2025_4

ESSENS EN TIDNING FRÅN SRAT NR 4/2025

Vissa kan jobba hemma – andra inte. Möjligheten ­värderas högt enligt en ny studie. Men det är inte bara ­fördelar. SID 12

MÖTET

Optikern som gör gott

Skilda världar TEMA: PÅ PLATS/DISTANS

SPANING

Okej att bli full på julfesten?

GRANSKNING

Så funkar nya A-kassan

Karriärstöd Hos oss får du hjälp med: Cv och personligt brev LinkedIn Karriärrådgivning Förberedelser inför anställningsintervju

S T A R T

HÖR AV DIG!

ESSENS En medlemsförmån från ditt fackförbund SRAT, som är en del av Sveriges akademikers central­organisation, Saco. Tidningen skickas per post/e-post till medlemmarna i förbundet.

KONTAKT SRAT Telefon, växel 08-442 44 60 Webbplats www.srat.se Postadress Box 1419, 111 84 Stockholm

REDAKTION Ansvarig utgivare Anders Berndt Chefredaktör Per Cornell, A4 per@a4.se Art director Sandra Johnson, A4 Produktion A4 Text & form, www.a4.se Reportrar Tim Andersson, Ann-­Cathrine Johnsson, Karin Persson Fotografer och illustratörer Jonas Gratzer, Daniel­ ­Larsson, Team Hawaii Omslagsbild Getty Images Korrektur Monika Lann

TRYCK Tryckeri Linderoths tryckeri, Vingåker

Upplaga 21 100 ex Annonsbokning Anna Lundmark anna.lundmark@srat.se ISSN 2003-1548 Tidningen är momsbefriad

Hemma bra – borta bäst!

JAG HÖR TILL DEM som kan men inte vill. En ganska lyxig situ­ ation. Men för egen del har det så många fördelar att jobba på kontoret att jag betalar för att kunna göra det. Jag är nog vad arbetsmiljöforskaren Kristina Palm skulle kalla för ”Platssepare­ rare”. Det är en av de sju typer hon har tagit fram för att beskriva hur människor förhåller sig till ett alltmer digitalt arbetsliv. Sök på det om du vill veta vilken typ du är.

Men för många är det inte relevant. För det är långt ifrån alla som kan påverka var och när ­arbetet ska utföras. Om detta skri­ ver vi i det här numret av Essens.

Medan somliga har fått ett flexibelt arbetsliv måste andra infinna sig på arbetet mellan exakta klockslag. Inom SRAT:s branscher är det en fråga som skär rakt igenom både arbetsplatser och yrkesgrupper. Det är klart att det kan kännas orättvist ibland. Men är det självklart att det är bättre att kunna jobba hemma? Svaret är inte helt givet – enligt experterna.

En helt annan dimension av att hitta kärnan i sitt arbetsliv är att göra som den handels­ resande optikern Magnus Lagerin: Mellan betalt jobb där han besöker kunder i deras hem, jobbar han helt ideellt med att ge sam­ hällets svaga en möjlighet att få synunder­ sökning och glasögon gratis. Inspirerande!

»Är det självklart att det är bättre att kunna jobba hemma?«

Per Cornell Chefredaktör

Efterlysning!

Jobbar du ideellt i eller utanför yrket? Vi söker personer som vill berätta om detta i Essens. Mejla: per@a4.se

FOTO: JONAS GRATZER

I N N E H Å L L Optikern Magnus Lagerin bjuder på arbetstid och kunskap för att mindre bemedlade ska få gratis glasögon.

4/2025 3 START 5 AKTUELLT 8 GRANSKNING Så funkar nya a-kassan.

11 F&S Bästa knepen inför lönesamtalet.

12 TEMA Distans eller på plats?

22 SPANING Synen på alkohol under förändring.

25 PANEL Hur ser man på alkohol i din bransch?

26 MÖTET Optikern med en mission.

33 LISTAN Fem tips för återhämtning.

34 SRAT

4 ESSENS NR 4/2025

A K T U E L L T

NY TEKNIK

En av fyra nyttjar AI i jobbet Användandet ökar men många tror att AI kommer att leda till högre arbetslöshet.

NÄRMARE 30 PROCENT av alla som

förvärvsarbetar i Sverige använ­ der AI i sitt arbete. Det visar årets upplaga av Svenskarna och internet som publiceras årligen av Internet­ stiftelsen. Men användandet är inte jämnt fördelat. Det finns både skillnader mellan män och kvinnor och skillna­ der beroende på typ av yrke. I tjänsteman­ nayrken är använ­ dandet större.

– Jobbar man inom vården eller i ett restaurangkök är det inte så lätt alla gånger att använda

en AI-tjänst. Det kanske också kan förklara en del av könsklyftorna vi ser. Fler män har tjänstemanna­ yrken och det är bland dem som användningen nu sprids snabbast, sa Måns Jonasson på Internet­ stiftelsen vid rapportsläppet.

Det är fler yngre som använder AI-tjänster och Chat GPT är den tjänst som dominerar stort. I all­ mänhet är användarna mer positiva till AI än de som inte använder någon av tjäns­ terna. Däremot är de yngre mer bekymrade över hur AI kan påverka ­arbetsmarknaden framöver och bidra till ökad arbetslöshet, enligt rappoten. ● TEXT: PER CORNELL

UR RAPPORTEN ● 28 % av svenskarna använder AI i sitt arbete. ● 43 % av männen använder AI mot 36 % av kvinnorna. ● 32 % av svenskarna tror att AI kommer leda till högre arbetslöshet. ● 21 % av svenskarna använder AI i stället för en sökmotor.

K ÄLL A: SVEN S K ARNA O C H INTERN E T 2025

FOTO PÅ SIDA: GETTY IMAGES

ARBETSMILJÖ

Tioårsjubileum för OSA Under hösten 2015 tog Arbetsmiljöverket beslut om nya föreskrifter kring organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA. De innebar en perspektivförflyttning från individens ansvar till arbetsgivarens.

– Det är inget fel på att bli bra på att hantera sin egen stress, men det kan ju aldrig få förskjuta fokus från hur arbetet organiseras, säger G ­ unnar Aronsson, forskare och arbetsmiljöexpert, till tidningen Publikt. ●

Prissumman är på 100 000 kronor.

PRIVATISERING

Forskning om Arbetsförmedlingen prisad Stödinsatser via fristående aktörer blev dyrare än Arbetsförmedlingens ordinarie insatser. Det visade en forskningsstudie från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU. Nu har s ­ tudien fått ­Sveriges a-kassors forsknings­pris för 2025.

Forskarna har jämfört resultaten av tjänsten genom att studera en slumpmässigt utvald grupp som anvisats till de privata leverantörerna inom ”Rusta och matcha” med en annan grupp som fick ordinarie stödinsatser.

Insatserna via ”Rusta och matcha” blev dyrare, enligt studien. Inte heller ökade löneinkomster eller varaktig sysselsättning för deltagarna och de lyckades inte bättre på arbetsmarknaden. ●

43

... år jobbar svenskarna i snitt.

Det är näst längst i Europa ­enligt Eurostats senaste siffror. Nederländerna toppar listan på 43,7 år, medan Rumänien och Italien bottnar den med 33 år. ● NR 4/2025 ESSENS 5

Digital övervakning i arbetslivet blir vanligare, men är inte uppskattat.

A K T U E L L T

Digital övervakning i arbetslivet blir allt vanligare. Men det finns ingen statistik över hur utbredd den är i Sverige.

NY TEKNIK GÖR det möjligt för

arbetsgivare att övervaka vad de anställda gör på detaljnivå.

Arbetsgivarens vanligaste argu­ ment för digital övervakning är ökad produktivitet. Nu har den fackliga tankesmedjan Futurion undersökt svenskarnas inställning till att över­ vakas på jobbet. En växande andel svarar att de skulle överväga att byta jobb om de fick veta att arbets­ 6 ESSENS NR 4/2025

givaren mäter deras produktivitet digitalt. Nästan en av tre uppger att de skulle ta färre pauser. En majori­ tet uppger att de skulle känna ökad oro och två av tre säger att de skulle känna ökad stress.

Ingen vet hur utbrett fenomenet är. En tredjedel vet inte om deras arbetsgivare övervakar dem digitalt.

Ovissheten blir en arbetsmiljöfråga i sig.

I dag saknas ett samlat regelverk i Sverige som reglerar digital över­ vakning i arbetslivet. Det innebär att gränsdragningen för vad som är tillåtet ofta blir otydlig, både för arbetsgivare och anställda.

– Det skulle behövas en analys av det här och att regelverket hålls ihop på något sätt, säger SRAT:s ordförande Magnus Nordström.

Han har lite svårt att se fördelar med digital övervakning utom vid ensamarbetare eller dylikt.

– Jag tycker man borde jobba med hur man leder i stället för att övervaka. För mig är det ett tecken på dåligt ledarskap.

Förekommer digital övervakning inom SRAT:s branscher tror du?

– Jag tror inte det är så vanligt, men det är svårt att veta hur utbrett det är. ● TEXT: PER CORNELL

K ÄLL A: R APP O RTEN T YST KO NTRO LL , H Ö GT PRI S FR ÅN T ­ AN KES M EDJAN FUTU RIO N ( TCO)

Oro bland anställda kring övervakning

OHÄLSA

Stressen ökar bland ­akademikerkvinnor Allt fler blir sjukskrivna på grund av stress. Kvinnor i akademikeryrken är kraftigt överrepresenterade.

SACOS NYA RAPPORT om sjukskriv­

ningar på grund av stress målar upp en mörk bild av läget: andelen sjukskrivningar med psykiatriska diagnoser ökar kraftigt. Och bland diagnoserna är det stress som verk­ ligen sticker ut.

Stressen drabbar i stor utsträckning kvinnor i yrken som innehåller kontakt med brukare eller patienter. Rapporten visar också att akademikeryrken är sär­ skilt utsatta. I april 2025 var drygt 33 000 kvinnor sjukskrivna för en stressdiagnos, jäm­ fört med knappt 9 000 män.

– Inom hälso­ sektorn tar många ett

PENSION

dubbelt ansvar: de tar hand om de sköra i samhället och försöker kom­ pensera för sparkrav och minskade resurser. Det skapar en samvets­ stress. Kvinnor tar också ofta ett större ansvar utanför jobbet. Till slut blir man sjuk, säger Magnus Nordström, ordförande SRAT. Rapporten pekar på att det finns strukturella arbetsmiljöproblem och brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet kopplat till orga­ nisatorisk och social arbetsmiljö.

Detta försvårar arbetet med att förebygga ohälso­ sam arbetsbelast­ ning.

– Det är jätteall­ varligt och en stor kostnad både för enskilda personer, för arbetsgivare och för samhället.● TEXT: PER CORNELL

Utbredd ­okunskap om tjänstepension Många svenskar öppnar inte ens sitt årsbesked om tjänste­ pensionen. En anledning är att de felaktigt tror att den ändå inte går att påverka. Det visar en undersökning som parternas informationsbolag om pension och försäkring, Avtalat, har gjort. Det finns flera sätt som en anställd kan påverka sin tjänstepension.

Det går att välja sparform och pensionsbolag. Pengarna kan antingen placeras i en traditionell försäkring eller en fondförsäkring hos ett antal olika pensionsbolag.

– Att lära sig mer om sin tjänstepension behöver varken vara svårt eller tråkigt, säger David Lagneholm, vd på Avtalat. ●

KOLLEKTIVAVTAL

FOTO PÅ U PPS L AG: G E T T Y IMAG ES

Nytt avtal för statligt anställda Sedan 1 oktober gäller det nya kollektivavtalet för statligt anställda.

Det innehåller flera viktiga förbättringar, anser SRAT:s förhandlingschef Mats Eriksson: – Medlemmar i den statliga sektorn får stärkt pension, och det glädjer mig. Äntligen har vi också satt stopp för den diskriminerande mertidsersättningen. Nu får också deltidsanställda samma villkor som heltidsanställda när det gäller övertidsersättning.

Förstärkningen av pensionen sker genom att arbetsgivaren under en tid behöver sätta av ytterligare 0,2 procent till tjänstepension.

Avtalet innehåller också ett förstärkt stöd vid säkerhetsprövning. ● NR 4/2025 ESSENS 7

G R A N S K N I N G

Vinnare och förlorare på nya a-kassan Nya regler för a-kassan ska göra att fler kan få ersättning och samtidigt minska krånglet för alla inblandade. Men långtidsarbetslösa kan få en tuffare situation än tidigare.

TEXT: KARIN PERSSON FOTO: GETT Y IMAGES

SEDAN 1 OKTOBER gäller en ny lag för arbets­ och kan i stället använda uppgifter från Skatte­ löshetsförsäkringen. Med den största refor­ verket för att snabbt beräkna ersättningen. meringen av a-kassan på 40 år hoppas reger­ – För oss är det verkligen välkommet att ingen både stärka arbetslinjen och minska vi inte längre är beroende av arbetsgivarens risken för fusk och fel. uppgifter i lika stor utsträckning, säger En av de största förändringarna är att det Suzanne Klaiber som är avdelningschef på numera är din inkomst som kvalificerar Akademikernas a-kassa.

VIKTIGASTE dig för ersättning – inte hur många Förändringen är också viktig för FÖRÄNDRINGARNA timmar du jobbat. Det gör att fler, den enskilda, påpekar hon. även de som har en svagare för­ – För är det någonting som har ● Ersättningen baseras på tidigare ankring på arbetsmarknaden, kunnat dra ut på tiden så är det inkomster. ● Medlemstiden i a-kassan kan omfattas av stödet. För att att man inte fått uppgifterna påverkar ersättningsnivån. ● Ersättningen betalas ut per månad. ● Nedtrappningen få ersättning behöver du ha från tidigare arbetsgivare, vil­ börjar efter 100 dagar, med 10 procentket har påverkat när man fått tjänat mer än 120 000 kronor enheter. Efter 200 dagar trappas den ned sin första utbetalning. totalt året innan du blev arbets­ med ytterligare 5 procentenheter. Den lös, och minst 11 000 kronor i Med de nya reglerna styr som är fortsatt arbetslös efter 300 dagar minst fyra av de tolv månaderna. din tidigare inkomst också hur har rätt till aktivitetsstöd. många dagar du kan få ersättning.

K ÄLL A: REG ERIN G EN, IN S PEK TIO N EN FÖ R ARB E TS LÖS H E TSATT RÄTTEN TILL a-kassa blivit Den som har haft en högre inkomst FÖ RSÄKRIN G EN inkomstbaserad i stället för att bygga kan få a-kassa under 300 dagar medan på rapportering och kontroll av arbetad tid den som inte når upp till 120 000 kronor kommer att förenkla tillvaron för såväl den senaste året, men däremot haft fyra samman­ hängande månader med minst 11 000 kronor arbetslösa och dess tidigare arbetsgivare som i inkomst, kan få 66 dagar med a-kassa. för själva a-kassorna. Nu slipper man jaga intyg 8 ESSENS NR 4/2025

NR 4/2025 ESSENS 9

G R A N S K N I N G

EN ANNAN VIKTIG förändring är att ersätt­ ningen nu styrs av hur länge du har varit medlem i en a-kassa. Ju längre medlemstid före arbetslösheten, desto högre blir ersätt­ ningsnivån. För att få ut som mest ska du ha varit medlem i minst ett år.

Taket i a-kassan höjdes något i augusti och högsta ersättningsgrundande inkomst ligger på 34 000 kronor i månaden. Samti­ digt har nedtrappningen av ersättning över tid blivit tydligare och mer enhetlig i och med de nya reglerna, vilket ska uppmuntra

»Det kan slå särskilt hårt mot dem som inte har kollektivavtal.«

TVÅ TYPEXEMPEL ● Långtidsarbetslös: Adam har en fastställd månadsinkomst på 38 500 kronor, en beviljad ersättningsperiod på 300 dagar och ersättningsnivån 80 procent då han varit medlem i a-kassan under de senaste 12 månaderna.

Det betyder att Adam efter de två inledande karensdagarna får 80 procent av 34 000 kronor, det vill säga 27 200 kronor per månad.

Detta gäller under de första 100 ersättningsdagarna och därefter får Adam 70 procent av 34 000 kronor, det vill säga 23 800 kronor fram till dag 200 då ersättnings­ nivån sänks med ytterligare 5 procent. Det innebär att han får 65 procent av 34 000 kronor, det vill säga 22 100 kronor.

Skulle Adam ta slut på sin ersättningsperiod och bli utförsäkrad så finns möjlighet för honom att få ersättning från Försäkringskassan i form

10 ESSENS NR 4/2025

till att gå från arbetslöshet till sysselsättning så snabbt som möjligt. Detta är något som regeringen alltså menar stärker arbetslinjen.

Kritiska röster har dock höjts. En del natio­ nalekonomer menar att ersättningen borde trappas upp över tid i stället för ner, eftersom det skulle öka incita­ menten att söka jobb direkt när man blir arbetslös – då chansen är större att få jobb.

SRAT ger både ris och ros till de nya ­reglerna.

– Saco har länge tyckt att det behövs en mer strukturerad lag kring a-kassan, så i det stora hela ser vi väldigt positivt på föränd­ ringen och att den går i takt med hur arbets­ marknaden ser ut i dag, säger Saga Sjöstrand, förhandlare på SRAT. Det är bra att ersättningen nu är inkomst­ baserad eftersom fler medlemmar därmed kan omfattas av skyddet, menar hon. Det handlar främst om personer som har del­ tidsjobb, kortare uppdrag och andra typer av otryggare anställningsformer.

av ett aktivitetsstöd efter ett beslut om deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Nedtrappningen fortsätter även då var hundrade dag när Försäkringskassan betalar ut aktivitetsstöd.

● Gig-arbetare: Eva har före arbetslösheten arbetat för ett 20-tal olika uppdragsgivare under ramtiden och behöver nu inte kontakta alla dessa uppdragsgivare för att begära och invänta arbetsgivarintyg från dessa arbetsgivare.

I stället kan a-kassan inhämta uppgifter om inkomster direkt från Skatteverket.

Jämfört med tidigare är detta en avsevärd administrativ lättnad när Eva ska ansöka om arbetslöshetsersättning, eftersom hon inte längre behöver kontakta alla sina tidigare arbetsgivare.

K ÄLL A: S UZ AN N E KL AIB ER , ­A K AD EMIKERNAS A-K AS SA

SAMTIDIGT SER FÖRBUNDET att de som är långtidsarbetslösa löper större risk att få en tuff ekonomisk situation, i och med att ned­ trappningarna av ersättningen sker snabbare än tidigare.

– Det kan slå särskilt hårt mot dem som inte har kollektivavtal och saknar inkomstför­ säkring, säger Saga Sjöstrand.

Under en period kommer två parallella regelverk att gälla samtidigt: För den som har en pågående ersättningsperiod som star­ tat före 1 oktober gäller de gamla reglerna, medan de nya gäller för alla som fått ett beslut om arbetslöshetsersättning från och med den 1 oktober. ●

F & S

Kom förberedd till det årliga lönesamtalet Du har mycket att vinna på att läsa på inför lönesamtalet.

Förhandlaren Jonatan Holm ger tips på vad som är bra att tänka på i samtalet med chefen.

Hur kan man påverka sin lön?

– Till att börja med är det en stor fördel om man har kollektivavtal. För då finns en ordnad löneprocess med årliga lönesamtal där ens prestation ska bedömas i förhållande till lön. Utan kollektivavtal har man inga sådana rättigheter, men man kan självklart försöka ändå.

Om man ska ha ett lönesamtal då, hur ska man förbereda sig?

– Det viktigaste är att man sätter sig in i vilka lönekriterier som finns på arbetsplatsen. Det är väldigt olika vad en arbetsgivare värdesätter – det gäller att göra rätt saker på jobbet för att kunna hävda att du bör ha en högre lön.

Du behöver alltså förstå lönekriterierna och utgå från dessa i din vardag för att ha något att komma med vid lönesamtalet.

Kan du ge ett tydligt exempel?

– Ett övertydligt exempel är en säljare som ska sälja tio enheter på ett år men säljer tolv. Eftersom säljaren har kollat upp lönekriterierna i förväg och jobbat för att slå dem, finns det fog för att det också ska visa sig i lönekuvertet.

– En annan säljare jobbar lika mycket som sin kollega och har tagit ett större ansvar för att göra

Jonatan Holm Förhandlare på SRAT.

det trevligt på kontoret genom att organisera om i kopiatorrummet.

Det är dock inget lönekriterium på företaget. Personen har lagt fokus på fel sak, något de bör tala om i utvecklingssamtalet .

Så hur gör man på själva lönesamtalet?

– Jag tycker att man ska vara väl förberedd och kunna peka på den egna prestationen och koppla den till lönekriterierna. Du ska lyfta fram vad som utmärker just dig och jag tycker att man ska ha med sig anteckningar i punktform till mötet som man utgår från.

Om chefen säger att det inte finns något utrymme för löne­ förhöjning, vad gör man då?

– Då ska man påtala att det kommer att påverka prestationen och att det blir väldigt omotiverande att inte få utdelning av sin insats.

Beroende på hur arbetsmarknaden ser ut ska man kanske överväga att söka sig vidare. Som tredje möjlighet kan man försöka hitta något annat än lön som man kan få: extra pensionsinsättningar, en kurs på arbetstid, extra ledighet eller liknande.

Kan du dela med dig av något du själv lyckats med i ett lönesamtal?

– Jag sa vid ett tillfälle att om det ger så lite i lön för mig att prestera så mycket mer än andra, då verkar det inte vara värt att prestera högt på den här arbetsplatsen och att jag därför skulle sluta med det. Jag förklarade att deras lönepolitik i så fall gynnar de som presterar lågt.

Hur reagerade chefen på det?

– Den chefen blev förundrad över situationen. Vi pausade samtalet. Några dagar senare blev jag kallad till ett nytt samtal. Och jag fick en större höjning. Jag tycker inte att man ska vara rädd att våga sätta ner foten om man har läst på. ● TEXT: PER CORNELL

NR 4/2025 ESSENS 11

T E M A

På plats eller distans?

Förmånen att kunna jobba hemma sid 14 Oväntad möjlighet för en barnmorska sid 16 Ny statistik: Så jobbar vi hemma sid 20

Lyckligt

10 sidor engage rande läsning!

12 ESSENS NR 4/2025

Vissa kan jobba hemma – andra inte. ­Diskussionen om rättvisa blir vanligare när stora grupper har fått ett flexiblare arbetsliv som ­andra bara kan drömma om.

lottad?

NR 4/2025 ESSENS 13

T E M A

På plats eller distans?

Borta bra – hemma bäst?

Distansarbete är en möjlighet som skär rakt igenom SRAT:s medlemsgrupper. Men är det självklart att det bara finns fördelar med att jobba på distans?

D

TEXT: ANN-CATHRINE JOHNSSON

et har blivit vanligare med distansarbete sedan pandemin. En stor del av befolkningen jobbar åtminstone någon dag i veckan hemifrån. Men trenden går nu mot att de som jobbar största delen av arbetstiden hemma återgår till att arbeta mer på arbetsplatsen.

– Vi vet ju att tjänstemän inom privat och statlig sektor har störst möjlighet att distans­ jobba, medan det finns andra som inte alls har möjligheten – för att man till exempel arbetar fysiskt med patienter som tand­ hygienister, där det finns väldigt lite som går att göra på distans, säger Karin Thorasdotter, förhandlare och arbetsmiljöexpert på SRAT. SRAT har även medlemmar som jobbar med säkerhetskänslig information. Där går det att jobba på distans rent fysiskt. Men när det handlar om känsliga uppgifter är det inte lämpligt att utföra arbetet utanför vissa lokaler.

14 ESSENS NR 4/2025

– Det är också en symbolfråga. Om jag har ett arbete där jag inte får lov att arbeta på distans och så tittar jag runt omkring mig hur folk har det. Om andra pratar om att de jobbar lite var som helst, så kan man säkert känna sig exkluderad.

Karin Thorasdotter

Jonas Grafström

EN RISK MED distansarbete menar Karin Tho­ rasdotter är att det kommer med en förväntan om att man måste ha 40 graders feber för att inte dyka upp på ett online-möte. Eller att man kan jobba samtidigt som man tar hand om sjuka barn.

– Då har det liksom slagit över åt andra hållet. Som arbetsgivare behöver du vara väl­ digt tydlig med att vi inte förväntar oss att du arbetar när du är sjuk, eller när du är hemma med sjuka barn.

Enligt Jonas Grafström, forskare och vice vd på forskningsinstitutet Ratio som studerat utvecklingen av hemarbete, är den viktigaste vinningen med att få jobba hemma flexibilite­ ten i vardagen, speciellt bland unga.

– När jag frågade vad man ville ha när man

skulle byta jobb så var detta jätteviktigt 2022, och nu är det ännu viktigare. Tidigare tyckte många att det var betydelsefullt att man delar värderingar på företag, speciellt hos unga, det är nästan helt borta nu.

Samtidigt är det de yngsta som generellt är minst intresserade av hemarbete, enligt Jonas Grafström.

– De vill verkligen vara med på plats, och när man blir äldre så går intresset för hem­ arbete ner en del också.

Borde man kompenseras på något sätt om man inte får jobba hemma?

– Det skulle jag nog inte säga, men jag tror att på längre sikt så kommer arbetsgivare att behöva betala vissa yrkesgrupper, som inte har hemarbete, högre löner om man vill ha anställda på vissa jobb.

Hur ska man förhålla sig till rättvise­ aspekten när vissa kan jobba hemifrån och andra inte?

– Det är svårt att säga om det blir rättvist eller orättvist, när en del vill ha möjligheten och andra inte. Vissa som kan jobba på dis­ tans gör det inte, för att man vill separera sitt arbetsliv och hemmet. De upplever mycket stress av att ha jobbet på hemmaplan.

Karin Thorasdotter är inne på samma linje.

– Att det finns ett värde i distansarbetet är absolut sant, men det passar inte alla. Vi mår bra av olika saker, och det kan också föränd­ ras över tid. Under en period mår jag kanske bra av en sak som blir mindre viktig senare i livet. Arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende.

Borde arbetsgivarna anstränga sig mer för att ännu fler skulle kunna arbeta på distans?

– Jag tror att det är nödvändigt för dem ur rekryteringsperspektiv, där det är möjligt.

Man blir en mindre attraktiv arbetsgivare om man säger att här har vi en policy där alla kommer till jobbet, alla dagar, om det är en verksamhet som skulle kunna bedrivas på distans.

Hur skulle du säga att trenden ser ut generellt? Vill arbetsgivarna att med­ arbetarna ska komma tillbaka igen?

– Under pandemin så behövde man av nöd ställa om en massa verksamhet, och hit­ tade tekniska möjlig­ heter. Man lärde sig nya sätt att arbeta som krävde tillit till varan­ dra. Nu kan man välja arbetssätt och har fler alternativ, säger Karin Thorasdotter.

Hon tycker att hon ser exempel på att arbetsgivarna vill ta mak­ ten över den här frågan och att det kan bli lite som att de pekar med hela handen för att visa vem det är som bestämmer.

– Det tror jag är ett dåligt sätt att bedriva verksamhet. Jag tror på dialog och flexibilitet, och att inte glömma att människor har olika behov. Det är som sagt inte alltid one size fits all. ●

»Att det finns ett värde i distans­ arbetet är absolut sant, men det passar inte alla.«

NR 4/2025 ESSENS 15

T E M A

På plats eller distans?

Barnmorskan som ­jobbar hemma Alla barnmorskor förlöser inte barn.

På ungdomsmottagningar kan ­distansarbete vara en möjlighet.

För Pernilla Lyth förändrade ­pandemin arbetslivet totalt.

TEXT: ANN-CATHRINE JOHNSSON FOTO: DANIEL LARSSON

B

arnmorska är kanske inte det första yrket man kopplar till distansarbete.

Men i och med pandemin utvecklades möjligheten att ta patienter på digitala möten. En av Region Stockholms 31 ungdomsmottagningar har blivit helt digital.

– Vi är fyra relativt erfarna barnmorskor som enbart jobbar med onlinebesök, ytterli­ gare några på deltid. Förmågan till självstän­ digt arbete är en förutsättning då man inte har någon kollega att luta sig mot, berättar Pernilla Lyth, som har mellan 10 och 15 besök per dag – i 20 eller 40 minuter långa möten.

Frågeställningarna är ofta relaterade till

PERNILLA LYTH ● Yrke: Barnmorska. Jobbade på förlossningen i några

år, sedan ungdomsmottagning i 23 år, varav de senaste 3,5 åren på distans. ● Ålder: 56 år. ● Bor: Älvsjö.

16 ESSENS NR 4/2025

sexuell hälsa.Det kan röra sig om alltifrån preventivmedelsrådgivning och spiralinfor­ mation, till mensbesvär och smittspårning av klamydia.

– Vi kan ju inte undersöka eller sätta in spiraler, men annars kan vi nog göra det mesta. De får till och med, om de har blod­ trycksmätare hemma, ta blodtrycket medan vi tittar på.

Ungdomarna efterfrågar också detta, menar Pernilla Lyth, då möten online möj­ liggör vård oavsett var de befinner sig. För unga med funktionsnedsättningar och andra svårigheter att besöka fysiska mottagningar eller för dem som känner höga krav från skolan, kan digitala lösningar underlätta kontakten.

– Vi ser många kaklade skoltoaletter, men sen kan nästa besök komma från Nya Zeeland eller varifrån som helst.

FÖR PERNILLA LYTH är en av fördelarna med att jobba på distans att det blir mindre sårbart när någon är borta. På en fysisk mottagning behöver de alltid vara två personer. Men även att slippa pendla till jobbet. Livet blir mer flexibelt och friare.

– Man blir inte heller sjuk lika ofta och kan jobba även om man är lite snuvig utan att riskera att smitta andra. Och för dem som har barn som fortfarande bor hemma, blir ju var­ dagspusslet enklare. Vi vill vara så tillgängliga som möjligt och vid behov kan arbetstiden förskjutas utan att behöva ta hänsyn till andra kollegor.

Ser du några nackdelar med distans­ arbetet?

– Ibland känner jag att jag missar något viktigt när jag inte ser patienten på riktigt.

Pernilla Lyth är barnmorska och jobbar helt på distans.

NR 4/2025 ESSENS 17

Man missar vissa fysiska aspekter, som synoch doftintryck. Även om jag tycker att jag har ganska bra känselspröt, så ser jag inte om det kommer en ungdom med en smutsig och trasig jacka eller annat som skulle kunna visa på en osund hemmamiljö, säger Pernilla Lyth och fortsätter: – När jag tar blodtrycket själv på en patient, kan jag se om det finns skärsår, eller tecken på annat självskadebeteende. Sånt ser man inte när man jobbar hemifrån.

I FALL DÄR HON känner sig osäker, bokar

Pernilla Lyth in patienten på ett fysiskt besök hos en kollega. Distansarbete förutsätter ett bra samarbete med kollegorna på de fysiska ungdomsmottagningarna, menar hon.

Det kan också finnas misstankar om att någon annan kan vara närvarande under ett online-möte, vilket kan påverka patientens öppenhet.

– Det kan handla om situationer där man blir osäker på ungdomarnas självbestäm­ 18 ESSENS NR 4/2025

mande, där det inte helt säkert går att avgöra om ungdomen sitter ostört och kan kommu­ nicera fritt. På en mottagning kan man alltid be en förälder att stanna i väntrummet under en del av mötet.

Finns det en önskan generellt i er bransch om att kunna jobba hemifrån?

– Ja, det skulle jag säga, åtminstone några dagar i månaden. Visst kan det finnas en uppfattning om att det kan vara orättvist att vissa kan jobba hemifrån och andra inte.

Det var många som sökte tjänsterna till vår online-mottagning.

Men Pernilla Lyth poängterar att distans­ arbetet inte innebär att hon kan jobba lite var som helst.

– Vi har en inställelsetid om det är någon­ ting som inte funkar med intranätet, och då måste jag kunna ta mig till en ungdomsmot­ tagning inom en timme. Det har inte hänt mig på tre och ett halvt år, men det ansvaret har jag. Så vi kan absolut inte åka utomlands om någon nu trodde det. ●

Distansarbete är avlägset för lotsarna Som lots ansvarar Victor Elford för att lotsa fartyg i hamn – ett yrke där distans­arbete skulle vara riskfyllt.

TEXT: ANN-CATHRINE JOHNSSON FOTO: AMANDA ARVIDSSON

VICTOR ELFORD HAR i sitt arbete som lots inte reflekterat över att han inte kan jobba hem­ ifrån då det, som han säger, kommer naturligt med yrket. Det närmaste han kan tänka sig är en studie han sett kring navigationsstöd från land, där man tittat på möjligheten att ha en trafikcentral och lotsa fartygen därifrån.

– Men det skulle fortfarande inte gå att göra hemifrån, eftersom det finns behov av så mycket specifik utrustning för att det ska fungera, säger han.

Men trots att det känns som en självklarhet att inte jobba på distans blev begränsning­ arna påtagliga under pandemin, då andra erbjöds möjlighet att av smittskyddshänsyn jobba hemifrån.

– Då körde jag karantänsuppdrag med fartyg där samtliga ombord var sjuka.

Victor Elford är i tjänst sju dygn i sträck, följt av sju dygns ledighet. Under tjänste­ dygnen har han beredskap dygnet runt.

– De kan ringa mig när som helst på d ­ ygnet och skicka i väg mig på ett uppdrag där jag behövs, och när jag är färdig åker jag hem och har nio timmars vila, innan det är dags att vänta in nästa uppdrag, berättar han. Även om det skulle vara omöjligt i ditt eget yrke, kan du ändå se några fördelar med att kunna jobba hemifrån?

– Ja, absolut för livsprocessen i stort.

För lotsen Victor Elford är distansarbete inte så mycket att fundera över.

Att kunna disponera tiden hemma i större utsträckning gör det lättare att få ihop pusslet med barn och sin partner, handla och hämta på förskola. Tillvaron blir inte lika fyrkantig.

SOM TIDIGARE sjökapten har Victor Elford aldrig haft ett kontorsjobb, utan i stället varit borta en längre period och därefter hemma lika länge, något han ser stora fördelar med.

– Koncentrerad ledighet är fantastiskt, och det ger en väldigt stor frihet, säger han.

Och att vara baserad i hemmet som han är nu, till skillnad från när han var på sjön, ser han som en ännu större uppsida.

– Även när jag är i tjänst så utgår jag ju från mitt hem, så jag kan vara med min familj mycket mer än när jag var borta i flera veckor. ● NR 4/2025 ESSENS 19

T E M A

På plats eller distans?

DISTANSARBETE VIKTIGARE FÖR KVINNOR

Den empiriska delen av studien ”Distansarbete: skillnader mellan kvinnor och män” (oktober 2025) är baserad på en undersökning genomförd 16–22 maj 2025 samt en tidigare studie genomförd den 11–18 april 2022. Totalt deltog 1 769 och 1 716 svenska arbetstagare från hela Sverige. Sifo genom­förde undersökningen med hjälp av den så kallade ”Sifopanelen”, som består av 100 000 svenskar.

Kvinnor värderar distansarbete högre än män. Och det är absolut viktigast för kvinnor mellan 36 och 49 år. Allt fler ­kvinnor säger nej till att ta ett jobb utan möjlighet till distansarbete.

Sedan 2022 har andelen kvinnor som inte skulle kunna tänka sig att arbeta på en plats som inte erbjuder möjligheten att jobba hemifrån eller på distans har ökat med 10 procentenheter, vilket motsvarar en ökning på 28 procent.

44 %

Män

Mäns nej-svar 2025:

Kvinnor

38 %

45 % Kvinnors nej-svar 2025:

20 ESSENS NR 4/2025

Skulle du arbeta på en arbetsplats som inte ­erbjuder möjligheten att arbeta hemifrån/ på distans?

Mäns nej-svar 2022:

35 % Kvinnors nej-svar 2022:

KÄLLA: JONAS GRAFSTRÖM/RATIO

Hur många dagar på en arbetsvecka arbetar Kvinnor Män du i snitt hemifrån/på distans?

4% 6%

5 dagar i veckan

16 % kvinnor jobbar på 20 % Fler distans 1–2 dagar i veckan.

3–4 dagar i veckan

1–2 dagar i veckan

46 % 20 % 25 %

0 dagar i veckan

56 %

Fler män jobbar på distans 3–5, samt 0, dagar i veckan.

Hur viktigt är det för dig att företaget du arbetar på erbjuder möjligheten att arbeta hemifrån/på distans?

(Kvinnliga respondenter)

Inte alls viktigt

Inte särskilt viktigt

Ganska viktigt

69 procent av kvinnorna mellan 36 och 49 år tycker möjligheten till distans­arbete är viktig eller mycket viktig. Det s ­ ammanfaller med den ålder då många har barn.

40 %

Mycket viktigt

42 %

36 %

34 %

35 % 31 %

28 %

28 %

27 %

25 %

19 % 15 % 12 %

11 %

8%

6% 18–25 år

26–35 år

36–49 år

50–65 år

NR 4/2025 ESSENS 21

S P A N I N G

Okej att bli full på julfesten?

Synen på att dricka alkohol i jobbsammanhang är under förändring. Acceptansen minskar kraftigt. Utom i en grupp.

S

TEXT: TIM ANDERSSON ILLUSTRATION: TEAM HAWAII

trippshow på äldreboende i Halland, avföring i damtoa­ lettens handfat hos Stock­ holmspolisen och ”kast med kortväxt person” bland fot­ bollslaget Chelseas spelare – exemplen på urspårade jobbfester är många och kuriösa.

Och kanske snart ett minne blott, åtmins­ tone i Sverige. En studie från IQ visar nämli­ gen att acceptansen för alkohol på arbetsplat­ sen sjunker. År 2010 ansåg 37 procent att det var okej att bli berusad på en firmafest – tio år senare var siffran nere i 28 procent.

Magnus Nyqvist, expert på skadligt bruk på företagshälsan Feelgood, känner igen den bilden.

– Många arbetsgivare har blivit mer restrik­ tiva med vad de bekostar och serverar, och vissa har infört nolltolerans – de bjuder aldrig längre på alkohol i jobbrelaterade samman­ hang.

Så vad beror den här förändrade attityden på? En del av den kan antagligen knytas till den yngre generationen, vars alkoholkonsum­ 22 ESSENS NR 4/2025

tion minskat stadigt under hela 2000-talet.

Och trenden tycks hålla i sig. Enligt CAN:s (Centralförbundet för alkohol- och narkotika­ upplysning) mätningar uppger i dag bara tre av tio killar och fyra av tio tjejer i årskurs nio att de druckit alkohol det senaste året, vilket är historiskt låga nivåer.

– Det är väl troligt att de här unga perso­ nerna påverkar kulturen när de kommer in på arbetsplatsen och ifrågasätter normerna: ”Varför ska vi dricka alkohol varje gång vi träffas för en aktivitet?”

En annan förklaring kan vara en ökad med­ vetenhet om rusdryckernas baksidor. Av alla

som arbetar har så många som 17–18 procent ett riskbruk av alkohol och 12–14 procent ett skadligt bruk där alkoholen får tydliga negativa följder. 3–4 procent har ett beroende, ofta med en sjukdomsdiagnos, enligt Magnus Nyqvist.

KONSEKVENSERNA ÄR TYDLIGA. Inte bara för individen, utan även för arbetsplatsen. Man brukar räkna med att 3–4 procent av den totala lönekostnaden försvinner på grund av alkoholrelaterade problem. Det kan handla om allt från ökad sjukfrånvaro till försämrad kapacitet och konflikter på jobbet.

En tredje förklaring till den sjunkande toleransen skulle kunna vara en profession­ alisering av vissa branscher. Det menar Kristina Sundqvist, legitimerad psykolog och psykologi­forskare vid Stockholms universitet.

– På vissa håll har man ju haft uppenbara problem med alkohol och höga nivåer av riskkonsumenter, som i bygg- och restaurang­ branschen. Där har man varit tvungen att ta ett ansvar för skador, varumärket och säker­ heten.

Om individers alkoholkonsumtion påver­ kar arbetslivet tycks också det omvända vara sant: jobbet och de normer som råder där har inflytande över medarbetarnas vanor även utanför kontoret. Det framgår av en ny studie av bland andra Kristina Sundqvist, där en medborgarpanel berättat om sina alkoholva­ nor.

– Vi såg att ju oftare arbetsgivaren bjöd på alkohol, desto mer ansåg medarbetarna att de kunde dricka utan att det medförde någon risk. På arbetsplatser med en mer restriktiv alkoholkultur satte de i stället en lägre gräns för vad som kändes okej, säger hon.

NR 4/2025 ESSENS 23

S P A N I N G

Studien är en indikator på något som också annan forskning bekräftat: att arbetsplatsen är en central arena för förebyggande insatser.

Så hur ska arbetsgivare och kollegor hantera den informationen? Magnus Nyqvist lyfter särskilt fram vikten av det förebyggande arbetet. En viktig grund är en tydlig policy och dokument kring alko­ holbruket.

– Man ska också se till att få med den här frågan i det systema­ tiska arbetsmiljöar­ betet och ha den som utgångspunkt när man bedömer risker, följer upp och vidtar åtgärder.

– En sådan var närhet mellan medarbetare och närmaste chef. En annan var god infor­ mation och kommunikation kring arbetsmiljö och normer.

Magnus Nyqvist lyfter ytterligare en viktig aspekt för att komma till rätta med alkohol­ relaterade problem på arbetsplatsen: utbild­ ning.

– Cheferna behöver lära sig att identifiera tidiga signaler hos medarbetare, och veta hur de ska agera.

Kanske skulle de också behöva lite skolning i rusdryck­ ernas faror. Enligt en stor undersökning som CAN har gjort för Sys­ tembolagets räkning utgör cheferna näm­ ligen den yrkesgrupp som dricker mest av alla, med vd:arna i topp. En relativt stor andel av dem har dessutom symptom på alkohol­ beroende.

Sammanfattningsvis pekar mycket på att alkoholkulturen i arbetslivet kommer att fort­ sätta förändras i restriktiv riktning. Men för att på allvar komma till rätta med destruktivt drickande krävs proaktiva organisationer.

– Små insatser i tid kan ge stora vinster, både för individen och arbetsgivaren, säger Magnus Nyqvist på Feelgood. ●

»Cheferna ­ behöver lära sig att identifiera ­tidiga signaler hos medarbetare.«

ATT DET SYSTEMATISKA arbetsmiljöarbe­ tet har en viktig roll att spela bekräftas av en annan studie av Kristina Sundqvist, där hon har undersökt organisatoriska faktorer som kan bidra till en minskning av ande­ len anställda med skadligt bruk. Bland de ­organisationer som varit framgångsrika i ­frågan fann hon vissa gemensamma näm­ nare.

24 ESSENS NR 4/2025

P A N E L

Kristina Hammar 40 år, logoped på habiliterings­ mottagning, Malmö

Per Konrad 59 år, nationell planerare på ­Trafikverket, Kristianstad

– DET ÄR KLART ATT alkohol

– PÅ MOTTAGNINGEN ÄR det noll-

– DET ÄR ABSOLUT nolltolerans

förekommer som en del av umgänget när vi är på APT. Det är ett sätt att förenas i gemenskap, koppla av och kunna prata lite ohämmat. Alkoholen hjälper säkert till att ta bort spärrarna som finns där. Däremot är det sällan något fylleslag och arbetsgivaren står aldrig för alkoholen.

Själv är jag mer eller mindre nykterist sedan ett par år tillbaka för att jag fått en sjukdom vars symtom förvärras om jag dricker alkohol. Jag känner inte av några krav från kollegorna på att dricka. Ingen ifrågasätter oss som av olika anledningar tackar nej, men visst kan jag ­förstå att det kan bli svårt om man har alkoholproblem i botten.

tolerans och det är ingenting som någon ifrågasätter. Det händer aldrig att vi har en after work på mottagningen. Däremot har vi egna after work-tillfällen som vi bjuder in varandra till. Då är det städat. Det finns ingen hets vare sig kring vad någon dricker eller hur mycket. Ingen brukar stå på bordet, vad jag vet. Vi jobbar med människor och det kan finnas patienter som kommer till oss som har en beroendeproblematik, så det är klart att vi behöver ha lite insikt kring levnadsvanor.

Samtidigt hade det varit kul om det arrangerades fler fester. Jag kan tycka att det låter väldigt roligt när man hör om andra som har lite lattjo lajban på sina julfester.

när det gäller alkohol på arbetstid. På avdelningsträffar på kvällstid har man möjlighet att själv bekosta ett glas vin. Trafikverket är väldigt restriktivt.

Jag tror många tycker att vi är skittråkiga, men det är skönt med tydliga ramar. Statens pengar ska inte gå till fel grejer.

Jag började arbeta här 1984 och då var det en annan jargong.

Man hade en offentlig avtackning med tårta när cheferna var där, men vissa såg kanske mer fram emot när cheferna skulle gå hem... För länge sedan hade jag en kollega som drack för mycket.

Då kände man sig som en skurk när man anmälde problemet, men han fick hjälp och jag tror att han uppskattade det.

Johan Blixth 44 år, ledningscentraloperatör på Kustbevakningen, Göteborg

TEXT: KARIN PERSSON

Hur är synen på alkohol på din arbetsplats?

NR 4/2025 ESSENS 25

M Ö T E T

Med blick för

YRKE: OPTIKER

Magnus Lagerin är optikern med ett tydligt uppdrag: att bidra till ett värdigare liv. Han gör hembesök till äldre som har svårt att ta sig ut och hjälper socialt utsatta som inte har råd att prioritera synen.

26 ESSENS NR 4/2025

Fattigpensionären Pär är en av dem som får hjälp av Magnus Lagerin denna dag.

utsatta TEXT: THERESE JOHANSSON FOTO: JONAS GRATZER

NR 4/2025 ESSENS 27

M Ö T E T

B

ärbara instrument av ­allehanda slag, provglas och ett myller av bågar i olika former och färger packas in i bilen. Magnus Lagerin driver företaget Hemoptik, där han åker hem till personer som har svårt att ta sig ut till en synundersökning, som kanske sitter i rullstol, är sängliggande på grund av ­sjukdom eller lider av social fobi. Även Kriminalvården står på kundlistan.

Senast var han på Hällby i Eskilstuna, en anstalt med säkerhetsklass 1, där han utförde synundersökningar på intagna.

– Det tog fyra måna­ der för min säkerhets­ klassificering att bli klar. Det är Säpo som gör bakgrundskontrol­ lerna. En väldigt speciell kund, helt klart.

– Jag vill använda min kompetens till att göra livet lite lättare för människor som lever på samhällets botten. Det är värt hur mycket som helst.

Med 35 års erfarenhet av optikeryrket har han testat på det mesta. Arbetat som säljare hos leverantör, på inslipningsverkstad hos grossist och i butik.

I dag delar han sin tid mellan att jobba som optikerkonsult på ögonklinik och sin egen verksamhet.

Det är inte ovanligt att Magnus Lagerin kör 20 mil per dag när han reser kors och tvärs hem till kunder runt om i Stockholm. Eller på långresor till folk i andra städer som inte kan få hjälp på annat sätt. Magnus är deras sista räddning.

En superhjälte, men i svarta bågar i stället för mask och mantel.

– Jag försöker hjälpa alla som hör av sig.

Att kunna göra skillnad i folks liv genom att få dem att se bättre är min största drivkraft. För mig är det en ganska liten insats i förhållande till resultatet: Ett värdigare liv för dem jag har förmånen att hjälpa.

»För mig är det en ganska liten i­ nsats i förhållande till resultatet: ett ­värdigare liv.«

Magnus Lagerin

JUST I DAG STYR han sin portabla optikermottagning till Ny ­Gemenskap i centrala Stockholm – en ideell förening som erbjuder stöd och hjälp till socialt utsatta människor. För mellan hem­ besöken och fängelserna jobbar han ideellt med att förse hemlösa och andra behövande med nya ­glasögon. Ett uppdrag han brinner starkt för.

MAGNUS LAGERIN ● Gör: Optiker. ● Ålder: 58 år. ● Bor: Stockholm.

28 ESSENS NR 4/2025

● Gör på fritiden: Umgås med familjen och tränar inför Vasaloppet.

IDÉN TILL ATT STARTA eget föddes efter att han hjälpt sin mamma med en synundersökning.

Hon bodde på ett äldreboende och hade råkat ha sönder sina glasögon, så han åkte dit med

En superhjälte i svarta bågar – optikern Magnus Lagerin ser till att personer som inte har råd med glasögon kan få det gratis.

NR 4/2025 ESSENS 29

M Ö T E T

EN DAG PÅ JOBBET 05.30 Ut med hunden, min franska bulldogg Bertil.

08.00 All utrustning packas in i bilen. Bärbara instrument som autorefraktor (mäter synfelet automatiskt), tryckmätare för att mäta trycket i ögonen, mikroskop för att se på hornhinnan och linsen i ögat samt ögonbottenkamera för att ta bild på näthinnan i bakre delen av ögat. Har även med mig cirka hundra bågar att prova på kunderna.

08.30 Dagens första hembesök är i Nacka på ett äldreboende.

10.00 Andra besöket för dagen blir i Sköndal på Johannesgården. Hjälper en rullstolsburen man med synundersökning och nya glasögon.

30 ESSENS NR 4/2025

11.30 Passar på att besöka en man i Enskede som har hört av sig och önskar få sina glasögon justerade.

12.00 Matlåda i bilen.

Jag passar på att äta när tid finns, andra dagar kan lunchen bli vid tvåtiden.

13.00 Privatboende på Lidingö. Remiss till ögonläkare, ny styrka på kontakt­linser och glas ska bytas i två par glasögon.

15.00 Kvar på Lidingö.

Besök på ett äldreboende där jag träffar en 87-årig dam som önskar kunna läsa och se bättre på tv.

16.30 Hemma. ­Sammanställning av dagens kunder och beställning av glas till deras glasögon.

sin portabla utrustning, kollade synen på henne och provade ut en ny båge. Men det visade sig att fler på boendet behövde hans hjälp.

– Enligt personalen var det många som gått utan glasögon eller med felaktig styrka i flera år. Jag pratade med chefen på äldreboendet och erbjöd min hjälp, och han blev eld och lågor – han hade försökt få dit en optiker tidigare men det var svårt att få loss folk från butikerna. Det blev startskottet på min nya bana.

Vad blir konsekvenserna om man inte får hjälp med synen?

– Att man får ett väldigt tråkigt liv. Att inte se ordentligt kan leda till att man inte kan läsa tidningen, inte titta på tv, inte vara med i gemenskapen på samma sätt. Det finns ju också risker, som fall­olyckor, att man får i sig dålig mat – ”Är det mögel på mackan? Ingen aning”. Att se dåligt begränsar livet väldigt mycket.

fattigpensionärer eller papperslösa migranter och har inte en spänn över. Glasögon är i det sammanhanget en extrem lyxvara.

När Magnus Lagerin är på Ny Gemenskap jobbar han helt ideellt.

Undersökning, bågar och glas kostar inget för den som beställer, kostnaden står han för. Via ett sam­ arbete med en grossist beställer han glas, och med hjälp av organisatio­ ner och privatpersoner samlar han in begag­ nade bågar i bra skick.

– Jag väljer bort betalt jobb för det här, men jag får så mycket tillbaka. Det är så jäkla kul – folk är otroligt glada och tacksamma att få den här hjälpen. Inte som vanliga kunder i butik. Tror aldrig jag fått så många kramar som här.

»Tror aldrig jag fått så många kramar som här.«

I KORSKYRKANS lokaler i centrala Stockholm är frukosten i full gång. Mackor, yoghurt, croissanter och kaffe dukas fram av volontä­ rerna på Ny Gemenskap.

Just denna dag är det gratis synundersök­ ning och utprovning av glasögon till de som behöver. Ungefär en gång i månaden finns Magnus Lagerin på plats och listan med namn på den lilla papperslappen i hans hand är lång. Han är poppis – att gå till optikern är dyrt och det ges inga subventioner från staten.

– Hit kommer människor som har det tufft, vissa är hemlösa och bor på gatan eller i tält i skogen, andra kämpar med missbruk, är

EN AV DEM SOM skrivit upp sig på listan är

Pär, som efter ett sjukdomsfall föll ihop i lägenheten och slog i skallen. När han vak­ nade upp på sjukhuset var glasögonen borta.

Det är två och en halv månad sedan.

– Det är inte ett dugg roligt att gå utan glasögon så länge, och jag har varit på vippen att gå till en optiker. Men jag är fattigpensio­ när och har ett missbruk bakom mig. Det är svårt när man inte är kreditvänlig och med mat, hyra och allting som ska betalas. När jag NR 4/2025 ESSENS 31

M Ö T E T

13 personer får hjälp denna dag.

fick höra att Magnus skulle hit i dag blev jag så glad.

Magnus Lagerin sitter ner och antecknar de mätsiffror och styrkor han fått fram från undersökningen och jämför med provglasen han tagit med sig. Nu är det dags att välja ut ett par bågar. Han förstår direkt vad Pär är ute efter. ”Jag ska prova ett par riktiga John Lennon-brillor på dig. Jätte­ balla!” Det blir en fullträff.

– Kreativ du ser ut – nu är det bara att plocka fram ­gitarren! Om två veckor är glasögonen klara, då är det bara att komma hit och hämta en påse med ditt namn på.

Det är dags att packa ihop utrustningen och bege sig ut på vägarna igen. Hembesöken väntar.

– På lördag ska jag till Avesta och träffa en 92-åring som sitter på ett äldreboende, utan möjlighet att ta sig någonstans. Det är hans dotter som kontaktat mig efter att hon kämpat med att få dit en lokal optiker, men fått nej från alla. Hon hade inget annat val än att kontakta mig, även om det blir en duktig reskost­ nad.

Drömmen är att utveckla verksamheten så att fler kan ta del av möjligheten att få hembesök från en optiker.

– Jag märker ju att den här tjänsten skulle behövas i hela landet, inte minst i glesbygd där avstånden är långa. Det är så många som sitter där ute som inte får den hjälp de skulle kunna få. Så det är mitt mål, att expandera nationellt.

Det vore väldigt roligt att kunna bidra med min expertis i ännu större omfattning. ●

»Tjänsten behövs i hela ­landet, inte minst i glesbygd där ­avstånden är långa.«

MED EN SJÄLVKLAR karisma, värme och

respekt för varje person hinner han beta av tretton kunder på listan innan förmiddags­ passet är slut. Några eftersläntrare ber om att få skriva upp sig, men det får bli nästa gång.

32 ESSENS NR 4/2025

L I S T A N

Fem nyanser av återhämtning Forskaren Lina Ejlertsson ­ser återhämtning som en arbetsuppgift i sig. Mikro-­ pauser gör oss både smartare och bättre. Här är fem tips!

Var social

T E X T: P E R C O R N E L L FOTO : G E T T Y I M AG E S

Gör något kreativt

Rör på dig Är du stillasittande – upp och hoppa. Bara att gå runt på kontoret, dansa lite, eller tömma diskmaskinen (om du jobbar hemma) kan funka. Ett kort träningspass på lunchen är också bra som återhämtning.

Varva ner Motsatsen är lika bra om du har ett fysiskt eller väldigt stressigt jobb. Sitt eller ligg ner en stund. Blunda och andas lugnt för att sänka pulsen. Testa med guidad avslappning om du tycker det fungerar.

Ut och njut Har du möjlighet, ta en kort promenad på lunchen eller på rasten. Har du ingen möjlighet att gå ut – titta ut, titta på naturbilder eller lyssna på naturljud.

Ta en kopp kaffe med en kollega. Eller en lunchpromenad med hen. Ring en kompis på rasten.

Bryt mönstret en kort stund och gör något med händerna och sinnet. Lyssna på musik, rita, lös Rubiks kub, sticka … Vad som nu passar dig.

K ÄLL A: LINA E J LERTS SO N, D I S PUTER AD FO LKHÄLSOVE TARE O C H FÖ RFAT TARE TILL ” EN ERG IREC EPTE T”

Har du inte ­möjlighet att gå ut? Det kan även hjälpa att titta på naturbilder.

S R A T

ditt fackförbund

Stela axlar eller hemmakontor i garderoben?

HAR DU GODA MÖJLIGHETER att påverka ditt arbete och var du ska utföra det? Eller har du ett jobb som kräver att du är fysiskt på plats? Våra arbetsdagar ser olika ut och vi har valt yrken som passar just vårt behov av kontakt eller tankearbete. Oavsett vilken verksamhet du jobbar i är det viktigt att du kan påverka arbetet.

Möjligheten till inflytande är en viktig källa till kreativitet och produktivitet. Att kunna påverka jobbet och arbetsvillkoren är en stark friskfaktor – själva fundamentet i en frisk och god arbetsmiljö.

Distansarbete är en bra möjlighet för många men har sina baksidor. När ­hemmet också är din arbetsplats är det inte säkert att det löser livspusslet.

Gränsdragningen mellan arbete och privatliv kan bli svår. Det är inte flex­ ibilitet om vardagen innebär smärta i axlarna, ett hemmakontor i garderoben eller ett trångt och högljutt kontor.

Arbetsgivare och chefer behöver vara lyhörda, ge tydliga mål och skapa tillit och flexibilitet. Det är nycklar till en verksamhet som mår bra i längden. Tillit är en viktig förut­ sättning för att skapa arbetsplatser där vi kan använda vår kompetens och klokskap fullt ut. Detta också på arbets­ platser där distansarbete inte är möjligt. Jag hoppas att du har ett jobb där dina kunskaper och synpunkter är viktiga och tas tillvara.

»­Att kunna ­påverka ­jobbet är en stark ­friskfaktor.«

Magnus Nordström Förbundsordförande SRAT

Jag gillar ... ... att ge och få leenden i vardagen. Att le är gratis och gör stor skillnad för alla du möter: i affären, på bussen, i korridoren och hemma.

34 ESSENS NR 4/2025

Har du frågor ?

Gå in på srat .se och hör av di g så hjälper vi till!

Lokalt fackligt engagemang är en viktig del av det fackliga arbetet.

FÖRTROENDEUPPDRAG

Stöd för ökat fackligt ­engagemang

FOTO: G E T T Y IMAG ES

SRAT förbättrar stödet till lokalfackliga. Syftet är att fler ska engagera sig och att fler arbetsplats­ organisationer bildas.

EN UTGÅNGSPUNKT för projektet är att det är viktigt för SRAT att ta tillvara medlemmars vilja att enga­ gera sig fackligt på jobbet. I projekt­ gruppen ingår Patricia Widergren, opinionsbildare, och förhandlarna Karin Thorasdotter och Tomas Björndahl.

Varför tycker du att det här ­arbetet är viktigt?

– Fackligt arbete funkar ofta bäst när det finns förtroendevalda på en arbetsplats. Det är viktigt att SRAT

har många lokala företrädare som kan driva medlemmarnas frågor och förhandla lokalt, säger Tomas Björndahl, förhandlare.

Vad hoppas du att projektet ska leda till?

– Jag vill att fler ska känna att de kommer in i en facklig gemenskap.

Ett sammanhang där alla är viktiga, stöttar varandra och bidrar på olika sätt, säger Karin Thorasdotter, förhandlare.

Projekt ”Fokus Engagemang” ska jobba fram till SRAT:s förbunds­ möte 2027. Målen är bland andra att fler ska ha tagit ett lokalfackligt uppdrag och att det ska finnas facklig verksamhet på fler arbets­ platser. ● TEXT: PATRICIA WIDEGREN

FOTO: GETTY IMAGES

SJUKSKRIVNING

De löper högst risk för ­utmattning Kvinnor drabbas i betydligt högre grad än män av långa sjukfall med utmattnings­ syndrom. Högst är risken för kvinnor i 40-årsåldern inom kommuner och regioner. Det visar statistik från Afa Försäkring. Utmattningssyndrom är den vanligaste orsaken till långvarig sjukfrånvaro inom diagnosgruppen reaktion på svår stress. ●

FORTSATT FÖRTROENDE

­ ordström N ­omvald till Sacos styrelse SRAT:s förbundsordförande Magnus Nordström fick vid Sacos kongress i november i år förnyat förtroende som ledamot i Sacos styrelse.

– Jag är väldigt tacksam för förtroendet. Jag ser fram emot att vara med och driva frågor som stärker akademikerna på hela arbetsmarknaden och lyfter de perspektiv våra medlemmar bidrar med, säger Magnus Nordström. ● NR 4/2025 ESSENS 35

S R A T

ditt fackförbund

SRAT:s experter svarar på dina frågor om arbetsmiljö, lön, ­rättigheter och anställningsvillkor.

Har du en fråga?

Mejla till kansli@srat.se

Christel Bridal förhandlare

Marie Samuels medlems­ service 36 ESSENS NR 4/2025

Alkoholproblem – förlora jobbet?

Jag har sedan många år haft problem med alkohol och har nu sökt läkarhjälp. Finns det risk för att jag blir av med mitt jobb om min arbetsgivare får reda på det?

SVAR: Vad bra att du har sökt hjälp! Alkoholism är en sjukdom. Därför har din arbetsgivare ett långt­ gående rehabiliterings­ ansvar. Rehabilitering kan ske med stöd av ­företagshälsovård eller något behandlings­ program.

Arbetsgivaren har också skyldighet att undersöka möjlighet till omplacering, om det kan underlätta för dig att klara arbetet. Du kan bara sägas upp om du inte kan utföra ditt arbete trots att din arbetsgivare har tagit sitt rehabiliterings­

ansvar. Du kan dock bli uppsagd om du missköter ditt arbete så grovt att det inte är rimligt att du behåller jobbet. Sådan misskötsel kan till exem­ pel vara att du kommer till jobbet berusad, har frånvaro utan att meddela arbetsgivaren eller att du är aggressiv på arbets­ platsen.

Lycka till med din behandling!

Christel Bridal

Kan jag bli nekad föräldraledighet?

Min arbetsgivare har nekat mig föräldraledighet och säger att jag redan har tagit ut mina tre perioder i år. Kan det stämma? Är det inte olagligt att neka föräldraledighet?

SVAR: Lagen ger dig rätt att vara föräldraledig, men det finns också begränsningar i totalt tre tidsperioder per år.

Regeln om tre tillfällen gäller bara vid planerad föräldraledighet och inte när du stannar hemma från jobbet för att ta hand om sjukt barn, VAB. Begreppet ”period” inne­ bär en tidsperiod som är konstant i omfattning och längd. I sammanhanget spelar det inte någon roll om du är föräldraledig med eller utan ersättning

B ILD ER PÅ U PPS L AG: G E T T Y IMAG ES

Svar på frågor om ditt arbetsliv

från Försäkringskassan.

Det räknas som en ny period om du ändrar på omfattningen av ledighe­ ten, till exempel att du vill gå upp från 50 procent till 75 procent. Detsamma gäller om du vill förlänga föräldraledigheten.

Det är viktigt att du tidigt är tydlig med hur länge du vill vara föräldra­ ledig och i vilken omfatt­ ning. Se till att ha en god dialog med din chef och skriv ner det ni kommer överens om. Det är viktigt att ni kommer överens om hur lång tidsperiod du ska vara föräldraledig och i vilken omfattning du vill arbeta. Så i dagsläget kan arbetsgivaren bevilja dig ytterligare ledighet, men har inte någon juridisk skyldighet.

Christel Bridal

Årsarbetstid för optiker?

Jag arbetar som optiker i en butik. Min arbetsgivare planerar års­ schemat för 2026. Vad är årsarbetstiden för 2026?

SVAR: I kollektivavtalet för optiker finns det ingen reglering om års­arbetstid.

Det finns endast en reg­ lering om veckoarbetstid och den ska vara 38,25 (38 timmar och 15 minuter) i snitt under en 12-måna­

»Arbetsgivaren kan b ­ evilja Ett måste att vara medlem? dig ytterligare ­ledighet, Behöver jag vara medmen har inte ­någon lem i Akademikernas a-kassa? ­juridisk ­skyldighet.« SVAR: Att du är medlem i

dersperiod för den som jobbar heltid. Veckoar­ betstiden får variera från en vecka till en annan med +/- 7 timmar för heltidsanställd och +/- 5 timmar för deltidsan­ ställd. Om schemat som arbetsgivaren föreslår inte verkar korrekt är det viktigt att du räknar ut hur många timmar du i snitt är schemalagd per vecka under 2026.

Christel Bridal

Akademikernas a-kassa är en förutsättning för att du ska kunna få ersättning från vår inkomstförsäk­ ring. Det går inte att vara medlem i någon annan a-kassa. Är du osäker på om du är medlem kan du kontrollera det på akade­ mikernasakassa.se där du också kan ansöka om medlemskap. På srat.se hittar du mer information om inkomstförsäkringen.

Frågor om a-kassan 08-412 33 00, frågor om inkomstförsäkringen 0770-782 050.

Marie Samuels NR 4/2025 ESSENS 37

S R A T

ditt fackförbund

NY FÖRHANDLARE

Tomas är ny förhandlare – lockades av medlemsbredden Tomas Björndahl började som förhandlare på SRAT i juni. Han lockades av bredden i medlemskåren och av att få arbeta med centrala kollektivavtal.

Vad var det som lockade dig till rollen som förhandlare?

– Jag har jobbat som förhandlare i flera år, både inom TCO och Saco.

Det som lockade mig till SRAT var bredden när det gäller yrkes- och medlemsgrupper och möjligheten att vara med och förhandla centrala kollektivavtal i avtalsrörelser.

Finns det någon särskild fråga eller typ av ärende du tycker känns extra viktigt att arbeta med?

– Det är svårt att nämna en enskild fråga eller ett enskilt ärende, eftersom alla är viktiga på sitt sätt. Att lösa tvister för medlem­ mar är alltid spännande, eftersom det kräver ett visst hantverk i dialogen med både motparten och den berörda medlemmen. Jag tycker också att avtalsförhandlingar

Tomas Björndahl är ny förhandlare på SRAT.

är viktiga, eftersom de handlar om villkor och värden som kommer många medlemmar till del.

Vad har överraskat dig mest sedan du började?

– Att bredden på medlemsgrup­ perna är större än jag trodde och att det finns fler avtalsområden där SRAT har medlemmar än jag var medveten om.

Hur har dina tidigare erfarenheter förberett dig för rollen som förhandlare?

– Jag har jobbat fackligt både som förtroendevald och anställd inom LO-, TCO- och Sacoförbund. Innan dess arbetade jag framför allt i yrken som tillhör LO-området. Det har gett mig en bred erfarenhet och en bättre förståelse för hur olika med­ lemsgrupper har det på sina arbets­ platser. Det har också gett mig en stabil grund som förhandlare, vilket jag har nytta av i kontakten med våra många olika medlemsgrupper. ● TEXT: ELIN HALLIN

Visste du att ... ... som yrkesverksam medlem i SRAT ingår en inkomstförsäkring som skyddar dig om du skulle bli arbetslös. ­Inkomst­försäkringen kompletterar a-kassan och ge dig upp till 80 procent av din a-kassegrundande lön (upp till 100 000 kr/mån) i sammanlagt 150 ersättningsdagar. Du måste ha varit medlem i SRAT i minst 12 månader.

38 ESSENS NR 4/2025

Gör din röst hörd!

Påverka din och dina kollegors arbetssituation genom att bli fackligt förtroendevald eller skyddsombud.

Vill du veta mer? Kontakta radgivning@srat.se

AVS: SRAT, Box 1419, SE-111 84 Stockholm

Upptäck allt som ingår i medlemskapet Läs mer på srat.se/formaner

Lönestatistik

Rabatt på res or och hotell

stm o k In ring k ä s r fö Foto: Unsplash / Getty Images

Billigare er biobiljett