Statens konstråds årsredovisning 2022

STATENS KONSTRÅD ÅRSREDOVISNING 2022

INNEHÅLL

Inledning RESULTATREDOVISNING

Verksamhetens resultat På vilka grunder kan kvalitativa resultat beskrivas och bedömas?

1. Konst för alla sedan 1937 – Statens konstråd främjar konstnärlig kvalitet och förnyelse i gestaltningen av våra gemensamma rum i hela landet

1.1 Introduktion

1.2 När staten bygger – konstens roll i byggprojekt

1.3 Det icke-statliga samverkansarbetet under året – när konsten tog plats i stad, parker, naturområden och i den digitala sfären

1.4 Konstnärers och kulturskapares villkor

1.5 Nyförvärv till samlingen – 100 000 verk skildrar Sverige av i går, i dag och i morgon

1.6 Konstansökningar och konstkollektioner – mötet med konsten i vardagen

1.7 Kvalitativa resultat

2. Tillsyn och vård av statens offentliga konstsamlingar – Statens konstråd verkar för ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas

2.1 Introduktion

2.2 Myndigheternas vård av statens offentliga konstsamlingar

2.3 Byggnadsanknuten offentlig konst i samhällets kulturmiljöer

2.4 Kvalitativa resultat

3. Sänkta trösklar för konstupplevelser genom ökad kunskap – Statens konstråd utvecklar och sprider kunskap om offentlig konst

3.1 Introduktion

3.2 Programverksamhet i hela landet – kunskapsutveckling och kunskapsspridning genom program och utställningar

3.3 Publikationer

3.4 Konst för alla – kunskapsspridning genom digitala kanaler

3.5 Kunskapsutveckling i samverkan med akademin – Statens konstråds utbildnings- och forskningssamverkan

3.6 Medskapande kunskapsutveckling – Samtidskonstdagarna och Förändringsverkstan

3.7 Statens konstråd uppmärksammas i media och når ut till en bred allmänhet

3.8 Kvalitativa resultat

4. Konst för hela landet – Statens konstråd når ut till en mångfald intresserade i hela Sverige och internationellt

4.1 Introduktion

4.2 Kultur i hela landet

4.3 Internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete

4.4 Barn och unga

4.5 Jämställdhet

4.6 Mångfald

4.7 Kvalitativa resultat

5. Gestaltad livsmiljö och Sveriges genomförande av Agenda 2030 – Statens konstråd främjar ett långsiktigt möte mellan konst, kulturarv, form och arkitektur för en hållbar utveckling

5.1 Introduktion

5.2 Samverkan mellan Boverket, Riksantikvarieämbetet, ArkDes och Statens konstråd

5.3 Samverkan med statliga fastighetsaktörer för att stärka statens förebildlighet inom gestaltad livsmiljö och Sveriges genomförande av Agenda 2030

5.4 Gestaltad livsmiljö och Agenda 2030 som utgångspunkt för arbetet med konstprogram, konstprojekt, konstkollektioner och offentlig konst som kulturarv

5.5 Gestaltad livsmiljö i utbildningar, program, publikationer och extern kommunikation

5.6 Kvalitativa resultat

6. Övriga särskilda redovisningar och uppdrag

6.1 Introduktion

6.2 Nyanlända och funktionsnedsatta

6.3 Samverkansråd inom ramen för kultursamverkansmodellen

6.4 Minskade utsläpp från statliga tjänsteresor

6.5 Informationssäkerhet

6.6 EU-ordförandeskapet 2023

6.7 Rapportering av elförbrukning

6.8 MU-ersättning

6.9 Kompetensförsörjning

FINANSIELL REDOVISNING

Resultaträkning

Balansräkning

Anslagsredovisning

Tilläggsupplysningar och noter Sammanställning över väsentliga uppgifter

Bilaga 1. Statens konstråds slutförda konstprojekt 2022

Bilaga 2: Statens konstråds beslutade konstprogram och förstudier 2022

Undertecknande

Inledning

Statens konstråd fyllde 85 år förra året. Sedan 1937 har vi verkat för att konsten ska bli tillgängligare för fler – att konsten ska bli allas genom att ta plats i de gemensamma rummen där den kan möta människor mitt i vardagen. Det betyder att den finns för alla, även de som inte hittar till konsthallar och museer eller har råd att ha konst hemma. Att arbeta för att alla i vårt samhälle ska ha möjlighet att på olika sätt uppleva och beröras av konst är fortfarande vår viktigaste uppgift.

När Statens konstråd under 2022 flyttade till nya lokaler på Skeppsholmen inleddes ett nytt kapitel i denna långa historia. Flytten innebär att vi befinner oss på en plats som gör det möjligt att på ett bättre sätt än tidigare ta emot en bred publik – mitt i huvudstaden och i ett för oss helt nytt sammanhang med andra konstinstitutioner. Samtidigt är det en symbolisk flytt till en plats där vi nu aktivt arbetar för att synliggöra verksamheten i hela landet, för att sänka trösklarna för möten med konst och konstnärer och för att mer effektivt sätta strålkastarljuset på frågor som rör våra gemensamma rum och konstens betydelse. Under hösten introducerade vi två nya programserier för allmänheten. Målet är att öka kunskapen om offentlig konst och få fler människor delaktiga i diskussioner om hur de offentliga rummen formas. Att flytta in i den rika kulturhistoriska miljön som Kasern II utgör är också ett uttryck för den offentliga konsten som en betydande del av det gemensamma kulturarvet.

Samtidigt verkar Statens konstråd alltid i hela landet. I samarbete med konstinstitutioner i Boden och Lund gjorde vi för endast andra gången i Statens konstråds historia utställningar med verk ur samlingen. I dessa presenterade vi verk ur Coronasamlingen –resultatet av ett regeringsuppdrag 2021 att köpa konst för 25 miljoner till statens konstsamling. Utställningarna och den åtföljande publikationen fick stor uppmärksamhet. De bidrog till att skapa transparens kring förvärvsverksamheten samt till att lyfta frågor om vad som händer när medborgare möter konst vid besök på en myndighet, hur konsten på ett universitet bidrar till studiemiljön och utbildningen och vad det betyder att varje dag möta konst på sin arbetsplats.

I folkparkerna i Heby, Huskvarna och Björneborg färdigställdes under året tre lokalt förankrade konstverk med barn- och ungdomsperspektiv. Samarbetet med Riksorganisationen Folkets Hus och Parker är ett pandemiinitiativ och ett lyckat exempel på hur Statens konstråd tillsammans med civilsamhället kan bidra till att skapa meningsfulla mötesplatser. På Gotland genomförde vi i samarbete med en lokal institution två tillfälliga konstverk av internationella konstnärer som arbetat i naturområden i utkanten av Visby. De undersökande projekten handlade om ekosystem och hållbarhetsfrågor och engagerade många skolbarn och studenter.

Samarbetet med statliga fastighetsägare för att konsten ska bli ett självklart inslag när staten bygger utifrån enprocentsmålet utvecklades under 2022 och den första upplagan av metodstödet Offentlig konst – handbok för statliga beställare, som publicerades i början av året, tog snabbt slut. Intresset för metodstödet är stort också bland kommuner och regioner varför vi på uppmaning av flera kommuner påbörjade arbetet med en version för kommunala beställare i samarbete med Jönköpings kommun. Intresset för att arbeta med konst bland de statliga fastighetsförvaltande myndigheterna och bola-

gen avspeglas även i de nya överenskommelser och samarbetsavtal som utöver de redan existerande med Akademiska Hus och Fortifikationsverket nu finns på plats med Statens fastighetsverk och Jernhusen. Vi ser att resultatet av Statens konstråds uppdrag Hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger är att det för flera av de statliga fastighetsägarna numera är en självklarhet att staten ska agera förebildligt som beställare genom att avsätta medel för konstnärlig gestaltning i samband med ny- om och tillbyggnad. En stor utmaning för Statens konstråd under de närmaste åren blir att leva upp till de förväntningar som finns på att möta bland annat Jernhusens stora satsningar på stadsutvecklande stationsnära stadsdelar och Fortifikationsverkets omfattande utbyggnad av regementen.

Målet i våra samarbetsprojekt är att konstnärlig kompetens ska finnas med i tidiga skeden av planerings- och byggprocesser. Då kan konstnärliga processer stimulera till ett kreativt innovationsklimat och öka möjligheten att hitta innovativa lösningar, även för andra yrkeskategorier. Ett exempel där konstnärer deltagit redan på idéstadiet är vårt samarbete med Trafikverket kring Norrbotniabanan. I ett pilotprojekt om den nya järnvägsdragningen arbetade vi med tre konstnärsgrupper som i dialog med kommuner och regioner längs sträckningen bjöds in i ett väldigt tidigt skede för att ta fram idéer kring hur miljön längs den här 27 mil långa järnvägen skulle kunna se ut. Samarbetet bidrog till nytänkande och innovation redan i planeringsarbetet. Att skapa möten mellan olika kompetenser för att utifrån ett helhetsperspektiv integrera konst i människors närmiljöer är en viktig del av att skapa de hållbara livsmiljöer som politiken för gestaltad livsmiljö innebär. Detta är vägledande för Statens konstråd och präglar nu hur vi väljer nya projekt och platser att arbeta på.

Sveriges riksdags demokratijubileum avslutades med invigningen av konstnären Astrid Göranssons Kom som du är!, ett konstverk som uppmärksammar demokratins hundraårsfirande och lyfter fram de fem första kvinnliga riksdagsledamöterna. Verket, beställt av och producerat i samarbete med Riksdagsförvaltningen, kan betraktas som ett minnesmärke över de fem pionjärerna. Tillsammans med antologin Offentligt minne, offentlig konst som Statens konstråd publicerade på både svenska och engelska bidrar det till ett fördjupat offentligt samtal om minnesmärken och monument i vår tid.

Under 2022 utforskade Statens konstråd den digitala sfären som offentligt rum. Konstnären Ilja Karilampis verk FolkFigur är en gratis NFT som konstnären beskriver som ett slags dynamiskt och kollektivt porträtt av Sverige i varje ögonblick – en maskot för Sverige. Satsningen kan beskrivas som ett pedagogiskt projekt som sprider kunskap om ett samtidsfenomen som också påverkat den samtida konsten. Genom att på ett lättillgängligt sätt sänka trösklarna för att ta del av en ny teknologi bidrar verket till att utveckla och sprida kunskap om en teknologi som revolutionerat kreatörers möjlighet att äga det innehåll de producerar på nätet.

Att bidra till att fler känner att de kan delta i samtal som rör hur våra gemensamma rum formas är bland det viktigaste Statens konstråd kan göra framåt. I grunden handlar det om att stärka allas möjligheter till kultur- och konstupplevelser – i såväl större städer som i mindre samhällen i glesbygd och på landsbygden.

Patrick Amsellem, direktör

RESULTATREDOVISNING

Verksamhetens resultat

Statens konstråds verksamhet rymmer ett flertal uppgifter och mål och kännetecknas av hög komplexitet. Myndigheten ska övergripande verka för att främja målen för såväl statlig kultur- och konstnärspolitik som målen för politikområdet gestaltad livsmiljö. Mot denna bakgrund är verksamhetens kvalitativa resultat centrala för att ge en rättvisande bild av myndighetens verksamhet.

Sedan 2014 har Statens konstråd redovisat indikatorer som används för att utvärdera och bedöma kvalitativa strategiska mål och resultat. I årsredovisningen för 2022 har resonemanget om strategiska mål och indikatorer på kvalitativa resultat vidareutvecklats och förtydligats i avsnittet På vilka grunder kan kvalitativa resultat beskrivas och bedömas? samt i resultatredovisningens kapiteltexter. Då verksamhetens aktiviteter, omfattning och kostnader i hög grad varierar från år till år anser Statens konstråd att redovisning av styckkostnader inte är ett relevant mått på verksamhetens resultat. Verksamheternas mätbara resultat redovisas kvantitativt genom tabeller, diagram och förteckningar.

Resultatredovisningens indelning efter myndighetens uppdrag

Resultatredovisningen är indelad efter de uppgifter och mål som regeringen har beslutat för myndighetens verksamhet i syfte att den ska kunna utgöra ett underlag för regeringens bedömning av myndighetens resultat och genomförande av verksamheten. Verksamhetens resultat redovisas i kapitel 1–6 enligt myndighetens uppgifter i förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd och regleringsbrev för budgetåret 2022.

I kapitel 1 redovisas verksamhetsgrenen Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön som utgår från myndighetens uppgifter i § 1 (2007:1188) att beställa och förvärva god samtidskonst till statens byggnader och andra lokaler för statlig verksamhet samt medverka till skapandet och utvecklingen av offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer. I syfte att tydligare återspegla återrapporteringskrav i Statens konstråds regleringsbrev redovisas konstprojekt inom kategorierna statligt respektive icke-statligt lokalbruk. För en kortfattad beskrivning av i kapitlet angivna konstprojekt hänvisas till Bilaga 1: Statens konstråds slutförda konstprojekt 2022, och för konstprogram och förstudier till Bilaga 2: Statens konstråds beslutade konstprogram och förstudier 2022.

I kapitel 2 redovisas verksamhetsgrenen Tillsyn som utgår från myndighetens uppgifter i § 2 (2007:1188) att förteckna samlingar av konst och konsthantverk som tillhör eller understöds av staten samt ha tillsyn över sådana samlingar och över hur statliga organ vårdar konstverk som tillhör staten och som är fast anbringade. Denna verksamhetsgren baseras även på förordning (1990:195) om vård av statens konst.

I kapitel 3 redovisas verksamhetsgrenen Utveckla och sprida kunskap som utgår från myndighetens uppgifter i § 1 (2007:1188) att utveckla och sprida kunskap inom området offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer samt främja samtidskonstens utveckling och spridning.

I kapitel 4 redovisas resultat enligt myndighetens uppgifter i 2 a § (2007:1188) att integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete.

I kapitel 5 redovisas, i enlighet med regleringsbrevet för budgetåret 2022, genomförda insatser och resultat i arbetet med genomförandet av politiken för gestaltad livsmiljö samt resultat som nåtts för att bidra till att nå de globala målen för hållbar utveckling inom Agenda 2030.

I kapitel 6 återfinns särskilda redovisningar som baseras på de återrapporteringskrav och uppdrag som preciseras i myndighetens regleringsbrev för budgetåret 2022.

Av 3 a § i myndighetens instruktion framgår att Statens konstråd ska samverka med berörda myndigheter och institutioner, det civila samhällets organisationer och andra aktörer som bedriver verksamhet av betydelse för konstområdets utveckling och gestaltningen av gemensamma miljöer. Samverkan är grundläggande för hela verksamheten och redovisas integrerat i samtliga kapitel.

Verksamhetens intäkter och kostnader

Resultat (tkr)

Tabell 1

Kostnader inklusive inköpt konst som belastar resultaträkningen

År Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Kommentar: Ökade/minskade kostnader som belastar resultaträkningen avseende åren 2020–2021 beror på att procentuell schablonfördelning av administrativa kostnader på verksamhetsgrenarna har förändrats på grund av att regeringsuppdraget Kunskapsnav offentlig konst avslutades 2020. Inköpta konstverk med inköpspris 20 tkr eller högre utgör tillgångar och belastar inte resultaträkningen.

Tabell 2

Intäkter (exkl. anslagsintäkter)

År Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Kommentar: Intäkter inom Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön avser översyner av konstkollektioner på myndigheter och intäkter från fastighetsägare för permanenta projekt. Intäkter inom Tillsynsverksamhet avser bland annat myndigheters beställningar av skyltar till inköpt konst. Intäkter inom Utveckla och sprida kunskap avser främst bokförsäljning via webbokhandel och deltagaravgifter för Samtidskonstdagarna.

Tabell 3

Intäkter av anslag

År Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Kommentar: Jämför med kommentar under tabell 1

På vilka grunder kan kvalitativa resultat beskrivas och bedömas?

Statens konstråds uppgift är att verka för att konsten blir ett betydelsefullt inslag i samhällsmiljön. Men frågeställningen om vad som gör konsten till ett betydelsefullt inslag i samhällsmiljön är komplex och rörlig och kan besvaras på många sätt. Statens konstråd har sedan flera år inlett resultatredovisningen med en övergripande beskrivning av verksamhetens kvalitativa aspekter och ett resonemang om resultatindikatorer som kan anses representera de olika verksamhetsgrenarnas större kvalitativa resultat och måluppfyllelser.1 Syftet är att underlätta synliggörande av kvalitativa resultat som inte direkt låter sig mätas i resultatredovisningen.2

I styckena nedan utvecklar vi resonemang som kan underlätta analyser och bedömningar av verksamhetens kvalitativa utfall i relation till övergripande verksamhetsmål. Dessa utgår från de nationella kulturpolitiska målen som fastslår att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. Målen betonar vikten av att offentliga kulturverksamheter ska främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, främja kvalitet och konstnärlig förnyelse,

1 3 kap. 1 § förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag

2 www.esv.se/statens-ekonomi/redovisning/resultatredovisning/resultatindikatorer/

främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan och särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. 3 Verksamhetsmålen korresponderar till stor del med motsvarande kapitel i årsredovisningen, men då det för att åstadkomma synergieffekter finns omfattande samverkan mellan verksamhetsgrenarna förekommer överlappningar. Indikatorerna är understrukna i resonemangen nedan och resultaten sammanfattas i slutet av varje kapitel.

Mål 1: Nyskapande konst av hög konstnärlig kvalitet ska finnas i alla delar av vårt samhälle

En övervägande del av Statens konstråds uppdrag bedrivs i bred samverkan med många olika beställare och brukargrupper av olika åldrar. Graden av samverkan och samarbete med andra aktörer kan kopplas till möjligheten för Statens konstråd att nå framgång. Dels är samverkan med konstnärer och andra yrkesgrupper grundläggande för möjligheten till kvalitativt nytänkande och nyskapande resultat. Dels är samverkan med beställande fastighetsförvaltande myndigheter och bolag, det civila samhällets organisationer och andra som bedriver verksamhet runt om i landet av betydelse för fältets utveckling avgörande för Statens konstråds förutsättningar att nå ut i samhällets olika delar. Därför är graden av konstnärers engagemang och intresse för statliga konstnärliga gestaltningsuppdrag, graden av beställande fastighetsförvaltande myndigheters och bolags samverkan med Statens konstråd samt andra offentliga aktörers och civilsamhällets intresse för samverkan med Statens konstråd indikatorer på verksamhetens långsiktiga förutsättningar att verka för att konst av hög kvalitet ska finnas i alla delar av vårt samhälle.

I Statens konstråds verksamhet är konstnärernas medverkan avgörande för att i både praktik och teori utveckla fältet offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer. Genom ett holistiskt angreppssätt där konstnärer får möjlighet att delta tidigt i plan- och byggprocesser kan konstnärliga processer stimulera till ett kreativt innovationsklimat och ett värnande om de befintliga kvaliteterna på en plats och öka möjligheten att hitta innovativa lösningar, även för andra yrkeskategorier. När konstnärer känner trygghet i alla led i arbetsprocessen – från avtal till genomförande – och förtroende för att deras medverkan har ett mervärde ökar chansen för ett gott slutresultat. Därför kan antalet nybyggnadsprojekt där Statens konstråd möjliggör konstnärers medverkan på mycket tidiga stadier samt de många övriga sätt som Statens konstråd främjar konstnärers och kulturskapares villkor vara en indikator på konstnärlig kvalitet.

När konsten integreras i människors närmiljö, utifrån det helhetsperspektiv som politiken för gestaltad livsmiljö innebär, så kan den skapa möjligheter till meningsfulla upplevelser i vardagen som kan bidra till ökad livskvalitet och det vi kallar social hållbarhet. En viktig förutsättning för att detta ska kunna ske är lokal förankring och delaktighet. Statens konstråd har långt utvecklade samskapande och förmedlande metoder. Genom att bredda möjligheterna att på olika sätt kunna lyssna till fler kan processerna bidra till att skapa delaktighet och tillhörighet och göra fler röster hörda. Därför är graden

3 Se de nationella kulturpolitiska målen.

av lokal förankring och utveckling av former för delaktighet i Statens konstråds konstprojekt och arbete med kollektioner en indikator på hur väl myndigheten bidrar till att fler människor kan inkluderas i arbetet med att skapa hållbara livsmiljöer.

Att konstkritiker och konstvetare bedömer ett offentligt konstverk som en nyskapande konstnärlig prestation är en vedertagen indikator på kvalitet. Detsamma gäller när en etablerad nationell eller internationell konstinstitution väljer att uppmärksamma ett konstprojekt genom att inkludera det i en utställning. Därför kan förekomsten av konstkritik och utställningar av verk som Statens konstråd producerat anses som indikatorer på konstnärlig kvalitet. Detsamma gäller utlån till etablerad nationell och internationell konstinstitution av konstverk som Statens konstråd förvärvat till statens konstsamling. Därför kan efterfrågan på utlån av konstverk i samlingen till utställningar i Sverige och internationellt vara en indikator på förvärvens konstnärliga höjd.

På samma sätt kan diskussion och debatt avseende offentlig konst innehålla försök till värderingar av konstnärlig kvalitet. Även människors upplevelser av ett offentligt konstverk, dess estetiska förmåga att beröra oss mitt i samhällets gemensamma miljöer, utgör en indikation på konstnärlig kvalitet. Därför kan förekomsten av sådana debatter, meningsutbyten och erfarenheter i media och på andra plattformar anses som indikator på att Statens konstråds verksamhet rymmer komplexa konstnärliga kvaliteter.

I de nationella kulturpolitiska målen betonas vikten av att offentliga kulturverksamheter ska främja kvalitet och konstnärlig förnyelse 4 Inom konst och kultur brukar förnyelse ställas mot tradition och den dynamik som uppstår mellan dessa poler brukar framhållas som en grundförutsättning för ett levande konstliv som förändras och utvecklas. Konsthistorien handlar till stora delar om att förnyelse av konsten historiskt sett har skett genom möten och utbyten mellan olika kulturer, länder och världsdelar. I vår tids digitalisering och globalisering är formerna för sådana utbyten mer komplexa än tidigare. Men inte desto mindre finns det fortfarande förväntningar på att den offentliga kulturen ska medverka till att introducera nyskapande konstnärliga uttryck, synsätt och tankar genom att främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan 5 Därför kan mot bakgrund av detta förekomsten av internationella inslag i Statens konstråds samling, konstprojekt och program framstå som en betydande indikator på att verksamheten aktivt främjar konstnärlig förnyelse och att den i bred mening bidrar till kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet i hela samhället. På samma sätt utgör mångfalden av aktuella uttryck, berättelser och erfarenheter som finns representerade i den samtida konsten en rikedom som speglar vår tid. Därför är variationen av uttryck, berättelser och erfarenheter i Statens konstråds konstprojekt och de nyförvärv som görs till statens konstsamling ytterligare en indikator på hur väl verksamheten bidrar till kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet i hela samhället.

Statens konstråd placerar konst ur den statliga offentliga konstsamlingen på myndigheter runt om i landet som så önskar. Konstkollektionerna kan liknas vid en enorm konstutställning och bidrar till det nationella kulturpolitiska målet att alla ska ha möjlig-

het att delta i kulturlivet och att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. Den stora mängden konstkollektioner som produceras varje år ger många människor möjlighet att såväl uppleva och beröras av konst i sin vardag som att genom dialogen i samrådsgrupper påverka utformningen av offentliga miljöer i alltifrån häkten och universitet till länsstyrelser och ambassader. Den mångfald av konstnärskap som är representerade i samlingen rymmer ett närmast oändligt antal olika slags berättelser och uttryck från olika tider och platser. Därför utgör omfattningen av statliga myndigheters aktiva intresse för nya konstkollektioner en indikator på hur verksamheten bidrar till att nyskapande konst av hög kvalitet ska finnas i alla delar av samhället.

Mål 2: Den offentliga konsten ska vara ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas

Att hantera den offentliga konsten som ett levande kulturarv kräver aktiv samverkan mellan en mängd olika aktörer och yrkesgrupper inom såväl offentlig konst och kulturmiljövård som fastighets- och förvaltningsbolag, arkitekter, antikvarier, konservatorer, konstnärer och forskare. Därför blir graden av tvärdisciplinär samverkan och resultatet därav en värdefull indikator på hur Statens konstråd kan bidra till att aktivt och långsiktigt stärka förutsättningarna för att den offentliga konsten bevaras, används och utvecklas som värdefulla delar av det moderna samhällets kulturmiljöer i hela Sverige.

Förutsättningarna för att den offentliga konsten kan vara ett levande kulturarv ligger ytterst i medborgarnas intresse för den offentliga konsten och viljan att bevara, använda och utveckla den. Därför blir enskilda gruppers aktiva arbete för att påverka restaurering och återbruk av äldre verk, medias bevakning av nya och äldre konstverk i dagspress och lokalpress, akademins intresse för offentlig konst som kulturarv samt graden av aktivitet hos de konstansvariga på myndigheterna indikatorer på hur levande den offentliga konsten är som kulturarv och hur väl Statens konstråd och dess samarbetsmyndigheter lyckas i arbetet.

Hur människor ser på konstens kvalitativa egenskaper i samhällets gestaltade livsmiljöer skiftar över tid. Med tidens gång omtolkar och omvärderar nya generationer historiska konstverk, byggnader och platser utifrån sin samtid och historieskrivning. Därför är mot denna bakgrund verksamhetens fördjupande offentliga samtal, publikationer och övriga förmedlande insatser som uppmärksammar och erbjuder nya läsningar av äldre verk indikatorer på att Statens konstråd aktivt medverkar till att den offentliga konsten tillskrivs nya konstnärliga kvaliteter utifrån samtida och historiska narrativ.

Mål 3: Ökad delaktighet och kunskap om offentlig konst ska sänka trösklarna för kulturupplevelser så att alla i vårt samhälle har möjlighet att på olika sätt uppleva och beröras av konst.

Statens konstråd har som huvuduppgift att fler än de som besöker museer och konsthallar ska få uppleva konst i sin vardag. Denna aspekt är viktig och bidrar konkret till att uppfylla det nationella kulturpolitiska målet om allas rätt till kulturupplevelser. Men för att upplevelser av offentlig konst och gestaltade livsmiljöer ska leda till djupa och bestå-

ende intryck spelar ofta konstpedagogiska samtal och förmedlande program en avgörande roll. Därför utgör graden av intresse för Statens konstråds förmedlande program en betydande indikator på att verksamheten aktivt främjar en fördjupad förståelse av offentlig samtida konst. I ett större perspektiv kan konstpedagogiska insatser öka insikten om att offentlig konst och gemensamma gestaltade livsmiljöer har betydelse för ett långsiktigt hållbart samhälle för alla med yttrandefriheten som grund.

Att konstkritiker och konstvetare bedömer en förmedlande insats, som exempelvis en utställning som Statens konstråd producerat, kan anses vara en oberoende värdering av dess kvaliteter. På motsvarande sätt kan även mottagandet, spridningen och användningen av Statens konstråds publikationer utgöra en grund till beskrivningar och bedömningar av verksamhetens kvaliteter. Därför kan synligheten av Statens konstråds förmedlande insatser i media samt publikationernas mottagande, spridning och användning i olika verksamheter och utbildningar utgöra en indikator på kvaliteten i Statens konstråds kunskapsutvecklande arbete.

En viktig del av Statens konstråds långsiktiga kunskapsutvecklande arbete utgörs av utbildningsinsatser och erfarenhetsutbyten med forskning och närliggande professioner. Medarbetare deltar i undervisningen på universitet, högskolor och grundläggande utbildningar samt i många tvärdisciplinära sammanhang och som stöd för kommuner och regioner i deras arbete med den offentliga konsten. Därför kan omfattningen av Statens konstråds samverkan med lärosäten och andra utbildningsinstitutioner och yrkesgrupper inom offentlig konst och gestaltad livsmiljö utgöra en indikator på att Statens konstråds erfarenhet och kunskap efterfrågas och håller hög kvalitet.

Mål 4: Våra konstprojekt och förvärv speglar en mångfald av berättelser och vi når ut till en mångfald av människor i hela landet och internationellt

Målsättningen att kultur och offentlig konst ska komma fler till del över hela landet är central för hela verksamheten.6 Detta mål kan på ett förenklat sätt redovisas i en geografisk tabell, men blir desto svårare om ambitionen är att visa på att verksamheten de facto kommer fler till del utifrån ett integrerat jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv samt oavsett sociala och kulturella bakgrunder, ålder, kön och sexuell läggning. 7 Därför framstår hur vi aktivt på ett inkluderande och tillgängligt sätt arbetar med olika målgrupper som en indikator på vilka grupper i landets olika delar som under året har kunnat ta del av verksamheten.

Kommuner i glesbygd och på landsbygd saknar ofta enprocentsmedel och kan inte på samma sätt som större kommuner integrera konst vid ny- och tillbyggnad. Att Statens konstråd aktivt väljer att verka på platser där enprocentsmedel inte finns blir därför en viktig indikator på hur myndigheten bidrar till ett levande kulturliv för en större mångfald av människor i hela landet.

6 Se de nationella kulturpolitiska målen respektive Statens konstråds regleringsbrev 2022

7 2 a § förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd.

Genom att nå ut i vitt skilda verksamheter – från ungdomshem till ambassader – skapar Statens konstråd förutsättningar för en mångfald av människor med olika bakgrund att möta konsten i sina dagliga liv. Därför utgör mängden och mångfalden av verksamheter vi arbetar med och människor som möter konsten där sammantaget en indikator på hur Statens konstråd når ut till människor oavsett sociala och kulturella bakgrunder, ålder, kön och sexuell läggning.

Samtidskonsten representerar ofta en mångfald erfarenheter och berör aktuella och allmänmänskliga ämnen som bjuder in till samtal om världen, samhället och vad det handlar om att vara människa. I vilken utsträckning Statens konstråd genom förvärv och konstprojekt lyckas förmedla variationen och mångfalden av uttryck och berättelser utgör därför en indikator på om verksamheten är relevant utifrån ett mångfaldhetsperspektiv.

Mål 5: Vi integrerar konsten i människors livsmiljöer utifrån ett helhetsperspektiv för att bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle

Gestaltad livsmiljö och Agenda 2030 genomsyrar hela Statens konstråds verksamhet. Samverkan, konstnärernas deltagande i tidiga skeden av plan- och byggprocesser, tvärdisciplinära processer med olika yrkesgrupper, medborgarinflytande, kunskapsutvecklande arbete – allt är väsentliga delar i arbetet för att uppfylla målen för politiken för gestaltad livsmiljö. Därför är åtskilliga av de indikatorer som återfinns under mål 1 till 4 i detta avsnitt av relevans för myndighetens arbete med politikområdet gestaltad livsmiljö.

Gestaltad livsmiljö är numera en naturlig del av de diskussioner med fastighetsägare som föregår beslut om var vi väljer att göra ett konstprojekt. I de fall det finns ett flertal platser och sammanhang att välja mellan föredrar vi sammanhang med hög grad av offentlighet där den konstnärliga processen har bäst förutsättningar att bidra med de kvaliteter som politiken eftersträvar i gestaltningen av livsmiljöer. På samma sätt föredrar vi sammanhang där det finns förutsättningar för nära tvärdisciplinära samarbeten mellan projekterande discipliner för att stärka gestaltningen. I många konstprogram, som lägger grunden för samverkan med konstnärerna, är nu också gestaltad livsmiljöperspektivet betydelsefullt. Därför är omfattningen av Statens konstråds val av att verka i sammanhang med bäst förutsättningar att möta målen för gestaltad livsmiljö-politiken och omfattningen av de konstprogram som har gestaltad miljö som en väsentlig grund indikatorer på hur Statens konstråd implementerar politiken.

Statens konstråds överenskommelser med statliga fastighetsägare möjliggör ett kunskapsutvecklande förankringsarbete i fastighetsägarnas ledning och styrning. Därför är Statens konstråds överenskommelser med de statliga fastighetsägarna en indikator på förutsättningarna för långsiktighet i myndighetens arbete att genomdriva politiken för gestaltad livsmiljö.

Politiken för gestaltad livsmiljö är styrande för staten och vägledande för kommuner och regioner. Statens konstråd samarbetar också med privata fastighetsägare som bygger för staten i de fall fastighetsägaren likt de offentliga fastighetsägarna frigör resurser för

konsten. För att nå en bredare framgång i arbetet för väl gestaltade livsmiljöer är de privata företagens intresse för hållbara livsmiljöer intressant att beakta. Därför är omfattningen av samarbeten med specifika och högt ställda ambitioner gällande den gestaltade livsmiljön också med privata fastighetsägare en indikator på kvaliteten i myndighetens arbete med att förvekliga politiken för gestaltad livsmiljö.

Det har hittills varit sällsynt med extern icke-offentlig medfinansiering av Statens konstråds projekt. I takt med att politikområdet för gestaltad livsmiljö förankras i kommuner och regioner skapas förståelse för möjligheterna att ta helhetsgrepp också utanför den offentliga förvaltningen och då underlättas även möjligheten att förankra projekt lokalt och söka stöd från stiftelser och föreningar. Därför är omfattningen av sådan extern medfinansiering av projekt med specifika och högt ställda ambitioner gällande den gestaltade livsmiljön ytterligare en indikator på kvaliteten i myndighetens arbete med att förverkliga politiken för gestaltad livsmiljö.

I samverkan med ArkDes, Boverket och Riksantikvarieämbetet har Statens konstråd under flera år arbetat med att öka kunskapen om gestaltad livsmiljö och genom goda exempel på exempelvis den årliga konferensen om gestaltad livsmiljö sätta strålkastarljuset på hur politikområdet kan omsättas i praktisk handling. Gestaltad livsmiljö är också en naturlig del av Statens konstråds kontinuerliga kunskapsutbyten om offentlig konst med civilsamhället, akademin och kommunala och regionala aktörer. Därför kan omfattningen av gestaltad livsmiljö-områdets plats i regionernas kulturplaner och i kursplaner på högre utbildningar samt efterfrågan på myndighetens medarbetare som föreläsare på dessa utbildningar ses som en indikator på framgången och kvaliteten i samverkansmyndigheternas uppdrag och Statens konstråds omsättning av uppdraget i praktiken.

1. Konst för alla sedan 1937 – Statens konstråd främjar konstnärlig

kvalitet och förnyelse i gestaltningen av våra gemensamma rum i hela landet

Statens konstråd ska verka för att konsten blir ett betydelsefullt inslag i samhällsmiljön. Myndigheten ska beställa och förvärva god samtidskonst till statens byggnader och andra lokaler för statlig verksamhet, medverka till skapandet och utvecklingen av offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer. Myndigheten ska samverka med berörda myndigheter och institutioner, det civila samhällets organisationer och andra aktörer som bedriver verksamhet av betydelse för konstområdets utveckling och gestaltningen av gemensamma miljöer.8

1.1 Introduktion

I detta kapitel redovisas verksamhetsgrenen Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön med fokus på statliga konstprojekt, icke-statliga konstprojekt, samlingen och kollektionsverksamheten. Här, liksom i de övriga kapitlen, redovisas också hur Statens konstråd utvecklar konsten i samverkan med andra – Statens konstråds samverkansarbete.

Statens konstråd verkar för att alla i samhället ska ha möjlighet att på olika sätt uppleva och beröras av konst och för att nyskapande konst av hög kvalitet ska finnas i alla delar av samhället. Genom vår verksamhet kan hundratusentals människor runt om i Sverige varje dag ta del av och beröras av konstens olika uttryck där de lever, arbetar och bor, även på platser där utbudet av konst- och kulturinstitutioner är mycket begränsat. Genom att producera, beställa och förvärva konstverk och gestaltningar för miljöer över hela landet utvecklar Statens konstråd de sammanhang där samtida konst och offentliga rum möts.

Statens konstråds uppdrag utgår från samma demokratiska målsättningar som återspeglas i de nationella kulturpolitiska målen för Sverige. Där fastslås att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället, och att den ska vara tillgänglig för alla med yttrandefriheten som grund. Genom projekt och uppdrag till konstnärer bidrar verksamheten till konstnärlig förnyelse och till att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet präglar samhällets utveckling. En övervägande del av Statens konstråds uppdrag drivs i bred samverkan med många olika beställare och brukargrupper av olika åldrar. Detta bidrar till att utveckla, öka och sprida kunskap om konst, om konstens betydelse vid den fysiska gestaltningen av gemensamma miljöer och konstens betydelse i människors liv. Det Statens konstråd gör inom ramen för sin dagliga verksamhet bidrar därför också både till målet för Sveriges politik för gestaltad livsmiljö och de globala hållbarhetsmålen för Agenda 2030, inte minst målet för Minskad ojämlikhet (Mål 10 och delmål 10:2) och målet för Hållbara städer och samhällen (Mål 11 och delmålen 11:3, 11:4 och 11:7).

8 Förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd.

Konsten som genom Statens konstråds arbete tar plats i våra gemensamma miljöer är exempel på gestaltning där omsorg om hög kvalitet kommer till uttryck mer kompromisslöst än i andra konstformer. Konsten ger i vardagen möjlighet till sinnliga förnimmelser och upplevelser av andra slag än de som erbjuds genom arkitekturen, kulturmiljön och naturen. Genom att tillföra någonting helt oväntat i vardagens miljöer, utmanar den också vår tankeskärpa och fantasi, och skapar möjligheter till samtal om någonting gemensamt med människor vi inte känner. Hur offentlig konst bidrar till samhällets demokratiska samtal är därför unikt.

Statens konstråd arbetade vid årets slut med närmre ett 50-tal konstnärliga gestaltningsprojekt. Fler än 300 konstnärer sökte till Statens konstråds utlysta skissuppdrag under året, av vilka ett knappt 100-tal deltog i ett så kallat open call – en öppen intresseanmälan – om nyskapande tillfällig konst inom det digitala fältet. Detta vittnar sammantaget om stort engagemang och intresse för Statens konstråds verksamhet, från såväl konstnärer som beställare inom staten och icke-statliga samarbetspartners. När uppdrag utlyses av Statens konstråd ser vi att konstnärer från hela världen ansöker. Internationellt verksamma konstnärer, där Allora & Calzadilla, Danh Vo, Urbonas Studio, Ann Duk Hee Jordan, Daniel Steegmann Mangrané, Katarina Grosse med flera räknas till världens absolut främsta, arbetar idag i Statens konstråds projekt. Det vittnar om att Statens konstråds verksamhet uppfattas som nyskapande bland konstnärer och bidrar i hög grad till ett fruktbart och kreativt internationellt utbyte som utvecklar inte endast konstområdet utan också byggherresektorn på offentlig och privat marknad.

1.2 När staten bygger – konstens roll i byggprojekt

Intresset för samverkan med Statens konstråd avspeglas bland de statliga fastighetsförvaltande myndigheterna och bolagen inte minst i de nya samarbetsavtal som, utöver de redan existerande med Akademiska Hus och Fortifikationsverket, nu finns på plats med Statens fastighetsverk och Jernhusen (slutförhandlat 2022). Akademiska Hus valde efter en två-årig försöksperiod under året att förnya samverkansavtalet. Vi ser detta som en stark indikator på att Statens konstråds erfarenhet och kunskap både efterfrågas och håller hög kvalitet. Vi kan samtidigt också konstatera att en stor utmaning för Statens konstråd under de närmaste åren blir att leva upp till de förväntningar som finns på att möta bland andra Jernhusens stora satsningar på stadsutvecklande stationsnära stadsdelar och Fortifikationsverkets omfattande utbyggnad av regementen (organisationsenheter) i takt med de ökade anslagen till Försvarsmakten.

Metodstödet Offentlig konst – handbok för statliga beställare, som togs fram under Statens konstråds uppdrag Hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger (2018–2021), har varit till stor hjälp i arbetet med att få avtalen på plats. Den första upplagan publicerades i början av året och tog slut så snabbt att en andra upplaga fick tryckas för att tillgodose efterfrågan. Intresset för metodstödet har varit mycket stort bland kommuner och regioner varför vi påbörjade arbetet med en version för kommunala beställare i samarbete med Jönköpings kommun. Representanter från drygt tio olika kommuner ingår i en referensgrupp. Det informella nätverket Konst när staten bygger, som aktivt bidrog med kompetens i arbetet med metodstödet, utökades under året med myndigheterna i Samverkansforums nätverk för arkitektur- och kultur-

miljö. Även om flera myndigheter idag har en uttalad vilja att agera förebildligt och tilllämpa enprocentsregeln på motsvarande sätt som en övervägande majoritet av Sveriges regioner och kommuner och staten i de nordiska grannländerna sedan länge gör, önskar dock statliga aktörer tydligare uppdrag i ägardirektiv och regleringsbrev för att långsiktigt kunna prioritera enprocentsregeln.

Under året har vi märkt ett större intresse även från privat sektor som bygger för statlig verksamhet. För första gången i Statens konstråds historia tecknades under året avtal med en lokal extern finansiär, Malmö Förskönings- och Planteringsförening, om ett projekt i mycket tidigt skede, där en privat aktör bygger för en statlig hyresgäst i centrala Malmö och där samverkan kan ske med kommunen som äger marken utanför den aktuella fastigheten. Statens konstråd ansökte om medel från föreningen, som bidrar med 2 mkr till projektet. Sammantaget utgör detta en bred samverkan som gör det möjligt att arbeta med konstnärlig gestaltning på centralt belägen allmän plats där förutsättningarna växer för att nå en större allmänhet, just genom samverkan. Projektet har förutsättningar att bli ett pilotprojekt i tidigt skede för samverkan med gestaltad livsmiljö-perspektivet som grund (se vidare kapitel 5.4). Under året slutfördes även en konstnärlig gestaltning för nya Eskilstuna Tingsrätt, det första konstverket som har färdigställts i samverkan med ett privat fastighetsbolag efter att Statens konstråd 2020 införde villkoret för samverkan med fastighetsaktörer – statliga såväl som privata – att upp till en procent av byggprojektkostnaden ska avsättas för konstnärligt gestaltningsarbete. (Konstnär Sara Wallgrens verk Låt höra, låt se. För en beskrivning av detta och övriga avslutade konstprojekt som anges i detta kapitel hänvisas till Bilaga 1: Statens konstråds slutförda konstprojekt 2022.)

Samverkan är en grundförutsättning för att kunna uppnå målen för politiken för gestaltad livsmiljö. Statens konstråds strategiska arbete för att på bästa sätt bidra till måluppfyllelse förtydligas i kapitel 5. Vi vill dock understryka att arbetet med gestaltad livsmiljö är helt integrerat och tas till utgångspunkt för hela verksamheten Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön. De redovisade resultaten för samverkan med statliga och privata aktörer ovan ska därför läsas med målen för gestaltad livsmiljö som fond. De ligger som fond också då vi nedan redogör för Statens konstråds arbete med konstprogram och konstnärliga gestaltningsuppdrag i samband med att staten bygger. En erfarenhet som delas av Statens konstråd och våra samarbetsparter, är att ju tidigare konstnärlig kompetens kommer in i processen, desto bättre är förutsättningarna att kostnadseffektivt skapa långsiktigt hållbara och unika miljöer. Anläggningskostnader med mera kan samordnas och integreras med byggets från början budgeterade kostnader. Statens konstråd fungerar här som ett stöd i fastighetsägares och byggherrars vilja att arbeta med konst.

Statens konstråds arbete med konstprogram och förstudier

Våra avtal med statliga fastighetsaktörer medför att konst kan integreras tidigt i planoch byggprocessen. Förutsättningarna att erbjuda konstnärer fler arbetstillfällen har ökat genom avtalen, men framför allt har de skapat möjligheter att tillvarata konstnärers kreativa kompetens i flera skeden av både program, planering och byggande. Även i projekt där samverkan om konstnärlig gestaltning ingås med beställare som ännu inte

träffat strategiska samverkansavtal med Statens konstråd vinnlägger vi oss om att stärka möjligheterna för tidig konstnärlig medverkan. Grunden för arbetsprocessen utgörs av det så kallade konstprogrammet. Här fastställs de praktiska förutsättningarna för gestaltningsuppdragen vad gäller ekonomi, tidplaner och fysiska förutsättningar som konstnärerna måste förhålla sig till. Här presenteras också visionen – ramverket med exempelvis idéer om möjliga teman eller frågeställningar som konstnären kan utgå från – samt förslag på konstnärliga format för gestaltningen och platser där konsten har störst möjlighet att möta många och tillföra någonting för platsen unikt.

Konstprogrammet tas fram i de samrådsgrupper som tillsätts för varje projekt. Här ingår representanter för beställaren och brukare, ibland som representanter för sina arbetsplatser på myndigheter och statliga bolag, ibland som representanter för föreningsliv, nätverk och ideell verksamhet eller mer direkt som boende på en plats. Arbetet leds av Statens konstråds curatorer, som alla är experter på arbete med konst i offentlig miljö och som har en central roll som processledare. Alla i samrådsgruppen deltar aktivt och kan därigenom påverka processen.

Statens konstråd antog sju nya konstprogram under året, i omfattning från enskilda byggnader, som Borås nya polishus med Specialfastigheter och Polismyndigheten som beställare, till storskaliga stadsutvecklingsområden, som Region City i Göteborg, med Jernhusen som samverkanspart. Statens konstråd genomförde också förstudier som banar väg för framtida arbete med konstprogram. För en kortfattad beskrivning av i kapitlet angivna konstprogram och förstudier hänvisas till Bilaga 2: Statens konstråds beslutade konstprogram och förstudier 2022.

När konstprogrammet antagits fungerar det som ett aktivt underlag för hela den kommande processen, vilken kan sträcka sig över flera år (till exempel Campus Albano, Stockholm, i samverkan med Akademiska Hus), eller ibland flera decennier (som i Västlänken, Göteborg, tillsammans med Trafikverket). Två exempel på hur arbete med konstprogram kan bidra med resultat mitt i produktionsprocessen är fullskaleprototypen av Rainbow Snake som under året uppförts vid Haga kyrka i Göteborg. Den medialt och publikt uppmärksammade prototypen är ett utsnitt av konstnären Huang Yong Pings 300 meter långa konstverk för Västlänkens nya Station Haga. Ett annat exempel på resultat under processen är Future Island. Konstverket exponerades under året internationellt med en utställning på ZKM, Center for Arts and Media i Karlsruhe, Tyskland (konstnärer: Marjetica Potrč och OOZE Architects; Eva Phannes och Sylvain Hartenberg). Verket invigs 2023 och visar hur Statens konstråd och Akademiska Hus i samverkan vinnlägger sig om att välja platser som både skapar tillgänglighet för breda målgrupper och bidrar till att belysa aktuella frågor inom gestaltad livsmiljö och Agenda 2030 (se vidare kapitel 5.4).

Ett exempel från i år på hur Statens konstråd arbetar proaktivt med förstudier är rapporten Omsorg, Agens och Variation: Förutsättningar för konst i SiS-ungdomshem Här ges förslag till hur väl gestaltade livsmiljöer kan skapas för ungdomar, personal och anhöriga i SiS-ungdomshem. Målsättningen är att rapporten ska inspirera till att konstnärlig gestaltning integreras i de typritningar som Specialfastigheter tagit fram för att i takt med efterfrågan mer kostnadseffektivt bygga nya ungdomshem.

Ett exempel på hur arbete med förstudier inför framtagande av konstprogram konkret

kan bidra till nyskapande är Statens konstråds Pilotprojekt konst – Norrbotniabanan, i samverkan med Trafikverket. Genom projektet skapades en exceptionell möjlighet för konstnärer att samarbeta med landskapsarkitekter i ett mycket tidigt skede av en planoch byggprocess. Pilotprojektet inleddes på initiativ av Statens konstråd och berör regionerna Västerbotten och Norrbotten samt kommunerna Umeå, Robertsfors, Skellefteå, Piteå och Luleå utmed kusten där 27 mil ny järnväg dras. planering. Parternas gemensamma utvärdering har visat att arbetet berikat Trafikverkets process med fler perspektiv och utvecklat förslag på strategiska arbetssätt för gestaltning av långa, sammanhållna transportsträckor i Sverige. En utveckling av projektet bedöms ha goda förutsättningar att främja positiva ekonomiska, sociala och miljömässiga kopplingar mellan stadsområden, stadsnära områden och landsbygdsområden genom att stärka den nationella och regionala utvecklingsplaneringen, i enlighet med Agenda 2030 delmål 11:A. Resultatet pekar på att arbetsmöjligheterna för konstnärer kan stärkas genom utvecklingen av konstprogram, både genom Statens konstråd och andra beställare av offentlig konst. För Statens konstråd har processen medfört en närmare kontakt och större kunskapsutbyte med regioner och kommuner i norra Sverige.

Statens konstråds arbete med konstprojekt

Konstprogrammen ligger till grund för samrådsgruppens val av konkreta konstnärliga gestaltningsförslag. Konstverken skapas genomgående specifikt utifrån de fysiska och sociala sammanhang som finns på platsen. Arbetet är en kunskapsutvecklande process, där beställare och brukare ofta för första gången får möjlighet att direkt möta konstnärer, och med egna perspektiv bidra till ett konstnärligt arbete där inte minst brukare ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön. Konstnärernas skissförslag presenteras alltid för rådgivande beslut i samrådsgrupperna som ofta deltar vid mitt-i-skiss-presentationer där konstnärliga vägval diskuteras. På så sätt är Statens konstråds arbete med val av konstnärlig gestaltning till stor del en demokratisk process.

Statens konstråd vinnlägger sig om att även yngre konstnärer utan tidigare erfarenhet av offentliga gestaltningar genom curatorns stöd och vägledning kan åta sig uppdrag. Också erfarna konstnärer kan genom den omsorgsfulla processen blomstra och utveckla nya sidor. Den offentliga konstens specifika förutsättningar har ofta visat sig gynna konstnärlig förnyelse, såväl av den offentliga konsten som av enskilda konstnärskap vilka genom arbete med offentlig konst ges möjlighet till utveckling i en långt större skala än den som finns i ett galleri, en konsthall eller andra vanligare utställningsrum.

Ett exempel på innovation då konstnär, arkitekt och beställare ges möjlighet att samarbeta från ett mycket tidigt skede av processen från året som gått är konstverket IO för Ångströmlaboratoriets nya huvudbyggnad vid Uppsala universitet, av konstnären Karl Larsson (se Bilaga 1). Generellt inom offentlig konst är det fortfarande vanligast att konsten installeras sist, i samband med att en ny byggnad uppförs. I det här fallet hörde konstverket till det första som kom på plats under den långa byggprocessen. Konstverket blev byggnadens ryggrad, en förutsättning för hur övriga element – väggar, golv och tak – kunde komma på plats. Därmed blev konstverket centralt i hela arkitekturen, som 2022 var finalist i Uppsala kommuns arkitekturpris.

Årets konstprojekt för Väpnarplan i Stockholm är ett belysande exempel på hur ett samtida konstnärligt uttryck kan stärka och förnya en känslig kulturmiljö. Men det är även exempel på att uppdrag genom Statens konstråd, här i samverkan med Statens Fastighetsverk, kan bli en möjlighet för konstnärer att ta nya vägar i sina konstnärskap. Anastasia Ax har tidigare oftast arbetat med performance-verk där akten är konstverket och där de kvarvarande spåren bevaras i form av materialfragment, foto eller film. Här är spåren del av en offentlig skulptur på central plats invid Scenkonstmuseet i Sveriges huvudstad. Det är ovanligt att performance-verk får sätta permanenta spår i de offentliga rummen. Verket Brottyta (vit/röd) är på så sätt nyskapande, såväl för konstnären som Statens konstråd och inte minst publiken som i det offentliga rummet nu får möta en helt ny typ av konst.

Ett riktat hedersuppdrag till Statens konstråd var det i juni invigda konstverket Kom som du är!, som beställdes av Riksdagsförvaltningen för att uppmärksamma demokratins hundraårsjubileum och som lyfter fram riksdagens fem första kvinnliga riksdagsledamöter (konstnär: Astrid Göransson, för beskrivning av verket se Bilaga 1). Verket föranleddes inte av någon om-, ny- eller tillbyggnad. Istället tillfördes en redan befintlig plats, Riksplan som gränsar till Riksdagshuset, en ny gestaltning som har förändrat platsen: en historisk miljö som tillförts ett nytt, samtida uttryck. Processen med konstprogram och tät dialog med brukare och beställare tillämpades också här. Resultatet är en reslig två meter hög bronsskulptur av två unga kvinnor som på en nyanlagd stig bär fram pionjärerna i riktning mot riksdagstrappan. Konstverket används idag aktivt i riksdagens arbete med skolbarn. Tillsammans med antologin Offentligt minne, offentlig konst, som Statens konstråd publicerade på både svenska och engelska under året, bidrar gestaltningen därmed på flera sätt till ett fördjupat offentligt samtal om minnesmärken och monument i vår tid.

1.3 Det icke-statliga samverkansarbetet under året – när konsten tog plats i stad, parker, naturområden och i den digitala sfären

Genom icke-statliga projekt har Statens konstråd möjlighet att medverka till skapandet och utvecklingen av andra typer av projekt än de som medges vid samverkan med statliga aktörer som bygger specifikt för exempelvis universitets- eller domstolsverksamhet. I de icke-statliga samverkansprojekten prioriteras miljöer riktade till barn och unga samt samverkan med civilsamhället och kommuner i glesbygd, platser där det ofta saknas finansiering för offentlig konst och där arbete med offentlig konst annars sker mycket sällan eller inte alls.

Som exempel på detta slutfördes under året projektet Vad gör en park? – Tre gestaltningar i tre folkparker. Projektet initierades under pandemin i samarbete med riksorganisationen Folkets Hus och Parker med ambitionen att dels utveckla och ge plats för fler konstnärliga uttryck, dels stärka lokala folkparkers verksamhet som drabbades hårt av pandemins konsekvenser. I icke-statliga projekt finns också en stor potential att andra konstnärskap och konstnärliga uttryck kan utvecklas än de som ges plats i konstprojekt som genomförs inom plan- och byggprocesser. Den offentliga konsten kan i dessa samarbeten även lättare nå ut till människor som bor och arbetar i andra miljöer än storstadsregionerna.

Projektet Vad gör en park? utgår från dialogen mellan konstnär, curator och brukare och ett brett fält av olika sammanhang: den specifika platsen, historiska händelser, samhällsförändringar och globala utmaningar som avspeglats i och påverkats av platsens egna förutsättningar. Pandemin gjorde parkernas stora betydelse som offentliga rum och behovet av mötesplatser utomhus tydligt över hela landet. Projektet omfattade Björneborgs Folkets Park, i Kristinehamns kommun, Heby Folkets Park, i Uppsala län, och Huskvarna Folkets Park, i Jönköpings kommun, och byggde på ett nära samarbete mellan Statens konstråd, de lokala aktörerna och konstnärerna. Lokala projektgrupper bildades i varje folkpark och fick en central roll för valet av tematik för respektive verk och för att välja konstnärskap att bjuda in. Genom att utveckla former för delaktighet skapades goda möjligheter att göra kopplingar mellan kulturarv och samtid och genom gestaltningar stärka befintliga och skapa nya sociala, rumsliga och estetiska kvaliteter. Samverkan utvecklades i projektet med inte minst brukare som i projekten haft många olika roller och bidragit med att ta fram riktlinjer, uppdrag och ramverk för samarbetet, stått för pedagogisk ledning och som lokal expertis varit dialogpartner med både konstnärer och lokala, kommunala och nationella samarbetspartners. Alla tre konstnärer som valdes till projekten har stark anknytning till och kännedom om platserna som de verkat på: Åsa Cederqvist till Heby, Ulrika Sparre till Kristinehamn och Linda Persson till Huskvarna. Barn och unga har varit i fokus för samtliga gestaltningar i parkerna, vilket vi redovisar i kapitel 4.

Genom att arbeta med lokal förankring och utveckling av former för delaktighet bidrar Statens konstråd till att en bred allmänhet får uppleva och beröras av konst. Arbetet bidrar till en ökad variationsrikedom och mångfald, avseende både publikgrupper och konstnärliga uttryck som ger plats för många – och mångas – olika berättelser. Som expertmyndighet inom offentlig konst är graden av konstnärlig förnyelse och utveckling av den offentliga konsten viktiga indikatorer på hur vi bidrar till att uppnå de kultur-

politiska målen för Sverige. Ett viktigt resultat av Vad gör en park? är därför också att tre storskaliga fysiska konstnärliga gestaltningar nu står på plats där det annars saknas förutsättningar för skapande och upplevelser av offentlig konst. Konstverken väcker vår fantasi till liv och är utförda i material som går att uppleva genom alla våra sinnen, alla tider på dygnet. Och de har skapats av konstnärer, vilkas konstnärskap på flera sätt utvecklats med den större skala som arbete utomhus alltid innebär i jämförelse med traditionella utställningsrum.

Statens konstråd har under året även stöttat kommuners arbete med offentlig konst och därmed deltagit i ett ömsesidigt kunskapsutbyte om vad offentlig konst kan vara och betyda i ett lokalt och kommunalt sammanhang. I projektet Ur himlen, ner i jorden har Statens konstråd i samverkan med Region Gotland och en lokal konstaktör utvecklat hur arbete med konst på olika sätt kan bidra med perspektiv i stadsutvecklingsprocesser. Projektet utvecklades i nära samarbete med Baltic Art Center, BAC, vilket gav förutsättningar att under hela processen arbeta nära barn och unga i Visby. Bland särskilt aktiva deltagare kan nämnas Atheneskolans elever F-9 och Forskarskolan på Uppsala universitet Campus Gotland.

Hur projektet mer specifikt kopplar till gestaltad livsmiljö och Agenda 2030 redogörs för mer utförligt i kapitel 5. Här kan kort sägas att två olika internationella konstnärskap med olika metoder arbetat deltagarbaserat med barn och unga för att kartlägga vilka natur- och kulturvärden som ur barns och unga vuxnas perspektiv är särskilt viktiga att värna när tidigare naturområden bebyggs med bostäder och kontor, och hur dessa värden kan gestaltas konstnärligt. Statens konstråds förmåga att etablera den tvärdisciplinära samverkan som är en förutsättning för den offentliga konsten visar på hur arbete med offentlig konst kan bidra till utveckling av det moderna samhällets framtida kulturmiljöer.

Utöver angivna projekt ovan har Statens konstråd under året bistått med kunskapsstöd i Varberg, i samband med att kommunen i samarbete med Trafikverket genomfört sitt första större tillfälliga konstprojekt. Projektet kommer att finnas på plats under tiden en stor del av staden blir byggarbetsplats när järnvägen dras i ett tråg genom staden. Ett annat exempel är Falkenberg, där konstnären Olivia Plender på uppdrag av Statens konstråd gjort en förstudie av hur en kommande park kan gestaltas när den anläggs invid det nya Kulturhuset Argos, en del av stadsutvecklingen i Falkenberg. Konstnärsrapporten är idag integrerad i kommunens arbete med parkens program.

Statens konstråd har en viktig roll att utveckla och förnya den offentliga konsten och det kanske mest innovativa konstprojektet var under året NFT-verket FolkFigur –det första offentliga digitala konstverket i form av en NFT. Den digitala konsten är fortfarande outforskad, både i Sverige och internationellt. Detta avspeglades i att ett 100-tal sökande svarade på Statens konstråds open call, en öppen tävling riktad till konstnärer som arbetar med konst i den digitala sfären. Konstnären Ilja Karilampi och hans team fick uppdraget. Hans verk FolkFigur är en gratis NFT som konstnären beskriver som ett slags dynamiskt och kollektivt porträtt av Sverige i varje ögonblick – en maskot för Sverige. Satsningen kan beskrivas som ett pedagogiskt projekt som sprider kunskap om samtidsfenomenet NFT, som också påverkat den samtida konsten. Genom att på ett lättillgängligt sätt sänka trösklarna för att ta del av en ny teknologi bidrar ver-

ket till att utveckla och sprida kunskap om en teknologi som revolutionerat kreatörers möjlighet att äga det innehåll de producerar på nätet. (Se Bilaga 1 för en beskrivning av verket.) Det stora publikintresset för verket ledde till beslut om att förlänga visningsperioden under januari-februari 2023. Exemplet visar att Statens konstråd och konstnärer i samarbete både kan bana väg för nya och experimenterade sätt att arbeta med konst i det offentliga rummet och nå nya publikgrupper.

Tabell 4

Antal pågående konstprojekt per 31 december 2022

Kommentar: Indelningen i denna tabell har ändrats jämfört med tidigare år för att återspegla återrapporteringskrav i Statens konstråds regleringsbrev för konstprojekt inom kategorierna statligt respektive icke-statligt lokalbruk och därför redovisas endast år 2022.

Tabell 5

Antal avslutade statliga och icke-statliga konstprojekt 2020–2022 fördelade på kategorier

*inom Samarbete med fastighetsägare (1% regeln)

** 2020 inkluderade 30 projekt inom regeringsuppdraget Kunskapsnav offentlig konst

Förteckning 1

Avslutade statliga konstprojekt 2022

Konstnär Anastasia Ax

Titel Brottyta (vit/röd)

Teknik Skulptur

Material Bearbetat betongblock

Ort Stockholm

Brukare Scenkonstmuseet

Fastighetsägare Statens fastighetsverk

Konstnär Karl Larsson

Titel IO

Teknik Skulptur och publikation

Material Betongblock, publikation

Ort Uppsala

Brukare Uppsala universitet Fastighetsägare Akademiska Hus

Konstnär Sara Wallgren

Titel Låt höra, låt se

Teknik Skulptur

Material Kiselbrons och aluminiumbrons

Ort Eskilstuna

Brukare Domstolsverket, Eskilstuna tingsrätt Fastighetsägare Fastighets AB Stenvalvet

Konstnär Astrid Göransson

Titel Kom som du är!

Teknik Skulptur, markbeläggning, publikation

Material Mosaikgatsten, patinerad brons, publikation

Ort Stockholm

Brukare Riksdagen, Riksdagsförvaltningen

Fastighetsägare Riksdagsförvaltningen

Förteckning 2

Genomförda icke-statliga konstprojekt 2022

Konstnär Ilja Karilampi

Titel FolkFigur

Teknik Digitalt konstverk

Material 3D-animering, blockkedjeteknik

Ort Online

Konstnär Anne Duk Hee Jordan och Pauline Doutreluingne

Titel Brakfesten/La Grande Bouffe

Huvudprojekt Ur himlen, ner i jorden

Teknik Film, skulptur, installation

Material Trädstammar, trä och organiskt material

Ort Södra Hällarnas naturreservat, Gotland

Konstnär Urbonas studio

Titel The Swamp Observatory

Huvudprojekt Ur himlen, ner i jorden

Teknik Digitalt konstverk

Material AR (Augmented Reality), digital film, prints

Ort Visby

Konstnär Ulrika Sparre

Titel Jag väntar under stjärnorna

Teknik Skulptur

Material Diabas, fluorescerande färg, UV-belysning

Ort Björneborg

Brukare Björneborg Folkets Hus och Park

Fastighetsägare Föreningen Folkets Hus och Park i Björneborg

Konstnär Åsa Cederqvist

Titel Gränslandet

Teknik Installation och landskapsgestaltning

Material Rostfritt blankglödgat stål, lackat järn, tegelkross, trä, planteringar

Ort Heby

Brukare Heby Folkets Park

Fastighetsägare Föreningen Folkets Hus och Park i Heby

Konstnär Linda Persson

Titel Let’s face it

Teknik Skulptur

Material Granit, diabas, gnejs

Ort Huskvarna

Brukare Huskvarna Folkets Park

Fastighetsägare Föreningen Huskvarna Folkets Park

Tabell 6

Antal konstnärer som har fått skissuppdrag och kontrakt i statliga projekt 2022

fått skissuppdrag

* Samtliga konstnärer inom Samarbete med fastighetsägare (1% regel)

Kommentar: Indelningen i denna tabell har ändrats jämfört med tidigare år för att återspegla återrapporteringskrav i Statens konstråds regleringsbrev för konstprojekt inom kategorierna statligt respektive icke-statligt lokalbruk och därför redovisas endast år 2022.

Tabell 7

Antal konstnärer som har fått uppdrag i icke-statliga projekt 2020–2022

Tabell 8

Samarbete med fastighetsägare (1%-regeln) 2020–2022 (belopp i tkr)

Privata fastighetsägare (PF)*

Kommentar: Fördelningen av belopp per år baseras på datum för upprättande av skissavtal respektive genomförandeavtal. Skiss bekostas av Statens konstråd medan genomförande bekostas av fastighetsägaren (1%-regeln). Under 2022 har inga nya genomförandeavtal tecknats med statliga fastighetsägare vilket främst beror på långa ledtider för projektering och byggande.

* Privata fastighetsägare som bygger för statlig verksamhet

Tabell 9

Avslutade konstprojekt 2020–2022 fördelade per län

Tabell 10

Uppdrag till konstnärer i avslutade projekt 2020–2022 (statliga/icke-statliga) fördelat på kön

En jämn fördelning av uppdrag till kvinnor och män är svår att uppnå på grund av att upphandlingslagstiftningen ger begränsade möjligheter att använda kön som urvalskriterium.

1.4 Konstnärers och kulturskapares villkor

Konstnärers och kulturskapares villkor är ett integrerat perspektiv i hela Statens konstråds verksamhet, såväl i arbetet med kollektioner och konstprojekt som i förvaltning och bevarande av den offentliga konsten. En viktig fråga för konstnärer är utformningen av dels de avtal som tecknas för skiss och genomförande, dels utlysningar av nya konstprojekt (upphandlingsunderlag). I samarbetsavtalen med de statliga aktörerna har Statens konstråd redan med avtalen säkerställt att konstnärerna som anlitas för offentliga gestaltningsuppdrag ska få skäliga arbetsvillkor och skälig ersättning. Detta vinnlägger vi oss om i alla våra avtal med konstnärer. Uppdateringar sker löpande och en dialog under 2022 med Konstnärernas Riksorganisation KRO har lett till att vissa avtalsskrivningar kommer att uppdateras under 2023. Vårt arbete för att värna konstnärers villkor inspirerar andra. Helsingfors stad ser för närvarande över sina avtal med Statens konstråds exempel som utgångspunkt.

En följd av att samrådsgrupperna ofta önskar så många skissande konstnärer som möjligt är att en större mängd konstnärer än tidigare bjuds in till varje uppdrag vid utlysningar av nya konstprojekt. Detta har bidragit till att öka antalet uppdrag för konstnärer och främjar en större mångfald av konstnärliga uttryck under skissarbetet. Att stärka konstnärers villkor är centralt också inom förvärvs- och programverksamheten och i de uppdragsbeskrivningar, ramverk för samarbeten och avtal för medverkandeersättning som formuleras här.

Statens konstråd bidrar även till att stärka konstnärers villkor genom att, som framhållits, skapa möjligheter för konstnärer att medverka från tidiga skeden i olika planoch byggprocesser. Vi kan genom våra uppdrag också bidra till att en större mångfald av konstnärer ges möjlighet att möta publiken och utveckla sina konstnärskap genom arbete med offentlig konst. Många konstnärer arbetar idag processbaserat, alltså inte med till exempel måleri eller grafik som i högre grad har förutsättningar att omsättas på konstmarknaden. Projektet Vad gör en park? gav skiss-och gestaltningsuppdrag åt tre lokalt förankrade konstnärer under pandemin, en tid då många kulturskapare påverkades negativt ekonomiskt. Konstnärskapen i projektet är processbaserade och projektet utgjorde en form av stöd för konstnärer som arbetar i en teknik och skala som inte går att sälja på samma sätt som exempelvis stafflikonst. Två av konstnärerna kunde utveckla sin konstnärliga praktik genom att få arbeta med storskaliga offentliga gestaltningar, något de sedan tidigare inte hade större erfarenhet av. En av konstnärerna fick dessutom möjlighet att vidareutveckla en tidigare skiss av en visionär lekmiljö hon gjort i samarbete med Statens konstråd.

Statens konstråds deltagande i utbildningar, nätverk och samverkansgrupper om konst i plan- och byggprocessen ökar andra yrkesgruppers insikter i och kunskap om konstnärernas villkor och hur konstnärliga kompetens kan bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. (Se vidare kapitel 3.5 och 5.5 för utbildningssamverkan.)

Genom förvärv, konstkollektioner och tillsyn stärks även förutsättningarna för att konstnärer över lång tid ska kunna erhålla individuell visningsersättning. Denna ersättning baseras på att konstnärer inrapporterar till upphovsrättsorganisationen Bildupphovsrätt vilka offentliga konstverk som de har sålt till kommuner, regioner, staten eller kyrkan

och på vilka platser dessa visas för allmänheten. I Statens konstråds verksamhet innebär den individuella visningsersättningen att den statliga samlingen och den byggnadsanknutna konsten årligen genererar betydelsefulla inkomster för yrkesverksamma konstnärer i hela landet.

1.5 Nyförvärv till samlingen – 100 000 verk skildrar Sverige av i går, i dag och i morgon

Den statliga offentliga konstsamlingen kan upplevas av tiotusentals anställda och andra som besöker statliga myndigheter under årets alla dagar och i alla delar av landet. Statens konstråd förvärvar årligen cirka 150 konstverk av konstnärer som är yrkesverksamma inom svenskt konstliv. Konstverken införlivas med samlingen och ingår i nya konstkollektioner som placeras på statliga myndigheter. Alla inköp av konstverk görs utifrån en fastställd förvärvs- och jävspolicy och bedöms av ett flertal personer.

Målsättningen är att förvärven ska hålla hög konstnärlig kvalitet och spegla konstens olika uttryck och tekniker. Övergripande ska de även främja jämställdhet, mångfald och en god geografisk spridning över hela landet. Nyförvärven är därmed viktiga för ett inkluderande konstliv och ger möjligheter att synliggöra aspekter som till exempel representation och ålder i relation till olika synssätt på konstnärlig kvalitet i vår tid.

Under 2022 har huvudsakligen två förvärvsmetoder tillämpats. Den ena metoden är etablerad sedan flera decennier och innebär att sju konstkonsulter, verksamma i olika regioner, föreslår verk för inköp. Detta sker löpande över året i syfte att snabbt och flexibelt kunna etablera lokala och regionala kontakter med konstnärer och utställningsplatser över hela landet. Den andra metoden baseras på analyser av samlingen i syfte att göra strategiska bedömningar inför nyförvärv av konstverk. Sådana analyser kan handla om konstnärskap som inte är representerade i samlingen eller som inte har köpts in under lång tid. Det kan också handla om samtida konstnärliga uttryckssätt och strömningar med hög relevans i vår samtid.

De särskilda utlysningar som gjordes 2021 med möjligheter för konstnärer och gallerier att föreslå konstverk för förvärv har tyvärr inte kunnat tas vidare under 2022. Fortsatta satsningar av detta slag har visat sig vara alltför resurskrävande för att kunna genomföras inom ramen för ordinarie anslag. Förvärvsuppdraget under pandemin har dock fått fortsatt uppmärksamhet 2022 av bland annat Sveriges konstkonsulenter som i november bjöd in Statens konstråd till ett seminarium, där även flera konstnärer, Moderna Museet och Region Västra Götaland medverkade, för att diskutera den betydelse som de utökade offentliga konstförvärven har haft för konstnärers villkor i hela landet.

Förvärv av konstverk till Statens konstråds samling har stor betydelse för ett levande konst- och kulturliv i hela landet. Under året har ett flertal museer och konsthallar i Sverige och internationellt lånat verk från Statens konstråd till utställningar. Det gäller både lån av nyförvärv från de senaste åren och äldre verk för retrospektiva utställningar. Som exempel kan nämnas Norrköpings konstmuseums retrospektiva utställning med konstnären Katarina Norling (1963–2019), som öppnade i november 2022 och som visar

både inköpta och beställda verk av Statens konstråd. Även Havremagasinet i Boden och Skissernas Museum i Lund har under 2022 visat Statens konstråds utställning med ett stort urval verk från Coronasamlingen. Sammantaget illustrerar detta att Statens konstråds förvärv håller minst samma höga kvalitet som museernas samlingar och konstinköp. Utställningarna med verk ur Coronasamlingen bidrog till att öka kunskapen om och intresset för förvärvsverksamheten och statens samling av inköpt offentlig konst brett i både norra och södra Sverige. Under 2022 har konstnärer som köptes in till Coronasamlingen 2021 bekräftat att inköpen var ekonomiskt viktiga för deras möjligheter att verka som kulturskapare.

1.6 Konstansökningar och konstkollektioner – mötet med konsten i vardagen

Alla statliga myndigheter kan ansöka om konstkollektioner med verk från Statens konstråds samling. Därigenom får konstsamlingen en bred spridning till olika offentliga miljöer som högskolor och universitet, domstolar, arbetsförmedlingar och ambassader. Konstkollektionerna tas fram i dialog mellan Statens konstråds konstkonsult och myndighetens samrådsgrupp. Resultatet kan liknas vid utställningar, individuellt anpassade efter myndigheternas olikartade miljöer, byggnader och verksamheter.

Efterfrågan på nya konstkollektioner har under 2022 varit stor, större än före Coronapandemin. En orsak är en generellt uppdämd efterfrågan efter två års restriktioner. Vår bedömning är att pandemin även på nya sätt har synliggjort den offentliga konstens

Konstnären Ella Tillema framför sitt konstverk Evig sommar, inköpt till Coronasamlingen 2021. Hon intervjuades av SVT Nyheter/Kulturnyheterna under 2022 där hon uttryckte att hon ser en ära och glädje i att verket får hänga i en offentlig miljö. Hon sa ytterligare: “Det räddar också min ekonomi”.

betydelse för hållbara och stimulerande arbetsmiljöer. Inkomna ansökningar har en geografisk spridning över hela Sverige, från Kiruna till Malmö.

Bland myndigheter som under året har ansökt om konst finns flera nybildade, som till exempel Myndigheten för psykologiskt försvar. Under 2022 har också flera större konstkollektioner på platser som är mycket tillgängliga för allmänheten kunnat slutföras. Bland dessa kan nämnas Biologihuset på Umeå universitet, nya campus Albano på Stockholms universitet och Socialhögskolan på Lunds universitet. Under året har arbete inletts för att underlätta att skapa synergieffekter mellan konstkollektioner och byggnadsanknutna konstverk i de fall processerna pågår parallellt. Ett exempel på detta är konstprojektet och kollektionen för det nya Forum Medicum vid Lunds universitet.

Som även redovisas i kapitel 2 om tillsynsverksamheten har Statens konstråds konstlager flyttat 2022 och inryms för tillfället i temporära lokaler hos Riksantikvarieämbetet, Svensk museitjänst (SMT). Detta har lett till att konsthanteringen tyvärr tar längre tid än normalt och att möjligheterna att påbörja nya konstkollektioner för närvarande är begränsade. I april 2023 flyttar lagret till en permanent lokal hos SMT vilket på sikt kommer att lösa dessa problem.

Som exempel på genomförda ansökningar 2022 kan nämnas en omfattande konstkollektion för SMHI:s renoverade och ombyggda lokaler i Norrköping. Som blickfång i entrén finns en stor skulptur i högblankpolerat rostfritt stål av konstnärsduon Bigert & Bergström med titeln In Memory of a Melted Mountain, Kebnekajse, inköpt 2019. I kapprummet intill hänger en mindre målning med titeln Norrländskt landskap av den återupptäckta konstnären Vera Frisén (1910–1990). Totalt innehåller konstkollektionen 125 verk med en stor variation av uttryck som spänner över poetiska bildvärldar till skildringar av vår tids klimathot. SMHI har nyligen återkopplat till Statens konstråd att de är mycket nöjda med både processen och resultatet. Konstkollektionen för SMHI är ett bra exempel på hur en kollektion på olika plan kan anknyta till myndighetens verksamhet och bidra till att belysa och ge nya perspektiv på både aktuella och tidlösa frågor.

Myndigheternas stadiga intresse att förnya sina konstkollektioner är ett uttryck för att verksamheten uppskattas och värdesätts. Sammantaget kan alla cirka 100 000 statliga offentliga konstverk som visas på de statliga myndigheterna liknas vid en enorm utställning. Totalt sett visas och tillgängliggörs ca 80 % av samlingen, att jämföra med att museer i allmänhet klarar av att visa ca 5 % av sina samlingar. Konstkollektionerna är betydelsefulla också utifrån den möjlighet de ger för fler att delta i kulturlivet. Den stora mängden konstkollektioner som produceras i dialog med samrådsgrupper varje år ger många människor möjlighet att påverka utformningen av offentliga miljöer i alltifrån häkten och universitet till länsstyrelser och ambassader. Även variationen av de många konstnärliga uttryck och berättelser som konsten tillför på arbets- och studieplatser och platser där medborgare möter myndigheter bidrar till hur kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. Verksamhetens resultat har därmed kvalitativ relevans för uppfyllandet av statens mål för politikområdet gestaltad livsmiljö. Konstkollektionerna på statliga myndigheter utgör dessutom ett viktigt komplement till det kulturutbud som konsthallar och museer i större städer erbjuder. Genom konstkollektionerna främjas ett obundet och dynamiskt kulturliv med yttrandefriheten som grund, vilket är av betydelse för kulturlivets utveckling och förnyelse i hela landet.

Tabell 11

Konstkollektioner – ärendestatus inkomna, avslutade, pågående och väntande ansökningar per 31 december

*Konstkollektioner som har avslutats genom att mottagande myndigheter har tilldelats vårdsansvar.

** Konstkollektioner som ej har avslutats genom att mottagande myndigheter har tilldelats vårdsansvar.

*** Väntetid definieras enligt datum från inkommen ansökan till datum när ansökan har tilldelats en konstkonsult.

Tabell 12*

Antal avslutade konstansökningar 2022 per län inkl. belopp på placerad konst

avslutade

avslutade

*Tabellen är ny för 2022 och därav saknas uppgifter för 2020–2021.

Diagram 1

Konstkollektioner – antal placerade konstverk i avslutade konstansökningar 2020–2022

Kommentar: Antalet placerade konstverk 2022 har minskat på grund av pandemins efterverkningar och flytt av konstlagret.

Diagram 2

Konstkollektioner – inköpsvärde tkr för placerade konstverk i avslutade konstansökningar 2020–2022

Kommentar: Jämför kommentar i diagram 1.

Tabell 14

Antal inköpta konstverk under 2022 fördelade på teknik

Tabell 15

Inköpta konstverk under 2022 fördelade på län enligt antal och kostnad

Tabell 16

Antal konstnärer, inköpta konstverk och inköpsvärde 2020–2022 fördelade på kön

1.7 Kvalitativa resultat

• Det stora antalet konstnärer som söker Statens konstråds skissuppdrag visar på konstnärers stora engagemang och intresse för statliga gestaltningsuppdrag och viljan att samverka med Statens konstråd.

• Nya samverkansavtal med Statens fastighetsverk och Jernhusen som läggs till de redan existerande med Akademiska hus och Fortifikationsverket visar på att det finns en stark och tydlig vilja hos statliga fastighetsförvaltande myndigheter och bolag, att genom att avsätta upp till en procent av investeringsmedlen integrera konst som ett led i arbetet med att uppnå målen för politiken för gestaltad livsmiljö och Agenda 2030. Det finns ett tydligt samband mellan antal konstnärliga gestaltningsuppdrag och mångfalden av konstnärliga uttryck och praktiker. Detta innebär i sin tur en förstärkning av konstnärernas villkor och medborgares möjligheter att på olika sätt uppleva konst av hög kvalitet i sin vardag.

• De nya samverkansavtalen visar att statliga fastighetsaktörer har ett högt förtroende för Statens konstråds konstnärliga expertkompetens och ser rutiner för nära samverkan som en förutsättning för att satsa på integrerad konstnärlig gestaltning.

• Att Akademiska Hus valde att under året förnya avtalet med Statens konstråd är ytterligare ett uttryck för både viljan att integrera konst och förtroendet för Statens konstråd.

• Det positiva gensvaret på metodstödet Offentlig konst – handbok för statliga beställare från såväl staten som regioner och kommuner visar på värdet av Statens konstråds expertkompetens i arbetet med att främja konstens integrering i plan- och byggprocesser.

• Vår bedömning är att intresset också från privata fastighetsägare som bygger för statlig verksamhet att samarbeta med Statens konstråd utifrån enprocentsprincipen är en indikator på kvaliteten i myndighetens arbete. Att en extern finansiär väljer att stödja ett projekt är ännu ett uttryck för det höga förtroende som finns för myndighetens konstnärliga expertkompetens.

• Vår bedömning är att Statens konstråds aktiva arbete med att integrera konst utifrån den helhetssyn politikområdet gestaltad livsmiljö innebär har resulterat i att nya konstprojekt genomgående sker i miljöer med en hög grad av offentlighet och på ett sätt som bidrar till väl gestaltade livsmiljöer. En tydlig indikator för detta är att konstnärer i nya konstprojekt 2022 har fått möjligheter att delta i tidiga programoch planeringsskeden. Detta främjar också konstnärers arbetsvillkor och skapar bättre förutsättningar för konstnärlig kvalitet.

• Pilotprojektet Norrbotniabanan visar på värdet av att konstnärer ges möjlighet att delta i väldigt tidiga skeden. Projektet bidrog till nytänkande och innovation redan i planeringsarbetet. Att skapa tidiga möten mellan olika kompetenser för att utifrån ett helhetsperspektiv integrera konst i människors närmiljöer är en viktig del av att skapa långsiktigt hållbara, gestaltade livsmiljöer i hela landet.

• Arbetet med att utveckla former för delaktighet och lokal förankring i konstprojekten för Folkets hus och parker och i de tillfälliga projekten på Gotland har bidragit till ökad delaktighet hos större och bredare publikgrupper, inte minst barn och unga. Att dessa konstprojekt har fått stor uppmärksamhet, både bland bred allmänhet och i lokala media, utgör en indikator på satsningarnas betydelse.

• Den kunskapsutvecklande processen i samrådsgrupperna som tillsätts för alla konstprojekt ger beställare och brukare möjlighet att vara delaktiga. Konstnärernas skissförslag presenteras alltid för rådgivande beslut i samrådsgrupperna som ofta också deltar vid mitt-i-skiss-presentationer där konstnärliga vägval diskuteras. På så sätt är Statens konstråds arbete med val av konstnärlig gestaltning till stor del en demokratisk process där inte minst brukare ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön.

• Att Statens konstråds projekt Future Island har fått internationell uppmärksamhet och presenterats på välrenommerade internationella institutioner och biennaler är ett bevis på hur Statens konstråds arbete resulterar i relevanta, nyskapande projekt med hög konstnärlig kvalitet. Future Island är ett av flera exempel där Statens konstråd ser att arbete med offentlig konst ger effekt redan under produktionstiden av verken, det vill säga innan den konstnärliga gestaltningen kommit på plats. Omfattningen av fördjupande samtal och forskning om projektet indikerar att Future Island i hög grad har lett till oväntade resultat som i ett större perspektiv bidrar till förnyelse av både området offentlig konst och gestaltad livsmiljö.

• Genom att aktivera projekt under arbetsfasen, likt presentationen av en prototyp för Rainbow Snake i Göteborg, bjuds medborgare in att möta och diskutera konsten redan innan den kommit på plats. Medieuppmärksamheten visar på projektets relevans och hur det svenska konstlivet vitaliseras när internationellt kända konstnärer ges möjlighet att skapa offentliga verk i Sverige.

• Den omfattande medieuppmärksamheten kring det digitala konstverket FolkFigur visar på hur Statens konstråds utforskande arbete med offentlig konst främjar konstnärlig förnyelse.

• Under 2022 har ett flertal konsthallar och museer lånat verk i samlingen, både nyförvärv och äldre verk, vilket indikerar att samlingen har hög kvalitet och relevans. Utställningarna med verk ur Coronasamlingen bidrog till att öka kunskapen om och intresset för statens konstsamling.

• Nyförvärv till statens konstsamling är viktiga för ett inkluderande konstliv och ger möjligheter att synliggöra aspekter som till exempel jämställdhet, representation och ålder i relation till olika synssätt på konstnärlig kvalitet i vår tid. I arbetet med nyförvärv är det avgörande att inköpen speglar den stora mångfalden av uttryck, berättelser och erfarenheter som återfinns i den samtida konsten. Sammantaget utgör detta en kvalitet som är grundläggande för att en mångfald av människor i hela samhället ska uppleva samlingen som relevant.

• Konstnärer som köptes in till Coronasamlingen har under året bekräftat att detta innebar en avgörande skillnad för deras möjligheter att verka som kulturskapare. Detta är en indikator på hur förvärv av konstverk till Statens konstråds samling har stor betydelse för ett levande konst- och kulturliv i hela landet och på myndighetens främjande av konstnärers villkor.

• Myndigheternas stadiga intresse att förnya sina konstkollektioner och den stora mängden konstkollektioner som produceras varje år visar att Statens konstråds verksamhet är relevant och värdesätts brett i samhällets olika delar och är en indikator på hur verksamheten bidrar till att nyskapande konst av hög kvalitet ska finnas i alla delar av vårt samhälle.

• Arbetet med konstkollektionerna ger genom samrådsgrupperna på myndigheterna många människor möjlighet att påverka utformningen av offentliga miljöer. Vår bedömning är att konstkollektionerna är betydelsefulla för det nationella kulturpolitiska målet att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling och att verksamhetens resultat har kvalitativ relevans för uppfyllandet av statens mål för politikområdet gestaltad livsmiljö.

2. Tillsyn och vård av statens offentliga konstsamlingar – Statens konst-

råd verkar för ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas

Statens konstråd ska särskilt förteckna samlingar av konst och konsthantverk som tillhör eller understöds av staten, och ha tillsyn över sådana samlingar och över hur statliga organ vårdar konstverk som tillhör staten och som är fast anbringade.9 Statens konstråd har tillsyn över myndigheternas vård av konst som tillhör staten och som inte står under tillsyn av någon annan myndighet. Statens konstråd ska ge myndigheterna råd om vården av denna konst.10

2.1 Introduktion

I detta kapitel redovisas verksamhetsgrenen Tillsynsverksamhet. Denna verksamhet innefattar dels tillsyn över statliga myndigheters vård av statlig, inköpt (lös) konst som är placerade på myndigheter, dels byggnadsanknuten (fast) konst som utgör tillbehör till statligt ägda fastigheter och byggnader. Liksom i de övriga kapitlen redovisas här även Statens konstråds samverkansarbete.

Den offentliga konsten är ett levande kulturarv, tillgängligt för människor som bor och lever i hela landet. Den rymmer en mångfald av betydelsefulla värden, såväl konst- och kulturhistoriska som sociala och ekonomiska. Området är tvärdisciplinärt och involverar en mängd aktörer och yrkesgrupper inom offentlig konst och kulturmiljövård – fastighets- och förvaltningsbolag, arkitekter, antikvarier, konservatorer, forskare och konstnärer. Genom samverkan med dessa kan Statens konstråd aktivt och långsiktigt stärka förutsättningarna för att den offentliga konsten bevaras, används och utvecklas som värdefulla delar av det moderna samhällets kulturmiljöer i hela Sverige.

Samlingen av inköpt konst består av cirka ett hundra tusen konstverk placerade på drygt två hundra statliga myndigheter och ca ett hundra svenska utlandsmyndigheter. Statens konstråd har tillsyn över myndigheternas vård av samtliga dessa konstverk och ska verka för att de vårdar konsten väl. Verksamheten innefattar dels rådgivning, dels kontroller av inventeringar, skador och förluster.

Antalet byggnadsanknutna konstverk beställda av Statens konstråd sedan verksamheten startade 1937 uppgår till cirka två tusen konstverk. Tillsynen innefattar statliga fastighetsförvaltande myndigheter och rådgivning till fastighetsförvaltande statliga bolag och privata bolag som äger före detta statliga byggnader med byggnadsanknuten offentlig konst.

9 Förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd.

10 Förordning (1990:195) om vård av statens konst.

2.2 Myndigheternas vård av statens offentliga konstsamlingar

Rådgivning till konstansvariga på statliga myndigheter

Statliga myndigheter som har statligt ägd offentlig konst ska utse en konstansvarig person med ansvar för vård av konsten. Det gäller såväl universitet och högskolor som ambassader, kriminalvård och andra myndigheter. Den konstansvarige ansvarar för myndighetens genomförande och inrapportering av årliga inventeringar, skador och förluster samt återlämnande av konstverk och nya konstansökningar. Alla nya myndigheter som tillkommit i tillsynsregistret under 2022 har utsett en konstansvarig, vilket visar att tillsynsverksamheten når ut till nya myndigheter som innehar statlig offentlig konst. Samtliga statliga myndigheter som innehar statlig konst har utsett konstansvariga.

För att skapa goda förutsättningar för myndigheterna bjuds konstansvariga in till utbildningar vid två tillfällen per år. Sedan pandemin genomförs dessa utbildningar digitalt. Detta gör det betydligt lättare för ett stort antal personer i hela landet att delta. På utbildningarna får de konstansvariga nödvändiga kunskaper i både vård och hantering samt regelverk och administration av statens offentliga konstsamlingar. Därutöver ges de möjlighet att utbyta erfarenheter och lärdomar kring rollen som konstansvarig samt grundläggande förståelse för den offentliga konsten och de nationella kulturpolitiska målen. Vår bedömning är att de senaste årens ökade digitalisering inom staten ger högre effektivitet i tillsynsverksamheten och bättre service för myndigheternas konstansvariga.

Tabell 17

Procentuellt antal myndigheter i tillsynsregistret som har beslutat om konstansvarig 2020–2022*

*Kommentar: Vid årsskiftet 2022/2023 ingick 218 myndigheter i tillsynsregistret, en ökning med 13 myndigheter jämfört med 2021/2022. Av dessa är det 208 myndigheter som innehar statlig konst och som ska rapportera att årliga inventeringar har utförts (jfr med diagram 3).

Myndigheters inventeringar och årliga rapporteringar

Enligt 4 § i SFS 1990:195 ska statliga myndigheter förteckna sitt innehav av statlig konst, årligen inventera det och lämna uppgift om innehavet till Statens konstråd. Genom Konstdatabasen rapporterar de konstansvariga det årliga utfallet av sina inventeringar till Statens konstråd som därefter följer upp eventuella brister.

Efter att pandemirestriktionerna avskaffades i februari 2022 har det varit betydligt lättare för myndigheterna att utföra de årliga inventeringarna. Bedömningen är att detta kommer att innebära förbättrade förutsättningar att under kommande år aktivt förebygga och upptäcka skador och förluster av statlig konst. Resultatet för myndigheters inventeringar 2022 är bättre än föregående år.

*Kommentar: Vid årsskiftet 2022/2023: 208 myndigheter med innehav av statlig konst. Mörka staplar representerar inkomna årliga inventeringsrapporter, ljusa staplar ej utförda inventeringar.

Skador och stölder

Säkerheten på statliga myndigheter är generellt god och uppenbara stölder förekommer i låg omfattning. Statens konstråd har ett löpande samarbete med polisen för att bevaka och återföra statlig offentlig konst till staten i de fall sådana konstverk upptäcks vara till försäljning hos till exempel auktionsverk och pantbanker. Om ett verk trots aktiva eftersökningar inom en myndighet inte kan återfinnas, eller om det upptäcks stulet, gör myndigheten en polisanmälan med kopia till Statens konstråd.

Antalet polisanmälningar har under 2022 ökat något, dock inte till en avvikande nivå. Polisanmälningar utgör en viktig indikator på att myndigheterna utför inventeringarna väl och att förluster upptäcks.

Lagerhållning av konst

Antalet lagerställda konstverk på Statens konstråds lager har ökat markant under 2022. Detta beror dels på det stora antalet nyinköp i och med regeringsuppdraget 2021 att förvärva konstverk i syfte att stötta det svenska konstlivet under coronakrisen, dels oförändrade önskemål från myndigheter att återlämna konst, dels att färre antal konstverk har kunnat utplaceras i konstkollektioner 2022 jämfört med tidigare år (jfr med konstansökningar i kapitel 1.6). Den årliga inventeringen av 20 096 lagerställda verk (2022-12-08) utfördes genom selektiva stickprov. Samtliga inventerade konstverk kunde lokaliseras.

Diagram 3

Myndigheters årliga inventeringsrapporter till Statens konstråd 2020–2022*

Tabell 18

Myndigheters polisanmälningar av saknade och stulna verk 2020–2022

Tabell 19

Antal lagerställda* konstverk per 31 december 2020–2022

År 2020 2021 2022

*Kommentar: Lagerställda konstverk består huvudsakligen av returnerad konst, jfr med tabell 21 – Returnerade konstverk från myndigheter 2020–2022

Tabell 20

Antal nyinköpta konstverk som per 31 december 2020–2022 lagerhållits längre än tre år (utan placering på myndigheter)

År 2020 2021 2022

Antal konstverk 22 31 57*

*Kommentar: Ökningen 2022 beror främst på att placeringen av konstverk som köptes för tre år sedan (2020) har försenats av pandemins efterverkningar och flytt av konstlagret.

Antal returnerade konstverk från myndigheter

Myndigheter som inte längre önskar ha kvar statligt ägd offentlig konst ska återlämna konstverken till Statens konstråd för ny placering (SFS 1990:195). Detta sker i regel vid ombyggnad och flytt samt när myndigheter förnyar sina konstkollektioner genom Statens konstråd. För att minimera risken för förluster av konsthistoriska och ekonomiska värden får inga konstverk avyttras eller makuleras av myndigheterna själva. Statens konstråd gör vid återlämnandet en bedömning av konstverkens skick och värden och beslutar därefter om till exempel ny placering, konservering, omramning eller överförande till de statliga museisamlingarna i de fall verken representerar nationellt betydelsefulla kultur- och konstvärden.

Under 2022 har möjligheterna att ta emot returer av konstverk fortsatt begränsats. Både på grund av pandemins efterverkningar och genom att Statens konstråds lager sedan juni 2022 har inrymts i tillfälliga lokaler i Riksantikvarieämbetets verksamhet Svensk museitjänst (SMT) i Tumba i väntan på inflyttning i ny permanent lagerlokal i SMT i april 2023. Det ackumulerade behovet att återlämna konst är idag omfattande och verksamheten behöver tillföras resurser för att kunna möta myndigheternas förväntningar.

Tabell 21

Returnerade konstverk från myndigheter 2020–2022

Kommentar: Liksom under 2020–2021 har antal ärenden 2022 för returnerande av konstverk avsiktligt begränsats för att hantera efterverkningarna av pandemin och bristfälliga lagerytor i samband med flytt.

Stickprov på konstverk placerade på statliga myndigheter

Under 2022 har inte några stickprov kunnat genomföras eftersom Statens konstråds flytt till Skeppsholmen och flytten av konstlagret till Svensk museitjänst i Tumba har tagit mycket tid och personella resurser i anspråk. Stickprov kommer i stället att prioriteras under 2023 med selektiva kontroller av myndigheter med utebliven rapportering av årliga inventeringar och konstverk med höga värden.

2.3 Byggnadsanknuten offentlig konst i samhällets kulturmiljöer

I början av 2022 publicerades Byggnadsanknuten offentlig konst. Metod för värdering utifrån kulturhistoriska och estetiska aspekter. Publikationen är ett resultat av regeringens uppdrag till Statens konstråd och Riksantikvarieämbetet 2020–2021 att verka för att byggnadsanknuten offentlig konst beaktas vid kulturhistorisk värdering. Metodstödet syftar till att underlätta kulturhistoriska och estetiska beskrivningar och analyser av byggnadsanknuten offentlig konst vid kulturhistoriska värderingar. Det baseras på det föregående regeringsuppdraget till myndigheterna 2018–2019 och publikationen Byggnadsanknuten offentlig konst, kunskapshöjande insatser för förvaltning av den offentliga konsten som del av kulturmiljön.

Statens konstråd och Riksantikvarieämbetet har i samverkan arrangerat två digitala utbildningstillfällen under året med fokus på länsstyrelser. Även regioner och kommuner har anmält sig till utbildningarna. Bebyggelseantikvarier, arkitekter, konstvetare med flera som beställer eller utför kulturhistoriska värderingar av byggnadsanknuten offentlig konst har deltagit. Metodstödet presenterades likaså i november på Boverksdagarna med antikvarier, arkitekter och planerare i kommuner som målgrupper. Utbildningar och presentationer av detta slag är viktiga för att långsiktigt förankra och sprida de nya kunskapsunderlag som myndigheterna har utvecklat.

Under 2022 kan vi notera att flera universitetsutbildningar runt om i landet fortsatt använder Statens konstråds och Riksantikvarieämbetets böcker och rapporter om offentlig konst som kulturarv som kurslitteratur. Det gäller bland annat konstvetenskap vid Uppsala universitet, Lunds universitet, Karlstads universitet och Södertörns hög-

skola samt kulturvård vid Uppsala universitet. Samverkan mellan Statens konstråd och Riksantikvarieämbetet har även lett till att myndigheterna regelbundet medverkar som föreläsare vid universitetsutbildningar och under 2022 har detta skett på utbildningarna Offentlig konst som framtidens kulturarv vid Uppsala universitet och Restaureringskonst vid Kungliga konsthögskolan.

Tillsynen över byggnadsanknuten offentlig konst uppgick 2022 till ett trettiotal ärenden. Bedömningar och hantering av offentlig konst i samband med ombyggnader och rivningar samt inventeringar utgör återkommande frågeställningar. Det finns etablerade kontaktytor med samtliga statliga fastighetsförvaltande myndigheter och statliga fastighetsbolag. Under 2022 kan vi även notera att flera bostadsrättsföreningar, privata konsulter och konstnärer har sökt kvalificerade råd i frågor som rör offentlig konst som del av det moderna samhällets kulturmiljöer.

Som exempel på konkreta bevarandeinsatser 2022 av offentliga konstverk kan nämnas Arne Jones kopparskulptur Vertikal komposition (1956) vid Biomedicinskt centrum i Lund. Skulpturen skadades i en storm för drygt tio år sedan och har sedan dess varit magasinerad. På grund av skador och materialutmattning har det inte varit möjligt att restaurera konstverket. I stället har fastighetsägaren Akademiska Hus i samverkan med Statens konstråd, och efter godkännande av konstverkets upphovsrättsinnehavare, framställt en replik i aluminium. Den kommer att placeras invid den nya byggnaden Forum Medicum i Lund som invigs i juni 2023. Projektet är ett nyskapande exempel på hur äldre offentliga konstverk kan bevaras, användas och utvecklas vid ny- och ombyggnader.

Under året har Statens konstråd, tillsammans med Riksantikvarieämbetet, Svenska institutet, Svensk Form, ArkDes samt en inredningsarkitekt, inbjudits av UD att delta i en referensgrupp inför att stolarna ska bytas ut i EcoSoc-salen i FN-högkvarteret i New York. Salen utformades i början av 1950-talet av arkitekt Sven Markelius och stolarna formgavs av möbelarkitekt Elias Svedberg och tillverkades på NK:s verkstäder i Nyköping. 2013 förnyades salens konstnärliga gestaltning med det storskaliga textila konstverket Dialogos av Ann Edholm, beställt av Statens konstråd. Idag är EcoSocsalen ett av FN-högkvarterets mest frekventerade mötesrum vilket har gjort att originalmöblerna har fått irreparabla skador på själva trästommen. För att de nya stolarna ska hålla motsvarande kvalitet som rummets höga kulturvärden fastställdes ett antal kriterier utifrån estetik, funktion och hållbarhet. Referensgruppen tog därefter ställning till en handfull förslag från olika tillverkare och valet föll slutligen på en stol formgiven av inredningsarkitekten och möbelformgivaren Åke Axelsson. De nya stolarna, som tillverkas av Gärsnäs, kommer att levereras till FN under hösten 2023. Framtagandet av de nya stolarna utgör ett innovativt exempel på hur kulturhistoriska, arkitektoniska och konstnärliga aspekter kan vägas samman vid förnyelse och utveckling av värdefulla, offentliga kulturmiljöer.

Allmänhetens engagemang är en ett uttryck för att den offentliga konsten värdesätts i bred mening. Ett exempel på detta är före detta Åkeshovs sjukhus, uppfört 1968 och idag omvandlat till bostadsrättsförening. Efter rådgivande kontakter med Statens konstråd har föreningen under 2022 fått kulturmiljövårdsbidrag av Länsstyrelsen Stockholm och kunnat genomföra en restaurering av ett konstverk utanför fastighetens entré. ”Vi är

supernöjda” konstaterar föreningens projektledare i lokaltidningen Mitt i Bromma (2022-11-18). Ett andra exempel är den offentliga debatten i Dagens Nyheter om konstnären Nils Nilssons väggmålning Dansen från 1935 i den rivningshotade byggnaden Kjellbergska flickskolan i Göteborg. Statens konstråd har tillsammans med fastighetsägaren Akademiska Hus under 2021–2022 medverkat till en kulturhistorisk värdering av konstverket. Debatten i DN och allmänhetens engagemang för bevarande av konstverket har satt in det i ett större perspektiv som bland annat handlar om identitet, historia och Göteborgs moderna kulturarv.

Vår bedömning är att den offentliga konsten i hög grad idag beaktas som kulturarv. Det gäller såväl inom länsstyrelser, kommuner och regioner som fastighetsbolag och antikvariska konsulter. Offentlig konst som kulturarv ingår vidare i ett flertal universitetsutbildningar i kulturvård och konstvetenskap i Göteborg, Karlstad, Lund, Stockholm, Södertörn, Uppsala och Visby. Statens konstråds och Riksantikvarieämbetets fleråriga samverkan har skapat goda förutsättningar för denna utveckling. Genom samordning av kunskapsspridning, tillsyn och rådgivning har myndigheterna proaktivt kunnat öka kunskapen om offentlig konst som kulturarv bland aktörer inom kulturmiljövård och offentlig konst, fastighetsägare och lärosäten.

2.4 Kvalitativa resultat

• Tillsynsverksamheten begränsar resurseffektivt riskerna för skador och förluster av statlig konst på statliga myndigheter. Denna bedömning baseras på att samtliga myndigheter i tillsynsregistret 2022 har utsett konstansvariga, att årliga inventeringar utförs samt att polisanmälningar av förluster och stölder inte har ökat till avvikande nivåer. Att samtliga myndigheter har utsett konstansvariga visar att Statens konstråds tillsynsverksamhet effektivt når ut till både befintliga och nyinrättade statliga myndigheter samt att myndigheterna inser vikten av att ta ansvar för konsten.

• Myndigheter som inte inventerar är en viktig målgrupp i tillsynsverksamheten. Under 2022 har flera myndigheter som inte har inventerat de senaste tre åren inrapporterat att inventeringar har utförts, vilket direkt minskar risken för skador och förluster och ökar kunskapen på myndigheterna om den offentliga konsten.

• Omkring ett hundra personer har 2022 deltagit i digitala utbildningar i vård av statlig konst. Digitaliseringen ger högre effektivitet i tillsynsverksamheten, ökad service för myndigheternas konstansvariga samt ökar kunskapen om den offentliga konsten som kulturarv.

• Det stora antalet personer som arbetar med vård av den statligt ägda konsten på statliga myndigheter bidrar till att tiotusentals personer dagligen ges möjlighet till betydelsefulla konst- och kulturupplevelser i hela landet. Aktiviteten hos de konstansvariga är därför en indikator på hur levande den offentliga konsten är som kulturarv och hur väl Statens konstråd lyckas i arbetet med att bevara, använda och utveckla den offentliga konsten som ett levande kulturarv.

• Allmänhetens intresse för äldre offentliga konstverk och medias engagemang i frågor som rör bevarande av rivningshotade, skadade och stulna offentliga konstverk, exempelvis Nils Nilssons hotade väggmålning Dansen i Göteborg, är ett uttryck för att den offentliga konsten värdesätts som kulturarv i bred mening.

• Att Riksantikvarieämbetets och Statens konstråds publikation Byggnadsanknuten offentlig konst. Metod för värdering utifrån kulturhistoriska och estetiska aspekter nu används i det löpande arbetet på kommuner och regioner och som kurslitteratur på många utbildningar, där Statens konstråds medarbetare på flera av utbildningarna deltar i undervisningen, indikerar att myndighetens fördjupande och kunskapshöjande insatser medverkar till att den offentliga konsten numera anses som en betydelsefull del av det moderna samhällets kulturmiljöer.

3.

Sänkta trösklar för konstupplevelser genom ökad kunskap – Statens konstråd utvecklar och sprider kunskap om offentlig konst

Statens konstråd ska verka för att konsten blir ett betydelsefullt inslag i samhällsmiljön. Myndigheten ska utveckla och sprida kunskap inom området offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer samt främja samtidskonstens utveckling och spridning.11

3.1 Introduktion

I detta kapitel redovisas verksamhetsgrenen Utveckla och sprida kunskap. Inom denna verksamhet medverkar Statens konstråd till utveckling och spridning av kunskap i hela landet med målsättningen att den offentliga konsten ska vara ett betydelsefullt inslag i samhällets gemensamma livsmiljöer och att fler kan delta i samtal om gestaltningen av de gemensamma rummen. Här redovisas också, liksom i de övriga kapitlen, Statens konstråds samverkansarbete. Verksamhetens arbete med mångfald, jämställdhet, barn och unga redovisas separat i kapitel 4.4. Verksamhetens arbete med politikområdet gestaltad livsmiljö och Agenda 2030 beskrivs i kapitel 5.

Under 2022 har vi aktivt arbetat med att utvidga våra målgrupper och nå ut bredare i hela landet. Utöver det kontinuerliga arbetet med genomförarna – tjänstepersoner, konstnärer, konstorganisationer och andra i civilsamhället som arbetar med konstområdet och den offentliga konsten – har vi aktivt arbetat för att nå de vi kallar de nyfikna, en kulturintresserad allmänhet eller de som lever nära offentliga konstverk. Målet är att fler ska veta var konsten finns, ta steget till att uppleva den och stimuleras till att delta i samtal om gestaltning av gemensamma miljöer. Genom att arbeta för ett Statens konstråd som är synligt och inkluderande vill vi sänka trösklarna till konsten. Med en ökad kunskap om, och förståelse för, den offentliga konstens mångfald och kreativitet stärks förutsättningarna för både yttrandefrihet, demokrati och en långsiktigt hållbar utveckling.

Inom verksamheten ingår Statens konstråds arbete med förmedling, metod- och kunskapsutveckling och kunskapsspridande kommunikation. Det är viktigt att betona att kunskapsspridningen är integrerad i hela myndighetens verksamhet och att exempelvis varje enskilt samrådsgruppsmöte, samtal med kommun, region eller statlig fastighetsaktör eller samverkansmöte med andra aktörer i det offentliga, i det privata, i civilsamhället eller med intresserad allmänhet, också innebär aktiv kunskapsspridning. Vi stödjer även både statliga och icke-statliga aktörer som har ett gemensamt intresse av att utveckla lärande och nyskapande processer som kan bidra till att lyfta konstnärernas och den offentliga konstens betydelse när människors livsmiljöer ska förändras.

11 Förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd.

3.2 Programverksamhet i hela landet – kunskapsutveckling och kunskapsspridning genom program och utställningar

Genom Statens konstråds publika program kan en bred publik få ny kunskap om konst. Redskapen för att förmedla kunskapen är flera. Dels uppstår kunskap i möten med konstnärer och personer verksamma inom konstfältet, dels ges nya insikter genom guidningar och andra pedagogiska insatser. Kunskapen tas även fram inom ramen för de forskningssamarbeten som Statens konstråd är del av. Allt detta möjliggör förståelsen av konst på olika sätt. De publika programmen har ägt rum i de nya lokalerna på Skeppsholmen och runt om i landet, i bland annat Blekinge, Gotland, Norrbotten, Skåne och Uppland ofta i samarbete med lokala aktörer. Dessutom har två helt digitala program genomförts i början av året då pandemin hindrade fysiska möten. Flera av de fysiska programmen har haft hybridformat och livesänts, medan andra har dokumenterats och i efterhand webbpublicerats för att bli tillgängliga för en bredare publik. Det största var ett heldagsprogram då vi invigde våra nya lokaler. Det innehöll 17 programpunkter som löpte över en hel lördag i samband med Skeppsholmsdagen i mitten av september då öns många aktörer öppnade upp sina verksamheter. Invigningsprogrammet bjöd uppskattningsvis ett tusental besökare på skräddarsydda konst- och arkitekturvandringar, utställningar, publika samtal, musik, performativa smakupplevelser samt aktiviteter för barn i alla åldrar.

För första gången på över tre decennier gjordes under året två utställningar med verk ur samlingen. I samarbete med Havremagasinet i Boden och Skissernas Museum i Lund presenterades verk ur Coronasamlingen – resultatet av regeringsuppdraget 2021 att köpa konst för 25 miljoner till statens konstsamling. Intresset för utställningarna och den åtföljande publikationen fick stor uppmärksamhet i media. Utställningen och medieuppmärksamheten bidrog till att öka kunskapen om och skapa transparens kring förvärvsverksamheten samt till att lyfta frågor om vad som händer när medborgare möter konst vid besök på en myndighet, hur konsten på ett universitet bidrar till studiemiljön och utbildningen och vad det betyder att varje dag möta konst på sin arbetsplats. Överhuvudtaget synliggjorde utställningen och publikationen samlingsverksamheten, som aldrig tidigare varit föremål för breda förmedlingsinsatser. I de nya lokalerna på Skeppsholmen visades, parallellt med utställningarna, ett mindre urval ur Coronasamlingen. På det här sättet fick en bred publik möjlighet att ta del av konsten innan den placeras ut på myndigheter. I samband med utställningarna arrangerades en rad program som lyfte frågor om betydelsen av offentliga konstsamlingar. I Lund genomfördes även fysiska visningar i stadsmiljö av Statens konstråds offentliga verk. Utställningarna fick genomslag på flera av landets kultursidor. Utställningen i Lund listades av Dagens Nyheter (DN) som en av höstens viktigaste utställningar. (DN 2022-08-21 ”Tio konstutställningar att se fram emot i höst”. Birgitta Rubin skrev: Publiken har nu ”en unik chans att se ett brett urval samlat.”). I Sydsvenska Dagbladet (SDS) 2022-10-15 skrev Julia Svensson: ”Det är rikedomen som gör det här till förmodligen höstens bästa svenska utställning.” Samlingen har aldrig tidigare uppmärksammats på det viset.

Vid invigningen lanserades de två nya programserierna Möt konsten och Möt konstnären – programserier med visningar och samtal i de nya lokalerna på Skeppsholmen i Stockholm. Med utgångspunkt i verk ur Coronasamlingen lyfter Möt konsten frågor om vad det betyder att dagligen möta konst i vardagen: Vilken roll spelar konsten på Arbetsför-

medlingen, för studiemiljön på ett universitet, i låsta rum inom kriminalvården eller som representation av Sverige på en ambassad? Serien ger en unik möjlighet att uppleva konsten innan den placeras ut på myndigheter runt om i landet. Serien Möt konstnären ger publiken tillfälle att möta konstnärer i ett nära samtal om konsten, den konstnärliga processen och vad konstnärens arbete kan betyda för de gemensamma rummen. Utöver detta samarrangerade vi välbesökta program med Konstnärernas Riksorganisation KRO och Konsthantverkscentrum på Skeppsholmen. Vi ser ett fortsatt stort intresse för att bjuda in medarbetare från Statens konstråd att aktivt delta i panelsamtal, föreläsningar och konferenser som arrangeras av externa parter. Medarbetare fungerar även som rådgivare i internationella sammanhang. Vi ser detta som en indikation på att den kunskap som finns hos Statens konstråd har hög kvalitet och relevans för konst- och kulturaktörer som verkar i det offentliga och i civilsamhället, både i Sverige och internationellt.

Programverksamheten omfattade under året även projekt där lokala brukare i hög grad var delaktiga. Det gällde framför allt i arbetet med konstprojekten i folkparkerna och på Gotland, som beskrivs vidare i kapitel 4. Det stora intresset för medverkan i dessa projekt indikerar att Statens konstråd är en högt efterfrågad samarbetspart gällande utveckling och spridning av kunskap om offentlig och samtida konst.

Tabell 22

Antal publika program 2020–2022

*Egenproducerade arrangemang avser endast program där Statens konstråd ensam står som producent.  Samararrangemang avser program där en annan part än konstrådet haft ett betydande inflytande över programmets utformning.

Deltagande i andras arrangemang avser konstrådets medverkan i arrangemang där arrangören är extern.

Tabell 23**

Antal publika program per län 2022

* Egenproducerade och samarrangemang.

** Tabellen är ny för 2022 på grund av att endast digitala program gjordes under pandemin. Därav saknas uppgifter för 2020–2021.

3.3 Publikationer

Under året har Statens konstråd givit ut flera böcker som en del av arbetet med att utveckla och sprida kunskap. Metodstödet Offentlig konst – handbok för statliga beställare, fick stor spridning. Handboken ingår som kurslitteratur på bland annat Södertörns högskolas utbildning i gestaltad livsmiljö. Den används också vid Uppsala universitet där även metodstödet Byggnadsanknuten offentlig konst: Metod för värdering utifrån kulturhistoriska och estetiska aspekter ingår som litteratur i kursen Offentlig konst som kulturarv. Konstnärsrapport: renovering, in-veckling, ut-veckling och efter-utveckling av verket love and devotion på Olaus Petriskolans skolgård skildrar arbetet med ett offentligt konstverk ur konstnärers perspektiv. Coronasamlingen beskriver resultatet av regeringsuppdraget att köpa konst för 25 miljoner kronor under pandemin. Det är första gången Statens konstråd lyfter samlingen och förvärvsverksamheten i en publikation. Antologin Offentligt minne, offentlig konst – Reflektioner om monument och minneskonst i samtiden, publicerad i både svensk och engelsk upplaga, bidrar till ett

fördjupat offentligt samtal om minnesmärken och monument i vår tid. Utöver dessa publikationer har Statens konstråd följt uppdraget till Södertörns högskola att översätta resultatet av forskning som presenterades i boken Omförhandlingar: den offentliga konstens roll efter millennieskiftet. Boken ges ut 2023. Den svenska upplagan ingår i kursen Offentlig konst som kulturarv vid Uppsala universitet.

3.4 Konst för alla – kunskapsspridning genom digitala kanaler

Målsättningen att kultur och offentlig konst ska komma fler till del över hela landet är central för hela verksamheten och återfinns i såväl de nationella kulturpolitiska målen som i Statens konstråds regleringsbrev. Statens konstråd har som huvuduppgift att fler än de som besöker museer och konsthallar ska få uppleva konst i sin vardag. Detta bidrar konkret till att uppfylla det nationella kulturpolitiska målet om allas rätt till kulturupplevelser. Ett konstverk blir betydelsefullt först när människor tar del av det. Genom vårt dagliga arbete med konst i hela landet och genom att kommunicera via vår hemsida och digitala kanaler, når vi personer som inte geografiskt befinner sig i konstverkens närhet.

I arbetet med digitala kanaler skapar vi inkluderande konstupplevelser för en bred allmänhet på ett lättillgängligt vis. Vi har under 2022 fortsatt arbetet med att utveckla innehåll och form för den digitala applikation som initierades 2021, en audioguide som förmedlar offentliga verk beställda av Statens konstråd på olika platser runt om i landet. Genom appen Statens konstråds Audioguide erbjuder vi en verktygslåda för en bred allmänhet att närma sig verk på olika platser runt om i landet. Därmed kan vi över tid för en större publik tillgängliggöra många av de verk som Statens konstråd varit med att utveckla under drygt åtta decennier. Under året har vi även dokumenterat äldre konstnärers röster, då de fått möjlighet att berätta om sina verk. Appen har både bilder och ljudspår och innehåller många olika röster, ofta konstnärernas egna. Den erbjuder olika

slags läsningar av verken men fokuserar också på betraktarens egen upplevelse av verket vilket sänker trösklarna för hur brukare närmar sig och själva tolkar offentliga konstverk. En brukarundersökning som gjordes under 2022 indikerar att röster från konstnärer och medborgare är högt uppskattade och ger nya möjligheter för användarna att ta till sig kunskap om offentlig konst. Under året inleddes ett strategiskt arbete med att utveckla det arkiv som på hemsidan tillgängliggör Statens konstråds konst. Intresset för arkivet har ökat och att tekniskt möjliggöra ett mer komplett arkiv skulle bidra till ökad kunskap om de byggnadsanknutna verken och om de verk som ingår i samlingen.

Kunskapsförmedlingen är central i Statens konstråds externa kommunikationsarbete och synliggörs på hemsidan och genom populära inlägg på sociala medier som Instagram och Facebook där vi sprider kunskap om Statens konstråds samling och verk som är placerade i offentliga miljöer sedan 1937. Följarskaran på Instagram ökar stadigt. Det andra halvåret 2022 har kontot fått 1150 nya följare, det totala antalet är 6914. Räckvidden är dock betydligt större. Under 2022 har 29 779 personer nåtts av Statens konstråds inlägg på Instagram. Inläggen är mycket uppskattade och leder ofta till kommentarer från brukare som möter konsten i sin vardag. På det viset får vi ta del av medborgarnas perspektiv. På Facebook följs Statens konstråd av 11 327 personer, men har under året haft en räckvidd på 53 905 personer. Hemsidan har under perioden 1 januari 2022 till december 2022 använts i 112 548 sessioner, varav 75 084 är nya användare och 37 464 återkommande besökare. Med räckvidd avses det antal som nås av ett inlägg utan att de själva följer kontot. Vi arbetar också själva med att fånga brukarperspektiv, bland annat genom rörlig bild. Exempelvis fångades allmänhetens reaktioner i en kort film när prototypen för verket Rainbow Snake visades i Göteborg.

3.5 Kunskapsutveckling i samverkan med akademin – Statens konstråds utbildnings- och forskningssamverkan

Statens konstråd samverkar med forskare inom akademin. Genom denna samverkan får vi kritiska perspektiv på konsten och kan belysa den i ett akademiskt sammanhang. Att högskolor och universitet väljer att samarbeta med Statens konstråd är ett uttryck för att de bedömer att myndighetens kunskap är relevant. När vi medverkar i utbildningar kan vi bidra till att påverka fältet på sikt genom kunskapsutbyte med nästa generations konstnärer, curatorer, arkitekter, planerare och andra verksamma som möter den offentliga konsten i sina yrkesliv.

Statens konstråd har deltagit i utvecklingen och genomförandet av fortbildningskursen Stads-och landsbygdsutveckling genom konstnärliga processer vid Blekinge Tekniska Högskola (BTH) i Karlskrona. Kursen har tagits fram i ett samarbete med Region Blekinge, Konst i Blekinge och BTH. Inom ramen för kursen undersöktes hur det är möjligt att öka kunskapen om och utveckla nya metoder för att skapa hållbara gestaltade livsmiljöer för både stad och landsbygd. Kursen riktade sig till aktörer verksamma inom stads-och landsbygdsutveckling såsom konstnärer, arkitekter, landskapsarkitekter, tjänstepersoner inom konst och kultur, samt planerare. I samband med kursen arrangerades också flera publika program med lokal förankring.

Statens konstråd har medverkat i undervisning i konstvetenskap vid Södertörns högskola i två kurser på mastersnivå: Konst i det offentliga rummet och Verkligt virtuella rum, vilka bygger på samverkan med aktörer utanför akademin. Vi har även medverkat i undervisning i konstvetenskap vid Uppsala universitet i kursen Offentlig konst som framtidens kulturarv på mastersnivå.

Medarbetare har varit med och utvecklat och undervisat postmasterkursen Art for the More Than Human, som en del av den ettåriga kursen Kollektiva praktiker vid Kungliga Konsthögskolan under våren 2022. Medarbetare vid Statens konstråd har även intervjuats inom ramen för fil.Dr. Ditte Vilstrup Holms treåriga postdok-projekt på Danmarks museum för offentlig konst – KØS – om hur arbete med offentlig konst kan utvecklas.

Inom ramen för samverkan med Formas i forskningsutlysningen Gestaltad livsmiljö – arkitektur, form, design, konst och kulturarv i offentlig miljö (2020–2024), där tio forskningsprojekt ingår, har Statens konstråd i nära dialog med de fyra statliga samverkansmyndigheterna för politikområdet gestaltad livsmiljö följt forskningsprojekten under året. Resultaten beräknas publiceras i slutet av 2024. Projektet MASSA – nya Metoder och konstnärliga Arbetsprocesser för Systemkomplexitet omformar Stockholms Artipelag är ett av de tio projekten. Inom projektet undersöks hur rivningsmassor från tunnelbanebygget i Stockholm kan användas för att skapa konst, väl gestaltade vattenbryn och levande vattenmiljöer. Statens konstråd har under året samverkat med projektets arbetsgrupp i möten och workshoppar.

3.6 Medskapande kunskapsutveckling – Samtidskonstdagarna och Förändringsverkstan

Arbetet med Samtidskonstdagarna och Förändringsverkstan fokuserar på konstaktörernas förutsättningar och utvecklingsmöjligheter. I kunskapsutvecklingen används ett medskapande arbetssätt där konstaktörer med olika perspektiv medverkar för att dela erfarenheter, utbyta kunskaper och utveckla nya arbetssätt. Statens konstråd bidrar med metoder anpassade efter konstaktörernas utgångsläge och behov, samt med generell kunskap om samtidskonstens infrastruktur. Deltagarna bidrar med kunskap om sina respektive lokala sammanhang.

Samtidskonstdagarna är en verksamhet som pågår under hela året med digitala träffar och en årligt återkommande fysisk konferens. Genom Samtidskonstdagarna möjliggör Statens konstråd möten mellan olika konstnätverk och belyser på vilka sätt konstens infrastruktur kan stärkas för att utvecklingen ska ske på ett hållbart sätt på olika nivåer. Årets fysiska träff hade 250 deltagare från hela landet och konstens utveckling inom politikområdet gestaltad livsmiljö som huvudämne. Konferensen innehöll workshoppar om konkreta erfarenheter från konstfältet, presentationer av organisationer såsom Konstfrämjandet, Svensk Curatorsförening och enskilda verksamma inom konstfältet samt en deltagarstyrd agenda där deltagarna själva kunde föreslå samtalsämnen kring angelägna frågor.

Som en del av Samtidskonstdagarna bjöd Statens konstråd under 2022 in alla intresseorganisationer på konstområdet till en serie digitala samtal med syfte att få bättre kunskap och förståelse för varandras arbetssätt, kärnfrågor, resurser och visioner och på så sätt stärka konstens ekosystem i Sverige.

Medskapandet, som är centralt i arbetet med Samtidskonstdagarna, återkom också i Förändringsverkstan – Statens konstråds utbildning i medskapande processledning och förändringsledarskap som myndigheten arrangerar sedan 2020. Många konstaktörer, framför allt när de arbetar i stadsutvecklingsprocesser, med enprocentsregeln eller inom gestaltad livsmiljö, behöver samarbeta med en mängd olika aktörer med andra roller eller perspektiv. Syftet med utbildningen är att stärka konstaktörerna i komplexa samverkansprocesser. Under ca sex månader får kursdeltagarna stöd i form av verktyg, tankemodeller och kollegial coachning inriktade på ett specifikt problem. Under 2022 deltog ca 35 aktörer i Förändringsverkstan: tjänstepersoner som arbetar med offentlig konst på kommunal och regional nivå, fria konstaktörer, konstnärer med flera.

Kunskaper om konstnärers och kulturskapares villkor lyfts förutom inom ramen för Samtidskonstdagarna i samtliga av Statens konstråds konstprojekt där myndigheten bidrar med expertis i kontakter med beställare och samrådsgrupper.

3.7 Statens konstråd uppmärksammas i media och når ut till en bred allmänhet

Statens konstråd har under året som gått omnämnts i media omkring 200 gånger. Detta indikerar att media anser att verksamheten är relevant för en bred allmänhet. Bland annat omnämndes Coronasamlingen i 23 olika artiklar i nationell och lokal media under 2022. Dagens Nyheter uppmärksammade myndighetens nya publika inriktning och flytten till Skeppsholmen i en helsidesartikel den 11 augusti under rubriken Öppet för allmänheten när Statens konstråd flyttar till Skeppsholmen. Mot slutet av året skrev samma tidning om konstrådets uppdrag att ta fram konst till EU-ordförandeskapet under rubriken Sverige gör konstutställning i Europaparlamentet (Dagens Nyheter 2022-12-08).

Det tillfälliga konstprojektet FolkFigur, en NFT, fick stor uppmärksamhet i media. Verket var framför allt ett pedagogiskt projekt som på ett begripligt sätt tillgängliggjorde en ny teknik för en bred publik utan kostnad. Det bidrog till förnyelse av den offentliga konsten och dess uttrycksformer och skildrades av TT med publiceringar i dagstidningar i hela landet, i Sveriges Radios P1 och P4, och SVT:s Kulturnyheterna. Medieuppmärksamheten, i kombination med allmänhetens intresse för verket lyfte frågor om såväl tilllämpningen av ny teknologi inom konstområdet som frågor om konstens kostnader och tillgänglighet.

Skissförslaget Evig anställning vann 2017 tävlingen för permanent konst på station Korsvägen i infrastrukturprojektet Västlänken i Göteborg. Redan då uppmärksammades förslaget stort i svensk och internationell media på grund av dess nyskapande karaktär. 2022 beslöts att förslaget av finansieringsjuridiska skäl inte gick att genomföra. Även detta resulterade i stort intresse från nyhetsmedier inom press, radio och teve. Ett 40-tal artiklar skrevs om projektet i svenska dagstidningar under året, inte sällan med fokus på den offentliga konstens roll.

För att nå ut med kunskap om att myndigheten nu regelbundet erbjuder publika program i Stockholm, affischerades på kulturtavlor i centrala Stockholm. Därigenom spred vi kunskap om samtalsserierna Möt konsten och Möt konstnären, som syftar till att tillgängliggöra konsten för en intresserad publik.

3.8 Kvalitativa resultat

• Det stora intresset för att både delta i och samarrangera Statens konstråds publika program i Stockholm och runt om i landet indikerar att myndighetens kunskapsutvecklande arbete och arbetet med att sänka trösklarna för möten med den offentliga konsten håller hög kvalitet och är av relevans för såväl konstaktörer som allmänheten.

• Det omfattande mediala intresset för Statens konstråds verksamhet och synliggörandet av verksamhetens förmedlande insatser och utställningar som exempelvis Coronasamlingen på olika platser i landet indikerar att det kunskapsförmedlande arbetet vid Statens konstråd är relevant och håller hög kvalitet.

• Statens konstråd har under året som gått omnämnts i media omkring 200 gånger. Detta indikerar att media anser att verksamheten är relevant för breda målgrupper.

• Att publikationer utgivna av Statens konstråd används i undervisningen vid åtskilliga universitet och högskolor indikerar att det kunskapsutvecklande arbetet på myndigheten håller hög kvalitet.

• Statens konstråds medarbetare har i hög grad engagerats av lärosäten, utbildningsinstitutioner samt i professionella sammanhang med yrkesgrupper inom offentlig konst och gestaltad livsmiljö. Detta är ett uttryck för att myndighetens kunskap och erfarenhet efterfrågas, värdesätts och håller hög kvalitet.

• Att högskolor och universitet väljer att samarbeta med Statens konstråd indikerar att de bedömer att myndighetens kunskapsutvecklande verksamhet är relevant för forskningen. Medverkan i utbildningar kan bidra till att påverka fältet på sikt genom kunskapsutbyte med nästa generations konstnärer, curatorer, arkitekter, planerare och andra verksamma som möter den offentliga konsten i sina yrkesliv.

• Det ökande intresset för Statens konstråds digitala kanaler indikerar att en bred publik, utan krav på förkunskaper, finner att verksamhetens digitala tillgängliggörande av den offentliga konsten på olika platser i landet och utomlands är relevant.

• En brukarundersökning som gjordes under 2022 av den nya appen Statens konstråds Audioguide för offentlig konst visar att satsningen är uppskattad och ger nya möjligheter för en nyfiken allmänhet att ta till sig den offentliga konsten över hela landet.

• Det stora intresset för Samtidskonstdagarna och Förändringsverkstan indikerar att Statens konstråds kunskapsutvecklande arbete håller hög kvalitet och är relevant för aktörer inom konstfältet.

4.

Konst för hela landet – Statens konstråd når ut till en mångfald intresserade i hela Sverige och internationellt

Statens konstråd ska redovisa hur myndighetens verksamhet har bidragit till att kulturen ska komma fler till del i hela landet.12 Myndigheten ska i sin verksamhet integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete.13

4.1 Introduktion

I detta kapitel redovisas verksamhetens resultat avseende jämställdhets-, mångfaldsoch barnperspektiv, arbetet med att konsten ska komma fler till godo i hela landet samt internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete. Redovisningen av samverkan integreras här på samma sätt som i den övriga redovisningen.

Jämställdhetsperspektiv utgör en viktig kvalitativ aspekt i Statens konstråds samtliga verksamhetsgrenar. Sedan början av 2000-talet har myndigheten haft en uttalad målsättning att uppnå en jämn fördelning mellan kvinnor och män för konstnärliga uppdrag och inköp av konst till Statens konstråds samling. Myndighetens resultat inom jämställdhetsintegrering har bedömts som mycket goda av bland annat Statskontoret i rapporten Utvärdering av regeringens utvecklingsprogram för jämställdhetsintegration i myndigheter (rapport 2018:17). Det är fortfarande av största vikt att hela verksamheten kontinuerligt bidrar till att nå de jämställdhetspolitiska målen.

Mångfaldsperspektivet är centralt för att Statens konstråds verksamhet ska vara inkluderande och tillgänglig för alla. Det får också stort utrymme i programverksamheten och i arbetet med att främja konstens utveckling och spridning.

Barns och ungas möte med offentlig konst väcker en nyfikenhet som stärker deras egna uttrycksmöjligheter, konstens roll i det gemensamma rummet och barns och ungas möjligheter att påverka våra gemensamma livsmiljöer. Sedan länge arbetar Statens konstråd med att integrera barns och ungas perspektiv i permanenta konstprojekt och konstkollektioner. Barnperspektivet beaktas även inom tillsynsverksamheten, exempelvis som aspekt vid kulturhistoriska värderingar av byggnadsanknuten konst, och i digital och fysisk förmedlingsverksamhet. Flera av 2022 års konstprojekt inom verksamheten för icke-statliga miljöer har haft särskild inriktning mot barn och unga.

4.2 Kultur i hela landet

Statens konstråds verksamhet som har ägt rum under 2022 kan liknas vid en ny årsring som har lagts till den omfattande samling offentlig konst som myndigheten sedan star-

12 Statens konstråds regleringsbrev för budgetåret 2022.

13 Förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd.

ten 1937 årligen har beställt och förvärvat när olika miljöer och byggnader har uppförts runt om i landet. I ett större perspektiv ger denna samling dagligen tusentals människor unika möjligheter att upptäcka, uppleva och beröras av offentlig konst i sina närmiljöer, från de allra tidigaste barndomsåren till den sena ålderdomen, oavsett om man bor på en mindre eller större ort någonstans i Sverige.

Statens konstråd har under 2022 fortsatt aktivt verkat för att nyförvärv till statens konstsamling ska göras i hela landet och för att de konstkollektioner som placeras ut i miljöer och byggnader för statligt lokalbruk ska får en bred geografisk spridning (se kapitel 1.5 och 1.6 för redovisning av förvärv och avslutade konstkollektioner avseende län).

Under 2022 har Statens konstråd färdigställt nya permanenta konstprojekt i Björneborg, Eskilstuna, Heby, Huskvarna, Stockholm och Uppsala. Konstprojekt pågår också i Borås, Göteborg, Härnösand, Jönköping, Lund, Malmö, Stockholm, Umeå, Varberg och Örebro. Nya tillfälliga projekt har skapats på flera håll, bland annat på Gotland och i den digitala sfären. En förstudie har gjorts i Falkenberg och pilotprojektet om Norrbotniabanan har involverat region Norrbotten och Västerbotten och kommunerna längs den 27 mil långa nya järnvägssträckningen.

För att studera möjligheterna att integrera offentlig konst i Specialfastigheters nya typhus som ska byggas runt om i landet har rapporten Omsorg, Agens och Variation: Förutsättningar för konst i SiS-ungdomshem tagits fram. Rapporten skapar grundförutsättningar för att Statens konstråd i samverkan med Specialfastigheter och Statens institutionsstyrelse långsiktigt skulle kunna verka för att offentlig konst kan integreras i nya statliga ungdomshem som ska byggas över hela Sverige, inte minst i landsbygd och glesbygd.

Vandringsutställningen om Coronasamlingen har under 2022 visats i Boden och Lund och ett urval av samlingen har även visats i Stockholm. Ett flertal program har arrangerats i samband med utställningarna, bland annat i form av stadsvandringar med fokus på den offentliga konsten i Lund.

Över hälften av programverksamhetens publika program har genomförts på orter runt om i landet – ofta i form av samarbeten – i regionerna Blekinge, Gotland, Norrbotten, Skåne, Stockholm och Uppland. Utöver dessa har två helt digitala program genomförts som nått publik i hela landet och som varit tillgängliga även för intresserade utanför Sveriges gränser. I våra egna lokaler på Skeppsholmen har vi under året haft 23 helt egenproducerade program och två större program arrangerade tillsammans med andra organisationer – Konstnärernas riksorganisation och Konsthantverkscentrum. Statens konstråd arbete med förmedling i digitala kanaler har skruvats upp och uppmärksammar till stor del konst från olika tider som finns på en rad orter i Sverige. Att ta del av konsten digitalt överbryggar geografiska begränsningar och sänker trösklarna för att uppleva konst. Inga förkunskaper krävs.

Inom ramen för uppdraget att främja samtidskonstens utveckling och spridning arbetar Statens konstråd med hela konstfältet som målgrupp. Aktörer från hela Sverige medverkade i Samtidskonstdagarnas digitala och fysiska dialogträffar. Nätverksutveckling sker bland annat genom samarbete med rikstäckande organisationer som KIS – ett nät-

verk för kommunala och regionala konstinstitutioner utanför storstäderna i Sverige –och Konstkonsulenterna i Sverige. Under 2022 gjordes en särskild insats i Skåne var Statens konstråd rådgivande i bildandet av Konstforum Skåne, en samarbetsplattform för offentlig konst i södra Sverige.

För att förbereda de tre digitala tematiska dialogträffarna inom ramen för Samtidskonstdagarna samarbetade Statens konstråd med Bildkonst Sverige, konstkonsulenter i regionerna Gävleborg, Sörmland, Västernorrland och Uppsala samt Plattform KC SYD och Region Skåne. Två regioner erbjöd dessutom öppna ansökningsförfaranden för att göra det ekonomiskt möjligt för konstnärer och konstaktörer att delta i den fysiska träffen för Samtidskonstdagarna, som i år skedde i Stockholm. Vår bedömning är att regionerna sätter stort värde på att medverka i dessa sammanhang.

4.3 Internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete

Utbytet med konstnärer och konstaktörer i andra länder bidrar till att öka kunskapen i Sverige om den internationella utvecklingen av offentlig konst och konstnärlig gestaltning av samhällets gemensamma miljöer. Statens konstråd gör flera projekt med internationella konstnärer och har fortlöpande kontakter med ett stort antal internationella aktörer som arbetar med konstnärlig gestaltning i offentliga rum. Myndighetens medarbetare medverkar årligen som experter i ett flertal konferenser och seminarier internationellt. Det internationella och interkulturella utbytet och samarbetet utgör sammantaget en viktig grund för utvecklingen av området offentlig konst och gestaltning av samhällets gemensamma livsmiljöer i hela landet och internationellt.

I flera konstprojekt genomför Statens konstråd verk av internationellt erkända konstnärer. Det gäller exempelvis konstprojekten i Västlänken där konstnärskap som Katarina Grosse (Tyskland), Danh Vo (Vietnam/Danmark) och Huan Yong Ping (Kina/Frankrike) finns representerade. I Akademiska Hus nya byggnad Natrium i Göteborg, som samlar universitetets naturvetenskapliga fakultet, arbetar konstnärerna Allora & Calzadilla (Puerto Rico) och Daniel Stegmann Mangrané (Brasilien). I projektet Ur himlen, ner i jorden i Visby, Gotland, utvecklade litauiska konstnärsduon Urbonas Studio samt Berlin-baserade Anne Duk Hee Jordan och Pauline Doutreluingne nya verk. Vidare arbetar Marjetica Potrč (Slovenien) och OOZE Architects (Eva Pfannes och Sylvain Hartenberg, Nederländerna) med verket Future Island för Campus Albano, Stockholm.

Verksamhetens internationella och interkulturella utbyten och samarbeten bidrar till att vitalisera den offentliga konsten i Sverige och internationellt. Internationella konstnärer kan ofta tillföra nya och oväntade perspektiv på offentlig konst och gestaltning när de inbjuds att verka i Sverige. De internationella kontakterna är samtidigt värdefulla för att kunna utveckla fördjupade kunskapsutbyten kring exempelvis demokratiska processer och metoder för brukarinflytande, två centrala utmaningar inom offentlig konst och gestaltning av offentliga miljöer. Under 2022 förberedde Statens konstråd också den utställning av svensk konst som ska visas i Bryssel under Sveriges ordförandeskap i EU 2023. Även denna ger en möjlighet att sprida kännedom om myndighetens verksamhet i internationella sammanhang, samtidigt som myndigheten får ta del av andra internationella erfarenheter.

I programverksamheten är internationella perspektiv och utblickar viktiga och personer från olika länder med olika bakgrunder och erfarenheter medverkar ofta. Under året har bland andra Danh Vo och Marjetica Potrč medverkat i Statens konstråds samtalsserie “Möt konstnären”. Anne Duk Hee Jordan och Pauline Doutreluingne samt Nomeda Urbonas och Gediminas Urbonas har medverkat i programverksamhet som gjorts i anslutning till deras respektive verk i Visby.

4.4 Barn och unga

Flera projekt har under året varit särskilt inriktade på barn och unga. Alla Statens konstråds tillfälliga projekt för 2022 hade ett starkt fokus på denna målgrupp. The Swamp Observatory utvecklades tillsammans med elever från Atheneskolan i Visby och genom workshoppar med Uppsala universitets tvärvetenskapliga forskarskola inom hållbar utveckling. Barnen ritade karaktärerna som fick befolka konstnärerna i Urbonas Studio augmented reality-värld The Swamp Observatory. Verket förhåller sig direkt till barnens perspektiv på de natur- och kulturvärden som finns i det naturområde som på sikt ska bli ett nytt bostadsområde, och kunde upplevas genom en app som fick stor spridning och användes pedagogiskt av flera skolor. Brakfesten, Södra Hällarna, Visby, blev en träffpunkt för förskolor och skolklasser som besökte platsen regelbundet. Delar av konstverket installerades på en skolgård efter förfrågan om att ärva de delar som inte kunde vara kvar på Södra Hällarnas naturreservat efter projektets slut. FolkFigur, NFT-konstverket som beskrivits i kapitel 1.3, var öppet och kostnadsfritt tillgängligt för alla. Verket utvecklades med hjälp av den nya blockkedje-teknologin och var attraktivt inte minst för unga vuxna.

Bland de permanenta konstprojekten som färdigställdes under 2022 kan särskilt verken i de tidigare beskrivna folkparkerna Björneborg, Heby och Huskvarna lyftas fram. Barn och unga deltog i workshoppar under arbetsprocessen med respektive verk och alla verken riktar sig till en ung publik. I Björneborg vill skolan bli ambassadörer för verket och aktivt delta i invigningen 2023. I Heby engagerades barn och unga som medverkande i en performance vid invigningen av verket. I Huskvarna kommer ungdomar som redan använder folkparkens lokaler att i samband med invigningen 2023 skapa och framföra musik för skulpturerna.

Flera av årets program var särskilt riktade till barn, ungdomar och unga vuxna. Programmen i Karlskrona, i form av utställningar och presentationer, baserades på kursen i gestaltad livsmiljö vid Blekinge Tekniska Högskola, som Statens konstråd varit med om att ta fram, och riktade sig till bland annat unga vuxna på campusområdet. Det pågående projektet Future Island kommer att möta många unga vuxna framöver då det är placerat på campusområdet Albano vid Stockholms universitet med 15 000 studenter. Konstnärerna och projektet har inlett ett samarbete med Vetenskapens Hus, som riktar sig till skolbarn med verksamhet om vetenskap inom bland annat hållbarhetsforskning. De erbjuder skolprogram, evenemang, samt helg- och sommarkurser för barn och ungdomar i Stockholms stad och har cirka 72 000 besökare varje år. De förbereder nu ett pedagogiskt program för barn och unga utifrån Future Island

Medarbetare från Statens konstråd deltog i och samarbetade kring utformandet av konferensen Leken först! som hölls i Örebro och samarrangerades med bland annat SLU, Sveriges Arkitekter och Örebro kommun. Där presenterades ett barnperspektiv på Gestaltad livsmiljö.

Även Astrid Göranssons demokratiskulptur Kom som du är!, som visar unga kvinnor som bär in de fem första kvinnliga riksdagsledamöterna i riksdagen, har ett barnperspektiv. En utställning av skisser till verket arrangerades av konstnären i Bjuv i Skåne. Workshoppar med barn genomfördes i ett samarbete med Art Camp – en kostnadsfri aktivitet för barn i Husby Gård. Ungdomarna som besökte Riksplan fick arbeta med sina egna tankar om vem och vad de skulle vilja bära in i Sveriges riksdag. Barn möter också verket i de många skolvisningar som riksdagen erbjuder. Barnperspektivet var en integrerad del av konstprogrammet och en viktig förutsättning för verket.

Som en del av invigningen av Statens konstråds nya lokaler på Skeppsholmen i Stockholm, erbjöds flera workshoppar där barn tillsammans med konstnären Ruben Wätte kunde pröva på eget skapande.

I rapporten Omsorg, Agens och Variation: Förutsättningar för konst i SiS-ungdomshem ges förslag till hur väl gestaltade livsmiljöer kan skapas för ungdomar, personal och anhöriga i SiS-ungdomshem. Viktiga utgångspunkter för rapporten har varit barnkonventionen (Förenta nationernas konvention om barnens rättigheter) och mål 11 i Agenda 2030 som båda värnar om barns och ungas rätt till konst och kultur och väl gestaltade livsmiljöer. Rapporten initierades av Statens konstråd i samband med regeringsuppdraget Hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger (2018–2021).

Alla samarbeten kring permanent konst med Akademiska Hus och de konstkollektioner som görs för landets universitet och högskolor når målgruppen unga vuxna genom studenterna som dagligen möter konsten i sin studiemiljö: på campusområdet, i byggnadernas entréer, atrier, trapphallar, korridorer och studiemiljöer. Exempelvis skapar det permanenta konstverket IO för Ångströmlaboratoriet i Uppsala en miljö där dagligen drygt 3000 studenter vistas.

Avslutningsvis kan nämnas att insatser som Coronautställningen i Boden kan få oplanerade resultat. Utställningen användes som utgångspunkt i undervisningen på det Estetiska Programmet på Luleå gymnasieskola. Studenterna besökte utställningen vid ett flertal tillfällen och använde såväl upplevelserna där som Statens konstråds publikation som arbetsmaterial för egna projekt under hela läsåret 2022–23.

4.5 Jämställdhet

Jämställdhet är ett integrerat perspektiv i samtliga Statens konstråds verksamhetsgrenar. Inom förmedlingsverksamheten används ofta checklistor på könsfördelning, geografi osv som en medveten metod för att få syn på fördelning när det gäller medverkande och urval av talare, skribenter och forskare. I programserien Möt konstnären, som hölls på Skeppsholmen, medverkade 7 kvinnor och 8 män med olika bakgrunder och i olika åldrar.

I konstprojekt eftersträvas jämn fördelning mellan uppdrag till män och kvinnor men upphandlingsregelverket är ett hinder för att styra utfallet då kön inte är ett godtagbart urvalskriterium. Förvärv av konstverk till samlingen utgör en grundförutsättning för att uppnå ett inkluderande konstliv. Inom förvärv är det möjligt att i högre grad än vid upphandlingar av konstprojekt balansera antal inköpta verk och inköpsbelopp mellan män och kvinnor (se kapitel 1 för statistik).

4.6 Mångfald

Statens konstråds arbete med mångfald är ett mångbottnat och strategiskt arbete. Det syftar till att skapa en inkluderande verksamhet för alla, oavsett sociala och kulturella bakgrunder, ålder, kön och sexuell läggning. Det handlar både om att nå ut med konsten till en heterogen och brett diversifierad allmänhet, och att genom programverksamhet, konstprojekt, konstkollektioner och bevarande av äldre offentliga konstverk ge plats för en variation av olika konstnärskap och konstnärliga uttryck i det offentliga samtalet och samhällets gemensamma miljöer.

Det nationella kulturpolitiska målet är att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. I Statens konstråds verksamhet uppnås detta mål varje dag och över hela landet genom den mångfald av samtal och upplevelser som konsten i de gemensamma rummen ger upphov till. Under 2022 har Coronasamlingens cirka 550 konstverk som förvärvades 2021 börjat placeras i nya konstkollektioner på alltifrån arbetsförmedlingar till universitet. Samlingen innehåller många konstverk av konstnä-

rer som inte tidigare är representerade. Verken tillför en rik mångfald av konstnärliga uttryck och nya perspektiv på bland annat miljöfrågor, migration och identitet. Många konstverk belyser klyftan mellan storstad och glesbygd.

Överhuvudtaget är nyförvärv till statens konstsamling och valet av konstprojekt som Statens konstråd arbetar med viktiga för ett inkluderande konstliv och de ger möjligheter att synliggöra aspekter som till exempel jämställdhet, representation och ålder i relation till olika synssätt på konstnärlig kvalitet i vår tid. De offentliga konstkollektionerna och de permanenta konstverken runt om i landet rymmer en mångfald av berättelser från olika tider, platser, generationer och kulturer. Sammantaget utgör detta en kvalitet som är grundläggande för att möten och meningsutbyten kring konst och kultur ska kunna äga rum.

Upplevelsen av offentlig konst skiljer sig från att betrakta konstverk på museer och konsthallar. I det offentliga rummets sociala sammanhang – som till exempel ett campusområde med studenter och kollegor som träffas dagligen – delas upplevelsen på ett annat sätt än i den ofta mer privata upplevelsen i ett museirum eller galleri. Den offentliga konsten, som finns på många platser där konst och kultur ofta saknas, skapar därigenom möten mellan en mångfald av människor i hela samhället.

Det svenska konstlivet har länge brottats med frågan om inkludering och frågan lyftes i årets Samtidskonstdagarna. Förändringar sker, om än långsamt, och under 2022 deltog en större andel personer som tidigare inte känt sig inkluderade i konstvärlden i arrangemanget, både som gäster och som aktiva samtals- och workshopledare. En workshop om konkreta förändringsprocesser på konstinstitutioner med fokus på inkludering och jämställdhet genomfördes också.

De svenska nationella minoriteterna representeras sedan lång tid tillbaka i Statens konstråds konstprojekt, förvärv och samling – bland annat genom synliggörande av samisk konst och kultur.

4.7 Kvalitativa resultat

• Flera av konstprojekten under 2022 gjordes i samarbete med skolor och studenter och många projekt har involverat organisationer med etablerad verksamhet för barn och unga. Barn och ungas delaktighet i den skapande processen stärker deras egna uttrycksmöjligheter och i förlängningen barns och ungas möjligheter att påverka våra gemensamma livsmiljöer.

• Det förnyade samverkansavtalet med Akademiska Hus resulterar i att arbetet med projekt som till stor del har unga vuxna på landets många campusområden som målgrupp kan fortsätta.

• Under 2022 valde Statens konstråd att aktivt arbeta med konstprojekt och program på flera platser i landet med små resurser till offentlig konst. Resultatet av dessa lokala samarbeten i glesbygd har bidragit till ett mer levande kulturliv som nått en stor mångfald av människor i delar av landet där tillgången till konst och kultur annars är låg.

• Statens konstråds samarbete med internationella konstnärer tillför nya och oväntade perspektiv på offentlig konst när de inbjuds att verka i Sverige. De internationella samarbetena i exempelvis konstprojekten på Gotland möjliggör en utveckling av fördjupade kunskapsutbyten kring demokratiska processer och metoder för delaktighet och brukarinflytande vilket i sin tur har utvecklat Statens konstråds inkluderande arbete med olika målgrupper.

• Statens konstråds förstudie om konst på SiS ungdomshem visar hur myndigheten aktivt arbetar med en mångfald av målgrupper i åtanke, även målgrupper som i liten utsträckning nås av konst och kultur.

• Statens konstråds intensifierade arbete med att nå ut och förmedla konsten via digitala kanaler överbryggar geografiska begränsningar och gör konst på olika platser i landet tillgänglig för alla.

• Valet av konstprojekt och nyförvärv som rymmer en mängd olika uttryck, berättelser och erfarenheter, som exempelvis Coronasamlingen, och som sedan möter medborgare på vitt skilda platser runt om i landet är en viktig indikator på Statens konstråds relevans utifrån ett mångfaldhetsperspektiv.

• Genom bred geografisk spridning av förvärven till statens konstsamling främjas konstnärers möjlighet att verka i hela landet vilket också bidrar till ett levande kulturliv i hela landet.

• Statens konstråds kollektionsverksamhet omfattar ett mycket stort antal myndigheter på olika platser runt om i landet och utomlands. Myndigheternas stadiga intresse att förnya sina konstkollektioner och den stora mängden konstkollektioner som produceras varje år bidrar till att nyskapande konst når grupper med vitt skilda förutsättningar att möta konst och kultur i sina dagliga liv.

5. Gestaltad livsmiljö och Sveriges genomförande av Agenda 2030 –

Statens konstråd främjar ett långsiktigt möte mellan konst, kulturarv, form och arkitektur för en hållbar utveckling

Statens konstråd ska redovisa genomförda insatser och resultat i arbetet med genomförandet av politiken gestaltad livsmiljö samt redovisa hur den egna verksamhetens olika delar, av relevans för den gestaltade livsmiljön, har tillvaratagits i genomförandet av politiken.14

Myndigheten ska med utgångspunkt i det riksdagsbundna målet för Agenda 2030 redovisa resultat från myndighetens verksamhet som bidrar till genomförandet av agendan.15

Statens konstråd ska /…/samverka med berörda myndigheter och institutioner, det civila samhällets organisationer och andra aktörer som bedriver verksamhet av betydelse för konstområdets utveckling och gestaltningen av gemensamma miljöer.16

5.1 Introduktion

I detta kapitel redovisas Statens konstråds resultat i arbetet med genomförandet av politiken för gestaltad livsmiljö. Liksom i de övriga kapitlen är verksamhetens samverkan en integrerad del av redovisningen.

Statens konstråd bildades 1937. Tio år senare invigdes myndighetens första offentliga konstverk, Ljusbrytning, av konstnären Alf Munthe. Uppgiften var att gestalta det då statliga Karolinska sjukhusets doprum, en känslig miljö där bland annat nöddop utfördes av barn, så medtagna av födseln att föräldrarna och sjukvården visste att de skulle dö mycket snart. Människans litenhet i sådana sårbara ögonblick bildade utgångspunkt för den konstnärliga gestaltningen som är helt integrerad i arkitekturen. Rum och konstverk uppgick i en oskiljbar helhet, där konstnären tog hjälp av kollegor inom textil, stenskulptur, smide och silversmide för att gestalta väggar, tak och golv, möbler och elementskydd, altartextilier, dopfunt och nattvardssilver. Verket Ljusbrytning tjänar som exempel på hur Statens konstråd i sin verksamhet redan från start integrerat det arbete som vi idag kallar gestaltad livsmiljö och med omsorg, från helhet till minsta detalj, skapat fysiska gestaltningar som till utgångspunkt tar människans behov och ställer människan i centrum.

Gestaltad livsmiljö genomsyrar fortfarande hela myndighetens verksamhet, idag också med tydlig koppling till de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Vi har under året arbetat med gestaltad livsmiljö på en rad olika sätt och verkat strategiskt för implementeringen av politikområdet på flera olika nivåer: genom samverkan med samverkans-

14 Statens konstråds regleringsbrev för budgetåret 2022.

15 Ibid.

16 Förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd.

myndigheterna inom gestaltad livsmiljö Boverket, Riksantikvarieämbetet och ArkDes; samverkan med statliga fastighetsaktörer för att stärka statens förebildlighet inom gestaltad livsmiljö och Sveriges genomförande av Agenda 2030; samverkan med högskolor och universitet för att bidra till kunskap och kunskapsutveckling inom området konst och gemensamma miljöer; genom föreläsningar och studiebesök från skolor, kommuner och regioner som vill veta hur Statens konstråd och samverkansmyndigheterna arbetar med konst och gestaltad livsmiljö; genom att medvetet lyfta gestaltad livsmiljö som utgångspunkt för arbetet med konstprogram, konstprojekt och kollektioner (se kapitel 1) samt den offentliga konsten som en betydelsefull del av det moderna samhällets kulturmiljöer (se kapitel 2), samt inte minst, att genom arbetet med konsten konkret visa vilka viktiga värden konst kan tillföra när vi i vardagen möter den offentliga konsten på väg till skolan eller jobbet, eller på en vanlig promenad.

5.2 Samverkan mellan Boverket, Riksantikvarieämbetet, ArkDes och Statens konstråd

Samverkansmyndigheternas arbete har under året varit organiserat i en styrgrupp, en arbetsgrupp och ytterligare ett drygt tiotal myndighetsgemensamma nätverk. Statens konstråd ser stora effekter av den myndighetsgemensamma samverkan. Till exempel fick den offentliga konstens betydelse en framträdande plats i den myndighetsgemensamma grundutbildning i gestaltad livsmiljö som genomfördes under året och den myndighetsgemensamma konferens som arrangerades under rubriken När allt ställs på sin spets. Statens konstråd ser också ett ökat intresse för och uppskattning av värdet av arbetet med offentlig konst i det statliga nätverket Samverkansforums nätverk för arkitekturoch kulturmiljö. Statens konstråd ser alltså strategiska effekter av samverkan som gynnar den offentliga konstens roll vid den myndighetsgemensamma implementeringen av propositionen Politik för gestaltad livsmiljö i hela landet. Efterfrågan på Statens konstråds expertkompetens inom området offentlig konst och gestaltad livsmiljö är idag så stor inom vår samverkan, att vi har svårt att tillgodose den med nuvarande resurser utan att kvaliteten på Statens konstråds kärnverksamhet samtidigt blir lidande.

Statens konstråds medverkade under 2022 i följande grupper och projekt med Boverket, Riksantikvarieämbetet och ArkDes:

• Styrgrupp gestaltad livsmiljö

• Arbetsgrupp gestaltad livsmiljö

• Samverkansforum för statliga fastighetsägare

• Samverkansforums nätverk för arkitektur- och kulturmiljö

• Akademinätverket

• Konferensgrupp gestaltad livsmiljö

• Kommunikationsgrupp gestaltad livsmiljö

• Boverkets länsarkitektnätverk

• Utbildningsgrupp gestaltad livsmiljö

• ArkDes nodnätverk

• Årskonferensen Gestaltad livsmiljö

De fyra samverkansmyndigheternas största gemensamma satsning var den utbildning i gestaltad livsmiljö som under 2022 genomfördes på samtliga fyra myndigheter. Det övergripande syftet var att ge samverkansmyndigheternas samtliga anställda ökad kunskap om Politik för gestaltad livsmiljö och dess innehåll, och vilken betydelse den anställdes arbete kan ha för myndighetens uppdrag att implementera politikområdet i hela landet. Statens konstråd ser som ett direkt resultat av samverkan att den offentliga konsten gavs en mer framträdande plats i utbildningen än vad den annars skulle ha fått, vilket bidragit till fördjupad förståelse av den offentliga konstens betydelse för gestaltad livsmiljö som både angreppssätt och fysisk gestaltning. Inte minst har Statens konstråds bildmaterial bidragit till kvalitetsdiskussioner om den mångfald av fysiska och ickemateriella värden som politikområdet härbärgerar.

En viktig samverkan under året var den årliga heldagskonferens om gestaltad livsmiljö som sedan 2020 genomförs av Boverket, Riksantikvarieämbetet, ArkDes och Statens konstråd tillsammans. Konferensen riktas brett till personer som arbetar med att skapa hållbara gestaltade livsmiljöer, exempelvis tjänstepersoner och politiker inom offentlig sektor på kommunal, regional och statlig nivå och privata aktörer inom arkitektur- och byggsektorn.

Konferensen 2022 hölls för första gången både fysiskt och digitalt, och nådde 300 fysiska personer och cirka 1 500 digitala deltagare. Årets tema, När allting ställs på sin spets, valdes utifrån det faktum att samhället och våra gemensamma livsmiljöer är under ständig påfrestning och omförhandling. Konferensen tog upp frågor som vilka värden och kvaliteter i våra gestaltade miljöer som är betydelsefulla att bevara och utveckla

inför stora utmaningar som väpnad konflikt, klimatförändringar, hotat kulturarv och ohälsa. Visioner i norr hörde till exemplen som lyftes. Konstnären Brita Marakatt-Labba företrädde där det multidisciplinära teamet Eldberget (Marakatt-Labba, Outer Space, Norell/Rodhe, Segerstedt) och berättade om deras studie av hur det nedlagda gruvområdet Toulluvaara kan bli ett tillgängligt och naturligt tillägg till Kirunas nya stadskärna. Statens konstråd lyftes särskilt genom presentationen som gjordes av Pilotprojekt konst – Trafikplats Varberg, där de statliga aktörerna Statens konstråd, Trafikverket och Jernhusen tillsammans med Varbergs kommun samverkar kring gestaltningen av de gemensamma rummen som skapas när järnvägen läggs i ett tråg genom staden, överdäckas och ger Varberg direktkontakt med havet igen.

Statens konstråds bedömning är att den fleråriga myndighetssamverkan med ArkDes, Boverket och Riksantikvarieämbetet har utvecklats till en samsyn kring vilka aspekter som är centrala i politikområdet gestaltad livsmiljö, vilket också tydligt avspeglades i programmet för konferensen När allting ställs på sin spets

Under dagen presenterades även Årets strålkastare som syftar till att uppmärksamma ett eller flera initiativ som regionalt och kommunalt arbetar på ett förebildligt sätt med hela eller delar av politikområdets centrala målområden.

Statens konstråd arrangerade i direkt anslutning till konferensen den digitala dialogträffen Konst och gestaltad livsmiljö. Fler än 200 personer medverkade i detta kompletterande program för fria konstaktörer och andra som intresserar sig särskilt för just konstens roll inom gestaltad livsmiljö och som arbetar med implementeringen av politikområdet kommunalt och regionalt.

I Akademinätverket för Gestaltad livsmiljö skapar samverkansmyndigheterna en kontaktyta mot akademin både vad gäller utbildningsfrågor och forskningsfrågor. Detta är ett strategiskt arbete för att skapa en långsiktig nätverksstruktur kring de fyra myndigheternas uppdrag om gestaltad livsmiljö och därigenom stärka kunskapen om och inom hela gestaltad livsmiljö-området. I nätverket ingår representanter från KTH, LTH, SLU/ Ultuna, BTH, Konstfack, Uppsala universitet, SLU/Alnarp, Umeå universitet, Chalmers, Göteborgs universitet, HDK, Riksantikvarieämbetet, ArkDes, Boverket och Statens konstråd. Nätverket möjliggör ett för myndigheten värdefullt ömsesidigt kunskapsutbyte. Statens konstråd bidrar med inte minst expertkunskap om samtida offentlig konst och gestaltad livsmiljö, och får samtidigt som myndighet viktig kunskap om aktuell forskning inom området.

5.3 Samverkan med statliga fastighetsaktörer för att stärka statens

förebildlighet inom gestaltad livsmiljö och Sveriges genomförande av Agenda 2030

Statens konstråd sitter på regeringens uppdrag i Rådet för hållbara städer, som till stöd för sin verksamhet har Rådet för hållbara städers expertnätverk och Rådet för hållbara städers kommunikationsgrupp. Rådet för hållbara städer arbetar för gestaltad livsmiljö och kopplar detta direkt till Sveriges genomförande av Agenda 2030, och då inte

minst Mål 11 – Hållbara städer och samhällen. Statens konstråd är adjungerad medlem i Samverkansforum för statliga byggherrars Nätverk för arkitektur- och kulturmiljö. I nätverket sker kunskapsutbyte och fördjupning i hur arbetet med gestaltad livsmiljö både påverkas av och kan påverka arbetet med målen i Agenda 2030. Den gemensamma visionen är att genom samverkan bidra till statens förebildlighet inom området. Nätverkets medlemmar har under året på frivillig bas adjungerats i Statens konstråds informella nätverk Konst när staten bygger, eftersom det funnits ett ökande intresse i nätverket för arbete med offentlig konst. Statens konstråd ansvarade på begäran här för en programpunkt om offentlig konst på nätverkets fortbildningsresa till Helsingfors, där den offentliga konsten därför blev ett lika självklart inslag som studiebesök till stadens nya arkitektur- och befintliga kulturmiljöer under utveckling. Statens konstråds bedömning är att myndighetens medverkan i nätverket aktualiserat vikten av att integrera offentlig konst vid planering och byggande för byggherrarna i Samverkansforum. Likaså har betydelsen av att den byggnadsanknutna offentliga konstens konstnärliga och kulturhistoriska värden dokumenteras och tillvaratas som kulturarv fått brett genomslag bland de statliga fastighetsförvaltande myndigheternas och bolagens kulturmiljöansvariga.

Som redogjorts för i kapitel 1.2 har Statens konstråd under året förhandlat fram nya samverkansavtal och har idag avtal med Statens fastighetsverk, Jernhusen, Fortifikationsverket och Akademiska Hus. Akademiska Hus valde under året att förnya det samverkansavtal som ingicks 2020 för ytterligare en tvåårsperiod. Statens konstråd och avtalsparterna är helt överens om att de rutiner för samverkan som gemensamma avtal etablerar, på såväl kort som lång sikt, stärker och stöttar minst tre viktiga aspekter av politik för gestaltad livsmiljö: integrering av konst enligt enprocentsmålet när staten bygger, implementering av gestaltad livsmiljö i den egna verksamheten och möjligheten att konkret bidra till målen för Agenda 2030. Statens konstråd ser också att konstnärers kompetens genom avtalen kan tillvaratas i fler steg av plan- och byggprocessen, vilket resulterat i både konstnärlig förnyelse och innovation i byggprocessen.

I avtalen säkerställs att samverkan mellan olika kompetenser kan ske från mycket tidiga skeden i plan- och byggprocessen. Erfarenheter visar att dialog i tidiga skeden leder till mer hållbara vägval, såväl fysiskt som socialt. Det frigör därtill betydande ekonomiska resurser som, i stället för att läggas på dyra omarbetningar och omtag, kan ge rätt resultat redan från början.

5.4

Gestaltad livsmiljö och Agenda 2030 som utgångspunkt för arbetet med konstprogram, konstprojekt, konstkollektioner och offentlig konst som kulturarv

Jämte de kulturpolitiska målen bildar Agenda 2030 och Politik för gestaltad livsmiljö grund för Statens konstråds hela verksamhet. Tillsammans utgör de ett grundläggande förhållningssätt som präglar arbetet med allt från konstkollektioner till konstprogram och konstprojekt samt bevarande av den offentliga konsten som del av samhällets kulturmiljöer. Statens konstråds verksamhet bidrar på flera sätt till att främja målen inom Agenda 2030. Det handlar framför allt om följande mål:

Mål 10: Minskad ojämlikhet.

• Delmål 10.2: Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människor, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet.

Mål 11: Hållbara städer och samhällen.

• Delmål 11.3 Till 2030 verka för en inkluderande och hållbar urbanisering samt förbättra kapaciteten för deltagandebaserad, integrerad och hållbar planering och förvaltning av bosättningar i alla länder.

• Delmål: 11.4 Stärka insatserna för att skydda och trygga världens kultur- och naturarv.

• Delmål: 11.7 Senast 2030 tillhandahålla universell tillgång till säkra, inkluderande och tillgängliga grönområden och offentliga platser, i synnerhet för kvinnor och barn, äldre personer och personer med funktionsnedsättning.

Statens konstråd har i år än mer än tidigare i valet av nya samverkansprojekt prioriterat miljöer med en hög grad av offentlighet där möjlighet ges att ta ett helhetsgrepp som bidrar till målen för politiken för gestaltad livsmiljö och Agenda 2030. I detta ser vi att vi har stöd inte endast från statliga utan också privata aktörer.

Samverkan är en tillitsbaserad och förtroendeskapande process som när den lyckas leder till goda förutsättningar att med utgångspunkt från människans behov skapa väl gestaltade livsmiljöer. Det är också här, i samverkan med brukare och våra samarbetsparter, som Statens konstråd har störst möjligheter att lyfta vad den offentliga konstens processer kan bidra med och konkret visa vilka värden offentliga konstnärliga verk kan tillföra arbetet med gestaltad livsmiljö och Agenda 2030. Genom att utgå från varje projekts specifika fysiska och sociala sammanhang ökar förutsättningarna att få syn på och tillvarata befintliga värden och att genom arbete med konst skapa nya. Genom att arbeta medskapande och tidigt involvera brukare i projekten, bidrar vi även till det övergripande målet i Politik för gestaltad livsmiljö, som tydligt framhåller att alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön. Statens konstråds arbete sker alltid i nära samarbete med brukare, ibland som representanter för sina arbetsplatser på myndigheter och statliga bolag, ibland som representanter för föreningsliv, nätverk och ideell verksamhet eller mer direkt som boende på en plats.

Ett exempel är Statens konstråds första samverkansprojekt som fått delfinansiering genom en lokal förening. Utifrån en ansökan från det privatägda bolaget Varvsstaden AB i Malmö, som i det gamla Kockumsvarvets lokaler bygger ett hem för Lunds universitets konstnärliga fakultet, identifierade vi en möjlighet att utveckla arbetet med enprocentsmålet med en privat aktör och samtidigt ta ett helhetsgrepp om en miljö som kommer att påverka många människor som till vardags rör sig genom denna nya stadsdel. Genom att i samverkan med kommunen inkludera även den allmänna platsmarken och ett öppet torg i anslutning till byggnaderna för konstnärlig gestaltning finns en möjlighet att på ett omfattande sätt kunna bidra till den gestaltade livsmiljön i staden. Detta relaterar direkt till delmål 11:7. För att utöka produktionsbudgeten ansökte Statens konstråd om medel

från Malmö Förskönings- och Planteringsförening som bidrar med 2 mkr till projektet. Statens konstråd ser detta som ett pilotprojekt i tidigt skede för samverkan och samfinansiering mellan det offentliga och det privata med gestaltad livsmiljö-perspektivet som grund.

Ett längre kommet exempel på hur samarbete redan från tidiga skeden kan resultera i gestaltning som tar helhetsgrepp och direkt relaterar till Agenda 2030, är det pågående samarbetet med Akademiska Hus om Future Island, ett levande konstverk som består av en ö som utvecklas med årstiderna och visar på hur naturen påverkas av klimatförändringarna. Genom att konsten fick komma in tidigt i planeringen möjliggjordes ett större helhetsgrepp. Konstverket kunde integreras med den övriga parken som tar höjd för att reglera vattenavrinningen vid eventuella framtida översvämningar och skyfall. Med anledning av konstverket förbereder närbelägna Vetenskapens Hus, som riktar sig till skolbarn med verksamhet om vetenskap inom bland annat hållbarhetsforskning, ett pedagogiskt program för barn och unga utifrån Future Island. Verket har studerats i Konstfacks kurs Konst i det Öppna – sociala dimensioner, ekologier och förvandlingar. Kunskap om de till hållbarhetsmålen relaterade klimatförändringarna och om hur konstnärligt arbete kan relatera till detta delades i samband med att statliga fastighetsägare under en resa guidades på området. Statens konstråd höll också i september 2022 ett konstnärssamtal om verket, som invigs 2023. Exemplet relaterar till delmålen 11:7 och 10:2.

Ett tredje exempel på hur Statens konstråd verkar inom gestaltad livsmiljö och Agenda 2030 är projektet Ur himlen, ner i jorden i stadsutvecklingsområdet Visborg på Gotland. Som nämnts i kapitel 1.3 och 4.4 är detta ett av Statens konstråd egeninitierade projekt med lokal samarbetspart, där vi särskilt vinnlagt oss om att prioritera barn och unga och kommuner i glesbygd, där arbete med offentlig konst hitintills annars sällan skett. Projektet består av två nya konstverk och en utställning. Konstprojekten tar avstamp i pågående och planerade stadsutvecklingsprocesser i Visby, mer precist planeringen av dagvattendammar i den kommande stadsdelen Visborg och den biologiska mångfalden i Södra Hällarna naturreservat som riskeras genom stadsutvecklingen. Det ena verket är en ny AR-värld, The Swamp Observatory, befolkad av karaktärer som skapats av eleverna i Atheneaskolan tillsammans med konstnärerna. Det andra verket, Brakfesten, är en levande skulptur i form av jord, träd och mikroorganismer som föds, lever och tar för sig av naturen tills de dör. Organismerna har kartlagts tillsammans med bland andra Forskarskolan i Visby, på Uppsala universitets Campus Gotland, som bedriver tvärvetenskaplig forskning med fokus på hållbarhet. Projektet byggde också på en lång dialog med eleverna på en skola. Båda verken fick stor, allmän medieuppmärksamhet och pedagogisk användning bland olika skolor i Visby eftersom det inspirerar kreativitet och nya sätt att tänka miljö och hållbarhet. Samtidigt skapades möjlighet för barn och unga att själva påverka den kommande gestaltningen av den gemensamma miljön. Detta relaterar till delmålen 10:2, 10:3 och 11:7 i Agenda 2030. Projektet visar också hur Statens konstråd kan bidra till internationellt utbyte och innovation, inte endast inom offentlig konst utan även inom exempelvis hållbarhetsforskning.

Projekten Norrbotniabanan och Pilotprojekt konst – Trafikplats Varberg, som omnämnts i kapitel 1.2 och 1.3, knyter båda an till Agenda 2030:s delmål 11 genom att främja nationell och regional utvecklingsplanering, genom att främja positiva ekono-

miska, sociala och miljömässiga kopplingar mellan stadsområden, stadsnära områden och landsbygdsområden, och genom att stärka den nationella och regionala utvecklingsplaneringen. Här har Statens konstråd bidragit till implementeringen av politiken för gestaltad livsmiljö på regional och kommunal nivå. Det senare är fallet också med konstnären Olivia Plenders förstudie för en ny park i Falkenberg där förslaget relaterar direkt till Agenda 2030 delmål 11:7.

Årets samtliga exempel ryms inte i denna redovisning. Avrundningsvis måste dock framhållas att Statens konstråds arbete med kollektioner, program och kommunikation aktivt bidrar till myndighetens arbete med att implementera och sprida kunskap om gestaltad livsmiljö och Agenda 2030.

Tillsynsverksamheten, som beskrivits i kapitel 2, bidrar i hög grad till att uppfylla delmål 11:4. Under de senaste åren har byggnadsanknuten konst i hög grad kommit att betraktas som värdefulla inslag i det moderna samhällets bebyggelsemiljöer och ingår numera även i kulturmiljövårdens ansvarsområde. Detta ställer idag krav på ökad kunskap om 1900-talets och vår samtids offentliga konst i samband med kulturhistoriska värderingar. I samarbete med Riksantikvarieämbetet har Statens konstråd under 2022 aktivt verkat för att byggnadsanknuten offentlig konst i högre grad än tidigare kan beaktas vid kulturhistoriska värderingar. Ett konkret resultat av samarbetet är publikationen Byggnadsanknuten offentlig konst – metod för värdering utifrån kulturhistoriska och estetiska aspekter. Syftet är att öka kunskapen om hur kulturhistoriska och estetiska värden bättre kan tillvaratas i planering, byggande och förvaltning. Den estetiska aspekten utgör delvis ny terräng då den innebär ett vidgat perspektiv inom kulturmiljö- respektive konstområdet, och kan jämföras med hur estetiska värden ingår som en naturlig och central målsättning i New European Bauhaus, den europeiska motsvarigheten till politikområdet gestaltad livsmiljö. Publikationen har lanserats under året i samband med seminarier och utbildningar för bland annat länsstyrelser, regioner, kommuner samt lärosäten (se kapitel 2).

Politik för gestaltad livsmiljö inkluderar inte endast konst, utan även formområdet. Båda formaten har stor betydelse vid sammanställningen av Statens konstråds kollektioner, alltså den konst som visas i arbetslokaler och gemensamma ytor där staten genom myndigheter och bolag bedriver verksamhet. Den omsorg från detalj till helhet som präglar arbetet med konstprojekten i Statens konstråds verksamhet återfinns i de flyttbara konstverk som visas i dessa miljöer. Genom en mångfald av olika konstnärliga uttryck, material och koncept bidrar konstverken till att skapa tankerum, och till att genom den egna fantasin bygga vidare på och tolka verkens betydelser. Precis som med konstprogram och konstprojekt sker arbetet med kollektionerna i direkt samarbete med brukargrupper som därmed ges direkt möjlighet att påverka sin dagliga arbetsmiljö.

5.5 Gestaltad livsmiljö i utbildningar, program, publikationer och extern kommunikation

Statens konstråd bidrar aktivt till spridning och implementering av gestaltad livsmiljö i utbildningar, program, publikationer och extern kommunikation. Fortbildningskursen

på BTH, som beskrivs i kapitel 3.5, är en kurs som tagits fram som ett led i Statens konstråds arbete med politikområdet i samarbete med Region Blekinge/Konst i Blekinge och Blekinge Tekniska Högskola. Medarbetare på Statens konstråd ingår i en referensgrupp inom ramen för det pågående forskningsprojektet Gestaltade livsmiljöer – Transdisciplinärt lärande (2022–2024), ett tvåårigt forskningsprojekt finansierat av KK-stiftelsen som pågår vid Södertörns högskola och Konstfack. Medarbetare på Statens konstråd föreläser om konst och gestaltad livsmiljö på kurser i konstvetenskap, som exempelvis vid Södertörns högskola på mastersnivå i kursen Konst i det offentliga rummet och i kursen Verkligt virtuella rum, båda 7,5 hp. Statens konstråd har under året också välkomnat till exempel skolelever på högstadie- och gymnasienivå som velat träffa Statens konstråds medarbetare för att få veta mer om offentlig konst och gestaltad livsmiljö. Det finns en stor efterfrågan på kurser i Riksantikvarieämbetets och Statens konstråds metodstöd Byggnadsanknuten offentlig konst: metod för värdering utifrån kulturhistoriska och estetiska aspekter. Det visar ytterligare på Statens konstråds relevans för utbildningar inom området och kurserna bidrar även till måluppfyllelse för såväl Politik för gestaltad livsmiljö som Agenda 2030 (10:4). Det av Statens konstråd helfinansierade samarbetet med Södertörns högskola kring en treårig uppdragsforskning, som avslutades 2021, ledde under 2022 bland annat till en grundkurs på distans: Gestaltade livsmiljöer. Kursen omfattar 15 hp och ges på halvfart för andra gången år 2023 med 30 antagna och fler än 70 reserver.

Statens konstråd och Formas samarrangerade seminariet Samverkan inom Gestaltad livsmiljö – ny forskning om konstnärliga och kulturhistoriska perspektiv i hållbart samhällsbyggande, på den digitala konferensen Mål 11-veckan, som direkt relaterar till Mål 11 i Agenda 2030. Fokus var utlysningen Gestaltad livsmiljö – arkitektur, form, design, konst och kulturarv i offentlig miljö (2020–2024) där tio forskningsprojekt undersöker arkitekturens, formens, designens, kulturmiljöns och konstens värde i samhällsutvecklingen. Inom ramen för utlysningen, som gjordes tillsammans med FORMAS, ingick 10 forskningsprojekt som Statens konstråd följt löpande under 2022. Som exempel har Statens konstråds medarbetare medverkat i workshoppar med tidigare nämnda projektet MASSA, som knyter an till Agenda 2030:s mål 11:3. Ett annat exempel där Statens konstråd bidragit med kompetens är konferensen Leken först!, där barns livsmiljöer ställdes i fokus (Agenda 2030 11:7, 11:3).

Gestaltad livsmiljö är ett självklart perspektiv också i Statens konstråds egen programverksamhet och i den audioguide som beskrivits i kapitel 3.4. Gestaltad livsmiljö har exempelvis ingått som diskussionsämne i Samtidskonstdagarna och är återkommande något som kommuniceras i Statens konstråds externa kommunikation i samtliga kommunikationskanaler.

Avslutningsvis skall framhållas att gestaltad livsmiljö är ett integrerat perspektiv i många av Statens konstråds publikationer från året som gått:

• Offentlig konst – handbok för offentliga beställare

• Konstnärsrapport: renovering, in-veckling, ut-veckling och efter-utveckling av verket love and devotion på Olaus Petriskolans skolgård

• Coronasamlingen

• Offentligt minne, offentlig konst – Reflektioner om monument och minneskonst i samtiden i svensk och engelsk upplaga

• Översättningen av Omförhandlingar: den offentliga konstens roll efter millennieskiftet, pågående.

Samtliga finns tillgängliga genom Statens konstråds hemsida, www.statenskonstrad.se.

5.6 Kvalitativa resultat

• Gestaltad livsmiljö-perspektivet är numera väl förankrat i samarbetena med de statliga fastighetsförvaltande myndigheterna och bolagen och förekommer ständigt i diskussioner kring nya projekt. De nya och förnyade samarbetsavtalen som finns på plats borgar därför för ytterligare möjligheter att med utgångspunkt i detta perspektiv arbeta långsiktigt för att genomdriva politiken för gestaltad livsmiljö.

• Under året har platser för nya projekt tillsammans med Akademiska Hus och Fortifikationsverket valts specifikt med hänsyn till möjligheterna att bidra till uppfyllandet av målen för politikområdet. På samma sätt är nu gestaltad livsmiljöperspektivet en integrerad del av flera nya konstprogram. Vår bedömning är att Statens konstråds aktiva arbete med att integrera konst och andra gestaltningsaspekter utifrån målen för politikområdet gestaltad livsmiljö har resulterat i att nya konstprojekt genomgående sker i miljöer med en hög grad av offentlighet och på ett sätt som bidrar till väl gestaltade livsmiljöer.

• Ett övergripande mål i Politik för gestaltad livsmiljö framhåller betydelsen av att alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön. Delaktighet och medskapande är centrala delar av konstrådets alla projekt. Under 2022 kan särskilt arbetet med att utveckla former för delaktighet och lokal förankring i konstprojekten för Folkets hus och parker och i de tillfälliga projekten på Gotland anses bidra till ökad delaktighet hos större och bredare publikgrupper, inte minst barn och unga.

• Privata fastighetsägare som bygger för det offentliga är en viktig målgrupp för arbetet med gestaltad livsmiljö. Statens konstråd har under året ingått samarbete med bland annat en privat aktör som bygger för Lunds universitet i Malmö. Projektet har förutsättningar att bli ett pilotprojekt i tidigt skede för samverkan och samfinansiering mellan det offentliga och privata med gestaltad livsmiljö-perspektivet som grund och med den uttryckliga målsättningen att samverkan kan bidra till ett helhetsgrepp med betydelse för ett viktigt gemensamt rum i stadens centrum.

• På grundval av det ovanstående projektets potential för den gestaltade livsmiljön i området biföll Malmö Förskönings- och Planteringsförening Statens konstråds ansökan om att bidra med 2 mkr till projektet. Detta är en indikator på myndighetens framgång i arbetet att brett förankra politiken för gestaltad livsmiljö.

• Att Statens konstråds medarbetare har deltagit i utformningen av en ny kurs med bäring på gestaltad livsmiljö på Blekinge Tekniska Högskola och att medarbetare undervisat på denna och flera andra kurser inom ramen för högre utbildning med fokus på hur konstens roll för de gestaltade livsmiljöerna är en indikator på relevansen av myndighetens arbete att omsätta politikområdet i praktiken.

• Vår bedömning är att samarbetet mellan Statens konstråd och Riksantikvarieämbetet kommer att ha långsiktig betydelse för att den offentliga konsten i 1900-talets bebyggelsemiljöer i högre grad än tidigare kan beaktas vid ombyggnader, rivningar och liknande förändringar av det moderna samhällets kulturmiljöer. Därmed ökar förutsättningarna för att byggnadsanknuten offentlig konst kan bevaras, användas och utvecklas som kulturarv.

6. Övriga särskilda redovisningar och uppdrag

6.1 Introduktion

I detta kapitel återfinns särskilda redovisningar som baseras på de återrapporteringskrav och uppdrag som preciseras i myndighetens regleringsbrev för budgetåret 2022. Uppdragen Kultur i hela landet, Gestaltad livsmiljö och Sveriges genomförande av Agenda 2030 redovisas däremot i kapitel 4 och 5.17

6.2 Nyanlända och funktionsnedsatta

Uppdraget att för praktik fortsatt ta emot dels nyanlända arbetssökande, dels personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har redovisats till Statskontoret, i enlighet med deras anvisningar.

6.3 Samverkansråd inom ramen för kultursamverkansmodellen

Statens konstråd har fortsatt under 2022 deltagit i det samverkansråd vid Statens kulturråd som samordnar de nationella kulturpolitiska intressena inom ramen för kultursamverkansmodellen. Deltagandet har skett genom tre olika grupper: samverkansrådet, arbetsgruppen samt uppföljningsgruppen. Statens konstråds roll är främst att samverka inom två områden: offentlig konst och gestaltad livsmiljö samt konstaktörers förutsättningar och villkor. Vår bedömning är att politikområdet gestaltad livsmiljö i hög grad är integrerat i de regionala kulturplanerna i ett flertal av Sveriges regioner. Denna utveckling är mycket positiv, både för utformningen av människors gemensamma miljöer och för kulturskaparnas villkor.

6.4 Minskade utsläpp från statliga tjänsteresor

För att tillvarata pandemins erfarenheter gällande alternativa mötesformer till tjänsteresor och fysiska möten har Statens konstråd under 2022 reviderat myndighetens riktlinjer för resor och möten i syfte att minska miljö- och klimatpåverkan. Uppföljningsbara mål för resande för 2025 i förhållande till 2019 som syftar till att minska direkt miljö- och klimatpåverkan vid resor och möten är bland annat digitala möten och val av färdmedel som minskar koldioxidutsläpp. Resultat för dessa mål redovisas inom ramen för myndighetens miljöledningsarbete enligt förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

17 Statens konstråds regleringsbrev för budgetåret 2022.

6.5 Informationssäkerhet

Statens konstråd har genomfört en utvärdering av det egna informationssäkerhetsarbetet genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps verktyg Infosäkkollen. Utvärderingen har efter avstämning med MSB gjorts på nivå 1och 2. Resultatet av utvärderingen visar att utmaningarna är omfattande och komplexa. Avsaknaden av IT-personal har vidare en negativ inverkan på myndighetens förutsättningar att proaktivt bedriva ett systematiskt och riskbaserat informationssäkerhetsarbete. Detta är ett generellt problem som Statens konstråd delar med flera av de statliga småmyndigheterna. Vår bedömning är att det fordras motsvarande strukturella åtgärder som har vidtagits med stödmyndigheten Statens servicecenter inom ekonomi- och löneadministration för att uppnå fullgod informationssäkerhet.

6.6 EU-ordförandeskapet 2023

Uppdraget att medverka med konstnärlig gestaltning i Bryssel under Sveriges EU-ordförandeskap 2023 kommer att redovisas i enlighet med regeringsuppdrag och regleringsbrevet för 2023.

6.7 Rapportering av elförbrukning

Statens konstråds elförbrukning har månadsvis inrapporterats till Energimyndigheten i enlighet med regeringsuppdraget.

6.8 MU-ersättning

Statens konstråd följer gällande MU-avtal mellan staten och berörda konstnärsorganisationer avseende ersättningar till konstnärer vid medverkan i utställningar och visningar av konstverk. MU-avtalet tillämpas för bland annat tillfälliga projekt och visningar av samlingen med offentlig konst, som genomförs i utställningsform i offentliga miljöer eller på museer och konsthallar. Efter att pandemins restriktioner upphörde 2022 har flera sådana aktiviteter återigen kunnat genomföras vilket har ökat både medverkansoch utställningsersättningar till konstnärer.

Tabell 24.

Utställningsersättningar till konstnärer i tkr 2020–2022

6.9 Kompetensförsörjning

Statens konstråd är en så kallad småmyndighet och verksamheten är känslig för kompetensförluster som uppstår vid sjukskrivningar, tjänstledigheter, pensionsavgångar och uppsägningar. Som småmyndighet har vi inte möjlighet att skapa tjänster för alla de stödfunktioner som normalt finns på statliga myndigheter. Inom bland annat juridik, HR och IT anlitar vi externa konsulter. Vi är även fullservicekund hos Statens servicecenter, vilket är en grundförutsättning för att säkerställa en fullgod ekonomiadministration. En kritisk faktor är dock att de egna personella resurserna för att proaktivt möta de krav som idag ställs på statliga myndigheter är alltför begränsade. Denna fråga är generell för mindre myndigheter och har lyfts inom småmyndighetsnätverket med fokus på behovet av utökade stödmyndigheter av samma slag som Statens servicecenter för bland annat IT-frågor och digitalisering.

Ledningskompetens – personal som ingår i ledningsgruppen. Kärnkompetens – personal med sakområdeskompetens inom Statens konstråds tre verksamhetsområden. Stödkompetens – personal verksamma inom stödfunktioner.

Tabell 25 Åldersstruktur tillsvidareanställd personal 2022

Tabell 26 Kompetensstruktur tillsvidareanställd personal 2022

FINANSIELL REDOVISNING

Resultaträkning

Balansräkning

Balansräkning

Uo 17 4:1

Årets tilldelning enl. regl. brev

Villkor anslag 17 4:2 ap. 1

Anslagsposten får belastas med högst 12 400 tkr för administration och genomförande av verksamheten.

2022

Lokaler och lönekostnader 11 440 tkr *

* I beloppet ingår inte lönekostnader för curatorer vars arbete är direkt beroende av verksamheterna statliga och icke-statliga konstprojekt.

Tilläggsupplysningar och noter

Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma.

Tilläggsupplysningar

Redovisningsprinciper

Tillämpade redovisningsprinciper Statens konstråds bokföring följer god redovisningssed och förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring samt Ekonomistyrningsverket (ESV):s föreskrifter och allmänna råd till denna förordning. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna förordning.

I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 § FBF (Förordning om myndigheters bokföring) tillämpar myndigheten brytdagen den 5 januari. Efter brytdagen har fakturor överstigande 20 tkr bokförts som periodavgränsningsposter.

Värderingsprinciper

Anläggningstillgångar Som anläggningstillgångar redovisas egenutvecklade dataprogram, förvärvade licenser och rättigheter samt maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde om minst 20 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Avskrivning sker enligt linjär avskrivningsmetod.

Beloppsgränsen för förbättringsutgifter på annans fastighet är 50 tkr. Avskrivningstiden för förbättringsutgifter på annans fastighet uppgår till högst den återstående giltighetstiden på hyreskontraktet, dock lägst tre år.

I övrigt ska följande avskrivningstider tillämpas:

3 år Egenutvecklade dataprogram, licenser, rättigheter, datorer och kringutrustning

5 år Maskiner och andra tekniska anläggningar, bilar och andra transportmedel

5 år Inredningsinventarier och övriga inventarier

Större anskaffningar av likartade tillgångar som uppgår till minst 50 000 kr (exkl. moms) betraktas som anläggningstillgångar

Från och med första januari 2003 ska så kallade kulturtillgångar redovisas enligt samma regler som andra typer av anläggningstillgångar. Inköp av konstverk finansieras med an-

slagsmedel (statskapital). Konstverk uppgående till ett värde om minst 20 tkr aktiveras. Eftersom konstverken bedöms ha en obegränsad ekonomisk livslängd sker ingen avskrivning. När ett konstverk lämnas ut till annan myndighet justeras statskapitalet ned med konstverkets bokförda värde. På samma sätt justeras statskapitalet även när konst återlämnas.

Omsättningstillgångar

Fordringar har tagits upp till det belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs.

Skulder

Skulderna har tagits upp till nominellt belopp.

Ersättningar och andra förmåner

Ledande befattningshavare Lön (tkr) 2022

Ersättningar i tkr Patrick Amsellem, direktör 1 222

Förmåner i tkr

Förmåner 1

Rådsledamöter / andra styrelseuppdrag Ersättning (tkr)

Kommentar: Ersättning av arvoden inkluderar även del av arvoden för 2021. Dessa uppgår till totalt 5,2 tkr.

Anställdas sjukfrånvaro

I tabellen redovisas anställdas totala sjukfrånvaro i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden. Vidare redovisas andel av totala sjukfrånvaron under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer.

I tabellen redovisas också sjukfrånvaro fördelat på kön och ålder i förhållande till respektive grupps sammanlagda ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron redovisas i procent.

Statens konstråd har inte haft någon anställd med långtidssjukfrånvaro under 2022.

Sjukfrånvaro för Män, Anställd -29 år och Anställda 50 år- lämnas inte eftersom antalet anställda i gruppen är under tio personer alternativt att uppgiften kan hänföras till en enskild individ.

Resultaträkning

Saldot består av: Årets anskaffning av konst som har aktiverats i balansräkningen men inte bokförts som kostnad i resultaträkningen, kostnaden har bokförts mot statskapital.

Ökade intäkter 2022 beror på att Samtidskonstdagarna efter pandemin har kunnat genomföras med fysiska deltagare mot anmälningsavgifter.

Räntesatsen för ränte- och avistakonton hos Riksgälden har sedan 2020-01-08 tom 2022-05-02 varit noll. Resterande del av året har räntan beräknats.

Not 9 Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras

Återbetalning av anslagsmedel 2021 avser av Statens konstråd utbetalda medel 2020 för medfinansiering i konstprojekt som inte blev av pga pandemin.

Balansräkning

flyttat, den nya hyresvärden SFV skickar förskottsfaktura.

Anslagsredovisning

Not 28 Uo 17 4:1 Ramanslag Statens konstråd ap. 1 Statens konstråd

Enligt regleringsbrevet disponerar Statens konstråd en anslagskredit på 332 tkr. Under 2022 har Statens konstråd utnyttjat 253 tkr av krediten.

Statens konstråd får disponera 330 tkr av det ingående överföringsbeloppet, d.v.s. 3% av föregående års tilldelning 11 007 tkr enligt regleringsbrevet.

Anslaget är räntebärande.

Not 29 Uo 17 4:2 Ramanslag Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön ap. 1 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Statens konstråd får disponera 2 038 tkr av det ingående överföringsbeloppet, d.v.s. 3% av föregående års tilldelning 67 947 tkr enligt regleringsbrevet.

Anslaget är icke räntebärande.

Sammanställning över väsentliga uppgifter

Bilaga 1: Statens konstråds slutförda konstprojekt 2022

STATLIGT LOKALBRUK

Brottyta (vit/röd) Anastasia Ax Väpnarplan, Stockholm

Statens fastighetsverk

Landskapsarkitekt: Ramböll

Skulpturen Brottyta (vit/röd) har många bottnar. Ett helt nytt (betong)element har tillförts Väpnarplan där den närmre tre meter höga, 2,5 meter breda och 40 centimeter tjocka skulpturen placerats. Ett samtida uttryck och material har beretts plats i en känslig kulturmiljö, mitt emellan 1890-talets Hovstallet i rött tegel och det vitrappade Kronobageriet från 1600-talet. Därtill ger verket nycklar både till konsthistorien och verksamheten som bedrivs i Kronobageriet där Scenkonstmuseet numera huserar. Betongelementet är gjutet i två färglager: rött mot Hovstallet (med järnoxid, som historiskt använts i till exempel grottmålningar) och vitt mot Kronobageriet (med krossad marmor, ett klassiskt skulpturmaterial). Konstnären har gjort färglagren synliga genom att med motorsåg och andra verktyg tränga sig in i materialet – en performativ akt som direkt refererar till scenkonsternas ofta flyktiga karaktär men som här har fått lämna ett permanent spår.

Karl Larsson

Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet

Akademiska Hus

Arkitekt: PE Teknik & Arkitektur

När konstnären fick uppdraget att gestalta Ångströmlaboratoriets nya huvudbyggnad slogs han av hur många av de stora upptäckter och vetenskapliga framsteg som gjorts här som tillkommit av en slump. Häri ligger en stor likhet mellan konstnärlig verksamhet och forskning: båda förutsätter öppenhet för det oförutsägbara och förmåga att följa en oväntad kurs. Verket IO är på sin plats en monumental påminnelse om betydelsen av just detta. Skulpturen sträcker sig från bottenplanet, genom en öppning i entréplanet upp till

våning två. Den lutar och skapar kontrast i höjd- och sidled mot de räta linjerna i omgivningen. Genom sin placering och storlek ger skulpturen en känsla av någonting välkänt, som om det ju faktiskt också är (ett byggelement). Samtidigt infinner sig känslan av att något inte riktigt stämmer, att här finns ett ”fel”, en glitch – ett välbekant begrepp inom inte minst den forskning som bedrivs i lokalerna.

Kom som du är! Astrid Göransson Riksplan, Stockholm Sveriges riksdag

Kom som du är! är ett samtida monument som lyfter fram de fem första kvinnliga ledamöterna i Sveriges riksdag och kopplar samman dem med de som kommer efter. Verket beställdes av Riksdagsförvaltningen som en del i arbetet med att fira 100-årsjubileet för svensk demokrati (2021) och kvinnors rösträtt. Konstverket består av tre delar: en skulptur av patinerad brons som porträtterar de fem första kvinnorna i riksdagen (Kerstin Hesselgren, Elisabeth Tamm, Nelly Thüring, Bertha Wellin och Agda Östlund), en stig av mosaikgatsten som leder från Riksplan till riksdagstrappan och en bok – Rundor – där riksdagens lokalvårdare, säkerhetsvakter och andra medarbetare i teckningar beskrivit sina dagliga arbetsturer. Rundor visar i tecknad form hur den praktiska omsorgen i vardagen skapar förutsättningar för riksdagsledamöternas arbete och därmed för demokratin. Skulpturens fem kvinnliga pionjärer bärs fram på stigen av två unga kvinnor från vår egen tid, för att visa att kampen för demokrati och jämlikhet går vidare idag och i framtiden.

Låt höra, låt se

Sara Wallgren

Eskilstuna tingsrätt, Eskilstuna

Stenvalvet AB

Arkitekt: Ahrbom & Partner

Det tidigare Myntverket i Eskilstuna skulle byggas om och till för att anpassas till den nya verksamhetens behov. Såväl konstnär som arkitekt och beställare ville tillföra en ny samtida gestaltning men samtidigt knyta an till den äldre byggnadens funktion. Konstverket består av en metallådra som börjar utomhus vid entrén och sedan löper genom

hela byggnaden. För det mesta är den osynlig men ibland tittar den fram och tar form. Inspelade ljud, omvandlade till ett spektrogram, har varit förlaga för ådrans utformning. I ljusgården kliver den fram i form av en kon som talar om rätten att bli såväl hörd som sedd, centralt i tingsrättens dagliga verksamhet. Materialet refererar till byggnadens historia som myntverk där metall tog form som mynt och medaljer av olika slag.

ICKE-STATLIGT LOKALBRUK

Vad gör en park? Tre gestaltningar i tre folkparker. Med Folkets Hus och Parker.

Ulrika Sparre, Jag väntar under stjärnorna, Björneborg, Kristinehamns kommun

Linda Persson, Let’s face it, Huskvarna, Jönköpings kommun

Projektet initierades av Statens konstråd under pandemin och ställer barns och ungas miljöer i fokus. Projektets tre självständiga konstnärliga gestaltningar har det gemensamt att de aktiveras dels genom programverksamhet och pedagogiska insatser, dels direkt genom brukarna av verken. Samarbetet med Folkets Hus och Parker har varit medskapande och de lokala föreningarna har själva varit med och påverkat utvecklingen

Åsa Cederqvist, Gränslandet, Heby kommun

av folkparkerna. Lek, fantasi och för(e)ställningsförmåga är en löpande tråd genom gestaltningarna som helt integrerats i parkernas utomhusmiljö. Ulrika Sparres Jag väntar under stjärnorna står som en lysande sten vid huvudentrén till Björneborg Folkets Park och kompletteras med konstnärliga nedslag som stenar, text och föremål i andra delar av parken. Åsa Cederqvists Gränslandet i Heby Folkets Park tar i flera delar med referenser till traktens historia och traditioner ett större grepp om en glänta intill folkparkens entré. Linda Perssons Let’s face it i Huskvarna Folkets Park (invigs 2023), tar fasta på parkens starka tradition som mötesplats för inte minst musik och integreras helt i folkparkens ekskog.

Ur himlen ner i jorden. Med Baltic Art Center, Region Gotland, Uppsala universitets tvärvetenskapliga forskarskola inom hållbar utveckling (GRASS), elever och lärare vid Athenaskolan, Visby

The Swamp Observatory

Urbonas Studio

Brakfesten

Anne Duk Hee Jordan och Pauline Doutreluingne

Ur Himlen, ner i jorden är ett offentligt konstprojekt som ägde rum i Visby och dess omgivningar och som handlar om klimat, miljö och hållbarhet. Projektet består av tre delar, två nya konstverk och en utställning, som tillsammans väcker glädje, nyfikenhet och vilja till engagemang i att hålla världen vid liv. Konstprojekten tar båda avstamp i pågående och planerade stadsutvecklingsprocesser i Visby, mer precist planeringen av dagsvattendammar i den kommande stadsdelen Visborg och den biologiska mångfalden i Södra Hällarna naturreservat som riskeras genom stadsutvecklingen. Det ena verket är en ny AR-värld, en fiktiv förstärkt verklighet med karaktärer som skapats av eleverna i Atheneskolan tillsammans med konstnärerna i Urbonas Studio. Det andra verket, Brakfesten, är en levande skulptur i form av jord, träd och mikroorganismer som föds, lever och glupskt tar för sig av naturen tills de dör. Urbonas Studio inledde med The Swamp Observatory en lång dialog med eleverna på skolan. Barnen blev också först med att testa appen, och verket fick stor spridning och pedagogisk användning bland olika skolor i Visby eftersom det inspirerar kreativitet och nya sätt att tänka miljö och hållbarhet. Brakfesten blev så omtyckt att Statens konstråd vid projekttidens slut tillfrågades om

delar av installationen kunde skänkas till en av skolorna som bedrivit pedagogik i samband med projektet. Idag fortlever verket, både på Södra Hällarna och på skolgården där konstnärerna tillsammans med barnen har anpassat verket till sin nya miljö.

FolkFigur Ilja Karilampi Egeninitierat projekt

En målsättning med Statens konstråds flytt till nya lokaler på Skeppsholmen är ökad synlighet och tillgänglighet till konsten. Så tänkte vi också när vi gjorde utlysningen – ett open call – för nyskapande konst i den digitala sfären. Av närmre hundra ansökningar valdes ett förslag från Ilja Karilampi som efter en lång process i dialog med många olika brukargrupper utvecklades till FolkFigur – troligen världens första offentliga NFT-konstverk. I gestaltningen av 3D-figuren förenas svensk folktro och litterära referenser som Selma Lagerlöfs berättelse om Nils Holgerssons och gåsen Akkas resa genom Sverige. Visuellt liknar den ett troll och en fågel som flyger runt i landet och varje dag besöker en ny plats som avporträtteras via en webbkamera. Figurens utseende påverkades av statistik som dagligen genererades av alla som bor i Sverige. Menyer på skolmatsalssedlar, väder, vägförhållanden och banarbeten är några av de statistiska underlag som korrelerar till figurens utseende. På så sätt är FolkFigur ett slags levande och föränderligt porträtt av Sverige i realtid. Genom blockkedjetekniken och NFT, non-fungible tokens, har en ny konstvärld vuxit fram. Ögonblicksbilder av verk köps via kryptovaluta och blir unika samlarobjekt för digitala konstsamlare. Men till skillnad från andra NFT-konstverk kan FolkFigurs publik kostnadsfritt ladda ned gratis NFT:er och på så sätt både interagera med det föränderliga verket och bli delägare av det. Satsningen kan beskrivas som ett pedagogiskt projekt som sprider kunskap om ett samtidsfenomen som också påverkat den samtida konsten. Genom att på ett lättillgängligt sätt sänka trösklarna för att ta del av en ny teknologi bidrar verket till att utveckla och sprida kunskap om en ny teknologi som revolutionerat kreatörers möjlighet att äga det innehåll de producerar på nätet.

Bilaga 2:

Statens konstråds beslutade konstprogram och förstudier 2022

KONSTPROGRAM OCH FÖRSTUDIER SOM SLUTFÖRTS UNDER 2022

Nytt polishus Malmö Specialfastigheter, Polismyndigheten

Gränssnitt, spänningsfält och väntan. Så stavas den curatoriella visionen för södra Malmös nya polishus, en av de första byggnaderna i en förtätning av stadsdelen Svågertorp. Ledorden tar fasta på polismyndighetens verksamhet och uppdrag, det nya polishusets sammanhang och arkitekturens utformning (AG arkitekter) och uttryck. Efter annonsering har tre konstnärer bjudits in att skissa fram förslag till konstnärlig gestaltning för utomhusmiljön vid polishuset, i möte med staden. Ledorden är tänkta att ta spjärn mot, inspireras av och förhålla sig till under skissarbetet. Beräknat färdigställande: 2026.

Göta Hovrätt och Kammarrätten i Jönköping Castellum

Göta hovrätt har funnits i Jönköping sedan mitten av 1600-talet. Nu får den tillsammans med Kammarrätten i Jönköping nya lokaler (arkitekt: FOJAB) vid strandpromenaden utmed Munksjön, där Jönköpings slott tidigare låg. Den nya domstolsbyggnaden knyter ihop bebyggelsen utmed Munksjön och skapar kontakt med promenadvägen utmed sjön; en publik placering som den konstnärliga gestaltningen ska beakta och bejaka. Efter annonserad inbjudan valdes tre konstnärer som under året skissade fram förslag. Utgångspunkt för arbetet var också den curatoriella visionen som förespråkar ett verk som går i dialog med byggnadens arkitektur och som med konstnärliga medel kan skapa tankar om för domstolarnas centrala principer som oberoende och integritet. Invigning 2023.

Hus K, Tentamenslokaler, Umeå universitet Akademiska Hus

Umeå universitet tillförs genom nybyggnaden av Hus K (arkitekt: Ahrbom & Partner) nya undervisnings- och tentamenslokaler. I konstprogrammet förordades ett verk utomhus, inspirerat av den curatoriella visionen Vetenskap på tvären. Universitet har länge haft en tydlig tvärvetenskaplig profil. På plats finns också forskningsenheten Várdduo som arbetar tvärvetenskapligt, även internationellt, för att stärka och utveckla samisk och annan urfolksforskning. Universitetet vill i sitt arbete ta ledningen i arbetet för en bättre och mer hållbar framtid, både socialt och fysiskt. Det är med andra ord stora frågor att förhålla sig till för den konstnär som efter annonserad inbjudan valts för uppdraget att skissa fram ett förslag till konstnärlig gestaltning. Installation är beräknad till 2024.

Riksarkivet Härnösand Specialfastigheter

Vilka perspektiv kan konstnärlig gestaltning tillföra de handlingar, dokument, foton och kartor, som anses värda att bevara? Det är den centrala frågan för konstnären Salad Hilowle som under 2022 inlett arbetet med att skapa en konstnärlig gestaltning för Nya Riksarkivet i Härnösand. Tengbom ritar den 35 000 kvm stora byggnaden som kommer att tillföra 258 000 hyllmeter arkiv. Konstnären kommer under skissperioden tidvis att bo på plats för att tillsammans med Riksarkivets personal diskutera hur arkivet som kollektivt minne kan bli en specifik gestaltning just här. Arkivet beräknas stå klart år 2026.

Nytt polishus, Borås Specialfastigheter/Polismyndigheten

Den curatoriella visionen för Borås nya polishus (AG arkitekter) tar avstamp i Borås historia av textil verksamhet och innovation. Samtidigt ska de tre konstnärer som efter annonsering bjudits in att skissa fram förslag till konstnärlig gestaltning knyta an till Polismyndighetens verksamhet och roll i samhällsväven. I sammanhanget är det särskilt viktigt att ta hänsyn till att de som har ärende till polishuset kan befinna sig i en utsatt och sårbar situation. Arbetet med konst föranleds av nybyggnad av polishuset (AG arkitekter) som uppförs där två befintliga transportstråk möts och ett tredje skapas. Konsten får därmed stor synlighet också för invånare som inte har ärende till polishuset.

Park Central, Göteborg Jernhusen

I Park Central ryms en av entréerna till Västlänkens nya station Centralen. Byggnaden är mycket stor och utförd i glas och tegel (arkitekt: Krook & Tjäder). Tilltänkt konstnär ska i enlighet med den curatoriella visionen utgå från teglet som traditionsburet material i Göteborgs arkitekturhistoria och arbeta integrerat i fasaden. Den curatoriella visionen ser framför sig konst som genom materiella förskjutningar, mönsterbildningar och rörelser återkopplar till de övergripande tankarna för den nya stadsdelen RegionCity och den utveckling som pågår där med transformationer, rörelseströmmar och förflyttningar. Park Central är först ut av byggnaderna och ska stå klar 2027.

Förstudie:

Pilotprojekt – konst Norrbotniabanan

Trafikverket

Konst Norrbotniabanan är ett pilotprojekt mellan Statens konstråd och Trafikverket som syftat till att utforska nya möjligheter för konstnärer att verka i mycket tidiga skeden av en planprocess. Konstansavariga i region och kommun engagerades i urvalsprocessen, vilket bland annat resulterade i förslag på närmre 100 konstnärer, möjliga att samarbeta med. Av dessa engagerades elva konstnärer som i tre team utifrån perspektiven tid, geografi/landskap och upplevelse har utforskat hur konst och trafikmiljö kan samspela längs

med Norrbotniabanans 27 mil långa sträckning. Som resultat presenterades under året tre rapporter, med konceptuella förslag och teman att ta vidare i arbetet med eventuella framtida konstprogram, för såväl Trafikverket som berörda regioner och kommuner. Parternas utvärdering har visat att arbetet berikat Trafikverkets process med fler perspektiv och utvecklat förslag på strategiska arbetssätt för gestaltning av långa, sammanhållna transportsträckor i Sverige. Resultatet pekar också på nya möjliga metoder för utveckling av konstprogram för aktörer inom offentlig konst. Berörda regioner och kommuner har visat intresse för ett fortsatt samarbete med Statens konstråd om konstnärlig gestaltning som föranleds av Norrbotniabanans tillkomst med beräknad invigning 2030. Medverkande konstnärer var team Antti Tenetz/Geir Tore Holm/Jenny Nordmark, team Rat & Dragon Productions (Anja och Tomas Örn)/Erik Thörnqvist/ Gideonsson/Londré (Lisa Gideonsson och Gustaf Londré) och team HIMMELFAHRTSKOMMANDO (Ebba Hallin och Pelle Backman)/Anna Högberg.

Förstudie:

Rapport Ett parkförslag: Falkenbergsencyclopedin Falkenbergs kommun

Förslaget till denna parkutveckling i Falkenberg är en vidareutveckling och fördjupning av konstnären Olivia Plenders uppdrag att gestalta biblioteket i Falkenbergs nya Kulturhuset Argos, med planerad invigning 2023. Uppdraget, som inleddes under Statens konstråds regeringsuppdrag Kunskapsnav offentlig konst (2018–2020), var att parallellt med detta arbete ta fram en rapport med förslag på gestaltning av den kommande parken Dialogen som ska anläggas intill kulturhuset. Rapporten presenterar ett gestaltningskoncept för den kommande parken, samt förslag till konkreta konstnärliga gestaltningar som länkar samman parken med kulturhuset och bygger vidare på lagren av lokal kunskap som finns i just Falkenberg och specifikt på den här platsen. Rapporten har integrerats som en del i kommunens arbete med parkprogrammet.

Förstudie:

Rapport Omsorg, Agens och Variation: Förutsättningar för konst i SiS-ungdomshem Egeninitierat projekt

Ungdomshemmen i Sverige drivs av Statens institutionsstyrelse SiS och byggs ofta av statliga Specialfastigheter. De byggs i hela landet, oftast i glesbygd utanför storstäderna. Med anledning av en idag hög nybyggnadstakt har Specialfastigheter tagit fram typhus för ungdomsvård. Statens konstråd ville därför studera förutsättningarna för konstnärligt gestaltningsarbete i samband med nybyggnad efter dessa typhusritningar. Rapporten är ett metodstöd för beställare, brukare och aktörer som arbetar med konst i stängda miljöer och kan användas tidigt i plan- och byggprocesser för att skapa förutsättningar för byggnadsintegrerade gestaltningar i komplexa vård- och boendemiljöer. I rapporten föreslås helhetsintegrerade konstprojekt både inomhus och utomhus för att skapa välgestaltade livsmiljöer för ungdomar, personal och anhöriga i SiS-ungdomshem. Förstudien är en del av Statens konstråds arbete med att implementera politikområdet gestaltad livsmiljö.

Till regeringen Dnr 1.2.1/2022:346

Kulturdepartementet 103 33 Stockholm

Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Stockholm den 22 februari 2023

Patrick Amsellem Direktör

Årsredovisning 2022

Konstverk i denna trycksak är upphovsrättsskyddade. Konstverk av konstnärer  som representeras av Bildupphovsrätt är återgivna med tillstånd av dem.

© Statens konstråd, respektive författare, konstnärer, illustratörer och fotografer.

Text och bildredaktion: Statens konstråd

Form: Sandra Praun

Tryck: Statens konstråd, Stockholm, 2023

Finns att ladda ner från www.statenskonstrad.se

Omslag: Kom som du är! av Astrid Göransson, Stockholm

Foto: Ricard Estay

Sida 8: Brakfesten av Anne Duk Hee Jordan och Pauline Doutreluingne, Visby

Foto: Ricard Estay

Sida 20: IO av Karl Larsson, Uppsala

Foto: Ricard Estay

Sida 26: Kom som du är! av Astrid Göransson, Stockholm

Foto: Ricard Estay

Sida 32: Gränslandet av Åsa Cederqvist, Heby

Foto: Daniel Ekbladh

Sida 37: Konstnären Ella Tillema intervjuas av SVT

Foto: Hans Larsson. Skärmavbild publicerad med tillåtelse av SVT

Sida 39: Utställningsvy från Coronasamlingen, Skissernas Museum, Lund

Foto: Nicolás Wormull

Sida 46: Dialogos av Ann Edholm, New York

Foto: Bill Jacobson

Sida 53: Publikationer

Foto: Ricard Estay

Sida 56: Sister av Camilla Akraka, utställningsvy Statens konstråd, Stockholm

Foto: Ricard Estay

Sida 59: Publik programkväll, Statens konstråd, Stockholm

Foto: Ricard Estay

Sida 61: Publikationer

Foto: Ricard Estay

Sida 64: Samtidskonstdagarna 2022, Stockholm

Foto: Ricard Estay

Sida 65: Kulturtavla 2022, Stockholm

Foto: Ricard Estay

Sida 68: Ur himlen, ner i jorden av Urbonas Studio, Visby

Foto: AR-avbildning av Patrick Amsellem

Sida 72: Ruben Wättes workshop för barn, invigningen av Statens konstråds nya lokaler, Stockholm

Foto: Ricard Estay

Sida 78: Konstruktion av Future Island av Marjetica

Potrč, Stockholm

Foto: Ricard Estay

Sida 81: Konferensen Gestaltad livsmiljö, Stockholm

Foto: Ricard Estay

Sida 90: Rådsbyggnaderna under Sveriges ordförandeskap i EU 2023, Bryssel

Foto: Svenska institutet

Sida 94: Låt höra, låt se av Sara Wallgren, Eskilstuna

Foto: Ricard Estay

Sida 112: Brottyta av Anastasia Ax, Stockholm

Foto: Ricard Estay

IO av Karl Larsson, Uppsala

Foto: Ricard Estay

Sida 113: Kom som du är! av Astrid Göransson, Stockholm

Foto: Ricard Estay

Låt höra, låt se av Sara Wallgren, Eskilstuna

Foto: Ricard Estay

Sida 114: Jag väntar under stjärnorna av Ulrika Sparre, Kristinehamn

Foto: Ricard Estay

Gränslandet av Åsa Cederqvist, Heby

Foto: Daniel Ekbladh

Let’s Face It av Linda Persson, Huskvarna

Foto: Erik Reinert

Sida 115: The Swamp Observatory av Urbonas studio, Visby

Foto: Ricard Estay

Brakfesten av Anne Duk Hee Jordan och Pauline

Doutreluigne, Visby

Foto: Ricard Estay

Sida 116: FolkFigur av Ilja Karilampi

Foto: Ricard Estay