta och känsliga som många små- och medelstora bolag känner vi av oron och att beslut om nyinvesteringar, förvärv och expansion har stannat upp i branschen.

Däremot märker vi – och det säger även andra stora aktörer i branschen – att det är allt fler småoch medelstora företag som hör av sig och vill bli uppköpta.

– Att människor vill sälja för att de är rädda för att förutsättningarna inte kommer att finnas kvar för att driva sina företag är dåligt för Sverige. Oavsett vilken bransch det handlar om.

Hur påverkas branschen av kravet på stopp för vinstutdelningar?

– De flesta som driver företag gör det för att de tycker att det är roligt, spännande och de brinner för det de gör, men också för att kunna tjäna pengar och få tillbaka det som investerats över tid. Det sistnämnda är en väldigt viktig drivkraft som starkt har bidragit till att vi i Sverige har haft en så bra samhällsutveckling som vi har haft. Är det inte skillnad på att driva företag inom vård och omsorg jämfört med andra branscher?

– Nej, inte så länge man levererar det man ska till skattebetalarna och gör det bra. Det vore en annan sak om vi gjorde vinst på undermålig verksamhet. Men det finns inget som tyder på att privat vård och omsorg skulle vara sämre än offentlig. Det är snarast tvärtom. Vi finns bara så länge vi gör ett bra jobb och våra kunder väljer och väljer om oss.

– Jag tycker hela upplägget för vinstutredningen är märkligt. Den har som utgångspunkt att vinst är ett problem. Utredningen ska alltså inte ta reda på om det är ett problem att det finns ett vinstintresse, utan det har man bestämt från början.

03

2015 13

Karin Rågsjö: ”Man ska inte göra business på vÄlfärden”

Skattebetalarnas pengar ska användas till att förbättra välfärden och inte delas ut till riskkapitalbolag eller privata entreprenörer. Det säger Karin Rågsjö (V) i riksdagens socialutskott.

– Man ska inte kunna göra business på välfärden.

14

03

2015

64%

av de privata vårdcentralerna i Stockholms och Uppsala län lyckas ge 95 procent eller mer av patienterna läkartid inom en vecka. Bland de of­ fentliga vårdcentra­ lerna är motsva­ rande andel 35 procent.

Källa: SKL

främsta intresse. Det som vi framför allt vänder oss emot är de stora aktörerna, till exempel Aleris, Attendo och Vardaga. Vi vill att det växer fram andra typer av företag, till exempel personalkooperativ och non profit entreprenörer.

Vad kommer att hända med exem­ pelvis privata små hemtjänstföretag?

– Det beror helt på om det är stora vinstintressen eller inte i verksamheten. De får väl lägga ner då om deras huvudargument för att driva sin verksamhet är att tjäna pengar. Är det inte rimligt att exempelvis en grupp kvinnor som med egna medel startar ett hemtjänstföretag, kan få vinstutdelning om verksamheten går bra och kunderna är nöjda?

– Det handlar helt om hur stor vinsten är. Det finns exempel på hur enskilda förskolelärare köpt förskolor som de sedan sålt vidare och tjänat miljoner. Den typen av affärsverksamhet ska vi inte ha i välfärden.

Men är det inte rimligt att de som investerar kan göra en vinst på sin in­ vestering?

– Man investerar inte så mycket själv. Man övertar verksamheter.

Eller så öppnar man en verksamhet och får då pengar av exempelvis Stockholms kommun för att driva den. Det är inte så att man tvingas sälja sommarstugan eller bostadsrätten för att få fram pengar. Man går runt på pengar man får från skatte­betalarna.

Hur ska ni göra med de företag som i dag är verksamma på välfärdsmark­ naden?

– Vill man vara kvar får man acceptera ett betydligt mindre vinstuttag än i dag. Den dagen de inte längre kan göra stora vinstuttag tror jag att många av företagen flyttar till annan verksamhet. För dem är välfärdstjänster som vilken business som helst och det är det som är problemet.

Vill man vara kvar får man acceptera ett betydligt mindre vinstuttag

Annelie Nordström, Kommunals ordförande.

Kommunals ordförande:

”Ställ tydliga kvalitetskrav”

Karin Rågsjö (V) om de företag som i dag är verksamma på välfärdsmarknaden

Det är bättre att ställa upp tydliga kvalitetskrav på välfärdsföretagen än att begränsa vinstuttagen.

Det menar fackförbundet Kommu­ nals ordförande Annelie Nordström.

Karin Rågsjö, Västerpartiets represen­ tant i riksdagens socialutskott, svarar på Handelskammartidningens frågor om vinstuttag i välfärden.

Foto: magnus jönsson

I valrörelsen 2014 drev Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet hårt ett stopp för möjligheterna för skatte­ finansierade privata välfärdsbolag att gå med vinst, eller att dela ut överskottet till bolagens ägare. Strax efter valet kom regeringen och Vänsterpartiet, som en del i uppgörelsen kring budgeten, överens om att stoppa eller kraftigt begränsa möjligheterna till vinst­utdelning.

Ilmar Reepalus utredning ska svara på frågan hur en sådan begränsning ska gå till.

– Eventuella vinster ska plöjas ner i verksamheten och gå till att förbättra vården och andra välfärdstjänster.

Man ska inte som ägare kunna plocka ut några miljoner ur företagen och ge till sina barn så att de kan köpa bostadsrätter, säger Karin Rågsjö som är Vänsterpartiets representant i riksdagens socialutskott.

– Reepalus utredning måste landa i att huvudparten av de skattemedel som vi i Sverige använder till välfärdstjänster går till verksamheten.

Så är det väl redan? Det är ju inte så att merparten går till vinstutdelningar.

– Att man, som i Sverige, kan tjäna pengar på skattefinansierad välfärdsverksamhet är ovanligt i ett internationellt perspektiv.

Det är många företag som säljer varor och tjänster till den offentliga sektorn och därmed kan sägas få sina vinster från skattemedel.

– Det vi diskuterar gäller vård och annan verksamhet där du möter människor. Det är inte frågan om vilket byggföretag som helst.

Vad kommer att hända med de pri­ vata välfärdsföretagen om det införs ett förbud mot vinstutdelning?

– Nu väntar vi på vad utredningen kommer fram till. Därefter får vi diskutera hur vi vill att välfärden ska vara uppbyggd, vilka aktörer vi ska ha och vad som ska vara deras

Dokument

stopp

Foto: Kari Kohvakka

Därför säger

Hon säger att det inte är bra om vinsten är den drivande faktorn för den som vill bedriva skattefinansierad välfärdsverksamhet.

– Men vi har inte någon principiell uppfattning som går ut på att all privat skattefinansierad verksamhet med vinstuttag är dålig. Vi har i stället haft en positiv ingång till den. Under senare år har vi dock sett en del negativa konsekvenser, som visserligen inte bara är vinsternas fel men som hänger samman med dem.

Vad är det för konsekvenser?

– Att man i huvuddelen av de privata omsorgsföretagen har fem till tio procent lägre bemanning än i de kommunala. Och detta trots att den kommunala bemanningen från start är alldeles för låg.

– Inom exempelvis hemtjänstverksamheten står personalen för ungefär 95 procent av kostnaden i verksamheten. Ska företagen kunna göra någon vinst alls med de låga ersättningar de får från kommunerna, måste de pressa ner personalkostnaderna vilket drabbar både de äldre och personalen.

Vad bör man göra i stället?

– Vid upphandlingar bör man ställa krav som gynnar såväl verksamhetens kvalitet som de anställda. Det ska finnas regler kring personalens kompetens, antal och andelen som är fast anställd, som bör vara större än i dag. Gör man det behövs det inga regler kring vinstuttag.

03

2015 15

> M a r i a r a n k k a m ö t e r Ko n r a d B e r g s t r ö m

Han gör tekniken till en livsstil I stället för att slåss om tekniken satsar Zound Industries på varumärke, design och känsla. Efter succén med färgglada hörlurar och högtalare finns nu företagets första egenutvecklade mobiltelefon på marknaden. Presidenten och grundaren Konrad Bergström möter Stockholms Handelskammares vd Maria Rankka och berättar om konsten att leda trender och hur Stockholm kan stötta fler entreprenörer. text: NILS SUNDSTRÖM foto: MAGNUS FOND

D

et är trångt på prishyllan på Zound Industries kon­ tor på Torsgatan i Stock­ holm. Här finns statyet­ ter och utmärkelser från modevärlden och mobil­ branschen, liksom priser inom interna­ tionell teknik­design och webbhandel.

2013 utsågs bolaget till årets supergasell av Dagens Industri efter att ha vuxit med nära 11 000 procent på tre år – ett rekord som står sig.

– Jag är mest stolt över bredden på pri­ serna, förklarar Konrad Bergström när han guidar runt i lokalerna vid Norra Bantorget – snart går flytten till SJ:s gamla paradvåning vid Central­ stationen.

Zound Industries har sedan starten 2008 sålt över 12 miljoner produkter under en rad egna varu­märken och genom licens för den brittis­ ka förstärkartillverkaren Marshall. Återförsäljar­ na finns i 105 länder och omsättningen var 2014 drygt en halv miljard kronor.

– Personligen tror jag att omsättningen om tre år är en miljard dollar, säger Konrad Bergström och visar upp företagets första mobiltelefon – musikmobilen Marshall London – som kan bli den nya språngbrädan uppåt.

Maria Rankka: Du har en bakgrund inom surfing och har tagit in en massa varumärken inom livsstilssegmentet till Sverige. Hur hamnade du här med designade hörlurar i en massa coola färger och nu en mobiltelefon?

– Jag började som entreprenör väldigt tidigt. På 16

03

2015

Handelskammarens vd Maria Rankka i samtal med Konrad Bergström.

Zound Industries Grundat: 2008. Ägare: Konrad Bergström, Varenne Investment, Telia Sonera, Time Equity Part­ ners, Kenneth Schönborg samt övriga grundare och ett hundratal mindre delägare.

Antal anställda: 130 per­ soner, varav 100 i Stock­ holm, 25 i Shenzen i Kina och en handfull i New York.

Omsättning: 534 miljo­ ner kronor 2014.

Framtida produkter: ”Vi plockar upp teknik när vi kan göra en affär av det”.

somrarna bodde vi i Grebbestad och jag sålde godis och korv på campingen. Pappa hade en surfskola och vi startade en surfbutik som jag tog över mer och mer i tonåren och sålde på postorder.

– Sedan åkte jag till Nya Zeeland för att bli vindsurfingproffs, men kom snabbt på att jag var bättre på att sälja. När jag kom hem tog jag hit varumärken som Quiksilver och fick distri­butionen för Skandinavien. Jag har all­ tid varit intresserad av att skapa trender och efter­frågan hos ungdomar.

För tio år sedan visste man inte att man ville ha olika färger på hörlurarna till mobilen så att det matchade ens outfit. Men i dag vet alla det.

– Våra hörlurar hade inte fått en sådan fart om inte Spotify eller Itunes funnits. Apple tog upp det här som fanns redan på 1980-talet med designa­ de hörlurar – då hade Philips röda och Sony gula – men Apple gjorde ett statement med vita hörlu­ rar och de blev en modeaccessoar. Vi var en av dem som tog det ett steg längre. Vi erbjöd samma funk­ tionalitet men la till känslorna, mode, design för olika livsstilar.

Du var med och tog fram en modetelefon för Nokia redan 2004. Berätta!

– Jag hjälpte Nokia med ungdomsprofilering och det här var den första telefonen som togs fram med ett fashionvarumärke (WESC, reds anmärkning).

Sedan kom Prada och Gucci, men de dödades av Apples teknikrevolution. Man började använda mobiltelefonen på ett helt annat sätt när den blev en dator med pekskärm och appar som kunde per­ sonifiera dina behov.

Färgglada hörlurar har blivit ett signum för Zound Industries. Men grundaren och presiden­ ten Konrad Bergström är färgblind. ”Jag är duktig på sta­ tistik, det är viktigare än att bara gå på en trend”, säger han – här med franska bulldoggen Vilda.

03

2015 17

> M a r i a r a n k k a m ö t e r Ko n r a d B e r g s t r ö m

D

et dödade alla modetelefoner inklusive några andra välkända mobilvarumärken från den här delen av världen. I den konkurrensen är det ganska kaxigt att ni nu kommer med en egen mobiltelefon.

– Ja, men tekniken har blivit helt självklar. Om du tänker dig utvecklingen från en iPhone 4 till en iPhone 6 så har ditt liv inte blivit så mycket bättre.

Du behöver inte ha tusentals ingenjörer för att ligga i framkant utan du kan göra en telefon på ett annat sätt och slåss med känslomässiga värden. Det är där vi ser att vi kan ta steget in. Vi är first mover i det här segmentet och har massa olika projekt för att ta oss vidare. Det är otroligt spännande tider för oss.

Inom tre till fem år kommer de flesta av prylarna runt omkring oss att vara uppkopplade.

För att glida över till Stockholm. Jag som gillar urbanisering tycker det är extra kul att ett av era varumärken heter Urbanears. Är Stockholm en så het startupstad som det beskrivs i media?

– Man blir alltid lite självkär, men det finns ju två versioner av det där. Ett favorituttryck som har pushat mig att tänka stort är Stefan Persson på H&M som säger ungefär att ”det svenska modeundret omsätter lika mycket som jag gör i Solna”.

– I Silicon Valley kan jag prata som jag tänker. Gör jag det i Sverige tror de att jag är galen.

Du känner alltså mer acceptans, mer dig hemma i USA? – Ja absolut. Det har nog att göra med att jag tog in amerikanska varumärken till Sverige och såg bo­ lag gå från 100 000 dollar till en miljard dollar i om­ sättning på några år. Det var en fantastisk resa att se att det var möjligt. Det hände inte bara en gång. Är det fortfarande Silicon Valley som du tycker är mest intressant eller är det andra ställen du får en kick av?

– Jag hänger mycket i New York. L.A. har mitt surfhjärta och det är mycket musik där. Men blan­ dar du musik, trender och affärer – och jag gillar att lägga ihop olika saker och få till en ny skapelse – då är det New York som gäller.

Kommer ni att ha kvar ert största kontor i Stockholm?

– Det kommer vi nog. Svenskar är duktiga på att arbeta och vi har sagt från början att vi ska vara ett svenskt bolag, men vi har säkert haft hundra pro­ påer om att vi ska flytta utomlands.

Vilka är det som närmar sig er?

– Det är en kombination från konsulter till 18

03

2015

Maria Rankkas möten

Prishyllan hos Zound Indu­ stries svämmar över. Här finns utmärkelser för bästa teknikdesign (IF Design Award 2015), bästa webb­ design (Webby Award CE Site 2014), Årets blickfång (Elle 2012) och ett av Eu­ ropas snabbast växande teknikföretag (Tech Tour Top 50, 2015). ”Jag är mest stolt över bredden på priserna”, säger Konrad Bergström.

Maj 2012 Stefan Löfven Dåvarande partiledare i opposition Oktober 2012 Harriet Wallberg Henriksson Rektor vid Karolinska Institutet December 2012 Fredrik Reinfeldt Dåvarande statsminister Februari 2013 Eva Åkesson Rektor vid Uppsala universitet Maj 2013 Anders Borg Dåvarande finansminister Oktober 2013 Keith McLoughlin Vd Electrolux

Konrad Bergström Ålder: 44.

Född och uppväxt: Född i Uppsala, uppväxt i Östhammar, Grebbe­stad på somrarna.

Familj: Fru, två döttrar och fran­ ska bulldoggen Vilda.

Bor: Lidingö.

Utbildning: Treårig ekonomisk linje på gymnasiet.

Känsla och varumärke är viktigast när Zound Indu­ stries lanserar sin egen­ utvecklade musikmobil Marshall London. I stället för en knapp sitter volymkon­ trollen på ett hjul.

länder som förklarar fördelarna med att inte vara ett svenskt bolag.

Vilka är de bästa sakerna med Stockholm som start up-stad?

– Det bästa är att vi fått till ett gäng företag som är världsledande. Det visar att det är möjligt. Sedan har vi kanske gått en annan väg än internet- och spel­ bolagen, eftersom vi jobbar med hårdvara. Det är också betydelsefullt att det finns gamla företag här inom teknik, elektronik och mode – det gör att vi svenskar har ett bra rykte som handelsmän, inno­ vatörer och skapare som kan leverera. Sedan blir det en extra boost av hypen med alla skådespelare, artister och kreatörer inom mat och annat.

Vad kan bli bättre?

– Det svenska reglementet. Det har blivit mycket bättre skattemässigt, men det är ganska mycket administration i Sverige och jag ser inte att stödet för start ups hamnar i rätt händer.

Favoritplats i Stockholm: ”Mitt hem på Lidingö, men det finns så otroligt många vackra platser i Stockholm. Staden är fantastisk – det känner jag varje gång efter att jag varit ute och rest.”

Favoritställe för att surfa: ”Det beror helt på väder och vind. Och de där ställena vill man egentligen inte avslöja.”

I hörlurarna: ”Det är väldigt

Har ni fått hjälp av något sådant stödprogram?

– Almi har hjälpt oss, men det är under miljonen.

Vinnova har gett oss avslag ett par gånger. Ett pro­ jekt var med Google, ett annat med Ferrari. Vinnova sa rätt upp i ansiktet att vi inte har rätt innovations­ höjd eller nyhetsvärde och jag hade tydligen inte skrivit ansökan tillräckligt bra akademiskt.

– Jag tror det skapas tillräckligt med idéer i Stock­ holm, men det behövs administrativ hjälp för att fånga upp dem. Det kan vara samarbeten med olika högskolor och universitet om rekrytering eller exjobb. Vi är världsledande och slår många av de stora aktörerna på fingrarna, men vi har inget samarbete med till exempel KTH. Sveriges back end rör sig inte lika snabbt som Sveriges front end, de som skapar. Är det lätt för er att rekrytera personal från andra länder?

– Både och. Vi är ett hett företag och många sö­ ker sig till oss, men det gäller att hitta bostad och vi kan inte riktigt matcha de stora rekryterarna på in­

blandat och jag använder mycket musik för mitt skapande. Musik är min psykolog.”

Om bostads- och kontors­ bristen i Stockholm: ” Stockholm har ju så otroligt mycket vatten.

Varför skulle man inte kunna ta in gamla finlandsfärjor för att få fram nya lokaler och bostäder under en kortare period? Det görs en del så­ dana projekt i New York.”

ternationell nivå när det gäller villkor och löner.

Vad har du för tips till yngre personer som drömmer om att starta ett eget företag?

- Det är en otrolig hausse på att ta in pengar, men det är inte där det sitter. Pengarna kommer alltid om du gör ett bra jobb. Du måste få affären att funka först. Det är den vägen vi har gått. Som entreprenör vaknar du upp varje dag med problem, men det gäl­ ler att leverera. Svårare är det inte. Ju långsiktigare lösningar du kan få, desto enklare blir det.

Du pratade tidigare om att skapa trenden och leda den. Hur fångar ni upp det där?

– En bra fråga, det är väl det som är den magiska formeln? En viktig sak är att vi gör allting inhou­ se, vi har två reklambyråer, en avdelning som tar hand om hur vi ser ut i butik och hur varumärkena presenteras i förpackningar, hur vi ser ut på mässor och allt det vardagliga. Det gör att vi alla kan mö­ tas kring bordet när en presentation är klar och ta snabba beslut.

December 2013 ENRICO MORETTI Professor i national­­­ ekonomi, Berkeley-­ universitetet i Kalifornien Februari 2014 magdalena andersson Dåvarande ekonomiskpolitisk talesperson Maj 2014 Sten nordin Dåvarande finansborgarråd i Stockholm December 2014 Birgitta Svendén Vd och konstnärlig operachef vid Kungliga Operan Februari 2015 Viktor Barth Kron Journalist på Dagens Nyheters Stockholmsredak­ tion sedan 2011 Maj 2015 Catharina Tavakolinia Entreprenör, delägare och vd på Kavat vård

Läs alla intervjuer på www.chamber.se 03

2015 19

> N YA M E D L E M M A R

”Öl kompletterar vår matkultur”

Detta är vi Stockholms Handelskammare är den ledande organisa­ tionen för företag och företagare i huvudstadsregionen, som omfattar Stockholms och Uppsala län. Vår verksamhet spänner från det lokala till det internationella planet och vi är engagerade i allt som kan förbättra företagens villkor, från bostadsmarknaden i regionen till internationell frihandel.

Vi är en populär mötesplats för våra drygt 2 000 medlems­ företag som tillsammans har en halv miljon anställda.

Handelskammaren är också en betrodd tredjepart med ett av världens ledande skiljedomsinstitut.

Gotlands Bryggerier drogs med höga kostnader. Men bryggmästaren och vd:n Johan Spendrup skar ner och höjde priserna med 70 procent. Då vände lyckan.

På S:t Hansgatan i Visby ligger Gotlands Bryggeri. I nummer 47 har det sedan 1800-talet bryggts öl i omgångar. För drygt 20 år sedan startades bryggeriet om med hjälp av två tyska kopparpannor och den då nykläckte bryggmästaren Johan Spendrup. Tanken var att Gotlands bryggeri skulle bli ett utvecklingsbryggeri inom ramen för ”stora” Spendrup.

Det sägs att ni var först med färsköl?

– Jo, det stämmer att vi var tidigt ute med ofiltrerad och opastöriserad öl. Det var vi och det var Jan Stenbeck med sitt bryggeri på Skeppsbron, säger vd Johan Spendrup.

Nu har Gotlands Bryggeri gått med i Stockholms Handelskammare.

– Jag har varit med på en del seminarier och jag kände att det var informativt och gav mycket, framför allt när det gäller den sociala biten.

Vilka förväntningar har du på medlemskapet?

– Jag hoppas på utbyte av idéer och erfarenheter och att kunna stötta andra företagare. På det sättet fyller kammaren en funktion med sin rika blandning av företag.

Johan Spendrups resa som företagare började för tio år sedan när Gotlands Bryggeri skulle stå på egna ben.

Det var svårare än väntat.

– Första styrelsemötet var knepigt.

Vi var tvungna att skära ordentligt i kostnaderna och höja priserna med 70 procent, men lyckades vända på ett år. Trenden med småbryggerier hade tagit fart på allvar så visst hade vi också tur, berättar Johan Spendrup.

I dag har öl gått från att ha varit en ”funktionsdryck” till något många lägger en extra slant på för smakupplevelsen. Marknaden för öl har både

vuxit och förfinats. Gotlands Bryggerier håller precis på att utöka produktionen med en ny anläggning nära Visby hamn.

– Det finns 170 bryggerier i landet och det har inte funnit så många sedan 1930-talet. Öl har blivit en regional eller lokal angelägenhet. Jag tror också att ölet kommer att ta mer plats från vinet och komplettera vår matkultur.

Vad betyder det kalkrika vattnet på Gotland för ert öl?

– Det påverkar färgen på ölen och är en orsak till att vi har flera halvmörka ölsorter.

Och vad hade Ingmar Bergman sagt om Sjunde Gomseglet?

– Haha, Wisby Mörk är en underjäst lager som är så dunkel att vi tyckte undertiteln passade.

MATS LUNDSTRÖM

Finsmakartips till hösten från Gotlands bryggmästare Till kräftorna: Wisby Klosteröl Till strömmingen, även surströmmingen: Wisby Weis­ se och Wisby Mörk – Det Sjunde Gomseglet Till kantarellsmörgåsen: Wisby Pils Till viltkött­ bullarna: Sleepy Bulldog Pale Ale Till den heta viltgrytan: Sitting Bull­ dog IPA

Stockholms Handelskammare, Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut, Handelsdokument.

Adress: Box 160 50, 103 21 Stockholm Besöksadress: Brunnsgatan 2 Telefon: 08-555 100 00 E-post: info@chamber.se Hemsida: chamber.se Öppettid: 8.30–17.00 Handelsintyg: Telefon: 08-555 100 20 E-post: handelsdokument@chamber.se Handelskammarens Uppsalakontor: Klostergatan 13 753 21 Uppsala Tel: 018-50 29 50 Fax: 018-55 44 58

foto: ola torkelsson

här är våra nya medlemmar D Andersson Aivivid Viva Media Group AB Swedish HealthCare Munters Europe AB Birn & Partners Westers Catering & Arr. AB FundedByMe Crowdfunding Sweden AB

20

03

2015

Excellent Progress Leadership Scandinavia AB Hans Falk HR AB Tobbo Kommunikation Professional Guide Cecilia Lagersvärd Swedish Care International, SCI Ekebybruk Städ- & Lokalservice AB PiezoMotor Uppsala AB Merrill Lynch International, filial Stockholm Vionlabs AB

Retorikutbildning.Se Sverige AB Spacetruckin' AB Equator Stockholm AB Entrenova AB Macrobond Financial AB Get to Work HR Consulting TailoredScales AB Parand Solutions AB Svartbäcksgatan Förvaltning AB Stockholm City Conference Centre Photographer Max Modén AB

Diggin Larry AB Paues Åberg Communications AB Humana Holding AB Stora Enso AB Archus Arkitekter i Uppsala AB Botrygg AB Enterprise Ireland Pivotera AB Katalysator Organisationsutveckling Masterplan Event Production Sweden AB Tick Tock Consulting AB

Preera AB Future First AB Ordbalans AB Bistro Créme AB Serendipity Innovations AB Avanture AB Nodd Sverige AB CommZone AB Tessin Nordic AB Business Process Outsource Sweden AB Comparo AB

Advokatfirman Mathias Wiberg AB SweKaz Consulting, Sanna Tachmetova Fastighets AB Brostaden NextU Guldkorgen AB Cashware AB Lama Yousuf Pella Kommunikation AB Lindqvist Grafik & Infodesign AB Hallå Reklam & Design KB Vegatus AB

När du behöver hjälp: Medlemsinformation: Anna Malmgren 08-555 100 07 Press: Andreas Åström 08-555 100 01 Internationell handel: Marianne Dott 08-555 100 37 Källkodsdeponering: Evelina Wahlström 08-555 100 47 Affärsnätverk: Viktoria Brånsgård 08-555 100 52 Analys och policy: Anna Wersäll 08-555 100 17 Skiljedomsinstitutet: Annette Magnusson 08-555 100 52

Verkställande direktör: Maria Rankka Vice verkställande direktör: Johanna Unghanse Styrelse: Michael Wolf, styrelseordförande, Swedbank AB Per-Olof Söderberg, vice ordförande och kassaförvaltare Söderberg & Partners AB Urban Edenström, vice ordförande Stronghold Invest AB Erica Wiking-Häger, vice ordförande Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB Imran Ahmad, Fihem bygg- och fastighetsservice AB Eva Gidlöf Mondrago Consulting AB Eva Swartz Grimaldi Bianchi Café & Cycles AB Johan Karlström, Skanska AB Jonas Persson Microsoft AB Birgitta Stymne Göransson, Cyngor AB Lars Svensson, SH Bygg, sten och anläggning AB Maria Veerasamy, Svenskt Tenn AB Användbara hemsidor: chamber.se Stockholms Handelskammare sccinstitute.se Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut institutetmotmutor.se Institutet mot mutor E-post till Stockholms Handelskammarens personal: fornamn.efternamn@chamber.se Mer kontaktinformation finns på chamber.se

03

2015 21

> VIMMEL

> VIMMEL Magdalena Andersson, finansminister, Maria Rankka, Stockholms Handelskammare.

Reinhold Geijer, Royal Bank of Scotland, Urban Edenström, Stronghold.

Anna Kinberg Batra, Moderaterna.

Per Bolund, finansmarknadsminister.

Anders Lundwall, Fonden för exportutveckling, Maria Rankka Stockholms Handelskammare, kronprinsessan Victoria och prins Daniel.

Kunglig stjärnglans och skarpa diskussioner

Ingrid Höög, Wise, och Imran Ahmad, Fihem bygg- och fastighetsservice.

Anders Lundwall, Fonden för exportutveckling, Darko Pervan, Välinge Innovation, kronprinsessan Victoria, Torbjörn Kronander, Sectra och Marie Ekström Trädgårdh, Sectra.

Joachim Hedenius och Johannes Schildt från KRY.

Politiker och medlemmar i Stockholms Handelskammare samlades för årsmöte på Operaterrassen. Finans­ minister Magdalena Andersson (S) och partiledare Anna Kinberg Batra (M) talade under lunchen som ägde rum på Operans Rotunda.

Peje Emilssons entreprenörspris, som går till en innovativ entreprenör i väl­ färdssektorn, delades ut till vårdföreta­ get KRY för dess framgångsrika arbete med att kombinera modern teknologi med ledande medicinsk kompetens. Pri­ set mottogs av Joachim Hedenius och Johannes Schildt.

Carl-Gustaf Piehl, Henry Wallenberg & Co, Henry Stenson, Volvo.

Imran Ahmad, Fihem bygg- och fastighetsservice, Oscar Stege Unger, FAM, Fredrik Lundberg, Lundbergföretagen, Maria Rankka, Stockholms Handelskammare.

Yvonne Berglund, avgående styrelseledamot Stockholms Handelskammare.

Politiker och medlemmar avnjöt lunchen på Operans Rotunda.

Joakim Baringe och Viktoria Bruce, Hällde maskiner.

Chieko Yahagi Lundberg, SwePon, Shizuka Hansson, Ekvik International.

Stort intresse för affärer i Japan Svenska produkter och lösningar, svensk design och svensk kompetens har gott anseende i Japan. Många japanska företag är intres­ serade av skandinaviska innovationer och affärs­ modeller och samarbetar gärna med svenska företag.

Det handlade Handelskam­ marens seminarium ”Do business with Japan” om.

Magnus Rombach, Sveriges ambassadör i Japan.

foto: Björn Leijon

Per Bolund, finansmarknadsminister, och Elisabeth Thand Ringqvist, Riskkapitalföreningen.

foto: mattias bardå

Samtal om finansbranschens betydelse för Stockholm. Anna Felländer, Swedbank, Jan Olsson, Deutsche bank, Magnus Billing, Nasdaq, Eirik Winter, Citigroup, Lars Strannegård, Handelshögskolan i Stockholm och Elisabeth Thand Ringqvist, Riskkapitalföreningen.

2015

Peje Emilsson, Kreab.

Fullsatt under kristallkronorna på Grand Hôtel.

Olle Lindkvist, Piezomotor, Maria Dorais, Himla.

03

Tommy Waltin, Sandå Sverige/ Sandå Uppsala, Anders Lindström Upplands Motor.

Pia Göthe och Lennart Göthe från Resurshuset.

Helena Tillborg, Tillväxtanalys.

22

Michael Wolf, ordförande Stockholms Handelskammare.

foto: Björn Leijon

Reinhold Geijer, Royal bank of Scotland, Magnus Billing, Nasdaq.

Kunglig stjärnglans och namnkunniga paneler präglade årets Världshandelsdag på Grand Hôtel. Utöver skarpa panel­diskussioner delades även det prestigefulla priset Export Hermes ut till företagen Sectra och Välinge Innovation för deras framgångsrika exportsatsningar.

Kronprinsessan Victoria och prins Da­ niel var hedersgäster och kronprinsessan delade även ut den ärofyllda utmärkel­ sen till de båda mottagarna av Export Hermes.

Inledningstalet hölls av finansmark­ nadsminister Per Bolund, som bland an­ nat berättade att Sverige kammar hem andraplatsen i världen (efter London) när det kommer till finansiell och teknologisk utveckling.

Patrik Hiselius, Telia, Mikael Strandänger, Kulturrelation, Ansgar Toscha, Good governance.

entreprenörspris och stor uppslutning på årsmötet

Elin Frendberg, Moderådet, och Anna Felländer, Swedbank.

03

2015 23

> VI MM EL O CH KO M M A N D E E V E N T

> E X P E R T panelen

Missa inte

Skriv upp de här dagarna i kalendern!

30 september

Du frågar – vi svarar Behöver du hjälp med ett knivigt problem eller undrar över något som rör Handelskammarens arbete?

Stockholms Handelskammare sitter på en enorm kunskapsbank. Mejla dina frågor till info@chamber.se.

open chamber expo Mässan Open Chamber Expo samlar spännande företag från många olika branscher där du kan ta del av mängder av erbjudan­ den. Open Chamber Expo är ett oslagbart tillfälle att utöka ditt affärsnätverk.

Malin Appelgren, Silver Life, Catharina Tavakolinia, Cavat.

Klockan 11.00–14.00, Brunnsgatan 2.

6 oktober rätt och etikett för start ups Start up-scenen i Stockholm har aldrig varit hetare. Men framgången vi ser är inte friktionsfri. Var med på en djupdykning i immaterialrättsliga frågors betydelse för start-ups och få en utvidgad kunskap inom området.

Janerik Larsson, Stiftelsen fritt näringsliv, Johan Bobert, Deliberately Communications.

Widar Andersson, Folkbladet.

nya idéer och innovationer på seminarium om Välfärd

Karin Svanborg Sjövall, Timbro.

13 oktober

Grazyne van de Voorde, Van de Voorde Consulting, Lasse Camehagen, Solhagagruppen, Marita Erlingson, Capio Modoculor.

tulldagen Missa inte årets viktigaste dag för tullfrågor. En fullspäckad dag med seminarier, ut­ ställarytor, intres­ Tulldagen santa talare och lockar många tullintresserade besökare. från hela landet.

Klockan 8.30–16.30, Folkets hus, Barnhusgatan 12-14.

Helena Pharmanson, Humana, Ulf Lindberg, Almega.

foto: Björn Leijon

Patrik Silverudd, Humana, Jesper Svensson, Folkpartiet.

Spaprofilerade äldreboenden, sjukhus där medarbetarna både bedriver och utvecklar vården och har videosamtal direkt med läkaren är bara några av de nya idéer och innovationer som presenterades i samband med ett seminarium på Stockholms Handelskammare.

Bland annat demonstrerades vårdbo­ laget KRY:s app, där patienten själv bokar in en läkartid och därefter kan videosam­ tala med läkaren, direkt i surfplattan eller mobilen.

– När det gäller välfärdsföretagen finns det inte minsta anledning att vara orolig inför framtiden, konstaterade Widar An­ dersson, en av åtta talare på välfärdssemi­ nariet.

Missa inte: Videointervju med Folk­ bladets chefredaktör Widar Andersson på chamber.se

Klockan 8.00–9.00, Brunnsgatan 2.

avgör scc tvister internationellt?

Blir tullen mindre viktig?

Varför är det bra med ops?

Var kan jag läsa om spioner och hackare?

I media skrivs det allt oftare om svenska skiljedomar i internationella tvister. Hur kan en svensk skiljedom ha en bäring på en internationell tvist?

Vad är OPS och varför är det bra?

Spioner och datorer är spännande, men finns det någon bra läsning för företagare om spionage och hackade datorer?

Svar: Skiljeförfarande kan tillämpas i stället för rättegång i kommersiella förhållanden. Internationellt är det mycket vanligt att överlåta tvister till skiljemän, med tanke på skiljeförfarandets flexibilitet i processuella frågor.

Exempelvis kan parterna i tvisten komma överens om var skiljeförfarandet ska ske och det är ganska vanligt att det sker i Sverige, även om inte någon av parterna är svensk. Det svenska rättssystemet uppfattas som tillförlitligt och vi har en lång tradition av skiljeförfarande med många framstående specialister på området.

Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut avgör över 100 internationella tvister årligen.

En dom från en nationell domstol kan egentligen bara verkställas i landet där domen har meddelats, med undantag för domar inom EU som har gemensamma regler.

Men med en skiljedom kan man vända sig till över 150 länder i världen för att få betalt enligt domen, vilket gör skiljedomar väldigt effektiva.

Med både fler och mer fördjupade frihandelsavtal och en alltmer digitaliserad värld så måste det väl ändå bli enklare att skicka varor över gränserna. Vart bär utvecklingen hän, blir formaliteterna mindre viktiga i framtiden?

Svar: Både och. Ett traditionellt frihandelsavtal bygger till stor del på att just riva tullarna som procent av varuvärdet. Att avveckla tullavgifterna gör handeln mindre kostsam. För staten och för företagen är det enkelt att räkna med tullavgifterna eftersom dessa är procentuellt fördelade på varuvärdet. Men med lägre tullsatser ökar incitamenten för tullmyndigheterna att hitta fler oegentligheter för att få in samma summa till staten.

Utöver ett ökat kontrollfokus för att få in skatter råder högre säkerhetsfokus i världshandeln. För företagen medför det fler kontroller, störningar och en mer komplicerad uppgiftslämning.

Det krävs ett bredare grepp om utrikeshandeln där handelsförenklingar, gemensamma tillstånd och mer enhetliga handelsprocedurer utvecklas för att möta både dagens och framtidens handelsmönster. Ett bra exempel på detta är TTIP, frihandelsavtalet mellan EU och USA, där det ägnas ett eget kapitel åt tullar och handelsförenklingar. Det är viktigt att vid förhandlingsbordet hitta innovativa lösningar som möjliggör frihandel utan alltför ingripande kontroll från myndigheter.

NAtALIA PETRIK

fredrik edholm

anna wersäll

Fredrik Sand

Jurist vid Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut

tullspecialist

expert på infrastrukturfrågor

Expert på IT-politiska frågor

Svar: OPS (Offentlig Privat Samverkan) innebär att ett företag eller ett konsortium åtar sig att planera, bygga och driva en offentlig anläggning.

Hur länge den ska drivas av företaget kan variera, men ofta 30–40 år om vi pratar vägar eller järnvägar. Staten eller kommunen betalar en årlig ”hyra” för anläggningen. Företaget kan välja standard och byggmetod.

Poängen med OPS är att den som ska bygga och driva har all anledning att hålla nere kostnaderna och hålla uppe kvaliteten eftersom man också ska stå för driften under lång tid. Det finns också goda skäl att utveckla effektivare byggmetoder. Det finns också all anledning att hålla ner byggtiden eftersom man inte får något betalt förrän anläggningen kan tas i drift.

Med ”vanlig upphandling” har entreprenören all anledning att argumentera för högre byggkostnader, längre byggtid och beprövade metoder. Risken är alltså stor att det blir dyrt, långsamt och ineffektivt.

Argumenten mot OPS är att staten lånar billigare är företagen. Men när staten handlar upp får staten också ta risken för förseningar, fördyrningar och felinvesteringar. I OPS-projekt är det företag som tar den risken. Därmed finns också hårdare kontroll på att pengarna används rätt än när det råder fri dragningsrätt på skattebetalarnas pengar.

Svar: Datorer byggdes för att hjälpa människor att spionera. Sedan blev datorerna föremål för spioneri. Snart kommer datorerna att kunna spionera av sig själva. Detta konstaterar BBC-journalisten Gordon Corera i boken ”Intercept – The Secret History of Computers and Spies”.

Historien börjar tidigare än vad de flesta tror. Bokens första exempel är när britterna klippte av tyska telegrafkablar när det första världskriget bröt ut.

Här finns viktiga läxor för näringslivet. Omfattande industrispionage utförs, även av stater, och riskerna för stöld av forskning och immateriella tillgångar kan vara stora. Riskerna för renommé och varumärken kan också vara betydande när system hackas och information hamnar i fel händer.

Företagsledare och andra i näringslivet som vill förstå landskapet av i dag för att i någon mån lyckas navigera i det har stor nytta av boken. ”Intercept” kan läsas som en grundkurs för den som vill förstå möjligheterna och riskerna i digitaliseringens spår. Diskussionen kommer vi inte att komma undan.

Hitta mer detaljer kring eventen och fler intressanta ämnen på chamber.se

välkommen som medlem Vi gör skillnad Stockholms Handelskammare driver frågor som är avgörande för att skapa bättre förut­ sättningar för tillväxt och konkurrenskraft i huvudstadsregionen. Som medlem bidrar du till att skapa opinion och påverka beslutsfattare så att regionen kan utvecklas som en attraktiv plats för både företag och människor.

Ett nätverk för näringslivet Stockholms Handelskammare är en affärs­mässig mötesplats med fokus på kontakter, affärsnytta och internationell handel. Genom relevanta arrangemang och ett tjugotal olika affärsnätverk skapar vi ständigt möjligheter för nya kontakter som utvecklar affärerna.

Och... ...som medlem får du ett vip-kort med fritt inträde till Stockholmsmässan, rabatter på viktiga handelsdokument och Handels­ kammartidningen STHLM.

Ansök här chamber.se/ blimedlem

24

03

2015

03

2015 25

> D E B AT T

Är höjd skatt i Stockholmsområdet vettigt?

Regeringens föreslagna skatteutjämning slår mot Stockholmsregionen. Av 13 kommuner som kan få höjd skatt ligger nio i Stockholmsområdet. ”I praktiken handlar S-MP-förslaget om en straffskatt på tillväxt och framgång”, menar Mats Gerdau (M), kommunstyrelsens ordförande i Nacka. ”Pengarna behövs för att jämna ut skillnader och skapa ett starkare Sverige”, skriver Daniel Sestrajcic, (V) riksdagsledamot och skattepolitisk talesperson.

Mi Estocolmo mitt stockholm

tem som i praktiken, med hjälp av rabatten som den borgerliga reger­ ingen införde, omfördelar resurser till rika kommuner med de mest välbärgade och välmående med­ borgarna. Samma kommuner vars invånare varit de stora vinnarna i de senaste mandatperiodernas skatte­ sänkar-fest. Avsevärt lägre skatt på grund av jobbskatteavdragen, stora vinster i den slopade förmögenhets­ skatten samt gåvo-och arvsskatten samt de stora vinnarna på att fastighetsskat­ ten gjordes om.

Dessutom sam­ ma kommuner där det mesta av rot och rut hamnar och där många av de konton med de snedfördelan­ de ränte­avdragen sätts in.

I hela Sverige behövs omfattan­ de satsningar på bostadsbyggande, fungerande infrastruktur, kommu­ nal service som håller standarden för våra äldre och förskolor som fung­ erar för våra barn. Det ansvaret ska vi gemensamt ta för att få en välfärd att lita på. Till detta bör också de 13 rikaste kommunerna i ökad omfatt­ ning bidra till.

Äntligen tas den orättvisa rabattmiljarden bort för de 13 rikaste kommunerna.

Daniel Sestrajcic

S-MP-regering­ en vill skärpa skatteutjäm­ ningen. De framställer det som att ”rika” kom­ muner ska börja bidra till ”fattiga”.

Sanningen är dock att vi redan har en oerhört långtgående utjämning. Mil­ jarder kronor pumpas ut från Stock­ holmsregionen till andra delar av Sve­ rige varje år.

Nacka bidrog förra året med 450 miljoner kronor till andra kommuner.

Med regeringens senaste förslag blir det drygt 80 miljo­ ner ytterligare.

Men Nacka är ju ”rikt” och har väl råd? Nja, det är sant att Nacka har en välskött ekonomi, men kommunen är inte rik i bemär­ kelsen att det finns fulla guldkistor i källarvalven i stadshuset eller feta bankkonton som tickar ränta.

Däremot har Nacka många invåna­ re som jobbar hårt och tjänar bra. En del av dem kan säkert beskrivas som ”rika”. Om S och MP tycker att det är ett problem att vissa tjänar för mycket så borde de beskatta de personerna ännu mer, och inte kommunerna.

Om de kommuner som nu drabbas ska kompensera sig genom att höja kommunalskatten så förlorar ju alla invånare i kommunen, rika såväl som fattiga.

I praktiken handlar S-MP-förslaget om en straffskatt på tillväxt och fram­

gång. Vi i Stockholmsregionen attra­ herar nya invånare och företag, vilket sticker i ögonen. Socialdemokraterna bygger, som vanligt, sin politik på ren avundsjuka. Både Miljöpartiet och Vänsterpartiet är ju emot tillväxt, så det är inte konstigt att de applåderar.

Det är lätt att ha sympati med kommuner som krymper, där färre invånare ska dela på kostnaderna för skolorna och annan gemensam ser­ vice. Men det är ju inte dit pengarna ska gå. Miljonreg­ net faller över Gö­ teborg (+60 Mkr) och Skåne (+100 Mkr).

Ibland behö­ ver man påminna sig om att det är bra för Sverige att Stockholm växer, att tillväxtmotorn fungerar. När nya lägenheter byggs i Nacka så skapas jobb runt om i landet.

Handelskammaren har redan sett hur konjunkturen dämpats i Stock­ holm efter maktskiftet. Det här kom­ mer att förvärra läget. När ska Social­ demokraterna inse att ingen i landet vinner på att det går sämre för Stock­ holmsregionen?

Både MP och V är emot tillväxt, så det är inte konstigt att de applåderar.

Håller du med? Tycker du att Daniel Sestrajcic eller Mats Gerdau har rätt? Diskutera på facebook.com/stockholmshandelskammare

26

03

2015

Namn: Marti Manen. Ålder: 39.

Kommer från: Barcelona, Spanien.

Yrke: Curator, jobbar som utställningsproducent på Bonniers Konsthall.

Tid i Stockholm: 9 år, från 2005.

Mats Gerdau kommunstyrelsens ordförande i Nacka (M)

FOTO: magnus fond

riksdagsledamot och skattepolitisk talesperson för Vänsterpartiet

NEJ

FOTO: David Chipperfield Architects

JA

”Äntligen!” säger vi i Vänsterpartiet om att den orättvisa rabattmiljarden tas bort för de 13 rikaste kommunerna.

Pengar som behövs så mycket för att jämna ut skillnader och skapa ett starkare Sverige.

För frågan handlar i grund och botten om vilket Sverige vi vill leva i. Ett Sverige där skillnaderna över landet, och de olika förutsättningar som därmed ges, av många olika orsaker ska jäm­ nas ut så att alla får tillgång till en väl fungerande ge­ mensamt finansie­ rad välfärd. Det finns inget egenvär­ de i sig att betala skatt – vare sig hög eller låg – men det finns ett värde i att skapa ett samhälle där vi alla kan leva tillsammans och få utvecklas som människor på någorlunda lika villkor. Det kräver en välfärd och det kräver att den inte är olika beroende på om du bor i exempelvis Malmö, Kiruna eller Danderyd.

För om vi är överens om grund­ axiomet: Hela Sverige är viktigt och oavsett var du bor eller i vilken kom­ mun du bor eller vem du är så bör du minst ha tillgång till den nivån på välfärden där vi gemensamt som land har lagt ribban.

Skatteutjämningssystemets syfte är att skapa likvärdiga villkor i hela landet och då kan vi inte ha ett sys­

”Rådjur i stan – det kan inte vara sant”

Vad är det bästa med Stockholm?

– Att naturen finns överallt. Stenar, skogar, vatten… man kan simma mitt i staden och vattnet är rent! Och det ser ut som naturen och kulturen hål­ ler varandra i handen, det är impo­ nerande.

Vad är det sämsta med Stockholm?

– November, definitivt. Det blir mörkare och mörkare och man vet att det bara har börjat. För mig, en per­ son från Barcelona, är det fortfarande nytt att längta efter snö och det är det du vill få för att undvika mörkret.

Vad har överraskat dig mest under din tid här?

– Jag visste att det var väl organise­ rat men Stockholm är en maskin som funkar. Det är en logisk maskin och det är överraskande.

Vad har fått dig att skratta i Stockholm?

– Första gången jag såg ett rådjur från fönstret en dag när jag fixade fru­ kost. ”Rådjur i stan, det kan inte vara sant”, tänkte jag.

Vilken är din favoritplats/byggnad?

– Det finns många! Det låter lite konstigt men två av mina favoritplat­ ser är kopplade till döden: Skogs­ kyrkogården och Biologiska Museet.

Skogskyrkogården är underbar, när jag har besökare från andra länder tar jag med dem på en promenad där, det är magiskt. Och Biologiska Muse­ et är en hemlig pärla mitt på Djurgår­ den, en tidsresa.

03

2015 27

POSTTIDNING B AVSÄNDARE Handelskammartidningen STHLM Box 16050 103 21 Stockholm

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med den nya adressen på baksidan (ej adressidan)

SEDAN 1917 HAR VI LÖST FÖRETAGENS TVISTER I SVERIGE OCH GLOBALT. I en alltmer global värld är effektiv tvistlösning en förutsättning för förbättrad och ökad internationell handel mellan parter i olika länder.

Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (SCC) är världsledande i detta. Vi bidrar till en stark ekonomi genom effektiva mekanismer för tvistlösning. Årligen bistår SCC internationella och svenska företag i 200 tvister till ett värde av cirka 150 miljarder kronor.

www.sccinstitute.se