Stadganesium 1/2026

STADGAENSIUM 1/2026

Stadgaensium 15 år!

30 s aker före att g öra Stad ga 3 0

En stadgeit i ÅAS fullmäktige

Stadgaensium genom åren

INNEHÅLL 4

LEDARE

6

ORDIS ORD

8

LÄR KÄNNA REDAKTIONSKOMMITTÉN

10

HUR STADGAENSIUM FICK SITT NAMN

12

FASTLASKIAINEN 2026

16

REDAKTIONEN TESTAR FASTLAGSBULLAR

18

ROSLING TAR VATTEN ÖVER HUVUDET

20

BOULDERING

21

BIG BROTHER IS WATCHING YOU

22

EN STADGEIT I ÅAS FULLMÄKTIGE

25

30 SAKER ATT GÖRA FÖRE STADGA 30

26

JUBBE-HOROSKOP

28

STADGAENSIUMS STAVFEL

Chefredaktör:

Redaktionen:

Ansvarig utgivare:

Kia Österholm

Colin Ström

Ämnesföreningen Stadga r.f.

Elin Roine

Biskopsgatan 13,

Vice-chefredaktör:

Henna Ek

20500 Åbo

Stephanie Silfverberg

Matilda Rosling Oliver Huhtio

Tryckeri:

Olivia Pettersson

Printteri

Ronja Eklund

LEDARE Det finns många saker man kunde skriva sin första ledare om. Av dessa oändliga möjligheter har jag landat på det absolut mest kreativa alternativet.

Nämligen denna tidning, Stadgaensium.

Jag vet, inte kreativt över huvud taget, men det finns en bra orsak: Vår kära medlemstidning fyller nämligen 15 år i år! För att fira denna milstolpe och uppmärksamma det arbete tidigare skribenter och chefredaktörer gjort så syns detta inte endast i denna ledare, utan även i en del av det övriga innehållet i årets första nummer.

2011 blev det slut på att Stadga var den enda ämnesföreningen för juridikstuderande i Finland som saknade en egen medlemstidning. För mig var juridik, universitetsstudier och Stadga år 2011 ännu främmande koncept. 7-åriga jag kunde dock läsa och läste främst Lasse-Majas detektivbyrå men även tidningar som Prinsessalehti och Winx Club. Ibland lyssnade jag kanske på nyhetssändningar, men det jag hört där är tydligen inte något jag lagrat i långtidsminnet. För att fräscha upp minnet om världshändelserna från 2011, utöver grundandet av Stadgaensium, gjorde jag en riktigt professionell Google-sökning: “vad hände 2011?”

4

Jag vet inte riktigt vad jag förväntade mig men blev ändå lite frustrerad och besviken, eftersom det kändes exakt som att öppna en nyhetskanal idag. Terrorattentat, väpnade konflikter, kändis x har dött, jordbävning och tsunami. Kris, katastrof och konflikter.. Tydligen borde jag kanske ha Googlat “vilka bra saker hände 2011?” i stället..

Hur som helst har jag alltid tyckt att Stadgaensium har varit en jättefin del av Stadgas verksamhet och den har gett mig både roliga lässtunder, viktigt information och nya insikter i studielivet. Men egentligen först nu efter att ha hållit på och skapat detta nummer och efter att ha jämfört Stadgaensium med t.ex. nyhetsflödet från 2011, har jag insett vad som egentligen gör den till något så värdefullt. Denna tidning är en form av media som är den totala motsatsen till andra. Här är innehållet alltid positivt och till och med roligt, rubrikerna gör inte läsaren grå i sinnet eller håret och artiklarna finns inte ens bakom en betalvägg. Otroligt.

Skämt åsido, med allt detta vill jag helt enkelt påpeka hur fint det är att vi har en helt egen tidning som fungerar som en informationskanal som skapats av

stadgeiter för andra stadgeiter. Jag menar inte att vi ska blunda för världen utanför Stadga, men jag tycker nog det kan vara hälsosamt att då och då bläddra i och läsa en tidning som denna i stället för att konsumera tråkiga nyheter hela tiden, vilket numera känns svårt att undvika då året inte längre är 2011 och jag inte längre är 7 år gammal..

Jag påstår inte att allt detta är just så här svartvitt, att Stadgaensium är världens roligaste och mest glädjespridande tidning och att alla andra medier bara är fyllda med elände. Men det finns något jag däremot kan stå för.

Stadgaensium speglar vår förening, verksamhet och medlemmar, och i den finns alltid plats för nya idéer. Tidningen ser ut som skribenterna bakom den och jag vill tacka detta års redaktionskommitté för allt ert arbete hittills. Och alla som varit med i tidningen på ett eller annat sätt under dessa 15 år förtjänar minst ett lika stort tack! Nu kanske ni tror att jag tappat vettet och glömt att också själva Stadga har jubbe i år. Men var inte oroliga, ni kommer nog att få läsa, höra och se Stadga 30 innehåll både i tidningen och i verksamheten under detta år.

Några år efter 2011 var jag helt säker på att jag skulle bli journalist eller nyhetsreporter i framtiden. Nu när jag sitter och skriver denna ledare, och arbetar med detta nummer, kan jag nämligen säga att jag utan tvekan föredrar att skriva denna tidning framför att rapportera om vardagliga eller olyckliga nyheter i en dagstidning.

Stadgaensium ger oss stadgeiter friheten att skriva om det vi tycker känns bra, det vi tycker är viktigt och det vi upplever intressant. Likadana friheter hade knappast mitt “drömjobb” på Turun Sanomat kunnat erbjuda (trots att min prao-vecka där var jätterolig).

Njut av våren, detta nummer och jubileumsåret!

Kia Österholm Chefredaktör

5

ORDIS ORD Kära Stadgeiter!

I skrivande stund skiner solen och gräsmattan har befriats till stora delar av dess kalla, isiga fängelse den legat under de mörka vintermånaderna. Efter ett flertal halkningar på den hala Biskopsgatan har våren äntligen anlänt till Åbo, och naturen börjar sakta men säkert vakna till liv. Detta är till skillnad från Ämnesföreningen Stadga r.f., vars efterlängtade 30:e jubileumsverksamhetsår redan sparkat tidigt igång! Stadgeiterna har redan nu fått ta del av flera roliga och traditionsenliga evenemang, som t.ex. funkkissitzen i januari, sångledarutbildningen, ett infotillfälle om Stadgas juridiska rådgivningen, fastlaskiainen och den mycket lyckade Ledga-sitzen som Stadga hade ansvaret över denna gång.

Jubileumsåret Stadga 30 är något som det planerades och hajpades om redan tidigt på förra årets sida bland föreningens medlemmar och även bland dess utexaminerade alumner. Men vi får ju givetvis inte glömma att vi firar dubbeljubbe i år! Vår kära medlemstidning Stadgaensium, som du kanske till och med håller i handen just nu, fyller nämligen 15 år. Skapad av stadgeiter, och riktad till stadgeiter, har denna tidning

6

fortfarande som agenda att piffa upp medlemmarnas vardag med både skämtsamt och mångsidigt innehåll, utan att glömma det lärorika sakinnehållet också. Det märks att tidningen är skapad med kärlek för Stadga, och det är alltid lika spännande att se hur årets redaktionskommitté valt att verkställa sina visioner och idéer.

Trots att året redan hunnit ha flera lyckade stunder, går det tyvärr inte alltid som på Strömsö. Redan förra året möttes vi av den dystra nyheten om att vår läsesal i Juridicum skulle försvinna då den nya personalen behövde arbetsrum i samband med inflyttningen. Trots denna vetskap, var det förstås vemodigt att säga adjö till salen som fungerat som ett perfekt ställe att “lock-in”, då det gällde t.ex. att öva inför tentamen eller skriva sina avhandlingar. Men… STADGEITER! Trots den gamla läsesalens bortgång har den stenhårda stadga-andan och samhörigheten ändå hållit kvar hos oss, och tilliten till att saker löser sig finns fortfarande! Källaren renoverades, och den

nya läsesalen blev helt mysig trots allt.

Vifick dessutom tillgång till ett eget kök (med mikro vill jag framhäva!), där man kan sitta i lugn och ro när en paus i läsandet behövs. Det kommer nog bli riktigt bra i framtiden då vi väl fått vänja oss först med de snabba förändringarna som skett inom en kort tid.

Slutligen vill jag tacka er alla som deltagit så flitigt på evenemangen som ordnats hittills, samt särskilt under kansliturerna. Kaffekulturen är hårt etablerad hos stadgeiterna, och det är fint att vi är så många som hjälper till att försvara Finlands titel som världens mest kaffekonsumerande land per capita. Stadga skulle inte klara sig utan er kära vänner, och styrelsen 2026 är evigt tacksam för förtroendet ni har gett oss i år att fungera i våra uppgifter.

Stysse26 önskar er ett så härligt jubileumsår som möjligt, och vi ser fram emot särskilt att få ordna till er de speciella jubileumsevenemangen som ordnas vid sidan av den traditionsenliga verksamheten. Ifall ni har frågor kring något, är det bara att ta kontakt med låg tröskel till vem som helst av oss! Vi finns här för er.

I väntan på vårens spännande evenemangsutbud och vad allt jubileumsåret har att erbjuda,

Mea Airema Styrelseordförande

7

Lär känna Redaktionskommittén KIA

STEPHANI E

Ålder & studieår: 21 år och 2:a året

Ålder & studieår: 20 år, andra året

Hemort: Åbo<3

Hemort: Grankulla

Var var du 2016? Åk 6 lågstadiet

Var var du 2016? Femman i lågstadiet Favorit 2016 tb: Babylips

Favorit 2016 tb: slime

COLIN

8

ELIN

Ålder & studieår: 23, 4:e

Ålder & studieår : 21, 2:a

Hemort: Sååndom

Hemort: Helsingfors

Var var du 2016? I garderoben

Var var du 2016? 6 an

Favorit 2016 tb: Arianas Dangerous Favorit 2016 tb: cup song Woman era (se ovan)

HENNA

ROSLING

Ålder & studieår: 24 och andra

Ålder & studieår: 24 och 6 : e

Hemort: Ingå Var var du 2016? 9 : an i högstadiet Favorit 2016 tb: lyrics i IG captions

Hemort: Åbo Var var du 2016? På 9 : an i högstadiet Favorit 2016 tb: Alla snapfilter (och att jag var blond)

OLIVER

OLIVI A

Ålder & studieår: 22 år, tredje året Hemort: Helsingfors Var var du 2016? Började på högstadiet

Ålder & studieår: 21, 2 a

RONJA Ålder & studieår: 22, 3:e

Hemort: Pojo Var var du 2016? Åk 6 i lågstadiet

Favorit 2016 tb: Fotbolls- Hemort: Finström (Åland) Favorit 2016 tb: babylips EM 2016 Var var du 2016? På klassresa eller ellos

med åk 6 Favorit 2016 tb: Loom bands 9

Stadgaensiums 15-års jubileum till ära: Hur Stadgaensium fick sitt namn Namnet för medlemstidningen Stadgaensium var ingen lätt match och i slutändan vann inte mitt eget förslag (Tempora & Mores) favör med de övriga stadgeiterna. Som tidigare humanist och wannabe-latinist tyckte jag nämligen att nyckelorden i Ciceros klassiska rättetal, bl.a. mot Catilina (In Catilinam I), skulle ha passat bra för en föreningstidning som var menad inte endast att återge blivande juristers eskapader utan även att återspegla rättens natur i allmänhet.

Nåväl, namnet Stadgaensium blev bra, eller egentligen bäst, för tiden har visat att det viktiga med namn är just att de tas till av människor. Stadgaensium betyder på latin ”stadgeiternas (ärenden/förehavanden)”, och det är både beskrivande och passande för just stadgeiternas språkrör.

Forndomens lärdomar saknar dock inte relevans för jurister, nuvarande eller blivande. Även om vi lever i ett vida annorlunda samhälle än antikens Rom, så har utvecklingen knappast under de år som gått sedan Stadgaensiums grundande tytt på att de politiska intressekonflikter som antikens Rom var känd för inte längre skulle plåga vår

10

samtid. Tvärtom har globalt politiskt maktmissbruk blivit alltmer synligt, till och med groteskt, på världsarenan.

Juridiken är en intellektuell övning, visst, men att påstå att juridiken inte de facto också böjer sig för värdeingar och intressen skulle vara att vilseleda sig om hur maktutövning fungerar och tar sig i uttryck. I alla sammanhang där makt utövas, offentlig eller annars, kommer maktutövarens egna intressen och värderingar i spel, också när det gäller professionella domare. Inget som kan ge vika är neutralt.

Cicero var en sann advokat-jurist: Han använde sin argumenteringsförmåga hänsynslöst till sin huvudmans fördel och intresse genom att vinkla sanningen till dennes fördel. Detta var hans uppgift men även hans talang. När Cicero beklagar tidernas fördärv, gör han det

“Att Stadgaensium blev en stafettpinne som kommande stadgeiter fortsatte bygga på var ingen självklarhet, utan det krävde intresse och möda och engagemand av studerande i nya årskurser.”

inte utifrån någon sann oro för moraliskt förfall, utan strategiskt för att väcka romarnas känslor. (Jag måste nog erkänna att jag aldrig uppfattat romarnas moralitet som annat än ren teater.)

Det säkraste sättet att låta värderingar styra är att påstå att de inte finns, att ett avgörande som innehåller det minsta tolkningsutrymme kan undlåta att basera sig på beslutsfattarens världssyn och förutfattade meningar. Då blir de dolda, osynliga. Det är (bland annat) just dessa värderingar som advokater utnyttjar när de argumenterar för sin huvudman.

Tidningen Stadgaensium har visat sig vara viktig för sina medlemmar. Den startade som en juridikstuderande

humanists påhitt och förslag och gavs en chans av föreningens dåvarande styrelse.

Att Stadgaensium blev en stafettpinne som kommande stadgeiter fortsatte bygga på var ingen självklarhet, utan det krävde intresse och möda och engagemand av studerande i nya årskurser.

Juridiska innovationer fungerar på samma sätt: de är tankefrön som utvecklas och sätts i rörelse tills de till slut blir lagar, författningar, konventioner, medborgarorganisationer, sedvanor.

Tänk era tankar, fråga era frågor. Yttra era idéer. Ni vet aldrig hur långt de når.

Kanske är det just era idéer som når hela vägen fram.

Vera Saarentaus Jurist, Stadga-alumn, Chefredaktör 2011

Första numret av Stadgaensium från 2011.

11

Fastlaskiainen 2026

“Work smarter, not harder” sägs det.

Därför inledde projektkommittén arbetet för fastlaskiainen med ett möte, som framskred precis enligt den på förhand utvalda strategin. Utöver den gällande principen, var det inte mycket om pulkaprojektet som var klart. Jubileumsåret skulle synas, men hur? Det visade sig att trots att 30 bjuder på en del potentiella teman, är det ytterst svårt att hitta något med humoristiska element som tillräckligt många känner igen, som dessutom går att avbilda i form av en fungerande pulka.

Efter långa sakliga och korta på andra sätt produktiva diskussioner landade kommittén på “Tunnin Juna”-konceptet.

Konceptet var lätt att känna igen, roligt och trots att något annat tema kunde ha haft starkare jubileumskoppling ur utomståendes synvinkel, syntes JUBBE i stadgeiters ögon (hoppas jag) i att pulka12

helheten var betydligt större än sina företrädare, trots att den utnyttjade samma botten.

När det kom till själva verkställande skedet, avskaffade undertecknade totalt “smarter” delen av strategin, lyckligtvis var kommittén omedvetet förberedd på detta och demonstrerade en imponerande arbetsvilja. Själva arbetsprocessen började med ett försök att måla om det som skulle bli lokets väggar. Den mängd färg som först hade införskaffats visade sig undermålig, det skulle inte hända igen. Efter att ha burit precis så mycket målfärg en projektansvarig orkar bära från Turun Maalitukku till förrådet i Geologicum, var jag klar för att fortsätta arbetet med kommittén. För att inte såra min företrädare, valde vi att inte skruva loss de hårt fästa skruvarna, utan istället bygga runt tunnan, som fortfarande stod fast på pulkabottnet efter ifjol. Vagnarna

byggdes av paff, för det bidraget vill vi tacka chefredaktörens pappa. Det resterande arbetet framskred fint, kommittén visade sig bestå av både duktiga snickare och finmotoriskt begåvade.

När den stora dagen sedan var kommen, tog sig projektkommittén efter ärtsoppan och fastlagsbullarna från kansliet via Geologicum till vårdberget, där spektaklet skulle äga rum. Ett spänningsmoment uppkom då det på vårdberget upptäcktes att tåget saknar en passagerare. Tack vare en hurtig löpning av sekreterare Kevin Doepel, fick Esi-isä trots allt åka med i djurvagnen. Förutom vår kära maskot och vår lika kära projektkommitté, fick även styrelsens ordförande Mea Airema och gulis Viktor Hautala delta i följet. Viktor var den av årets gulisar som fick äran att sitta i pulkan och agera lokförare.

Så var det dags för Stadga att åka. Till takterna av Vengaboys gav sig Tunnin Juna ut på sin jungfruresa. Denna gång var rökbomben av rätt sort, men ändå ledde avfyrningen till en bokstavlig nära ögat-situation. Lyckligtvis inte mer än så.

Tågets hastighet är förhoppningsvis större när det öppnar för övriga, men vi har satt en hög säkerhetsstandard, åtminstone vad gäller att (nätt och jämnt) undvika skador.

Stort tack till projektkommittén för all hjälp och tack till Mea, Viktor och alla fina Stadgeiter i publiken på Vårdberget för sina bidrag till feelisen under åket. Vi vill också tacka chefredaktörens far för paffleveransen och evenemangskommittén för serveringen som gett oss energi för dagen.

Text: Jonatan Qvisén, Projektansvarig Bilder: Colin Ström 13

STADGAS FÖRSTA PULKA

2017

Jubileumsåret till ära riktar vi en blick tillbaka till Stadgas första deltagande i pulkatävlingen år 2017. Valet av tema kan konstateras ha träffat mitt i prick för en ämnesförening för juridikstuderande. Hur väl förverkligandet kan anses ha lyckats beror på det valda perspektivet. En (för publiken på Vårdberget) märkbar förbättring som vi åstadkommit är en mer täckande vit färg. Ur kortfristig pulkaingenjörs synvinkel kan det konstateras att en stabilare stomme och fyra stadiga hjul har ökat säkerheten för den som sitter i pulkan (2017 lär pulkan ha tappat ett hjul någonstans under färden). Nu när vi befinner oss i ett gott band av deltagande i pulkatävlingen, kan vi ändå med fog vara stolta över hur denna tradition började.

14

REDAKTIONEN TESTAR

(

DELMAS

SA

E

KÅ

AN

För en studerande i farten vid campus är detta fastlagsbullen du plockar upp mellan föreläsningarna från Kårkafeerna. Den är hemgjord och perfekt för när hungern skriker men lyxen får vänta.

Utseende: Ganska fint, även om Steffe inte riktigt håller med. Spritsningen är snygg, men mandel-massan ser intressant ut “va e de där?”. Helheten är ändå tilltalande.

Smak: Fastlagsbullen kunde marknadsföras som “gröt och kaffe” eller “frukost i en bulle”, med ett hemgjort intryck. Konsistensen är ganska kompakt och saknar luftighet, vilket ger en autentiskt känsla, lite som en grottmänniskobulle” 4€ “1400-tals Helhetsbetyg: 3/5 Prisvärd? “Jo, men skulle inte köpa på nytt”

B

)

M

ASTRAS

LL

R

A

FÉ

U

K

Fastlagsbullar

ZE

FA

L O

D

L

Om du är nyfiken och gillar att leka med smaker kan den här donitsen vara ett spännande äventyr. Donitsen är spännande nog för att posta på TikTok, men som vardags-fika, kanske inget man springer tillbaka för varje tisdag.

Utseende: Första intrycket var att donitsen ser ut att vara friterad och “inte jättevacker” men konceptet är ändå ganska tydlig och definitivt innovativt. Egentligen kan den se ganska lockande ut för den som gillar munkar.

Smak: Smaken påminner starkt om en klassisk munk med sylt i mitten, dock ingen “fastlags vibe”. Grädden är aningen smaklös men sylten balanserar med söt smak och bullen ger en friterad nyans. “Kanske den bästa hittills?"

Helhetsbetyg: 3,75/5 Prisvärd? Nej (tveksamt), “skulle hellre köpa en vanlig donits”.

TSI 5,40 €

16

U

NI

ARN

S

O

D

LASKIAIS

GEISHAB

LE

Om man är ute efter något mer kreativt och alla hjärtans dag inspirerat sticker den här bullen verkligen ut! Om man därS R emot sitter på studerandebudget kan det vara värt att fundera en extra gång.

Utseende: Bullen har en osymmetrisk form och kombinationen av rosa och brunt ger en tydlig Geishalook. En tematisk bulle med “vändag vibe” snarare än en traditionell fastlagsbulle.

Smak: Geisha-inspirerad och skiljer sig helt från en klassisk fastlagsbulle. Den är ganska saltig och fyllningen ger en överraskande krispighet, dock är grädden vilseledande. Som helhet en annorlunda smakupplevelse.

Helhetsbetyg: 3,25/5 7,10€ Prisvärd? Nej, “köper hellre en snuspuck, som kostar lika mycket, glädjen varar längre”

Text: Elin Roine och Henna Ek Bilder: Colin Ström

Chefredaktören ville ge redaktionen en inblick i sin vardag och inför-skaffade en glutenfri bulle, intresset att smaka var dock inledningsvis lågt…

(

Utseende: Det låga intresset orsakades av att “den ser torr ut” och “den ser kompakt ut”. Egentligen nog ganska fin, ser inte direkt glutenfri ut.

Smak: Smaken är i sig god men smakar mera som ett havrekex än en bulle. Pärlsockret på locket ger knaprighet vilket gör konsistensen mera intressant.

Kias helhetsbetyg (i förhållande till andra glutenfria): 3,5/5 Redaktionens helhetsbetyg: 2,25/5 Prisvärd? Ja, bullen var från ett café, och bland de billigare i testet trots att glutenfritt brukar vara dyrare.

T)

GL

YL

UT

N

I BULLE

S

E

FR

0€ 4,9

NI

NG)

BU TIMS

FY LL

lod, Tims b rar tå svett,

DOMINO

Y

L )

L

( E L

BULLE (S

T

S Testet kunde omöjligen vara rättvisande utan att ha med äkta M I traditionella hembakade fastlagsbullar också, och redaktionen T fick äran att betygsätta vad Tim (Projektansvarig 2025) kokat ihop. OBS! Redaktionen vill framföra att Henna inte i någon del deltagit i utvärderingen av Tims bullar i och med jäv.

Utseende: Ser hembakat ut, men extra tjusigt i och med den imponerade spritsningen!

Smak: Eftersom Colin börjar dansa Lush Life-dansen direkt efter att ha smakat kan inte bullen konstateras vara annat än god.

Helhetsbetyg: 4/5 Prisvärd? “Den var ju gratis för oss, och de e ju nog värt att offra Tims tid på detta”

Tims b lo svett, t d, årar

Utöver den traditionella bullen med sylt hade Tim också uppfunnit en bulle med dominokex-kräm som redaktionen tog sig an med iver.

Utseende: Mycket satsad och fancy för att vara hemlagad. Snyggt med kex också på toppen. Bra balans mellan autentiskt och professionellt!

Smak: “Helt jävla god!” - Smakar just så som en bulle ska smaka, dominofyllningen är så god att man gärna skulle äta det med sked.

Helhetsbetyg: 4,67/5 Prisvärd? Återigen, 110% värd att offra Tims tid på

I

T

KI

B LL

E

BU

KINUS

U

K Om vi ska vara realistiska ur ett studerandeperspektiv hittas den ideala fastlagsbullen ändå slutligen i närbutiken, där bullen är både lättillgänglig och billig.

Utseende: Vanlig, inte extra fin (men man kan inte förvänta sig mycket mer av en butiksbulle och den doftar gott). Fabrikfeelis på grund av otrolig rundhet.

Smak: luftig och fluffig. Grädden, som dessutom var smaksatt, var bra. Bullen var enligt några överi söt, men konsistensen testets bästa vilket höjer poängen.

9€ Helhetsbetyg: 3,75/5 4,22st Prisvärd? Definitivt, mycket socker för pengarna /

S EN

17

ROSLING TAR VATTEN ÖVER HUVUDET Jag lärde mig aldrig simma som ung.

Många blir överraskade av detta påstående; alla har ju gått i simskola, men inte jag. Mina kunskaper i simning var med dålig teknik, att simma bröstsim och flyta på vattnet. Täcktes inte ens försöka mig på att kråla eller testa på några andra sim-sätt. I år ville jag dock ändra på detta.

Jag hade länge funderat på att börja med triathlon. Löpning hade jag redan fått bra koll på, och cyklingen kändes inte som ett stort hinder. Men så var det simningen. Jag var långt ifrån en simmare, snarare tvärtom, jag var en total nybörjare. Och just därför valde jag att ge mig på den utmaningen.

Så jag satte igång med att söka efter kurser i Åbo för vuxna, förstås. Efter lite letande hittade jag något som kändes helt rätt: Aikuisten perustekniikka 1, en åtta gånger lång kurs för nybörjare som arrangerades av simsällskapet Åbo Simning.

18

Förkunskapskraven var att kunna simma 50 meter i valfri stil och ha modet att dyka. Med andra ord, inget krav på att vara en elitidrottare, men åtminstone ha koll på hur man håller sig flytande.

Det kändes som en kurs för mig.

Min attityd inför den första simlektionen var “fake it til you make it”. Jag köpte en ordentlig simdräkt, en matchande sim-mössa och ordentliga simbrillor. Såg ut som en ordentlig simmare. Jag var redo.

Min första simlektion gick riktigt bra.

Jag skickade direkt en uppdatering till mina vänner: "Banger, jag var snabbare än många andra, jag var helt on fire!"

Och när vi körde freestyle kicks kände jag mig oslagbar: "Toastade alla andra på den banan." Vilken start, och jag var redo för mer!

Lyckan från första simlektionen höll sig dock inte så länge. Lärde mig snabbt att man sällan är automatiskt perfekt på något och att saker blev svårt.

Under senare simlektioner blev det svårt då det fanns mycket att tänka på med simningen. Dragen, att andas, hålla kroppen i rätt position och sparka, att kombinera alla dessa är inte alltid så lätt.

Vid skrivande skede har jag nu deltagit på sju simlektioner. Jag har lärt mig frisimmning, ryggsim och simma korrekt bröstsim. Jag är absolut inget proffs på någondera av dessa stilar, men utvecklas hela tiden. Har även funnit en ny sport jag gillar att ägna tid till.

Den här artikeln handlar inte bara om att jag har lärt mig simma, utan om modet att våga prova något nytt, även när man inte kan det från början. För mig har det varit en stor utmaning att ge mig in i något där jag inte redan känner mig trygg eller duktig.

Jag har länge varit en person som lätt gav upp om jag märkte att jag inte var bra på något direkt. Om något kändes svårt eller ovant tappade jag snabbt motivationen. Tanken på att kanske göra bort mig, misslyckas eller att alla andra skulle vara bättre än jag gjorde att jag ofta valde att inte ens försöka. Det kändes helt enkelt tryggare att hålla sig till det man redan kan.

Att lära mig simma blev därför mer än bara att lära sig en ny färdighet – det blev ett sätt att utmana mitt eget tankesätt. Det handlade om att våga vara nybörjare, göra misstag och fortsätta försöka även när det inte fungerar direkt.

Ett tydligt exempel var under min förra lektion när vi skulle öva på svängar. Jag fick det verkligen inte att fungera i början och kände mig ganska dålig.

Men i stället för att ge upp fortsatte jag att försöka om och om igen. Till slut lyckades jag faktiskt göra en sväng rätt.

Bara en gång, men jag klarade det. Den upplevelsen fick mig att inse att man ofta utvecklas mest när man vågar fortsätta trots att något känns svårt.

När jag började den här kursen handlade det främst om att lära mig simma bättre inför ett möjligt triathlon.

Men under de här veckorna har jag insett att det handlat om något större än så. Det har handlat om att våga prova något nytt, även när man känner sig osäker eller inte är särskilt bra från början.

Simningen har lärt mig att utveckling tar tid och att misstag är en del av processen. Jag är fortfarande ingen expert i bassängen, men jag är betydligt tryggare i vattnet än när jag började.

Framför allt har jag lärt mig att det ibland är värt att hoppa i ändå, även om man inte riktigt vet hur man ska simma perfekt ännu.

Text: Matilda Rosling 19

Bouldering, klättringen där “bara ett försök till” aldrig betyder ett Efter flera års sökande efter en ny hobby har jag äntligen hittat en som jag faktiskt har fortsatt med, nämligen bouldering.

För 10000 år sen då istiden smalt ner rullade stora stenar, som i folkmun kallas jättekast, och hittas här och där runt om i Finland. Sedan istidens slut har människor vandrat förbi dessa stenar och lockats att klättra upp på dem. Detta har lett till sporten, som denna artikel handlar om, bouldering. Bouldering är klättringens lite mer kaotiska kusin. Som namnet på sporten säger, är det baserat på det engelska ordet boulder (rullsten på svenska) och målet med den är att börja klättra vid foten av stenen med målet att klättra upp på den. Numera utövas idrotten främst inomhus på ett mer varierat och säkert underlag.

Till skillnad från repklättring sker bouldering på lägre höjd oftast max 5 meter och oftast utan rep eller sele. Väggarna är utrustade med färgmarkerade grepp som bildar banor med olika svårighetsgrader.

Bouldering är som matematik, frustrerande i början och får en att vilja ge upp efter 5 minuter, men när man löser problemet och klarar banan, känns det som en vinst. Känslan då man äntligen lyckas klara en rutt som man länge slagit huvudet emot är svår att slå. Varje problem är som ett pussel på väggen, det handlar inte alltid om att vara starkast utan att lista ut rätt rörelse. Och även om man ramlar av väggen 10 gånger, är det nästan alltid någon som sitter bredvid på madrassen och säger: “Du var nära, testa en gång till.”

Plus med bouldering ++ Roligt när man klarar nya banor (mentalt uppmanande, instant main character moment) + Lätt att börja med + Bra träning (utvecklar bl.a. styrka, balans, rörlighet.) + Social sport, stöd från andra (man kan falla 10 gånger och folk säger fortfarande “du var nära”.) + Gym men med side quests +- “Ett sista försök” är alltid en lögn Minus med bouldering - Du har kämpat i evigheter och sen kommer någon och gör den på första försöket.

- Obekväma skor - Belastning på händerna (fingrarna får en reality check) - Gravitationen är alltid med (den är alltid där och väntar på att man ska tappa greppet.)

20

Text: Henna Ek

Big brother is

hing yo c t a u w

Det var i februari som styrelsen 2025 beviljades ansvarsfrihet. Detta var förstås en stund jag väntat på länge, inte enbart för att jag då faktiskt inte längre har ett ansvar för det gångna året, utan även för att detta innebar att jag fullt ut kan börja fokusera på mitt uppdrag som verksamhetsgranskare. Det är ju betydligt enklare att kritisera (och eventuellt berömma) den nuvarande verksamheten då det man själv hållit på med inte längre går att klandra!

att det för det mesta stod “diskussion om/gällande”, att det någon enstaka gång stod skrivet “öppen diskussion”. Med denna upptäckt kan man knappt låta bli att fråga sig ifall den vanliga diskussionen verkligen är öppen? Eller är det rentav så att ordförande gjort ett märkbart avsteg från ordförande 2025:s tillvägagångssätt, dvs bytt “demokratisk process, diktatoriskt tempo” till “diktatorisk process, demokratiskt tempo”?

Som somliga läsare eventuellt vet så råkar jag även vara ekonomistuderande. Ekonomer gillar ju att hålla på med olika nyckeltal för att utvärdera exempelvis ifall en aktie är över- eller underprissatt. Därmed uppkom tanken, vad ifall jag skulle införa ett nytt nyckeltal för att mäta hur bra styrelsen har arbetat. Det är ju ett faktum att inom styrelsearbetet är kommunikation så gott som hela verksamhetens A och O. För att föreningen ska fungera på bästa möjliga sätt så bör alla styrelse-medlemmar ha koll på all verksamhet som sker inom föreningen.

För att mäta detta på ett objektivt sätt har jag arbetat fram ett “D/M-tal”. Nyckeltalet går ut på att jämföra antalet gånger begreppet “diskussion om/gällande” hittas per mötesprotokoll. Detta förhållandet borde på ett alldeles objektivt sätt kunna mäta hur bra styrelsen har koll på verksamheten. Efter att ha gallrat igenom de tio första mötesprotokollen för år 2025 och år 2026 kan jag framföra att D/Mtalet 2025 var 9 medan det år 2026 är 11,1. Detta tyder med andra ord på att styrelsen i år diskuterat mera än vad vi gjort i fjol, vilket med andra ord borde medföra ett bättre slutresultat vad gäller föreningens verksamhet.

Som före detta kassör kunde jag inte, trots ett ordentligt försök, totalt låta bli att uppmärksamma uppdateringar gällande föreningens ekonomi. Till min besvikelse så har tydligen hela styrelsen inte ännu lärt sig att hålla sig till givna budgetar. Med hänvisning till mötesprotokoll 8 så lär projektansvarige ha överskridit sin budget med pulkan. Man skulle ju nästan ha haft skäl att förvänta sig att en överskriden budget ens skulle ha resulterat i ett hedersomnämnande?

När vi nu väl hamnat in på ämnet diskussion kunde jag likväl ta och förundra mig över skillnaden mellan “diskussion” och “öppen diskussion”. När jag bläddrade igenom mötesprotokoll kunde jag inte låta bli att märka

För att avsluta med något genuint positivt så vill jag ta vara på möjligheten och lyfta fram kansliturerna. Det verkar verkligen som att det så gott som varje kanslitur är fullt hus, något som inte har varit att ta för givet under de senaste två åren. Kanske det beror på att styrelsen alla verkar ha lärt sig hantera kaffemaskinen redan i början av året, något som inte har varit en självklarhet under de senaste åren. Jag har inte heller fått höra att kaffet skulle ha varit färdigt för sent till någon kanslitur, vilket är något man har skäl att vara stolt över.

Sammanfattningsvis så verkar jubileumsåret 2026 ha inletts på ett fartfyllt och alla vis lyckat sätt. I detta sammanhang kan jag gladeligen konstatera att styrelsen hittills har ett klart godkänt vitsord för året! Keep up the good work!

Text: Oliver Huhtio 21

EN STADGEIT I ÅAS FULLMÄKTIGE Vad tänker du på när du hör ”Åbo Akademis Studentkår”?

I höstas ordnades kårval där ÅAS kårfullmäktige för de närmaste två åren valdes. Lite av en händelse övertygade en vän mig att ställa upp, och det hela slutade med att jag blev invald. Trots att rekordmånga kandidater ställde upp var dock röstningsprocenten bara ca 18,5%. Det på tok för lite! Jag tror att det beror på att många inte har koll på vad studentkåren är och vad ”de” egentligen sysslar med.

Förhoppningsvis kan den här artikeln vara ett steg på vägen mot att ändra på den saken.

Alla inskrivna studerande vid Åbo Akademi är medlemmar i studentkåren, eftersom medlemskapet är obligatoriskt. Du som läser detta borde alltså ha betalat in kåravgiften i början av läsåret, och det är hos ÅAS den hamnar. Studentkåren är en organisation som är självständig från ÅA som universitet, och dess uppgift är att verka för de studerandes bästa. Det innebär bland annat att kåren bedriver intressebevakning och erbjuder service för dig som studerande. Men vilka är det egentligen som ligger bakom det här?

Kårfullmäktige är det beslutande organet i studentkåren. Det består av 25 studerande som väljs för två år i taget, och just nu är alltså jag en av dessa!

22

Jag är alltså inte någon styrelsemedlem som lägger ut info på Instagram, äter lunch med rektorn eller på andra sätt sköter det dagliga praktiska arbetet, men däremot deltar jag i fullmäktigemöten några gånger per termin där vi bestämmer om kårens verksamhet. I fullmäktige väljer vi bland annat studentrepresentanter i ÅA:s organ, godkänner budgeten och diskuterar och beslutar om många andra saker som studentkåren kan göra för att påverka studerandes vardag.

Eftersom ÅA finns både i Åbo och Vasa finns fullmäktigeledamöter på båda orter. Alla hör till en fullmäktigegrupp enligt den lista man ställde upp på i kårvalet. Eftersom min ”grupp” bara består av mig och min suppleant Jesper har jag ganska får jag i rätt stor utsträckning själv avgöra hur ”vi” ställer oss i olika frågor, men såklart går det alltid att diskutera med de andra i fullmäktige oberoende av gruppering. Som den enda stadgeiten i kårfullmäktige vill jag också se till att vårt ämne blir hört även inom kårens beslutsfattande. Jag skulle dock säga att i flera viktiga frågor och värderingar delar många i fullmäktige åsikt oavsett grupptillhörighet, så hittills har det i alla fall inte blivit några alltför heta politiska diskussioner (men det kanske kommer?).

För att se till att fullmäktigebesluten verkställs har kåren en styrelse, som väljs av fullmäktige för ett år i taget. Den består just nu av sju personer med olika ansvarsområden som sköter det dagliga arbetet. ÅAS har även flera anställda, bland annat generalsekreterare, studentombud, kommunikatör och serviceexperter.

Under den s.k. ekonomisektorn drivs kårens affärsverksamhet, vilket sköts av ekonomidirektionen som väljs av fullmäktige.

Besluten förbereds och verkställs av den verkställande direktören och ekonomisektorns personal.

Om du fortfarande tycker att du inte har särskilt mycket med studentkåren att göra vill jag lyfta upp några saker som de allra flesta ÅA-studerande möter i sin vardag, och som ÅAS faktiskt ligger bakom: Studiekortet hänger ihop med kårmedlemskapet. Med det kan du (som du säkert redan vet) ta del av många rabatter och förmåner.

Kåren (byggnaden) ägs helt och hållet av studentkåren. Där finns förutom lunchrestaurangen en servicepunkt, festsal, bostäder, andra utrymmen som kan användas av studeranden och kansliutrymmen där många av dem jag nämnde tidigare håller till i praktiken. ÅAS har även en byggnad i Vasa, Havtornen.

Kårkafeerna på campus ägs av ÅAS. Så varje gång du äter lunch på ett kårkafé går en del av pengarna på sätt och vis tillbaka till dig själv!

Evenemang som för många är viktiga traditioner, till exempel mösspåläggningen på Vårdberget under Vappen och pulkaåkning under Fastlaskiainen, ordnas av ÅAS.

ÅAS erbjuder också olika slags stöd och service både till specialföreningar och enskilda studerande, till exempel trakasserioch studentombud, studentpräst och sexualrådgivning. Blir du orättvist behandlad i samband med studierna kan alltså studentkåren hjälpa till med det.

Jag tycker att det alltid är viktigt att studerande kan påverka vad som händer vid sitt eget universitet, särskilt när det pågår förändringar som just nu. Studerande kan göra sin röst hörd bland annat genom ämnesföreningar som Stadga, men också som studentrepresentanter i institutions- och fakultetsråd eller via studentkåren, till exempel som fullmäktigeledamot. Framför allt går det också att påverka genom att ta kontakt med någon av dessa personer. Så om du funderar på något problem i studievardagen, eller på något som kunde bli bättre, säg till så går det kanske att ändra på den saken!

Ronja Eklund

23

Save the date

Stadga XXX

10.10.2026

30 saker att göra före Stadga 30 1.Gå på en sporttur 2.Gå på en Stadga-testar 3.Kolla på wapprodden 4.Picnic på Vårdberget 5.Delta på Stadgas sommarträff 6.Sitta på hela kanslituren en onsdag 7.Delta i juridisk rådgivning 8.Delta i ett seminarium som Stadga ordnar 9.Gå på en Stadga-sitz 10.Åk på en exkursion (inrikes eller utrikes) 11.Köp en medlemsprodukt 12.Gå på ett samarbetsevenemang (Stadga x annan förening) 13.Skapa en stadga-/snapslåt (ex. Gulis24 anthem) 14.Gå på AÖ dagen före en tent 15.Gå på ett alkoholfritt evenemang (t.ex. Sykväll, välmåendedagar) 16.Besök alla kårkafeér 17.Byt ett halarmärke/bälte med en annan studerande 18.Ifrågasätt dina livsval 19.Klara en tent utan att läsa 20.Överlev årsfest-veckoslutet utan att spy 21.Ta kontakt med Minna 22.Gå på Lilla årsfesten 23.Ta en selfie med en tidigare/nuvarande styrelsemedlem 24. Ta en tupplur i kansliet 25.Håll en diskussion på svenska med någon från en finsk ämnesförening 26.Ta en åktur med Föri 27.Råka tappa bort dig men ändå mirakulöst vakna hemma 28.Ta en gruppbild med personer från åtminstone tre olika ämnesföreningar 29.Åk funikularen 30.Dygna i Juridicum (Redaktionen uppmanar inte till ohälsosamt beteende, utförandet av sakerna sker på eget ansvar)

25

Jubbehoroskop Stenbocken 23.12-20.1 (Capricorn)

Väduren 22.3-20.4 (Aries)

Du börjar året med en viss skepsis – är det verkligen så speciellt? Men gradvis dras du in i firandet och inser att det finns något i att bara vara med. Du kommer aldrig bli den mest utsvävande, men du hittar ett sätt att njuta på dina egna villkor.

Jubileumsåret börjar i full fart och du kastar dig in i firandet som om det vore en tävling.

Men någonstans mitt i allt inser du att du inte behöver vara först på allt – det räcker att vara med. Tempot du sätter i början kan bli svårt att hålla, så välj dina strider (och fester) med viss eftertanke. Samtidigt är det just din impulsivitet som leder till årets mest spontana och minnesvärda ögonblick.

Do: släpp kontrollen lite Don’t: stå bredvid och analysera allt Vattumannen 21.1-19.2 (Aquarius) Du går din egen väg genom jubileet och bryr dig inte särskilt mycket om vad som “borde” vara viktigt. Ibland innebär det att du missar det uppenbara – men istället hittar du något helt annat som visar sig vara mer minnesvärt.

Do: välja det oväntade Don’t: följa schemat slaviskt Fiskarna 20.2-21.3 (Pisces) Jubileumsåret känns stundtals som en dimma av ljus, musik och fragment av minnen. Du flyter med, ibland lite för mycket, och tappar bort både tid och rum. Men just i den där förvirringen uppstår också något fint – så länge du lyckas landa då och då.

Do: försvinna in i stunden Don’t: glömma bort verkligheten helt

26

Do: dyka upp oanmäld Don’t: försöka maxa varje event Oxen 21.4-20.5 (Taurus) För dig handlar jubileumsåret inte om att göra allt – utan att göra rätt saker. Du dras till det som känns genuint: bra stämning, god mat och människor du faktiskt vill prata med. Medan andra stressar runt bygger du långsamt upp ett år fyllt av kvalitetsminnen.

Risken? Att du fastnar lite för mycket i det bekväma och missar något oväntat kul.

Do: stanna kvar lite längre än planerat Don’t: säga nej av ren bekvämlighet Tvillingarna 21.5-21.6 (Gemini) Det här året blir ett socialt virrvarr där du rör dig mellan grupper, samtal och sammanhang snabbare än någon annan hinner med. Du säger ja till mycket – ibland för mycket – och lever i ett konstant flöde av intryck. Någon gång kommer det ikapp dig, men oftast löser du det med charm och en snabb exit.

Do: starta samtal med främlingar Don’t: lova att “bara stanna en stund”

Kräftan 22.6-23.7 (Cancer)

Vågen 23.9-23.10 (Libra)

Jubileumsåret väcker något nostalgiskt i dig redan från start. Du värdesätter de små stunderna – efterfesterna, kökssnacket, de där ögonblicken när allt känns lite extra nära. Samtidigt kan du bli mer känslig än vanligt för förändringar och avslut. Låt det vara en del av upplevelsen istället för att kämpa emot.

Jubileumsåret placerar dig mitt i sociala korsvägar – vänskaper, flirtar och smådraman som du egentligen bara försöker navigera snyggt. Du vill att allt ska kännas bra för alla, men ibland måste du välja sida (eller åtminstone välja dig själv).

Do: stanna upp och ta in stunden Don’t: romantisera allt för mycket

Do: säga vad du faktiskt tycker Don’t: hålla alla nöjda

Lejonet 24.7-23.8 (Leo)

Skorpionen 24.10-22.11 (Scorpio)

Det här året ger dig fler tillfällen att synas än du tänkt – och du har svårt att säga nej till dem. Ibland känns det som att du spelar en roll, ibland som att du äger rummet.

Balansen däremellan blir avgörande. När du släpper behovet av att prestera är det då du faktiskt lyser som mest.

Du dras inte till allt – bara det som verkligen känns. Jubileumsåret blir därför lite selektivt, men desto mer intensivt. När du väl engagerar dig gör du det fullt ut, och vissa upplevelser kommer fastna djupare än du väntat dig.

Do: ta plats när det känns rätt Don’t: göra allt till en show

Do: följa det som känns på riktigt Don’t: låtsas bry dig

Jungrun 24.8-22.9 (Virgo)

Skytten 23.11-22.12 (Sagittarius)

Du går in i jubileumsåret med en plan för hur du ska “göra det rätt”. Problemet är att verkligheten inte riktigt följer din struktur.

Små missar, sena ändringar och kaos dyker upp – och det är just där du får chansen att släppa taget lite. När du gör det väntar ett oväntat roligt år.

För dig är jubileumsåret en ursäkt att aldrig riktigt stanna upp. Du rör dig vidare så fort något nytt dyker upp, och lämnar efter dig en rad halvfärdiga planer och roliga minnen.

Friheten lockar mer än struktur – men ibland missar du djupet i det du lämnar för snabbt.

Do: improvisera Don’t: störa dig på detaljer hela tiden

Do: säga ja spontant Don’t: dra vidare för tidigt varje gång

27

STADGAENSIUMS STAVFEL Har du någonsin läst en artikel i Stadgaensium (svara inte ännu) och mitt under lässtunden funderat för dig själv: Läste jag det där rätt just?

Hur kunde redaktionen missa detta?

Kan de faktiskt skriva?

Som framtida jurister är det ytterst viktigt att vi övar en av våra nödvändigaste färdigheter, konsten att skriva vare sig det är parafrasering av lagparagrafer eller en text om solskydd.

Tidningens jubileumsår till ära har redaktionen kompilerat en samling av skriv- och stavfel genom tiderna. Varför? Nå varför just int?!

Tips till framtida redaktioner att införa förhandskrav, prestationsintyg på diktamen från lågstadiet eller att ha en manisk maskin att rätta våra mänskliga missar.

28

Skämt åsido, i en allvarligare ton kan vi inte i dagens tekniska förhållanden bortse från faktumet att AI utgör ett hot mot studenttidningar och allt som rör sig omkring dem. Klart att AI har sina fördelar som kan underlätta skrivprocessen och användas för t.ex. bollplank eller korrekturläsning, men det når gränsen när kreativt och lekfullt skrivande förlorar sin mening och ger väg för teknikens framgång.

Vem vet ens hur man använder – detta tecken och vilken människa använder ord som katalysator och oumbärlig?

Grattis Ensium, njut av lite “lesstundär”!

Typiskt Stadgaensium är att redaktionen testar och utvärderar mat/dryck eller ger tips/ recept, men att skriva med tydlig meningsstruktur eller utan stavfel är inte lika typiskt:

4/2021: redaktionen inspirerar stadgeiter till att “kalva ut degen” och “smälta smören deg”?

I 4/2021 har redaktionen även tyckt att vinet varit superbra? Eller kanske de rekommenderar att supa bra inför julmiddag? Tolkningsfråga

Genom åren har diverse skribenter råkat falla i samma klassiska fallgrop: ja, hur är det man egentligen stavar föreningens namn?

Det verkar ha varit viktigt med säkerheten när årsfesten 2011 skulle ordnas, eller så har någon blandat ihop in- och utrymma :)

Internationella ärenden

Utbyte under magisterstudierna lätt som en wienervals?

Vi hoppas att Kåren inte behövde utrymmas under Stadgas 15-års årsfest:)

Stadga har genom tiderna åkt på både exkursioner och exkurs i oner

Redaktionen har sällan nya utmaningar utan verkar ha samma från år till år..

Hälsningar från Stadgas Köpenhamnexku 2015 29

Gott och blandat Skribenter har bland annat haft skolkärriärer, dromyrken, och haft det välidigt trevligt

Stadgeiter har även varit väldigt ivrgia, ornat prepkurs och dessutom har det formast klubbar inom Stadga

Ibland har skribenter lyckats skapa mysterier för läsarna att lösa: En tidigare styrelsemedlem har lidit av ett dilemma: Ska personen vara ost eller smör, eller kunna lägga båda på brödet?? Eller kan personen inte vara bröd utan att ha lagt av smör/ost på brödet?

We will probably never know

Ja man undrar ju huruvida skribenten var orolig för att få vänner eller för att inte få vänner, men tydligen verkar det ha löst sig oavsett.

Sist men inte minst: Chefredaktör 2022-2023

30

Stadgaensium genom åren