a product message image
{' '} {' '}
Limited time offer
SAVE % on your upgrade

Page 1

STATENS KONSTRÅD ÅRSREDOVISNING 2019


Omslag Våjaldibme – Vandring av Katarina Pirak Sikku.


INNEHÅLL

Inledning

4

RESULTATREDOVISNING

7

Verksamhetens resultat Kvalitativa aspekter av verksamhetens resultat

8 10

Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön Permanenta projekt Stadsutveckling Tillfälliga projekt Kunskapsnav offentlig konst – konstprojekt Konstkollektioner

12 13 21 24 28 31

Tillsynsverksamhet Tillsyn över statlig inköpt konst Tillsyn över statlig byggnadsanknuten offentlig konst

37 38 43

Utveckla och sprida kunskap Förmedling Främjande av samtidskonstens utveckling och spridning Kunskapsnav offentlig konst Kommunikation

46 47 53 56 63

Mångfald/interkulturellt och internationellt perspektiv

66

Särskilda redovisningar och uppdrag

67

FINANSIELL REDOVISNING Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Sammanställning över väsentliga uppgifter Tilläggsupplysningar och noter Beslut och intygande angående årsredovisning

73 74 75 77 78 79 89

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

3


INLEDNING Under 2019 har det offentliga samtalet satt fokus på den offentliga konsten och aktualiserat grundläggande frågor om konstnärlig frihet och demokrati i de offentliga rummen. Konst i gemensamma miljöer ger ofta upphov till delade känslor. Att vi tycker olika om konst och kultur visar att vi upplever och uppfattar konsten på olika sätt. Konstens och kulturens kraft att väcka oartikulerade känslor är viktig och skapar engagemang och debatt. När åsikter bryts mot varandra i samtal om konst på offentliga platser uppstår möjligheter för oss att reflektera över båda våra egna och andras reaktioner, tankar och värderingar. Och det är just när sådana brytningar äger rum som konsten och kulturen kan förändra och utveckla oss som människor. Verksamhetsgrenen Utveckla och sprida kunskap har i årsredovisningen för 2019 ersatt Förmedling och kommunikation. Anledningen är att Statens konstråds uppgift att utveckla och sprida kunskap inom området offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer sedan april 2019 har fått större tyngd i myndighetsinstruktionen. Denna uppgift har även förstärkts genom regeringsuppdraget Kunskapsnav offentlig konst, som pågår 2018–2020 och som därefter ska integreras i den ordinarie verksamheten. I detta uppdrag har många konstnärer, forskare, tjänstepersoner och andra deltagit i konst- och gestaltningsprojekt, nätverksträffar, forskningsprojekt och utbildningar runtom i Sverige. Genom uppgiften att främja samtidskonstens utveckling och spridning, som sedan 2019 också är inskriven i Statens konstråds myndighetsinstruktion, har samverkan kunnat förstärkas ytterligare mellan konstorganisationer, fria konstaktörer och konstnärer över hela landet. De årliga Samtidskonstdagarna, som i oktober ägde rum på temat Hållbar/ töjbar i Södertälje och Gnesta, visade på stora behov av möten för kunskaps- och erfarenhetsutbyten, utifrån kommunal, regional, nationell och internationell kontext. I ett längre tidsperspektiv är alla dessa möten och nätverk värdefulla för en fördjupad förståelse för konstens och kulturens förutsättningar. I konkreta konst- och gestaltningsprojekt utforskar Statens konstråd på vilka sätt konsten kan utgöra ett betydelsefullt inslag i samhällsmiljön. Genom samverkan med kommuner, regioner, fastighetsägare, konstnärer, arkitekter, planerare, antikvarier, ingenjörer och andra yrkesgrupper prövas och utvecklas bakomliggande tankar och kvalitativa målsättningar för allmänna platser och byggnader. Människors delaktighet och möjlighet att påverka sina närområden och utvecklingen av samhällets miljöer har kommit att spela en allt större roll i sådana projekt, inte minst sedan den nya politiken för gestaltad 4

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


livsmiljö beslutades av riksdagen i maj 2018. Konstnärlig gestaltning av gemensamma miljöer rymmer frågor om såväl upplevelser av estetiska värden som trygghet, jämlikhet och samhörighet. Gestaltning av samhällets offentliga rum är ett mycket komplext område, där bristande kunskap och dåligt underbyggda processer och beslut kan få stora konsekvenser över lång tid för många människor. I juni lämnade Statens konstråd en rapport om offentlig konst som kulturarv till Kulturdepartementet. Den har tagits fram i samarbete med Riksantikvarieämbetet, och visar på behovet av kunskapshöjande insatser inom detta område. Hur Statens konstråd medverkar till att utveckla det nya politikområdet Gestaltad livsmiljö i nära samverkan med myndigheter och organisationer, civilsamhälle och konstnärer beskriver vi närmare i denna årsredovisning. Det offentliga samtalet om konstens och kulturens roller har som sagt präglat Sverige och stora delar av omvärlden under året som gått. Debatter och artiklar har synliggjort att konstens obundenhet är nödvändig för att uppnå ett levande samtal om konstnärliga kvaliteter snarare än kvalitet. Detta sätt att se på konst och kultur har under 2019 fått ta plats i Konstrådets olika verksamheter. En vägledande princip har varit att konstnärlig frihet och integritet är en grundförutsättning för att konsten ska kunna vara ett betydelsefullt inslag i samhällets olika, gemensamma miljöer och bidra till meningsskapande konstupplevelser för alla. Henrik Orrje Vikarierande direktör

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

5


6 Uninterruptable av Ilja Karilampi

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


RESULTATREDOVISNING

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

7


VERKSAMHETENS RESULTAT Statens konstråd redovisar verksamhetens resultat utifrån tre verksamhetsgrenar som korresponderar med 1 § och 2 § i myndighetens instruktion (SFS nr: 2007:1188): • Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön som innefattar verksamheterna: Permanent konst Stadsutveckling Tillfälliga projekt Konstkollektioner Kunskapsnav offentlig konst (konstprojekt) - regeringsuppdrag 2018–2020 • Tillsynsverksamhet Tillsyn över statlig inköpt konst Tillsyn över statlig byggnadsanknuten konst • Utveckla och sprida kunskap* Förmedling Främjande av samtidskonstens utveckling och spridning Kunskapsnav offentlig konst 2018–2020 Kommunikation * Verksamheten har pga ändring i myndighetsinstruktionen 2019 ändrat namn till Utveckla och sprida kunskap (tidigare Förmedling och kommunikation) Verksamhetens mätbara resultat redovisas kvantitativt genom tabeller, diagram och förteckningar. Kvalitativa resultat av verksamheterna och separata regeringsuppdrag lyfts fram i beskrivande och analyserande texter under separata rubriker under varje verksamhetsgren.

8

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


VERKSAMHETSGRENARNAS KOSTNADER OCH INTÄKTER Resultat (tkr) Tabell 1 Kostnader inklusive inköpt konst som belastar resultaträkningen

År

Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Tillsynsverksamhet

Utveckla och sprida kunskap

Summa

2017

40 293

6 081

5 183

51 557

2018

50 564

6 761

12 888

70 214

2019

47 964

5 677

15 284

68 924

Kommentar: Ökningen för 2018 under Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön och Utveckla och sprida kunskap beror på regeringsuppdraget Kunskapsnav offentlig konst.

Tabell 2 Intäkter (exkl. anslagsintäkter)

År

Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Tillsynsverksamhet

Utveckla och sprida kunskap

2017

4 030

15

32

2018

1 932

277

115

2019

612

0

145

Kommentar: Minskningen 2018-2019 under Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön beror på avslutade regeringsuppdrag med extern finansiering (Finland 100 år och minnesvården efter flodvågskatastrofen i Sydostasien). Ökningen för 2018 under Tillsynsverksamhet beror på intäkter från Arbetsförmedlingen.

Tabell 3 Intäkter av anslag

År

Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Tillsynsverksamhet

Utveckla och sprida kunskap

2017

36 263

6 066

5 151

2018

48 633

6 484

12 774

2019

47 352

5 677

15 139

Kommentar: Ökningen för 2018 under Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön och Utveckla och sprida kunskap beror på regeringsuppdraget Kunskapsnav offentlig konst.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

9


KVALITATIVA ASPEKTER AV VERKSAMHETENS RESULTAT Statens konstråds kvalitativa målsättning är att konsten blir ett betydelsefullt inslag i samhällsmiljöer över hela landet. För att uppnå detta samverkar vi med en stor mängd konst- och kulturskapare, myndigheter och institutioner, det civila samhällets organisationer och andra aktörer. I diskussioner om offentliga konstverk, gestaltning av gemensamma livsmiljöer, förvaltning av offentlig konst och utveckling och spridning av kunskap är frågeställningen om kvalitet ständigt närvarande. Men vad är då kvalitet och hur kan den uppstå, utvecklas och beskrivas? Att människor har skilda åsikter betyder sällan att man har oförenliga uppfattningar. Det visar snarare på att man har olika utgångspunkter och värderingar. Detta avsnitt är tänkt att ge en viss förförståelse för vilka värderingar som Statens konstråd ser som centrala i verksamhetens kvalitativa målsättning. Därmed är avsnittet också tänkt som en skissartad vägledning för hur kvalitativa aspekter av Statens konstråds verksamhet kan tolkas och beskrivas. Konstnärlig kvalitet Den offentliga konsten bidrar ofta till diskussion och debatt om konstnärlig kvalitet. Diskussioner om konstnärlig kvalitet utgår i allmänhet från konstverkets egna inneboende kvaliteter. Är konstnärens verk väl utfört, bygger det på en intressant tematik, förhåller det sig nyskapande till konsthistorien eller ger det upphov till oartikulerade känslor och tankeväckande tolkningar? Upplevelser av konstnärlig kvalitet kan också påverkas av en curatoriell tankeöverbyggnad som möjliggör analys och reflektion. Utöver detta kännetecknas ett riktigt bra offentligt konstverk av att det har en oförutsägbar förmåga att beröra oss när vi minst anar det, mitt i samhällets gemensamma miljöer. Frågan vad som är kvalitet, hur kvalitet uppstår och kan beskrivas, är därför svår att besvara endast med ord. Till den offentliga konstens största kvaliteter hör att den kan tilltala oss ordlöst och direkt; att vi genom konsten ges möjlighet att möta oss själva och andra helt utan omskrivningar. För olika personer kan ett och samma offentliga konstverk vara en källa till både självreflektion och provokation. Vidare förändras kvalitativa upplevelser av konst och gestaltning över tid. Konsten så att säga talar genom tid och rum och nya generationer omtolkar och omvärderar på så sätt historiska konstverk, byggnader och platser. Konstnärlig kvalitet är ytterst ett dynamiskt begrepp som bedöms olika av olika människor i olika situationer och under olika tidsepoker. Konstens stora kvalitet kanske därför främst ligger i dess kraft att förändra och utveckla oss till kännande och tänkande medmänniskor. Hela landet De gemensamma rummen finns till för alla. Genom att betona kopplingen mellan konst, kultur och samhällsfrågor kan Statens konstråd skapa en hög relevans för samtidskonstens alla uttrycksformer. Genom olika teman och infallsvinklar kan Statens konstråd också medverka till att öka intresset för konst och kultur, och till fördjupad kunskap om konst vilket möjliggör en rikare konstupplevelse för fler. För att verksamheten ska vara relevant för alla är mångfald och jämställdhet grundläggande kvalitativa aspekter. Nya kulturella kvaliteter som utvecklar ett fält uppstår i skärningspunkten mellan det kända och det okända. Detta utbyte är själva villkoret för konstens existens, det som gör att den håller sig levande och utvecklas. Internationella och mångkulturella perspektiv har 10

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


historiskt sett tillfört nya perspektiv och synsätt på konst och idag är kanske dessa perspektiv ännu viktigare än tidigare. Konsten rymmer stora möjligheter till samtal, möten, förståelse och åsiktsutbyten mellan människor, oavsett sociala och kulturella bakgrunder och förutsättningar, ålder, kön och sexuell läggning. Genom att kontinuerligt tolka och förstå samhällets mångfald och att låta den återspeglas i hela verksamheten blir Statens konstråds verksamhet relevant i hela landet. Medborgarens perspektiv Ett konstverk blir betydelsefullt först när människor tar del av det. Konsten har en unik förmåga att fånga det mänskliga och de som någon gång har drabbats av ett konstverk vet att det kan skapa upplevelser, insikter och minnen för livet. Denna förmåga att drabba, att få oss att se på nya sätt, att pröva andra tankebanor och att sträcka oss mot det vi ännu inte vet, är konstens centrala kvalitet. Statens konstråd eftersträvar medvetet att fler än de som besöker konstinstitutioner ska kunna uppleva detta. Denna aspekt är viktig och bidrar konkret till att uppfylla de nationella kulturpolitiska målen om allas rätt till kulturupplevelser. Statens konstråd har en viktig uppgift att utveckla och sprida kunskap om offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer. Ju mer du vet, desto mer ser, känner och tänker du. De reflektioner, samtal och diskussioner som kan uppstå kring offentlig konst och offentliga konstverk är väsentliga. Kunskap är grunden för att möjliggöra fördjupad förståelse av offentlig konst, samtidskonst och gestaltade livsmiljöer i ett större perspektiv och för att uppnå långsiktig social hållbarhet. Konstnärerna och kulturskaparnas villkor Konstnärerna har en central roll i Statens konstråds verksamhet och medverkar till kvalitativ utveckling och konstnärlig förnyelse av fältet offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer. Statens konstråds verksamhet är i hög grad tvärdisciplinär. Vi utvecklar därför löpande nya former för dialog, kunskapsutbyte och samverkan mellan konstnärer och andra yrkesgrupper som kan stärka utvecklingen inom offentlig konst och gemensamma miljöer. I samverkan uppstår synergier och ökad kompetens, olika perspektiv tillvaratas och resultaten får bred spridning. På så sätt är samverkan en grundförutsättning för utveckling av nya perspektiv, kvalitativt nytänkande och nyskapande resultat. Den metod- och kunskapsutveckling som konstnärer medverkar till i bland annat plan- och byggprocesser, omsätts i kunskapsmaterial och programverksamhet till lärdomar och erfarenheter och får därigenom en bred och långsiktig spridning. Genom att dokumentera, beskriva och förmedla konstnärliga processer och gestaltningar stärks förutsättningarna för att i konkret mening förverkliga det nationella målet att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

11


KONSTNÄRLIG GESTALTNING AV DEN GEMENSAMMA MILJÖN Statens konstråd ska verka för att konsten blir ett betydelsefullt inslag i samhällsmiljön. Myndigheten ska beställa och förvärva god samtidskonst till statens byggnader och andra lokaler för statlig verksamhet samt medverka till skapandet och utvecklingen av offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer.1 Statens konstråd utvecklar de sammanhang där samtidskonst och offentliga rum möts. Uppdraget grundas på motsvarande demokratiska ambitioner som återspeglas i de nationella kulturpolitiska målen: att kulturen ska utgöra en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället, och att den med yttrandefriheten som grund ska vara tillgänglig för alla. I verksamhetsgrenen Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön producerar, beställer och förvärvar Statens konstråd konstverk och gestaltningar för platser över hela landet. Att visa samtida konst i samhällets gemensamma miljöer är en fantastisk möjlighet och utmaning i spänningsfältet mellan nyskapande och tillgänglighet. Genom verksamheten kan hundratusentals människor varje dag ta del av samtidskonstens olika uttryck på platser där de lever, arbetar och bor. Genom projekt och uppdrag till konstnärer bidrar verksamheten till att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet präglar samhällets utveckling. Offentlig konst omfattar alla former av samtidskonst som visas i offentliga rum eller berör frågor om det gemensamma. Under verksamhetsgrenen Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön driver Statens konstråd fyra reguljära verksamheter för att bidra till såväl den samtida konstens som de offentliga rummens utveckling: Permanent konst, Tillfälliga projekt, Stadsutveckling och Konstkollektioner. Från och med 2018 redovisas också stadsutvecklingsprojekt som produceras i regeringsuppdraget Kunskapsnav offentlig konst (2018–2020) under denna verksamhetsgren, medan regeringsuppdraget i sin helhet redovisas under verksamhetsgrenen Utveckla och sprida kunskap. Tillsammans bidrar dessa verksamheter på olika sätt till att skapa ökad förståelse för vad samtidskonsten kan tillföra människor och samhället.

1 Förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd.

12

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


Moving plants av Maider Lopez

PERMANENTA PROJEKT Statens konstråd har sedan verksamheten startade 1937 producerat närmare 2 000 konstverk i verksamheten Permanenta projekt (inklusive ickestatliga projekt). Produktionen sker oftast i samarbete med fastighetsägare och i samband med uppförandet av nya s.k. ändamålsbyggnader för långsiktig statlig verksamhet över hela Sverige och vid svenska utlandsmyndigheter. De permanenta konstverken produceras med långa tidsperspektiv och höga krav på beständighet och tillgänglighet i en rad mycket olika offentliga miljöer som ungdomsvårdshem, fängelser och universitet men även departement och utlandsmyndigheter. Under de senaste åren har Statens konstråd prioriterat platser med hög grad av offentlighet och miljöer riktade till barn och unga. Konstverken tas fram i nära dialog med samrådsgrupper. Förutsättningarna för arbetet med de permanenta konstprojekten är så gott som alltid beroende av planerings- och byggprocesser, vilket ställer höga krav på god samverkan mellan alla inblandade parter. En avgörande kvalitet i de permanenta konstprojekten är deras relation till de specifika situationer i vilka de uppförs. Genom sin permanens finns också möjlighet för människor som möter verken att utveckla sin relation till konsten över tid, och för kommande generationer att omtolka och möta verken utifrån sin tids förutsättningar. År 2019 tecknades ett innovativt samverkansavtal mellan Akademiska Hus och Statens konstråd. Avtalet är ett resultat av Statens konstråds regeringsuppdrag om hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger. Det är direkt kopplat till det nya politikområdet gestaltad livsmiljö och statens målsättning att tillämpa enprocentsregeln.2 De fem nya samarbetsprojekt som inletts med Akademiska Hus under året är en direkt effekt av det nya samverkansavtalet. Projekten syftar dels till att utveckla nya 2 Ku2018/01350/KO

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

13


tillämpningar av enprocentsregeln och dels till att stärka tidig och medveten integrering av arbetet med konstnärlig gestaltning i plan- och byggprocesser. Statens konstråds regeringsuppdrag om hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger har också stått i fokus i de tematiserade nätverksmöten som arrangerats med de statliga fastighetsägare som, utöver Akademiska Hus, utpekas i uppdraget: Fortifikationsverket, Jernhusen, Statens fastighetsverk, Specialfastigheter, Swedavia och Trafikverket. Vid dessa möten har experter från Boverket, Akademiska Hus och Riksantikvarieämbetet medverkat som gästföreläsare under teman som anknyter till området gestaltad livsmiljö. Därutöver har Statens konstråd under hela året haft ett nära samarbete med Boverket, ArkDes och Riksantikvarieämbetet för att långsiktigt utveckla området gestaltad livsmiljö och myndigheternas samverkan. 2019 avslutades med att konstnärerna för ett av Statens konstråds pågående samarbetsprojekt med Akademiska Hus – Marjetica Potrč och Ooze – bjöds in som medverkande till arkitekturbiennalen i Venedig 2020, en av världens mest prestigefyllda mötes- och utställningsplatser för arkitektur. Projektet som de har inbjudits att medverka med är Future Island, det konstverk som är under arbete för campusområdet Albano i Stockholm, och som processleds av Statens konstråd i samverkan med Akademiska Hus och det allmännyttiga bostadsbolaget Svenska Bostäder. Utöver de permanenta verk som har slutförts är det viktigt att också framhålla alla de pågående projekt som tar stora delar av verksamhetens resurser i anspråk. Den permanenta konsten är i regel beroende av tidskrävande plan- och byggprocesser vilket gör att projekten många gånger sträcker sig över flera år. Bland pågående projekt kan särskilt nämnas de fyra omfattande konstnärliga gestaltningarna för Västlänkens järnvägsstationer som invigs 2025 i Göteborg. Kvalitativa resultat Verksamheten Permanenta projekt korsbefruktas, stärks och utvecklas i allt högre grad i växelverkan med verksamheterna Tillfälliga projekt och Stadsutveckling, vilket bidrar till nya konstnärliga kvaliteter i Statens konstråds olika samarbetsprojekt. Ett exempel är de under året inledda samarbetsprojekten med Akademiska Hus, som konstnärligt kommer att involvera samtliga tre nämnda verksamhetsgrenar: Stadsutveckling i arbetet med Campus Malmö, Tillfälliga projekt i arbetet med Campus Luleå och Permanenta projekt i Forum Medicum i Lund. Genom att kombinera tillfällig konst, permanenta projekt och stadsutveckling, och tillvarata erfarenheter från regeringssatsningen Konst händer (2016–2018), skapas goda förutsättningar för oförutsägbara och överraskande offentliga konstverk. Det nya avtalet med Akademiska Hus medger samtal och planering för konsten redan i initiala program- och planprocesser. För Campus Malmö skrevs den offentliga konsten in som en självklar del redan när det övergripande programmet för den nya campusplanen togs fram. Genom att konstnärer medverkar tidigt i planeringen får de möjlighet att samverka nära med arkitekter och konstruktörer och formulera de bakomliggande tankarna för campusområdets gestaltade miljöer. Konsten blir därmed en del av en helhetsgestaltning och upplevs som en integrerad del av en sammanhängande struktur. Att komma in 14

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


tidigt innebär också att betydligt större budgetar frigörs för konsten då den konstnärliga utformningen kan integreras med byggprojektets befintliga budget. Att tidigt samverka på de sätt som medges genom avtalet med Akademisk Hus ökar möjligheterna att uppnå hög konstnärlig och arkitektonisk kvalitet, bättre förståelse för platsens kulturhistoriska värden och, genom att brukarna är med i processen, långsiktig social hållbarhet. Medveten, tidig samverkan med beställare har resulterat i konstnärlig kvalitet som under året uppmärksammats internationellt under pågående process, långt innan konstverken är fysiskt färdigställda. Konstnärerna Ooze och Marjetica Potrč har som nämnts bjudits in till 2020 års arkitekturbiennal i Venedig. Också Evig anställning av konstnärsduon Goldin+Senneby, har under året fått stor internationell uppmärksamhet, ett av fyra samarbeten med Trafikverket som sker genom tillkomsten av Västlänken (en dubbelspårig järnvägsförbindelse som anläggs under Göteborg). Sedan den amerikanska dagstidningen Washington Post i början av mars skrev om Evig Anställning spreds kännedomen om verket brett genom att dags- och fackpress över hela världen plockade upp nyheten. Statens konstråd mottog inom loppet av bara några veckor 170 spontanansökningar till jobbet som evigt anställd på en specifik järnvägsstation i Göteborg, från boende i skilda länder som Indien, Kanada, Argentina, Taiwan, Spanien, Storbritannien, Jamaica, Ukraina, USA, Danmark, Turkiet, Venezuela, Chile, Argentina och Pakistan. Exemplen ovan visar hur konsten i kraft av sin idé och förmåga att beröra på djupet kan nå ut brett och med en geografisk spridning som sträcker sig långt bortom Sveriges gränser. Ooze och Marjetica Potrč’s Future Island, en konstgjord ö där den enda halvan är varmare än den andra, genom att konstnärligt gestalta en verklighet där klimatförändringarna gått för långt. Evig anställning, genom att i en industriellt utformad stationsmiljö konkret pröva den franske nationalekonomen Thomas Pikettys tes att värdet av arbete är mindre och växer långsammare än värdet av avkastningen från kapital. I de permanenta projekten utvecklas också konstens inneboende och sinnliga kvaliteter. Offentliga konstverk som – givet sina plats- och situationsspecifika förutsättningar – existerar fritt, och som genom att vara just konst, får oss att känna, tänka, reflektera, associera och fantisera. Det är en balansakt, eftersom den permanenta konsten också måste ta hänsyn till materiella kvaliteter, hållfasthet och konstruktion. Ett exempel från året som gått är Ilja Karilampis Uninterruptable. Fysiskt är konstverket en monumental skulptur som består av en 13x 12 meter stor svetsad aluminiumram, installerad i en diagonal vridning mot byggnadens geometri. På ramen är utskurna siluettformer i frostad akrylplast monterade som beskriver världen genom samplade symboler, tecken och former. Verksamheterna vid KTH Huddinge ingår båda i Stockholmsregionens satsning på Life Science. Byggnaderna är ritade med ambitionen att främja möten mellan utbildning, forskning, vård och näringsliv. Konstverket tar plats i skärningspunkten mellan dessa, i den gemensamma entrén. Ett annat exempel är konstnären Meriç Algüns The Orchard of Resistance för Humanisten i Göteborg, en nybyggnad där den humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet kunnat samla verksamheter som tidigare varit utspridda på olika platser i staden. I verket blandas flera olika media och material till en helhet som rör sig genom flera våningsplan i byggnaden. Sammanbindande element för denna motståndets trädgård är fikonträdet, STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

15


vars löv genom historien använts symboliskt för att dölja och därmed blottlägga olika tabun och onämnbarheter. En förmåga de vetenskaper som studeras på Humanisten också har. Stora fikonlöv i patinerad brons, skulpturala och sensuella i beröring med huden, ligger nu strödda över trappan i entréhallen. Ett skimrande ljus- och skuggspel skapas genom ett raster av söndersmulade fikonlöv i de laminerade glasväggarna till några av föreläsningssalarna. Katarina Pirak Sikku har till sitt tredelade verk Vájaldibme – vandring på Campus Östersund valt varje ingående material utifrån frågan: Var kommer du ifrån? Verket aktualiserar på flera nivåer människans minne, såväl det privata som det kollektiva; lokalt, regionalt och nationellt. Utomhusinstallationens virke är hämtat från de områden i Älvdalen som brandhärjades under torkan sommaren 2018. Vertikala stockar omger sittplatser av återbrukad sten från det nuvarande campusområdet, tidigare Norrlands artilleriregemente A4. Inuti byggnaden ligger tennavgjutningar av konstnärens fotsteg infällda i kalkstensgolvet, där studenterna dagligen kommer i beröring med dem på sin vandring till och från föreläsningar. På väggen har konstnären tecknat ett vidsträckt landskap som påminner om hennes egna vandringar; till barndomens somrar, viken där hennes far växte upp och familjens ombyggda kåta. Verket tar plats på ett universitet, en miljö till vilken Sveriges samer länge saknade tillträde. Det både tillvaratar och förnyar samernas kulturarv. Genom virkets snidade mönster, som reflekterar det radikala konstnärskap konstnärens far Lars Pirak överlämnade till nästa generation, och genom det traditionella materialet tenn, som här används i en ny form. Dessa tre verk är alla tydliga exempel på hur konstnärer i offentliga konstprojekt kan utveckla sitt konstnärliga språk i andra sammanhang och större skalor än i utställningsrummen, och på de möjligheter som professionell konstnärlig curatering, det vill säga process- och projektledning av det konstnärliga arbetet, kan leda till. I verksamheten Permanenta projekt är det svårt att uppnå en jämställd fördelning av uppdrag i relation till konstnärernas kön och ålder. Anledningen är att konstnärerna i de permanenta projekten upphandlas, vilket gör det mycket komplicerat att balansera könsfördelningen. Upphandlingslagstiftningen medger inte kön som ett urvalskriterium (något som även gäller den geografiska fördelning som utgår från konstnärernas hemort). Däremot finns det vissa möjligheter att påverka sammansättningen av besluts-, samråds- och arbetsgrupper i de processer som ligger till grund för produktionen av permanenta konstnärliga gestaltningar.

16

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


Tabell 4 Antal avslutade permanenta projekt 2017–2019 fördelade på kategorier

2017

2018

2019

Polis, kriminalvård och domstolar

0

2

0

Universitet, högskolor och andra skolor

5

2

4

Övriga myndigheter

1

1

0

Kommun/civilsamhälle

0

0

1

Summa

6

5

5

Statligt lokalbruk

Icke-statligt lokalbruk

Förteckning 1 Avslutade permanenta projekt 2019

Konstnär Meric Algün Titel The Orchard of Resistance Teknik Installation i tre delar Material Videoverk: två videoskärmar, tre fåtöljer med inbyggda högtalare. Löv: brons. Glas: laminerat glas Ort Göteborg Brukare Göteborgs universitet, Humanistiska fakulteten Fastighetsägare Akademiska Hus Curator Lotta Mossum Konstnär Mette Winkelmann Titel Rörelse Teknik Textil Material New wool, nylon Ort Linköping Brukare Linköpings Universitet, Campus Valla Fastighetsägare Akademiska Hus Curator Marianne Jonsson Konstnär Katarina Pirak Sikku Titel Vájaldibme – vandring Teknik Teckning, skulptur Material Furu, tenn, roslagsmahogny, linoljebränt smide. Kalksten, tenn. Kol, färgpigment, mdf Ort Östersund Brukare Mittuniversitetet Östersund Fastighetsägare Intea Campus Curator Kristina Möster Nilsson

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

17


Konstnär Ilja Karilampi Titel Uninterruptable Teknik Skulptur Material Aluminium, akrylplast, ljusprojektion Ort Huddinge Brukare Karolinska institutet, KTH Fastighetsägare Hemsö Curator Peter Hagdahl Konstnär Maider Lopez Titel Moving Plants Teknik Skulptur Material Levande växter, formica, lackerat rostfritt stål, furu Ort Göteborg Brukare Hammarbadet Fastighetsägare Göteborgslokaler Curator Peter Hagdahl

Tabell 5 Antal nyanmälda permanenta projekt 2017–2019 fördelade på kategorier

2017

2018

2019

Polis, kriminalvård och domstolar

1

8

1

Militära myndigheter

3

Universitet, högskolor och andra skolor

2

5

6*

Övriga myndigheter

1

5

1

Summa

7

18

8

2017

2018

2019

15

7

4

Statligt lokalbruk

* Varav 5 ingår i samarbetet med Akademiska Hus Kommentar: Ansökningar som avslås redovisas ej.

Tabell 6 Antal konstnärer som har fått skissuppdrag och kontrakt 2017–2019

Konstnärer som fått skissuppdrag Konstnärer som fått kontrakt

10

3

20

Summa

25

10

24

Kommentar: Av de konstnärer som har tilldelats skissuppdrag har ett gått till tre konstnärer 2018 och ett gått till två konstnärer 2017.

18

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


Tabell 7 Avslutade tillfälliga, stadsutveckling och permanenta projekt 2019 fördelade per län

Län

Antal

%

Stockholms län

8

61,54%

Jämtlands län

1

7,69%

Östergötlands län

1

7,69%

Norrbottens län

1

7,69%

Västra Götalands län

2

15,38%

13

100,00%

Summa

Tabell 8 Uppdrag till konstnärer i avslutade projekt 2017-2019 (tillfälliga, stadsutveckling och permanenta) fördelat på kön

2017 Kön

Antal

Antal i %

Arvode

Arvode i %

Kvinnor

7

50%

2 651 440 kr

53%

Män

7

50%

2 386 267 kr

47%

14

100%

5 037 707 kr

100%

Antal

Antal i %

Arvode

Arvode i %

Kvinnor

8

67%

5 807 500 kr

96%

Män

4

33%

223 000 kr

4%

12

100%

6 030 500 kr

100%

Antal

Antal i %

Arvode

Arvode i %

Kvinnor

8

62%

3 452 350 kr

61%

Män

2

15%

1 300 000 kr

23%

Grupper

3

23%

907 500 kr

16%

5 659 850 kr

100%

2018 Kön

2019 Kön

13

Kommentar: En jämn fördelning av uppdrag till kvinnor och män är svår att uppnå på grund av att upphandlingslagstiftningen inte medger kön som urvalskriterium.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

19


Tabell 9 Avslutade projekt 2017–2019 enligt statligt -icke statligt lokalbruk

2017

2018

2019

Antal statliga konstprojekt (permanenta)

6

5

4

Antal icke-statliga konstprojekt (tillfälliga och stadsutveckling)

2

3

9

Summa

8

8

13

20

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


Norrbykatten av Jenny Berntsson och skolbarn från Norrbyskolan, Örebro.

STADSUTVECKLING Verksamheten Stadsutveckling utvecklar nya former av samverkan mellan konstnärer, arkitekter och andra kompetenser vid gestaltning av gemensamma miljöer. Också nya former för samarbete mellan konstnärer och lokala aktörer såsom civilsamhälle och boende utforskas inom verksamheten. Ambitionen är att utveckla nya konstnärliga uttryck, stärka helhetssynen i planeringsprocessen och skapa förutsättningar för storskaliga gestaltningar. Detta sker bland annat genom tvärdisciplinära och utforskande samarbeten, genom utveckling av andra former för delaktighet än dem som medges genom mer konventionella samråd samt genom att i arbetet medvetet förhålla sig till kopplingar mellan kulturarv och samtid. Under 2018 gjordes en utlysning för nya stadsutvecklingsprojekt inom verksamheten Kunskapsnav offentlig konst. Utlysningen resulterade i åtta beviljade samarbetsprojekt med kommuner och regioner som under 2019 har drivits inom Stadsutveckling och Kunskapsnav offentlig konst. Projekten har initierats på olika sätt och spänner från tidiga skeden, såsom framtagandet av ett kvalitetsprogram för en ny stadsdel i Visby, till mer gestaltande projekt som att utveckla lekplatser i samarbete med barn i Örebro. Ambitionen är att fördjupa befintlig och utveckla ny kunskap om hur offentlig konst och stadsutveckling samspelar i kommunala organisationer utifrån Statens konstråds erfarenheter av bland annat tidigare regeringsuppdrag, såsom Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer (2010–2014) och Konst händer (2016–2018). En styrka med Statens konstråds verksamhet Stadsutveckling är möjligheten att skapa större långsiktighet än den som medges i offentliga konstprojekt. StadsutvecklingsproSTATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

21


cesser är som regel långa och tar betydligt längre tid än 3–5 år. Statens konstråd initierade därför ett antal projekt i Konst händer som under 2019 fått utvecklas och avslutas inom ramen för Stadsutveckling. Det är här fråga om projekt som initierats av civilsamhället och som har lyckats växa till samverkansprojekt på stadsutvecklingsnivå i Råslätt (Jönköping), Hageby (Norrköping) och Hässelby (Stockholm), där arbetet fortsätter även under 2020. Kvalitativa resultat Samverkan mellan Stadsutveckling och Statens konstråds övriga verksamheter Tillfälliga projekt, Permanenta projekt och regeringsuppdraget Kunskapsnav offentlig konst har varit stärkande för de respektive verksamheterna och för hela Statens konstråd. Metoder för invånarinflytande som utvecklats under Statens konstråds tidigare regeringsuppdrag implementeras, vidareutvecklas och fördjupas inte minst i stadsutvecklingsprojekten som har integrerats i regeringsuppdraget Kunskapsnav offentlig konst. Flera av dessa stadsutvecklingsprojekt har ett starkt fokus på invånarinflytande och delaktighet. En central fråga under året har varit hur det från ett kommunalt perspektiv går att arbeta med dessa infallsvinklar utifrån en konstnärlig process. I till exempel den tidigare bussterminalen i Sundsvall och vid utvecklingen av stadsdelarna Sjöbo, Borås och Lundby i Göteborg har en viktig aspekt varit att se vad som skiljer en standardiserad medborgardialog från en dialog som utgår från en konstnärlig praktik. Den senare utgår från den aktuella situationen snarare än från en förbestämd mall, och är därför inte lika förutsägbar som mer formaliserade dialogprocesser. Framför allt utgår den konstnärliga dialogen ofta från en praktisk kunskap som baserar sig på handling i vilken ett samtal uppstår på ett naturligt sätt och kan utvecklas spontant. Detta har varit viktigt inte minst i Örebro, där små och äldre barn involverats i det konkreta skapandet av sina egna lekmiljöer. Osäkerheten en sådan organisk process genererar hos beställaren kan i vissa fall vara obekväm. Till exempel kan den synliggöra konflikter av det slag som ofta undviks då kortsiktiga mål kring effektivitet genomsyrar planprocessen. Men konflikterna kan, beroende på hur de tas om hand, också skapa öppningar som leder till stora kvaliteter. På så sätt kan dialoger som utgår från en konstnärlig praktik beakta medborgarens perspektiv på fler och mer inkluderande sätt, samtidigt som konstnärliga perspektiv och konstnärernas kompetens tas tillvara. Därmed skapar de också bättre förutsättningar för fler kompetenser att i samverkan skapa långsiktigt hållbara livsmiljöer där befintliga fysiska och sociala värden tillvaratas och nya kan skapas. Ett exempel på detta som invigts under året är konstnärerna Anna Högbergs och Johan Tiréns 500 meter långa konstverk Marmorlinjen – förbinder två platser och delar ett landskap i Gamlegården, Kristianstad. Konstverket har inom ramen för Stadsutveckling utvecklats som en förlängning av Konst händer och utgår från samtal och diskussioner med boende i Gamlegården om platsens identitet, högt och lågt, värde och värderingar, gränser och gränsdragningar. Marmorlinjen går genom villaområdet Näsby och miljonprogrammet Gamlegården, som är två demografiskt skilda områden. Här bildar konstverket ett spår att följa från två håll, en lina att balansera på, en linje att stega över: möjligheten att röra sig över och mellan en fysiskt osynlig gräns som i samtalen visade sig 22

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


ändå finnas där. Linjen utgör en del av promenadvägen till en ny skola, gemensam för de båda bostadsområdena. På samma gång ger verket en blinkning mot en lång konsthistoria. Ingreppet i landskapet är en hänvisning till rörelser som jordkonst, medan materialet marmor relaterar till en mycket gammal tradition av skulptural gestaltning. Det är ett exempel på hur konstnärliga processer kan utvecklas under lång tid i relation till invånare och bebyggelse och resultera i ett verk som, utan att kompromissa med konstnärlig kvalitet, också kan inkorporera och förstärka sociala värden. Med stadsutvecklingsprojekt, liksom i alla projekt där konstnärer involveras tidigt i processen, utmanas konstnärsrollen genom att konstnären ingår i ett samarbete. Stadsutvecklingsprojekt ger konstnärer med specifikt intresse för samhällsfrågor, sociala perspektiv, delaktighet och medskapande särskilt utrymme för att utforska och fördjupa konstnärliga praktiker. Det viktiga är att se den konstnärliga praktiken i sin helhet som en integrerad del av planeringsprocessen. Ambitionen med sådan samverkan är bland annat att stärka nya konstnärliga uttryck där processbaserade praktiker får en mer framträdande roll i programskeden: att lägga lika stor vikt vid det konstnärliga idéarbetet som det färdiga konstverket och den gestaltade miljön. Fältet stadsutveckling behöver fortsatt formuleras utifrån ett konstnärligt perspektiv och konstnärliga praktiker. Det finns i samhället en tendens att vilja se konstens kreativa potential, men inte alltid de kritiska förhållningssätt som konsten också bär med sig. Idag, när klyftorna mellan stad och land växer på många sätt, är det särskilt viktigt att fortsätta diskussionen om vad vi menar när vi talar om stadsutveckling eller stadsomvandling. Och om vad konst kan bidra med i en stadsutvecklingsprocess. Verksamheten Stadsutveckling ger möjlighet att också mer specifikt arbeta med jämställhet och jämlikhet. I Stadsutveckling Örebro exempelvis, som bedrivs i samverkan med Kunskapsnav offentlig konst, står barn i specifikt fokus och ges direkt inflytande över utformningen av sin lekmiljö om vilken de annars sällan tillfrågas på djupet. I Jönköping, där konstnärens Johanna Billings film In Purple under året färdigställts som det första av två nya verk i miljonprogramstadsdelen Råslätt, står i stället synliggörandet och möjliggörandet av unga kvinnors rätt till plats i det offentliga rummet i fokus. Genom att offentligt synliggöra de unga kvinnorna i dansgruppen Mix Dancers och deras dansverksamhet bidrar konsten här till att göra en utemiljö, som domineras av traditionellt manligt kodade idrotts- och fritidsmöjligheter, mer jämställd.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

23


KÄMPAOKE av MYCKET

TILLFÄLLIGA PROJEKT Syftet med Tillfälliga projekt är att erbjuda fria format för konstnärligt arbete i offentliga rum och en möjlighet att bättre kunna fånga upp den utveckling som sker inom offentlig konst internationellt och i Sverige, där konstnärer själva söker sig till de gemensamma rummen och till diskussioner om det gemensamma. I denna verksamhet utgår vi från dialogen mellan konstnär och curator och utvecklar konstverk som sedan förankras i ett lokalt sammanhang. Produktionen av tillfälliga projekt tar sin början i en fas av research för att utveckla en idé, situation och sammanhang för verket. Projekten utvecklas sedan i en komplex process av förankring och produktion i samverkan med andra aktörer. Utmaningen är att projekten ska relatera till platsen och göras angelägna för många olika människor. Av den anledningen tar det mellan ett och två år att producera ett tillfälligt projekt. Kvaliteter som kan uppnås i de tillfälliga projekten är bland annat att de visar på den mångfald av konstnärliga uttryck som kan förekomma i de gemensamma rummen och hur de kan artikulera konstens relation till samhällsfrågor. Projekten utvärderas kontinuerligt. De metoder som utvecklas och som tidigare har utvecklats inom ramen för tillfälliga projekt används nu regelmässigt inom Statens konstråd, inte minst i utvecklingen av det nya uppdraget Kunskapsnav offentlig konst. Årets största satsning inom Tillfälliga projekt var Choreographies of the Social, som i augusti visades i samband med Stockholms kulturfestival. Genom nio olika konstnärliga och aktivistiska praktiker – och fem helt nyproducerade verk – utforskades hur våra sociala relationer påverkas när samhället förändras i grunden. Hur relaterar vi till varandra i denna föränderliga verklighet? Hur tar vi till oss de nya berättelserna om det sociala som skapas av digital automatisering? Vilken roll spelar känslorna i en tid av total digita24

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


lisering där fakta och fiktion blandas samman? Kan vi ta tillbaka fantasin om framtiden så vi kan drömma om andra möjliga sätt att leva i denna eller andra världar? Frågorna är högaktuella över hela världen, med det postindustriella samhällets tillgång till nya tekniker som utraderar geografiska gränser ökar människors möjligheter att kommunicera och grumlas gränserna mellan människa och teknik, mellan fakta och fiktion. 2019 inleddes också de nationella visningarna av konstnären Andjeas Ejikssons film Television Without Frontiers, som färdigställdes 2018. Verket tar avstamp i det experimentella TV-projektet Eurikon som initierades av European Broadcast Union (EBU) 1982 i ett försök att skapa en gemensam europeisk offentlighet. Idag, drygt 30 år senare, har förutsättningarna för det offentliga medielandskapet i grunden förändrats och Europa är med Storbritanniens Brexit på väg mot splittring snarare än enighet. Television Without Frontiers undersöker om Eurikon idag kan användas som en modell för att söka en vision om en postnationell gemenskap bortom marknaden och nationalstaten. Det är ett sällsynt konstprojekt som i dokumentärt TV-format undersöker föreställningar och idéer om vad ett gemensamt samtida Europa skulle kunna vara. Konstnärens förslag vann Statens konstråds Open Call (öppen utlysning) 2016. Kvalitativa resultat Tillfälliga projekt, som Choreographies of the Social och Television Without Frontiers, relaterar till angelägna samhällsfrågor. De har genom sin tematik, genom sina format och genom att ta plats i de offentliga rummen också möjlighet att nå en bred publik med andra konstnärliga uttryck än de permanenta verk som vi vanligen möter i våra gemensamma rum, i våra skolor och på våra arbetsplatser. Projekten inkluderar till exempel installation, video, performance, ljud, deltagarbaserad konst, teater och fördjupning. I Television Without Frontiers genom lokalt specifikt tematiserade publiksamtal i direkt anslutning till filmvisningarna, som från Luleå i norr till Visby i söder ägde rum på fem olika platser i landet. I Chorographies of the Social både genom direkta möten vid verken och genom den tre-stegs-konferens som utvecklades i samarbete med Statens konstråds regeringsuppdrag Kunskapsnav offentlig konst: Livskoreografier – infrastrukturer för ett levbart liv. Samtidigt ger de tillfälliga projekten konstnärer möjlighet att arbeta i en större skala och att möta nya publikgrupper jämfört med konstmuseer och gallerier. Eftersom projekten varje gång äger rum på nya platser och i nya sammanhang, omfattar produktionsprocessen också ett nära samarbete med lokala parter. På så sätt ökar Tillfälliga projekt också möjligheterna till kunskapsutveckling och kunskapsutväxling med till exempel kommuner, lokala konstaktörer och producenter, där ny kunskap kommer även Statens konstråd till del. Choreographies of the Social, och de samarbeten projektet aktiverade, gjorde det möjligt för Statens konstråd att på nya sätt nå ut brett till nya målgrupper: människor som i sin vanliga vardag inte självklart söker sig till konst, forskarsamhället, konstvärlden och inte minst barn och unga. Många av konstverken tillkom i kollektiva processer: Statens konstråd bjöd in nio nationella och internationella konstnärskap till projektet som i slutänden involverade ett 40-tal konstnärer.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

25


Publikt öppnade flera av konstverken samma möjligheter till inlevelse och fysisk delaktighet som den digitala världens öppna källkod, där programvaran är tillgänglig att användas, läsas, modifieras och vidaredistribueras för den som vill. Verk som Molly Haslunds Skipping Rope Pillar (där flera hopprep fästs vid samma pelare och alla måste hoppa i takt för att repen inte ska trassla ihop sig), MYCKET:s Kämpaoke (en karaokebar med kända kampsånger och en gemensam verkstad för banderoller och pins) och Public Movements Emergency Routine (där publiken, oavsett ålder och fysiska förutsättningar, involverades som statister i en fiktiv säkerhetsövning) är alla exempel på det. De är också exempel på konst som mitt i all sin lekfullhet förmår oss möta livets allra svåraste frågor. Redan vid framtagande av idé- och projektförslag för nya tillfälliga projekt förs reflekterande samtal om jämställdhetsintegrering. Ämnen, platser och publik som är svåra att inrymma i övriga verksamhetsgrenar kan på så sätt integreras konstnärligt i både planering och genomförande. Målsättningen är att uppnå jämställda jurygrupper och en jämn fördelning av kvinnor och män i personalen som till exempel värdar och guider. Genom att placera och aktivera tillfälliga konstverk på platser mitt i vardagslivets miljöer, som till exempel i konstprojektet Choreographies of the Social, kan den offentliga konsten få betydelse för alla i samhället.

26

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


Förteckning 2 Genomförda tillfälliga projekt 2019

Konstnär Titel Ort

Jonas Staal Interplanetary Species Society (ISS) och Interplanetary Species Society Assembly Choreographies of the social Stockholm

Konstnär Titel Ort

Ingela Ihrman & Maja Salomonsson Vilka är ni? Choreographies of the Social Stockholm

Konstnär Titel Ort

Public Movement Emergency routine Choreographies of the Social Stockholm

Konstnär Titel Ort

Cecilia Parsberg Tiggandets kör och Givandets kör Choreographies of the social Stockholm

Konstnär Titel Ort

MYCKET KÄMPAOKE Choreographies of the Social Stockholm

Konstnär Titel Ort

Molly Haslund Coordination models Choreographies of the Social Stockholm

Konstnär Titel Ort

Bridge Radio Our Movements are Loud Choreographies of the Social Stockholm

Konstnär Titel Ort

Sandi Hilal Al Madhafah Boden

Tabell 10 Antal konstnärer som har fått uppdrag i tillfälliga projekt 2017–2019

År Konstnärer inbjudna att utveckla tillfälliga projekt Konstnärer som fått uppdrag att genomföra tillfälliga projekt

2017

2018

2019

1

0

3

10

4

11*

* 6 enskilda konstnärer, två konstnärspar och tre konstnärsgrupper

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

27


Vi är den här platsen eller tillståndet av Johanna Gustavsson och Malin Holgersson.

KUNSKAPSNAV OFFENTLIG KONST – KONSTPROJEKT Under våren 2018 genomförde Kunskapsnav offentlig konst tre utlysningar i syfte att skapa samarbeten kring kunskapsutveckling. Två av dem – Konst i stadsutveckling och Lokala konstprojekt - avsåg omfattande stadsutvecklingsprojekt som sträcker sig över flera år samt lokala konstprojekt riktade till konstnärer som i sitt konstnärskap utvecklat metoder för att arbeta i offentliga miljöer och delta i samhällsutveckling. Lokala konstprojekt redovisas nedan, och Konst i stadsutveckling redovisas under rubriken Stadsutveckling. Den tredje utlysningen - Första gången - steget vidare - riktade sig till kommuner och regioner som har ingen eller liten erfarenhet av att arbeta med offentlig konst, och redovisas därför under verksamhetsgrenen Utveckla och sprida kunskap, i avsnittet Kunskapsnav offentlig konst. Utlysningen Lokala konstprojekt I utlysningen Lokala konstprojekt samarbetar Statens konstråd med tolv självinitierade konstprojekt spridda över hela Sverige. Projekten fungerar som piloter för att öka förståelsen för betydelsen av konstnärer som arbetar i det offentliga och själva initierat och driver projekten. Eftersom de inte är finansierade av enprocentsregeln är det inte heller den offentliga organisationen som ger ramarna för arbetet. Istället är den konstnärliga friheten en förutsättning för att projekten ska ha möjlighet att utvecklas. Merparten av projekten utgår från platsen. Dess geografi, ekologi, sociologi och kulturella kontext skapar förutsättningarna för den konstnärliga undersökningen. Ofta handlar projekten om de stora samhällsutmaningar som vi alla står inför. Till exempel arbetar konstnärerna som ingår i Kultivator med ekologisk odling och bildkonst på Öland. 28

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


Frågan om vattenbrist har varit fokus för deras konstnärliga undersökning i samarbetet med Statens konstråd. Konstnärerna Johanna Gustavsson och Malin Holgersson gav under hösten hörlursföreställningen Vi är den här platsen eller tillståndet i en lägenhet i Bergsjön i Göteborg. Verket undersöker beroende, medberoende och psykisk ohälsa som tillståndet där gränssnittet mellan det offentliga och det privata prövas. Utmärkande för det självorganiserade arbetet är att det sker kollektivt och ofta i dialog med invånare och brukare. Förhållandet till det sammanhang man ingår i med stad, natur, djur och människor är ofta värdebaserat och avspeglas även i hur den interna organisationen fungerar. Begreppet värdskap är centralt för flertalet av projekten liksom utvecklingen av demokratiska metoder. Ett exempel på programverksamhet som skett under året är Våldets ekologi, en publik programdag inom konstnärsgruppen IntraGalactic Arts Collectives arbete med Busstorget Östersund och Länstrafiken Jämtland. Projektet arbetar med performance som konstform för att undersöka konstens roll på offentliga platser. Bland annat bjöd konstnären Alicja Rogalska in till den kollektiva handlingen Det är inte bussen vi väntar på, som utforskade väntandet som handling. Samarbetet kring kunskapsutvinning med lokala konstaktörer sker genom programverksamhet, nätverksträffar och stöd i form av rådgivning när det efterfrågas eller i vissa fall medlande samtal. Förteckning 3 Beviljade projekt i utlysningen för Konst i stadsutveckling*

Kommuner som tillsammans med Statens konstråd arbetar för att integrera konst i stadsutvecklingsprojekt. Det kan till exempel ske genom storskaliga gestaltningar eller genom att stärka invånarinflytande. Projekt inom Konst i stadsutveckling: 8 Samarbetspart - Konst i stadsutveckling Örebro kommun, parkenheten Region Gotland Borås Stad Falkenbergs kommun Göteborg stad, SDF Lundby Sundsvalls kommun

Län Örebro län Gotlands län Västra Götalands län Hallands län Västra Götalands län Västernorrlands län

Samarbetspart - pilotprojekt Kulturarv Län Örebro kommun, Örebro konsthall Örebro län Pilotprojekt för kunskapsutveckling inom renovering och förvaltning av en offentlig miljö med höga konstnärliga värden. En del av utlysningen Konst i stadsutveckling. Samarbetspart - pilotprojekt Pedagogik Län Sundbybergs stad Stockholms län Pedagogiskt pilotprojekt om tillgängliggörande av befintlig utomhuskonst i Sundbybergs stad. En del av utlysningen Konst i stadsutveckling.* * Det pedagogiska pilotprojektet med Sundbybergs stad beviljades under 2019.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

29


Förteckning 4 Beviljade projekt i utlysningen för Lokala konstprojekt*

Fria konstaktörer som genomför lokalt förankrade projekt och använder konstnärliga metoder. Vissa av verken är permanenta, andra har en mer tillfällig karaktär och/eller är processbaserade. Projekt inom Lokala konstprojekt: 12 Samarbetspart Län Sara Söderberg, konstnär

Norrbottens län

IntraGalactic Arts Collective, ideell förening

Jämtlands län

Monkey Machine Film, ideell förening

Skåne län

Malin Arnell/Åsa Elzén, konstnärer

Östergötlands län

Mossutställning, ideell förening

Stockholms län

Kultivator, ideell förening

Kalmar län

Österängens konsthall, ideell förening

Jönköpings län

Johanna Gustavsson/Malin Holgersson, konstnärer

Västra Götalands län

Non Existent Center, ekonomisk förening

Örebro län

Alvesta Utställningshall, kommunal

Kronobergs län

Grafikens hus, stiftelse

Stockholms län

Kollektivt kollegium, ideell förening

Västra Götalands län

30

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


Design Lab S workshop med barn från Skärholmen. En del av konstkollektionen på ambassaden i Aten.

KONSTKOLLEKTIONER Alla statliga myndigheter kan ansöka hos Statens konstråd om att få konst placerad i och i anslutning till sina lokaler. Efterfrågan på konstkollektioner har varit stor under de senaste åren. Från att ha minskat en aning under 2018 har antalet ansökningar ökat igen under 2019. Redan 2017 kunde vi märka att färre antal konstverk placerades i varje enskild konstkollektion, och denna trend har fortsatt under både 2018 och 2019. En förklaring till detta är att de nya lokaler som myndigheterna flyttar in i sällan följer samma arkitektoniska formspråk som de gamla. Tjänsterum ersätts av kontorslandskap, solida väggar byts mot glaspartier och gemensamma miljöer yteffektiviseras. Sammantaget leder detta till nya urval med färre antal konstverk och nya krav på deras fysiska placering. Detta gör också att efterfrågan på specialanpassade konstnärliga gestaltningar, s.k. temporära platsspecifika verk, har ökat, och under 2019 har våra konstkonsulter arbetat med sådana projekt hos Specialpedagogiska skolmyndigheten, Kungliga Tekniska högskolan och Arbetsförmedlingen. De utgör ett viktigt komplement till de permanenta projekten på platser där man gör mindre förändringar av byggnaderna som inte utgör s.k. ändamålsfastigheter och därför inte kommer ifråga för permanenta gestaltningar. Den statliga konstsamlingen består av omkring 100 000 verk, av vilka flertalet är placerade i myndigheternas lokaler. Konstkollektionerna består i allmänhet av både samtida och äldre verk, som returnerats till Statens konstråds lager, och som kompletterats med nyinköpta verk för att skapa en inspirerande helhet. Genom konstkonsulternas kompeSTATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

31


tens kan äldre verk, som upplevts som daterade i innehåll och uttryck, aktiveras i mötet med nya konstverk. Under 2019 har ett sådant större projekt framgångsrikt drivits på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, där en keramisk relief från 1946 av Gunnar Nylund satts i dialog med ett samtida verk av Johanna Karlsson. Nylunds delvis omdebatterade verk har i ”samtalet” med Karlssons verk åter blivit levande för publiken. Resultatet har blivit att personal och studenter vid Sveriges lantbruksuniversitet på eget initiativ författat texter om verken. I regleringsbrevet för 2018 fick Statens konstråd regeringsuppdraget att ta fram en policy för ökat synliggörande av samtida svensk bild och form vid utlandsmyndigheter. I samband med att policyn överlämnades till Regeringskansliet beslutades att prova ut policyn i praktiken vid en lämplig utlandsmyndighet. Under 2019 har en av våra konstkonsulter i samverkan med en curator från föreningen Svensk Form och Utrikesdepartementets inredningsarkitekter arbetat vidare på att skapa en konstkollektion för ambassaden i Aten, där samtida konst samspelar med samtida form- och designobjekt. Kollektionen kommer att invigas i mars 2020. Som en spinoff-effekt av projektet har vi även inlett ett samarbete med Sveriges generalkonsulat i Istanbul, där det under 2020 kommer att arrangeras en ettårig videofestival med svenska och turkiska videokonstnärers verk. Konstkollektionerna som har färdigställts under 2019 har curaterats av sju upphandlade konstkonsulter. I slutet av året gjordes en ny upphandling av konsulter för perioden 2020–2023. Vår arbetsprocess och kvaliteten på verksamheten utvecklas i en löpande dialog med konsulterna i samband med regelbundet återkommande konsultdagar. Under året har vi även arrangerat dialogmöten med konstkonsulterna och Statens konstråds curatorer. Syftet med mötena är att kunna identifiera samverkansområden mellan konstkollektioner och permanenta projekt samt att ge ett bättre och allsidigare underlag för beslut om inköp av konstverk. Resultat Tabell 11 Konstkollektioner - ärendestatus inkomna, avslutade, pågående och väntande ansökningar 2019-12-31

Ärendestatus

2017

2018

2019

Inkomna/antagna ansökningar

100

76

98

Avslutade ansökningar*

185

102

68

Pågående ansökningar**

172

148

169

0

0

0

Ansökningar vars väntetid överstiger ett år***

* Konstkollektioner som har avslutats genom att mottagande myndigheten har tilldelats vårdsansvar. ** Konstkollektioner som ej har avslutats genom att mottagande myndigheten har tilldelats vårdsansvar. *** Väntetid definieras enligt datum från inkommen ansökan till datum när ansökan tilldelas en konstkonsult.

32

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


Tabell 12 Konstkollektioner - antal inkomna ansökningar 2019 fördelade på myndighetsområden

Myndighetsområde

Antal

Utbildningmyndigheter

24

Regeringskansliet

21

Justitiemyndigheter

14

Finansmyndigheter

11

Utlandsmyndigheter

8

Näringsmyndigheter

5

Sociala myndigheter

5

Miljömyndigheter

4

Försvarsmyndigheter

3

Arbetsmarknadsmyndigheter

2

Övriga

1

Summa

98

Diagram 1 Konstkollektioner - antal placerade konstverk i avslutade konstansökningar 2017–2019 1 600 1 600 1 450 1 450 1 300 1 300 1 150 1 150 1 000 1 000

1 509 1 509 1 414 1 414

1 227 1 227

2017 2017

2018 2018

2019 2019

Diagram 2 Konstkollektioner - inköpsvärde tkr för placerade konstverk i avslutade konstansökningar 2017–2019 10 000 10 000 9 000 9 000 8 000 8 000 7 000 7 000 6 000 6 000

8 979 8 979

8 968 8 968

7 933 7 933

2017 2017

2018 2018

2019 2019

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

89%

94%

33

84%


INKÖP AV KONST Statens konstråd köper årligen in ca 150–200 konstverk av nu levande och verksamma konstnärer i Sverige. Inköpen görs från konstnärer, gallerier och motsvarande utställningsplatser i hela Sverige där konstverk är till försäljning. Konstverken används i de konstkollektioner som produceras för statliga myndigheter. Målsättningen är att inköpen ska hålla hög konstnärlig kvalitet och spegla samtidskonstens olika uttryck och tekniker. Inköpen ska även bidra till att uppfylla de övergripande målen för jämställdhet och mångfald samt ha en god geografisk spridning över hela landet sett till konstnärernas hemort. Inköpsprocessen är utformad för att erbjuda hög transparens och objektivitet. Alla inköpsförslag bedöms av minst två personer hos Statens konstråd, vid inköp av dyrare verk även av Konstrådets direktör. Strategiska inköp och inköpsstrategiernas utformning diskuteras och beslutas vid särskilda beslutsmöten där deltagarna representerar olika verksamhetsområden inom Statens konstråd. Inköpen görs av konstkonsulterna från budgetar som fastställs vid regelbundna beslutsmöten. Ett mindre antal inköp görs utifrån strategiska överväganden, exempelvis jämställdhetsaspekter, samlingens totala sammansättning eller regionala aspekter. Från och med 2018 har den del av budgeten som Statens konstråd avsätter till konstinköp ökat, vilket har stor betydelse för landets yrkesverksamma konstnärer. Cirka hälften av inköpen görs via utställningsarrangörer (gallerier, konsthallar o.dyl.), resten direkt via konstnärerna. Detta säkerställer att även yrkesverksamma konstnärer som inte representeras av något galleri – vilket ofta är fallet utanför storstadsregionerna – också kommer ifråga för inköp. Tabell 13 Antal inköpta konstverk under år 2019 fördelade på kategorier

Antal

%

Inköpspris i tkr

Fotografi

33

12,044%

732 013

Grafik

51

18,613%

141 464

3

1,095%

76 720

Måleri

70

25,547%

2 910 109

Skulptur

58

21,168%

2 240 690

Teckning

25

9,124%

243 925

Textil

10

3,650%

417 842

Video

10

3,650%

743 430

Konsthantverk

Övrigt (installation, collage m.m.)

34

14

5,109%

248 000

274

100,00%

7 754 193

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


Tabell 14 Inköpta konstverk under 2019 fördelade på län enligt antal och kostnad

Konstnärens hemlän

antal

antal i %

Kostnad

kostnad i %

Blekinge län

4

1,460%

45 500

0,587%

Hallands län

11

4,015%

211 800

2,731%

Gävleborgs län

1

0,365%

71 429

0,921%

Jämtlands län

3

1,095%

78 500

1,012%

Kronobergs län

2

0,730%

86 036

1,110%

Norrbottens län

2

0,730%

26 000

0,335%

56

20,438%

851 133

10,976%

131

47,810%

4 538 136

58,525%

Södermanlands län

3

1,095%

62 000

0,800%

Västerbottens län

6

2,190%

169 200

2,182%

Västernorrlands län

9

3,285%

115 242

1,486%

Västra Götalands län

28

10,219%

417 758

5,388%

2

0,730%

31 250

0,403%

16

5,839%

1 050 210

13,544%

274

100,0%

7 754 193

100,0%

Skåne län Stockholms län

Östergötlands län Utomlands Summa

Tabell 15 Antal konstnärer, inköpta konstverk och inköpsvärde 2017–2019 fördelade på kön

antal

antal i %

belopp i tkr

belopp i %

Kvinnor

93

72%

2 971

73%

Män

36

28%

1 077

27%

129

100%

4 048

100%

134

69%

5 119

67%

59

31%

2 515

33%

193

100%

7 634

100%

Kvinnor

140

51%

4 389

57%

Män

134

49%

3 365

43%

Summa

274

100%

7 754

100%

2017

Summa 2018 Kvinnor Män Summa 2019

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

35


Kvalitativa resultat En stor kvalitet är att nya konstkollektioner i många fall placeras på mindre orter där det är långt till närmaste konsthall, museum eller galleri. I dessa fall ges både allmänhet och statligt anställda i hela Sverige en direkt och unik tillgång till samtida konstupplevelser. Med stöd av vår förmedlingsverksamhet (i form av exempelvis texter, visningar och samtal) blir konstkollektionerna på detta sätt ett viktigt verktyg för Statens konstråd för att främja de kulturpolitiska målen om allas möjlighet till kulturupplevelser och bildning. I konstkollektionerna blandas äldre konst med nyinköpta verk, vilket skapar förutsättningar för spännande och oväntade samtal som kan få oss att ompröva invanda sätt att se på både konstnärliga värden och vår omvärld. Under perioden 2016–2018 arbetade Statens konstråd med jämställdhetsintegrering i verksamheten utifrån regeringsuppdraget Jämställdhetsintegrering i myndigheter som avrapporterades i Jämställdhetsmyndighetens Rapport 2019:1. I likhet med de flesta av landets konstmuseer har vi kunnat konstatera att samlingen har en underrepresentation av kvinnliga konstnärer från perioden före 2000-talet. Under den gånga treårsperioden har vi därför arbetat för att kompensera denna underrepresentation via riktade inköp av äldre kvinnliga konstnärers verk. Detta arbete, och strävan att ha en rimlig balans mellan inköp av manliga och kvinnliga konstnärers verk, har under 2019 varit vägledande för konstinköpen. Jämställdhetsaspekterna tas också regelbundet upp i dialogen med våra konstkonsulter kring frågor som rör konstkollektionernas sammansättning.

36

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


TILLSYNSVERKSAMHET Statens konstråd ska särskilt förteckna samlingar av konst och konsthantverk som tillhör eller understöds av staten, och ha tillsyn över sådana samlingar och över hur statliga organ vårdar konstverk som tillhör staten och som är fast anbringade.3 Statens konstråd har tillsyn över myndigheternas vård av konst som tillhör staten och som inte står under tillsyn av någon annan myndighet. Statens konstråd ska ge myndigheterna råd om vården av denna konst.4 Statens konstråd har sedan 2004 tillsyn över statliga myndigheters och statliga organs vård av konstverk som ägs av staten. Tillsynsverksamheten innefattar både statlig inköpt konst och byggnadsanknuten konst. Syftet med verksamheten är att aktivt verka för att myndigheter och statliga organ ska förebygga, upptäcka och åtgärda skador, förluster och stölder av statlig konst. Statlig inköpt konst, även kallad lös konst, är placerad i offentliga miljöer på statliga myndigheter och omfattar omkring 100 000 konstverk. Drygt hälften av dessa konstverk är inköpta av Statens konstråd medan övriga konstverk är köpta av myndigheter eller skänkta som gåvor till myndigheter. Statens konstråd har tillsyn över myndigheternas vård av samtliga dessa konstverk. Antalet byggnadsanknutna offentliga konstverk beställda av Statens konstråd sedan verksamheten startade 1937 uppgår till nästan 2 000. Knappt hälften av dessa ägs i nuläget av statliga myndigheter, statliga fastighetsbolag eller andra statliga organ medan resterande ägs av privata aktörer och i vissa fall av kommuner och regioner. Inom Tillsynsverksamheten används den vedertagna facktermen byggnadsanknuten konst för konstverk som utgör tillbehör till fast egendom. I Statens konstråds myndighetsinstruktion benämns den byggnadsanknutna konsten med termen fast anbringad konst. Från och med 2014 används även termen permanenta projekt i projektverksamheten. Det finns således flera termer för denna kategori offentliga konstverk. Kunskapsspridning är ett centralt mål i Tillsynsverksamheten. Den byggnadsanknutna offentliga konsten har de senaste åren uppmärksammats som del av det moderna samhällets kulturmiljöer och det nya politikområdet gestaltad livsmiljö. Genom rådgivning, seminarier, föreläsningar, publikationer och motsvarande aktiviteter främjar Statens konstråd en god och långsiktig förvaltning av statens offentliga konstsamlingar. Dessa aktiviteter är även till stor nytta för regioner, kommuner och privata aktörer som ansvarar för tillsyn och förvaltning av offentliga konstsamlingar och som arbetar med byggnadsanknuten offentlig konst i samhällets moderna kulturmiljöer.

3 Förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd. 4 Förordning (1990:195) om vård av statens konst.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

37


TILLSYN ÖVER STATLIG INKÖPT KONST Genom både kontroller och rådgivning säkerställer Statens konstråd att myndigheterna vårdar statens konst väl. Tillsynsverksamheten utgår främst från de krav som ställs på myndigheternas vård av statlig offentlig konst i Förordning (1990:195) om vård av statens konst. Konstansvariga på statliga myndigheter På varje myndighet ska det finnas en konstansvarig person med ansvar för myndighetens vård av statlig inköpt konst och årliga inventeringar. Denna person har huvudansvar för att myndigheten aktivt verkar för att förebygga, upptäcka, rapportera och åtgärda skador, förluster och stölder. Statens konstråd kontrollerar årligen att myndigheterna har utsett konstansvariga och att de fullgör ansvaret att vårda och inventera konsten. Denna del av tillsynen samordnas med Statistiska centralbyråns allmänna register över statliga myndigheter.5 2019 har två utbildningsdagar om vård av statens offentliga konstsamlingar arrangerats för ett 40-tal nya konstansvariga på statliga myndigheter. Statens konstråd har även medverkat i myndigheters interna utbildningar för konstansvariga, bland annat på Åklagarmyndigheten och Utrikesdepartementet. Resultat Tabell 16 Procentuellt antal myndigheter* i tillsynsregistret som har beslutat om konstansvariga 2017–2019

År

2017

2018

2019

%

99,5%

98,0%

100%

* Kommentar: Vid årsskiftet 2019–2020 ingick 208 myndigheter i tillsynsregistret.

Myndigheters inventeringar och årliga rapporteringar Enligt 4 § i SFS 1990:195 ska statliga myndigheter förteckna sitt innehav av statlig konst, årligen inventera det och lämna uppgift om innehavet till Statens konstråd. Genom Konstdatabasen rapporterar årligen de konstansvariga utfallet av sina inventeringar till Statens konstråd som därefter följer upp eventuella brister och frågor. Under 2019 har något färre myndigheter än tidigare slutfört sina årliga inventeringar, och dessa kommer att anmodas att inventera sitt konstinnehav under 2020.

5 Förordning (2007:755) om det allmänna myndighetsregistret.

38

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


7 933

7 000 6 000

2017

2018

2019

Resultat Diagram 3 Myndigheters årliga inventeringsrapporter till Statens konstråd 2017–2019

100%

89%

84%

94%

M  yndigheter som har inventerat M  yndigheter som inte har inventerat

75% 50% 25% 0%

11%

2017

6%

16%

2018

2019

Kommentar: Inventeringsfrekvensen påverkas av att konstansvariga slutar och byts ut vilket begränsar myndigheternas möjligheter att organisera och slutföra sina årliga inventeringar.

Skador och stölder av statlig konst Enligt 3 § i SFS 1990:195 ska myndigheterna meddela uppkomna skador på konstverk till Statens konstråd som därefter ska föreslå lämplig åtgärd. Saknade och stulna verk ska polisanmälas av myndigheterna med kopia på anmälan till Statens konstråd. Risken för att konstverk saknas ökar som regel om myndigheterna inte utför årliga inventeringar och om det dessutom har skett en flytt eller ombyggnad. Uppenbara stölder förekommer i låg omfattning. Statens konstråd har ett löpande samarbete med polisen för att bevaka och återföra statlig offentlig konst till staten i de fall sådana konstverk upptäcks vara till försäljning på till exempel auktionsverk och pantbanker. En ytterligare åtgärd som ofta är effektiv för att återfinna stulna konstverk med höga värden är att myndigheten informerar lokala och regionala medier om förlusten så att den uppmärksammas med bild i press eller TV. Resultat Tabell 17 Myndigheters polisanmälningar av saknade och stulna verk 2017–2019

År Antal

2017

2018

2019

6

9

7

Lagerhållning av konst Antalet lagerställda konstverk på Statens konstråds lager ökade mellan januari-december 2019 med drygt 2 000 konstverk. Ökningen beror främst på att det saknas placeringsmöjligheter i dagens öppna kontorslandskap på statliga myndigheter för den stora mängd grafiska konstverk som köptes in under 1970- och 80-talen. En bidragande orsak STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

39


är också att myndigheter returnerar konstverk av lägre kvalitet, som de har köpt in med egna medel eller mottagit som gåva. För att kunna förvara dessa konstverk hyr Konstrådet långtidslager hos Svensk museitjänst, Riksantikvarieämbetet. Under augusti 2019 genomfördes en lagerinventering av 18 967 lagerställda konstverk (2019-08-23). Vid inventeringen noterades 48 konstverk som saknade. Flera av dessa konstverk har dock kunnat lokaliserats efter inventeringen. Den konsekvensanalys och policy för avyttring av lagerställda konstverk som omnämndes i årsredovisningen för 2018 har, på grund av bristande personella resurser och ej ändamålsenliga arbetslokaler på nuvarande långtidslager, inte kunnat genomföras under 2019. Målsättningen är att inleda detta arbete under 2020 i nya förhyrda lagerutrymmen hos Svensk museitjänst. Tabell 18 Antal lagerställda* konstverk 2019-12-31

År Antal

2017

2018

2019

14 940

17 273

19 261

*Kommentar: Lagerställda konstverk består huvudsakligen av returnerad konst, jfr med tabell 20.

Tabell 19 Antal nyinköpta konstverk som lagerhållits längre än tre år 2019-12-31 (utan placering på myndigheter)

År Antal

2017

2018

2019

47

26

27

Antal returnerade konstverk från myndigheter Enligt 12 § i SFS 1990:195 ska en myndighet som inte längre önskar ha kvar ett konstverk överlämna det till Statens konstråd för ny placering. Returverksamheten utgör en viktig del av tillsynsverksamheten och minimerar risken för förluster av värdefulla konstverk. Vid ombyggnad och flytt förnyar många myndigheter sina konstkollektioner genom Statens konstråd, vilket också medför att konstverk återlämnas. Utöver de 2 934 konstverk som returnerades och inregistrerades under 2019 bör framhållas att returerna även innehåller föremål som inte uppfyller kriterierna för konstföremål, som konstreproduktioner och industriellt tillverkat glas. Inräknat dessa föremål uppgick totalt antal returnerade föremål 2019 till 5 236. Samtliga returnerade konstverk från myndigheter inventeras och värderas när de inkommer till Statens konstråd. Detta utgör en garanti för att värdefulla konstverk inte skadas eller går förlorade. Varje år förekommer det att ett antal av de återlämnade konstverken har så pass höga värden att de, istället för att utplaceras på nytt, överförs till de statliga museisamlingarna, som till exempel Moderna Museet och Nationalmuseum.

40

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


Tabell 20 Returnerade konstverk från myndigheter 2017–2019

År

2017

2018

2019

Antal konstverk

2 287

3 966

2 934*

146

143

169

Antal avslutade ärenden

93

166

139

Antal pågående ärenden

0

40

68

Antal registrerade ärenden

* Siffran avser verk som returnerats och skrivits in i Statens konstråds samlingsregister. Om man även inräknar verk som inkommit till lagret men antingen makulerats eller ska inregistreras 2020 uppgår antalet verk till 5 236.

Stickprov och tillsynskontroller av konstverk placerade på statliga myndigheter Stickprov och tillsynskontroller är resurseffektiva metoder för att kontrollera myndigheternas vård av utvalda konstverk med höga ekonomiska och konstnärliga värden. Under 2019 gjordes stickprov och tillsynkontroller på ett tiotal myndigheter, dels genom skriftlig anmodan till myndigheten att redovisa valda konstverks status (skador eller förluster), dels genom besök på myndigheten och kontroll av valda konstverk. Utfallen av stickproven och kontrollerna var positiva, inga förluster eller stölder kunde noteras. Kvalitativa resultat Statens konstråd har tillsyn över drygt 200 myndigheters vård av omkring 100 000 statligt ägda konstverk, placerade i statliga verksamheter i hela Sverige och på svenska utlandsmyndigheter. Att med små ekonomiska och personella medel uppnå god kvalitet inom en så pass omfattande verksamhet förutsätter att verksamheten är resurseffektiv, serviceinriktad och tillgänglig. Två centrala verktyg för att uppnå detta är Statens konstråds tillsynsregister och Konstdatabasen. Tillsynsregistret samordnas med Statiska centralbyråns allmänna myndighetsregister. Därigenom kan kontakter med konstansvariga på statliga myndigheter snabbt etableras och uppdateras, även vad gäller nyinrättade myndigheter och myndigheter under omorganisation och avveckling. Konstdatabasen ger i kombination med tillsynsregistret en grund för stickprov och tillsynskontroller. Statens konstråds webbplats är en viktig kanal för att sprida relevant kunskap till myndigheterna om riktlinjer och regelverk för vård av statlig offentlig konst. Genom Statens konstråds samlade konstkompetens får myndigheterna kvalificerade råd hur de ska värdera och hantera den statliga offentliga konsten i samband med flytt, ombyggnader och inventeringar. Detta minimerar risken för att konstnärligt och ekonomiskt värdefulla statliga konstverk skadas eller går förlorade. Sammantaget bidrar tillsynsverksamheten även till kvalitativa effekter i form av ökad förståelse för och kunskap om den offentliga konstens betydelse i samhället. Under 2019 har vi på samma sätt som under 2017–2018 fortsatt aktivt verkat för att medvetandegöra jämställdhetsfrågor inom Tillsynsverksamheten vad gäller inköpt statlig konst. Vid årets två utbildningstillfällen för nya konstansvariga på statliga myndigheSTATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

41


ter har jämställdhetsintegrering belysts genom goda exempel på jämställhetsintegrerade kollektioner och jämställdhetsanalyser av konstsamlingar på myndigheter. Vi har även prioriterat konservering av lagerställda konstverk av kvinnliga konstnärer.

42

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


Transire av Ann Edholm. Övermålad 2019 av fastighetsägaren på grund av omfattande ombyggnader. Se rapporten Byggnadsanknuten offentlig konst – Kunskapshöjande insatser för förvaltning av den offentliga konsten som del av kulturmiljön.

TILLSYN ÖVER STATLIG BYGGNADSANKNUTEN OFFENTLIG KONST Statens konstråd har sedan verksamheten inleddes i slutet av 1930-talet beställt nära 2 000 byggnadsanknutna offentliga konstverk i form av målningar, skulpturer, textilier, videoinstallationer och andra former av konstnärliga gestaltningar i samhällets gemensamma miljöer. Denna kategori konstverk utgör i juridisk mening fastighets- eller byggnadstillbehör. Med tiden har de byggnadsanknutna offentliga konstverken i allt större utsträckning kommit att betraktas som värdefulla inslag i det moderna samhällets olika kulturmiljöer. Men förutsättningarna och utmaningarna för att bevara dessa konstverk är komplexa och behoven av kunskapshöjande insatser inom detta nya kulturarvsområde är omfattande. Tillsynen över byggnadsanknuten offentlig konst innefattar statliga fastighetsförvaltande myndigheter. De rådgivande delarna av verksamheten innefattar även fastighetsförvaltande statliga bolag och i viss mån privata aktörer som äger före detta statliga byggnader med byggnadsanknuten offentlig konst. Huvudfokus i tillsynsverksamheten är rådgivning och konkreta bevarandeinsatser samt kunskapsutveckling och kunskapsspridning i hela landet inom området offentlig konst som kulturarv. Området är tvärdisciplinärt och kunskapsspridningen involverar en mängd aktörer och yrkesgrupper inom både offentlig konst och kulturmiljövård, som fastighets- och förvaltningsbolag, arkitekter, antikvarier, konservatorer, konstnärer och forskare. Tillsynsärendena gällande byggnadsanknutna offentliga konstverk under 2019 uppgick till ett 40-tal och innefattade frågor om konservering, förändring och flytt av konstverk i samband med ombyggnader och rivningar. STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

43


Men liksom 2018 har även större inventeringar av byggnadsanknuten offentlig konst i Akademiska Hus, Fortifikationsverkets, Specialfastigheters och Statens fastighetsverks fastighetsbestånd präglat verksamheten 2019. Statens konstråd lämnade i maj 2019 in rapporten Byggnadsanknuten offentlig konst, kunskapshöjande insatser för förvaltning av den offentliga konsten som del av kulturmiljön till Kulturdepartementet. Rapporten är resultatet av regeringsuppdraget Offentlig konst som kulturarv som har genomförts under 2018–2019 i samarbete med Riksantikvarieämbetet. Utredningen har involverat sakkunniga i hela Sverige från områdena offentlig konst, kulturmiljö-, musei-, universitets- och fastighetssektorn. Dessutom har ett flertal personer verksamma på statlig nivå inom offentlig konst och kulturmiljöområdet i Danmark, England, Finland, Frankrike, Norge och Tyskland deltagit i en enkätundersökning. Rapporten innehåller flera förslag och iakttagelser. Övergripande konstateras att kunskapsbrist, otydlig ansvarsfördelning och en oklar tillämpning av lagar och regler inom stat, kommun och region innebär ökade risker för skador och förluster av byggnadsanknutna offentliga konstverk i 1900-talets kulturmiljöer. I rapporten konstateras vidare att en stor mängd offentliga byggnader under senare decennier har sålts till privata fastighetsägare. Det är långt ifrån säkert att dessa aktörer har tillräcklig kunskap för att kunna förvalta offentliga konstverk som ingår i fastigheterna. Detta påverkar bevarandemöjligheterna negativt, som i regel finansieras inom ramen för planerat underhåll av fastigheten. God dokumentation och kulturhistoriska värderingar är en grund för att kunna motivera och finansiera konserverings- och restaureringsinsatser eller andra bevarandeinsatser i samband med rivningar och ombyggnader. Rapporten visar även att kunskapen om de lagar och regelverk som kan tillämpas på byggnadsanknuten offentlig konst på statlig, regional och kommunal nivå behöver utvecklas och att samverkan mellan tillsynsmyndigheter och förvaltningsorganisationer behöver stärkas. Därutöver behöver befintliga register över den byggnadsanknutna offentliga konsten och det byggda kulturarvet utvecklas, sammankopplas och tillgängliggöras för aktörer på både på statlig, regional och kommunal nivå. Inom det statliga området konstateras att det behövs en tydligare rågång mellan Statens konstråds tillsyn över statlig byggnadsanknuten offentlig konst och Riksantikvarieämbetets tillsyn över statliga byggnadsminnen. En ytterligare iakttagelse är att Statens konstråds tillsyn över byggnadsanknuten konst, som regleras genom SFS 1990:195, inte kan innefatta statliga fastighetsförvaltande bolag då de är privaträttsliga rättssubjekt och inte myndigheter eller offentligrättsliga statliga organ. Rapporten Byggnadsanknuten offentlig konst, kunskapshöjande insatser för förvaltning av den offentliga konsten som del av kulturmiljön har väckt intresse både i Sverige och internationellt. Under hösten har vi tillsammans med Riksantikvarieämbetet spridit rapporten genom medverkan i nätverksträffar arrangerade av regioner och kommuner samt deltagit i ett seminarium arrangerat av Samverkansforum för statliga byggherrar och förvaltare. Rapporten har även lett till att flera kommuner har satt fokus på den offentliga konsten i sina plan- och byggprocesser och initierat projekt där kommunernas kulturförvaltningar samverkar för att utarbeta checklistor för att stärka skyddet av den offentliga konsten som kulturarv. I mars 2020 kommer Statens konstråd delta i en internationell konferens i Wien på temat förvaltning av offentlig konst i samhällets moderna kulturmiljöer. Inbjudan är delvis ett resultat av de internationella kontakter som har 44

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


utvecklats under arbetet med rapporten. Riksantikvarieämbetet fick i december 2019 i uppdrag att från och med 2020, och i samverkan med Statens konstråd, verka för att byggnadsanknuten offentlig konst beaktas vid kulturhistorisk värdering. Detta uppdrag ger myndigheterna möjligheter att vidareutveckla och sprida det kunskapsunderlag som rapporten utgör i hela landet. Kvalitativa resultat En kvalitativ effekt av tillsynsverksamheten är att den direkt bidrar till ökad metod- och kunskapsutveckling för alla de aktörer som arbetar med värderings- och urvalsprocesser samt bevarande och av offentlig konst i samhällets moderna kulturmiljöer. Denna kunskapsutveckling är viktig eftersom offentlig konst som kulturarv är ett tvärdisciplinärt område. Genom strategiska bevarandeprojekt, och samverkan med kommuner, regioner, statliga myndigheter, högskolor och universitet samt privata aktörer kan ny kunskap utvecklas, kvalitetssäkras och spridas. Statens konstråds samlade erfarenheter och kompetens från tidigare bevarandeprojekt, forskningsprojekt och utredningar är grundläggande för att uppnå höga kvalitativa resultat i tillsynsverksamhetens olika ärenden. Ovan beskrivna regeringsuppdrag som har genomförts i samarbete med Riksantikvarieämbetet 2018–2019 har varit av stor vikt för områdets långsiktiga kvalitativa utveckling, både i Sverige och internationellt. I december 2019 innehöll Statens konstråds Arkiv över offentlig konst på webben över 550 konstverk och över 50% av konstnärerna var kvinnor. Fördelningen mellan män och kvinnor i arkivet har medvetet fördelats så jämnt som möjligt för att problematisera det ojämställdhetsproblem att kvinnliga konstnärer under 1900-talet generellt sett haft färre offentliga konstuppdrag jämfört med män. I takt med att arkivet fylls på med nya och äldre konstverk kommer fördelningen dock att förändras. Det digitala arkivet över offentlig konst på Statens konstråds webbplats har byggts upp inom ramen för tillsynsverksamheten och syftar till att utveckla och sprida kunskap om den offentliga konsten i gemensamma miljöer över hela Sverige. Det är idag naturligt att jämställdhetsperspektiv beaktas vid värderingar av byggnadsanknuten offentlig konst i moderna kulturmiljöer och vid framtagande av kunskapsunderlag som ligger till grund för beslut om bevarandeinsatser. Detta är också en frågeställning som har lyfts under 2019 i de nätverksträffar som har genomförts i utredningen Byggnadsanknuten offentlig konst, kunskapshöjande insatser för förvaltning av den offentliga konsten som del av kulturmiljön.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

45


Samtidskonstdagarna 2019.

UTVECKLA OCH SPRIDA KUNSKAP Statens konstråd ska verka för att konsten blir ett betydelsefullt inslag i samhällsmiljön. Myndigheten ska utveckla och sprida kunskap inom området offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer samt främja samtidskonstens utveckling och spridning.6 Inom verksamheten Utveckla och sprida kunskap medverkar Statens konstråd till kunskapsutveckling i hela landet med målsättningen att den offentliga konsten ska vara ett betydelsefullt inslag i samhällets gemensamma livsmiljöer. Offentlig konst har ofta en enastående förmåga att generera viktiga utbyten av känslor och åsikter. Med en ökad kunskap om, och förståelse för, den offentliga konstens mångfald och kreativitet stärks förutsättningarna för både yttrandefrihet, demokrati och en långsiktigt hållbar utveckling.   Genom nätverk, programverksamhet och stimulans av forskning samt andra kunskapshöjande insatser bidrar vi till att den offentliga konsten kan utvecklas långsiktigt. Politikområdet gestaltad livsmiljö utgör ett vidgat fält för den offentliga konsten där frågor om konst och kultur möter frågor om ekologisk och social hållbarhet, vår tids stora samhällsutmaningar. I detta gränsland kan konsten inspirera till nya tankegångar och en fördjupad förståelse för vad det innebär att vara människa i vår komplexa samtid.    Genom verksamheten Utveckla och sprida kunskap stödjer vi även aktörer som kommuner, regioner, myndigheter, konstorganisationer och civilsamhälle, som har ett ömsesidigt intresse av att utveckla lärande och nyskapande processer och metoder som sätter konstnärerna och den offentliga konsten i fokus när människors livsmiljöer ska förändras. Under verksamheten Utveckla och sprida kunskap redovisas även Kunskapsnav offentlig konst och Främjande av samtidskonstens utveckling och spridning.  6 Förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd.

46

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


Workshop i Södertälje/Gnesta.

FÖRMEDLING Kunskapsproducerande program Arbetet med att skapa en långsiktigt kunskapsutvecklande och kunskapsspridande plattform för konst och konstnärlig gestaltning i gemensamma rum har fortsatt i det publika programmet, i utbildningar och genom uppdragsforskning. Ett grundläggande förhållningssätt i arbetet har varit att ge plats och röst åt de som på olika sätt skapar eller upplever konsten i våra gemensamma rum för att göra sina egna tolkningar och få verktyg för att bli delaktiga. Verksamheten har utgått från olika perspektiv när den bereder plats åt narrativ, upplevelser och metoder: medborgarnas, konstnärernas, beställarnas, förvaltarnas, olika minoriteter och åldersgrupper. Den har synliggjort berättelser och projekt från olika delar i landet. På så vis lyfts också de olika lagren hos konstverken, platserna, kunskaperna och de konstnärliga praktikerna. Medskapande metoder och medborgarinflytande Medskapande och deltagande metoder har använts för att skapa, förmedla och upprätthålla ett mångsidigt och inkluderande publikt program som verkar inspirerande och som synliggör olika konstformer, idéer och arbetssätt. Ambitionen har varit att skapa förutsättningar för att stimulera till kritiskt tänkande och utforskande samtal och möten för att nå en mångfacetterad kunskapsproduktion och underlätta utbyten av erfarenheter. Verksamheten har varit en pågående undersökning av de frågor som uppstår när den offentliga konsten förflyttas och utvidgas, konstbegreppet förskjuts och konstnärsrollen förändras. Denna undersökning rör också frågor kring medborgarinflytande och civilsamhällets möjligheter att medverka i konstnärliga processer och samhällsbyggande med hjälp av konst.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

47


Publika serier och program som vandrar vidare Statens konstråd har i högre utsträckning än tidigare arbetat med programserier och nya samarbetsformer. Syftet har varit att skapa bättre möjlighet att nå ut till olika platser i landet och för att skapa kontinuitet och förutsättningar för kunskapsutveckling. Det har skett, dels genom tematiska serier, dels i fördjupande samtal kring verk och forskning. Exempel på serier under året beskrivs här nedanför. Om media som allmänning och offentlig konst som TV-show En programserie har följt visningarna av verket Television Without Frontiers runt om i Sverige och på olika sätt undersökt medier som offentlig plats. Television Without Frontiers #1: The Viewer, The Sphere, and the Bubbles utgick från idén om tittarens roll i public service. #2: Trust not Truth – mellan offentlig institution och offentligt innehåll och #3: utforskade hur synen på mediers neutralitet och objektivitet har förändrats på senare år och vad konsten kan ha för roll i denna process. #4: samtalet Common grounds? – Europa på avstånd handlade om offentligheten i skärningspunkten mellan det transnationella och det lokala. Hur skapar vi levande minnesmärken för fler? Föreläsningarna och rundabordssamtalet i programmet Franska tomten – Att synliggöra svensk kolonialhistoria handlade om hur konsten kan bidra till att synliggöra historien utifrån exemplet med Packhusplatsen i centrala Göteborg, som har kopplingar till det svenska kolonialstyret på den karibiska ön Saint-Barthélemy (1784–1878). Det var den första delen av en serie i samarbete med GIBCA, Göteborg International Biennial for Contemporary Art. Serien fortsätter 2020 med publika samtal och workshoppar kring synlighet och osynlighet i det offentliga rummet, om monument, minnesmärken och konstnärliga praktiker som intresserar sig för historieskrivning. Det sociala rummet, vad är det? Livskoreografier – infrastrukturer för ett levbart liv #1–3 bestod av tre delar. Programserien ingick som en fördjupande del i samlingsutställningen Choreographies of the Social och innefattade performanceföreläsningar, filmvisningar, konserter och samtal som öppnade för vidare tolkningar av begreppen liv och det sociala. Varje bidrag i programserien flätade samman teori och praktik och öppnade för en interdisciplinär förståelse av begreppen. Samtalen utgick från idén om att när det sociala rummet förändras, påverkas också förutsättningarna för livet självt, för hur livet kan levas. Att omfamna det ofattbara De öppna visningarna av Lea Porsagers permanenta jordkonstverk Gravitational Ripples utgick från arbetsprocessen kring minnesvården efter flodvågskatastrofen 2004 och frågan: Vad händer i framtiden kring den levande platsen? Visningarna tog upp konstnärens inspiration från spiritualitet, vetenskap och konst. Några exempel: Hur utmanar verket antropocentriska idéer genom att berätta om samspelet mellan människa och natur, hur söker det förmedla de energier som uppstår när naturens krafter sätts 48

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


i rörelse och hur fungerar naturens egen förmåga att läka och återställa sår efter plötsliga händelser? Konstnärernas villkor I serien med forskningssymposier var Kritikalitet och instrumentalisering i offentlig konst först ut och utgick från konstnärernas villkor, som att konst kan skapa förändring, men också riskerar att instrumentaliseras till något som bara är nytta, och då inte längre kan kallas konst. I symposiet Temporaritet och offentlig konst behandlades spänningen mellan permanens och tillfälliga kvaliteter i offentlig konst. Upplägget för båda dessa symposier var att forskarna presenterade teoretiska reflektioner och att Statens konstråd bjöd in konstnärer som besitter en stor praktisk kunskap om tematiken. Konstnärerna bidrog med en empiri, samtidigt som forskningspresentationerna erbjöd ett teoretiskt ramverk, något som också kan främja de konstnärliga praktikerna. Symposierna arrangerades i samarbete med konstvetenskapen på Södertörns högskola, som en del av den uppdragsforskning som pågår 2018–2020, integrerad i Statens konstråds kunskapsutvecklande uppdrag. Konst som rehab? Den offentliga konstens roll i vårdmiljöer, konstens betydelse för vår allmänna hälsa och konstens värde för social utveckling var ämnen som diskuterades under Konstdygnet 2019 i Uppsala, ett forum för möten och kompetensutveckling för verksamma inom bildoch formområdet. Hur konsten tillskrivs både hälsofrämjande egenskaper ses ibland som en lösning på diverse samhällsproblem är något som konstnärer själva länge både har intresserat sig för och ifrågasatt. Arrangörer för Konstdygnet 2019 var konstkonsulenterna i Region Sörmland, Region Västmanland, Region Uppsala och Region Örebro samt Konstfrämjandet, i samarbete med Sveriges Konstföreningar och Statens konstråd. Engagerande och utmanande – offentlig konst idag Konferensen Engagerande och utmanande – offentlig konst idag handlade om medskapande, om konsten som civilsamhälle och yrkesverksamma konstnärer skapat tillsammans. Här bjöd programmet på projekt där de konstnärliga metoderna har vidgat förståelsen för hur arbetet med deltagande i offentliga konstprojekt kan se ut och hur man kan tänka på ett nytt sätt om publikens roller. De medverkande kom från olika platser runt om i Sverige och var invånare, kommunrepresentanter, konstnärer, beställare och forskare. Vi fick internationella utblickar från några av våra grannländer i Norden och från Europa och matnyttiga rapporter varvades med workshoppar, samtal och direkta konstupplevelser och nätverkande. Kvalitativa resultat Syftet med programverksamheten är att sprida kunskap, fördjupa samtal och utveckla idéer som inkluderar både äldre exempel och samtida arbetssätt inom fältet offentlig konst. Dessutom har programverksamheten synliggjort konstnärliga praktiker inom andra områden i samhället än den traditionellt konstnärliga, som t.ex. juridik, landanvändning och ekonomi, vilket utforskar gränserna för var konst kan verka. STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

49


Av ett drygt 80-tal publika program 2019 var ca en tredjedel egenproducerad verksamhet medan två tredjedelar genomfördes som samarbeten med externa parter. En dryg tredjedel av programmen genomfördes på andra orter än Stockholm. Programmen har bestått av konferenser, seminarier, medskapande workshoppar och visningar av verk. Utöver de program som var öppna för allmänheten har Statens konstråd även arrangerat en rad olika nätverksträffar och expertmöten inom ramen för utredningar och uppdraget gestaltad livsmiljö. Vi har även tagit emot grupper och studenter från olika utbildningar och organisationer. Utöver de mer fördjupande programmen har en rad publika program genomförts i samband med invigningar av nyproducerade offentliga verk. Dessa redovisas nedan. Invigningar Ett avgörande moment i förmedlingsarbetet är det fysiska mötet mellan publik och konst. Närvaron öppnar vägar till diskussion och väcker nyfikenhet för vad konst kan vara. Det sker inte minst vid invigningar av konstprojekt. Här följer tre exempel från 2019 års invigningar: I april premiärvisades Television Without Frontiers på Hagabion i Göteborg för en publik på ca 80 personer. Television Without Frontiers är en dokumentär performance i TV-format av konstnären Andjeas Ejiksson. I samband med att verket visades arrangerades ett panelsamtal med rubriken The Viewer, The Sphere, and the Bubbles. Samtalet handlade om idén om public service och synnerhet om tittaren: När alla medier på olika sätt försöker reglera relationen mellan tittare och innehåll – vad är det som skiljer filterbubblan från offentligheten? Och hur påverkar det föreställningen om media som en form av public service? Marmorlinjen – förbinder två platser och delar ett landskap av konstnärerna Anna Högberg och Johan Tirén invigdes i oktober i Kristianstad. Verket är en intervention i landskapet, en tio centimeter bred och 500 meter lång linje av vit marmor som drar ett streck mellan villaområdet Näsby och Gamlegården i Kristianstad. Under invigningen berättade konstnärerna om sina tankar kring verket, talade gjorde också Statens konstråds curator Peter Hagdahl, kultur- och fritidsnämndens ordförande Lena Ohlsson samt Christer Nilsson, ordförande för AB Kristianstadsbyggen (ABK). I samband med att de nya husen invigdes officiellt på Mittuniversitetet Campus Östersund invigdes också konstnären Katarina Pirak Sikkus permanenta gestaltning för platsen. Konstverket Vájaldibme – vandring består av flera delar; Máttarmuora, Mijá luotta och Almerabda. Under invigningen talade rektor Anders Fällström, Jerker Häggström från A4 Campus, Lena From, chef för konstenheten på Statens konstråd och konstnären Katarina Pirak Sikku berättade om sitt verk. Publikationer Under året inledde Statens konstråd ett samarbete med den fria internationella konstaktören Visible för att skapa en bibliografi över praktikgenerade, icke-vetenskapliga publikationer om offentlig konst med globala perspektiv. Arbetet påbörjades 2019 dels som ett led i att aktivera vårt internationella nätverk, dels för att tillgängliggöra och samla 50

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


internationella erfarenheter för att tillgängliggöra dem för fler. Arbetet och bibliografin kommer presenteras som en mindre publikation och även resultera i ett bibliotek i Statens konstråds lokaler under 2020. Tabell 21 Antal publika program 2017–2019

Aktivitet

2017

2018

2019

Egenproducerade arrangemang*

52

17

25

Deltagande i andras arrangemang/samarrangemang**

54

80

58

106

97

83

Summa

*Egenproducerade arrangemang avser endast program där Konstrådet ensamt står som producent. **Deltagande i andras arrangemang/samararrangemang avses program där en annan part än Konstrådet haft ett betydande inflytande över programmets utformning.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

51


Tabell 22 Regional spridning av publika program i Sverige och internationellt 2017–2019 samt fördelning på kön

Län

2017

2018

2019

Publikens fördelning 2019*

Antal

%

Antal

%

Antal

%

% Kvinnor

% Män

Blekinge län

0

0%

1

1%

2

2%

70%

30%

Dalarnas län

4

4%

4

4%

1

1%

80%

10%

Gotlands län

5

5%

3

3%

4

5%

50%

50%

Gävleborgs län

1

1%

1

1%

2

2%

70%

30%

Hallands län

1

1%

1

1%

1

1%

90%

10%

Jämtlands län

0

0%

0

0%

3

4%

60%

40%

Jönköpings län

0

0%

2

2%

2

2%

60%

40%

Kalmar län

0

0%

1

1%

0

0%

0%

0%

Kronobergs län

1

1%

2

2%

1

1%

80%

20%

Norrbottens län

4

4%

8

8%

0

0%

0%

0%

Skåne län

3

3%

7

7%

2

2%

63%

37%

54

51%

48

49%

41

49%

60%

40%

Södermanlands län

0

0%

2

2%

7

8%

66%

34%

Uppsala län

6

6%

2

2%

0

0%

0%

0%

Värmlands län

0

0%

3

3%

2

2%

75%

25%

Västerbottens län

1

1%

3

3%

0

0%

0%

0%

Västernorrlands län

1

1%

1

1%

2

2%

65%

35%

Västmanlands län

0

0%

1

1%

0

0%

0%

0%

15

14%

5

5%

7

8%

59%

41%

Örebro län

2

2%

0

0%

0

0%

0%

0%

Östergötlands län

1

1%

0

0%

3

4%

85%

15%

Internationellt

7

7%

2

2%

3

4%

50%

50%

106

100%

97

100%

83

100%

63%

37%

Stockholms län

Västra Götalands län

Summa

*Medel av fördelning av antal deltagare mellan de som Statens konstråds medarbetare uppfattat som kvinnor respektive män.

52

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


FRÄMJANDE AV SAMTIDSKONSTENS UTVECKLING OCH SPRIDNING 2019 formulerade Statens konstråd en tydligare inramning för uppdraget: Stärka konstorganisationer i syfte att främja samtidskonstens utveckling och spridning i Sverige. Inom ramen för uppdraget samordnar Statens konstråd arbetet med att främja samtidskonstens utveckling och spridning i landet. Syftet är att stärka den nationella infrastrukturen för professionella konstaktörer och skapa samt stötta nätverk och samlingspunkter på regional nivå över hela landet. Utveckling av uppdraget Under 2019 har Statens konstråd tagit fram en handlingsplan för att stödja utvecklingen av det samtida konstfältet med särskilt fokus på konstorganisationer i hela landet. Centralt för uppdraget är att utgå från konsten och konstinstitutionernas villkor och ta hänsyn till deras behov och önskemål. Alla insatser är skräddarsydda och framtagna i dialog med samarbetspartners och utifrån lokala förutsättningar. Alla insatser bygger också på medskapande processer, utifrån konstaktörernas förutsättningar. Fokus för 2019 kan sammanfattas i tre punkter: Ta fram en rapport om hur konstinstitutionerna arbetar med offentlig konst. Rapporten är ett samarbete med nätverket KLISTER. Skapa en modell för regionala konstpolitiska samtal byggt på dialog mellan konstaktörer, tjänstepersoner och politiker. Genomföra Samtidskonstdagarna 2019. Utanför de institutionella väggarna – en rapport om hur konstinstitutioner arbetar med offentlig konst i Sverige Denna rapport är författad av Helena Selder, konstnärlig ledare för Baltic Art Center på Gotland. Den bygger på intervjuer med 17 konstinstitutioner som arbetar med offentlig konst i hela landet, från Boden till Malmö. Rapporten kartlägger arbetssätt och villkor för den offentliga konsten både när det gäller projekt framtagna inom enprocentsregeln och självinitierade konstprojekt. Den beskriver hur enskilda konstinstitutioners beslutsprocesser och organisation ser ut, olika sätt att ta plats i och relatera till det offentliga rummet samt vilken roll som konstnärerna och deras arbetsmetoder spelar för konstinstitutionen. Rapporten kommer fram till slutsatser som pekar på konstinstitutionernas viktiga roll i verkställandet av politikområdet gestaltad livsmiljö som fastställer att ”konsten har stor betydelse för att skapa offentliga rum med långsiktiga kvaliteter”. Bland annat visar rapporten att konstinstitutioner som aktivt arbetar lokalt med offentlig konst: Har förmågan att förankra, producera och förmedla konst i offentliga rum kopplad till konstkunnande, men också i hög grad till kunskap om och dialog med lokalsamhället över tid. Då den lokala konstinstitutionens har möjlighet att påverka besluts- och arbetsprocesser kring gestaltningsuppdragen utnyttjas konstinstitutionens kompetens och kunnande på ett effektivt sätt, vilket skapar utrymme för konstinstitutionen att förankra och förmedla konsten, både inåt i offentlig förvaltning och utåt i lokalsamhället. Det är ofta resurseffektivt eftersom budgetar kan samutnyttjas bättre när konstinstitutionen är involverad redan i planeringsskedet. De lokala konstinstitutionernas förmåga att låta STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

53


konstnärerna och konstens utveckling vara drivande i utställnings- program-, projekt-, förmedlings- och residensverksamhet utgör en innovationskraft och är viktig för diskussionen kring den gestaltade livsmiljön och i förlängning gestaltandet av densamma. Rapporten presenteras under Folk och Kultur i Eskilstuna 2020. Regionala konstpolitiska samtal Statens konstråd främjar möten mellan politiker, tjänstepersoner och representanter för konstorganisationer för att prata om vad som ska göras för att stödja utvecklingen av konstfältet på regional nivå. Genom dialog och processledning medverkar Statens konstråd till att det lokala konstfältet kan utveckla sin potential. Syftet är att skapa förståelse för hur politiska/beslutsfattande processer fungerar och samtidigt skapa förståelse för hur olika konstaktörer är värdefulla i samhällsbyggandet. Samtalen arrangeras i samarbete med konstkonsulenter eller regioner och lokala konstorganisationer. Statens konstråd arbetar med en modell för dessa, med utrymme för anpassning för lokal kontext, behov och syfte. Modellen baseras på tre piloter i Sörmland (2018), Gävleborg och Örebro (2019– 2020). Samtalsserier pågår även i Halland (2019) där processen sker på konstnärlig grund. En rapport över arbetet i Halland tas fram som komplement till modellen (2020). För att arbetet med denna satsning ska ge långsiktiga resultat är det av yttersta vikt att Statens konstråd samverkar med bidragsgivande statliga myndigheter som Statens kulturråd och Konstnärsnämnden och aktörer på lokalnivå. Samtidskonstdagarna 2019 2019 arrangerade Statens konstråd Samtidskonstdagarna för andra gången, i samarbete med Södertälje konsthall, Grafiken hus och Art Lab Gnesta. 200 deltagare kom till Södertälje/Gnesta i oktober för att ta del av årets tema Hållbar/Töjbar om konstorganisationernas hållbarhet. Samtidskonstdagarna arrangerades i anslutning till öppningen av utställningen Internationella motståndsmuseet 1978–2020 på Södertälje konsthall. Programmet var byggt på workshoppar, dialogtillfällen och studiebesök. Huvudfokus var att synliggöra samtidskonstens ekosystem i Sverige genom olika övningar och matriser. Workshopparna var inriktade på olika strategier, case studies och förändringsarbeten för att uppnå intern hållbarhet och hållbarhet i relation till miljön och det omgivande samhället. Samtidskonstdagarna är en nationell plattform för möten mellan alla sorters konstaktörer från hela Sverige och representanter för myndigheter och politiker på kulturområdet. 2019 arrangerade Statens konstråd en fördjupande dag om offentlig konst för aktörer i hela landet i direkt anslutning till Samtidskonstdagarna på Sörmlands museum i Nyköping. Tanken var att hitta synergier mellan de olika uppdragen samt att ta vara på den publik som redan hade kommit till Samtidskonstdagarna. Vår analys är att i en del kommuner och regioner är det samma personer som ansvarar för konsten oavsett om det handlar om offentlig konst eller konstaktörer. Inför kommande år kommer vi att utvärdera behovet av en nationell plattform för offentlig konst.

54

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


Många kommuner och även regioner står inför ekonomiska neddragningar och stödet till konstlivet minskar på många platser. Detta innebär att både de fria konstaktörerna och de institutioner som drivs i offentlig regi står inför stora utmaningar. När konstaktörernas villkor försämras påverkas även konstnärernas villkor. Även publikens möjligheter att möta konsten försämras när dessa arenor försvagas eller när konstnärligt kunnande och kompetens försvagas på grund av ohållbara arbetsförhållanden. Med anledning av dessa utmaningar anlitade vi journalisten Leonidas Aretakis som gjorde intervjuer med ett urval av konstaktörer i hela Sverige för att få en uppfattning om deras situation. Frågan om hur konstaktörer kan stärkas givet att de offentliga medlen blir mindre kommer att bli en central fråga i arbetet med att stärka konstorganisationerna framöver.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

55


Superstruktur av Bastarder, Sundsvall.

KUNSKAPSNAV OFFENTLIG KONST Sedan 2018 har Statens konstråd ett treårigt regeringsuppdrag för att ”verka för stärkt kunskapsutveckling inom området offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer”7. Myndigheten genomför uppdraget genom verksamheten Kunskapsnav offentlig konst. Kunskapsnavet ska verka för stärkt kunskapsutveckling som möter olika aktörers behov av kompetensutveckling, stöd och fördjupning i arbetet med offentlig konst som del av samhällsplanering och byggande. Kunskapsnavets verksamhet ska fungera som en katalysator, inspirera, samordna och driva kunskaps- och kompetensutveckling, erfarenhetsutbyten och rådgivning. Kunskapsnavet ska verka för långsiktighet genom att stärka de enskilda aktörernas förmåga att initiera och genomföra projekt av hög kvalitet och genom att inspirera till varaktiga format för kunskaps- och erfarenhetsutbyten.

7 Regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Statens konstråd

56

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


KOMPETENSUTVECKLING OCH KUNSKAPSUTBYTE Under 2019 har det kunskapsutvecklande arbetet som inleddes inom ramen för tre olika utlysningar under 2018 fördjupats. Det har bland annat givit resultat i form av bland annat organisationsutveckling och beslut om styrdokument som stödjer arbetet med offentlig konst i kommunerna som ingår i satsningen. I konstnärsdrivna projekt har ett flertal programpunkter och ytterligare en nätverksträff genomförts. Här nedan redovisas utlysningen Första gången – steget vidare. Lokala konstprojekt samt Konst i stadsutveckling redovisas under rubriken Kunskapsnav offentlig konst – konstprojekt och Stadsutveckling. Utlysningen Första gången – steget vidare Utlysningen riktade sig till kommuner som inte tidigare hade arbetat med offentlig konst och som hade behov av att skapa en organisation och styrdokument för att säkra ett hållbart arbete framåt. Statens konstråds metod i Första gången - steget vidare bygger på att kommunerna identifierar och formulerar sina behov och mål. Målen har varierat beroende på kommunernas resurser och prioriteringar. I projekten har flera centrala frågeställningar belysts, allt från enprocentsregeln till formerna för bildandet av en samrådsgrupp med mandat att fatta konstnärliga beslut eller stöd i att upphandla konstnär eller konstkonsult. Samarbetet i Första gången – steget vidare har resulterat i erfarenheter och lärdomar som har hög relevans för aktörer i hela landet. Det behov av ökad samverkan som är central inom det nya politikområdet gestaltad livsmiljö, har under året varit utmärkande i våra samarbetsprojekt och skett genom processledning som fordrat både lyhördhet och flexibilitet. Responsen från kommunerna är överlag mycket positiv. Ett resultat som visade sig tidigt i processen med landsbygdskommunerna var hur tydligt den offentliga konstens finansieringsmodell, den s.k. enprocentsregeln, är ett storstadsfenomen sprunget ur 1900-talet och dess tilltro till ekonomisk tillväxt. Eftersom många mindre kommuner inte har någon tillväxt finns det inte heller utrymme för investeringar som kan komma den offentliga konsten till del. Här har vi på olika vis initierat diskussioner om hur alternativ eller kompletterande finansiering skulle kunna se ut. I flera kommuner och regioner diskuteras nu till exempel om regionen kan koppla ihop de mindre kommunerna och skapa samarbeten kring finansiering över tid. På vissa platser har diskussioner förts om de investeringsfonder som finns i kommunen kan bidra till investeringar som rör offentlig konst. Om hela Sverige ska få tillgång till konstnärligt gestaltade livsmiljöer måste finansieringsmodellen kring enprocentsregeln lyftas för att på vissa platser kompletteras och förnyas. Det nya politikområdet gestaltad livsmiljö som ligger till grund för States konstråds kunskapsuppdrag har haft stor betydelse i arbetet med kommuner och regioner. Den folder som initialt togs fram av Regeringskansliet har använts som diskussionsunderlag i seminarier och workshoppar. Politikens syfte att stärka samverkan mellan de parter som arbetar med gestaltning av våra gemensamma miljöer har fungerat som en ingång till förvaltningsövergripande samtal om organisation, ansvar och finansiering.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

57


Regionala exempel Region Värmland sökte samarbete med Statens konstråd för att ”få möjlighet att utveckla de regionala livsmiljöerna för människorna i kommunerna som socialt hållbara och tillgängliga för alla människor”. Regionen ville utveckla sin praktiska kunskap och stärka samverkan över förvaltningsgränser. I det arbetet ville de involvera fem kommuner för att samtidigt bygga nätverk. En av kommunerna, Säffle sökte också ett enskilt samarbete med Statens konstråd och det arbetet har lyfts som en pilot i regionen. I arbetet med kunskapsutveckling har Statens konstråd arbetat med processledning i nära dialog med samarbetspartners och utifrån mål som regionen och kommunen själva satt upp. Det har resulterat i ett gemensamt lärande där förståelsen för varandras förutsättningar som aktörer i det offentliga har stärkts. Att metoden i sig är en kvalitetsaspekt blev tydligt vid utlysningens nätverksträff i Vadstena under hösten där Marita Axelsson, utvecklare i Bild och Form på region Värmland, presenterade deras arbete för att verka som en regional kunskapsnod. Regionen ser sig som länken mellan stat, kommuner, konstnärer och konstverksamheter. De utmaningar som regionen själv lyfter som viktiga för att säkra utveckling är utmaningar vi ser i alla våra samarbeten med mindre kommuner över hela landet: Kommunerna har olika behov men också olika förutsättningar att utveckla arbetet med offentlig konst. De många gånger stora avstånden mellan kommunerna kräver resurser i både tid och pengar för att utbildningstillfällen och nätverksträffar ska bli verklighet. Ytterligare en gemensam utmaning är frågan om kompetens kring frågor som rör konst. Hur ser den kompetensen ut, hur kan vi synliggöra den och vad gör den för skillnad i planeringen av våra gemensamma miljöer? Nätverksbyggande För att säkra en långsiktig och hållbar utveckling skapades på flera platser regionala nätverk med utgångspunkt i de kommunala samarbetena redan under Kunskapsnavets första år. De kommuner som ingår i utlysningarna utgör stommen i nätverken men på flera håll har även andra kommuner och regionala aktörer som t.ex. konstnärer bjudits in att delta. På så vis har nätverken stärkts under 2019. Konferenser, seminarier och liknande utbildningstillfällen har skett genom regioner som tillhandahåller lokaler och har kännedom om vilka frågor som är relevanta och vilka som bör bjudas in. Som ett exempel kan nämnas Region Skåne där Kristianstads kommun i samarbete med Landskrona stad och Höörs kommun ansvarar för nätverket NOKS. Nätverket utvecklar en gemensam plattform, ordnar studieresor och/eller utbyteskonferenser samt arbetar på att ta fram ett dokument rörarande konstpolicy med riktlinjer som stöd för upphandling, inköp och förvaltning av offentlig konst. Nätverket stöds ekonomiskt av regionen. Statens konstråds arbete för att främja nätverksbyggande sker genom årliga nationella nätverksträffar under de tre år uppdraget pågår. Vadstena kommun stod som värd för nätverksmötet inom utlysningen Första gången - steget vidare 11–12 september 2019. Under mötet fick Vadstena presentera sitt arbete inom ramen för Kunskapsnavet, Region Dalarna och Region Värmland presenterade sina arbeten och deltagarna workshop58

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


pade bland annat kring finansieringsfrågan. Konstnären Mourad Kouri bidrog med ett konstnärligt inslag genom sin performance Tel al-Za’atar. De lokala konstaktörerna träffades på Öland 7–8 november. Som värd för träffen stod Kultivator, en av aktörerna som ingår i utlysningen och vars konstnärliga praktik är baserad i odling. Varje projekt presenterade sig utifrån de lärprocesser som skett i projekten under året. Under ett dygn utbytte gruppen av konstnärer sina erfarenheter, lärdomar och utmaningar av att arbeta självinitierat inom utforskande konstprojekt i offentliga rum. Samtalet kom bland annat att handla om hur de konstpolitiska ramarna ser ut som ger förutsättningar för konstnärligt arbete av det här slaget. Bland annat lyftes frågor om konstnärernas villkor. Att finansieringsmodellen för de självorganiserade projekten ofta är tillfällig och projektbaserad försvårar för konstnärerna att arbeta långsiktigt. Det påverkar såväl den konstnärliga kvaliteten som relationen till de människor som bor eller verkar på de platser där konstnärerna är aktiva, men det påverkar även relationen till kommun och region. Statens konstråd har under året fört en dialog med både Konstnärsnämnden och Kulturrådet om de konstpolitiska ramar som skapar förutsättningar för den här typen av projekt för att bättre förstå hur offentligt stöd kan och bör utvecklas. I november hölls ett seminarium för de kommuner som deltar i utlysningen Konst i stadsutveckling. Seminariet inleddes med en förmiddag där allmänheten var välkommen. Inbjudna föreläsare gjorde presentationer som problematiserade stadsutveckling, visade på hur konstnärers deltagande kan förändra blicken på staden och presenterade slutligen hur konstnärers deltagande i en arkeologisk utgrävning kom att förändra stadsplaneringen. Under andra hälften av seminariet möttes de deltagande kommunerna i workshops där man utbytte erfarenheter av att arbeta med konst i stadsutvecklingsprocesser. Programmet var ett samarbete mellan Statens konstråd och Göteborgs stad, Lundby stadsdelsförvaltning. Eftersom utlysningarna inte gav samma gensvar i norra Sverige som i södra, tog Statens konstråd under 2018 kontakt med både kommunalt och regionalt ansvariga för offentlig konst i alla fyra regionerna i norra Sverige. Responsen ledde till två nätverksmöten under 2019, det första på Bildmuseet i Umeå och det andra i Örnsköldsvik. Under båda träffarna har deltagarna medverkat i workshoppar kring frågor som rör gestaltad livsmiljö, finansiering, organisering och framtida samverkan. Som ett resultat av den sista träffen arrangerar Västernorrland ett förvaltningsövergripande möte om politikområdet gestaltad livsmiljö i Östersund i april 2020. Digitalt kunskapsmaterial Att utveckla och sprida kunskap digitalt är en central del av Statens konstråds långsiktiga arbete med kunskapsspridning. Under 2019 har vi förfinat vår digitala strategi för att skapa utrymme för nytt digitalt kunskapsmaterial som kommer att publiceras under första halvan av 2020.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

59


Samverkan med andra myndigheter och organisationer Kunskapsnavet har en samrådsgrupp bestående av representanter från ArkDes, Boverket, Formas, Kulturrådet, Riksantikvarieämbetet och Sveriges kommuner och regioner. Representanter från Kunskapsnavet ingår även i arbetsgruppen för politikområdet gestaltad livsmiljö. Under året har regelbundna avstämningar med både Konstnärsnämnden och Konstnärernas Riksorganisation skett för att stämma av var våra uppdrag överlappar och hur vi bäst samverkar för att stärka konstnärernas villkor. Förteckning 5 Beviljade projekt inom utlysningen för Första gången – steget vidare Projekt inom Första gången – steget vidare: 20

Samarbetspart

Skapa rutiner för arbete med offentlig konst

Genomföra ett offentligt konstprojekt

Län

Aneby kommun

x

Borlänge kommun

x

Bromölla kommun

x

Skåne län

Falu kommun

x

Dalarnas län

Flens kommun

x

Södemanlands län

Vänersborgs kommun

x

Västra Götalands län

Huddinge kommun

x

Stockholms län*

Karlshamns kommun

x

Blekinge län

Kramfors kommun

x

Västernorrlands län

Laxå kommun

x

Örebro län

Lessebo kommun

x

Kronobergs län

Lidköping kommun

x

Västra Götalands län

Ljungby kommun

x

Kronobergs län

Ludvika kommun

x

Dalarnas län

Region Kronoberg

x

Kronobergs län

Region Värmland: Arvika kommun, Filipstad kommun, Forshaga kommun, Hagfors kommun, Säffle kommun, Årjäng kommun

x

Simrishamns kommun

x

Storumans kommun

x

Tjörns kommun

x

Vadstena kommun

x

Ystads kommun Älmhult kommun

x

Jönköpings län* x

x (Säffle kommun)

Dalarnas län

Värmlands län Skåne län

x

Västerbottens län Västra Götalands län

x

Östergötlands län

x

Skåne län

x

Kronobergs län

* Avslutades under 2019

60

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


REFLEKTION OCH FÖRDJUPNING Forskning och utbildningssamarbeten Statens konstråd ska verka för en stärkt kunskapsutveckling inom området offentlig konst som en del av samhällsplanering och byggande. Vi stimulerar forskning på olika högskolor i landet och samarrangerar konferenser, seminarier och tar fram publikationer. Vi arrangerar bland annat egna forskningskonferenser med syftet att skapa nätverk och kunskapsutbyte mellan olika aktörer. Under 2019 vidareutvecklade vi de forskningssatsningar som tidigare påbörjats, genom tvärvetenskapliga och interinstitutionella samarbeten. Några av våra pågående samarbeten är med Kungliga konsthögskolan, Akademin Valand och Konstfack. Forskningsutlysning: Gestaltad livsmiljö – arkitektur, form, design, konst och kulturarv i offentlig miljö Statens konstråd har tagit initiativ till en ny utlysning som öppnar i februari 2020 som vänder sig till mångdisciplinära forskningsprojekt med offentlig konst i fokus. Utlysningen syftar till att finansiera forskningsprojekt som skapar ny kunskap om och förståelse för gestaltning av människors livsmiljöer. Utlysningen avser att lyfta de konstnärliga perspektiven och den offentliga konstens roll i förhållande till arkitektur, form, design och kulturmiljö i utformningen av hållbara gestaltade livsmiljöer. Utlysningen avgränsar sig till det offentliga rummets utformning och konstens betydelse för utvecklingen av ett mer socialt och hållbart samhälle. Ett förberedande arbete för att lansera utlysningen har genomförts under året i samarbete med Formas och de övriga myndigheter som har uppdrag inom politikområdet gestaltad livsmiljö. Arbetet har präglats av metodutveckling och utlysningen är resultat av en ny metod där alla myndigheterna har arbetat på nya sätt för att lösa en ny uppgift. Formas, Boverket, ArkDes, Riksantikvarieämbetet och Statens konstråd har därigenom möjliggjort en utlysning med medel till 4-åriga forskningsprojekt om totalt 4 miljoner kronor per projekt. Utlysningens genomförande sker inom det Nationella programmet för hållbart samhällsbyggande och relaterar främst till programmets tema hållbara boende- och vistelsemiljöer. Omförhandlingar: den offentliga konstens roll efter millennieskiftet Under året fortsatte samarbetet med Konstvetenskapen vid Södertörns högskola. Det går under namnet Omförhandlingar: den offentliga konstens roll efter millenniumskiftet och drivs inom ramen för Statens konstråds regeringsuppdrag Kunskapsnav offentlig konst. Samarbetet består dels av konferenser, symposier och seminarier, dels av uppdragsforskning i form av vetenskapliga artiklar som ges ut på Södertörn University Press. Under året genomfördes två forskningssymposier, ett i mars och ett i december där forskare och konstnärer bjöds in att presentera under gemensamma teman, nämligen Kritikalitet och instrumentalisering i offentlig konst samt Temporaritet och offentlig konst.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

61


Negotiating Artistic Values – Art and Architecture in the Public Sphere 2019 initierade vi, tillsammans med Kungl. Konsthögskolan, kursen Negotiating Artistic Values – Art and Architecture in the Public Sphere/Att förhandla konstnärliga värden – Konst och arkitektur i den offentliga sfären, en kurs om 60 högskolepoäng för yrkesverksamma, och ledd av konstnären och gästprofessorn Jonas Dahlberg. Genom seminarier och samtal och utifrån de enskilda kursdeltagarnas praktiker, reflekterar kursen över hur konstnärliga värden och ett kritiskt förhållningssätt kan uttryckas och ta plats. En utmanande och komplex arbetsuppgift då den offentliga sfären präglas av förordningar och offentliga riktlinjer, olika målbilder, attityder och estetiker. Statens konstråd samarbetar också med CuratorLab på Konstfack inom kursen Socially Engaged Curating in Post-Democratic Times, en curatoriell utbildning om 60 högskolepoäng för yrkesverksamma inom områdena bildkonst, konsthantverk, design och arkitektur, samt kursen Att beställa och curatera samtidskonst i det offentliga rummet på Akademin Valand, Göteborgs universitet.

62

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


Vilka är ni? Ögonblicksteatern av Ingela Ihrman, Maja Salomonsson.

KOMMUNIKATION Digital kommunikation Den digitala kommunikationen har haft fokus på att nå ut till nya målgrupper och ökad tillgänglighet till Statens konstråds webbplats samt effektivare hantering av nyhetsbrev och information. Insatserna har resulterat i flexibel kommunikation till prioriterade målgrupper inom regeringsuppdraget Kunskapsutveckling offentlig konst, lokala konstaktörer och programverksamhet. Dessa är uppdelade i följande kategoriseringar: svenska konstorganisationer, konstnärer, opinionsbildare inom konst, opinionsbildare inom stadsutveckling, tjänstepersoner inom offentlig konst, gestaltning av offentliga miljöer, forskningsuppdrag (svenska kontakter) och forskningsuppdrag (internationella kontakter). Webbplatsen har utvecklats för att kunna hantera nytt innehåll inom verksamheten Utveckla och sprida kunskap. Under 2019 har även andelen filmad dokumentation på Youtube från exempelvis konstprojekt och seminarier ökat jämfört med tidigare år. Press och marknadsföring Almedalen I juli arrangerade Statens konstråd en programpunkt i Almedalen i Visby, Gestaltad livsmiljö för alla – hur blir det verklighet utanför storstäderna? I panelsamtalet deltog kulturminister Amanda Lind, riksarkitekt Helena Bjarnegård och representanter från region, stat och konstnärsområdet. Panelens sammansättning ledde till ett mångsidigt samtal om ämnet gestaltad livsmiljö. För att informera om programpunkten över hela STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

63


landet annonserades i rikstäckande dagspress med en intervju i Dagens Nyheters bilaga (som nådde 248 000 personer enligt DN:s mätningar), information i nyhetsbrev, på Statens konstråds webbplats samt i sociala medier. Choreographies of the Social Under två veckor i augusti, i samband med Stockholms Kulturfestival, visades installation, video, performance, ljud, upplevelser, teater och en konferens i det tillfälliga konstprojektet Choreographies of the Social. Verken visades i ett sammanhang där en stor mängd människor vistades, vilket gjorde att vi nådde nya, och bredare, målgrupper. Besökarna var i alla åldrar, inte minst barn och ungdomar. För att marknadsföra Choreographies of the Social arbetade kommunikationsavdelningen med bland annat annonsering på kulturtavlor samt annonser i sociala medier och konstpress på Nätet (Kunstkritikk och E-flux). Choreographies of the Social fick ett stort medialt genomslag, med bland annat reportage i ETC, Aftonbladet, DN och radioinslag i SR. Vájaldibme – vandring av Katarina Pirak Sikku Det tredelade verket Vájaldibme – vandring av Katarina Pirak Sikku synliggör den samiska kulturen och finns på campus Östersund. Verket blev klart i god tid innan invigningen hösten 2019. Det gav Statens konstråd möjligheten att ordna en pressvisning i närvaro av konstnär, curator, med flera. Resultatet blev mycket bra med total täckning i lokal media (press, TV samt radio), däribland Oddásat, SVT Nyheter Jämtland och Länstidningen Östersund. Även byggpress skrev om verket. Evig Anställning Konstprojektet  Evig Anställning  av konstnärsduon  Goldin+Senneby  uppmärksammades av en nätbaserad konsttidning under året och fick sedan en stor internationell medial uppmärksamhet. Bland annat publicerade Washington Post och CNN artiklar som beskrev projektet. Statens konstråds curator uttalade sig i ett flertal intervjuer och pressinformation distribuerades både på svenska och engelska.

64

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


Tabell 23 Digital kommunikation 2017

2018

2019

63 377

70 419

77 172

Filmvisningar på SK Youtube-kanal

16 301

1881*

10 842**

Filmvisningar på SK Facebooksida

66 934

79 600

32 082

Facebook

7 117

8 691

9 481

Twitter

1 821

1 893

1 904

Instagram

2 354

3 204

3 819

Prenumeranter på SK nyhetsbrev

5 801

1 382***

1 473

45 872

78 603

32 967

294 903

209 658 ****

108 143

Besök Session

Filmvisningar

Likes/Följare

Räckvidd Filmklipp Facebook (organiskt och sponsrat) Inlägg Facebook (organiskt och sponsrat) Annonser Facebook och Instagram

112 945

Facebook-sida räckvidd

346 565

*För att optimera spridningen av vårt rörliga material på Facebook, deras algoritmer gör att spridningen minskar vid länkning till andra plattformar, har vi valt att publicera filmerna direkt på Facebook utan att länka till Youtube. Därmed har antalet visningar för vår Youtubekanal minskat under 2018. ** Under 2019 dokumenterades nästan alla våra publika program och publicerades endast på YouTube vilket innebar ett ökat antal visningar *** Under 2018 gjordes en genomgång av nyhetsbrevsprenumerantlistorna enligt krav på samtycke i den nya dataskyddsförordningen, GDPR. Därför minskade antalet prenumeranter jämfört med tidigare år. **** 2018 års statistik ska jämföras med siffran för räckvidd 2019.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

65


MÅNGFALD/INTERKULTURELLT OCH INTERNATIONELLT PERSPEKTIV Mångfald och internationella frågeställningar är centrala i Statens konstråds verksamhet. I konstprojekt och programverksamhet ingår både svenska och internationella konstnärer. Utbytet med konstnärer och konstaktörer i andra länder bidrar till att öka kunskapen i Sverige om den internationella utvecklingen av offentlig konst och ger vidgade perspektiv på utmaningar i de offentliga rummen i andra länder och regioner. Statens konstråd har en fortlöpande dialog med ett stort antal andra aktörer som arbetar med frågor om konst, offentliga rum och stadsutveckling. Ett nära samarbete sker med systerorganisationerna norska KORO och danska Statens Kunstfond samt finska Taike. Detta erfarenhetsutbyte har stimulerat till nya satsningar inom kunskapsutveckling, forskning, pedagogik och konstkritik. I utredningar och forskning inom området offentlig konst samarbetar vi med internationella aktörer. Statens konstråds medarbetare medverkar årligen som experter i ett flertal konferenser och seminarier internationellt inom offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer. Sedan några år finns det presentationer av verksamheten på arabiska, engelska, kinesiska och spanska samt de fem nationella minoritetsspråken på myndighetens webbplats. Barn och unga Barn och ungas möte med offentlig konst väcker en nyfikenhet som stärker både deras egna uttrycksmöjligheter och konstens roll i det gemensamma rummet. Sedan länge arbetar Statens konstråd med att integrera barns och ungas perspektiv i de konstprojekt som planeras. Detta sker i både permanenta projekt på ungdomshem och i samarbeten med kommuner kring skolor och andra miljöer för barn.

66

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


SÄRSKILDA REDOVISNINGAR OCH UPPDRAG Rådet för hållbara städer Regeringen inrättade i december 2017 ett Råd för hållbara städer som ska verka för att genomföra regeringens politik för hållbar stadsutveckling. Rådets uppdrag är att stärka kommunernas förutsättningar att utveckla levande och hållbara städer. Statens konstråd ingår som en av 13 medlemmar i Rådet. Rådet leds av ordförande Helena Bjarnegård. Rådet ska årligen redovisa en gemensam åtgärdslista av genomförda och planerade åtgärder som främjar en hållbar stadsutveckling och som myndigheterna avser utföra i samverkan. Rådet ska även redovisa förslag till regeringen på strategiskt viktiga frågor som helt eller delvis ligger utanför Rådets ansvarsområde samt lämna förslag på eventuella frågor som behöver utredas. Den 1 mars 2019 lämnade Rådet en åtgärdslista och redovisade arbetet under år 2018 i en rapport till Regeringskansliet. Under 2019 har bland annat ett strategiskt dokument med övergripande mål och strategier för arbetet 2019–2022 tagit fram, ett nytt kansli har inrättats vid Boverket, Rådets webbplats hallbarstad.se har flyttats över från ArkDes till Boverket och arbete har påbörjats med att vidareutveckla webbplatsen. Rådet har även arrangerat ett gemensamt seminarium under Almedalen i juni 2019. Jämställdhetsintegrering Statens konstråd ska redovisa resultat av de åtgärder avseende jämställdhetsintegrering som vidtagits för att myndighetens verksamhet ska bidra till att uppnå målen för jämställdhetspolitiken. Resultatet redovisas under respektive verksamhet. Digitalisering/Digisam Statens konstråd har under 2019 implementerat rutiner i den ordinarie verksamheten för digitalt bevarande och tillgängliggörande av både arkivmaterial och ny dokumentation. En ny version av Arkiv över offentlig konst lanserades på myndighetens webbplats och har under året etablerats som en värdefull resurs för att sprida kunskap om offentlig konst runtom i landet. Sidan uppdateras löpande och hittills är över 550 konstverk digitalt tillgängliggjorda. Myndigheten har också arbetat med länkade öppna data för att möjliggöra för andra att använda bilder och information på Arkiv över offentlig konst och i sin tur tillgängliggöra den för allmänhet, institutioner och företag. Under året har ett ökat intresse märkts för Statens konstråds länkade öppna data och samverkan inom det digitala området, och detta intresse förväntas öka i och med att den offentliga konsten i allt högre grad värderas som en del av samhällets moderna kulturmiljöer. Genom samverkan med andra myndigheter finns större möjligheter för både privatpersoner och organisationer att ta del av och använda vårt digitala material. Statens konstråd har dock fortfarande mycket begränsade resurser för arbete med digitalisering och tillgängliggörande av vårt material. Problematiken framgår tydligt av Digisams rapport Digitalisering av kulturarvet - nuläge och vägvalsfrågor, där Statens konstråd STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

67


har lägst antal personella resurser av alla myndigheter som deltar för att arbeta med digitalisering. Moderna beredskapsjobb i staten Statens konstråd ska i uppföljningssyfte senast den 5 april 2019 till Statskontoret redovisa hur myndigheten under 2018 har bidragit till att anställa personer vid myndigheten som står långt från arbetsmarknaden, inklusive nyanlända (moderna beredskapsjobb). Redovisningen har skett enligt närmare instruktion från Statskontoret. Samverkan med andra myndigheter och offentliga aktörer Statens konstråds samverkan med andra aktörer är omfattande och verksamheten bygger på nära samarbeten med myndigheter, regioner, kommuner och civilsamhällets organisationer i landet. Utöver den närmare samverkan som beskrivs nedan samarbetar vi med fastighetsägare angående permanenta konstnärliga gestaltningar, med åtskilliga myndigheter gällande konstkollektioner och med samtliga statliga myndigheter angående tillsynen över myndigheters vård av den statliga konsten. Statens konstråd ingår också i en rad nätverk och samrådsgrupper. Inom Kunskapsnav offentlig konst har samverkan med kommuner och fria konstaktörer etablerats genom utlysningarna Första gången, Stadsutveckling och Lokala konstprojekt. Samverkan med regioner har inletts för att skapa regionala nav för kunskapsspridning inom offentlig konst. En forskningsöversikt har tagits fram genom samverkan med Södertörns högskola och Akademi Valand. Södertörns högskola har inlett uppdragsforskning som under tre år ska stärka basen för framtida forskning inom offentlig konst. Dialoger med statliga forskningsfinansiärer kring forskning inom området offentlig konst har också inletts. För att möta behovet av ökad kompetens inom projektledning av offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer har Statens konstråd under en längre tid haft dialoger med utbildningar och högskolor. Samarbetet kring den utbildning som Akademin Valand startade för curatorer, projektledare och konstnärer 2017 har fortsatt under 2019. Ett samarbete med Kungliga Konsthögskolan har utvecklats till en ny utbildning i området mellan konst och arkitektur som startade hösten 2019. Under året har Statens konstråd fortsatt att utveckla samverkan med statliga fastighetsägare för att skapa samsyn kring hur staten kan agera förebildligt och för att kunna skapa fler strategiska samarbeten. Under 2019 har arbetet intensifierat med anledning av regeringsuppdraget att vara metodstöd vid tillämpningen av enprocentsregeln när staten bygger. Gruppen Främjande för hållbar stadsutveckling samlade tidigare ArkDes, Boverket, Formas, Riksantikvarieämbetet och Statens konstråd. Gruppen vidareutvecklade den samverkan som etablerades i uppdraget Samverkan om gestaltning av gemensamma miljöer med fokus på frågor om gestaltning av livsmiljöer. Under 2018 formaliserades samverkan genom gestaltad livsmiljö och arbetet leds nu av Boverket. Statens konstråd deltar också i samverkansgruppen Rådet för hållbara städer. 68

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


Utställningsersättningar till konstnärer Statens konstråd följer gällande MU-avtal mellan staten och berörda konstnärsorganisationer avseende ersättningar till konstnärer vid medverkan i utställningar och visningar av konstverk. MU-avtalet tillämpas bland annat för tillfälliga projekt som genomförs i utställningsform. Tabell 24 Utställningsersättningar till konstnärer i kronor 2017-2019

2017

2018

2019

Medverkansersättning

213 000

123 500

312 400

Utställningsersättning

11 500

16 575

15 100

Sveriges genomförande av Agenda 2030 Statens konstråd verksamhet bidrar främst, på nationell nivå men även i viss grad internationellt, till genomförandet av Agenda 2030 vad gäller sociala, ekonomiska och miljömässiga dimensioner i mål 10 och 11: Mål 10: Minskad ojämlikhet. • Delmål 10.2: Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människor, oavsett ålder, kön, • funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan • ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet. Mål 11: Hållbara städer och samhällen. • Delmål 11.3 Till 2030 verka för en inkluderande och hållbar urbanisering samt förbätt• ra kapaciteten för deltagandebaserad, integrerad och hållbar planering och förvaltning • av bosättningar i alla länder. • Delmål: 11.4 Stärka insatserna för att skydda och trygga världens kultur- och naturarv. Verksamhetsgrenen Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön bidrar till social sammanhållning och utvecklingen av ett öppet och inkluderande samhälle där konsten utgör en dynamisk, obunden och utmanande kraft med yttrandefriheten som grund i olika gemensamma miljöer. Genom Tillsynsverksamheten bidrar myndigheten även till en god långsiktig förvaltning av kulturarv och kulturmiljöer. Utveckla och sprida kunskap bidrar i sin tur till spridning av öppen och fri information och ökad kunskapsutveckling kring konstens betydelse för en socialt, ekonomiskt och miljömässigt långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Kompetensförsörjning Statens konstråd är en så kallad småmyndighet. De anställda har huvudsakligen eget ansvar inom sina respektive kärn- och stödverksamheter. Kompetensen inom myndigheten är mycket hög inom kärnverksamheten. Men i likhet med andra småmyndigheter är organisationen relativt sårbar för kompetenstapp som uppstår vid sjukskrivningar, STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

69


längre tjänstledigheter och egna uppsägningar. På myndigheten saknas specialister vad gäller IT, bokföring och redovisning, juridik, upphandling och HR-frågor. För att säkerställa att myndigheten trots detta har god beredskap att hantera olika utmaningar har vi vidtagit flera åtgärder. Inom IT anlitar vi externa konsulter och sedan oktober 2016 är vi anslutna till Statens servicecenter, vilket ger hög kvalitet inom ekonomiadministration. Vid överprövningar av konstprojekt har vi upparbetade kontakter med externa juridiska experter. För HR-frågor tar vi stöd av både Arbetsgivarverket och externa konsulter. Under 2019 har en upphandling av HR-stöd genomförts. Den kontrakterade leverantören kommer att börja sitt arbete i januari 2020. Bland fokusområdena kommer att märkas arbetsmiljöfrågor. Kompetensen hos medarbetarna på Statens konstråd är mycket hög. Flera medarbetare har mångkulturella erfarenheter och flera har erfarenhet av att arbeta utanför Sverige. Detta är en viktig kompetens för utveckling och kvalitetssäkring av såväl interkulturella som internationella perspektiv i verksamheten. Tabell 25 Åldersstruktur tillsvidareanställd personal 2019

   Ålder -29 30 - 40 50 + Summa

Totalt

Kvinnor

Män

0

0

0

14

12

2

9

4

5

23

16

7

Tabell 26 Kompetensstruktur tillsvidareanställd personal 2019 Kompetens

Män

Kvinnor

Totalt

Antal

%

Antal

%

Ledningskompetens

1

14,3%

4

31%

Kärnkompetens

5

71,4%

5

Stödkompetens

1

14,3%

Summa

7

100%

Personalförändring Börjar

Slutar

6

1

2

31%

10

0

0

6

38%

7

1

0

15

100%

23

2

2

Ledningskompetens – personal som ingår i ledningsgruppen. Kärnkompetens – personal med sakområdeskompetens inom Statens konstråds tre verksamhetsområden. Stödkompetens – personal verksamma inom stödfunktioner.

70

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

71


72 Gravitational Ripples av Lea Porsager

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


FINANSIELL REDOVISNING

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

73


RESULTATRÄKNING (tkr)

Not

2019

2018

Intäkter av anslag

1

68 167

67 890

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

2

748

2 064

0

254

9

6

68 924

70 214

Verksamhetens intäkter

Intäkter av bidrag Finansiella intäkter

3

Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal

4

-20 795

-20 109

Kostnader för lokaler

5

-4 141

-4 036

Övriga driftkostnader

6

-43 462

-45 531

Finansiella kostnader

7

-45

-48

-482

-490

-68 924

-70 214

Verksamhetsutfall

0

0

Årets kapitalförändring

0

0

Avskrivningar och nedskrivningar Summa

74

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


BALANSRÄKNING (tkr)

Not

2019-12-31

2018-12-31

Balanserade utgifter för utveckling

8

114

219

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

9

2 274

1 228

2 388

1 447

350

401

TILLGÅNGAR

Immateriella anläggningstillgångar

Summa Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet

10

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

11

Summa

17 910

10 034

18 260

10 435

98

424

Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter

12

3 049

5 159

Övriga kortfristiga fordringar

13

7

95

3 154

5 677

1 093

991

1 093

991

8 012

7 019

8 012

7 019

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret

2 238

11 263

Summa

2 238

11 263

35 144

36 833

Summa Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader

14

Summa Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Summa

15

Kassa och bank

SUMMA TILLGÅNGAR

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

75


BALANSRÄKNING (tkr)

Not

2019-12-31

2018-12-31

18 840

10 222

18 840

10 222

282

242

282

242

KAPITAL OCH SKULDER

Myndighetskapital

16

Statskapital

17

Summa Avsättningar Övriga avsättningar

18

Summa Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret

19

1 808

1 173

Kortfristiga skulder till andra myndigheter

20

1 943

3 017

9 835

19 054

270

350

13 856

23 595

2 166

2 774

2 166

2 774

35 144

36 833

Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder

21

Summa Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Summa SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

76

22

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


ANSLAGSREDOVISNING Redovisning mot anslag Anslag (tkr)

Not

Ingående överföringsbelopp

Årets tilldelning enl. regleringsbrev

Indragning

Totalt disponibelt belopp

Utgifter

Utgående överföringsbelopp

23

5 651

31 241

-4 729

32 163

-31 580

583

24

569

42 947

0

43 516

-43 145

371

6 220

74 188

-4 729

75 679

-74 724

955

Uo 17 4:1 Ramanslag Statens konstråd ap.1 Statens konstråd

Uo 17 4:2 Ramanslag Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön ap.1 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Summa

Villkor anslag 17 4:2 ap 1 Anslagsposten får belastas med högst 12 400 tkr för administration och genomförande av verksamheten. 2019 Anslag 17 4:2 ap 1 Lokaler och lönekostnader 8 592 tkr* * I beloppet ingår inte lönekostnader för curatorer vars arbete är direkt beroende av verksamheterna Tillfälliga projekt, Stadsutveckling och Permanenta projekt

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

77


SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER (tkr)

2019

2018

2017

2016

2015

Beviljad

2 500

2 500

1 500

1 500

1 500

Utnyttjad

1 808

1 173

778

1 012

820

Beviljad

986

986

986

827

827

Maximalt utnyttjad

810

0

924*

2 283

492

3

0

0

4

0

15

38

5

1

5

0

0

0

0

0

Avgiftsintäkter

140

106

0

0

0

Övriga avgiftsintäkter

608

1 958

2 369

358

1 063

937

922

258

248

244

0

0

168

197

126

1 288

1 288

988

988

991

0

0

746

506

0

Anslagssparande 17 4:1 ap. 1

583

5 661

0

0

0

Anslagssparande 17 4:2 ap. 1

371

569

0

0

232

Antalet årsarbetskrafter (st)

27

26

22

22

19

Medelantal anställda (st)

31

30

26

25

22

2 533

2 680

2 324

2 164

1 991

Årets

0

0

0

0

0

Balanserad

0

0

0

0

0

Låneram Riksgäldskontoret

Kontokrediter Riksgäldskontoret

Räntekonto Riksgäldskontoret Ränteintäkter Räntekostnader Avgiftsintäkter Avgiftsintäkter som disponeras Beräknat belopp enligt regleringsbrev

Anslagskredit Beviljad 17 4:1 ap. 1 Utnyttjad 17: 4:1 ap. 1 Anslagskredit Beviljad 17 4:2 ap. 1 Utnyttjad 17 4:2 ap. 1 Anslag Ramanslag

Bemyndiganden, ej tillämpligt Personal

Driftkostnad per årsarbetskraft Kapitalförändring

* Vid tillfället för maximalt utnyttjad räntekontokredit var beviljad kontokredit 827 tkr. Därefter höjdes kontokrediten till 986 tkr för att hantera betalningar tillhörande SCR-flödet som löpande betalas i RTA-flödet.

78

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma. TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper Myndighetens bokföring följer god redovisningssed och förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring samt Ekonomistyrningsverket (ESV):s föreskrifter och allmänna råd till denna förordning. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna förordning. I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 § FBF (Förordning om myndigheters bokföring) tillämpar myndigheten brytdagen den 3 januari. Brytdagen föregående år var den 4 januari. Efter brytdagen har fakturor överstigande 20 tkr bokförts som periodavgränsningsposter. Värderingsprinciper Anläggningstillgångar Som anläggningstillgångar redovisas egenutvecklade dataprogram, förvärvade licenser och rättigheter samt maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde om minst 20 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Avskrivning sker enligt linjär avskrivningsmetod. Beloppsgränsen för förbättringsutgifter på annans fastighet är 50 tkr. Avskrivningstiden för förbättringsutgifter på annans fastighet uppgår till högst den återstående giltighetstiden på hyreskontraktet, dock lägst tre år. I övrigt ska följande avskrivningstider tillämpas: 3 år

Egenutvecklade dataprogram, licenser, rättigheter, datorer och kringutrustning

5 år

Maskiner och andra tekniska anläggningar, bilar och andra transportmedel

5 år

Inredningsinventarier och övriga inventarier

Större anskaffningar av likartade tillgångar som uppgår till minst 50 000 kr (exkl moms ) betraktas som anläggningstillgångar Från och med första januari 2003 ska så kallade kulturtillgångar redovisas enligt samma regler som andra typer av anläggningstillgångar. Inköp av konstverk finansieras med anslagsmedel (statskapital). Eftersom konstverken bedöms ha en obegränsad ekonomisk livslängd sker ingen avskrivning. STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

79


När ett konstverk lämnas ut till annan myndighet justeras statskapitalet ned med konstverkets bokförda värde. På samma sätt justeras statskapitalet även när konst återlämnas. Omsättningstillgångar Fordringar har tagits upp till det belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs. Skulder Skulderna har tagits upp till nominellt belopp. Ersättningar och andra förmåner Rådsledamöter / andra styrelseuppdrag

Ersättning (tkr)

Jonas Nygren

6

Styrelsen för Hem och hyra Ledamot i Scouternas förbundsstyrelse Arenagruppens styrelse Gunilla Svensson

6

Gunilla Svenssons Arkitektkontor AB Maria Lantz

6

Ledamot, Länsstyrelsen i Stockholms län, insynsråd Ledamot, Universitetskanslerämbetet, insynsråd Ledamot, Energimyndigheten, programrådet för Energi och Design Ledamot, Sveriges Universitet och Högskoleförbund, SUHF Erik Westin

6

NiverCity SBD AB Add on Ed AB

Kommentar: Arvoden avser 2018. Arvoden för 2019 betalas ut i januari 2020, och uppgår till totalt 21 tkr.

Ledande befattningshavare

Lön (tkr) 2019

Magdalena Malm direktör tom 2019-11-06

829 tkr

Henrik Orrje, vik. direktör fr 2019-11-28

630 tkr

Inga förmåner

80

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


Anställdas sjukfrånvaro I tabellen redovisas anställdas totala sjukfrånvaro i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden. Vidare redovisas andel av totala sjukfrånvaron under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. I tabellen redovisas också sjukfrånvaro fördelat på kön och ålder i förhållande till respektive grupps sammanlagda ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron redovisas i procent. Sjukfrånvaro

2019

2018

4,25%

1,81%

46,65%

0,00%

Kvinnor

5,72%

2,24%

Män

0,40%

-

-

-

Anställda 30 år - 49 år

4,96%

2,08%

Anställda 50 år -

1,21%

-

Totalt Andel 60 dagar eller mer

Anställda - 29 år

Sjukfrånvaro för Anställd -29 år lämnas inte eftersom antalet anställda i gruppen är under tio personer alternativt att uppgiften kan hänföras till en enskild individ.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

81


Noter (tkr)

RESULTATRÄKNING

Not 1

Intäkter av anslag

2019

2018

Intäkter av anslag

68 167

67 890

Summa

68 167

67 890

Utgifter i anslagsredovisningen

-74 724

-74 559

-6 557

-6 669

0

27

Årets anskaffning av konst som aktiverats i balansräkningen men inte bokförts som kostnad i resultaträkningen

6 557

6 642

Summa

6 557

6 669

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

2019

2018

Intäkter enligt 4 § avgiftsförordningen

140

106

Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar

608

1 958

Summa

748

2 064

2019

2018

Ränta på lån i Riksgäldskontoret

4

4

Ränta på räntekontot, Riksgälden

3

0

Saldo

Saldot består av: Minskning av semesterlöneskuld som intjänats före år 2009. Denna post har belastat anslaget 2018 men inte bokförts som kostnad i resultaträkningen.

Not 2

Not 3

Finansiella intäkter

Övriga finansiella intäkter

2

2

Summa

9

6

Räntesatsen för ränte- och avistakonton hos Riksgälden har sedan 2015-02-18 varit negativ

Not 4

Kostnader för personal Lönekostnader (exkl arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal) Varav lönekostnader ej anställd personal Sociala avgifter Övriga kostnader för personal Summa

82

2019

2018

13 448

13 048

206

67

6 423

6 350

923

710

20 795

20 109

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


Not 5

Kostnader för lokaler

2019

2018

Lokalhyra kontor, inkl lager

3 838

3 550

303

486

Summa

4 141

4 036

Övriga driftkostnader

2019

2018

Reparationer och underhåll

4

1

Reaförlust vid avyttring av anläggningstillgång

0

40

Offentligträttsliga avgifter, skatter, kundförluster

4

4

Resor, representation, information

2 233

2 274

Köp av varor

4 229

3 554

Övriga lokalkostnader

Not 6

Köp av tjänster

36 992

39 658

Summa

43 462

45 531

Övriga driftkostnader varierar mellan verksamhetsår beroende på köp av tjänster från konstnärer och andra konsulter.

Not 7

Finansiella kostnader

2019

2018

Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret

15

38

Övriga finansiella kostnader

29

10

Summa

45

48

2019-12-31

2018-12-31

1 022

1 102

0

-80

Räntesatsen för ränte- och avistakonton hos Riksgälden har sedan 2015-02-18 varit negativ

BALANSRÄKNING

Not 8

Balanserade utgifter för utveckling Ingående anskaffningsvärde Årets försäljningar/utrangeringar, anskaffningsvärde Summa anskaffningsvärde

1 022

1 022

Ingående ackumulerade avskrivningar

-803

-710

Årets avskrivningar

-105

-172

Årets försäljningar/utrangeringar, avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

0

80

-908

-803

114

219

83


Not 9

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärde Årets försäljningar/utrangeringar, anskaffningsvärde Summa anskaffningsvärde

2019-12-31

2018-12-31

184

199

0

-15

184

184

Ingående ackumulerade avskrivningar

-81

-35

Årets avskrivningar

-61

-61

0

15

Årets försäljningar/utrangeringar, avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde

-143

-81

41

102

1 126

949

727

207

Inköp av immateriell konst Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Uthämtad / återlämnad konst under året

Not 10

380

-30

Utgående bokfört värde

2 233

1 126

Summa rättigheter och andra immateriella anläggninstillgångar

2 274

1 228

2019-12-31

2018-12-31

1 172

872

43

382

0

-82

1 216

1 172

-771

-774

-93

-79

0

82

-865

-771

350

401

2019-12-31

2018-12-31

2 058

1 175

587

1 030

0

-147

Förbättringsutgifter på annans fastighet Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljningar/utrangeringar, anskaffningsvärde Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Årets försäljningar/utrangeringar, avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde

Not 11

Maskiner, inventarier, installationer m.m. Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljningar/utrangeringar, anskaffningsvärde Summa anskaffningsvärde

2 645

2 058

Ingående ackumulerade avskrivningar

-1 120

-1 050

-223

-177

0

107

-1 343

-1 120

1 302

938

Årets avskrivningar Årets försäljningar/utrangeringar, avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde

84

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


Materiell konst

Not 12

Ingående anskaffningsvärde

9 097

5 384

Årets anskaffningar

5 830

6 435

Uthämtad / återlämnad konst under året

1 681

-2 722

Utgående bokfört värde

16 607

9 097

Summa maskiner, inventarier, installationer

17 910

10 034

2019-12-31

2018-12-31

2 928

5 014

Fordringar hos andra myndigheter Fordran ingående mervärdesskatt Kundfordringar hos andra myndigheter

120

145

3 049

5 159

2019-12-31

2018-12-31

Fordringar hos anställda

7

36

Övrigt

0

59

Summa

7

95

2019-12-31

2018-12-31

Förutbetalda hyreskostnader

872

892

Övriga förutbetalda kostnader

221

99

1 093

991

2019-12-31

2018-12-31

Ingående balans

15 464

12 619

Redovisat mot anslag

43 145

49 633

Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats till icke räntebärande flöde

-48 286

-46 788

Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde

10 321

15 464

Ingående balans

-5 649

170

Redovisat mot anslag

31 580

24 926

Anslagsmedel som tillförts räntekonto

-31 241

-30 745

Summa Not 13

Not 14

Övriga kortfristiga fordringar

Förutbetalda kostnader

Summa Not 15

Avräkning med statsverket Anslag i icke räntebärande flöde

Anslag i räntebärande flöde

Återbetalning av anslagsmedel

4 729

0

-580

-5 649

Ingående balans

0

27

Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln

0

-27

Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag

0

0

Skulder avseende anslag i räntebärande flöde Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

85


Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto Ingående balans

-2 796

-3 156

Inbetalningar i icke räntebärande flöde

8 026

10 341

Utbetalningar i icke räntebärande flöde

-55 245

-56 769

Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar

48 286

46 788

Övriga skulder på statens centralkonto

-1 729

-2 796

8 012

7 019

Statskapital

Kapitalförändring enl resultaträkningen

Summa

10 222

0

10 222

0

0

0

10 222

0

10 222

0

0

0

8 618

0

8 618

0

0

0

Summa Avräkning med statsverket

Not 16

Myndighetskapital Specifikation förändring av myndighetskapitalet Utgående balans 2018 Rättelser Ingående balans 2019 Föregående års kapitalförändring Årets anskaffning av anläggningstillgångar Årets kapitalförändring Summa årets förändring Utgående balans 2019

Not 17

Statskapital

0

8 618

0

18 840

2019-12-31

2018-12-31

10 222

6 332

Årets anskaffningar

6 557

6 642

Uthämtad / återlämnad konst under året

2 061

-2 752

18 840

10 222

2019-12-31

2018-12-31

Ingående balans

242

204

Årets förändring

40

39

282

242

Ingående anskaffningsvärde

Utgående balans Not 18

8 618 18 840

Övriga avsättningar Avsättning för lokalt omställningsarbete

Utgående balans Avsättningen beräknas delvis användas under 2020

86

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


Not 19

Lån i Riksgäldskontoret

2019-12-31

2018-12-31

Ingående balans

1 173

778

Under året nyupptagna lån

1 117

925

-482

-530

Utgående balans

1 808

1 173

Beviljad låneram enligt regleringsbrev

2 500

2 500

2019-12-31

2018-12-31

Utgående mervärdesskatt

464

1 076

Arbetsgivaravgifter

329

382

Leverantörsskulder andra myndigheter

1 150

1 559

Summa

1 943

3 017

2019-12-31

2018-12-31

264

349

6

1

270

350

2019-12-31

2018-12-31

957

1 029

28

94

Konstinköp

684

1 314

Övriga upplupna kostnader

496

336

2 166

2 774

Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar.

Årets amorteringar

Not 20

Not 21

Kortfristiga skulder till andra myndigheter

Övriga kortfristiga skulder Personalens källskatt Övrigt Summa

Not 22

Upplupna kostnader Upplupna semesterlöner inklusive sociala avgifter Övriga upplupna löner inklusive sociala avgifter

Summa

ANSLAGSREDOVISNING

Not 23

Uo 17 4:1 Statens konstråd (ram)

ap 1 Statens konstråd

Beviljad anslagskredit 937 tkr

Statens konstråd får disponera 922 tkr av det ingående överföringsbeloppet, d.v.s. 3% av föregående års tilldelning 30 745 tkr enligt regleringsbrevet.

Anslaget är räntebärande.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

87


Not 24

Uo 17 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön (ram)

ap 1 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Beviljad anslagskredit 1 288 tkr

Statens konstråd får disponera hela det ingående överföringsbeloppet då detta understiger 3% av föregående års tilldelning 42 947 tkr enligt regleringsbrevet.

Anslagsposten får enligt regleringsbrev Ku2018/02248/LS belastas med högst 12 400 tkr för adminstration och genomförande av verksamheten

Anslaget är icke räntebärande.

88

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


Till regeringen Kulturdepartementet 103 33 Stockholm

Dnr: 1.2.1/2019:375

Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Stockholm den 21 februari 2020

Henrik Orrje Vikarierande direktör

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

89


Årsredovisning 2019 Konstverk i denna trycksak är upphovsrättsskyddade. Konstverk av konstnärer som representeras av Bildupphovsrätt är återgivna med tillstånd av dem. © Statens konstråd, respektive författare, konstnärer, illustratörer och fotografer. Text och bildredaktion: Statens konstråd Form: Sandra Praun Tryck: Statens konstråd, Stockholm, 2020 Finns att ladda ner från www.statenskonstrad.se Konstnärer och fotografer Omslag: Vájaldibme – Vandring av Katarina Pirak Sikku. Foto: Ricard Estay. Permanent konst: Moving plants av Maider Lopez Foto: Ricard Estay. Stadsutveckling: Norrbykatten av Jenny Berntsson och skolbarn från Norrbyskolan, Örebro. Foto: Ricard Estay Tillfälliga projekt: KÄMPAOKE av MYCKET. Foto: Ricard Estay Kunskapsnav offentlig konst (konstprojekt) - regeringsuppdrag 2018–2020: Vi är den här platsen eller tillståndet av Johanna Gustavsson och Malin Holgersson. Foto: Sara Lindquist Konstkollektioner: Design Lab S workshop med barn från Skärholmen. Foto: Ricard Estay. Tillsyn över statlig byggnadsanknuten offentlig konst: Transire av Ann Edholm. Foto: Örjan Gran. Utveckla och sprida kunskap: Samtidskonstdagarna 2019 (Södertälje/Gnesta) Foto: Ricard Estay. Förmedling Workshop i Södertälje/Gnesta Foto: Ricard Estay Kunskapsnav offentliga konst (utvecka och sprida kunskap) - regeringsuppdrag 2018-2020 Superstruktur av Bastard, Sundsvall Foto: Ricard Estay Kommunikation Vilka är ni? av Ingela Ihrman, Maja Salomonsson, Ögonblicksteatern Foto: Ricard Estay Slutbild: Marmorlinjen av Anna Högberg och Johan Tirén. Foto: Ricard Estay.

90

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019


STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2019

91

Profile for Statens konstråd

Årsredovisning 2019 för Statens konstråd  

Statens konstråds årsredovisning för 2019. //Annual report 2019 from the Public Art Agency Sweden.

Årsredovisning 2019 för Statens konstråd  

Statens konstråds årsredovisning för 2019. //Annual report 2019 from the Public Art Agency Sweden.