Första gången – steget vidare

För att möta behovet av stöd, kompetensutveckling och konkret rådgivning hos kommuner och andra aktörer, och för att driva pilotprojekt, gjorde Statens konstråd tre utlysningar inom Kunskapsnav offentlig konst. En av dem var Första gången – steget vidare, som riktade sig till kommuner och regioner som hade liten, om någon, erfarenhet av att arbeta med offentlig konst.

Med utlysningen ville Statens konstråd möjliggöra för kommuner och regioner att komma igång eller ta steget vidare i sitt arbete med offentlig konst. Det fanns två möjligheter till samarbete inom utlysningen: Första gången, där kommuner och regioner sökte samarbete för att skapa eller vidareutveckla rutiner för den offentliga konsten, och Första gången – steget vidare, där kommuner och regioner skulle genomföra sitt första egna offentliga konstprojekt. Det gick att ansöka om samarbete för en av dessa eller båda. Av de 34 kommuner och regioner som sökte blev 22 beviljade samarbete. Tre av dessa samarbeten avslutades innan projekts slut.

Metod: att själv formulera behov och mål

Statens konstråds metod i utlysningen har byggt på att kommuner och regioner själva identifierat och formulerat sina behov och mål. Målen har varierat i olika kommuner beroende på deras resurser och behov. Statens konstråd har bidragit med stöd i form av konstkonsulter som haft rollen som processledare. I samverkan med kommunen eller regionen formades tvärsektoriella arbetsgrupper mellan förvaltningar och kommunala bolag. Konstkonsulterna har fungerat som ett aktivt stöd i samtalen och i framtagandet av strategiska upplägg och styrdokument. Kunskapsutvecklingen har skett genom processledda möten och nätverksträffar med föreläsningar och workshoppar.

Erfarenheter och lärdomar från Första gången – steget vidare

Erfarenheterna vi beskriver här är kopplade till de kommuner och regioner vi samarbetat med genom utlysningen. Det har handlat om allt från utmaningen att arbeta förvaltningsövergripande, till att förstå vikten av konstkomptens och betydelsen av transparenta och tydliga styrdokument. Här beskriver vi några av de mest betydelsefulla erfarenheterna och lärdomarna lite närmare.

Utan samverkan, ingen gestaltad livsmiljö

Samverkan är en grundförutsättning för politik för gestaltad livsmiljö. Första steget i arbetet med utlysningen Första gången – steget vidare var att skapa förutsättningar för samverkan. Det genomfördes genom skapandet av tydliga förvaltningsövergripande organisationer som kan arbeta utifrån framtagna konstpolicyer, kulturplaner och rekommendationer för hur arbetet med den offentliga konsten ska organiseras och förverkligas.

Flera kommuner berättar att det förvaltningsövergripande arbetet med konst har stärkt samverkan och inneburit förändrade arbetsmetoder framåt. Att ha ett gemensamt mål som att ta fram en konstpolicy eller att förverkliga en konstnärlig gestaltning, gjorde syftet med samarbetet tydligare och blev något konkret att enas kring. Sammantaget är det tydligt att arbetet med den offentliga konsten har påverkat hur de involverade ser på organisation och metod.

Älmhults kommun beskriver hur politik för gestaltad livsmiljö bidragit: ”Mindre fokus på enstaka objekt och mer fokus på helhet, sammanhang och samarbete. Det har inneburit ett vidgat perspektiv kring våra gemensamma rum och miljöer, och det har synliggjort offentlig konst som ett vidare och mer komplext begrepp. Under projektets gång har det vuxit fram ett större intresse för konstnärliga processer och sammanhang, och konstnärens olika roller och arbetsmetoder, inte bara när det gäller den gestaltande konstnären.”

Genomgående berättar kommuner i sina redovisningar att politik för gestaltad livsmiljö har haft betydelse för deras arbete att etablera den offentliga konsten som en naturlig del av stads- eller samhällsplaneringen. Samtidigt menar flera mindre kommuner att politiken är formulerad för att passa städer i högre grad än de platser som finns på våra landsbygder.

På frågan om politik för gestaltad livsmiljö har haft betydelse i arbetet med offentlig konst svarar Falun: ”Ja, vi ser tydligare den offentliga konstens roll i helhetsmiljön, och förstår vikten av att samarbeta med andra kompetenser i tidiga skeden.”

Organisation genom policydokument

Den allra största delen av arbetet i utlysningen Första gången – steget vidare har handlat om att ta fram policydokument. De gemensamma dokumenten tydliggör roller, mandat, beslutsgrupper och i vilken ordning besluten fattas. Konstpolicyer och rutiner säkerställer att arbetet kan fortgå oberoende av enskild tjänsteperson. De skapar också en större delaktighet och gör processerna mer transparenta. Flera kommuner har lyft utmaningen i att skapa kontinuitet när uppdrag är beroende av person snarare än roll.

”Informella strukturer är inte hållbara i längden. Att skapa gemensamma policyer och strukturer stärker transparens och långsiktighet.”

Tomas Dahlberg, Laxå kommun

En tydlig organisation hjälper även till att säkerställa den konstnärliga kvaliteten. Med stöd av konstkonsulten har styrdokument tagits fram som bland annat: • Tydliggör vad konstnärlig frihet och armlängds avstånd innebär. • Definierar behörighetskrav för professionell konstnär i styrdokument och upphandlingar. • Säkerställer att person med konstkompetens är med och utformar kravspecifikation samt bedömningskriterier för intresseanmälningar/ skissförslag tillsammans med upphandlare vid upphandling av konst. • Utformar rutiner eller riktlinjer för hur extern konstkompetens upphandlas och finansieras.

Vad är konstkompetens?

Arbetet med offentlig konst innebär komplexa processer som är utdragna över tid. Ystad kommun listar i sin redovisning 14 olika roller i projektet och menar samtidigt att alla roller har varit lika viktiga för att föra arbetet framåt. Det ger en bild av hur omfattande och mångfasetterade offentliga konstprojekt kan vara. De bästa förutsättningarna för att konstnärligt kvalitativa projekt ska få möjlighet att växa fram finns i en tydlig organisation där personer med kompetens inom konstområdet ges mandat tillsammans med andra funktioner. Särskilt i mindre kommuner finns konstkompetensen ofta hos en kulturhandläggare som kan ha många andra arbetsuppgifter på sitt bord. Det kan därför få stor betydelse om en extern konstkonsult tas in tidigt i projektet för att säkra kompetensfrågan. I projekten inom Första gången – steget vidare har konstkonsulten bidragit med kunskap om konstfältet. Det innebär kännedom om samtidskonst och vilka förutsättningar som krävs för att garantera konstnärens villkor och att den konstnärliga kvaliteten säkerställs. Samtidigt har konstkonsulten erfarenhet av processledning och förståelse för kommunal organisation och styrning. De dubbla kompetenserna bygger en viktig bro mellan den konstnärliga processen och de kommunala strukturerna som gör att alla perspektiv är inkluderade i de beslut som fattas.

Att upphandla extern kompetens innebär en extra kostnad i konstprojekten vilket kan vara en utmaning för kommuner med mindre resurser. I region Värmland och Dalarna pågår just nu samtal om samverkan mellan de mindre kommunerna genom en gemensam upphandling av konstkonsult. Liknande samtal pågår även på andra platser i landet.

Nätverk ger långsiktig kunskapsutveckling

För att ge arbetet med kunskapsutveckling möjlighet att verka långsiktigt arbetade Statens konstråd redan från start med att stärka befintliga nätverk och initiera nya. Den svenska kultursamverkansmodellen utgår från regionernas kulturplaner och har därför sedan många år tillbaka en viktig roll i att stötta kommunerna i arbetet med kulturfrågor. Det gäller inte minst de mindre kommunerna på landsbygderna som inte har den tillväxt som våra storstadsregioner genomgått under senare år. Att arrangera nätverksträffar har

därför varit ett viktigt komplement till interna möten över förvaltningsgränserna inom respektive kommun. Vid nätverksträffarna har tjänstepersoner fått tillfälle att träffas över kommungränser tillsammans med sina regionala konstkonsulenter, politiker och andra tjänstepersoner. Nätverksträffarna har framförallt främjat kontaktyta och samverkan mellan region och kommuner samt kommuner emellan. De har också fungerat som en arena för kunskapsutbyte och kunskapsutveckling och planen är att det arbetet ska fortsätta i regionernas regi, även efter att kunskapsnavet har upphört. Till nätverksträffar har även kommuner som inte varit en del av utlysningen varit inbjudna, och på så vis har kunskapen spridits ytterligare. Att stat, region och kommun tillsammans har arrangerat nätverksträffarna har satt ljus på våra olika roller och mandat, vilket har varit mycket uppskattat.

Steget vidare är bara början

Att förändra organisationer och skapa nya arbetssätt för offentlig konst och kontaktytor inom kommuner och regioner är en komplex process som tar lång tid. Första gången – steget vidare är en början på ett arbete som kommer att fortsätta utvecklas under en lång tid även efter att Kunskapsnav offentlig konst är avslutat.

Några samlade erfarenheter som kan göra nytta i styrdokument och organisationer:

• Planera i tid – arbetet med konsten måste få ta tid och ske tillsam

mans med övriga samhällsbyggnadsprocesser. Det är också viktigt

för att konstnärer ska få bra arbetsvillkor.

• Definiera resurser inom kommunen. Frågor som ska besvaras är

bland andra: Vilka har konstkompetens både internt och bland lokala

aktörer som konsthallar/konstföreningar? Hur kan de resurser som

finns inom kommunen/regionen involveras?

• Tydliggör i styrdokument vem som beslutar om konst och vad

konstkompetens och sakkunnighet inom konst är.

• Principer för konstnärlig frihet och armlängds avstånd bör finnas

med i styrdokument.

• Styrdokumenten bör innehålla rutiner/riktlinjer för hur extern

konstkompetens i projektledning/processledning/urvalsprocesser

upphandlas och finansieras. • När konst ska upphandlas bör person/er med konstkompetens

vara med och utforma kravspecifikation samt bedömningskriterier

av intresseanmälningar/skissförslag tillsammans med upphandlare.

• Behörighetskrav för professionella konstnärer ska definieras i styr

dokument och upphandlingar.

• Att inkludera en person med konstkompetens i arbetsgruppen är

avgörande för projektets resultat.

• Kommunen/regionen bör arbeta med professionella avtal för

konstnärer som skyddar dem från orealistiskt ekonomiskt ansvar

etc.

• Alla arvoden ska vara avtalsreglerade.

• Ställ krav på exploatörer att arbeta professionellt med den offentli

ga konsten genom exploateringsavtal.

Deltagare i Första gången – steget vidare

Region Kronoberg: Regional utveckling

Offentlig konst ska vara angelägen för fler i Kronoberg. Långsiktigt vill regionen föra konsten närmare invånarna genom att förändra strukturerna i organisering, planering och genomförande av offentlig konst. SPÄNST blev modellen, en metod för konstnärlig produktion och publika möten med fokus på samtidskonst, mobilitet och processinriktat arbetssätt.

Konstkonsult: Kristina Möster Nilsson ”Det har etablerats ett gemensamt tänkande kring politik för gestaltad livsmiljö, där regionen är navet. På sikt kan det ta sig uttryck i en alternativ syn på stadsplaneringsprocesser och konstnärers, arkitekters och formgivares kunskaper.”

Helen Hägglund, Region Kronoberg

Ljungby kommun

Kultur och fritidsförvaltningen, Miljö och byggförvaltningen, Tekniska förvaltningen och därutöver Upphandlingsavdelningen Ljungby kommun.

I kommunen finns mångårig erfarenhet av att arbeta med konst i kommunala byggprojekt. Olika metoder har använts, t.ex. medborgardialog. 2018 fattades politiskt beslut att tillämpa en procent till konst vid byggnationer i kommunen. För att fördjupat gå vidare behövdes ett övergripande och undersökande konstprogram.

Ansatsen att ta fram konstprogrammet har bromsats av besparingskrav. Ljungby kommun kommer att fortsätta arbeta långsiktigt med kvalitet i stadsplanering och konstprocess.

Konstkonsult: Kristina Möster Nilsson

Älmhults kommun

Kommunledningsförvaltningen, Miljö och byggförvaltningen, Tekniska förvaltningen och Utbildningsförvaltningen.

Älmhults kommun beskrev ett behov av att formalisera konst i kommunal byggprocess i ett samhälle som växer. Kommunen skulle därutöver genomföra ett konstprojekt som kom att handla om vad konst i tidiga planeringsskeden kan vara. Som projektmodell valdes konstnärlig utredning och konstprojekt i området Södra Möckeln.

Konstkonsult: Kristina Möster Nilsson

Region Värmland

Ett förvaltningsöverskridande samarbete med kommunerna Filipstad, Forshaga, Arvika, Årjäng och Säffle.

Region Värmland ansökte till Statens konstråd för att inom ett pågående regionalt utvecklingsprojekt utveckla bild och formområdet i regionen samt stödja kommunerna i arbetet kring den offentliga konsten. Utgångspunkten var en önskan och en vilja att inkludera den offentliga konsten som en del i arbetet med att göra livsmiljöerna för boende i kommunerna socialt hållbara och tillgängliga för alla människor. Säffle kommun ansökte även om stöd i arbetet med att producera ett dialogbaserat offentligt verk, en mötesplats i anslutning till den nya simhallen och Tegnérskolan.

Konstkonsult: ÅsaViktoria Wihlborg ”Genom konsten kan vi lyfta Södra Möckeln som plats och få hjälp att hitta oväntade perspektiv i planeringsprocessen. Ett unikt tillfälle att testa ett nytt sätt att arbeta för att långsiktigt stärka kommunens livs- och boendemiljöer.”

Helen Carlsson, kulturstrateg

”Vi har lagt en viktig grund i arbetet med den offentliga konsten i regionen och frågan har ’lyfts upp på flera bord’ mellan förvaltningar och i olika sammanhang.”

Marita Axelsson, utvecklare bild och form, Region Värmland

Bromölla kommun

Samverkan har skett inom Tillväxt och utveckling som innefattar kultur och bibliotek, fritid och turism, fastighets, arbetsmarknads, näringslivs, och teknikenheten.

I Bromöllas ansökan beskrevs behovet av att stärka arbetet med offentlig konst och gestaltning för att göra det mer professionellt, inkluderande och hållbart. Det fanns ett behov av ökad kunskap, gemensamma styrdokument, samverkan mellan förvaltning och en utveckling av hur den befintliga konsten tas om hand och görs mer tillgänglig gentemot kommunens medborgare och besökare.

Konstkonsult: ÅsaViktoria Wihlborg

Simrishamns kommun

Kultur och fritidsförvaltningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen och kommunala fastighetsbolaget Simrishamnsbostäder.

Samarbetet med Statens konstråd har fungerat som en uppstart för att arbeta långsiktigt med den offentliga konsten. Då kommunen hade påbörjat arbetet med ett arkitektur och kulturmiljöprogram som inkluderar konsten fanns möjligheten att utveckla och implementera den i kommande planeringsarbete, t.ex. genom framtagande av konstprogram för stadsdelen Skansen.

Konstkonsult: ÅsaViktoria Wihlborg

Ystads kommun

Kultur och utbildningsförvaltningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen, kommunala bolag samt projektgruppen för skolan Källan.

Ystad antog enprocentsregeln 2018 och sökte om stöd från Statens konstråd inför genomförandet av sitt första offentliga gestaltningsprojekt – Källan, en ny skola. Kommunen hade aldrig samarbetat mellan förvaltningar gällande den offentliga konsten tidigare och såg möjligheten att få stöd i arbetet genom en kvalitativ process.

Konstkonsult: My Draiby och ÅsaViktoria Wihlborg

Lidköpings kommun

Kultur och fritidsförvaltningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen och Serviceförvaltningen.

Lidköpings kommun ville skapa ett nytt långsiktigt arbetssätt med ett tydligt uppdrag och ekonomiska förutsättningar. Fokus har legat på processledning för att utveckla ett hållbart arbetssätt.

Konstkonsult: Paola Zamora

Tjörns kommun

Kultur och fritidsförvaltningen och Plankontoret.

Sedan 2010 använder Tjörns kommun Cultural Planning som metod. De sökte samarbete eftersom kommunen såg ett behov av stöd med fokus på långsiktighet, framtagande av rutiner, en revidering av konstplanen och kunskapspåfyllnad om LOU.

Konstkonsult: Paola Zamora ”Vår arbetsgrupp för offentlig konst har nu kommit en bra bit på väg och samverkar med en gemensam bild av hur arbetet med den offentliga konsten ska se ut.”

Linnea Liliekvist, kulturstrateg

”Vi undersöker möjligheten att införliva konsten tidigt i samhällsbyggnadsprocessen. Det förvaltningsövergripande samarbetet har stärkts av projektet Kunskapsnav för offentlig konst.”

Ann-Sofie Pellas, översiktsplanerare, och Elisabeth Wikenhed, kulturutvecklare

”Samverkan har genomsyrat projektet rakt igenom med fokus på brukarna som har varit delaktiga. Projektet tillsammans med Ystadsmodellen lyfts nu som ett föredömligt arbetssätt och sprids till bl.a. bolagen inom Ystads kommun.”

Yrr Jonasdottír, konstmuseichef

Amanda Österberg, konstintendent: ”Alla kompetenser som deltagit har varit viktiga i processen då det gjort att arbetet förankrats över förvaltningsgränserna och skapat en gemensam målbild för det fortsatta arbetet.”

Amanda Österberg, konstintendent

”Politikområdet gestaltad livsmiljö öppnar definitivt dörrar för bredare samarbete kring offentlig konst.”

Maria Bäckersten, kulturstrateg

Vänersborgs kommun

Kommunstyrelsens förvaltning, Kultur och fritidsförvaltningen, Miljö och byggnadsförvaltningen och Samhällsbyggnadsförvaltningen.

2011 fattades beslut om att följa Fyrbodalsmodellen som påtalar vikten av konstnärlig närvaro i utformandet av offentliga rum och dess positiva påverkan på människor. För att arbetet ska fungera behövdes en förvaltningsövergripande grupp som ska ta fram arbetsmetoder i enlighet med modellen och Vänersborg sökte i detta arbete samverkan med Statens konstråd.

Konstkonsult: ÅsaViktoria Wihlborg

Borlänge kommun

Kulturenheten, Kommunfastigheter, Plan och mark, och kommunala bolag.

Borlänge ansökte till Statens konstråd med ambitionen att införa enprocentsregeln i kommunen, och med stort behov av stöd i detta då strukturer saknades för finansiering av och arbete med offentlig konst. De sökte också om stöd i genomförandet av ett konstprojekt för att lära praktiskt i gemensamma processer. Borlänge är i en expansiv fas och vill arbeta för ett samhällsbygge där konsten har en given plats.

Konstkonsult: My Draiby och ÅsaViktoria Wihlborg

Falu kommun

Kommunstyrelseförvaltningen sektor service, Kultur och fritidsförvaltningen och Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen.

Falun ansökte om att få stöd i att fördjupa arbetet med offentlig konst och vidareutveckla befintliga styrdokument. Kommunen antog enprocentsregeln 2014 och ville utifrån den grund som arbetats upp de senaste åren få stöd i att börja jobba mer strategiskt med offentlig konst och stärka konstens roll i stadsutvecklingen, samt skapa en gemensam målbild och samverkan kring detta.

Konstkonsult: My Draiby och ÅsaViktoria Wihlborg

Ludvika kommun

Samhällsbyggnadsförvaltningen (planeringsenheten, teknik och mark samt kulturverksamheten) och Kommunala fastighetsbolaget LKFAB.

Ludvika ansökte om stöd i processen att förtydliga och vidareutveckla sitt arbete med enprocentsregeln. Ansökan beskrev hur ett av kommunens strategiska målområden är livsmiljö och att det fanns ett formulerat mål om att ta fram policy och riktlinjer för konstnärlig gestaltning av offentlig miljö. Utgångspunkten var ett behov av en tydlig organisation och ansvarsfördelning kring hur arbetet med offentlig konst förverkligas i kommunen.

Konstkonsult: My Draiby och ÅsaViktoria Wihlborg

Flens kommun

Kommunledningsförvaltningen, Kulturförvaltningen, Socialförvaltningens konstförening och

Samhällsbyggnadsförvaltningen, samt Flens bostäder och Flens kommunfastigheter.

Flens kommun ville ta fram riktlinjer för hantering av offentlig konst för att skapa stabilitet och

långsiktighet för konst i planeringen och byggandet av offentliga miljöer i kommunen. De har

också diskuterat ett återinförande av enprocentsregeln som togs bort 2015.

Konstkonsult: Paola Zamora ”Vi har bildat en förvaltningsövergripande grupp som har kartlagt arbetsprocesser vid ny- och ombyggnation samt tagit fram förslag på riktlinjer och rutiner i arbetet med den offentliga konsten.”

Kajsa Frostensson, verksamhetsledare

”Vi har fått igång ett tvärsektoriellt samarbete med offentlig konst vilket är väldigt positivt, både gällande arbete med styrdokument och i planering och genomförande av konstnärliga gestaltningar.”

Johanna Carlsson, kultursekreterare

”Statens konstråds stöd har fungerat som ett startskott och hjälpt till att vidga vyerna kring offentlig konst. Projektet har bidragit till att skapa relationer med andra genom t.ex. nätverksträffar.”

Annika Petersson, kultursekreterare

”Projektet har bidragit till större förståelse för politik för gestaltad livsmiljö och offentlig konst inom kommunen. Nya riktlinjer formuleras nu i samverkan mellan berörda verksamheter med stöd av politiken.”

Anna Silfverin, kultursekreterare

”Den strategiska konstkonsultens medverkan och uppstart var ovärderlig för att ge en levande bild av vad gestaltningsuppdrag och konst i offentlig miljö bidrar med. Vi har tillsammans inventerat svårigheter och möjligheter.”

Inger Zetterström Karlsson, enhetschef Kulturförvaltningen

Karlshamns kommun

Kultur och fritidsförvaltningen, Parkenheten och Samhällsbyggnadsförvaltningen, Upphandlingsenheten samt Karlshamnsfastigheter AB och Region Blekinge.

Kommunen hade tagit fram ett förslag till beslut gällande rutiner för offentlig konst och såg ett behov av stöd för att ta fram övergripande rutiner, arbetsgång och att etablera kommunikation mellan förvaltningarna.

Konstkonsult: Paola Zamora

Kramfors kommun

Samhällsavdelningen på Kommunledningsförvaltningen, Enheten för gata och park på Produktionsförvaltningen och det kommunala bostadsbolaget.

Kramfors kommun är i ett ekonomiskt utsatt läge med en minskande befolkning. Kommunen ville hitta nya vägar att arbeta långsiktigt och strukturerat med offentlig konst, och skapa nya riktlinjer och rutiner.

Konstkonsult: Paola Zamora

Laxå kommun

Kulturförvaltningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Ekonomiska enheten och Laxå kommunfastigheter.

Laxå kommun hade påbörjat ett strategiskt arbete med att förbättra förutsättningarna för integration, näringsliv och samhällsplanering. De såg ett behov av att stärka upp kompetensstöd för att långsiktigt förankra konsten i planeringsprocesser kring exempelvis bygginvesteringar.

Konstkonsult: Paola Zamora

Vadstena kommun

Kultur och utbildningsnämnden, Kultur och fritidsförvaltningen, Mark och etablering, och Samhällsbyggnadsförvaltningen.

Vadstena kommun genomförde sitt första projekt där enprocentsregeln tillämpades och behövde rutiner och arbetssätt som säkrade det konstnärliga deltagandet och kvaliteten. Kommunen ville också möjliggöra för konstnärer att i ett tidigt skede kunna arbeta med en konstnärlig gestaltning.

Konstkonsult: Paola Zamora

Storumans kommun

Fritids, kultur och utbildningsförvaltningen i samråd med Miljö och samhällsbyggnadskontoret och tekniska avdelningen.

Storumans kommun vill ge utrymme för ett offentligt konstverk i Tärnaby där den samiska närvaron är hög, men närmast osynlig i det offentliga rummet. Ett konstverk med utgångpunkt ur en samisk norm, något permanent och väl synligt. Det ska kännas relevant i dagens Saepmie.

Konstkonsult: Åsa Bergdahl ”Den stora kompetensen hos den strategiska konstkonsulten och konstutvecklare i Region Blekinge har bidragit. Projektet har inneburit kompetensutveckling för alla deltagare i samrådsgruppen.”

Simon Berg, kultursamordnare

”Vi upplever att vi nu har en höjd kunskapsnivå när det gäller gestaltningsfrågor och offentlig konst. Vi inser dock att vi fortfarande har en bra bit kvar. Vår målsättning är att testa rutiner och malldokument i praktiken efter sommaren 2020.”

Karin Högström, kulturstrateg

”Projektet samlade en bred kompetens inom arbetsgruppen för att kunna tillföra erfarenheter från olika håll. Att även förtroendevalda deltog innebar att en politisk referensram kunde tillföras.”

Tomas Dahlberg, kulturchef

”Den sammanfogade kompetensen är viktig, och att det finns en öppenhet och vilja att samverka mellan byggprojekt och gestaltning. Konstrådets kunskap har varit värdefull eftersom det är den första processen.”

Markus Lindberg, kultur- och fritidsstrateg

”Ett verk av konstnär Carola Grahn är under produktion 2020. Planeringsprocessen inför verksbeställning och upphandling har varit learning-by-doing för kommunens arbetsgrupp. En konstpolicy har antagits och beslutats i fullmäktige. Intentionen har varit att beskriva ansvarsfördelning kring offentlig konst och skapa stabilitet och långsiktighet för konst i planeringen och byggandet av offentliga miljöer.”

Åsa Bergdahl, Statens konstråd

”Konst ska inte kastas in på slutet; en konstnär ska vara med i hela processen!”

Cecilia Axelsson, miljöstrateg

Älmhults kommun utvecklar naturområdet Södra Möckeln för natur, kultur och fritidsliv. Syftet är att knyta centrum närmre sjön Möckeln när orten växer. Konstnären Caroline Mårtensson har arbetat tvärvetenskapligt för att söka ny, gömd eller glömd kunskap om platsen. Med utgångspunkt i estetisk och ekologisk hållbarhet har hon kartlagt kulturhistoriska och nutida erfarenheter som människor, djur och natur delar. Med berättande och dialog som viktiga arbetsverktyg, har projektet resulterat i en konstnärlig utredning och ett temporärt verk, baserat på platsspecifika observationer. Linda Fagerström intervjuade miljöstrategen Cecilia Axelsson, kulturstrategen Helen Carlsson och konstnären Caroline Mårtensson.

Att samarbeta med en konstnär i planeringsfasen: hur har det påverkat kommunen?

Cecilia Axelsson, miljöstrateg: Istället för att arbeta på rutin har vi vågat se mer abstrakta dimensioner. Vi har följt Agenda 21 och vågat göra problemen större, inte mindre. Jag har lärt mig mer om konstnärligt arbete. Konst ska inte kastas in på slutet; en konstnär ska vara med i hela processen! När vi presenterat projektet i kommunstyrelsen och för politiker, har konstnären representerat kunskap och vikten av att känna ortens historia och naturens värden. Hon har förmedlat att Älmhult är en plats med själ i. Både jag och kommunen i sin helhet har på djupet förstått vikten av att arbeta långsiktigt med social och ekologisk hållbarhet.

Caroline Mårtensson, konstnär: I möten med rektorer och kulturombud på kommunens grundskolor, förstod vi att projektets miljö- och klimatinriktning har beröringspunkter med läroplanen. Älmhults mellanstadieelever ska under hösten delta i en interaktiv guidning på området, och göra egna undersökningar. Det är ett sätt att plats- och situationsbundet arbeta med ekologisk läskunnighet – det vill säga att förstå samspelet mellan människa och natur, och hur vi är en del av ekosystemet.

Om ni stötte på motstånd eller om skav uppstod, vad berodde det på och hur löste ni det?

Helen Carlsson, kulturstrateg: Det fanns en liten misstänksamhet som inte riktades mot konstprojektet i sig, utan mot att kommunen skulle utveckla Södra Möckeln. Tidigt bjöd vi därför in allmänheten till en caféträff för att informera. Vi bemötte tveksamhet med transparens.

Konstnären Jonas Liveröd skapade en platsspecifik skiss i skala 1:1 vid sjön Möckeln. Foto: Jonas Liveröd

Caroline Mårtensson: Ja, det verkade finnas misstankar om att kommunen använde konstprojektet för att få igenom sin strategi. Därtill finns en generell skepsis i samhället inför konstnärlig praktik, dessvärre. Genom dialog fick vi många Älmhultsbor med oss, varav majoriteten är sådana som bott här länge, de flesta över 50 år. Vi diskuterade hur vi bättre kunde nå personalen på ortens stora arbetsgivare IKEA, men det var svårt.

Vad kan en konstnär tillföra för att stärka kommunens arbete med miljöfrågor?

Cecilia Axelsson: Vår erfarenhet av att anlita naturvetenskapliga experter är god, men deras forskningsresultat är på en detaljnivå som nästan är nördig. Trots att akutläget för klimatet är välbekant, sker ingen förändring. Forskare som Johan Rockström och aktivister som Greta Thunberg skapar opinion, men att nå en bred publik med vetenskaplig statistik är svårt. Då kan ett konstnärligt arbete göra skillnad, eftersom det kan nå ända in i hjärtat.

Caroline Mårtensson: Just det har jag intresserat mig för, varför kunskapen stannar hos experterna. Varför når inte insikterna samhället, varför avstannar engagemanget? Det finns en psykologisk barriär inför miljöfrågor och klimatförändringar, som leder till att vi distanserar oss. Här i Älmhult blev miljödimensionen särskilt tydlig i mitt arbete, genom att den konstnärliga utredningen var det huvudsakliga uppdraget. Den var mer definitiv, medan konstverket är temporärt med karaktär av utkast – en fördelning mellan projektets bägge delar som känns bra. Sen hoppas jag att konstnärlig gestaltning, som delvis består av förskjutningar i information och material, kan synliggöra perspektiv och tillstånd som annars är svåra att upptäcka eller förstå.

Vilka är de viktigaste lärdomarna?

Helen Carlsson: Att förankra projektet överallt i den kommunala organisationen; att gynna förutsättningarna genom att introducera konstnären för alla möjliga kompetenser som kan ha betydelse för genomförandet. Och att inse vikten av att knyta personliga kontakter.

Caroline Mårtensson: Att vi behöver tid för att förstå varandras metoder. Konstnärligt arbete är välbekant för mig, men inte för andra. Hur en forskare eller en tjänsteman i kommunen arbetar är självklart för dem, men inte för mig. Om vi ska ta oss framåt i de stora samhällsfrågorna, måste vi lyssna på varandra.

Linda Fagerström Docent i konst- och bildvetenskap och konstkritiker

”Hur kan vi arbeta med offentlig konst i de mindre kommunerna?”

Marita Axelsson Nordlund, Region Värmland

Region Värmland är en av två regioner i utlysningen Första gången – steget vidare, inom Kunskapsnav offentlig konst. Tillsammans med fem av regionens 16 kommuner har de 2018–2020 arbetat för att skapa nya rutiner för arbetet med offentlig konst. Anna Lindholm intervjuade Marita Axelsson Nordlund, utvecklare inom bild och form på Region Värmland, som driver samarbetsprojektet och regionens arbete med offentlig konst.

Vilka utmaningar har ni mött under arbetet med att ta fram nya rutiner för arbetet med offentlig konst?

En viktig fråga som kommit upp i och med att vi deltagit i satsningen Kunskapsnav offentlig konst är: Hur kan vi arbeta med offentlig konst i de mindre kommunerna som inte bygger så mycket och inte har ett beslut om enprocentsregeln? Här har vi sett att Artist in Residence (vistelseprogram för konstnärer) är en väg att gå. Vi har flera konstnärsdrivna initiativ här i Värmland som ofta har sin utgångspunkt i och vill arbeta vidare på den plats där konstnärerna bor och verkar. Konstnärerna involverar gärna lokalbefolkningen. Att stödja de lokala konstnärerna ger oss en möjlighet att få tillfälliga verk på plats i kommunerna. Här kan vi nå fler och de människor som bor på platsen.

I och med arbetet med Kunskapsnav offentlig konst ser vi också ett behov av att stärka och utveckla konstnärernas roll och kompetens. Regionen kommer under vintern 2020/2021 erbjuda konstnärer kompetensutveckling inom offentlig konst. Konstnärernas kompetens sitter ihop med möjligheten för kommun och region att arbeta med och utveckla den offentliga konsten.

På vilket sätt har satsningen Första gången – steget vidare påverkat ert arbete med offentlig konst?

Genom samarbetet med Statens konstråd har vi lagt en viktig grund i arbetet med den offentliga konsten i regionen och frågan har ”lyfts upp på flera bord” mellan förvaltningar och i olika sammanhang. Genom samarbetet har vi fördjupat kunskapen både i region och kommuner, vilket är en förutsättning för arbetet framåt med den offentliga konsten och det nya politikområdet gestaltad livsmiljö.

En annan sak vi ser under dessa år är att den fysiska närvaron på plats i kommunerna har varit en viktig aspekt för att på riktigt förankra och utveckla arbetet med offentlig konst. Här handlar det om möten människor emellan och professionell kunskap både inom konsten och andra områden. Det är också viktigt

Arbetet fortsätter i referensgrupper och med utbildningar eller stöd till både tjänstepersoner och konstnärer för att utveckla området. Foto: Lena Boqvist

att olika kompetenser, både i kommun och region, får möjlighet att mötas och tillsammans prata om vad offentlig konst kan vara, förankra och fördjupa varandras kunskaper. Det förankringsarbetet tar tid och det måste det få göra.

Hur kommer ni fortsätta att arbeta med offentlig konst efter 2020, när den här satsningen är slut?

Vi kommer fortsatt arbeta i referensgrupper och med utbildningar eller stöd till både tjänstepersoner och konstnärer som önskar så, för att utveckla området. Vi bygger fortsättningen utifrån dialog med kommuner och konstnärer i länet, utifrån vilka behov de har och hur förutsättningarna ser ut. Vi måste tillsammans se till att hålla i arbetet och utvecklingen så att satsningen håller över tid. Dessutom behöver vi tillsammans fortsätta att bidra till att lyfta en professionell diskussion om konstens betydelse i offentligheten och konstnärlig kvalitet. Inte minst behövs forskning om offentlig konst, och vi måste se till att dela den forskning som kommer fram. Från hösten 2020 kommer bild- och formområdet vara en permanent verksamhet på avdelningen för kulturutveckling i Region Värmland.

Anna Lindholm Samordnare Kunskapsnav offentlig konst