Examensarbete Genomsläpplig beläggning Annika Ritzman

7.8 Genomsläpplig asfalt 7.8.1 Vad är det?

Ferguson (2005) menar att begreppet asfalt avser grovkornigt material bundet med asfaltmassa. Asfaltmassan lägger sig, likt cement, som ett skal runt och mellan det grovkorniga materialet då komponenterna blandas. Det som skiljer genomläpplig asfalt från tät asfalt är att det grovkorniga materialet i genomsläpplig asfalt är sorterat och frånvaron av fina partiklar gör att porer uppstår. Mängden porer brukar enligt Århus kommun (2011) uppgå till ca 25%. Vidare skriver Århus kommun (2011) att det ursprungliga syftet vid framtagandet av genomsläpplig asfalt var att dämpa trafikbuller, följt av att ur säkerhetssynpunkt kunna dränera väg- och landningsbanor. Att genomsläpplig asfalt kan dämpa buller och öka trafiksäkerhet menar även Ferguson (2005). Ferguson (2005) menar att körbanor av genomsläpplig asfalt har bättre förutsättningar att behålla friktion mellan fordon och beläggningsyta än våta körbanor.

Dessutom minskar dränerade asfaltsytor förekomst av försämrad sikt, som annars uppkommer genom vattenstänk från hjul och reflektioner från strålkastarljus. Vidare skriver Ferguson (2005) att dessa positiva effekter på buller och trafiksäkerhet minskar i samma takt som en yta sätts igen av finpartiklar. En undersökning av bullerreducering hos genomsläppliga asfaltsytor med hög trafikhastighet respektive genomsläppliga asfaltsytor med låg trafikhastighet har tidigare genomförts. Resultatet visade att den bullerdämpande effekten som fanns hos ytor med hög trafikhastighet reducerades i långsammare takt än jämförd yta. Detta tror Ferguson (2005) beror på att fordon med hög hastighet, vid kraftiga regn, kan hjälpa till att pressa vatten ner i poren och på så vis spola bort finpartiklar och sänka hastigheten för igensättning. Hur slitstark en beläggning av genomsläpplig asfalt blir beror enligt Bäckström och Forsberg (1998) på det grovkorniga materialets fraktion, stentyp och bindningsmedel. Enligt Wågberg (1987 se Bäckström och Forsberg 1998) visar erfarenheter att genomsläpplig asfalt är lika slitstark som tät asfalt. Enligt Larm (1994) har genomsläpplig asfalt, förutsatt att den är byggd på någon typ av dränerande överbyggnad, god förmåga att kunna behandla föroreningar i avsmältande snö. Enligt Ferguson (2005) kan stora delar av dagvattnets medföljande föroreningar, bland annat zink, koppar, kadmium och bly, fastna och sedan lagras i asfaltslagret. Enligt Larm (1994) är beläggningstypen ett relativt kostnadseffektivt alternativ. Material, anläggning och underhåll utgör en större kostnader än vid användning av tät asfalt, men det jämnas ut genom att behovet av andra kostsamma lösningar för omhändertagande av dagvatten minskas.

7.8.2 Användning Enligt Århus kommun (2011) kan denna typ av beläggning vanligen användas på landningsbanor, starkt trafikerade ytor, ytor med hög trafikhastighet, ytor med låg trafikhastighet, parkeringsplatser och gång- och cykelbanor. Enligt Ferguson (2005) har 43