Svenskt Fiske nr 5 2015 by Sportfiskarna

En medlemstidning från Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund 5/2015

Med ekolod på pimpelisen ABBORRTRICKS PÅ PIMPELISEN

GÖR DIN EGEN LIMKROK

METE I ISKYLA

Det finns inget dåligt väder... Sundridge Mk 8

(1.999:-)

1.699:-

(199:-)

(2.495:-)

1.995:-

Ny flytoverall med ventilerande ovandel.

Populär flytoverall som håller dig varm och torr.

BFT Predator Hat

Sundridge En-Tec 4

169:-

En rejäl vintermössa när temperaturen börjat dala.

BFT Multiscarf

Sundridge Super (3.295:-) Crossflow

2.795:-

Helventilerad premiummodell.

(99:-)

79:-

BFT Atlantic Glove

(249:-)

199:-

Varma och smidiga fiskehandskar.

Ny fräsch buff från Big Fish Tackle.

Fri frakt och retur!

När du handlar för över 500 kronor erbjuder vi alltid fri frakt och retur. SG Knitted Beanie

(119:-)

39:-

Helrätt mössa på fisketuren.

Imax Arx-20 Thermo Suit

(1.999:-)

Praktisk fiskeset med jacka och byxa.

1.149:-

Imax Arx-30 Xtreme Glove

(499:-)

Fiskevanten som gäller när det är riktigt kallt.

399:-

Hot Hands Hand Warmers

(19:-)

15:-

Förstör inte fisket med kalla händer. 2-pack.

Stockholmsvägen 49, Norrtälje | Tel. 0176-148 89 | www.dogger.se

0771-160 190 svedea.se

En bättre båtförsäkring för sportfiskare Nu lanserar Svedea tillsammans med Sportfiskarna en helt ny båtförsäkring för dig som fiskar från båt. En redan från grunden stabil båtförsäkring har blivit ännu bättre med skydd för trailer, extramotor och fiskeutrustning. Det är också fritt fram för vinterfiske. Läs mer och köp försäkringen på svedea.se/sportfiskarna och hos utvalda båthandlare. Eller ring oss på 0771-160 190 så hjälper vi dig.

INNEHÅLL

Flötestrollande gäddrömmar

Med ekolod på pimpelisen Med ny teknik på isen ökar chansen till storabborre. Följ med på pimpeltur.

Napp i bokfloden

Ovanligt många fiskeböcker har utkommit senaste året. Vi har ordnat en del medlemsrabatter för den läsintresserade.

Irländsk sländfrossa På den gröna ön ute i Atlanten bjuds på häftigt torrrflugefiske när sländorna dansar på försommaren. Svenskt Fiske var där.

5 Ledaren

24 Fiskevård & fiskeglädje

50 Mete i iskyla

Abborrtricks på pimpelisen

34 Havsfiskeboken

I huvudet på en tävlingspimplare

40 Mörrumskonferensen

60 Jan O digitaliserar sportfisket

Att göra sin egen limkrok

42 Biologen berättar

64 Ett föränderligt fiske

18 Adams

45 Fiskekrysset

68 Girls Fishing Crew

22 Från fiskens värld

46 Ungdom

utges av Sportfiskarna – Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Ansvarig utgivare Anders Karlsson Redaktör Benny Lindgren 0730 - 36 11 00 redaktion@sportfiskarna.se

Annonser Pontus Gräns 08-545 160 62 pontus@sb-media.se Annonsmanus för nummer 1/2016 skall vara oss tillhanda senast den 15/1 2016. annons@sportfiskarna.se Formgivning Knuts Conny

Mer pengar till friluftslivet

80 Storfiskregistret 86 Tävling 89 Personal 90 Fjärsingen

Dags för havsöring

Omslagsfoto: Andreas Ollinen

TS-kontrollerad upplaga 2014 var 28 300.

Utgivningsplan 2016 Februari, april, juni, september och november.

ISSN 1652-7194

Tryck V-TAB Vimmerby Svenskt Fiske välkomnar bidrag i form av artiklar och foton från läsekretsen.

Sportfiskarnas övriga kontaktuppgifter hittar du på sidan 89

Miljömärkt trycksak 341189

Ledaren Sportfiskarna levererar! Vintern är på väg, dagarna blir kortare och nu hinner man inte längre med något fiskepass efter jobbet. I ån leker öringen på nyanlagda och rensade lekbottnar och förhoppningsvis kommer rikligt med öringssmolt att vandra ut från de restaurerade sträckorna. Stigarna längs ån är röjda och nya spångar lagda. Allt är klart för den nya säsong som ska komma efter en välbehövlig vintervila. Det börjar bli dags att summera det gångna året.

längs hela Östersjökusten och på Öland och Gotland, vi har restaurerat otaliga vattendrag, rivit ut vandringshinder och kalkat försurade vatten. Vi har till och med planterat ut flodpärlmusslor. Allt i syfte att återskapa en fungerande miljö, där både fisken och fiskaren trivs. På köpet har vi berikat den biologiska mångfalden, minskat övergödningen av haven och tagit ett rejält kliv mot vattendirektivets mål om god ekologisk status i våra vatten.

Sportfisket är den nya fiskenäringen! Med två miljoner utövare och en omsättning på 5-6 miljarder kronor årligen är det fråga om en betydande näring. Lägg därtill att mycket av utövandet sker i glesbygd så inser var och en att den är extra värdefull för stora delar av vårt land. Till skillnad mot den traditionella fiskerinäringen, som nått vägs ände, är sportfiskenäringen ännu i sin linda. Potentialen är i det närmaste obegränsad – eftersom den inte tär på fiskresurserna – utan istället främjar såväl bestånd som miljö.

Det är inte bara inom fiske- och vattenvårdsarbetet vi har slagit rekord. Förenings- och ungdomsverksamheten har gått minst lika bra. Vi har tagit ut mer än 18 000 barn och ungdomar på fiske via olika aktiviteter runt om i landet och vi har utbildat hundratals lärare och skolpersonal om fiske och miljövård. Vi har genomfört fiskearrangemang, prova-på fisken och höstlovsfisken runt om i landet i en omfattning som vi tidigare inte har varit i närheten av.Vi har även lanserat och stöttat nya former av tävlingsfiske med tydligare utgångspunkt från etik och hållbarhet. Som exempel kan nämnas 08-ABBORREN och gäddfisketävlingar som gjort stor succé och attraherat nya kategorier fiskare. Mycket av detta arbete har skett lokalt, i nära samverkan med våra klubbar och distrikt.

Detta har Sportfiskarna förmedlat till politiker och beslutsfattare och sakta men säkert har budskapet börjat gå hem. Men det är en lång väg kvar innan sportfisket har motsvarande ställning i fiskeripolitiken som den traditionella fiskerinäringen – men dit ska vi nå. Vi ska också se till att fiskeförvaltningen blir mer hållbar och i högre grad inriktad mot sportfiske och fisketurism. Ett mycket viktigt steg i den riktningen har nu tagits i och med Havs- och vattenmyndighetens förslag till framtida förvaltning av lax- och havsöring. Målet är en kraftigt ökad produktion bland annat genom en beståndsvis förvaltning och ett hållbart nyttjande. Detta har Sportfiskarna drivit mycket hårt. Nu ror vi den frågan i hamn!

Utan engagerade medlemmar och sportfiskare runt om i landet hade detta inte varit möjligt! Därför är det extra glädjande, och kanske det viktigaste i allt det positiva, att vi har en fortsatt god medlemsutveckling. Med detta i ryggen ska vi planera för ett nytt och spännande verksamhetsår. Ett stort tack till alla medlemmar som stött vår verksamhet!

En av anledningarna till att sportfisket inte tär på fiskbestånden är att det är inriktat på kvalitet och upplevelser. En annan är att vi bedriver fiskevård och restaurerar vattenmiljöer. Under året har vi sannolikt slagit rekord i genomförda insatser. Vi har jobbat på alla plan, från EU-parlamentet i Bryssel ända ner till botten av minsta bäck! I politiken har det främst handlat om att driva på för en mer hållbar fiskeförvaltning, för ny vattenlagstiftning och för en miljöanpassning av vattenkraften och lantbruket. Vi har försvarat fiskets och vattenvårdens intressen i otaliga miljömål; mot nya kraftverk i exempelvis Långan, stora fiskodlingar i känsliga miljöer eller muddring i viktiga lekvikar. Vi har medverkat till inköp av laxfiskerätter utanför älvarna i Bottenviken, vi har återskapat kustnära våtmarker Anders Karlsson Generalsekreterare

ABBORRTRICKS PÅ PIMPELISEN

p s k c i r t r r o b Ab Text och foto: Pelle Klippinge

Med variation och smarta tricks på isen kan man alltid komma till tals med abborren. I värsta fall får man ”bomba” och då kan till och med storabborren vakna till.

i pulsar på den snötäckta isen och det är jobbigt. Väldigt jobbigt till och med eftersom vi har en pulka på släp fylld med alla möjliga prylar. Amanda halar upp en fin abborre ur tredje hålet. Den är inte stor, men en fin matabborre. Sedan snabbt ner med pimpeln igen och så är det igång. Abborre i alla möjliga storlekar hugger längs kanten. Vi har fullt upp en liten stund. Självklart hjälper labradorerna till. Bär runt och apporterar abborrar kors och tvärs. De som jag fångat och lagt jämte min skrylla hamnar borta hos Amanda och vice versa. Tror även Mezzi äter upp en. Konstigt nog blir det ingen respons då vi söker vidare ut mot djupbranten. Där är fisket vanligen som allra bäst men nu är det stilla varför vi snabbt retirerar in mot land igen. Det var för övrigt samma beteende förra vintern. Då var det bäst helt inne på grundvattnet, på drygt halvmetersdjup, strax intill land. Det var stundtals kanonfiske där! Abborren stöter Inne på meterdjupt vatten känner vi att abborren stöter mer än hugger varför jag pillar på några vita maggots. Inte de vanliga naturliga! Nejdå, konstgjorda moderniteter av plast impregnerade med doftmedel och kanonlätta att sätta på kroken. Det gör tydligen susen för

Amanda som precis ”bombat” upp en riddare.

bara efter en liten stund suger abborren i sig hela kroken istället för att bara puffa, tjura och tveka. Det fina med dessa maggots är att de sitter kvar mycket bättre på kroken än de naturliga. De är nämligen lika sega som godisbilar där inte ens ett par fina ”stekare” gör någon större åverkan. Bara att köra på och hala abborre efter abborre när det bär till. Vi borrar på och vid en vassrugge intill en markerad uddspets, mestadels bestående av grov blocksten, brukar det kunna bli storhugg. Jag stoppar där och efter några minuters pimplande följer ett lätt hugg på knappt två meters djup. Jag lirkar på en stund men känner inget mer, inte minsta lilla stöt en gång. Nästa hål är helt dött. Så också nästa, nästa och nästa. Lite frustrerade funderar vi på att byta

ställe helt och hållet, men jag vet samtidigt att det alltid brukar finnas abborre just här. De gillar platsen. Har ju också haft en liten känning varför det får bli lite mer lirkande istället. Det måste gå. Skiftar vertikalpimpeln mot en balansare. Det brukar kunna göra susen åtminstone när man är ute efter lite större abborre. Just balansare har den egenskapen att de väsnas lite mer än vanliga pimplar med sina kvicka rörelser och skickar därmed också lockande ljudsignaler betydligt längre. Men nästa hål ger ingenting. Inte nästkommande fem heller vilket gör att vi istället borrar mot djupare vatten. När inget hänt ner till sex meters djup vänder vi tillbaka. Jäklar så trögt det blev.

på pimpelisen Mormyskor kommer från Ryssland och kan få grov abborre att löpa amok.

Mormyska gör susen Gör upp eld och grillar korv inne på udden vilket inte minst uppskattas av hundarna. De sitter som tre ljus och väntar. Kanske vill de ha belöning för att de burit runt våra abborrar? Väl ute efter fikat monterar jag upp ett spö med en mormyska. Ryssarnas hemliga vapen i alla tider för abborre, tjuriga såväl som omöjliga. Jag letar i asken och hittar några färgglada. Väljer ut en knallgul med svarta ögon. Knyter först fast den i en tafsbit på dryga decimetern. Pillar sedan loss trekroken på vertikalpimpeln och fäster tafsen där så mormyskan plus en maggot hänger och dinglar under pimpeln. Sedan gäller det att lirka på rätt sätt och det måste göras med känsla. Lyfter mormyskan sakta någon meter upp från bottnen. Väntar cirka tio sekunder utan att göra någonting alls. Upprepar proceduren genom att sänka den till bottnen igen och vänta ytterligare några ögonblick. Inget sker varför jag skiftar teknik och släpper ner både pimpeln och mormyskan snabbt till bottnen. Lyfter sedan ekipaget så att mormyskan är dryga de-

cimetern från bottnen. Darrar och skakar snabbt och intensivt med hjälp av spöet under några sekunder. Detta trick är klassiskt och smått oslagbart och efter en stunds lirkande följer ett ettrigt hugg. Jag krokar och det blir tungt. Så där härligt tungt. Jag släpper spöet, greppar linan för hand sista biten och känner abborrens grova knyckar. Den här är fin och den vill jag absolut inte bomma. När jag väl får upp den mot hålet rycker den än hårdare samtidigt som det knastrar om linan när den skär mot hålkanten. Mellan de tvära knyckarna skymtar jag en härligt bred och randig kropp med knallröda fenor, rest ryggsegel och ett lysande vitt gap. Solklart en av vikens bättre pjäser. Till slut lyckas jag med lite tur styra upp krabaten på isen. En härlig abborre som säkert väger fina åtta hekto och som inte kunde motstå att suga i sig den lilla gula mormyskan. Den sitter fint med kroken ordentligt inbäddad i det sega köttet. Jag skär mig lite grand på vassa gällock men lyckas i alla fall pilla ut kroken.

En mormyska på pilken kan göra underverk.

ABBORRTRICKS PÅ PIMPELISEN

Grov abborre kan överraska på grunt vatten. Huggen kan vara hetsiga så använd färsk lina.

Tålamod och variation Amanda vill testa och hinner inte göra många ryck innan nästa hugg följer. Den abborren är inte fullt så stor. Knappt halvkilot och betydligt beskedligare att landa. Jag håller den i handen ett tag och ser att den är lika välmatad som de brukar vara. Grova över ryggen så det spänner i skinnet vilket ger bästa tänkbara filéer. Vi släpper ner igen och får ytterligare några abborrar ur samma hål innan bettet är över. Bara tillfälligt förstås som det ju nästan alltid är med abborre. Abborrfiske kräver en hel del tålamod. Även om de slutat hugga finns de för det mesta kvar där nere i mörkret. Drar inte iväg. Gillar liksom att ta igen sig mellan huggen. Vi slår några nya hål bara någon meter ifrån och låter mormyskan och pimpeln först stöta rejält i bottnen flera gånger. Trots att jag både är koncentrerad och beredd överraskar det plötsliga hugget ordentligt. Tyvärr får kroken inget fäste. Känner ytterligare en kraftig stöt, sedan ingenting. Skiftar snabbt över till spöet med balansare. Spänningen är på topp hela tiden och det är kanske just detta moment, när man vet att hugget är nära, som gör pimpelfisket så fyllt av spänning. Och halvvägs ner drar det till ordentligt. Efter lite givande och tagande är ännu en riktigt fin abborre på gång upp. Balansaren sitter på tvären i käften och landningen går fint. Och jag blir inte direkt överraskad då det efter en stund drar till på nytt från djupet. Detta så det knarrar i plastrullen. Först är abborren medgörlig, följer slugt med en bit upp, innan den plötsligt sticker mot bottnen i en tjurrusning. Typiskt för riktigt grov abborre. De skenar iväg. Det är tveklöst dagens största och ställer till en hel del bekymmer i vanlig ordning vid landningen. Det är en bredrandig gammelabborre som jag bedömer till kilot. Rena drömfångsten från isen.

Effektivt att ”bomba” Vissa dagar kan det gå troll i pimplandet och är inte abborren på humör hjälper inga tricks i världen. Speciellt markant kan det vara i samband med kraftiga väderomslag. Då är det heldött och ingen ute på isen fattar någonting. Varken teknik eller slugaste bete hjälper. Inte ens mormyska. Så är det bara. Men det finns ändå alltid smart strategi eller teknik att testa. Det som brukar ge bäst utdelning för mig i alla fall är att antingen ta fram balansare eller tackla upp med en pytteliten mormyska under den vanliga pimpeln. Ganska enkla tricks således. Speciellt gillar jag den metod där man först släpper ner pimpeln med fart ända till bottnen som en mindre bomb. Där skakar man lite så pimpeln rör upp bottenslam och annat. Sedan gäller det att lyfta några decimeter. Abborren, som är nyfiken av sig, följer gärna med och tar just i detta skede. Händer inget så darra och skaka lite på prylarna eller gör som de gamla pimpelrävarna gjorde förr. De knackade pimpelspöet mot isskopan eller varppinnen. Det får ungefär samma effekt. Eller så är det kanske kombinationen av rörelse och ljud som lockar. Hur som helst ett enkelt trick jag använt under många år. Har man sedan äkta eller konstgjord maggot, mask eller något annat på kroken som abborren gillar, ökar chanserna rejält. Då kan

fisket slå till med besked och ett tips här är att ta vara på tillfället på bästa vis. Var snabb med att drilla och få ner pimpeln igen för att hålla aktiviteten på topp. Och framför allt, korta upp linan för varje landad abborre och lura successivt upp stimmet mot hålet. Det om något triggar och väcker jaktlust och med lite flax har man snart hela stimmet synligt alldeles under hålkanten. Men ta det piano när en grov abborre ska upp genom hålet. Jag har egentligen bommat alltför många fina abborrar för att tipsa hur man gör och har lärt mig konsten den hårda vägen. Biter det på en brednackad kilofisk så kommer alltid ett kritiskt moment vid hålkanten där det dessvärre lätt blir förlust. Speciellt om man kör med liten borrdiameter. Min rekommendation är att först leda in abborren försiktigt. Styra in skallen i hålet och med lite tur simmar den sedan nära nog upp av sig själv. I alla fall en bit. Fastnar den i hålet greppa om möjligt direkt i underkäken och dra för kung och fosterland. Då kommer den nära nog som en champagnekork med lite flax. Kuriosa Abborren är perfekt att äta på vintern och jag vill i sammanhanget gärna travestera välkände dansken ”Storm P”. Abborre är bäst ”hvergang”.

Genom att släppa ner pimpeln med fart ända till bottnen kan man aktivera trög abborre. Vid botten skakar man lite så pimpeln rör upp bottenslam och annat. När du lyfter kommer hugget.

Få till pimplandet • • • • • • • • • • • • • • •

Komplettera med jiggbalansare och momyska. Aptera mormyska även på vertikalpirk. Plastmaggot med doftpreparat fungerar fint. ”Bomba” bottnen, lyft och darra. Balansare hörs långt och lockar. Skifta pimpeltyp och teknik emellanåt. Korta linan två dm efter varje abborre i samma hål. Hittar man ”dagens djup” fortsätt på samma. Korta avståndet mellan hålen vid fångst. Trekrok i storlek 10 krokar bra. Använd rejäl borr, gärna 120 mm eller grövre. Drilla försiktigt vid hålet. Isdubbar och flytoverall. Fiska inte ensam på isen. Rekord - 3,150 kg, Hällers Myr, Bohuslän 1985

MED EKOLOD PÅ PIMPELISEN

MED EKOLOD PÅ

Hur lyckas man i jakten på storabborren? Ett sätt kan vara att använda modern teknik. Jan Olsson har börjat använda ekolod. Genast ökade kunskapen om vad som händer under ytan. Och fångsten ökade. Här ger Jan sina bästa tips i frågan.

PIMPELISEN Text och foto: Jan Olsson

agen före julafton förra året fick min fiskeintuition sig en rejäl törn. Min fru och jag går flera dagar i veckan när det är läge på fågelpromenad runt vår lokala sjö. När vi närmar oss sjön är jag rätt säker på att den innersta viken nog har lagt sig, till och med bergsäker, men att resten av sjön som oftast denna tid inte har is. Jag blev rejält förvånad när det blev helt uppenbart att hela sjön lagt sig. Nattliga minusgrader och nästan obefintlig vind hade gjort sitt bästa för en gångs skull. Några enstaka små vita fläckar av snö syntes på den annars helt blanka kärnisen och lovade att isen skulle bygga ytterligare under natten utan ett förödande skyddande snötäcke som det alltid annars brukar vara. Den första isen Abborrfiske på den absolut första isen är magiskt, något jag drömmer om redan i september, något jag praktiserat sedan jag var under 20. Om isen lägger sig tidigt på säsongen är fisken fortfarande betydligt piggare än längre fram på vintern. Vattenmassorna har ännu

inte blivit genomkylda och sjöns ekosystem med allt från husmaskar till stora gäddor har inte gått ner på total sparlåga. Det är med andra ord läge för storabborre. Att söka kunskap De första åren under tidigt 1990-tal när jag och mina tre andra abborrfrälsta kompisar jagade de stora vackra rödfenade kräftätarna och de pelagiskt simmande mörtätarna med orangea fenor hade vi ”span” på de som vi visste fick fisk, stor sådan. De var inte många och alla var i våra ögon gamla gubbar, vilket betydde 40 plus Några pratade ibland med oss, svarade oftast ganska enstavigt och kort och sa absolut inte allt… långtifrån det… Man kan säga att det var klent med hårda fakta, men riktigt gott om rykten. Exempelvis ryktet om gamle ”Masen” som varit på ICA med två smällfulla kassar och vägt in nio abborrar som tillsammans vägt hela fjorton kilo. Vår kontakt på ICA, som ville vara anonym, svor på att det var sant. En annan av gubbarna hade stått på en annan affär, likblek i ansiktet, och viskat

En ”mörtätare” föll för en balansare i färgen papegoj, hela hugget såg vi på ekolodet.

Idag finns det specialanpassade transportabla ekolod med isgivare att köpa i handeln.

om en fisketur han tidigare aldrig varit med om. En fantastisk abborre på 1,7 kilo var beviset, men bitterheten över en ännu större som helt enkelt inte gått att få upp ur hålet var lika stor eller större än glädjen över den stora han ändå lyckades få upp. Vi fick det aldrig helt bekräftat, men en annan av legenderna vid namn ”Busschauffören” tog en på 1,5 och en på prick två kilo i samma hål i den lilla viken jag nämnde i inledningen; den som alltid la sig först och där man kunde vara säker på att man kunde få vad vi fortfarande kallar en ”första isen feting”. Nya pirkar och linor Med tiden lyckades även vi i vårt fiske. Vi bytte ut våra stora Bergmanpirkar mot flotta välsimmande balanspirkar från Finland och abborren fanns på fler platser i sjön än dem som hemliga gubbarna besökte. Vi hittade våra egna fläckar som faktiskt år efter år levererade stor fisk och vi har kanske insett att idag är det vi som är de där gubbarna, de som smyger med sina fångster och ibland säger A men inte B. De senaste åren har jakten på de riktigt stora abborrarna förfinats. Vi har förutom pirkar också bytt ut våra gamla monofillinor till stumma linor såsom Nanofil eller vinteranpassade flätlinor med cirka en meter fluorcarbontafs. Allt för att få absolut bäst kontakt med pirken och för att känna minsta pill. Den här utrustningen ställer dock lite högre krav på fis-

karen när de stora hugger. Abborrens kraftiga knyckar i kombination med stum lina gör att dem stora ibland måste ”lirkas” upp till hålet, annars är det lätt att kroken tappar fäste. Den kräver varsamhet och lite vana och sätter verkligen nerverna på spänn. Ekolodet gör entré Ytterligare ett steg i utvecklingen av detta fiske är introduktionen av ekolod från isen. Något som för mig både gjort fisket mer intressant och efter en tid också resulterat i nya kunskaper och fler fiskar. Jag har alltid sagt att ekolod inte fångar fisk, däremot ger lodet dig information som du sedan själv i praktisk handling måste omvandla för att fånga fler eller större fiskar. Just nu sprider sig användandet av ekolod bland oss abborrjägare som en löpeld. Mycket på grund av skickliga killar som exempelvis Kristian Keskitalo som generöst delat med sig av sin kunskap. Under mina första trevande försök med ekolodsfisket avände jag mig av ett av mina båtlod, med extra batteripack och en båtgivare monterad på ett skaft från en När abborren dyker upp på skärmen syns fiskarna mycket tydligt, ofta många i taget.

Att stå upp när du pimplar gör att du har möjlighet att snabbt och enklare kan höja eller sänka pirken och justera vilket djup du fiskar på.

Det finns enklare modeller av ekolod som du kan koppla till din telefon, smidigt och lätt att transportera på isen. Ove Fredriksson är en av de som tagit vinteranvändandet av ekolod till sig och lyckas nästan alltid.

krokat fisk, men det kan vara ett extra moment under drillningen som stör. Jag ger mig inte in på diskussioner om frekvenser och annat, det får ekolodsnördarna hålla på med. Du behöver i alla fall inte lägga ut någon förmögenhet på detta förutom att du tjänar på att ha en riktig isgivare. Jan O med en av de eftertraktade stora svåra vinterabborrarna som hittas enklare med ett ekolod.

gammal golvmopp. Inte så snyggt kanske, men visst funkade det. Så småningom har jag skaffat mig ett riktigt bärbart lod som jag kompletterat med en riktig isgivare. Fördelen med en givare är att den ”ser från alla håll”. Använder du en vanlig givare måste du hela tiden se till att den pekar rätt, annars ser du varken fisk eller din pirk på lodet. Den modellen jag valt har dessutom en slags justerbar ”kork” på kabeln som gör att du bara slänger i givaren i hålet du fiskar från. Alternativt borrar du ett hål precis ovanför ditt fiskehål så är den inte i vägen. Det funkar rätt bra att snabbt dra upp isgivaren när du

Fisketeknik Så, nu till lite praktiskt fiske. Med ekolodet framför dig, rätt inställt, är det inga problem att se din pirk. Du har järnkoll på vilket djup du presenterar ditt bete på och du kan självklart i realtid följa vad som händer under ytan. Det är här du verkligen kan utveckla dig själv som storabborrjägare kunskapsmässigt. På min hemmasjö har vi identifierat ett antal platser som vi vet håller stor fisk. Under perioder med låg aktivitet så faller man ju ofta för frestelsen att byta plats. Något som är extra tydligt när man fiskar med duktiga tävlingspimplare som är vana att sitta max fem minuter i varje hål för att sedan jaga vidare. Det här är verkligen ett generalfel när det gäller storabborre. Lodet har gång på gång bekräftat att de stora nästan alltid finns på våra hotspots. Dom jagar bara inte aktivt. Pre-

TIPS FÖR STORABBORREN - Första och sista isen är alltid bäst sett över hela vinterperioden. - Högtryck och lite snö på isen är perfekta förhållanden för abborre. - Sök fisken på 5-10 metersbottnar. Gärna stora flak, även om botten verkar cementerad så finns ofta mörtstim pelagiskt på dessa platser under vintern. - Är det en kräftsjö så dras ofta abborren till steniga partier mellan 4-10 meters djup. Här kan du hitta de riktigt stora ”kräftätarna” ibland ännu grundare. - Fiska gärna med balanspirk. Färg och storlek är av mindre betydelse.

cis som under vertikalfiske efter gös så händer det varje gång utan undantag att du ser stora abborrar både rusa mot pirken och ibland närma sig sakta, men i båda fallen utan att hugga. Fisken finns där, så håll ut! Vinterabborren har framförallt under de kallaste månaderna riktigt korta huggperioder. Om du då borrar runt som en tävlingsfiskare istället för att vänta ut fisken, minskar du dina chanser till en stor fisk radikalt. Vi sitter alltså kvar, personligen är det sällan jag borrar mer än tre hål under en hel dags pimpelfiske. Lodet ger dig också information om hur betesfisken beter sig. Är den bottennära, finns den i mellanvattnet eller nära isen. Min erfarenhet är att abborren nästan alltid kommer underifrån när den attackerar ett stim med betesfisk. Därför placerar jag alltid min pirk kanske en meter under det djup jag sett betesfisk på för att bli abborrens första val när den bestämmer sig för att äta. Om Glöm inte säkerhetsutrustningen, kastlina och dubbar och flera uppsättningar lodet är mer eller mindre tomt på betesfisk, vilket inträfspön och pirkar. far emellanåt, brukar jag aktivt fiska över hela vattenvolymen. Jag börjar alltid ett par meter under isen, förlänger kanske en meter och fortsätter så tills jag får bottenkontakt och börjar sedan om. Lodet ger också ”klassisk” information såsom vilken botten du har, stenigt eller mjukt. Du får lättare att hitta enskilda formationer och branter som kan dra till sig fisk eller är bra tillhåll för exempelvis kräftor; abborrens turboföda nummer ett. Egentligen samma info som du letar vid båtfiske. Känslan när du tillslut får skärmen fullt av streck med jagande abborre som simmar ikapp för att ta din pirk är faktiskt bland det mest adrenalinframkallande som finns. Så, utveckla dig själv som abborrfiskare, fånga mer fisk och skaffa dig ett ekolod till vinterfisket. Du kommer aldrig att ångra dig.

- Använd krok i storlek 8-10, inte mindre, färg spelar mindre roll: rött och vitt funkar alltid. - Använd alltid en länk på 2-4 cm mellan kroken och vertikal- eller balanspirken. På så sätt minskar du antal fisk som bänder sig loss. Mindre hävstångskraft från pirken helt enkelt. - Växla mellan att sitta och stå. När du står upp har du större möjlighet att få pirken att sväva i spannet mellan hålet och så långt du kan lyfta spöet över huvudet. Växla mellan att stöta pirken i botten till att hålla spöet så högt du kan. Ibland triggar detta fisken. (Ståtekniken) - För bästa kontakt med pirken på lite större djup använd flätlina, gärna med coatad yta, eller Nanofil. Jag använder båda, men har fastnat för vit Nanofil 0,19. - Använd fluorocarbontafs på crka en meter 0,25-0,30. Storabborren är absolut inte tafsskygg. - Se till att du har en så kallad isgivare till ditt ekolod. - Om det går att manuellt justera djupet på ditt lod så gör det. Du får alltid tydligare bild av aktiviteten under vattnet då, än om du låter lodet ställa in sig via autofunktion. - Prova dig fram vilken känslighet du behöver ha. Du har ställt in lodet bra om du tydligt kan se din pirk på skärmen även när du gör lockryck. - Använd alltid isdubbar och ha med dig kastlina. Själv har jag alltid flytoverall eller flytjacka.

I H U V U D E T PÅ E N TÄV L I N G S P I M P L A R E

I huvudet på en tävlingspimplare Text: Martin Södergårds Foto: Martin och Erik Södergårds

När höstmörkret smyger sig på och temperaturen faller mot noll börjar tävlingspimplaren förbereda sig inför ännu en säsong. Men vem är egentligen denne envetne, effektive och outtröttlige utövare? Och vad rör sig i dennes huvud före, under och efter tävlingarna? Med Marin Söndergårds hjälp reder vi ut frågeställningarna och för dig som vill utvecklas i ditt tävlingsfiske får du ytterligare några insikter och knep.

impelfiske i tävlingsform anses av många oinsatta vara en företeelse som i stor utsträckning baseras på ren och skär tur. Vem har inte hört historien om den till synes slumpvis utvalde utövare som vann tävlingen på grund av att hen lyckades borra ett hål precis där fisken samlats. I vissa enskilda fall kan detta scenario säkert vara en korrekt beskrivning av verkligheten och jag tror också att just turfaktorns faktiska existens är en viktig orsak till att tusentals människor årligen ger sig ut på våra isar för att tävla. Men om du däremot tar dig tid att granska pimpelsporten i detalj kommer du snart inse det faktum att tursegrar är sällsynta företeelser och att tävlingsformen har tillräckligt många kvalitetskriterier för att kallas för en komplex idrottslig utövning. I sammanhanget krävs det de facto såväl fysisk och psykisk prestationsförmåga kombinerat med erfarenhet, tekniskt kunnande och ett fullgott ma-

terial. Det krävs vidare kunskap om olika sorters fiskemetoder och en förmåga att effektiv kunna bedöma och besluta hur, och med vilket material, som man bör ta sig an den sjö man tävlar på för dagen. Lägg därtill bedömningar om yttre faktorer som vädrets påverkan på fisken samt hur de andra tävlande agerar under tävlingen i förhållande till dig själv, så har du tävlingspimpel i ett nötskal. Tävlingsresultat bygger inte på tur Min grundläggande tes är att återkommande framgångar inom tävlingspimpel, likt vilken annan idrottslig utövning som helst, inte handlar om tur. Vi drar några idrottsliga paralleller för att ytterligare underbygga mitt resonemang. Längdskidåkaren Gunde Svan beskrev under tidigt 1990-tal i sin bok Var går gränsen? hur han uppnådde sin fantastiska karriär med elva mästerskapsguld och 30

En vältränad fiskare i god kondition hinner fort ut till pimpelhålen när startskottet knallar.

världscupsegrar och formeln var egentligen väldigt simpel. Gunde hävdade att han aldrig lämnade någonting åt slumpen, vare sig det gällde taktik, träning eller analyser. På senare tid har också den svenske psykologiprofessorn Anders Ericsson presenterat studier som visat att 10 000 övningstimmar övervinner medfödd talang (slump). Med andra ord, har man en målsättning att bli bra på en idrottslig utövning, oavsett om det gäller längdskidor eller tävlingspimpel, så kan utövaren nå långt om denne arbetar målmedvetet för att minimera slumpfaktorns roll. Vad bör du då rent konkret fokusera på för att bli en framgångsrik tävlingspimplare? Jag ser fyra områden som jag själv, efter drygt 20 år i branschen, anser är basala i sammanhanget.

Taktik och analys Att ha en väl genomtänkt taktik före och under tävlingen, samt ett fullgott analysarbete efteråt, är en förutsättning för att skapa trygghet och självförtroende i sitt tävlande. Taktiken före handlar om att skapa en plan som ger dig så goda förutsättningar som möjligt att lyckas. Planen kan grunda sig i studier av en djupkarta eller iakttagelser som du själv, alternativt någon annan, har gjort vid tidigare besök vid det aktuella tävlingsvattnet. Det kan även handla om att du försöker lista ut hur andra deltagare kommer att agera under tävlingen och hur du rent strategiskt bör agera gentemot detta.

I H U V U D E T PÅ E N TÄV L I N G S P I M P L A R E

MARTIN SÖDERGÅRDS Ålder: 31 år Bor: Sveg, Härjedalen Yrke: Utvecklingsstrateg Om fiske: Fiskat i princip allt som går, men anser att inget går upp mot en solig vårdag på isen. Har tävlingsfiskat i över 20 år. Meriter i pimpel: Nationellt och nordiskt Lag-guld, fyra individuella SM-medaljer samt ett antal segrar i några av landets mest prestigefyllda tävlingar. Kuriosa: Driver webbsidan www.pimpelsport.se tillsammans med kusinen Erik Södergårds.

När man hittat ett givande hål gäller det att smyga upp fisken för att inte locka till sig andra fiskare.

Taktiken under tävlingen kan gälla att bedöma om du hittat tillräckligt bra fiske för att ligga i topp eller om du bör söka dig vidare. Det kan även handla om eller när du bör övergå från ett snabbt vertikalpirksfiske till ett mer anpassat ”trög-fiske” med tafs- eller mormyska. Analysen efter tävlingen bör fokusera på vad som fungerade bra och mindre bra gällande taktik och material? Var fick andra fisk och vad fiskade dem med? Ett bra efteranalysarbete ger dig ett försprång gentemot andra inför nästa tävling på samma vatten. Material och teknik Att ha ett konkurrenskraftigt material som du förvaltar väl är många gånger avgörande för tävlingsresultatet. Titta på hur andra använder sitt material och försök därefter träna in en teknik som känns smidig, effektiv och inte alltför yvig. Kom ihåg att det inte alltid är den som drar fisk snabbast som får mest fisk, det kan istället tillfalla den som har bra flyt när den drar fisk alternativt den som kan smyga upp fisk så att andra inte ser detta och skyndar dit för att dela på fiskbeståndet.

Ibland måste man söka över stora områden för att hitta den vinnande hålen.

Fysik och tempo Abborren, det svenska tävlingsfiskets fisk nummer ett, blir generellt mindre rörligt när vattentemperaturen och syrehalten i sjöarna sjunker under vintertid. Detta innebär att tävlingsfiskaren allt som oftast får finna sig i att söka aktivt för att hitta fisken. Att då ha förmågan att kunna röra sig över stora isytor effektivt, likväl som att kunna hålla ett högt tempo i fisket under tävlingen, är en bra egenskap för en tävlingspimplare. Tänk på att motionera regelbundet under hela året så att du har möjlighet att genomföra tävlingarna på det sätt du önskar. Nyfikenhet och glädje Att tävla i pimpel är svårt och alla deltagare misslyckas emellanåt oavsett hur pålästa och förberedda dem är. Vad som dock är grundläggande, för att hela tiden utvecklas, är att du ändå kan känna en glädje och utveckling i detta. Lika viktigt är det att alltid vara nyfiken på det som kan utveckla ditt fiske. Summa summarum, har du roligt och dessutom är nyfiken på att utvecklas har du också förutsättningar att nå fina resultat. Vill du ha fler tips och råd, gå in på www.pimpelsport.se där några av landets ledande tävlingsfiskare skriver om sina upplevelser och erfarenheter.

Att göra sin egen limkrok Text: Erik Södergårds Foto:Camilla Dahlin

Jag har tävlat i pimpel i över 20 år och har alltid köpt mina trekrokar, fram till och med för ungefär fyra år sedan då en fiskekompis i Umeå visade mig hur enkelt det är och hur snabbt det går att göra sina egna trekrokar. Sedan dess gör jag alla mina trekrokar själv med fördelen att kunna få krokarna precis som jag vill ha dem. Här visas hur enkelt det är att göra en trekrok som kan ge mycket abborre för alla som pimplar. Kroken som beskrivs är en populär kombination av blåglitter, rosa chenille och en grön huggpunkt. Material - Flugbindningstråd, chenille (gärna av mindre storlek) - Tvåkomponentslim (snabbhärdande) - Glitter(blått) - Färgpulver(lysgrön) - En krok

Börja med att fästa tråden vid en av skänklarna, nära krokskaftet.

Blanda tvåkomponentslimmet med glittret/färgpulvret för att sedan placera på kroken.

Bind fast änden chenille vid skänkeln.

Rotera kroken under härdningstiden så att ni får en jämn och fin kula av limmet. Blanda färgpulver(gärna självlysande) som placeras vid en av skänklarna som en huggpunkt.

Vira chenille runt krokskaftet enligt bilden för att sedan fästa änden vid skänkeln igen.

Här är slutresultatet, en krok med rosa chenille, blåglitter och en lysgrön huggpunkt, som fungerar bra i de flesta vatten.

ADAMS

Få flugmönster omnämns lika ofta som den amerikanska torrflugan Adams. På andra sidan Atlanten finns den i varje sportfiskebutik och även här i Sverige finns den att köpa på många ställen. Text och foto: Johan Klingberg

istorien om hur denna populära torrfluga en gång utvecklades går delvis isär. Men i den vedertagna versionen börjar historien om Adams 1922 i det lilla samhället Mayflower i den amerikanska delstaten Michigan. Intill Mayflower finns två bra flugfiskeströmmar, Boardman river och Swainston river, som båda på den tiden besöktes flitigt av flugfiskare från hela landet. Tillsammans med sin hustru drev Leonard Hallaway ett litet hotell, där han träffade många intressanta och kunniga flugfiskare. Hallaway, som hade stor kännedom om fisket i sina hemmavatten, både guidade och band flugor till sina gäster. Charles F. Adams och sonen Lon B. Adams är båda på besök för att fiska i Boardman river. För att de båda gästerna ska få ett så bra fiske som möjligt binder Hallaway en imitation av en av de sländor som kläcker i ån. Den grå flugan med de vattrade vingarna gör succé och när Charles F. Adams efter den lyckade fisketuren frågar Hallaway om flugans namn, föreslår Hallaway själv att den ska kallas Adams. Därefter har Adams med åren blivit ett av Nordamerikas populäraste torrflugemönster som i dag används av fiskare över hela landet. Adams ursprungsversion binds med stjärtspröt av guldfasantippets. Men under 1930-talet när mönstret upptäcktes av flugfiskare från Catskill så bytte de ut det urspungliga stjärtmaterialet

till tupphackelfibrer för att den bättre skulle flyta i de snabbare strömpartierna. Adams har under sin nära hundraåriga historia utvecklats till ett stort antal varianter, men fortfarande finns de ursprungliga färgingredienserna kvar. Jag har själv fiskat med flera av dem, men har särskilt fastnat för den traditionella fronthacklade versionen samt en senare version som binds med fallskärmshackel. Fastän att Adams imiterar dagsländor som inte finns här i Sverige så fungerar den ändå fantastiskt väl. Dessutom kan den genom sin färgkombination av svart, vitt, brunt och grått även imitera en nattslända. I det här numret av Svenskt Fiske vill jag visa hur den ursprungliga versionen binds, men med en stjärt gjord av tupphackel. Jag gillar den skarpt och kan konstatera att den under perioder är den enda fluga som behövs i asken. Men tänk på att torrflugor som binds med ett tätt fronthackel av tupp, i första hand är avsedda att fiskas med i hårt strömmande vatten. Tupphackelfibrerna gör så att flugan står högt och balanserar väl, även på en oregelbunden vattenspegel. Däremot är en sådan fluga, i mitt tycke, inte alls lämpad att använda i stilla- eller lugnflytande strömpartier. En fluga bunden av ett tätlindat fronthackel roterar nämligen när den kastas med. När jag däremot fiskar i en turbulent ström är kasten betydligt kortare, annars riskerar flugan att dragga. I en

I många rutinerade flugfiskares askar finns Adams representerade i flera storlekar och varianter.

sådan ström stör heller inte tafsspetsens grovlek, som den kan göra på en stillsam vattenspegel. Genom de få luftkasten och den grövre tafsspetsen, 0,18- 0,20 mm, roterar inte flugan på samma vis. Dessutom gör den grövre tafsspetsen genom sin styvhet det enklare att styra flugan över strömmens blankfläckar. Så här binder du en Adams Vingarna görs av två grizzlyfärgade tupphackelspetsar, stående snett uppåt. Välj ut två ganska breda spetsar, annars blir vingarna för små och syns knappast. Vinglängden gör jag motsvarande ¾ krokskaft, då både syns de väl och efterliknar ett par insektsvingar på ett bra sätt. Dra ut hackelfibrerna nedanför den kommande vingen och klipp av dem. Den korta stubben längs hackelstammen underlättar infästning, vingarna vrider sig inte. Placera vingarna med framsidorna mot varandra och spetsarna i exakt samma höjd. Håll i vingarna så att rotändarna hamnar på var sin sida av krokskaftet, några millimeter bakom krokögat. Linda två lösa trådvarv, snett bakåt över båda rotändar så att de

Flugor med vertikallindat fronthackel är i mitt tycke främst avsedda att fiskas med i snabba strömavsnitt.

fixeras mot krokskaftet. Reglera vinghöjden genom att dra i de båda rotändarna samtidigt. Linda sedan tråden i några åttavarv runt och emellan vingarna, sedan några varv framför dem så att de ställer sig rakt upp. När vingarna står rätt positionerade, alltså snett utåtriktade ifrån varandra, så fästs rotändarna med ytterligare några trådvarv innan de klipps bort. Stjärten görs alltså med blandade tupphackelfibrer i färgerna grizzly och rödbrunt. För att fibrernas spetsar ska lägga sig jämnt så brukar jag först välja ut två fjädrar med lika långa hackelfibrer. Därefter placerar jag hackelfjädrarna över varandra, åt samma håll. För att enklare se fiberlängden drar jag försiktigt fibrerna nedåt, mot mittstammens rotända, så att de ställer sig rakt ut från mittstammarna. Stjärten gör jag lika lång som krokskaftet, möjligen någon millimeter kortare. Klipp av de tilltänkta stjärtfibrerna längs fjädermittstammen och lägg sedan ihop dem till en liten jämn pensel. Håll stjärtspröten längs krokskaftets ovansida och fäst dem ordentligt med bindtråd längs hela krokskaftet.

ADAMS

Täck krokskaftet med bindtråd, avsluta några millimeter bakom krokögat. Preparera vingarna och fäst dem med framsidorna mot varandra och med rotändarna på var sin sida av krokskaftet.

Välj sedan ut två tupphackel, ett rödbrunt och ett grizzlyfärgat. Viktigt är att hacklen har lika långa hackelfibrer, annars ser det konstigt ut. Fäst in de båda hacklen någon millimeter bakom krokögat. Kroppen görs ursprungligen av grått garn, men i dag finns flera bra syntetiska dubbingsorter med rätt färgnyans. Exempelvis har Flyrite en färg som heter Adams. Föredrar du naturhår så fungerar den grå nyansen som finns i harens underull bra eller varför inte bisamråtta. Linda dubbingen och bygg upp en kropp över 2/3 av krokskaftet. Resten, den främre tredjedelen, ska täckas av hackel och vingar. Linda först det grizzlyfärgade hacklet 4-5 varv till där kroppen börjar. Fäst det med bindtråden och linda sedan det bruna hacklet lika många varv. När båda hacklen sitter på plats lindas bindtråden igenom hacklet några varv fram till krokögat. Gör en avslutande whipfinish-knut och klipp av de resterande hackelspetsarna bakom hacklet. Lacka gärna huvudet med klarlack, flugan blir då både hållbarare och snyggare.

Fäst stjärtspröten längs hela krokskaftet, fram till vingens infästningspunkt.

Linda fram bindtråden så att den hänger framför vingen. Preparera ett grizzly- och ett brunt hackel. Fäst dem tillsammans någon millimeter bakom krokögat, så som bilden visar.

Adams är en allmän insektslik fluga som gillas av öringen under hela torrflugesäsongen.

Linda bak bindtråden mot krokböjen. Dubba tråden lagom mycket och bygg upp en svagt taperad kropp över 2/3 av krokskaftet.

Linda fram bindtråden igenom hacklet och linda sedan ett litet huvud bakom krokögat.

Gör en whipfinish-knut, klipp av de resterande hackelspetsar och lacka huvudet.

Linda det grizzlyfärgade hacklet 4-5 varv och fäst det framför kroppen.

Linda det bruna hacklet ett helt varv framför det grizzlyfärgade. Sedan vidare förbi vingen 4-5 varv. Fäst det sedan framför kroppen.

Adams

Krok: Stl.12-18 , torrflugekrok . Tråd: 8/0, svar t. Stjärt: Tuppha ckel, brunt och grizzly. Kropp: Bisamrå tta, blågrå. Vingar: Tuppha ckelspetsar, gr izzly. Hackel: Tuppha ckel, brunt och grizzly.

AKTUELLT FRÅN

fiskens värld

200 000 KRONOR

ATT SÖKA FÖR

FISKEVÅRD Sportfiskarna delar ut 200 000 kronor ur Sportfiskarnas Fiskevårdsfond. Syftet är att stödja projekt och insatser som långsiktigt gynnar sportfisket och fiskevården. Sportfiskemässan är en av fondens sponsorer och ansökan ska vara inne senast 1 mars. Pengar ur fiskevårdsfonden kan sökas av sportfiskeklubbar och distrikt anslutna till Sportfiskarna. Under de senaste åren har cirka 200 000 kronor delats ut till fiskevårdsinsatser runt om i landet. – Det läggs ner ett enormt arbete inom den ideella fiskevården. Men ibland räcker det inte med ideellt engagemang utan det krävs också pengar till exempelvis material, redskap och resor, säger generalsekreterare Anders Karlsson från Sportfiskarna. Bland sponsorerna till fonden märks bland annat Sportfiskemässan som satsar en del av varje inträdesavgift. Bidragen ur Fiskevårdsfonden har främst använts till praktiska fiskevårdsinsatser som till exempel biotopvård i vattendrag och längs kusten samt bygge av fiskvägar. Bidrag har även lämnats till märkningsförsök, inventeringar, utbildning och information. – Vi hoppas på många bra projekt. Ansökan behöver inte vara komplicerad och Sportfiskarna hjälper gärna till med tips och råd, säger Anders Karlsson. Ansökan för 2016 ska vara inlämnad senast 1 mars Information om fonden och ansökan finns på www.sportfiskarna.se under Miljö. Frågor besvaras av Per Göran Jönsson: pergoran.jonsson@sportfiskarna.se , 040-787 21 Anders Karlsson: anders.karlsson@sportfiskarna.se, 040-685 87 31. Skicka ansökan till: Per Göran via mejl eller till Sportfiskarnas Fiskevårdsfond Ö. Kattarpsvägen PL 564 212 91 Malmö

Om laxbestånden ökar kommer fler och fiskar. Foto: Lars Munk.

SPORTFISKARE SPENDERAR HALV MILJARD PÅ LAXFISKE SPORTFISKARE SPENDERAR Jordbruksverket: Sportfiskare spenderar minst 330 miljoner kronor per år på fiske efter lax i hav och älv, visar beräkningar från Jordbruksverket. Men troligen rör det sig om betydligt större summor, kanske över en halv miljard kronor per år. Beräkningarna är bland annat gjorda utifrån vad som är känt om fiskekortsförsäljningen och sedan har utrustning, boende, resor, mat med mera räknats in. Siffrorna presenterades på ett seminarium i Mörrum om laxens potential för tillväxt i Sverige. Men trots att sportfiskarna redan spenderar stora summor på sin hobby finns det goda möjligheter att utveckla fisketurismen efter lax ytterligare. – Vi kan konstatera att det finns ett direkt samband mellan antalet laxar i älven och fiskekortsförsäljningen. Därför måste Sverige fortsätta jobba aktivt och målinriktat med att förbättra tillgången på lax och tillgängligheten till laxfiske, säger Daniel Melin fritidsfiskesamordnare på Jordbruksverket. Intresset för att fiska lax är stort i världen. Det kan man se på fisketurismen i till exempel Norges och Skottlands laxälvar. I Sverige är laxfisketurismen inte lika utvecklad. Här finns alltså en utvecklingspotential av betydande samhällsekonomiskt värde. Idag finns det bättre möjligheter än på länge att förverkliga den potentialen. Jordbruksverket har sedan tidigare i uppdrag att främja utvecklingen av fritidsfiske och fisketurism. Nyligen har Havs- och vattenmyndigheten fått i uppdrag av regeringen att, efter samråd med Jordbruksverket, presentera förslag på hur förvaltningen av lax och öring kan bidra till ett utvecklat fritidsfiske och fisketurismverksamhet. – Låt oss förädla värdet av vår laxresurs i älvar och hav genom ökat fritidsfiske och fisketurism. Rätt förvaltat, paketerat och marknadsfört skulle laxfisket kunna ge ordentligt klirr i kassan i våra glesbygdskommuner och skapa goda förutsättningar för en levande och attraktiv landsbygd, avslutar Daniel Melin.

MILJÖKRIMINALITET Norska Bergens Tidene rapporterar att norska tullen beslagtagit ett större parti laxflugor gjorda med material från fridlyst fågel, i detta fall djungeltupp. Försändelsen kom från Kenya via Dubai. Polisen betraktar införselförsöket som miljökriminalitet.

FISHSPY Nu kan du utveckla ditt mete med ett flöte med inbyggd kamera. Det är ett brittiskt företag som erbjuder lösningen och du kan följa vad som händer under ytan på din surfplatta eller mobil. Pris cirka 3 300 kronor. Läs mer på fishspy.com.

R•E•D•A•K•T•Ö•R•E•N•S R•A•D•E•R

Bra framtid för lax och havsöring? I pressläggningsögonblicket kom ett glädjande besked från Havs- och vattenmyndigheten (HaV). Kanske en julklapp till fiskevården? I en rapport till regeringen, som HaV gjort tillsammans med Jordbruksverket och Sveriges Lantbruksuniversitet samt berörda länsstyrelser och kompletterat med dialogmöten för brukare, redovisas hur de svenska lax- och havsöringsbestånden kan öka kraftigt. I korthet menar HaV att med rätt åtgärder och satsningar kan återvandringen av lax och öring till våra älvar och vattendrag öka kraftigt på bara tio år. För att nå dit krävs en förvaltning som är bättre anpassad till varje bestånd. HaV vill ha mer lax och öring i svenska vatten och menar att det är viktigt för ekosystemen i våra hav och vattendrag samt för landsbygdens utveckling. Man vill också få tillbaks lax och öring i de vattendrag där det förr fanns bestånd, men där de försvunnit på grund av exempelvis vattenkraftsutbyggnad. På sikt bör utsättningen av lax och öring fasas ut till förmån för andra åtgärder som återskapar naturlig reproduktion, sägs det i rapporten. Denna ståndpunkt kommer säkert att bli föremål för diskussion.

Idag är målet att varje enskilt vattendrag ska producera minst 75 procent av den maximala produktionen av laxungar. Detta vill HaV höja till 80 procent och det skall uppnås senast år 2025. Naturligtvis ett steg i rätt riktning, men det är fortfarande svårt att förstå varför inte målet ska vara hundra procent av maximal smoltproduktion. Positivt i rapporten är att särskilda åtgärdsprogram ska upprättas för de vattendrag där produktionsmålen inte nås. Sammantaget pekar rapporten på en framtida förvaltning som baseras på hur beståndet ser ut i respektive älv och inte på centrala bestämmelser som kan skjuta fel. Det är positivt att idéerna om lokal förvaltning slagit rot i svensk förvaltningsfilosofi av lax- och havsöringsbestånd. Det finns ju omkring 40 unika laxbestånd i hela landet. Det finns också omkring 800 bestånd av havsöring. Varje bestånd måste naturligtvis vårdas och beskattas utifrån sina förutsättningar. Samtidigt är det rimligt att staten fortsatt svarar för exempelvis fisketider och regleringar av kustfisket samt tillskjuter de resurser som krävs för att utveckla en modern förvaltning av fiskbestånden, anser Svenskt Fiske. HaV är i alla fall värt ett stort tack för en ambitiös framtidsplanering i denna fråga.

Nu ska det vara vinter, fast man kan inte vara säker i klimatförändringens tider. Vi planerade i alla fall för vinter när vi gjorde detta nummer. Därför finner du flera intressanta artiklar om pimpelfiske på olika sätt: det traditionella pimpelfisket och tävlingsfisket, pimpel med ekolod och pimpel med mormyska. Vi får hoppas på att isen kommer till hela landet. Vi bjuder också på flugfiske från Irland, något man kan drömma om när isen varken bär eller brister. Som vanligt bjuder vi på många läsvärda artiklar. Ha en god fiskejul. Vi återkommer efter nyår.

Vi syns vid fronten

Benny Lindgren redaktör

F I S K E VÅ R D & F I S K E G L Ä D J E

SKARPT LÄGE I VATTENKRAFTSFRÅGAN Torkel Blomqvist ersätter sedan i augusti den föräldralediga Christina Lindhagen i hennes tjänst som EU-samordnare och blir Sportfiskarnas förbundsjurist. Ända sedan uppväxten i Robertsfors har han ett stort fiskeintresse. Han har tidigare praktiserat på Sportfiskarna med att bland annat göra en undersökning av länsstyrelsernas tillsyn av vattenverksamheter och skriva om en miljöanpassning av vattenkraften. Svenskt Fiske ställde några frågor till Torkel om juridik och vattenkraften. Varför är juridik viktigt för sportfisket?

Vi har idag mycket problem med till exempel förstörda lekbottnar för gädda och abborre genom muddring eller utdikning, samt förstörda vandrings- och fortplantningsmöjligheter för bland annat havsöring och lax genom uppdämning av våra rinnande vatten. Enligt mig handlar det i mångt och mycket om vår lagstiftning och om hur myndigheter och domstolar väljer att tolka lagstiftningen. Det är därför nödvändigt att dels påverka hur myndigheterna använder nuvarande lagstiftning genom processer och andra juridiska påtryckningsmedel idag, dels påverka politikerna för en bättre lagstiftning imorgon. Därför är juridik viktigt för sportfisket. Det har kommit flera domslut under året, bland annat om fiskodling, där verksamheter fått tillstånd trots att de kommer att påverka vattenmiljön negativt: ska inte svenska domstolar följa EU:s vattendirektiv som anger att ett vattens status inte får försämras?

Vi kan tycka, och tycker också ofta att domstolarna dömer fel. Men juridik handlar inte om hur saker är utan hur det bör tolkas. Min tolkning av flera av dessa domar är att domstolarna i mångt och mycket fortfarande är färgade av äldre vattenlagstiftning där ingen eller väldigt liten hänsyn gavs till liv i vatten.Vi på Sportfiskarna står därför i bräschen för att styra domstolarna och politikerna i rätt riktning, mot en syn på lagstiftningen som erkänner värdet av bra fiskebestånd och friska vatten. Jämtkraft har vunnit två gånger i domstolarna om att bygga ett nytt kraftverk i en skyddad älvsträcka som ska vara undantagen från vattenkraft. Varför funkar inte lagstiftningen?

Stora utmaningar väntar: går det att miljöanpassa vattenkraften? Foto: Bengt Olsson

Som Jämtkraft tydligt sagt ingår det inte i deras verksamhetsplan att bry sig om fisk eller annat liv i vatten. Med den utgångspunkten är det inte konstigt att de söker alla möjligheter lagstiftningen kan erbjuda för att fortsätta exploatera och utöka exploateringen av våra vattendrag, skyddade eller ej. I dagens lagstiftning finns en möjlighet att bygga ett vattenkraftverk i en skyddad älvsträcka om man kan visa på obetydlig miljöpåverkan. Att domstolarna i fallet Långforsen kom fram till att en reparation och utbyggnad av vattenkraftverket endast innebar obetydlig miljöpåverkan beror enligt mig på en felaktig tolkning av EU-rätten och avsikterna med nuvarande miljölagstiftning. Finns det något vattendrag som du brinner särskilt för?

Det är och kommer alltid vara något speciellt med det hemmavatten där man fiskat sedan barnsben och kastat bort otaliga drag i sol och regn. Mitt hemmavatten är Rickleån. Jag får nog därför säga att jag brinner lite extra för just det fiskevattnet som tyvärr har ett av Östersjöns svagaste vildlaxbestånd. En miljöanpassning av Skellefteå Krafts anläggningar i Rickleån är därför nödvändig.

OFÖRÄNDRAD LAXKVOT 2016 EU:s ministerråd beslutade att fångstkvoten för lax i Östersjön ska vara oförändrad nästa år. Det innebär tyvärr att kvoten fortfarande är högre än vad forskarna rekommenderar som en maximal hållbar nivå. – Det är oerhört viktigt för besöksnäringen och den regionala utvecklingen i älvdalarna att den positiva trenden för vildlaxen fortsätter. Fiskekvoterna måste minskas ytterligare enligt forskarnas råd, kommenterar Anders Karlsson Sportfiskarnas generalsekreterare. Illustration: Thommy Gustavsson

L ÄS MER NYHETER PÅ SPORTFISKARNA .SE

KAPTENENS LOGGBOK:

SIV JANSSON OM EM I FLUGFISKE Sportfiskarnas fiskeprofil Siv Jansson är en rutinerad kapten för det svenska damlandslaget i flugfiske som nyligen deltog på EM i flugfiske i Trentino i Italien. De svenska tjejerna vann grannkampen mot systrarna från Norge och presterade även goda individuella resultat, väl i nivå med många manliga tävlande. Svenskt Fiske bad Siv berätta om EM-tävlingen och flugfiske i allmänhet. Vad skiljde fisket i Italien från svenska förhållanden?

– Nymffisket krävde längre tafsar än vad vi normalt brukar använda. Sjöfisket skedde från land, vilket ställde höga krav på långa kast. När EM arrangerades i Sverige fiskade vi från båt i sjön. Det var otroligt grunt vatten så vi blev tvungen att fiska på ställen där vi normalt inte skulle ha fiskat. Sist men inte minst så var det en helt fantastiskt natur. Vilka var de viktigaste erfarenheterna ni fick på EM i Trentino?

– Precis som vid allt annat fiske blir man vid varje tillfälle en erfarenhet rikare. Det är svårt att peka ut något specifikt, men den goda lagandan betyder mycket. För varje tävling man medverkar i blir man även lite säkrare. Hur kan man få fler tjejer att prova att tävla i flugfiske?

– Det är en svår fråga, de tjejer som håller på med tävlingsfisket ångrar att de inte började tidigare, eftersom de har så trevligt på tävlingarna. Jag tror att det är viktigt att förmedla att man inte behöver vara ”proffs” för att delta i flugfisketävlingar. Man lär sig och utvecklas under resans gång. I det norska laget är det exempelvis med en tjej som ”bara” flugfiskat i två år. Vilka är dina tre bästa tips för att bli en bättre flugfiskare?

– Kastträna. Lär dig läsa vattnet. Lär dig fiskens beteende.

Utematlagning på schemat. Foto: Sabine Lind

MER FRILUFTSLIV I SKOLAN! Sportfiskarna deltar i ett samarbetsprojekt med Naturskyddsföreningen och Naturskoleföreningen för att öka kunskaperna om friluftsliv och utepedagogik hos landets pedagoger. Tio fortbildningar har i år hållits på olika orter där totalt omkring 400 pedagoger deltagit. En fortsättning är planerad för 2016.

SPORTFISKARNA SKÖTER UTSÄTTNING AV LAX I VÄTTERN Sportfiskarna tar nu över som huvudman för utsättningarna av lax i Vättern. Länsstyrelserna som tidigare skött hela hanteringen kommer att fortsätta att vara med i processen i en mer renodlad myndighetsroll. Sedan 40 år tillbaka sker kontinuerliga utsättningar av lax i Vättern med syfte att kompensera fisket för bortfallet av en nedströmslekande öringsstam som slogs ut i början av 1900-talet till följd av utbyggnaden av vattenkraften i Motala ström. 2223/10 skedde årets utsättning av 17 000 laxungar i Vättern. Siv Jansson laddar för nya flugfisketävlingar. Foto: Leif Jansson

F I S K E VÅ R D & F I S K E G L Ä D J E

VANDRINGSHINDER REVS UT I ÅNGABÄCKEN Sportfiskarna åtgärdade under sommaren ett vandringshinder i Ångabäcken cirka 15 kilometer norr om Nyköping. En raserad fördämning till en mindre damm plockades bort och ersattes med natursten som skapade en forsande sträcka, passerbar för fisk. Till våren kan kustlevande abborre och gädda vandra upp och leka ovan det tidigare hindret.

Fiskevårdsnätverket i Göteborg: Rivning av vandringshinder i Muskån. Foto: Tobias Fränstam.

Aktuell fiskevård:

SPORTFISKARNA RIVER VANDRINGSHINDER = SANT! Under året har förbundet åtgärdat mängder av vandringshinder via våra biologer på regionkontoren och genom våra anslutna klubbars fiskevårdsarbete. Några exempel på åtgärdade vattendrag i år är Restebäcken, Solbergsån, Straneå, Ångabäcken, Insjöbäcken, Sävaån, Vitsån, Robbjänsån och Gothemsån.

Fiskevårdsnätverket i Göteborg:

KROGABÄCKEN -samråd med byggbolag

Ett byggprojekt vid Krogabäcken ändrade, tack vare Fiskevårdsnätverkets inspel, den planerade utformningen av en ny väg. Genom detaljerade beskrivningar av hur en kantzon skall utformas, hur man trösklar en fallhöjd med natursten och hur lekplatser utformas, blev bygget både billigare och enklare. Sten och grus har nu lagts ut som kompensation för att bäcken blev mer övertäckt av trummor. – Det var ett svårt projekt, men vi fick trots allt ett hyggligt resultat för havsöringen, kommenterar David Håkansson från Fiskevårdsnätverket Göteborg.

ÅREKÄRRSBÄCKEN

– RIVNING AV 65-ÅRIGT VANDRINGSHINDER Ett definitivt vandringshinder i form av en betongmur sen 1950-talet revs nyligen i Årekärrsbäcken. Nu återfår öringen ytterligare fyra kilometer vattendrag för lek och uppväxt. Fiskvårdsnätverket har på denna sträcka nu använt ett bidrag på 35 000 kronor från Fiskevårdsfonden för biotopvård i form av främst av sten och grus.

Aktuell fiskevård:

MER ÖRING I

SÅGSJÖBÄCKEN! På uppdrag av Nacka kommun genomförde Sportfiskarna biotopvård i Sågsjöbäcken under september. Totalt lades cirka tio ton sten ut längs en cirka 50 meter lång sträcka nedströms Sågsjön. Befintliga leknackar förbättrades och nya lek- och uppväxtplatser skapades. Tidigare har åtgärder för att skapa fri vandringsväg och biotopvård för öring i mynningsområdet genomförts. Med fri passage har öringen återvänt och under fjolårets konstaterades gott om lekfisk på flera platser.

Öringen har nu återfått en fin leksträcka nedströms Sågsjön. Foto: Rickard Gustafsson.

Innan årets biotopvård gjordes ett standardiserat elfiske för kommande uppföljning. God förekomst av årsungar konstaterades vilket visar att öringsleken i fjol gett resultat.

FÖLJ OSS PÅ INSTAGRAM OCH FACEBOOK

L ÄS MER NYHETER PÅ SPORTFISKARNA .SE Aktuell fiskevård:

FRIA VANDRINGSVÄGAR TILL

SKREVTRÄSKET Nu kan gäddorna åter ta sig upp och leka i sjön med fantasieggande namnet. Åtgärden kan få stor betydelse för det lokala gäddbeståndet på kusten runt Gräsö. För cirka 40 år sedan vandrade stora mängder lekgädda från havet och upp till sjön som ligger på utsidan av norra Gräsö i Uppsala län. Men med tiden har det lilla vattendraget vuxit igen och de på senare år har ingen fisk kunnat vandra i bäcken. Genom ett sammarbetsprojekt har Upplandsstiftelsen, Sportfiskarna och WWF under hösten åtgärdat problemet och fisk kan åter simma de 700 metrarna upp till den fem hektar stora sjön. – Problemet med igenväxta små vattendrag är stort, men ofta är det enkelt och relativt billigt att åtgärda dem. Parallellt med anläggningen av de så kallade gäddfabrikerna är detta ett viktigt arbete. Hittills har vi öppnat upp fria vandringvägar till ungefär 350 hektar kustnära lekområden längs ostkusten, berättar Sportfiskarnas projektledare Micael Söderman.

Fiskevårdsnätverket i Göteborg fixar mer öring. Foto: Lars Vallin.

Fiskevårdsnätverket i Göteborg:

MER ÅTGÄRDER 2015 I våras planterades omkring 400 klibbalar och 100 plantor av hassel, rönn och sälg. Den lilla men havsöringsförande bäcken Kvarnebäcken på Hisingen har fått en väggtrumma trösklad. Nu kan fisk vandra ytterligare cirka fem kilometer. Grus och sten har också lagts ut i en del mindre bäckar. Fiskevårdsnätverket följer även upp åtgärderna med elfisken.

Här grävs bäcken upp för gäddornas lekvandring. Foto: Micael Söderman

LAXÅRET 2015 – ETT MELLANÅR ökat i mindre älvar som Lögdeälv. Vad som håller tillbaka utvecklingen i merparten av våra älvar är fortfaranda ohållbart höga fångster i yrkesfisket och vattenkraftsanläggningar utan fungerande fisketrappor och smoltavledare, kommenterar Glenn Douglas, Sportfiskarnas laxexpert.

Mindre med lax i Torne älv i år. Foto: Jesper Larsson

Det blev både starka uppgångar och tillbakagångar i de olika Östersjöälvarna. Detta visar tydligt att det är olika älvar med olika förutsättningar och olika laxbestånd. Det visar även på behovet av att få slut på allt blandbeståndsfiske och på att införa en älvspecifik förvaltning. – Vi kan se att flera skogsälvar har haft bättre återkomster av fisk och bättre fångster och det har även

Glädjande är att myndigheterna nu börjar inse att nuvarande regleringssystem är för trubbigt. Sportfiskarna hoppas att regeringsuppdraget för framtidens lax- och öringfiske kommer att mynna ut i ett införande av älvspecifik förvaltning. Då kan sportfiskets värde som regionalutvecklare väga betydligt tyngre än hur många kilo matfisk en älv kan producera. – Vi måste tillsammans med myndigheter, fiskevattenägare och sportfiskare fortsätta med konkreta insatser om alla vilda laxbestånd ska kunna öka. På många sätt kan 2016 då blir ett avgörande år för framtidens laxfiske och för en regional utveckling i älvdalarna, avslutar Glenn Douglas.

Isabella Lövin ser rovfiskprojektet som ett viktigt och hållbart projekt. Foto: Sportfiskarna

SPORTFISKARNA MED PÅ KUSTMILJÖDAG I KALMAR Sportfiskarna deltog i september på en kustmiljödag anordnad av Kalmar kommun. Allmänheten var välkommen att ta del av olika presentationer på temat blå tillväxt, klimatåtgärder, hållbarhet och kretslopp. Biståndsminister Isabella Lövin höll ett uppskattat föredrag om hållbarhet, där hon bland annat berättade om FN:s nya utvecklingsmål, som antogs i september, där mål nr 14 är att ”Bevara och nyttja haven och marina resurser på hållbart vis. Sportfiskarna representerades av biologen Olof Engstedt som berättade om rovfiskprojektet.

F I S K E VÅ R D & F I S K E G L Ä D J E

Sportfiskarna Region Väst

Sportfiskedag på

Båtmässan i Göteborg 7/2 Även 2016 arrangerar Båtmässan i samarbete med Sportfiskarna och Fiskejournalen en temadag för sportfiske. Scenprogrammet denna söndag bjuder på en rad tunga fiskeprofiler som Martin Falklind, Joel Abrahamsson, Johan Klingberg samt Sportfiskarnas gäddexpert Tobias Fränstam och havsfiskeexpert Markus Lundgren. Utöver detta finns Sportfiskarna på plats vid scenen hela dagen. Passa på att prata med oss om sportfiske, gäddfabriker, västerhavsfrågor, fiskevård, havsöring, ungdomsfrågor eller något annat du undrar över. Du kan även handla böcker eller Ge fan i våra vatten-produkter. Mer info kommer på: www.sportfiskarna.se

Kung Carl XVI Gustaf tackar alla närvarande för sina bidrag till vildlaxen. Foto: Clas Göran Carlsson

LAXGALA GAV ÖVER TRE MILJONER TILL LAXEN! Insamlingsgalan ”En kväll för laxen” på Berns 21 september gav ett guldregn över Östersjölaxen på drygt tre miljoner kronor. Överskottet kommer nu att gå till olika åtgärder för vildlaxen via Stiftelsen för Östersjölaxen.

SUCCÉ FÖR KLASSDRAGET! I oktober genomfördes den 400:e Klassdragsaktiviteten för året. Detta innebär att uppemot 10 000 skolbarn i år har fiskat genom förbundets och våra klubbars insatser– en både historisk och fantastisk siffra. Aldrig tidigare har Sportfiskarna tagit ut fler barn på fiske genom projektet. Dessutom är vi den organisation i Sverige som gör den allra mest omfattande och konkreta insatsen för att berika friluftslivet i svensk skola – ett viktigt och välkommet tillskott. Målsättningen är att kunna få möjligheten att utveckla projektet ytterligare under 2016.

Tiotusentals barn har fått fiska och lära sig om fiskar. Foto: Sebastian Streith

Fiskevårdsnätverket i Göteborg:

OSBÄCKEN, KONSTRUKTIVT SAMRÅD

GAV STÖRRE POTENTIAL

Halvtrumma är bäst för fisken. Foto: David Håkansson

Fiskevårdsnätverket och Sportfiskarna deltog tidigare i ett samråd inför byggandet av en bro över Osbäcken på Hisingen. Tack vare de synpunkter som lämnades fick bron en så kallad halvtrumma med naturlig stenbotten. Fiskevårdsnätverket planterade även klibbal på de öppna ytorna som bygget lämnade. Resultatet blev att bäcken nu har fler lekplatser och större variation än före brobygget.

L ÄS MER NYHETER PÅ SPORTFISKARNA .SE

LAX I LÅGSKOR Fisket i Forshaga är fantastiskt! Det togs 100 fler laxar och öringar under sommar- och höstfisket jämfört med förra året, totalt drygt 500. Till det har det även fångats gös på 93 cm, asp på 86 cm och flera gäddor på 128 cm. Lax- och öringsfisket startar igen 1 januari.

– Kul i år är att det under hösten fångats en hel del fiskar från land utanför kontoret. Jag har själv tagit sju laxar från land här utanför, några fångade i lågskor, berättar Peter Belin, platschef RegionVärmland.

Sportfiskarna Region Värmland

LAXFISKE FÖR FUNKTIONSHINDRADE I VÄRMLAND 11 september arrangerades Fishing beyond limits där 40 mycket positiva och entusiastiska deltagare med funktionshinder fick prova på laxfiske med tvåhands flugspö från båt i Forshagaforsen. Under hösten har Sportfiskarna region Värmland även anlagt fiskebryggor anpassade för funktionshindrade vid några vatten runt Karlstad, bland annat vid Sandbäckstjärn.

När Peter Belin får en stund över drar han en lax i Forshagaforsen.

Fiskelycka på tjejträffen. Foto: Sara Arén

TJEJTRÄFFAR I GÖTEBORG Ibland hinner inte Peter dra på sig vadarna och då blir det lax i lågskor.

Sedan september genomförs regelbundna tjejträffar på regionkontoret i Göteborg. Många av barnen har sedan tidigare gått Sportfiskarnas sommarfiskeskola och har nu valt att vilja lära sig mer om fiske. Varannan vecka har tiotalet tjejer i tioårsåldern träffats för flugbindning, tackelverkstad och praktiskt fiske. De som har lett träffarna är tjejer i 15-årsåldern som tidigare har gått förbundets nationella ungdomsledarutbildning.

F I S K E VÅ R D & F I S K E G L Ä D J E

SPORTFISKARNAS

FÖRBUNDSKONGRESS Sportfiskarnas förbundsstyrelse bjuder härmed in alla föreningar och distrikt till kongress lördag 19 mars 2016 i Stockholmsmässans lokaler i samband med Sportfiskemässan 2016. Kongressen är Sportfiskarnas högsta beslutande organ och genomförs vartannat år. På kongressen är det medlemsorganisationerna som beslutar om förbundets verksamhet och ekonomi. Här väljs även styrelsens ledamöter och ordförande för de kommande två åren. OBS! Alla motioner som önskas behandlas av kongressen 2016 skall vara förbundet tillhanda senast 2015-12-31. Mall för motioner finns på www.sportfisakrna.se. Förbundsstyrelsen fastställer röstlängden 2015-12-31 och därefter kommer alla klubbar och distrikt att få en kallelse med anmälningsblankett för sina ombud. Mer information om kongressen, valberedningen, förbundsstadgar mm. finner ni på

www.sportfiskarna.se

INFORMATION TILL ANSLUTNA FÖRENINGAR

Föreningsinformationen finns på www.sportfiskarna.se under fliken ”Fiskeföreningar”

NYA FÖRENINGAR I SPORTFISKARNA Vi vill varmt välkomna Billingsfors AFK och Vadstena Båt- & Fiskeklubb som anslutit sig till Sportfiskarna under hösten 2015. Alla anslutna föreningar hittar du på www.sportfiskarna.se Senaste utskicket med föreningsinformation nådde anslutna föreningar och distrikt via post och mejl i slutet av september. Nästa utskick kommer i december månad och innehåller bland annat de av förbundsstyrelsen beslutade medlemsavgifterna för 2017. Den senaste föreningsinformationen finns även att läsa på www.sportfiskarna.se. Spar tid och miljö, anmäl din förenings mejladress nu! Föreningsinformationen skickas både via post och mejl, detta då vi saknar alldeles för många föreningars e-postadress. Målet är att all information skall skickas elektroniskt i framtiden för att spara tid, pengar och framförallt miljön. Anmäl adressändringar och e-postadresser direkt i medlemsregistret eller kontakta förbundskansliet.

MEDLEMSAKTIVERING FÖR 2016 Alla föreningar som är anslutna till förbundet som medlemsklubb, och därför hanterar sina medlemmar via Sportfiskarnas medlemsregister, kan från och med onsdag 13 januari 2016 aktivera medlemmar för medlemsåret 2016. För frågor om medlemsaktivering eller andra register- och medlemsfrågor, kontakta Sportfiskarnas huvudkontor. KLUBBAVGIFTER 2016 För medlemsåret 2016 gäller följande medlemsavgifter för alla föreningar anslutna till Sportfiskarna: Medlemsklubbar Klubb senior Klubb junior Klubb familj Förbundsklubbar Förbundsklubb Förbundsklubb Förbundsklubb Förbundsklubb Förbundsklubb

Pris 210 kr 105 kr 300 kr Medlemsantal 0 - 20 21 – 50 51 – 100 101 – 200 200 -

Pris 1500 kr 2600 kr 3300 kr 4400 kr 5500 kr

L ÄS MER NYHETER PÅ SPORTFISKARNA .SE

SPORTFISKARNAS NYHETSBREV Fick du inte vårt senaste nyhetsbrev! Då saknar vi din mailadress. Och du går miste om fisketips, aktiviteter och unika medlemserbjudanden. Skicka dina uppgifter till info@sportfiskarna.se för att vara säker på att få det senaste från Sportfiskarna!

VÄLJ ELAVTAL MED HÄNSYN TILL FISKEN! Vi på Tranås Energi arbetar sedan länge med miljöfrågorna runt vår elproduktion. Med åtgärder som frivilligt höga vattensläpp, faunapassager och ny teknik vill vi vara föregångare i branschen och visa att det är möjligt att bedriva elproduktion och samtidigt ta hänsyn till vår biologiska mångfald. När du väljer ett elavtal med Hemmagjord el hos oss kan du vara säker på att den el du betalar för kommer från en hållbar produktion. Gör en intresseanmälan eller teckna ett elavtal redan idag, läs mer på vår hemsida www.tranasenergi.se. Vi bryr oss, tillsammans gör vi skillnad.

Handla i 10 % rabatt på allt för dig som är medlem! Ange koden 151105 för att få rabatten.

149 kr

129 kr

175 kr

125 kr

199 kr 139 kr 89 kr

99 kr Fisketillsyn • En handledning för fisketillsynsmän

FisketillsyN En handledning för fisketillsynsmän

Thommy Gustavsson org • Tryck: Dixa skevårdsförbund 0 80 600 • Fax 08-795 96 73 sportfiskarna.se årdsförbund

Utgiven av Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund i samarbete med Fiskeriverket

240 kr

69 kr

195 kr

119 kr

295 kr

149 kr

140 cm

175 kr

119 kr

175 kr

99 kr

Fler produkter hittar du p책 www.sportfiskarna.se/butiken

H AV S F I S K E B O K E N

HAVSFISKEBOKEN – guiden som ger svar på alla dina frågor I december släpps Havsfiskeboken, en heltäckande guidebok med allt du behöver veta om sportfiske från båt i Skagerrak, Kattegatt och Öresund. Svenskt Fiske har tagit pulsen på författarna Markus Lundgren och Lennart Waje. Text: Andreas Ollinen

Hur känns det? – Otroligt kul, vårt drömprojekt är efter flera års hårt arbete äntligen i hamn! Varför en havsfiskebok just nu? – För det första insåg vi att det inte gick att få svar på sina frågor om havsfiske på ett och samma ställe. För det andra har sporfisket från båt i havet utvecklats rejält de senaste åren. Nu kan alla ta del av hur man kikfiskar piggvar, hur man knyter tackel för vitrocka, var den stora knoten finns, hur man får sin första bonito, hur man filear sin fångst, vad ekolodet visar och hur man ankrar på stora djup. Slutligen ville vi avliva många av de myter som florerar kring fisket. Vem behöver boken? – Alla som sportfiskar i havet. Nybörjaren har stor nytta av allt från tackeltips till områdesbeskrivningar. För den mer rutinerade havsfiskaren finns det nya positioner, experttips och specialinformation som förbättrar fisket. Varför är havsfiske så roligt? – Man vet aldrig riktigt vilka arter som kommer att hugga, som när vi fått sjurygg vid kikfiske inne vid land och kolmule ute på stora djup. Ni bjuder på väldigt många positioner. Är inte de hemliga? – Måhända blir någon sur, men faktum är att alla de storfiskare vi pratat med under arbetet med boken har varit förvånansvärt villiga att släppa från sig sina hemligheter, trots att de varit väl medvetna om att vi skulle publicera informationen. Vi har med hundra vrakpositioner och ännu fler för grund, toppar och hårdbottnar. En del är heta platser som få hittills känt till. Alla presenteras översiktligt på riktiga sjökort.

Släptackel för piggvar och slätvar Fiske efter piggvar och slätvar, förutom kikfisket under våren, sker vanligtvis med ett släptackel som inte skiljer sig nämnvärt från blekaspecialen. Lintjockleken behöver dock inte vara mer än 0,50 mm. Den viktigaste skillnaden är att man istället för blekatacklets jigg har en trekrok runt storlek 4 i änden, eller allra helst ett tandemtackel med två krokar cirka 3–7 cm ifrån varandra. Dessutom brukar vi ofta förse våra vartackel med spinnarblad eller propeller. Du ska agna tacklet med en rejäl, långsmal fiskstrimla. Vararna har stora käftar, så en strimla på 15 cm och dubbla trekrokar är verkligen inget problem för dessa glupska rovfiskar. Det är viktigt att krokarna sitter rätt på fiskstrimlan. Kroken närmast bommen bör sitta precis i änden på strimlan för att den ska styras och röra sig rätt i vattnet. Den bakre kroken fäster du med nästan helt spänd lina längre bak på strimlan. På sidan 81 kan du läsa om varfisket med släptackel i Öresund. Det här behöver du: 0,50 mm nylonlina 2 lekanden 1 bom 2 trekrokar, runt storlek 4 1 propeller eller spinnarsked 1 päronsänke

Släptackel för varar

Så här gör du: 1. Ta cirka 100 cm nylonlina och knyt ett lekande i ena änden. 2. Trä linan genom bommen och knyt ett lekande i linänden. Bommen kan nu glida på denna lina. 3. Knyt på en eller två trekrokar på en cirka 100–150 cm lång lina. Krokarna ska vara 3–7 cm från varandra. 4. Trä på en spinnarsked eller propeller på linan ovanför krokarna. 5. Knyt fast linan i lekandet nedanför bommen. 6. Fäst sänket i bommens beteslås.

TIPS OCH TRICKS! à Det är viktigt att din fisk strimla är tunn, så att den rör sig inbjudande i vattnet. Testa den tacklade fiskstrimlans rörelse genom att låta den hänga längs med båtsidan när du driver i rätt hastighet. Mycket hänger på hur krokarna sitter i fiskstrimlan. à Detta tackel ska inte dunkas i botten. Agnet ska sväva fram precis ovanför botten. Hitta lagom tyngd på sänket och sänk spöet ibland för att känna att du är vid botten. à Vararna är snabba. Farter på 1,5 knop är inget problem så länge strimlan rör sig bra.

Slätvarens stora mun kan gapa efter mycket

FRÅGOR OCH SVAR Tackel och teknik

I Havsfiskeboken får du detaljerade instruktioner och tips för hur du knyter olika tackel.

139

SKAGERRAK UTANFÖR MÅSESKÄR

1 2 4

Knallberget 1

N 58 06 970, O 11 07 910

2 Knallberget 2

N 58 06 841, O 11 07 973

3 Inloppet mot Vedholmen och Tornö

N 58 06 810, O 11 20 670

4 Knallberget 3

N 58 06 599, O 11 07 758

5 Iskatt

N 58 06 389, O 11 17 039

6 Knot-Ola

N 58 06 300, O 11 19 020

7 Precis utanför Måseskär

N 58 05 550, O 11 19 520

8 Fläskberget

N 58 04 962, O 11 16 691

9 50-flaket

N 58 04 822, O 11 13 496

10 Kullarna

N 58 02 100, O 11 16 200

11 37:an

N 58 01 333, O 11 14 999

12 Utanför Orskärs ungar

N 58 00 070, O 11 25 729

13 Orskär, ost 18-metaren

N 57 59 805, O 11 24 503

14 Birger Bengtsson

N 57 59 410, O 11 20 440

15 Orskär, 27-metaren

N 57 59 030, O 11 23 890

16 Orskär, väst 19-metaren

N 57 59 000, O 11 23 280

17 Makrilltolvan

N 57 58 998, O 11 24 503

PLATSER OCH METODER Skagerrak utanför Måseskär

3 5

6 7

14 16

PLATSER OCH METODER Skagerrak utanför Måseskär

Ett stort fokus ligger på detaljerade områdesbeskrivningar och boken innehåller 271 exakta GPS-positioner för vrak, toppar och andra heta fiskeplatser. Alla positioner presenteras översiktligt på riktiga sjökort.

Det brukar skojas om att sportfiske till 90 procent handlar om (dyr) utrustning och att resterande tio procent är tur. Ligger det någon sanning i det? – Nej, verkligen inte. Det går alldeles utmärkt att fiska nära land från en liten båt och med enkel utrustning, som vid gylta- och piggvarsfisket. Har ni några favorittips? – Förutom att fiska på rätt plats gäller det att inte använda för stora krokar, att agna med små, tunna fiskfilébitar, att inte driva för fort och att hålla tacklet kvar på botten. Vi berättar förstås i boken hur du ska göra. Vad har ni för drömfångster på västkusten? – En hälleflundra, marulk eller kummel hade varit otroligt häftigt, säger Markus. – En gråhaj skulle inte sitta fel. Och så när jag ju en dröm om att någon gång lyckas fånga en havsål vid ett av mina favoritvrak, tillägger Lennart.

Var får jag tag på boken? – Du köper den i webbutiken på www.havsfiskeboken.se där du också kan följa vår blogg och hitta utdrag ur boken. Använd rabattkoden sportfiskarna när du betalar boken så får du 25 procent rabatt. Dessutom skänker vi tio kronor per bok till fiskevårdsfonden Ge fan i våra vatten.

KÖP BOKEN MED RABATT! Gå in på havsfiskeboken.se Använd rabattkoden sportfiskarna så får du 25 % rabatt.

HAVSFISKEBOKEN.SE

NAPP I BOKFLODEN

NAPP I BOKFLODEN Ovanligt många fiskeböcker har kommit ut det senaste året. Här kommer lite julklappstips med en del rabatter. Text: Gunnar Westrin och Red Sandy

Laxfiske, slott och whisky

– En guide till Skottlands skatter Jan Johansson är med sina böcker och artiklar, samt sin långa erfarenhet om laxfiske, välkänd hos de flesta lax- och öringsfiskare i de nordiska länderna. I sin nya bok tar han med läsarna på en resa som startar på den svenska västkusten för att fortsätta till Skottland. Där får betraktarna följa med på en tur genom ett vidunderligt naturlandskap där historiska händelser, slott, whiskydestillerier och traditionstunga laxälvar vävs in i berättelsen. I det skotska älvlandskapet har flugfisket efter lax sina historiska rötter som på nytt träder fram i boken. Inbunden, 160 sidor Cirkapris 395 kronor. Setterns hemsida 239 kronor. Under en begränsad period erbjuder Settern 50 kronor rabatt vid köp från settern. se för alla medlemmar i Sportfiskarna genom rabattkod: SF1550 (Gäller en beställning per medlem fram till 28 december 2015 och valfri bok).

Två böcker från karpens värld En karpmetares bekännelser och En karpmetares reflektioner är två böcker av och om Richard Bengtsson och hans vänners fiske efter karp. Det är också en berättelse om det svenska karpfiskets utveckling från slutet av 1970-talet och fram till våra dagar. Förutom Rickard medverkar en rad med gästskribenter. En karpmetares bekännelser består av två delar: historier samt gästkapitel. 324 sidor. En karpmetares reflektioner består av delarna teknik, prylar & taktik samt reflektioner & lärdomar. 196 sidor. Pris 599 kronor plus porto för böckerna som säljs i ett paket. Medlemmar i Sportfiskarna får tio procent rabatt genom att skriva medlem i Sportfiskarna samt medlemsnummer i beställningsrutan för meddelande på www.hammarsjon.se

Havsfiskeboken Havsfiskeboken är en heltäckande guidebok om sportfiske från båt i Skagerrak, Kattegatt och Öresund. I boken får du positionerna för de bästa fiskeplatserna och tips och råd för lyckade havsfisketurer. Var finns det strandnära kilomakrill och berggylta? Hur kikfiskar jag piggvar? Hur fajtas jag med kämpaglad bleka och lurar fram långa vid vraken? Hur ankrar jag på stora djup? Hur deltar jag i den nördiga artjakten efter sjurygg, slätvar, blåkäft och vitrocka? Vilka tackel och metoder är bäst? Hur använder jag ekolodet? Hur filéar jag fisk? Måste jag gå upp halv sex på morgonen när jag ska fiska? Markus Lundgren och Lennart Weje avslöjar allt du behöver veta för en lyckad tur på havet. Pris 295 kronor. 240 sidor. Sportfiskarnas medlemmar får 25 procent rabatt genom rabattkoden sportfiskarna via hemsidan www.havsfiskeboken.se.

Guide till mina bästa FISKEVATTEN

Älskade å Leif Milling bor i Jämtland, ett stenkast från sin älskade Gimån. Han har gjort sig känd som en finkänslig bildmakare, med massor av drömmar, poesi och en gnutta skön nostalgi. Milling har bland annat medverkat som fotograf i böckerna Ur min flugask och Flugfiske i fjällen.

Pelle Klippinge tar med läsaren till några av hans absoluta toppställen. Här finns förutom trevliga berättelser alla tips som behövs för en lyckad tur. Det handlar om favoriter som lax och havsöring, men även nationalfiskar som gädda och abborre. Några vatten som beskrivs väntar alldeles bakom knuten, medan andra kräver apostlahästarna eller flyg. Settern 160 sidor, cirkapris 399 kronor. Via Setterns hemsida 249 kronor.

I början på 2000-talet kom Milling ut med sin första egna bok: Tusen vak. Därefter följde Länge leve flugfisket. Den nya boken är naturligtvis en hyllning till det vattendrag som han levt med under många år, harr- och öringeldoradot i östra Jämtland. Gimdalen med Gimån har blivit någon form av flugfiskets Mecka. För egen del uppfattar jag Millings två senaste verk mer som bildböcker. Texterna är personligt präglade, där humorn titt som tätt kikar fram. Författaren är, likt Dan Andersson, en drömmare och vandringman, en globetrotter som sett världen och förundrats. Bilderna är oantastbara och här visar han verkligen sin enastående klass som fotograf. Milling har alltid haft en enastående förmåga att fota den lilla människan i det stora landskapet. Insikten att flugfisket inte alltid har med fångst och fisk att göra, lyfter onekligen både författarskapet och fotogeniet. /G.Westrin Av Leif Milling, 176 sidor. 2014. 195 kronor. www.leifmilling.se

Tage på camping Fisketuren

Av Ann-Charlotte Ekensten. Femte boken i serien om Tage. Boken vänder sig till unga i åldern 5-9 år. Alla får napp när de fiskar i sjön. Men när Tage och pappa ska testa går det inte lika bra. Vad som helst kan tydligen fastna på kroken. Illustratör Catharina Nygård. 43 sidor. Tulkan förlag. Cirkapris 81 kronor.

Flugfiskeliv i strömmande vatten Ingemar Näslunds nya bok är utan tvekan ett praktverk med välmatad initierad text och fantastiskt vackra bilder. Näslunds behandling av det svenska språket är ypperlig, där en kompott av fakta och möjligtvis en smula självironi stegrar läslusten. Författaren har en egenartad förmåga att blanda fakta med realiteter, som flugval, fiskbiologiska synpunkter, tankar och drömmar. Kapitlet ”Insikter om insekter” kan sägas vara en av flera kärndelar i boken, framför allt för oss flugfiskare. När jag var grabb och växte upp i norra Jämtland fick vi barn ett sällsynt gott råd från en av mina morbröder; ”Lär er tjugo växter och tjugo fåglar, lär er också hur några fåglar låter, då blir det mycket roligare att fiska. Så är det med Ingemars bok. Helheten och ekologin går som en röd tråd genom Näslunds böcker. Boken är njutbar ända in i planket. /G.Westrin. Lars Häreblad (foto). 208 sidor. Bokförlaget Waterlife, 2014. 350 kronor. Du som medlem får köpa Flugfiskeliv i strömmande vatten för endast 295 kronor! (ordinarie pris 350 kr)  Du hittar erbjudandet på: waterlife.se/ bestallningar, ange koden ”Sportfiskarna12” för att få din rabatt.

MEDLEMSFÖRMÅNER

Butiker med förmåner I dessa butiker har du som kan uppvisa ett giltigt medlemskort i Sportfiskarna 10 % rabatt på fiskeprylar. Rabatten gäller endast på ordinarie priser och vissa produkter (exempelvis elektronik) kan vara undantagna.

Intropris.se Fiskaregatan 1, Vimmerby 0492-20950 www.intropris.se

Gävle Fiskeredskap Norra Skeppsbron 1, Gävle 026-510500 www.gavlefiskredksap.se

Söder Sportfiske Hornsgatan 148, Stockholm 08-844900 www.sportfiskeprylar.se

City Fiske AB Arabygatan 70, Växjö 0470-172 55 www.cityfiske.com

Berras jakt & Fiske Ågatan 2, Gnesta 0158-21600 www.berras.com

Huntyard & Berras Vårby Allé 53, Vårby 08-7402020, www.huntyardberras.se

Vestli’s fiske Maskingatan, Borlänge 0243-237486 www.vestlisfiske.se

Wittlocks Bohusgatan 3, Halmstad 035-21 21 91 www.wittlock.se

BlixtSport Kungsgatan 94, Umeå 090-774070 www.blixtsport.se

Karlstad Fiske & Fritid Norra Allén 21, Karlstad 054-152922 www.karlstadfiskefritid.se

Vestli’s fiske Smed Olles väg 2, Gagnef 0241-51365 www.vestlisfiske.se

Katrineholms Fiskeredskap Djulögatan 35, Katrineholm 0150-158 18

37 4

Böjda Spön Storgatan 34, Arvika 0570-711 690 www.sportfiskaren.nu

Landbys Jakt & Fiskeservice AB Storgatan 19, Östersund 063-106822 www.landbys.se

Wildmarksshopen Banvägen 17, Luleå 0920-10052 www.wildmarksshopen.se

Järn AB Södertorg Byrumsgatan 4, Visby 0498-20 28 00 www.jabs.se

Böjda Spön Långgatan 12,Sunne 0565-711 600 www.sportfiskaren.nu

M.Å. Fiske & Fritid Björkgatan 4, Uppsala 018-102650 www.mafiske.se

Stockholms Flugfiskecenter Hornsgatan. 108, 11726, Stockholm 08-6684550 www.stockholmsflugfiskecenter.se

Benerus Jakt & Fiske AB Hotellgatan 2B, Örnsköldsvik 0660-182 22 www.benerus.com

Fishingstore i Stockholm AB Engelbrekts väg 9c, Sollentuna 08 - 122 955 58 www.fishingstore.se

Olas Sportfiske Kanalbodarna Hamnen, Motala 0141-219718 www.olasfiske.se

Filipstads Motortjänst, Filipstad Östra Vägen 24 0590 - 151 50 www.filipstadsmotortjanst.se

Cykel och fiskecenter 18 Skene Järn & Sportfiskecenter Södra Järnvägsgatan 47, Skellefteå Varbergsvägen 31, Skene 0910-777940 0320-19500 www.cykelochfiskecenter.se www.skenejarn.se

Dyplin´s Fiske & Fritid Kungsgatan 16, Avesta 0226-589 02 www.dyplinsfiskeofritid.se

All Fly Mörrum AB FiskeShopen.com Laxens Hus, Kvarnvägen 1, Mörrum 0454-507 10 www.fiskeshopen.com

Fiskarnas Redskapshandel Siroccogatan 13, Nacka 08-556 096 50

Autoexperten Labinhöjdsvägen 2, Karlskoga 0586 - 361 00 www.autoexperten.se/karlskoga

Nyman Fiske & Fritid Verkstadsgatan 11, Piteå 0911-154 25 www.nymansfiske.se

Karlskrona Marin AB Saltö Fiskhamn, Karlskrona 073-545 92 99 www.kamms.se

Hultins Sportfiske Nya Tannerforsvägen 15, Linköping 013 - 14 10 04

www.abfiskarnas.se 10

Stockholms Fiske & Fritid Hylsnyckeln 6, 19740, Bro

Fly Fisherman Vasavägen 46, Jakobsberg 08-58025305 www.flyfisherman.se

08-58249105 www.stockholmsfiske.se 11

Sportfiskepoolen AB Kungsgatan 107, Uppsala 018-104420 www.sportfiskepoolen.se Stjärnås Sportfiske Stockholmsgatan 40-42, Göteborg 031-197848 www.stjarnassportfiske.se Strömvalls Sportfiske Redbergsvägen 5, Göteborg 031-197848 www.stromvallsfiskejakt.se Sundbybergs Sportfiske Tritonvägen 12, Sundbyberg 08-28 96 23 www.sundbybergssportfiske.se

Saknas din butik i listan? Det finns plats fĂśr fler butiker! Kontakta: Anssi LehtevĂ¤ anssi.lehteva@sportfiskarna.se 08-410 80 605

26 31 7

3 15 38

25 24 4

5 14

19 16

28 30

6 9 27 11 23 13 10 22 2

17 33 1

20 21 18

37 35

34 29

40 R A P P O R T F R Å N M Ö R R U M S K O N F E R E N S E N

Rapport från Mörrumskonferensen F R Å N S I LV E R T I L L G U L D ! I september genomförde Sveaskog ett seminarium om lax med brett deltagande i Mörrum. Mörrums fiskechef Ola Söderdahl ledde mötet och bland annat deltog deltog kungen, landsbygdsminister Bucht, landshövding Berit Andnor Bylund och Sveaskogs vd PO Wedin. Ledorden kom att bli ”entreprenörskap och samarbete”. Text och foto: Erik Hammargren Foto: Benny Lindgren

PO Wedin menade att om man vill bevara landsbygden levande är turismen en faktor att räkna med. Fisketurismen bedömde han som en av de mest lovande grenarna. Han efterlyste former för att både sportfiske och yrkesfiske kan leva sida vid sida. Han pekade också på vad modern fiskevård kan betyda för enskilda laxstammar och tog den kommande utrivningen av Mariebergs kraftverk i Mörrumsån som exempel, vilket han menade var den mest betydelsefulla fiskevårdsåtgärden i ån de senaste 50 åren. Landshövding Berit Andnor Bylund betonade den speciella status som Mörrumsån har genom att inte bara vara ett eftertraktat laxvatten, utan också en av tre indexälvar. Hon framhöll Blekinges långa tradition som fiskelän – både beträffande yrkes- och sportfiske. Mörrumsån var därvid det stora flaggskeppet medan yrkesfisket, enligt Andnor, var en levande kraft; en förutsättning för en levande skärgård. Kung Carl Gustaf konstaterade att laxfiske både är en sport och ett levebröd. Genom att skapa förutsättningar för laxens fortlevnad skapar man fler sportfiskare och följaktligen förutsättningar för fler arbetstillfällen. För yrkesfisket gäller, menade han, samma villkor. Mer lax, mer arbetstillfällen. Förutsättningar för detta kunde skapas genom restaurering av älvar, vilket inte bara innebar förbättringar för fisken utan för en rad andra organismer. Martin Falklind visade med flera exempel från Island, Kolahalvön och USA hur sportfiske kan medverka till att rädda bestånd och skapa en utveckling av kustsamhällen. Gemensamt för dessa framgångsprojekt var, förutom begränsat antal mängdfångande redskap, begreppet ”beskattning efter bärkraft”, vilket framför allt Sportfiskarna ägnat mycket kraft åt att försöka introducera i våra vattenmyndigheters ordförråd. Detta skulle, menade han, gynna både yrkes- och sportfiske. Thomas Johansson, ordförande i Stiftelsen för Östersjölaxen, fokuserade inte så mycket på utnyttjande av laxresursen, men desto mer på skapande av densamma. Genom hårt och långsiktigt fiskevårdsarbete har man i flera norrländska älvar visat vilken betydelse detta har för i stort sett alla vatten- och strandlevande organismer, och då inte minst för laxen, som är den största magneten för modern fisketurism i dessa områden.

För hundra år sedan fanns cirka 80 vildlaxälvar i svenska Östersjön. Idag räknar man med 16 vildlaxreproducerande laxälvar, vilka bidrar med 95 procent av vildlaxen. Förlusten av laxälvar beror främst på vattenkraft, men också flottledsrensningar. Flera olika projekt har lyckats återställa delar av tidigare produktion. Torneälven har de senaste åren haft mycket rik uppgång av lax, medan Kalixälven fortfarande ligger på en mycket låg nivå. Detta faktum, att älvar som ligger nära eller över målet att reproducera med minst 75 procents kapacitet, mynnar nära de älvar som ligger långt från detta mål, missgynnas av att de fasta kustnära fällorna fiskar lax ur båda dessa kategorier stammar. Detta slår mot de svagare stammarna. Detta yrkesfiske sker genom fasta fällor, av vilka det 2011 fanns hela 644 stycken utanför de nordliga älvarna. En översyn av dessa är nödvändig för att rädda de svaga bestånden. Nu, när både drivgarn och drivlinor fasats ut ur fisket i Östersjön, har yrkesfisket i stället inriktats mot så kallade PushUp-fällor placerade längs kusterna. Genom dessa skulle det bli möjligt att skilja ut vilda laxar från odlade, genom att fenklippa de utsatta fiskarna. I fällorna kan man, enligt myndigheterna, lätt sätta tillbaka de vilda laxarna. Teori är en sak och praktik ofta en annan. Johansson visade en film, som tydligt visade att behandlingen av laxarna i fällan inte gjorde det meningsfullt att sätta ut någon fisk alls, då dessa, förutom att slå sig själva blodiga mot fälla och fisklåda också förlorade sitt yttersta hudskikt, de löst sittande silverfjällen, förutan vilka laxen lätt angrips av sjukdomar och parasiter. Därmed decimerar dessa fällor även vildlaxen från svaga bestånd. Entreprenören Per Jobs med företaget ”Fish your Dream” visade, med exempel från sina turistfiskeprojekt på Gotland, Ammarnäs och Tjuonajokk, vilken ekonomisk framgång exklusiva turistfisken kan ha, rätt placerade och rätt utnyttjade. Även kända områden som Tjuonajokk har fantastiska möjligheter för den rätte entreprenören, som kan fisket och också vet att marknadsföra det på rätt sätt. Olika förutsättningar finns vid olika vatten. Vissa måste leva av tillgången på fisk, andra däremot, lever av naturen som omger fiskaren. Som exempel på sådana platser nämnde han Tjuonajokk. Där upplevelsen är 99 procent och fisket nästan ingenting. Företagets intäkter på varje fiskande var här 19 600 kr. Fiskekortet var nästan gratis, cirka 31 kronor, medan inkomsterna kom från olika typer av tjänster runt vistelsen.

Numera är det inte bara sportfiskare som ser laxens värde. Politiker och besöksnäring har uppfattat laxens potential för landsbygdsutveckling.

Eva Östling, vd för Visita (organ för svensk besöksnäring), visade stor framtidstro på fisketurismen, men menade att detta krävde förbättringar på olika punkter. Landsbygden behövde exempelvis förbättrad infrastruktur, en digital utveckling för att sälja rena vatten, ren luft och ren natur. Hon efterlyste sportfiskepaket och menade att man i framtiden måste vara beredd att betala för naturen. Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, bördig från norra Norrland, en period kommunstyrelsen ordförande i Haparanda hade egna erfarenheter från fisket och livet i och kring älvarna i norr, inte minst dess betydelse för lokalbefolkningen. Fisket i älvarna är en angelägenhet av stor betydelse för älvdalarnas invånare. Han såg med tillfredsställelse på de senaste årens förbättring av laxuppgången i Torneälven, men menade dock att så länge det så kallade 75-procentsmålet inte var uppnått bör man agera med försiktighet vid utnyttjandet av laxen. Vidare berörde han den något oklara lagstiftningen kring laxen i älv och i hav, där EU-kommissionen kan bestämma över laxen i Östersjön, medan laxen, när den nått älvmynningen, byter lagbok till den svenska. Fisketurismen har en mycket stor potential, menade han vidare. Men de olika fiskekategorierna måste komma överens. Här avsåg han sportfiske, fritidsfiske, yrkesfiske, samt det så kallade kulturfisket, med vilket sannolikt avsågs de olika typer av konstruktioner av ris och grenar som fiskar i många strömmar. Även om förutsättningarna i norr är annorlunda än de som finns i Mörrum, är det ändå denna å som är förebilden för hur ett modernt laxvatten skall skötas. Håkan Carlstrand uppehöll sig vid de förutsättningar som laxens livscykel ger för den som avser att på något sätt ingripa i denna. Beståndsmålet på 75 procents produktion av den maximala är ännu inte nått, varför fisket måste sättas efter de svagaste beståndens numerär.

Cirka två miljoner laxsmolt sätts ut i svenska älvar varje år. Sverige har den klart största produktionen av lax till Östersjön, men långt ifrån det uttag som detta proportionellt innebär. Han visade också på hur de svenska fångsterna fördelades mellan olika kategorier fiskare, där de fasta fällorna tog mest, eller 44 procent, medan sportfisket tog betydligt mindre. För att få en hållbar laxförvaltning måste man se till varje bestånds bärighet, sätta mål hur älvegna bestånd skall förvaltas, fånga laxen nära eller i älven och låta lokala förvaltningsorganisationer delta i arbetet. De utbyggda älvarnas potential av odlade, fiskbara laxar, var mycket stort, cirka 40 000 odlade laxar kan fångas per år, framhöll Carlstrand. Avslutningsvis hölls ett anförande av Mark Bilsby, River Director från River Dee, som redogjorde för bakgrunden till det framgångsrika fiske man har i den skotska floden. Varje år tas nu mellan 2 000 och 10 000 laxar på spö här, och den har blivit ett populärt mål även för svenska sportfisketurister. Men vägen dit har inte varit enkel. Bilsby redogjorde för det stora samarbete i olika intresseorganisationer som varit en förutsättning för detta arbete. Men så är också, menade han, laxen en viktig del i den skotska nationella självbilden. Årets laxseminarium avslutades med förhoppningen om att laxen i våra älvar måtte komma att frodas i högönsklig välmåga. Inte osannolikt gick också några tankar till de ideella händer som idogt lägger ut sten och block för att lax och öring skall kunna fullgöra EU:s produktionsuppdrag på 75 procent. Kanske vore det god idé att inbjuda några fler av dessa både ideellt och vetenskapligt inriktade krafter nästa gång? Gärna också några fiskevårdare från yrkesfiskesidan.

B I O LO G E N B E R ÄT TA R

Biologen berättar

”Om du fiskar tillräckligt mycket med fel fluga blir den förr eller senare rätt fluga.”

Markus Lundgren är tillförordnad fiskevårdschef på Sportfiskarna

John Gierach

FISK OCH LUFTEXPONERING - hur länge är för länge? Om du vill fota eller väga en fisk som ska släppas tillbaka är det en bra idé att hålla fisken i en balja med vatten eller i en vägsäck tills kamera och våg är förberedda. På bilden förvaras två fenknotar så att den för fisken så kritiska luftexponeringen minimeras.

iskars välfärd diskuteras alltmer flitigt bland oss sportfiskare. Återutsättning av fisk är ett ämne där folk gärna har åsikter och som ofta väcker synpunkter kring hur stor påverkan egentligen är. En fisk som fångas på sportfiskeutrustning utsätts ofta för stress och fysisk ansträngning. Hjärtverksamhet, andningsfrekvens och syreupptag ökar. Fångstdjup, vattentemperatur och om fisken blöder är alla faktorer som påverkar överlevnaden hos fisken. Hullingslösa krokar, avkrokningsmattor och en försiktig hantering för att skydda fiskens slemskikt är sätt att minimera skadorna på fisk som ska återutsättas.

Flera studier finns som har undersökt påverkan på reproduktionsresultatet hos atlantlax (Salmo salar). Tidigare studier har fokuserat på hur beteende och fysiologi påverkas hos krokfångad och återutsatt lax. Även om överlevnaden vanligtvis är mycket hög har man noterat ett ändrat rörelsemönster för vissa individer, som exempelvis stannar kvar nära fångstplatsen istället för en förväntad vandring till lekområden längre uppströms. En studie visade att tolv procent av de fångade laxarna inte passerade vandringsvägen till de uppströms belägna lekområdena, vilket skulle kunna innebära en minskad reproduktionsförmåga för beståndet.

Något som dock ofta glöms bort och som kan ha en stor påverkan på fisken är luftexponeringen. Vi sportfiskare är särskilt förtjusta i att posera med fisken för att få ett bra foto. Oavsett hur varsamt man hanterar fisken innebär luftexponeringen en direkt risk. När en fisk befinner sig i luft upphör gasutbytet vid gälarna. Syreupptaget stannar upp och pulsen avstannar. Koldioxid ackumuleras och bidrar tillsammans med den mjölksyra som bildas vid stress till att blodets pH sjunker. Följdeffekterna är många och även om fisken simmar iväg efter återutsättning kan den ha drabbats av hypoxi - syrebrist hos kroppens vävnader – vilket kan få många följder. De negativa effekterna för en fisk som utsätts för luftexponering är väldokumenterade, men hur länge är för länge? I en genetisk studie noterades att en atlantlax som inte hade luftexponerats producerade tre gånger så mycket avkomma som en fisk som hade luftexponerats mer än tio sekunder. Hos bäckröding som observerades i tre månader efter två minuters luftexponering dokumenterades ett oregelbundet simmönster. Många andra studier pekar

också på det faktum att risken för en fisk att bli uppäten av en predator ofta ökar många gånger efter att den varit uppe på land och vänt. Ett oregelbundet simmönster, fysiska skador och andra stressrelaterade symtom bidrar till att fisken lättare upptäcks av ett rovdjur. Vissa fiskarter, som karp och vissa plattfiskar, anses i studier tåligare än andra. Regnbåge som utsatts för hård fysisk ansträng-

ning visade sig i en studie vara mycket känslig för luftexponering. Faktorer som temperatur, fiskart och storlek på fisken påverkar givetvis effekterna och det finns därför ingen vetenskaplig gräns för hur många sekunder en fisk klarar sig ovanför vattenytan utan att skadas, men i en helt färsk sammanfattande litteraturstudie anses tio sekunder vara en övre gräns för hur länge en fisk ska hanteras ovanför ytan.

Som sportfiskare ska du tänka på hur du hanterar fisk som ska återutsättas. Kanske behöver du inte fota varenda fisk? Kanske måste fisken inte ens upp ur vattnet när du ska kroka av den? Eller gör som många andra gör – håll fisken i en balja med vatten eller i en vägsäck vid sidan av båten tills kameran är klar.

Visste du att… •

Den populära regnbågen härstammar från västra Nordamerika. Det är väldigt ovanligt att den reproducerar sig i Sverige.

•

Makrillen kallas ofta gaisare i Göteborgsområdet, eftersom både makrillen och fotbollslaget Gais är grönsvarta. Makrillen är också Bohusläns landskapsfisk.

•

Endast unga exemplar av större havsnål, vår klart största kantnålsfisk, har bröstfenor. Dessa försvinner hos vuxna individer.

•

Tångspigg kan ändra färg beroende på hur omgivningen ser ut. Större havsnål har bara bröstfenor när den är liten.

Den omåttligt populära makrillen kallas ofta för gaisare i Göteborgsområdet.

Regnbågen är en populär och viktig sportfisk i Sverige, men få vet att den härstammar från västra Nordamerika.

Hornsimpa (Triglopsis quadricornis)

Foto: Anders Salesjö

•

En i huvudsak arktisk simpa.

•

Fisken förekommer i spridda bestånd i vissa svenska sjöar som en rest från istiden (exempelvis Vättern) samt också i inre delarna av Östersjön och norrut. Ej påträffad på västkusten.

•

Kan bli upp mot 0,75 kilo och 60 cm inom vissa områden som Berings sund, dock mindre i Sverige, cirka 40 cm.

•

Livslängd cirka 14 år.

•

Skorv och kräftdjur utgör huvudsaklig föda.

•

Kännetecknas av fyra knölar på huvudet. Dessa förekommer vanligtvis inte på sötvattensbestånd.

•

Vanligtvis cirka tio centimeter i sötvatten.

•

Arten är i huvudsak bottenlevande och nattaktiv.

•

Trivs i djupa kalla och näringsfattiga vatten ner till hundra meter.

•

På hösten söker sig hornsimpan till grundare vatten.

•

Arten leker under perioden november till februari på grunt vatten.

•

Hanen vaktar äggen, som hos en stor hona kan vara upp till 5000 stycken.

•

Ekonomiskt ointressant, men rommen äts lokalt inom utbredningsområdet som kaviar.

•

En eftersökt fisk, främst av artjägare.

•

Svenskt sportfiskerekord 0,404 kg, 30 cm från Väddö utanför Simpnäs, Stockholm november 2012. För övrigt fångad av den tidigare storfiskregisteraren Håkan Brugård.

Fiskekrysset

Vinn multiwear: en tubmössa med oändliga möjligheter

Svar ska ha inkommit senast 25 JANUARI 2016 och det räcker att skicka det lösenord som bildas vid rätt lösning. Vinnarna och Fiskekryssets lösning presenteras på www.sportfiskarna.se efter den 10 FEBRUARI. Får kanske den som åker först

Ska man sin nästa

Tävlingar

Föraktad varelse Rytmisk

Ofta i värmesystem

Dragit blankt Är Viskan Okonst- 2. lad Gå över vatten

Bre på Var i en klass för sig Överflödande Bekväm Är risigt Skåda Sinnesrörelse

Gör knarfiskare Tarkare hål i Finns i Finns för många patroner vatten

Kan vi av panik

Oklar

Har allting Skick Kommer först Gata i Paris

Hängare

Fastställd ordning Smet

Bukfett och har ofta klass

Begärt till äkta 3.

Har vi för vård De är med i leken Vila

Överfall Ska kanske den som har lek

Är ej löst

Hör hit och slutar alltid näpst med Styrde

Är den Plane- som har ring en liten osjälvständig del Kar 6.

4. Skottlossningen

På plåt i Holland

Vara Ofta i stor i ledmunnen ningen Plats för Barbies spel vän

Är med i liga

Vidunder Överst i bråk Spelas på Bubon Meddelande

Den självutgivande kärleken

Gudings goding Kan vi räkna med

Anslagskrav 8.

Ofta på hus Örebro län Bengan Bengt Ivansson

Lösningen e-postas till: krysset@sportfiskarna.se Ange FISKEKRYSSET som ämne! Har du ingen e-post så skicka lösningen till: Sportfiskarna, ”FISKEKRYSSET”, Svartviksslingan 28, 167 39 Bromma

Vinnarna i Fiskekrysset nr 4 2015: Mikael Ekbladh ALVESTA, Bill Nielsen GÖTEBORG, Ola Haarala KATRINEHOLM, Jenny Nyman ENÅNGER och Torgny Önell UMEÅ

Årets Rapala Cup var en otrolig succé med fler fiskarter än någonsin tidigare och stort deltagarantal. Vi sökte upp några av de ungdomar som placerade sig i toppen av tävlingen för att höra vad de har för fiskeplaner under hösten och vintern. Text : Hans Lindqwist Calle med en bergstubb. Calle Hjelm kom trea i årets Rapala Cup. Känner ni igen fisken?

Calle, du kom trea i Rapala Cup i sommar med hela 59 fiskarter. Hur upplevde du årets tävling? -Det var riktigt tufft i toppen, det tuffaste året hittills. Topp tio var en någorlunda väntad skara, men lite förvånad blev man över Hugo Lilja som kom tvåa, han imponerade. Att Anton vann hade jag på känn. Jag är jättenöjd med mitt resultat. Målet för mig var att slå brorsan Pelle och min bästa vän Simon och det gick ju bra. Vad tror du om tävlingen nästa år? -Jag kommer att satsa på topp tio 2016, men artfisket blir bara mer och mer populärt bland unga så det blir tufft. Det gick åt mycket pengar på att åka runt och jaga arter i år.

ner till Helsingborg under höstlovet och vara med på Sportfiskarnas fiskeläger där. Då är det bra chans på kolja och slätvar: två andra häftiga arter jag saknar. Min pappa Mikael har 75 arter i Sverige och honom vill jag förbi. Men jag tror att alla unga duktiga artfiskare kommer att fortsätta hjälpa varandra och det är bara en tidsfråga innan någon har över 100 arter i Sverige. Femtömmad skärlånga och mulle tappade jag förra hösten och de vill jag verkligen revanschera mig på. Sik och asp är andra fiskarter som jag har planer på. Jag är också sugen på att åka till Norrland och fånga harr och röding, men det får nog bli i framtiden.

Vilka fiskar är du mest nöjd med i år? - Boniton kämpade jag en hel dag med att försöka fånga och den kom till sist i kvällningen så den var jag väldigt nöjd med. Sedan var det väldigt kul att fånga pigghaj, den kom överraskande under en satsning efter långa. Den fisken som var bäst var nog ändå gräskarpen som min vän Ludwig hjälpte mig guida upp, vilket krutpaket, det var en magisk fisk. Vad har du för planer under hösten och vintern? -Jag kommer att fortsätta jaga arter, just nu har jag fångat 69 arter i Sverige och jag har tänkt ta 70 innan året är slut. Laken är en art jag saknar och den är jag riktigt sugen på att satsa på i höst. Sedan ska jag och Simon åka

Vilka absoluta drömfiskar har du just nu då? -Jag drömmer om att fånga en havskatt, min pappa fångade en mitt framför näsan på mig och det är en riktigt cool fisk. Sedan har jag blivit inspirerad av Team Isola som fångat två sjuryggar de senaste åren och det är en annan drömart som jag har planer för. Har du några tips till andra unga fiskare inför hösten och vintern då? -Blir det is på Gullmaren så är det ett fiske man inte får missa. Där kan du få allt möjligt på både ismete, pimpel och häckla. Sedan tror jag att lakemetet är ett fiske som fler borde testa. Jag har inte fått någon lake än, men det lockar mig. Jag tycker också att man ska gå med i facebookgruppen Svenska artfiskare om man är intresserad av artfiske. Det har gett mig många nya vänner och alla artfiskare hjälper varandra det är en mycket god stämning där.

Hugo Lilja med en rejäl gråsej!

Hugo, du hade ett otroligt fiske i sommar när du fångade hela 67 arter och slutade tvåa i Rapala cup. Hade du trott att du skulle kunna fånga så många fiskarter på en sommar? -Nej det trodde jag inte, hade som mål att försöka fånga fler än förra årets segrare i Rapala cup (50 st). Allt över det skulle vara en bonus. Vilka fiskar av de du fångade i sommar tycker du var roligast att fånga? -Roligaste var nog gråsejen på över nio kilo som jag fick, det var en riktig fight. Jag tycker att allt fiske har sin tjusning, det kan vara väldigt spännande att fiska efter en småspigg på tre cm också. Kikfiske höjer spänningen i det mesta fisket anser jag. Hade du någon fiskart som du försökte fånga men inte lyckades med? -Det var faktiskt en hel del ytterligare fiskarter jag fiskade efter, men inte lyckades fånga. Jag hade en del frustrerande kikfisken efter tångspigg, kantnål, sjustrålig smörbult, tobis, tejstefisk, multe. Där jag inte lyckades kroka någon fisk, men där fisken haft betet i mun-

nen eller varit bara cm från betet och inte velat nappa. Andra fiskarter jag fiskat efter under sommaren utan lyckas få är siklöja, faren, lerskädda, långa, mindre kungsfisk, havskatt, bleka, gräskarp. Har du någon favoritfiskemetod? - Om jag skulle få välja endast en favoritfiskemetod så är det mete med mask. Det är nog det som skulle fånga flest olika arter. Har du några fiskeplaner för hösten och vintern? -Det blir mest fiske i närheten av där jag bor under hösten och vintern. Lite fiske efter storabborrar och någon storgädda ska jag nog försöka efter. Det blir även försök att fånga någon stor hornsimpa. Har du något tips som du vill dela med dig av till andra unga sportfiskare? - Mitt bästa tips för att lyckas få många olika sorters fiskar är att läsa på väl var alla fiskar finns, och var de äter och hur de lever. Fisknyckeln har varit mig till stor hjälp

Vill man vara med i toppen av tävlingen måste man också gå efter de minsta arterna, här ser ni en småspigg.

i detta. Det mest avgörande för att få så många fiskar för mig har nog varit att jag har en fisketokig pappa och storebror som tycker det är lika roligt som jag att fiska. De har hjälpt mig mycket med att skjutsa mig till olika fiskeplatser och delat med sig av sina erfarenheter av olika fisken. Så ett stort tack till pappa, brorsan och pappas fiskekompisar Lars och Leif som hjälpt till med tips, utan dem skulle det aldrig gått att fånga så många olika arter.

Ludwig Essén med en vackert färgad öring.

Ludwig, du kom femma i årets upplaga av Rapala Cup med 52 arter. Berätta om din fiskesommar. -Sommaren har varit grym med många lyckade artsatsningar. De som sticker ut mest är knotsatsningen där jag lyckades lura upp en fenknot. Även gräskarpen och boniton sticker ut. Gräskarpen lyckades jag med på andra försöket så det är jag riktigt stolt över. Sen att jag fick guida upp en gräskarp till min fiskebroder Calle Hjelm som kom trea var extra kul. Det är alltid kul att dela glädjen med någon grymt bra kompis när man lyckas med en artsatsning tillsammans. Nästan hela sommaren gick åt till att fiska. Framför allt nya arter till den totala listan som man har i livet. Vilken fisk håller du som din bästa fisk från i sommar? -Svårt val mellan fenknoten och gräskarpen. Var det någon fiskart som du misslyckades med?

-Karpen, men det gjorde inte så mycket för jag har den på min totala artlista. Vad har du för fiskeplaner i höst? -Femtömmad skärlånga, en satsning med Calle då vi båda saknar arten. Jag ser också fram mot lägret i Öresund på höstlovet då jag hoppas på kolja, knot och någon ovanligare plattfisk som slätvar eller lerskädda. Tänker försöka ta en sik också. Mycket spännande fiske framöver alltså. Vilken är din absoluta drömfisk i Sverige? - En art som ingen annan har fångat i svenskt vatten. Det hade varit kul att knäcka koden på exempelvis bergvar på kikmete också. Har du något tips till andra fiskande ungdomar? -Lägg ner mycket tid på det du älskar och lever för.

En randig sjökock är inte lätt att fånga!

Duktiga fiskaren Patricia Olsson tog en fin åttondeplats i årets Rapala Cup!

Patricia, du hade en fantastisk fiskesommar med 42 fångade fiskarter, det är mest av alla tjejer i Rapala Cup någonsin, hur var det? -Det har varit en spännande utmaning. Pappa skadade foten på jobb så han var sjukskriven hela sommaren. Det gjorde att vi kunde fiska i stort sett var dag. Tyvärr gjorde även skadan att vi inte kunde fiska överallt där vi ville. Vi kom aldrig till Kullen eller Bua som kanske kunde gett mig någon art till.

En knot nappade!

Vilket är ditt bästa fiskeminne från sommaren? -När hela familjen åkte till västkusten. Där finns så mycket rolig fisk. Alla snultror, fjärsing och min favorit, berggyltan. Den är verkligen en fighter. Vi hade även en dag med ett helt otroligt sutarefiske. Det högg i stort sett hela dagen. Vad har du för mål med ditt fiske just nu? -Jag vill fånga någon storfisk. Jag har inte fångat någon fisk än som jag kan skicka in till storfiskregistret. Jag har det som mitt stora mål just nu. Vad har du för fiskeplaner för hösten och vintern? -Jag hoppas att hösten och vintern ska ge mig kanske en stor skrubba eller sandskädda. Jag vill att det ska bli en kall vinter här nere så jag kan få pimpelfiska. Det tycker jag är jätteroligt. Har du någon drömfisk? -Jag hoppas att jag kan följa med pappa till Norge nästa gång han åker. Jag vill verkligen fånga en hälleflundra och stor gråsej. Jag var i Havöysund när jag var tre år men det blev inte så mycket fiske för mig då. Den större kantnålen är en väldigt cool men svårfångad fisk!

FÅNGA HÖSTABBORREN! Missa inte den nya filmen på Sportfiskarnas YouTube-kanal där Zabina och Victor fiskar höstabborre. Fiskesäsongen tar aldrig slut. VARNING: Filmen innehåller bilder som kan ge fiskesug! Foto: Philip Truong, Stinger Productions

METE - DEL 5

Mete del 5

Mete i iskyla När spön och linor är frostnupna och snöfallet hänger i luften, som en liten oroshärd, är det inte många som tänker mete. Visserligen blir det antagligen mest tal om isfiske i de nordligare delarna av Sverige. Men även här kan det finnas strömmande vatten där metet har sin givna plats i metodarsenalen. Text: Nicka Hellenberg Foto: Nicka Hellenberg, Storfiskregistret

et finns många arter som jagas med mete under årets kallaste period. Predatorfiske, som mete efter gädda, abborre och – inte minst – lake är klassiska kallvattensfisken. Men även arter som regnbåge, rödspätta, hornsimpa, braxen och karp är arter vi hittar som godkända i Storfiskregistret under senhöst- och vintermånaderna. Även en och annan id och färna dyker upp under vintern. Iden påbörjar sin lekvandring redan under höst och vinter under milda vintrar – och givetvis finns det sjöar och åar med ett mer stationärt bestånd av id. Färnan brukar kunna trugas genom att man fokuserar på djuphålor nedanför strömnackar och liknande – helt enkelt platser där födan kan tänkas komma singlande inom räckhåll. Fisken spar energi Gemensamt för nästan alla fiskarter är att de i kallt vatten försöker göra av med så lite energi som möjligt. Att gå på sparlåga är en överlevnadsstrategi. Men det innebär också att ett lättfångat byte, eller en lättåtkomlig matbit, presenterad på rätt sätt, är ett värdefullt tillskott för att behålla sin fysik. Graden av aktivitet varierar mellan olika fiskarter och vatten. Även olika dagar och

Iden är en fisk som ibland stiger redan under senhösten. I andra vatten finns den mer stationärt vintertid och går att lura. Truga den gärna med små matbitar om den ratar de stora.

Ulf Noremans mastodontiska vintergädda vägde 15,943 kilo och överlistades på flötmete i Mörrumsån. Genom att fiska i ett intressant område och nöta på kan även vinterstela fiskar ge sig till känna.

väder kan påverka aktiviteten stort. Mildperioder och hastiga väderväxlingar kan sätta fart på annars svårtrugade fiskar. Och när det gäller rovfiskar kan det ibland vara så att de verkligen utnyttjar dagsljuset för att jaga. Några tiondels grader varmare vatten och den korta stunden på dagen då ljuset tränger ner i en annars mörk miljö ger dem möjligheten att ordna att skrovmål.

grovt uppdelat kan man välja att fiska rörligt, eller statiskt.Vid rörligt mete flyttar du ofta, eller använder strömmande vatten till att låta betet passera intressanta områden. Fördelen är att du prövar lyckan på fler intressanta områden och kanske kan lokalisera en huggvillig fisk. Många vintermetare tänker tvärtom. Inte minst i England är bottenmete med död betesfisk mycket populärt. Många använder en mer stillasittande strategi. Har du lokaliserat ett intressant område kan du bida din tid där och invänta den lilla period under dagen som gäddan kommer att jaga aktivt. Förr eller senare lockas gäddan till den doftande maten. Byt bete ibland,

Gädda – stilla eller rörligt? Vid fiske efter rovgiriga arter som gädda kan man bedriva metet på många olika sätt, men

men var envis och ha tålamod. Generellt är det djupare vatten som gäller för framgångsrikt gäddfiske, i takt med att temperaturen sjunker. Å andra sidan innebär vintern att det så småningom blir vår, då gäddan söker sig in mot grundare lekområden. I vissa vatten är det vanligt att gäddor söker sig in mot grunt vatten redan på senhösten, där de blir kvar fram till lektiden.

Vinterkyla och bistert väder var inget hinder för Hampus Bergin när han lurade den här gigantiska karpen på 23,737 kilo i Tegelbruksdammen en januaridag (!) 2013.

Karpmete Att meta karp under vinterhalvåret är en annan företeelse som blivit relativt vanlig i Sverige de senaste åren. Tidigare trodde många att karpen slutar äta när vattnet blir kallt, vilket på senare år har visat dig vara helt fel. Men, när ämnesomsättningen går ner kan det vara bra att tänka lite annorlunda. Antagligen lär du få bäst resultat i fiskevattnets djupare och varmare delar. Skyddade områden där vinden inte kyler lika fort kan ge goda förhållanden. Att mäska mer sparsamt brukar vara en god strategi, enligt många vintermetande karpspecialister. Du gör antagligen klokt i att inte starta fiskepasset med att vräka ut massor av mat där en lagom köldstel och försiktigt ätande karp finns. Är det trögt

kan det löna sig att gå ner i storlek på betet. Kanske byta ut de klassiska boilies mot majs, mask, ett knippe maggotar eller annat bete kan vara nyckeln till framgång. En ofta rekommenderad taktik är att inte mäska med för mycket grundmäsk, utan att hålla sig till partiklar av olika slag och främst de beten du sedan tänker fiska med. Allt i relativt sparsam mängd. Men, å andra sidan: i fiske är alltid påhittighet och mod att göra tvärtom en intressant möjlighet. Plattfiskar på djupet Rödspättan – och i viss mån skrubbskäddan – är möjliga att överlista även under vintern. Rödspättans utbredningsområde är inte lika stort som skrubbans. Den senare finns ju långt upp i Östersjön och kan metas längs stora delar av svenska ostkusten. Rödspättan söker man nog enklast i Öresund, där också sandskäddan finns lite varstans. För många kulminerar fisket under senhösten, innan det blir för kallt och fiskarna drar mot djupare bottnar. Eller gör de det? Mycket tyder på att de kanske inte är helt omöjliga att lokalisera, om man bara vill. Antagligen är det lite djupare områden som man bör söka dem på, inte minst eftersom de platta ibland är bifångster vid torskfiske i branter och djuphålor.Vatten kring pirar och hamnar kan hålla plattfiskar året om, men inte så många satsar medvetet på dem. Men även kustfiskare som spinnfiskar öring (i til�låtna områden) lurar ibland en skrubba inne på grundvattnet. Mask, räka, fiskstrimlor eller något annat smaskigt som släpas hem långsamt, eller får ligga still och dofta på lämpligt ställe kan ge fina fiskar, trots vinterkyla. Testa gärna tackel med pärlor eller tingeltangel.

Klä dig varmt och kom ihåg varm dryck, så härdar du ut även i snö och modd.

Andreas Ekfeldts fina novemberfångst från 2014 får exemplifiera rödspättorna, som är möjliga att hitta även under vintern, när väder och vind tillåter.

Kläder – den viktigaste detaljen Även om du redan hört det från dina föräldrar eller förståndiga fiskekamrater, så tåls det att upprepas: kläder är A och O under kalla förhållanden. Blir du blöt eller nerkyld är det inte trevligt att fiska, vilket gör att du bli ineffektiv. Det kan till och med vara farligt. Klä dig smart, med lager på lager så att du kan anpassa klädseln under dagen. Är du dessutom stillasittande under långa perioder blir du extra lätt nerkyld. Vintervakna arter finns det många av. Vilka du väljer att rikta ditt fiske efter är inte det viktigaste. Många tänker automatiskt ”lake” eller ”ismete” när man nämner vintermete. Men låt inte gamla sanningar styra din framgång. Knäck koden, lura en storsarv i åns djuphålor, meta id en solig decemberdag, eller utmana någon helt ny art när frosten glittrar. Kom bara ihåg att fiskens hud och ögon är känsliga för kallt väder. Fisk du ska släppa tillbaka ska inte vistas i luften särskilt länge. När det är under nollan bör man överväga om de ska lyftas ur vattnet över huvud taget. Kom också ihåg varm mat och dryck. Det gör dig på bättre humör och till en bättre metare.

FLÖTESTROLLANDE GÄDDRÖMMAR

F lötestrollande gäddrömmar Drömmen om den stora gäddan. För många sportfiskare ett strävsamt och känslosvallande livsprojekt. Trots till synes ändlösa motgångar finns dock alltid mål och mening. Med rejäla beten under flöten under senhöst och isfri vinter, kan du komma en bra bit på vägen. Med flötestrollingen som metod behöver du tid och tålamod. Gärna mycket av båda. Text: Oscar Trowald Foto: Oscar Trowald, Sebastian Streith, Emil Österlin

Sena november 2014 Skakiga knän på en luttrad 33-åring. Tvivlen på ett lyckligt slut i en fruktansvärd kamp biter hårt i ett trött huvud och veka handleder. Bredvid sitter en iskall 20-åring som manar på med avundsvärt lugn. I änden på kroktacklet återfinns en gädda som driver fram det yttersta av de hopp och tvivel som driver en sportfiskare i jakten efter gäddan med stort G. När den enorma fisken slutligen ligger i håven passerar ett helt fiskeliv revy framför ögonen – från barndomens smågäddor i Falbygdens diken, via Hornborgasjöns gäddor från tonårens moppeutflykter, till vuxentidens ofta överambitiösa gäddexpeditioner i hårt fiskade Värmlandsvatten. Allt mitt fiske och alla mina ansträngningar hade fört mig just till detta ögonblick. Metoden Den svenske gäddnestorn Henrik Stale har en gång sagt att: ”fiskar du enbart för att fånga stora gäddor är det tveklöst mete som ska tillämpas”. Mycket talar för att detta stämmer. En historisk blick i

du tyst och som metod glider Med flötestrolling mhelst kan rso er ditt vatten. Nä långsamt fram öv året fram av len de r den kalla lugnet brytas. Unde st. Det första toden som allra bä till gäddleken är me du inte missa. gryningsljuset bör

storfiskregistren, kombinerat med vetskapen om att förhållandevis få metar gädda, talar sitt tydliga språk. Om du som många andra föredrar att fiska från båt, är flötestrolling en otroligt effektiv och samtidigt relativt enkel metemetod. Ni som har sett ”Jakten på Gammelgäddan” (SVT), vet vad det handlar om – långsamt driftfiske med rejäla betesfiskar under kraftiga flöten ett tiotal meter bakom båten. Visst kan man redan inledningsvis slå fast att nyare regler om betesfisk sätter begränsningar för detta fiske. Betänk dock att en stor död betsfisk (20–40 cm) från samma vattensystem ofta fiskar ut en levande sådan. En fyndigt tacklad död betsfisk rör sig ofta mer i takt med båtens rörelse. Dessutom tenderar allt för ryckiga levande betesfiskar att få de köldstela gäddorna att vika undan.

En överblicksbild av vad du som flötestrollare kan använda i änden av din starka huvudlina. Längst ner till höger i bild finner du sidoparavanen. Denna kan vara ett alternativ till ett vanligt flöte (om fiskereglerna tillåter det) och fästes enkelt på huvudlinan en 1-5 meter ovanför kroktafsen. Är du lite händig bygger du den en själv av ett stort flöte. Paravanen gör att du kan fiska dina beten brett vid sidan av båten. Självklart kan du också bara fiska med vanliga flöten. Dessa bör inte vara för smala i formen och ska kunna bära åtminstone 40 gram. Din kroktafs är såklart mycket viktig. En tunn men stark wire rekommenderas (34 lb och uppåt). Det är också viktigt med en bra uptrace mot gäddans vassa tänder. Denna bör vara åtminstone en meter. Fluorcarbon med en diameter kring 0,60 - 0,70 rekommenderas. Denna kan lätt skarvas med wiren med hjälp av en dubbel grinnerknut. Använd starka krokar i storlek 1-4. Vira dem med hjälp av två knotless-knots kring krokskaften, undvik wirelås. I mitten av bilden ser du transparenta alternativ i glas och fluorcarbon för fiske efter skygga gäddor i klarvattensjöar.

FLÖTESTROLLANDE GÄDDRÖMMAR

Metodens fördelar är många och uppenbara: • • •

• • •

Du kan fiska dina beten hur långsamt du vill – perfekt på höst- och vinterstela storgäddor. Du kan fiska med mer än ett spö samtidigt om fiskekortsreglerna tillåter det. Du kan fiska av ett mindre (och till viss del även ett större) vattens yta effektivt – inte minst om du även använder sidoparavan, ett slags sidoflöte som gör att du kan fiska bredare. Det är enkelt att fiska dina beten på önskat djup. Du fiskar konstant dina beten under vattnet. (Det vill säga att de far inte över huvudet på dig med jämna mellanrum.) Det naturliga betet gör att gäddan oftast tar med sig betet istället för att spotta – dessutom är det svårare att genomskåda för de stora kräsna gäddorna.

En annan nämnvärd aspekt av metoden är att trösklarna in i den realistiska storgäddejakten är relativt små för ungdomar och andra sportfiskare med begränsade medel. Här behövs inga dyra handgjorda beten eller amerikanska importbåtar. Har man ett närliggande intressant vatten där man kan låna, hyra eller släpa i en enkel roddbåt är man med i matchen. Själv har gjort det till en grej i sig att fiska mig fram med så enkla prylar som möjligt – en lumpen men flytsäker båt, ett spöställ för under hundralappen, hemmagjorda paravaner/flöten mm. Lägg till en tång, en Ikea-påse och ett liggunderlag för att hantera fisken när den ska returneras – något som så klart bör göras med de större gäddorna. Dock måste du ha ett kraftigare spö, en vettig rulle, stark lina, bra krokar, bra tafsmaterial och bra knutar – både för din och gäddans skull. En våg och hyfsad mobilkamera gör att du kan dokumentera ögonblicken.

Sidoparavaner gör att du kan lämna de längsta karpspöna hemma. Predaorspön om 9-10 fot räcker gott. OBS! En senhöstdag av sol och bleke ger ofta årets vackraste fiskedagar, men sällan något bra gäddfiske.

En vacker, flötestrollad gäddmadame på dryga 11 kilo tagen under en blåsig novemberdag. En bister väderlogik ger vid handen att ruskiga (men inte allt för kalla) grådagar ofta innebär bra förutsättningar för gäddfiske under senhösten.

Fiskekompisen Emil Österlin med en gädda på plus 10 kg. Emil hör till en hängiven generation unga svenska flötestrollare fostrade på ForshagaAkademin. På några få år har Emil fångat och återutsatt 14 gäddor över 10 kilo, varav 8 stycken över 12 kilo.

Vill man ha lite större kunskap om hur det ser ut under ytan än vad lokala djupkartor ger kan man använda sig av ett av de billigare portabla ekoloden. Med detta ser du djup och molnen av bytesfisk. Det är en bra idé att återkomma till dessa ”molniga” punkter, gäddorna återfinns oftast nära sin mat. Alldeles oavsett om du med lodets hjälp vet huruvida din sjö är två eller 50 meter djup – fiska dina beten relativt nära ytan. Det lönar sig sällan att fiska sina beten djupare än fem meter. Gäddan jagar med syn och siluetter och har bättre jaktljus nära ytan. Dessutom gillar gäddan att samla fart och attackera sitt byte underifrån. Det finns ingen anledning att komplicera detta fiske mer än så här i början. Fiska så långsamt du kan, använd rejäla betesfiskar, sprid gärna dina beten i sidled och fiska dem inte för djupt. När flötet eller paravanen väl dyker – räkna till fem och sträck upp linan och pumpa bestämt till fisken börjar kränga, då sitter den. Vattnet Valet av vatten är så klart viktigt i jakten på storgäddan. Dock kanske inte alltid så vansinnigt viktigt som många tror – en väldigt stor andel av våra svenska vatten håller gäddor över den magiska gränsen tio kilo. Och i Sverige finns många vatten... En hel del svenska gäddfiskare går idag ”över ån efter vatten”, eller ”följer John”, till vatten där stora gäddor nyligen har fångats. Undvik att göra samma sak.

Flötestrollingen ger dig emellertid goda möjligheter att istället verkligen ”nöta” och undersöka dina hemmavatten. I oansenliga småsjöar och dammar kan stora monster lura. Är vattnen näringsrika och håller mycket betesfisk som braxen, sutare och id, finns chansen att fler än en storgädda väntar. I djupare näringsfattiga spricksjöar är chansen också god – ofta beroende på begränsade lekmöjligheter, vilket kan ge smala gäddbestånd med toppindivider som lever i begränsad konkurrens om födan. Lura dig heller inte på att du inledningsvis bara fångar smågäddor eller att du inte fångar några gäddor alls på de inledande försöken. Undertecknad har fångat gädda över tio kilo i vatten där jag tidigare fått femtiotalet gäddor, samtliga under två kilo, men också i vatten där jag aldrig tidigare fått ett enda gädda trots trettio lagda timmar. Denna ”upptäckande” aspekt av flötestrollingen som metod är ofta såväl nyckeln som charmen i jakten på storgäddan. Tiden och fiskekompisen Sedan var det där med tid och tålamod. Ju kallare det blir i vattnet under senhösten ju längre brukar det bli mellan huggen. Här gäller det att försöka se ljust på att du hela tiden fiskar med dina beten i vattnet och att hugget kan komma precis när som helst. Om du har knarr- eller baitrunnerljud på dina rullar kan du dessutom slappna av ordentligt medan kompisen flyttar fram båten med hjälp av åror eller elmotor. Tid och möjlighet för givande samtal med samma kompis är dessutom stor.

FLÖTESTROLLANDE GÄDDRÖMMAR

För en kompis behöver du i båten. Dels för sällskapet, men också för att det behövs rent praktiskt då det gäller att undvika trassel vid hugg och för att kunna landa fisken på ett säkert sätt. Dessutom behöver ni varandra när det gäller att komma ut tidigt och komma in sent. Givetvis behöver du också någon som håller dig lugn när ditt livs hugg väl kommer. Tillbaka till november 2014 Jag halvsov när hugget kom. En stor kluns hördes ett tiotal meter från båten när gäddan tog ett rejält grepp om en ytfiskad braxen. Fiskekompisen Emil annonserade snabbt att hugget kom på min sida. Ett halvfumligt lyft av spöet ur den rostiga spöriggen följdes av två till tre bestämda pump. De följande kraftiga krängande rörelserna annonserade att fisken var krokad. Vad som sedan följde var ett omskakande drama i frenetiskt speltempo. En första inledande rusning följdes av en ny, denna gång i vansinnig fart i rak riktning mot båten. Många hemska tankar hann gå igenom huvudet innan löslinan var insamlad – fisken var kvar! Dock bara för ännu en rusning, vilken följdes av ännu en vansinnesfärd i riktning mot båten. Efter rusning nummer tre från båten slog det plötsligt helt stopp. Tanken var direkt att en trädstam hade satt ett definitivt och plågsamt slut för händelserna. Som tur var hade jag fel. Min motståndare hade helt enkelt bara parkerat. En ny rusning gav mig det rungande svaret. Vad fanns egentligen i andra änden av linan? Skillnaden i frenesi jämfört med en landad elvakilos från helgen innan skvallrade om något från en annan värld. ”Var inte rädd för vad som kommer upp ur det vattnet”, manade Emil, ”du har henne”. Efter rusning nummer fem från båten hade jag svårt att tro honom. Med en komplett utpumpad högerarm lyckades jag dock för första gången få in fisken till båten av egen kraft. Väl där parkerade hon rakt under. Med bestämdhet försökte jag pressa upp henne genom vattenlagren. Helt plötsligt gav hon med sig. Med en monumental prakt trädde hennes konturer fram i det mörka vattnet då hon närmade sig ytan i en helt vågrät position. Om inte mina knän skakade sedan tidigare gjorde synen av fiskens längd och ryggbredd att jag nästan segnade ner från min stående position på den mittersta toften. Emil håvade lugnt fisken i en stor håv som plötsligt såg väldigt liten ut. Resten av händelserna befinner sig i ett smärre minnesmässigt töcken. Vågdisplayens visande av 15880 gram framträder som en blixt ur dimman. Det var drömmarnas fisk, ett ögonblick värt allt slit och alla dyrköpta bompass. Ett definierande ögonblick i ett sportfiskeliv som aldrig kommer tillbaka. Enligt Emil ska fiskedagen ha pågått i ytterligare fyra timmar. Av dessa minns jag inget.

sk på 15880 gram. Artikelförfattarens drömfi om ett tiotal minuter nar vitt Stöket i bakgrunden s diskreta charm. av kaos och om småbåten

Var så varsam mot gäddorna som du bara kan! Har du möjlighet att kroka av fisken i din stora gummihåv, så gör det. Håll henne där tills det blir dags för en snabb vägning och fotografering. Släpp därefter försiktigt tillbaka henne till hennes naturliga miljö.

ÄNTLIGEN MER PENGAR TILL FRILUFTSLIVET Politikerna förstår äntligen vilken kraft det finns i friluftslivet. Regeringen höjer anslaget till friluftslivets organisationer med 20 miljoner kronor per år från och med 2016. Det glädjande beskedet fick friluftslivet i Sverige när budgetpropositionen presenterades i slutet av september i år. Det totala anslaget per år är från 2016 knappt 48 miljoner kronor. Text: Tina Fors

atsningen är ett led i arbetet med att nå målen för friluftslivspolitiken. Det handlar bland annat om en tydlig vilja och ambition att stärka stödet till skolans friluftsdagar och utomhuspedagogik, utevistelse för barn och unga, naturkontakt, fysisk aktivitet, mångfald och integration.

Att anslaget nu höjs är ett resultat av ett långsiktigt arbete från friluftsorganisationerna, närmare bestämt tio år. Det var då arbetet med den friluftspolitiska skriften ”Friluftslivet och samhället” startade. Skriften kom att bli ett viktigt styrdokument för paraplyorganisationen Svenskt Friluftslivs långsiktiga och målmedvetna arbete med att driva friluftslivets frågor. Målet var att få till en friluftspolitik i Sverige. Och så blev det. Den första friluftspolitiska propositionen Framtidens friluftsliv antogs 2010. Att Sverige har en friluftspolitik innebär att det finns tio friluftspolitiska mål. Dessa ligger till grund för att regeringen nu även satsar medel så att målen kan nås. Och friluftsorganisationerna står redo.

kommer vi tillsammans att kunna etablera och erbjuda en rad nya aktiviteter som blir ett direkt bidrag till de tio friluftspolitiska målen. Vad ska ni göra med de nya medlen? Styrelsen har gett fördelningskommittén i uppgift att ansvara för fördelningen av medlen. Där poängterar vi att ansökningar om aktiviteter som strävar mot att uppfylla de tio friluftspolitiska målen samt satsningar på barn och ungdomar i friluftslivet prioriteras. Det handlar om fler satsningar på aktiviteter som bidrar till skolans verksamhet med friluftsdagar och utomhuspedagogik samt satsningar på utevistelse för barn och unga, naturkontakt, fysisk aktivitet, mångfald och integration. Det glädjande är att nu får ytterligare 10 000tals barn och ungdomar tillgång till friluftslivet – komma ut i naturen, lära sig paddla, cykla, klättra, livräddning, vandra i fjällen och få komma ut och fiska och mycket annat!

Hur känns det idag Per Klingbjer, styrelseordförande Svenskt Friluftsliv? Det känns mycket, mycket bra! Att få beskedet om det ökade anslaget var mycket glädjande!

Varför är friluftslivet viktigt? Det är kul! Och det är viktigt i sig. Sedan handlar det om att alla får möjlighet till välbefinnande, fysisk aktivitet och social gemenskap. Det har även en strategisk betydelse för Sverige då friluftslivet lämnar stora bidrag till samhället i form av ökad folkhälsa, sysselsättning, integration, miljömedvetenhet, skolning i demokrati och arbetstillfällen.

Vad betyder det för friluftslivet? Det betyder mycket för de långsiktiga förutsättningarna för friluftslivet, vi får en stabilare grund att jobba utifrån. Vi har idag en bra infrastruktur för friluftsliv med alla friluftsorganisationer och massor av aktiviteter där alla är välkomna oavsett bakgrund, kön, ålder och ekonomiska möjligheter. Med ökade medel

Vad sker härnäst, vad har friluftslivet på agendan? Nu kommer vi att jobba fram det nya friluftspolitiska programmet. Här är vi redan igång och flera medlemsorganisationer är involverade i arbetet. Vi kommer även att arbeta med att få till ökad forskning inom friluftsliv. Vi saknar viktig kunskap och den forskning som

YTTERLIGARE 10 000 BARN OCH UNGDOMAR

Nu kan fler ungdomar komma ut på fiske. Foto: Sebastian Streith

finns är splittrad och svag, här arbetar vi med ett underlag till regeringen inför deras arbete med att forma forskningspolitiken. Det tredje som vi fokuserar på är lagutveckling, här driver vi sedan länge frågan om undantagen i socialavgiftslagen där friluftslivet vill ha samma villkor som idrotten. Och det fjärde området är den viktiga allemansrätten - att säkra den långsiktiga tillgången till friluftslivet.

Per Klingbjer, ordförande i paraplyorganisationen Svenskt Friluftsliv, är mycket nöjd med budgetpropositionens besked om ökade anslag.

AKET FISKEPTUGA MED Srån

* – 1180: f

/person

Julbord från 280:– /person

20/11–23/12. TIPS! Söndag–torsdag på 15.00- och 18.30-avgångarna ingår buss + båt t/r. Bokningskod 5BORD.

Åland – äventyr i fiskrika vatten Åland erbjuder ett mångsidigt fiske med allt från traditionellt gäddfiske till fartfyllt trollingfiske efter lax. Båtresan från Grisslehamn i Roslagen till Eckerö på Åland tar endast två timmar. Ombord äter du gott, roar dig och fyndar godsaker till glada taxfreepriser! ”Det är aldrig långt till ett bra fiske på Åland”. Inkl. person- och bilbiljett t/r, 2 dygn (t.ex. fre–sön) i stuga inkl. båt med motor, 10 l. bensin, fiskekort, flytvästar, bastutimme, lakan, handdukar, slutstädning. Bokningskod 5FISK *)

INGMAR ”PINGO” ERIKSSON, sportfiskeansvarig VisitÅland

www.eckerolinjen.se • Tel. 0175-258 00

fa S

P O R TI FF OIR SS H KA G EA

A K A D E M I N

VÄLK O PÅ ÖP MMEN PET H US ----

Fröya-resan

LÖRD AG 5/1 2 LÖRD AG 16 /1

Film I samarbete med Stinger Productions I maj 2015 åkte sportfiskeeleverna i årskurs 2 till Fröya, Norge. Stinger Productions följde med på resan och filmade när norska kusten blev elevernas klassrum och havsfiske och marinbiologi stod på schemat.

För oss bakom flötet!

Besök ForshagaAkademins Youtube-kanal för att se filmen eller klicka in via QR-koden!

Läs mer på forshagaakademin.se

Söder sportfiske Bäst i Sverige på Sportfiske!

Låg frakt eller fraktfritt - Snabba leveranser - Kunnig personal

www.sportfiskeprylar.se

Höst-klipp!

Lowrance Elite-77 Lowrance Elite-7 Chirp ekolodoch plotterkombi inkl. givare.

Nu 4.995:(Rek. pris: 8.490:-)

2X 2-PACK WILDEYE SEEKER SHAD 15CM

3-PACK STORM DOOM BELL

3-PACK STORM LIVE GÖS

Super-REA 99:-

Super-REA p 98:-

Super-REA 69:-

OKUMA MAGDA 30D

Nu 379:(Rek. pris: 799:-)

Stort och genomtänkt sortiment! Kolla in vår webshop eller besök vår fina butik!

Söder Sportfiske Hornsgatan 148 117 28 Stockholm 08-84 49 00 www.sportfiskeprylar.se

BERKLEY KLEY LINE FIRELINE

Nu 99:-/fp

FRAKT OCH POSTFÖRSKOTT STFÖRSKOTT TILLKOMMER. B BEGR. LAGER. BEG

olssonsﬁske.se • info@olssonsﬁske.se

J A N O D I G I TA L I S E R A R S P O RT F I S K E T !

Jan O digitaliserar sportfisket! Dagens sportfiskare vill få snabb information om sitt intresse. Därför skapade Jan Ohlsson en av de första svenska sportfiskeportalerna och senare en digital fisketidning. Häng med vår reporter, Pär Lindberg som mönstrade på den inbitne sportfiskaren Jan Ohlssons sportfiskebåt och begav sig ut på Mälaren. Text: Pär Lindberg Foto: Pär Lindberg, Andreas Dybedahl

et är knappt ljust när jag ser Jan Ohlsons trailerekipage stå vid macken i Bro. Vi ska ut på fiske i Mälaren och pröva på gäddtrolling på Jans favoritfiskeplatser. Vi drar iväg och den starka utombordaren skjuter upp båten i planing. Jan slår av gasen i mynningen till ett brett sund som mynnar ut i en större fjärd. Han sätter ut fyra stora vobbler med sidoparavaner på linan som drar ut betena åt sidan. Vi ser på ekolodet att det är extremt mycket betesfisk i vattnet. När det är så kan det vara svårfiskat, säger Jan, och tillägger att gäddorna säkert är proppmätta.

Vi kör på i den tilltagande vinden. Enligt SMHI ska det bara blåsa sex sekundmeter under dagen, men mörka moln tornar upp sig på himlen. – Det är viktigt att ha en stor pärla ovanför den långa tafsen, som är tillverkad av 0,90 mm fluorocarbon, annars glider paravanen ner på gäddans nos och kan skada den under fajten, säger han. – Här fick jag min största Mälargädda, fortsätter Jan när vi passerar en håla i ett brett sund. Den högg på en Rono jigg i blått och vitt under pelagiskt spinnfiske. En praktgädda från Mälaren Gäddan som han fick förra våren var en riktig praktgädda. Man får anse att en Mälargädda

över tio kilo är en riktig bjässe och mycket svårare att fånga än en gädda i skärgården. Följaktligen är alltså en trettonkilosgädda i Mälaren en riktig praktfångst. Det tog honom trettio år att spräcka tiokilosgränsen i Mälaren. Han hade fått inspiration av Jonny Thofeldt som är expert på pelagiskt spinnfiske efter gädda. Efter lång scouting av platser så fann han några intressanta ställen han ville pröva. En vårdag så stämde allt. En långsamt fiskad jigg på fyra meters djup över en botten på nio meter gav resultat. Han berättar att hugget var ett litet ”tjick” – en liten darrning i linan. När han lyfte spöet för att kroka fisken kände han en massiv tyngd. Han berättar att knäna började själva av fiskefrossa. När han första gången såg gäddan i

Namn: Jan Ohlsson Ålder: 48 år Arbete: Chefredaktör för Fisheco.se och ansvarig utgivare för +MagazineFishEco. Favoritfiskemetod: Flugfiske, jiggfiske och vertikalfiske. Jan med sitt livs hittills största, 113 centimeter långa Mälargädda, på 13 kilo med en omkrets på hela 57 centimeter. Den högg på en långsamt infiskad jigg på fyra meters djup.

Roligaste fiskart: Abborre. Bästa fiskeminne: Fyra magiska februaridagar i tyska Rügen där jag fick tre gäddor över tio kilo.

ytan blev han övertygad om att det verkligen var en bjässe. Då han var själv i båten fick han håva den för egen hand. Jan kände en enorm tillfredställelse och insåg att detta troligen var hans livs Mälargädda. Då det endast var tvåhundra meter till land ringde Jan två vänner som kom ner och hjälpte honom att dokumentera fisken innan den fick simma tillbaka. Gäddan vägde tretton kilo och var 113 centimeter lång med en omkrets om hela 57 centimeter! Pelagiskt spinnfiske Jan berättar att det är det pelagiska spinnfisket som gett honom inspiration att flytta ut vårfisket från grunda lekvikar ut på större djup och fjärdar. Samma strategi som gav trettonkilosgäddan gav också ett dubbelhugg på gäddtrolling denna vår. Gäddorna vägde 10,1 och åtta kilo och högg samtidigt. Den ena tog på en Westin Platypus och den andra på en Westins Jätte. Betena var i papegojfärg, som är en av

Jans favoritfärger för vårfisket på Mälaren. Vinden tilltar och nu blåser det betydligt mer än väderprognosen lovat. Vi bestämmer oss för att trolla oss bort mot ett hett abborrställe och att avbryta trollingen om det inte nappar på vägen dit. Det gör det heller inte, utan trollingprylarna åker upp i båten. I stället gör vi jiggspöna redo och Jan följer noga det som utspelar sig på ekolodets skärm när vi sakta kör in mot en grundrygg utanför en ö. – Titta där Pär, det är abborrar som står ovanför botten, säger Jan. – Fiskar som ger vita streck på side imagedelen av ekolodets skärm är oftast rovfiskar, fortsätter han och pekar på tydliga ekon medan han ankrar upp med elmotorn. Hans elmotor är en GPS-styrd Minn Kota Ulterra som fäller ner sig automatiskt genom en knapptryckning på den trådlösa

Fångst som du är mest stolt över: En spinnfiskad Mälargädda på 13 kilo samt en flugfångad lax i Emån på 15,3 kilo. Drömfiskeresa i framtiden: Utforska det norrländska storgäddfisket som har fantastisk potential. Något som Sportfiskarna borde ta tag i bättre: Skarvfrågan. Jag bor bara några kilometer från Mälarens största skarvkoloni och tycker inte att skarvarna hör hemma där då de tar allt för mycket fisk samt förstör de vackra öarna. Något som du gillar mest att Sportfiskarna arbetar med: Konkret fiskevård som gäddfabriker och restaurering av misshandlade åar och älvar som är viktiga för fiskens lek. Detta gäller inte bara för laxartade fiskar. Karpfiskar som exempelvis asp, faren och vimma är precis lika viktiga.

J A N O D I G I TA L I S E R A R S P O RT F I S K E T !

fjärrkontrollen. Jag blir imponerad av tekniken som ständigt går framåt och underlättar för oss sportfiskare. Vi kör med femton gram tunga jiggskallar för att få ner jiggarna till botten, som är på elva meter. FishEco Medan vi står och jiggar berättar Jan hur han kom på idén att starta FishEco. Jan har alltid gillat att utrycka sig i skrift och bild. Han skrev sin första fiskeartikel 1993 och fick den publicerad i Flugfiske i Norden. Sedan har det blivit många artiklar i de flesta av de svenska sportfisketidningarna. När internet utvecklades och olika portaler från andra intressen dök upp insåg Jan att det fanns ett behov även från oss sportfiskare att få information snabbare. Då bestämde han sig för att starta FishEco.se som är en sportfiskerelaterad nyhetssida. En viktig del för Jan och sidans profil var redan från starten ett starkt miljöengagemang. Sidan är också snabb på att ta upp negativa aspekter

Jan är en fena på att dra abborre och i Mälaren finns det gott om dem. Jan anser att abborre är en av de godaste fiskarna och tar gärna hem ett par randiga matfiskar.

Det är mängder med betesfisk på skärmen. Troligen har gäddorna så mycket mat här att det är svårt att få dem att hugga konstaterar Jan.

Ett av Jans favoritbeten till spinnfisket efter gädda i Mälaren är riggade gummibeten.

som påverkar fisket och miljön i - och kring våra vattendrag. Men FishEco.se är också bra på att belysa positiva saker som görs för sportfisket där Sportfiskarna är en av de viktigaste kuggarna. Nu är FishEco.se en av Sveriges största digitala nyhetsförmedlare inom sportfisket. – Nu har jag en! ropar Jan. – Är den fin? frågar jag? – Jo då, den är skaplig, konstaterar Jan innan han ens har sett den. Det är en fin abborre i större storlek än jag är van vid från Mälaren. Den får gå tillbaka men Jan berättar att han gärna tar hem några matfiskar då och då, men endast för sitt eget hushåll. Fisk är ju både nyttigt och gott. I alla fall om fiskarna kommer från ett rent vatten. Mälarens vatten är mycket renare nuförtiden, men man skall se upp med att äta allt för mycket stora rovfiskar som fortfarande innehåller halter av miljögifter och tungmetaller som är skadliga. Detta gäller speciellt kvinnor i fertil ålder och barn. Jan tillägger att det är inte är ett gott betyg till oss människor att vi behöver göra sådana hänsynstaganden men det är ett faktum att vi år 2015 fortfarande smutsar ner vår miljö i allt för stor utsträckning.

Flexibilitet är viktigt Vi drar ytterligare några abborrar innan vi bestämmer oss för att söka gäddorna med våra spinnspön. Solen tittar fram bland molnen när vi glider in i en stor, grund vik med en massa vegetation. – Det här är ett riktigt gäddparadis, säger Jan. – Sätt på ett jerkbait Pär, så prövar jag med en blåskimrande gummijigg i modell större, föreslår Jan. Vi kastar åt var sitt håll och fiskar av viken systematiskt och med elmotorns hjälp får vi en kontrollerad drift i lagom fart. Gösfisket har varit mycket bra de senaste åren på Mälaren. De flesta trollingfiskar efter gösen, men de får mest mindre gösar med toppfiskar på kanske fyra kilo. Om man i stället prickskjuter efter gösen med stora vertikaljiggar stiger medelvikten betydligt. Jan berättar att Cecilia ”Gösdrottningen” Grönberg, som är en relativt ovan fiskare på Mälaren, genast fick en niokilos gös när hon testade tekniken i sjön. Jan berättar att han också haft mycket bra prickskyttefiske efter gös på Mälaren. Bland annat så drog han och Nicklas Johnsson från Söder Sportfiske tre gösar över sju kilo under en och samma fisketur i våras. Även gäddfisket på Mälaren är riktigt bra fast kanske inte just denna dag.

Jan viktar en Westins Jätte med ett kulbly för att få den att gå ner på djupet där de större gäddorna brukar stå.

Några av Jans absoluta favoritvobbler för gäddtrolling i Mälaren är Westins Platypus och Westins Jätte.

Jan lägger ut ett kast från sin helt nya redaktionsbåt.

Elmotor är bra och miljövänlig vilket passar Jan som person då han är mycket miljömedveten själv. Här fäller han ner sin nya Minn Kota Ulterra automatiskt med ett tryck på fjärrkontrollen – bekvämt!

– Ny har jag en rackare i alla fall, utbrister Jan. – Är den fin? frågar jag. – Inte så värst, men den är i fin kondition och kämpar ettrigt, konstaterar Jan. När han krokat loss och låtit den simma tillbaka berättar Jan att han och Igelkottfilm var de som introducerat förmodligen världens första live-sända sportfiskeprogram på internet. Vissa program har över ett hundra tusen visningar. Tillsammans med Sebastian Wiman har Jan också startat +MagazineFishEco som är Sve-

riges första digitala sportfisketidning. Den innehåller reportage, tester och mycket annat som intresserar oss sportfiskare. Den kommer ut sex gånger per år och är gratis. Jag beundrar Jans kreativitet och brinnande intresse för fisket och för miljön. Det är eldsjälar som han som driver utvecklingen av sportfisket framåt. Om vi alla tänkte som Jan skulle gäddorna och andra fiskarter ha en bättre miljö att leva i. Han drar ytterligare ett par gäddor på sitt gummibete innan det är dags att avsluta.

JANS BÄSTA FISKETIPS: •

Lär av andra, imitera och kopiera. Var inte rädd för att fråga duktiga sportfiskare om råd.

•

Nappar det inte – byt mönster. Funkar inte stora beten testa små.

•

Våga fiska djupt med mycket bottenkontakt. Speciellt vid traditionellt jiggfiske.

•

Fiska vid stabilt lufttryck om möjligt. Även lågt lufttryck kan vara bra bara de är stabilt eller stigande.

•

Lägg inte spöet på hyllan för tidigt. Det bästa fisket är ofta på sen höst och under tidig vår.

•

Satsar du på stor gädda, försök att hitta branter och sund som gränsar mot större fjärdar eller större djup.

•

Håll koll på betesfisken. Ekolodet är ett bra hjälpmedel, men även synen kan lokalisera stim av exempelvis löja. Finns det betesfisk så finns det rovfisk.

•

Börja planera fisket redan hemma. Ett bra tips är att gå in på Eniros sjökort och studera det vatten du tänker fiska i. Gör en plan över intressanta fiskeplatser och fiska av dem när du är på plats.

ETT FÖRÄNDERLIGT FISKE

ETT FÖRÄNDERLIGT

fiske När Gunnar Westrin vandrar efter sin ungdoms öringbäck går tankarna oavkortat till författaren Hans Lidman och hans litterära Svartån. Svarta öringar i jungfruligt land kanske var den ynnest vi inte längre har råd att bevara? Text och foto: Gunnar Westrin

Öringarna i bäcken gav mig livet, skogen och framtiden.

år litteräre ikon Hans Lidman fiskade i stort sett i hela sitt liv i Mållångsboån, i hans böcker kallad Svartån. För min egen del är de skildringarna det finaste som har presenterats våra svenska boklådor i den genren. Föränderlig natur För mitt inre ser jag skuggiga granskogar, frodiga ängar, humusfärgat vatten och svarta öringar. På en sten, eller på en gammal flottardamm, sitter en man med svart slokhatt och flugspö. Kanske funderar han på framtiden, en svart horisont med svingande grävskopor, frustande lastbilar och tjutande turbiner? Öringarnas tid var på väg att förringas den sanning vi alla bär med oss, den att landskapet är föränderligt och att ingenting är för evigt.

Min egen ungdoms å bär på samma historia, möjligtvis med den skillnaden att ån var för liten för en mer kommersiellt strukturerad utgrävning. Även här ser jag trolska skogar, fuktiga ängar och vakande öringar. I tankarnas land skönjer jag också bäverhonan med sina ungar på ryggen och älgen som betade näckrosor i en av djurens dammkonstruktioner. Bäverån Eftersom mitt relativt långa författarliv har gett mig många tillfällen att beskriva Bäverån i norra Jämtland, nöjer jag mig med en snabbrepris av det inträffade. Ån rinner ut i voluminösa Ströms Vattudal, någon mil väster om Strömsund. Den heter egentligen något helt annat men Bäverån har alltid känts vara det mest passande namnet.

Det var pappa som en gång i tiden lockade mig dit. Det var fortfarande femtiotal och skogarna och de flesta vattendragen kändes fortfarande stora, genuina och relativt opåverkade. Processorer och storskaligt skogbruk var lyckligtvis fortfarande i sin linda. Jag minns fortfarande dagen som vore den upplevd i går. Pappa snickrade mig ett långspö och i hinken hade vi feta daggmaskar från dyngkasen. På en liten kulle intill den första bäverdammen bidade vi vår tid. Plötsligt pekade pappa upphetsat ut mot dammen. Där satt ett runt, lite klumpigt och ganska stort djur och mumsade på en björkgren. Jag visste det inte då, men med åren skulle bävrarna i bäcken bli mina vänner och bundsförvanter.

Eftertanke: I min generation var vi många som började vår fiskeresa med bäckmetet efter öringarna. Sen gick vi vidare med spinnspöet och för min del kändes det fullbordat när flugspöet kom in i bilden som femtonåring. I samma veva slutade jag med maskmetet. Vi visste inte då att de öringar vi fiskade på var det uppväxande släktet av de storöringar som simmade ute i sjön.

Öringmetet Fisket gick alldeles utmärkt och pappa har berättat att jag fick sex öringar men att han själv ”bara” fick fem. Från den dagen var jag en stor karl och inte en liten kille. Öringfisket med långspö och mask var bara förbehållet riktiga fiskare med den rätta känslan. Nu hade jag blivit en av dem. Nu hörde det till saken att vi bodde en mil från ån och att det enda transportmedlet var mormors redan då urgamla cykel. Den krokiga, gropiga, kurviga och backiga vägen blev en fiskesugen killes verkliga utmaning. Tio år senare cyklade jag fortfarande samma väg till samma vattendrag. Benen hade blivit starka och med den träningen som bakgrund kunde jag sedermera vandra ut i världen. Fantomen regerade Under de åren byggde min morbror Sören en mysig skogskoja nere vid mynningen. Samma sommar uppförde också den legendariske fiskaren och släktingen Per-Erik Persson, i folkmun kallad ”Fantomen” en lika mysig stuga på den andra sidan åmynningen. DeDen viktigaste platsen. På grästuvan fick jag mitt livs första öringar. ras hus blev min tillflykt när benen inte orkade ta mig tillbaka till hemgården. Öringfisket var fantastiskt, något egenartat för den tid jag befann mig i. Öringarna frodades företrädesvis i damI slutet av sextiotalet tog jag studentexamen och drog norrut, till marna och blev osedvanligt välvuxna för att egentligen kallas bäcklumparåret på Jägarskolan i Kiruna. Hemkomsten blev en bedrövelöringar. Kilosfiskarna var inte ovanliga och även större bumlingar sens tillställning, en chockartad upplevelse som har satt oläkta spår annonserade påslag på maskkroken. Det var under den smygande i min aggressivaste hjärndel. Ån höll på att dö? fiskeperioden som bävrarna verkligen kom in i mitt liv. Jag har ett synminne som aldrig tycks lämna min allt mer dimKikhålet miga minnesbank. Fisket hade varit så pass intressant att jag helt Enligt den historiska beskrivningen dundrade de första stora avenkelt inte ville lämna ån för övernattning nere i någon av stugorna. verkningsmaskinerna in i skogarna i slutet av sextiotalet. Många Sömnen tog plötsligt överhanden. Med en sten som kudde somnade skogsarbetare blev plötsligt arbetslösa. Som ersättningsjobb fick de jag intill den nedersta av dammarna, Stordammen kallad. bland annat den tvivelaktiga uppgiften att gräva ut större bäckar och åar efter flottningsperioden, en form av restaurering, oftast utan Bäverhonan experthjälp. Så blev det med min öring- och bäverå. Några timmar senare väcktes jag av den morgonkyla som hade I mitten på sextiotalet byggde morbror och Fantomen en egenträngt in under skjortan. Jag minns att jag plötsligt tittade rakt in händigt tillsnickrad promenadbro över bäcken. Mitt på bron gjorde i ett par bruna och stora ögon. En bäverhona med tre ungar på de en glugg, ett perfekt titthål för oss som var nyfikna på fisklivet. ryggen flöt sakta förbi mig på ett par meters avstånd. Ute på blankOm höstarna låg vi där och såg hur enorma öringar sakta simmande vattnet vakade öringarna och uppe i grantopparna svirrade granupp från Ströms Vattudal för att leka. sångarna för fulla halsar. Det var syner jag aldrig kommer att glömma. Fiskarna var så Den honan följde mig några år vid vattnet innan hon plötsligt nära ansiktet att jag kunde räkna prickarna på deras kroppar. Efter en dag försvann. Kanske dog hon en naturlig död eller så blev hon utgrävningen av bäcken såg vi aldrig mer någon av de bastanta vattuskjuten? För mig är hon i alla fall budbäraren från en tid då naturen dalsöringarna. En motivering till ”restaureringen” var att öringarna verkligen levde, då öringarna fortfarande var svarta och då Fantofrån sjön skulle få fri fart upp till lekplatserna. Så blev det inte. men spatserade omkring i de djupaste av alla skogar.

ETT FÖRÄNDERLIGT FISKE

Öringen Förr trodde vi oss ha tre olika arter av öring i landet. Dels laxöring som de flesta kallade fisken, de större öringarna ute i sjöarna eller i de bredare åarna eller älvarna. Idag kallas de för brunöringar (brown trout) eller enbart öringar. Sen hade vi de mindre öringarna i bäckarna, fiskar som vi kallade bäcköringar. I slutet av kedjan fanns de bastanta och mer blanka öringarna ute till havs, fiskar vi fortfarande kallar havsöringar. Inte visste vi att om jag satte ut en av öringarna i Bäverån i havet så kunde det bli en tiokilos havsöring. Laxöring (Salmo trutta lacustris), bäcköring (Salmo trutta fario) och havsöring (Salmo trutta trutta). Numera har vi bestämt att vi i landet har en öringart, nämligen Salmo trutta.

Livets stigar När jag besöker familjegårdarna brukar jag ha för vana att ta en dag efter min forna bäverå. Jag kan villigt erkänna att det har svidit i själen många gånger, både av nostalgiska förnimmelser men också av ren förbannelse. Under de mest frekventa somrarna var det jag som höll stigen uppe efter vattendraget. Det var mina fotspår i gräset som till slut permanentades. Numera finns naturligtvis inte spåren kvar men den bredare stigen upp efter ån kan fortfarande skönjas. Det finns en naturlig livscykel i bävrarnas liv och leverne. När mat- och byggnadsträden tar slut, vilket kan ske på begränsade ytor, måste djuren till slut flytta. På mina årliga vandringar efter ån ser jag lämningarna efter de gamla bävergnagda stubbarna. I vattnet simmar fortfarande den vackra elritsan, en liten fin fisk som på jämtländska brukar kallas ”blindjes” eller ”sim”. Elritsan var den fisk vi fick lära oss att meta innan vi blev öringsmetare. Med små krokar och långa maskstumpar hivade vi upp dem land. Jag minns fortfarande det lilla akvariet där jag lät några av fiskarna simma runt. De var vackra att skåda, inte helt olika en öring i lekdräkt. Sedermera fick jag lära mig att elritsan var en viktig födofisk för öringarna i ån. Under en period i mitt metarliv ägnade jag mig också åt ett mete i dammarna med agnad elritsa, ett synnerligen effektivt sätt att få upp de större öringarna. Idag är det naturligtvis en förkastlig hantering. Skogens förgänglighet Mina vandringar efter ån är och förblir en explosion av minnen och delvis tunga funderingar. Åt vilken riktning går egentligen det så kallade framåtskridandet. Svaret på mina frågor fick jag under det senaste besöket till Bäverån. Redan på långt håll förstod jag att något inte stod rätt till. Stora träd hade fallit över bäcken, förvisso bra skydd för de fiskar som fanns kvar, men så betedde sig inte skogen när jag växte upp. Då vajade träden på sina egna friska rötter.

En doft från förr. För mig var bäckens öringar attraktiva, vackra och välsmakande.

Plötsligt glesande skogen och uppe vid den gamla bäverdammen kom ett ljus jag aldrig förr hade sett. En ny och stor kalyta hade vältrat sig ut i landskapet och ramat in dammen i ett tomrum av blixtrande solsken. Ett vakuum hade bildats. Jag slog mig ner intill den sten som jag en gång i tiden hade använt som huvudkudde. Den brunögda bäverhonan kom åter fram ur dimmornas höljen, tätt följd av tre rundmagade ungar. De snodde runt med sina breda paddelstjärtar, lekte tafatt i vattnet och hade konstiga ljud för sig. Öringarna rumsterade plaskande efter stränderna. Nu stod elritsan överst på menyn. Experthjälp I samma veva som skogen togs bort restaurerades ån ännu en gång, nu med initierad experthjälp. Äntligen svingades de riktiga spadarna och förr landburna stenar - för att tillrättalägga ån för flottningen - lades åter ut på de rätta platserna. Jag kände det som en befrielse, en åtgärd som egentligen skulle ha gjorts för många år sedan. Då kom skogsmaskinerna in i bilden och tog bort en viktig del av öringens kvarvarande ekologiska förutsättningar. Jag har under många år arbetat med det svenska och internationella sportfisket, skrivit hundratals artiklar, haft utbildningar i ekologi och fiskebiologi och haft den ena föreläsningen efter den andra. Jag har, så att säga, befunnit mig mitt i smeten i ett allt mer föränderligt förlopp. För mig är tendenserna kristallklara. Konfrontationerna mellan industriell verksamhet och biologiska och ekologiska förutsättningar har stegrats. Framåtskridandet Det gläder ett sargat fightarhjärta att en riktig restaurering äntligen har gjorts i ån. Men i samma veva tar man bort vitala delar av skogen. Skeendet är numera att betraktas som ett slag i ansiktet på dem som verkligen försöker att värna våra allt mer utsatta vattenmiljöer. Här finns hur många exempel som helst. Jag kan förstå de skogsägare som vill ta ner mogen skog men förstår inte hur fortsättningen kommer att te sig.

Äkta bäcköring. Numera tillhör det vardagen att folk reagerar mot känsliga delar av fortsatt skogsavverkning. För att lägga mer lök på laxen kräver bland annat industrin en fortsatt utbyggnad av våra sista stora älvar. Samhället tarvar tydligen mer el till en allt mer accelererad industri- och teknikverksamhet. I kläm kommer våra begränsade miljöer. Kan en bäverhona med ungar ha något med det här att göra? Är förnimmelsen av destruktion för känslig att debatteras? Är vi som reagerar bromsklossar fundamentalistiska miljömuppar utan verklighetsförankring?

Trots att vi ”bara” har en art öring i landet kan vi fortfarande prata om äkta bäcköringar. Jag känner till några sådana populationer i Tornedalen, nämligen en bäck som börjar ur en myr, rinner någon/några mil och slutar sitt flöde i en annan myr. De öringarna kan inte ta sig ut i vare sig havet eller till ett annat vattendrag. De är helt enkelt instängda. Oftast är fiskarna småvuxna, har förhållandevis mörkt skinn och är nästan alltid gråvita i köttet.

Harrjokken För många år sedan mötte jag kärleken i Tornedalen. Där fanns en underbar jokk med en population av verkligt fin harr. Jag hade hittat ett nytt paradis för mitt flugfiske. Jag förundrades över hur fin jokken var, hur oförstörd och stolt den rann genom det prunkande landskapet. Många av fiskarna var praktfulla harrar långt över kilot. Jag var försiktig med beskattandet och tog bara en och annan matfisk per sommar. Här fanns inga stigar, ingen nedskräpning och ingen industriell verksamhet. Här fanns tystnaden och renheten. Uttern fiskade i bäcken och över kullarna seglade kungsörnen. I början på åttiotalet kom skogsbruket allt närmare vattendraget och ett år senare rasade hela det ekologiska systemet. Skogsdiken hade grävts och humus rann ner i bäcken och spolierade insektsföryngringen. Efter regnväder blev bäcken chokladbrun och harrbestånden försvann. Kvar blev ett nytt tomrum i mitt liv. Tjugo år senare togs ett beslut att jokken skulle restaureras. Även den här ån hade använts som flottled under en tid. Grävskoporna kom in i bilden och stenar flyttades ut på sina rätta platser. Någon vinter efter tillrättaläggandet körde skogsmaskiner över restaureringsplatserna för att ta sig fram till nya skogar. En ny tid Jag satt länge vid min ungdoms bäverå. Solen sken från en klarblå himmel och av vind kändes ingenting. En spindel letade efter föda i sitt nät och i den kvarvarande granen försökte en gransångare att slå an tonen. Man kan faktiskt bli nostalgisk för mindre, utan att för den skull bli gråtmild, bitter eller aggressiv. Jag befann mig i annan tid med nya möjligheter. När jag stegade fram till Fantomens gamla pörte slog det mig plötsligt. Gamla sanningar hade blivit som nya, bland annat det faktum att så länge som ekonomin går före ekologin har naturen ingen chans.

Öringen är en av våra mest polulära sportfiskar.

GIRLS FISHING CREW

Girls Fishing Crew består – precis som namnets betydelse – av ett gäng fiskande tjejer. När de ledsnade på att tjejer som fiskar till stor del syns på bikinibilder i sociala medier bestämde de sig tidigare i år för att göra något tillsammans, för att visa hur det ser ut i verkligheten och för att få fler tjejer intresserade av fiske. Nu har de redan många som följer dem på Facebook och Instagram där de publicerar bilder, presentationer av fiskeprofiler och nyheter. I Girls Fishing Crew är alla tjejer välkomna. Här finns några av Sveriges mest framstående sportfiskare som gärna delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Målet är att inspirera, ta plats och vara en digital mötesplats för tjejer som fiskar. Nya idéer avlöser varandra och tanken är att de ska publicera större och mer omfattande fiskereportage framöver. Håll utkik efter det.

De hoppas också att initiativet ska sprida sig vidare till andra länder och pratar redan nu med norska tjejer om att starta upp samma gemensamma plattform där. Följ dem du också. Och tveka inte att ta kontakt med dem på sociala medier om du är tjej och vill komma i kontakt med andra fiskande tjejer.

stesson Jessica Fa

tröm Jessica S Hanne Ramussen

GirlsFishingCrew Kontakt: fishinggirlscrew@gmail.com

nriksen Evelina He

Majéla Ala Linnéa stenman

rg Cecilia Grönbe

Elin Karlsso n

.Linn Brunzell

Emma Bäcker

Emma Lindgren

Liisa Hedin

Sussi Stridh

IRLÄNDSK SLÄNDFROSSA

Irländsk sländfrossa Lough Sheelin – I gammal god form

Text och foto: Per Lindberg

I vintermörkret minns man gärna försommarens sländsvärmning. Dina hemliga åar, skogslandets öringssjöar eller älvarna i norr. Alla har drömvatten och vissa har funnit sitt eldorado på Irland. Den gröna ön där moln av dagsländor får kalkstenssjöarna att koka av feta, frossande öringar. Vår medarbetare Per var där.

-It’s the tail end of the mayfly season. In a few days it all will be over. Accenten är charmig, men den engelska som talas på irländska landsbygden kan vara lite knepig. Min guide Thomas Lynch är dock van vid utländska kunder och språket är begripligt. Om budskapet finns inget tvivel. Mayflysäsongen är i sin skälvande slutfas och om några dagar är den årliga högtidsstunden över. När sländorna dansar Försommarens sländsvärmning är en stor begivenhet. När kläckningarna tar fart i maj går den moderna världens djungeltrummor heta, med febriga rapporter på twitter, facebook och fiskeforum. Öringen går till och Irlands berömda kalkstenssjöar ringas av vak. Jag är på landet som sagt. I provinsen Midlands vilken är någonstans i mitten av den gröna ön. Ett pastoralt område med klassiska öringvatten som tyvärr hamnat lite i skuggan av Corrib, Mask och sjöarna västerut. Midlands vattensystem brottas ännu med miljöproblem, främst övergödning från en växande jordbruksnäring. Men på senare år har läget förbättrats och Lough Sheelin är på väg mot gammal god form. Fram till 1970-talet betraktades Sheelin som det bästa torrflugefisket på hela Irland. -Inga vak än...sländorna sitter kvar i träden. Det kan ta några timmar innan de går ner. Vinden måste stilla sig först... Längst framme i båten blickar Thomas ut över Hollywell Bay, i sjöns nordvästra hörn. Ett ställe han känner lite extra för.

-Jag växte upp här i vasskanten och metade abborre vid bryggan där borta, berättar han och relaterar händelser från unga år. Abborrmete är en klassisk början på fiskets stigar och rent av grunden för en kommande karriär. Under mayflysäsongen jobbar Thomas på heltid som båtman och guide och allt är väl tillrättalagt för oss spösvingare.

Öringen i de irländska sjöarna möts vanligtvis från båt och Green Peter är det lokala namnet på den största sländan.

När det är högsäsong ligger båtar på parad runt hela sjön.

Ett rejält hugg och en spännande drillning…

och snart är en troféöring landad.

Alldeles intill sjön finns ett trevligt hotell med specialpriser för fiskare. Många kommer från Dublin som bara ligger en timme bort med bil, liksom turister som tar sig till Irland med flyget. Turismen är en viktig del av öns ekonomi och sportfisket var faktiskt starten. Redan under 1800-talet, när överklassen roade sig med jakt och fiske, uppstod efterfrågan på service. Guide eller ghillie som det heter, var en bra födkrok. I vissa fall skillnaden mellan svält och ett anständigt liv i dåtidens fattiga Irland. Dagens ghillies har traditioner att falla tillbaka på. Vi är ute i god tid. Det är tidig eftermiddag och ännu glest mellan vaken. Thomas menar dock att det är värt att prova våtfluga, lite längre ut. Med fluga från båten Flugfiske från båt på stora sjöar är populärt här. Helt omvänt mot oss i Norden som helst fiskar från land i strömmande vatten. Här missar vi nog en del. Många som testat båtfiske har blivit frälsta. Idén är korta kast i olika riktningar, medan vind och vågor för fly-

Fikastunderna vid stranden ger inspiration och reflektion medan Kelly Kettle kokar vatten.

tetyget framåt. Man förstår tekniken när rutinerade båtfiskare drar öring efter öring på sex till åtta meters utlägg. Kunskap om fiskens vanor ligger till grund för olika drifter, som det heter. De finns på karta över Sheelin som kan tankas ner på nätet. Snart når vi fram till en udde som skjuter ut i sjön och motorn stängs av. Här börjar drift nummer åtta vid västlig vind, från Arley Point mot Walkers Bay. Det är tre flugor på tafsen som gäller, den längst upp är dropper, en buskig torrfluga. När kastet fiskas ut höjs spötoppen så att droppern dansar på vågtopparna. Det kan ge brutala hugg, helt intill båtkanten. Ett lite längre spö på 10-11 fot en fördel, framförallt vid tuffare vindförhållanden. Men idag har jag allroundpiskan på 9 fot 6 tum, som även passar torrfluga. På Sheelin är den längden vanlig. Första driften ger intet, men andra gången vi sveper förbi udden får Thomas ett rejält hugg. Det verkar vara en fin fisk som får spöet att bocka men tyvärr ser vi den aldrig, då kroken släpper sitt grepp. Det känns surt och efter ytterligare en drift utan påslag, protesterar ingen mot förslaget att fara iland och fika.

IRLÄNDSK SLÄNDFROSSA

En öring på tre kilo är inte fy skam på torrfluga.

Det är inte svalor som flyger, det är miljoner och åter miljoner av sländan Green Drake som dansar.

Miljoner sländor svärmar En av Thomas kollegor gör sällskap och tillsammans styr vi in i en lugn vik på läsidan. Det första som slår mig är de enorma mängderna av spinners i sjökantens vegetation. Över trädtopparna svärmar miljoner sländor, upp och ner på sitt speciella sätt. En och annan dansar redan ut över vattnet, men det enorma kollektivets programmering väntar på stiltjen som ska breda ut sjöns dansgolv till säsongen sista bal. -Allt startade tidigt i år. Redan i början av maj kläckte Green Peter, berättar Thomas medan han fyller på vatten i sin Kelly Kettle: ett gammalt irländsk patent som kokar vatten med bara några småpinnar som bränsle. Snart bubblar det i behållaren och det dukas upp till en trevlig picknick. Green Peter är den nykläckta sländan.

Dunstadiet då vingar och kropp ännu är gråaktiga, ofta med en grönaktig nyans. Det menas även att grön syftar på något omoget, som grön frukt eller en nykomling. Gröngöling som man säger. Green Drake är ett annat namn på den stora dagsländan, Ephemera danica. -Vissa år är det fantastiska kläckningar medan andra blir sämre. Ruskväder spolierar vanligtvis men är det värme i luften får det gärna blåsa en del. Spinnerfallen är annorlunda. Fisket är mer krävande då öringen hunnit bli selektiv och om det blåser kommer inte sländorna ner på vattnet. Stilla kvällar ror man försiktigt båten i läge och det blir en jakt på utvalda fiskar. Det är detta torrflugefiske vi kallar ”spent gnat”, som Sheelin är berömt för, berättar Thomas engagerat.

ANNONS

En tofs i orange är en effektiv torrfluga.

Green Peter, spent gnat, dropper och drift. Irländarna har sina termer och det finns mycket att lära. Jag fick själv en aha-upplevlese, när en ghillie berättade om abborrynglens betydelse. Plötsligt stod det klart varför mina hemmavatten som kokar under försommarens kläckningar, blir som livlösa efter några veckor. Öringen går helt enkelt över till en diet på abborryngel. Det är sånt man lär sig när man är mycket ute. Fiskevård i fokus Även fiskevården engagerar. Det har den gjort ända sedan Lough Sheelin Trout Protection Association (LSTPA) bildades för över hundra år sedan. Föreningen jobbar med biotopvård i river Inny; ett biflöde till Shannon som flikar ut sig i ett gren-

IRLÄNDSK SLÄNDFROSSA

Det är inte ovanligt med öring runt två kilo när sländorna dansar.

verk av bäckar uppströms Sheelin. Det är små vattendrag som lätt gror igen. En naturlig rensning med isgång och snösmältning finns ju inte, då vintern bara är en lång höst. Men bäckarna kan vara mycket produktiva. Sheelin har enbart vild fisk och de växer fort. Tvåkilos är vanligt och emellanåt biter riktiga tungviktare på. För bara några dagar sedan putsade Thomas Lynch sitt eget rekord. -Ja, ibland har man tur, säger han ödmjukt men blir alltmer entusiastisk och beskriver målande hur en 4,5 kg vildöring drillades hela vägen in i håven. Det är sådana fiskar som satt Sheelin på flugfiskets världskarta. Stilla vatten Det är gemytligt här på stranden, men stärkta av fika och snack, börjar vi bli fiskesugna. Sjön stillar sig och sländorna som för en halvtimme sedan svävade över trädtopparna sänker sig sakta neråt. Det är läge att rigga om. -Vi fiskar med två torrflugor, säger vår ghillie medan han med van hand knyter om och förser tafsarna med egenhändigt bundna imitationer. Att låta guiderna ta hand om sådana saker hör till. De vet vad som gäller och man kan vara säker på att det blir bra. Solen står lågt över kullarna i väst och en sällsam stämning lägrar sig. Ett gråblått dis som har givit sjön tillnamnet, Steely Sheelin. När så de första sländorna kommer seglande och landar på båtens reling skjuter vi ut. Viken ligger nästan blank och efter stranden plaskar kvällens första fiskar.

Nu gäller det! Våra färggranna fluglinor lyser likt glödgad ståltråd i kvällsljuset och snart dansar nyimpregnerade imitationer försåtligt ner bredvid sina naturliga förlagor. -Klatch...Fish on! Thomas kollega i den andra båten gör första fångsten. Men det är inte något speciellt, bara en kilofisk. Vanligtvis är man själaglad för en sådan öring, men här vid Lough Sheelin är det annorlunda och ingen höjer på ögonbrynen för något under fem pounds. Hur som helst är den ändå vacker och visar öringstammens briljanta skepnad med stora stålgrå fläckar och guldgul buk. Flankerna gnistrar i solljuset när den försiktigt sätts tillbaka, vilket blir början på en fantastisk kväll där flera fiskar över två kilo landas. Inklusive ett trekilos praktexemplar som en engelsk dam landar på ett klass fyra spö. En sjuhektos blir min egen premiärfisk, vilken går till väders på studs med ett meterhögt tokstollehopp och dansar runt i en irländsk jigg innan den tröttnar och hamnar i håven. Lite senare, när mörkret sänker sig över Midlands och Lough Sheelin ligger blank som blåsvart olja blir det också en större. Guiden Thomas skiner upp med ett brett leende när han lyfter den ur håven.

-Definitely a fourpounder. I´ll be surprised if it’s not four and a half!

Lough Sheelin •

1 880 hektar stor kalkstenssjö belägen på Irland i distriktet Midlands. Större delen är grundare än åtta meter och största djup 14 meter. Sjön är naturligt näringsrik, men belastas av närsalter från jordbruket. På senare år har emellertid miljön väsentligt förbättrats.

•

Öringen växer snabbt och sjön anses kunna föda 100000 individer, varav 40000 är mellan ett och två kilo, per areal mest av irländska sjöar. Medelvikt på 1,5 kilo imponerar och tvåkilos är vanliga. Varje år tas ett stort antal flugöringar över 3,5 kg kilo.

•

Fisket börjar i mitten av april med fjädermyggan Duckfly. En begivenhet med premiärnerv. I mitten av maj kläcker Green Peter och mayflyperioden tar vid. Den sträcker sig ett par veckor in i juni. Lugna kvällar bjuder spännande torrflugefiske. Vid spinnerfallen samlas sländor på blanka lugnfläckar, så kallade ”slicks”. Under gynnsamma förhållanden driver sjok av döda sländor, Spent Gnat, långt ut i sjön och öringen följer. Ungefär samtidig med The mayfly är Murrough, en stor nattslända som lockar grov öring helt intill land.

•

Efter den stora dagsländans svärmning är fisken en tid selektiv på abborre. Öringar ses då slå med stjärten i stimmen och plockar sedan ynglen. Små Caenis producerar också nu.

•

Sensommar och höst är nattsländornas tid och det förekommer andrakläckningar av Lake Olives och Green Peter. September kan vara bra och det görs fångster av höstfet fisk ända till avslutningen 12 oktober. Lough Sheelin är sedan fredad till 1 mars.

•

Boatman, fiskeguide med båt rekommenderas.

•

Prisexempel, två fiskare delande på båt och guide 120 euro för heldag och 80 euro för en kväll. Vissa guider erbjuder även hämtning i Dublin, daglig skjuts till sjön, strandhugg med lagad mat, flugor och utrustning. Men boka i tid. Under högsäsongen kan över hundra båtar vara på vattnet samtidigt.

•

Möjlighet finns också att bara hyra båt.

•

Fiskekort krävs, vilket din guide eller värd kan ordna. Annars löses det hos lokala försäljare eller på nätet. Ett 21 dagars kort kostar runt 20 euro. Förslag på logi är Crover House Hotel vid sjön, Bed and Breakfast eller stuga med självhushåll. (Se webinfo).

•

I oktober 2013 togs en öring på 5,5 kg på en storlek 10 Green Peter och samma höst landades en 7,2 kilos på drag. Fiskeguiden Thomas Lynch drog en 4,5 kilosfisk 2014. Troligtvis finns ingen sjö på Irland där chansen till grov öring på torrfluga är större. Hundratals fiskar mellan två och tre kilo landas under de bästa veckorna. Ett makalöst fiske på öring i sällan skådad kondition.

Turistinfo:

discoverireland.ie ireland.com bandbireland.com thisiscavan.ie (karta över Lough Sheelin)

Fiskeinfo: fisheriesireland.ie fishinginireland.info lougsheelinanglers.ie

Guider och båtar: loughsheelinguidingservices.com

Det bästa man kan göra är att lyssna på guidernas råd om vilka flugor som ska knytas på tafsen.

D A G S F Ö R H AV S Ö R I N G

Dags för havsöring! Text och foto: Pelle Klippinge

Redan i januari öppnar vissa strömmande vatten och havsöringarna kan vara riktigt på hugget. De står nära bottnen så länge det är kallt och når du inte ner så knyt på T-lina. Här tipsar Pelle om fiskeknep och olika fluglinor för fisket.

nart är havsöringsfisket i gång på flera platser i landet. Och ett är säkert, fisket i strömmande vatten är mycket uppskattat. Och hugger det där ute i poolen är det succé. Man hoppas alltid att de yttre förhållandena är hyfsade. Så är inte alltid fallet. Säsonger med låga vattenflöden kan förekomma tidigt. När det blir så i Emån är det bara poolernas korta in- och utlopp kvar att doppa flugan i. Fisken står mer eller mindre i strömkanterna där det var riktigt bra fräs på vattenhastigheten. Inte på de vanliga platserna, utan i betydligt tuffare vatten. Här gäller det att menda och trixa för att få flugan att absolut inte fiska för snabbt förbi fisken. Det gäller också att vara mer envis än vanligt och kasta upprepade gånger över

samma fläckar: Havsöringen verkade behöva väckas.

tra utrustning. Flera av dagens effektiva fiskare gör så och spar på det viset värdefull fisketid.

Viktigt för att lyckas är att se till att flugan fiskar ända in till den egna bredden. Havsöringen gillar att smyga efter, spana in först för att sedan ta just i det läge där flugan stoppar. Fuska därför inte med denna detalj, ta det lugnt och stressa inte med nästa kast.

Blänkare eller utlekt Förra säsongen hade vi ett hyggligt inslag av så kallade ”blänkare” i Emån. Annars består fångsterna, som i många andra strömvatten, av övervintrande och utlekt havsöring. Det kan tyckas vara en märklig svensk tradition att fiska efter dessa ibland magra och tärda fiskar, men intresset för vårfiske i strömmande vatten är stort. I rättvisans namn är inte alla utlekta öringar magra, särskilt om det varit en mild vinter utan is. Då klarar öringen sig bäst. En del kan till och med börja äta upp sig då temperaturen stiger på våren och bli kanonblanka. Framför

Och det gäller verkligen att välja rätt lina. Är den för tung och hugger fast för ofta är det bara att skifta. Visst kan det vara besvärligt om den aktuella sträckan är varierad med både starkt strömmande och slakt vatten. Då kan man naturligtvis inte hålla på och skifta stup i kvarten, utan får istället bära med sig en ex-

Stensåns mynning vid Båstad är en giftig plats för blänkare.

Våröring på gång att landas i Emån.

allt är det småfisk som står på menyn. När det gäller utlekt havsöring kontra ”blänkare” är skillnaden betydande. Den utlekta fisken är ingen strong fajter. De är lätta att känna igen på slapp buk, lite färgade skavda skinn och mörka fenor. Ett annat bra kännetecken är den slitna stjärtfenan som får en valk på undersidan. Det uppstår av att havsöringen nött fenan mot åbottnen under en längre tid. Visserligen antar den utlekta fisken åter silverglans, helt i klass med en ”blänkare” som en anpassning för kommande havsvistelse efter hand, men ett tränat öga ser skillnaden direkt. ”Blänkaren” är i bättre kondition och det brukar också märkas ganska snabbt. Rusar och hoppar gärna, plus att den har en mer tilltalande kroppsform. Det är dessa alla vill fånga.

Sportfiskarnas styrelseordförande Joakim Ollén drillar våröring i Mörrums pool 1.

Vanligen ligger de i vikter upp mot ett par kilon, även om det ibland kan dra på betydligt tyngre pjäser än så. Ett vanligt påstående är att ”blänkaren” är nystigen från havet, men det är inte hela sanningen. Efter leken, under höst och vinter, sker nämligen en uppvandring av havsöring i många vattendrag. Detta är fiskar som övervintrar i sötvatten. När fisket öppnar under våren har dessa antagit en lätt färganpassning till vattnet, men är i övrigt välformade och blanka. Den havsöring som är helt nystigen från havet är alltid toppbonus. Dessa härliga fiskar har i sin bästa styling ett metallicblått skimmer som löper efter bredsidan och fram på gällocken. Jäklar så granna de är.

Sinktip klarar biffen När det gäller linor har det hänt en hel del under senare år. Inte minst för alla som föredrar sinktip. Fördelen är att den hjälper till att fiska mer effektivt. Flugan dras snabbt ner under ytan även i partier där strömtrycket är ganska rejält och fiskar direkt från start. Som jämförelse fiskar kategorierna intermediate, slow sink eller sjunk ett-linor ungefär på samma djup. De har dock nackdelen att hela linan ”limmas fast” på ytströmmen, vilket försvårar mendning och i förlängningen också ger sämre kontroll. Inte undra på att diverse konstruktioner som exempelvis flytsjunk femmor och liknande blivit så populära. Med dessa kan man nämligen inte bara fiska djupt utan hänga, styra och

D A G S F Ö R H AV S Ö R I N G

Havsöringen stiger även efter poppers när temperaturen kommer upp till 7-8 grader.

trixa med flugan på ett sätt så man emellanåt känner sig som en riktig trollkarl. Ytterligare plus för sinktip är att den i jämförelse är lättare att lyfta och kasta direkt utan extra mellankast. Åtminstone vid de tillfällen man inte fiskar med alltför snabbsjunkande spetsar. Numera finns även speylinor för de som önskar ett färdigt kit. Dessa levereras vanligen med ett sortiment anpassade och utbytbara spetsar eller ”tippar”, som vanligen är 4-6 meter långa och lätthanterliga även med värsta djupdykartippen monterad. Här finns således en kanonbra chans inte minst för de som tidigare kanske bara behärskade flytlina, att gradera upp djupgåendet på stubinen. Överkurs För rejäla högvatten måste man dock komplettera med egna spetsar. I början knipsade jag helt enkelt ner några äldre grainslinor jag hade i gömmorna vilka försågs med ögla. Detta i olika längder upp till 7-8 meter. Trots att jag var lite skeptisk fungerade konceptet och allra lättast gick det om man apterade de på en skagit-lina. Jag fick visserligen ta till spänstigaste 14-fotaren och något mellan-

Skånska Nybroån är vårt sydligaste havsöringsvatten.

kast för att få upp linan i ytläge, men tack vare lintypens oerhörda dragvillighet gick det smidigt. Med en sådan rigg närmar sig flugfisket plötsligt spinnfisket! T-spetsar Under senare år har så kallade ”T-spetsar” blivit populära. Säljs bland annat på bulk om man beställer direkt från USA där 75 meter kostar

cirka 500 kronor. Den kommer från steelheadfiskarna i British Columbia och består av otaperade linor med ett hölje av tungsten som sjunker snabbt. Finns i olika vikter upp till T-20, där den sistnämnda ”bomben” väger cirka fyra gram per meter. Tyngsta artilleriet med andra ord som sannolikt lätt drar flugan ända ner till hälleflundrans rike, om man så vill. Klurigaste rådet, oavsett vilken spets man

Skär ner en vanlig gäddpopper med kniv så passar den havsöringen.

T-14 på bulk; ett snabbsjunkande alternativ..

kontroll bland storsten och gropar. Kan nu bara någon tillverkare ”svarva ner” diametern på linornas viktdel till hälften kommer jag att jubla nästa säsong. Då lär det nämligen bli långa kast även då den bromsande nordosten blåser rätt i ansiktet. Flugor Vill jag någon gång fiska djupare än vad tipparna kan erbjuda är nästa steg att justera detta med flugans vikt. Precis som guldskallar har revolutionerat öringsfisket har diverse kon- och tubkonstruktioner fått samma betydelse för lax- och havsöringsfiskaren. Många gillar det inte då det ofta ger en plaskande presentation. Men det är definitivt här för att stanna och utvecklas eftersom många vill ha smidiga alternativ för att justera nivån.

Havsöringen gillar skarpa färger på våren.

STRÖMVATTEN ATT BESÖKA 2016 (Startdatum kan variera beroende på nya bestämmelser, isförhållanden mm.)

använder, är att hålla den så att den landar utan att störa, samtidigt som den drar ner flugan tillräckligt för att fresta. Testa dig fram Med beskrivna spetsar kopplade till en flytande huvudlina täcker man in otroligt mycket av det tidiga fisket. Kanske det mesta av säsongen, för så är det; snabbare än någonsin pusslar man nämligen ihop allt från flyt till rejält djupgående alternativ vilket nära nog är trolleri. Det genom att klippa spets efter behov och ögla samman. Man kan också knyta spetsen direkt med en vanlig betesknut tack vare den slimmade diametern. Den T-12:a jag använt fungerar rent operativt i längder upp till sex meter i kombination med flytande skagit till tvåhands. Spetsen väger då cirka 16 gram och flugan fiskar uppskattningsvis på samma djup som en motsvarande S 3/4 klump tack vare sin tunna diameter. Dock med avsevärt bättre

Dalälven alvkarlebysportfiske.nu 1 januari Gavleån gavle.se (klicka till ”Fiska i Gavleån”) 1 januari Testeboån testebofiske.se 1 april Ljungan fiskeisundsvall.se 28 februari Rickleån ricklea.se 15 maj Hörnån www.hornansfiske.se 15 maj Kågeälven kagealven.com 1 maj Åbyälven abyalven.se 1 januari Nissan www.nissansportfiske.se 1 mars Lagan www.laholmslaxfiske.nu/se 1 mars Råån rfvo.se 1 januari Stensån www.stensanslaxfiske.se 1 mars Nybroån nybroan.com 1 februari Mörrum morrum.com 30 mars Hossmoån hossmofiske.se 15 februari Emån Motala ström Nyköpingsån Norrtäljeån

www.gustiftelse.se (klicka till ”Fishing”) cityfiskeinorrkoping.com bigsalmon.se/nykoping www.norrtaljesportfiskeklubb.se

15 mars 15 februari 1 januari 1 januari

80 S T O R F I S K R E G I S T R E T

En blålånga på 5 300 gram är en raritet. Bara elva stycken finns i Sportfiskarnas storfiskregister. Andreas fick en av dem i juli 2013.

ANDREAS EKFELDT DEN ORUBBLIGE -Tredje man över 60 arter

De allra flesta har rejäla bekymmer med att klara tio storfiskarter. Att fånga en viss fiskart över den stipulerade storfiskvikten är ingen enkel match. Även om alla kan fånga någon enstaka slumpfisk så är det nästan omöjligt att samla ihop tio eller 20 arter utan att ha björnkoll på var, när och hur. Och den tid och den dedikation som krävs är helt övermäktig de flesta sportfiskare Text: Nicka Hellenberg Foto: Sportfiskarnas arkiv

Jönköpingskillen Andreas Ekfeldt började sin högst seriösa jakt på arter runt 2003. Nu har han registrerat art nummer 60 (!) över storfiskvikt och därmed skrivit in sig i det svenska sportfiskets historieböcker. Bara Ola Esbjörnsson och Leif Krause har klarat detta tidigare. Stort grattis, Andreas. Kan du berätta om hur och när det här med sportfiske och artjakt startade? – För mig lockar stor fisk lockar mer så det är ganska naturligt att det blev just specimenfiske. Men jag har faktiskt en medalj från SM i pimpel också. Själva artjakten har vuxit fram genom åren och de

senaste tio åren har jag lockats mer och inriktat mitt fiske efter det. Tävlingsmeriter och nya mål Andreas startade sin bana i Huskvarna SFK. Redan där fanns det specimentävlingar. Och 2003 var han med och startade specimengruppen SG Zander. Hans namn syntes oftare och oftare i rikstäckande specimentävlingar som småländska specimentävlingen och svenska specimentävlingen. ”Småländskan” har han vunnit individuellt två gånger. I ”Svenskan” har det blivit två andraplatser både individuellt och i lag.

Artjakten lockade dels på grund av att han kom i kontakt med andra fiskare som samlade storfiskregistreringar, sådana han såg upp till och inspirerades av. – Jag kände att det var en utmaning som passade mig bra. Och oavsett om det är små- eller storvuxna arter så finner jag en tjusning och utmaning i jakten.Väl inne i det hela kan man alltid sätta upp nya mål att komma till: 20, 30, 40 arter och så vidare. I grunden är det dock roligare att fånga stor fisk än en liten art, men alla har sin utmaning och tjusning, konstaterar Andreas.

Du kan hitta mer information om alla fångster på www.sportfiskarna.se

Han nämner trollingen, framför allt trolling efter lax i havet, som ett favoritfiske numera: – De senaste åren är vi ett gäng som varje år lagt en vecka efter vandringslaxen med bra resultat. Under det här fisket finns det inga nya arter för mig att fånga, men lika roligt fiske för det. Havet gav resultat Andreas registrerade sina första 20 arter mellan 2003 och 2007. Under 2006 började han fiska i havet och stack iväg till Måseskär, där många arter kommit upp i Storfiskregistrets historia. – Från 2008 satte jag som mål att ta fem nya arter per år och det rullade på fint. Självklart har verkligen inte alla satsningar gått hem och man misslyckas med klart fler än vad man lyckas med. Så ska det ju också vara. Det är inte meningen att det ska vara enkelt att fånga en storfisk inom sin art. För att lyckas med fem arter ett år kanske man ska ha en plan på 15 arter som man tänkt köra efter, diskuterar Andreas.

Andreas antal arter per år År

Antal nya arter

2003 till 2006

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

4 (hittils)

Tiden är viktig Andreas förklarar lite kring vad som krävs för att man ska klara att fånga så här många arter. – Jobbet tar ju (tyvärr) sin tid men i övrigt har jag tiden till att fiska. Med lite planering så har jag gott om tid att lägga på fiske och tid är något som är viktigt för att lyckas. Att kunna sticka iväg på fiske när det är rätt väder och förutsättningar, med kort varsel, är en stor fördel. Kanske är det här en av kanske få fördelar med att vara singel. Det ger möjlighet till att kunna fiska i stort sett när man vill, funderar Andreas.

Fisket är centrum i Andreas liv. Men även träning och kost har sina givna delar – Ja, och så gillar jag att komma iväg på någon resa per år, umgås med polarna, gå ut och ta en öl eller två, kolla på sport både live och på tv. Finns det då någon svensk fiskart som Andreas Ekfeldt fortfarande är på jakt efter? – Det finns en del arter i havet som jag ännu inte fångat alls eller bara fått små exemplar av. Jag har också, tillsammans med Leif Krause, skaffat en större trailerbåt.Vi hoppas kunna ta oss ut på lite roliga äventyr. Extra häftigt skulle jag tycka det var med hälleflundra och havsål. Jag skulle nästan säga att jag också vill förbättra alla mina personbästa i insjö – kanske främst gädda, gös och abborre. Blir det 70? Nu är det ju en tättrio med drygt 60 arter på listan. I det tysta kanske det pågår en kapplöpning, eller hur är det med det, Andreas? – Jag har inga ambitioner alls att bli först till 70 utan kommer fiska på som vanligt oavsett vad Ola och Leffe hittar på. För mig är det mer ett livsmål att komma till 70 arter. Just nu kan jag knappt namnet på tio arter till i svenska vatten som jag skulle kunna fånga.Vem som kommer först till 70 arter är svårt att säga. Jag tycker mest det är kul att konstatera hur de båda (Leif och Ola, reds. anm.) båda tog sig i kragen och satsade efter lite nya arter när jag kom till 60, skojar Andreas. Fiskekompisar och nätverk De flesta specimenfiskare brukar hävda att ett starkt nätverk och goda vänner är viktigt för att lyckas. Samma gäller Andreas Ekfeldt: – Jag har väldigt många att tacka.Vänner jag fiskat ihop med och som kommit med tips och idéer. Han nämner många, som den påläste fiskaren nog känner igen: Sten-Sture Jönsson, Mattias Leiwendahl, Leif Krause, Henrik Karlén, Andreas Widegren, Ola Esbjörnsson, Markus Nyman, Benny Johansson, Henrik Karlsson, Daniel Simonsson, Rikard Linderoth, Erik Wennerhag och Dan Pettersson.

En klorocka på 1 640 gram i händerna på 60-artersmannen Andreas Ekfeldt.

Rolig överraskning Även en storfiskare som lämnar ytterst lite åt slumpen kan då och då drabbas av överraskningar. Ibland av det positiva slaget, som när Andreas krokade en röding på över fem kilo, på en Zalt under gäddjakt på Vättern. – I övrigt är alla arterna fångade på riktat fiske och specifika satsningar. Fast, jag tar gärna emot en bonusfisk under havsfisket framöver, som kummel, större kungsfisk eller fjällbromse. En fisk som trilskades länge var sarven. Till slut kom passet som gjorde proppen ur. Hela tre stycken över storfiskvikt samma dag. – Det fisket har jag Markus Nyman att tacka för.

Sportfiskarna skickar ett stort grattis till Andreas Ekfeldt. Den blå lagerkransnålen med nummer tre på har han redan i sin ägo. Det är nog troligt att vi någonstans i framtiden lär få se honom stoltsera med 70 arter över storfiskvikt också.

STORFISKREGISTRET

50-ARTSJUBILEUM för skicklige Curt Folkstedt

Curt Folkstedt är ett namn som specimenjägare riket runt känner igen. Han är en mångsidig sportfiskare som bemästrar både torrfluga och bottenmete, salt och sött, stort och litet. Nu har han också fångat sin femtionde art över storfiskvikt. Text: Nicka Hellenberg Foto: Sportfiskarnas arkiv

Fiske har alltid varit en viktig del av Curt Folkstedts liv. Redan som treåring handlinade han, under mammas och pappas överinseende, upp sin första plattfisk i morbrors eka på västkusten. – När jag var sex år flyttade vi med familjen till ett hus där tomten gränsade till en å med öring, ål och elritsa. Där började jag omgående att meta med mina kamrater. Den flytten var nog avgörande för min fiskekarriär, konstaterar Curt. Flugfiske med återfall Så småningom blev det torskfiske med spinnspö från klipporna. Första flugspöet skaffade han innan det blev moped, så flugfisket var länge den stora passionen för Curt. – Jag får fortfarande återfall, säger han. Man hittar många tävlingsmeriter i Curt Folkstedts sportfiske-CV. Han har vunnit ett antal tävlingar, främst i mete och pimpelfiske. Artjakten startade mer på allvar först under 2000-talet. Men intresset för spännande arter och storfiskjakt verkar ändå ha funnits där ett bra tag. Redan 1975 tillhörde han några av Sveriges absolut första karpmetepionjärer. Tillsammans med fiskekompisen Bo Broström registrerade Curt några av Storfiskregistrets absolut första karpar. Och under 1900-talet kom det inga andra än deras elva exemplar från Skaraborgs län över huvud taget.

Paddtorsken på 464 gram blev storfiskart nummer 50 för storfiskaren från Fagersanna, Curt Folkstedt.

Svensk rekordinnehavare är han också, tack vare den mindre kungsfisk på 858 gram som han halade upp ute på Skagerrak i juni 2013. Intensivt emellanåt Fiskevardagen varierar mycket. Curt berättar att det både vintertid kan gå månader utan fiske och även under sommartid blir det fisketomma veckor. Men i övrigt är det mer intensivt – med flera turer per vecka.

Idag är det ingen bjässe, men på 1970-talet var karp ovanlig. Det krävdes både list och målmedvetenhet för att klara av den arten. Curt Folkstedt visste hur det skulle gå till.

– Det finns mycket mer i livet, förutom att umgås med barn och barnbarn samt vänner, så lägger jag en hel del tid på golf, olika former av motion samt fotografering. I år har det blivit en hel del fågelfotografering och nyligen var jag i Dovre fjäll och fotade myskoxar, beskriver han sin det hela.

Artjakt är ofta en kamp, med många misslyckanden och många ”nästan” som i fallen ovan, där gränsen missas på grund av några ynka gram. Men trägen vinner och den där känslan när det händer, när man bara vill ropa ”äntligen!” kan inträffa när som helst.

Alla artjägare har någon fisk som är lite extra knepig, eller en art som gäckar fångstmannen, trots idoga försök. Även i det folkstedtska fisket finns det fiskarter som ännu ska få sin duvning: – Jag saknar ännu många vanliga arter i min storfisklista, till exempel gädda och röding. Gädda fiskar jag sällan, men rödingen borde jag klarat för länge sedan med alla trollingpass som jag lagt på den arten. Jag minns sällan vikterna på mina registrerade fiskar eller personbästa, men jag minns tydligt de som nästan nått gränsen, där det saknats några gram, som makrill 1 184 gram (fattas 16 gram) och ål 1 790 (fattas tio gram), menar Curt. Tålamod och trevligt sällskap Receptet för en lyckad specimenkarriär kan se lite olika ut, beroende på vem man frågar. Curt har sin syn klar: – Tålamod, när det behövs, och experimentlusta, tror jag att jag har. Som specimenfiskare är det nödvändigt med tålamod, medan man som tävlingsfiskare ska vara otålig.Trevliga fiskekompisar är viktiga, främst som inspiration och för att hålla intresset vid liv, men också för att hitta nya vatten som kan ha stora fiskar.

– Ja, jag minns särskilt skrubbskäddan, som ju egentligen inte borde vara så svår med gränsen 1 000 gram. Den satt verkligen långt inne, jag fick avundsjukt se många andra lyckas, även sådana som knappt fiskat plattfisk förut. Jag fick stå ut med många tråkningar innan jag lyckades. Faren har jag jagat i över ett decennium utan att komma över storfiskviktsgränsen. Så, i år lyckades jag få tre över den gränsen på en och samma dag! Specimenfiske är ibland lite märkligt, avrundar Curt Folkstedt. Sportfiskarna gratulerar en sann storfiskare och ser fram emot den dagen då han tagit även de saknade fiskarna och passerar nästa gräns – för det klarar han säket av, den mångsidige Curt Folkstedt från Fagersanna.

Du kan hitta mer information om alla fångster på www.sportfiskarna.se

Två snabba rekord på en ny art Havets fiskarter har blivit allt mer populära att rikta sitt fiske efter. Här simmar både stort och smått, i alla upptänkliga färger och former. Den lilla gynnaren brunsnultra, även kallad brungylta, (Acantholabrus palloni) är en ganska vanligt förekommande art på den svenska västkusten. Men den är inte så storvuxen, så många missar den i sitt fiskletande. Sedan vi sänkte den allmänna storfiskviktsgränsen till 250 gram har vi också öppnat upp för en del av de arter som så att säga befunnit sig på gränsen. Brunsnultrerekordet är nog en frukt av just detta. Brunsnultran tillhör läppfiskarna och lever relativt djupt, ofta ner mot 100 meter. Men många fångster har nu också gjorts på ”bara” 20-30 meters djup. Maxstorleken för arten lär ligga någonstans runt 30 centimeter, men kanske är den siffran något i underkant med tanke på de nya rekorden. Först ut var Anders Dahlén från Ljungskile.

längd om 29 centimeter. Klassiskt bottenmete med räka på 26 meters djup gav honom rekordstatus.   Rekordet skulle dock inte stå sig så länge. Den 22 augusti begav sig kände storfiskaren Sten-Sture Jönsson från Huskvarna ut på vattnen nordväst om Ramsvik. Han lyckades hitta en större brunsnultra på 45 meters djup. Även i detta fall föll rekordfisken för en räkagnad krok. StenStures fångst var 28,5 centimeter lång och vägde prick 300 gram. Båda fiskarna har fångats under korrekta former, samt vägts på kontrollerade butiksvågar. Sten-Sture Jönsson är därmed nuvarande rekordhållare för brunsnultra. Sportfiskarna gratulerar de båda rekordmännen!

Sten-Sture Jönsson med den lilla, men ändå stora, fisken. Nytt rekord på brunsnultra är 300 gram exakt!

Under en fisketur vid Svaberget väst om Smögen den 17 juli fångade han en brunsnultra vägandes 296 gram, med en Anders Dahlén rekord höll sig en dryg månad. Frågan är om vi får se fler rekord längre fram. Brunsnultran är här för att stanna på listorna.

50 ARTER ÄVEN FÖR STEN-STURE JÖNSSON

– en äkta storfiskjägare 1986 fångade och storfiskregistrerade Sten-Sture Jönsson en bastant gös på 6,8 kilo. Men det var inte förrän 2001 som han verkligen började fylla vår databas med storfiskar av alla de slag. Nu tillhör han en av rikets mest välmeriterade storfiskjägare. Svensk rekordhållare är han också. Läs den separata artikeln om rekordet på brunsnultra. En längre intervju med Sten-Sture kommer i ett annat nummer av Svenskt Fiske.

Kilot jämnt! Vitlingen är inte så vanlig i registret längre. Den här lurade Sten-Sture upp från drygt 40 meters djup i april 2014.

84 S T O R F I S K R E G I S T R E T

30 ARTER FÖR ETT KNIPPE EXPERTER Fem personer har passerat gränsen för 30 storfiskregistrerade arter under 2015. De tre senaste är Andreas Sandström, Mattias Liewendahl och Johan Wajkert. Andreas Sandström och Mattias Liewendahl kommer du få möta i intervjuer längre fram i tiden. Vi börjar med Johan Wajkert. Ingen hetsjakt, tack 40 arter lockar, men det ändå inget som Johan ger järnet för att nå på kort sikt: – Får jag ha hälsan i behåll och har möjlighet att fiska vidare så ramlar det säkert in någon ny art till då och då. Men det ska vara roligt och inte någon form av hetsjakt, tycker jag. Umgänget med vänner, naturen och helheten runt fisket blir viktigare och viktigare ju äldre man blir. Jag skulle vilja lägga lite mer tid på mitt flugfiske kanske. Samt nya salta utmaningar. Och kanske lite storgös. Och karp. Står du själv i startgroparna för att samla arter, eller behöver du ett råd för att komma över tröskeln till någon gräns? Lyssna till Johan Wajkerts goda råd: Johan Wajkert med en härlig blågylta från Gullmarsfjorden.

– En gång i livet hade jag som mål att någon gång fånga 20 arter över storfiskvikten. Ett mycket svårt mål tyckte jag då. Sen har det bara rullat på. Jag söker ständigt nya utmaningar i olika miljöer och efter olika arter och ibland fångar man en fisk av en ny art – tillräckligt stor att registrera. Jag går dock inte över lik för att lyckas. Det får liksom ta den tid det tar. Jag återvänder också gärna till mina gamla favoriter, säger JohanWajkert.

göra något vettigt av fisketuren än om man bara stressar runt, tycker jag. Min sambo delar också mitt intresse och har gärna följt med på många av mina ”galna” upptåg.

Allt började på ett ganska sedvanligt manér. Johan metade abborrar med föräldrarna och spinnfiskade gädda i småländska gölar som liten grabb. Då handlade det mest om att få några lagom fiskar till stekpannan. Som fyraåring hade han fångat sina första fiskar på egen hand.

– Alla fiskar på listan har sina speciella omständigheter och minnen, men den fisk jag värderar högst är den braxen på 6 370 gram som både jag och min bästa fiskevän Andreas Niklasson fångade med några dagars mellanrum 2007. En braxen med denna vikt är inte märkvärdig i dagens Sverige, men då slog den ut det gamla omdiskuterade rekordet på 6 300 gram som då stått sig i 21 år, om jag inte minns fel.

– Då var jag fast och blev förmodligen en tjatande plåga för min far. Jag ville fiska hela tiden och Lyckebyån rann dessutom bara några meter från mitt barndomshem. Planerar fisketiden Nuförtiden har han barn själv, vilket ju begränsar tiden till fiskeeskapader runt om i landet. – Ja, som för de flesta är tiden begränsad. Jag har ändå haft förmånen att kunna komma ut en del. Med lite planering kan jag ibland komma iväg ett par-tre dagar i stöten. Då har man bättre chans att

De flesta storfiskare brukar ha någon fångst, eller någon omständighet som gör att de – bland alla remarkabla fångster – minns någon lite extra. Det gäller Johan Wajkert också:

– Planera grundligt. Fråga om hjälp.Var inte rädd för att verka okunnig eller dum. Alla har varit nybörjare någon gång. Ring folk som kan ge tips.Vissa frågor kan vara känsliga, men ofta är folk väldigt generösa. Läs på nätet, i fisketidningar, studera kartor och så vidare. Ta reda på de olika arternas beteenden. Satsa på några få arter varje år och sätt upp ett mål som är realistiskt att nå.Var nöjd om du lyckas och ha roligt på vägen. Ju mer man fiskar, ju mer lär man sig. Den som fiskat mycket efter bara någon eller ett fåtal arter är bättre rustad att ta itu med en ny art än den som inte fiskat så mycket – även om det är en helt ny fiskemetod i en helt ny miljö. Du har nytta av alla erfarenheter och den känsla du får längs vägen, avslutar JohanWajkert. Sportfiskarna gratulerar stort och lägger till att Storfiskregistret också är en gyllene nyckel till framgång.

Härlig id på hela 3,27 kilo lurad av Johan Wajkert och flötmete med maggot, våren 2013.

Ge bort ett medlemskap + digitalvåg i julklapp!

Ett medlemskap i Sportfiskarna är en uppskattad julklapp, nu toppad med Sportfiskarnas digitalvåg som är godkänd för storfiskregistrering

Julklappen innehåller: • • • •

VÅG PÅ KÖPET! Smidig fiskevåg för vikter upp till 20 kg i litet format med belyst display. Väger med hög precision och är godkänd för storfiskregistrering! Vikt ca 100 gram och drivs med 2 st AAA-batterier (medföljer ej).

Medlemskap som sträcker sig ända till 31 mars 2017* 7 nummer av Svenskt Fiske Olycksfallsförsäkring vid allt fiske Sportfiskarnas digitalvåg

Så här fungerar det: Medlemskapet kostar 360 kr (junior 180 kr) och gäller till 31/3 2017. Den du ger medlemskapet till får inte redan vara medlem (då går det inte att aktivera). Du handlar enkelt din julklapp i vår webbshop (kortbetalning). Paketet skickas hem till dig och du kan själv överlämna det på julafton. *I paketet finns instruktioner hur medlemskapet registreras och aktiveras med bifogad engångskod. Medlemskort och tidning skickas ut till medlemmen ca två veckor efter registreringen.

Köp din julklapp på www.sportfiskarna.se/julklapp

TÄV L I N G

GE DIG PÅ MORMYSKA! Text och foto: Andreas Wetterhall

sarna börjar sakta lägga sig över norra delen av vårt land, för att sakta sprida sig söderut. Många är vi som brinner för att komma ut och fiska om vintern. Vare sig det handlar om abborre, ädelfisk eller vad en del kallar för betesfisk så är mormyskans plats given i skryllan. Men vad är det egentligen som krävs för att lyckas med det här fisket? Jag minns när jag fick mitt första spö satt i handen av Lars Olov ”Loe” Eriksson för nästan två decennier sedan. Det var en liten guldmormyska och han förklarade enkelt men pedagogiskt att jag skulle fiska från botten och tre dm upp för att få abborren, och sänk sedan mormyskan sakta ner mot botten igen för att få mörten. Dessa ord har jag hört i bakhuvudet i över 20 år nu och det visar sig ännu lika effektivt vare sig jag fiskar karp i Kazakstan eller Crappie i USA

på kroken beroende på hur stor mormyska man har eller hur hungrig fisken är. Dessa larver är röda och långsmala vilket skapar en fin gång på mormyskan i vattnet. När det gäller spön så har vi inom tävlingsfisket i Sverige verkligen fattat tycke för ”varpspöet”. Dessa finns att köpa i en mängd olika modeller och många är vi som bygger våra egna. Eftersom vi inom tävlingsfisket fiskar med så tunna linor som 0,06 mm - 0.12 mm så är det lätt hänt att linan trasslar eller fastnar i isen och går av. Tack vare varpspöet kan man linda upp sin lina på det och på så vis hålla linan på plats och därmed slippa linbrott och trassel. Fiskar man efter större fisk går det alldeles utmärkt att använda ett litet rullspö eller dylikt med en nappindikator längst ut.

Regnbågen och rödingen gillar precis som mörten när man sänker ner mormyskan sakta mot botten, gärna med några gungningar på vägen. De vanligaste betena är helt klart blodmask och maggot, eller pinkies som är en mindre form av maggot. Blodmasken som är en fjädermygglarv är vansinnigt effektiv och man kan ha allt ifrån en till sex stycken

Vilka mormyskor man använder är en smaksak. En grundregel är förstås att det oftast nappar bättre ju mindre man har, men det kan verkligen variera. För egen del brukar jag utgå ifrån en mormyska på tre mm (omkrets) och därefter anpassa mig till djup, storlek på fisk samt hur nappvilliga de är. Ju tjockare lina desto större mormyska behöver man

Crappies och abborre tagna med varpaspö i Wisconsin, USA.

Både regnbåge och röding tycker mormyskor är godis.

Blodmask är vansinnigt effektivt bete på en mormyska.

ha för att få den att sjunka bra. 0,08 - 0,10 mm är en bra standard på tävling medan 0,12 - 0,14 är bra om det är lite större fisk. Vid ädelfiske brukar jag använda 0,18 på rullspö och en mormyska på cirka fem mm. När det gäller modeller och färger så väljer jag ofta en guldmormyska, förmodligen för att det började så för mig och för att jag alltid haft tilltro till dem. När det gäller färgade varianter så är jag av uppfattningen att det enbart är viktigt för ens egen tro. Det går alldeles utmärkt att måla sina egna med nagellack om man vill prova sig fram. Var noggrann med att köpa mormyskor med vass krok. Det går att byta krok själv om man är händig och tycker om att pilla, men om man lägger en tia extra får man bra krok på köpet. Prisläget på en mormyska ligger på 20-35 kronor per styck medan ett spö kostar från knappa 50-lappen hela vägen upp till 1000 kronor. Personligen tycker jag att man kan lägga sina pengar på ett par riktigt varma stövlar istället för på ett dyrt spö.

Knäburkar, isskopa och varma stövlar är välinvesterade slantar.

Isskopa och betesburkar att ha fastspända runt benen är välinvesterade slantar som underlättar en hel del när man är ute och fiskar. Ta med mormyskorna ut på första isen nu när abborren kan vara lite tjurig, så ska du se att du kan locka dem stora till hugg. Om du vill veta mer eller om du har funderingar kan jag rekommendera dig att gå med i mormyska-gruppen på facebook. Där finns en uppsjö av duktiga mormyskafiskare som mer än gärna delar med sig av sin kunskap.

Kilosabborre på första isen. Prova att måla mormyskorna själv med nagellack.

u! n a r e r e m u n e Pr

t e s s g y t k r e v Redington fiske _ feber g u l F v a r n 6 +

EnDas

499:-

6 nr av Flugfiske-feber . . . . . . . . . . 534 kr Redington verktysset . . . . . . . . . . . . . 527 kr Totalt värde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1061 kr Du sparar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 562 kr

Ditt pris 499 kr*

Bra verktyg kan man inte få för mycket av som flugfiskare. med detta erbjudande får du ett smidigt kvalitetsset från amerikanska redington som innehåller linklippare, peang och pin-on-reel med plastad wire. Peangen har den rätta längden på 15 cm och kan både låsa, klippa och trycka ned hullingar på öringkrok. redingtons peang och linklippare är självklart tillverkade i rostfritt stål.

m c 6 1 s u p y t a l P n i t s e W t 4s r e b e f e k s i F v 495:+ 7 nr a EnDasT

7 nr av Fiskefeber . . . . . . . . . . . . . . . . 553 kr 4 st Westin Platypus . . . . . . . . . . . . 596 kr Totalt värde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1149 kr Du sparar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 654 kr

Ditt pris 495 kr* *Inga fraktkostnader tIllkommer

längd inkl sked: 18,5 cm Vikt: 57 gram Westin Platypus 16 cm sinking är ett blyfritt betet med mycket förförisk och rullande gång, även i mycket låg hastighet vilket gör att det passar perfekt för fiske efter köldstel gädda. men Westin Platypus är också ett utmärkt sommarbete, det unika rörelsemönstret är lika lockande i högre tempo. med hjälp av två olika infästningspunkter för linan kan fiskedjupet justeras mellan 1 och 5 meter och den passar lika bra för trolling som spinnfiske.

Beställ på www.fiskefeber.se

SPORTFISKARNAS PERSONAL Sportfiskarna huvudkontor Svartviksslingan 28, 167 39 Bromma Telefon 08-410 80 600 (växel) E-post info@sportfiskarna.se Fax 08-795 96 73 GENERALSEKRETERARE Anders Karlsson 040-685 87 31 EKONOMI Ullabritt Engberg 08-410 80 601 EKONOMI Berit Einebrant 08-410 80 602 TÄVLING Anssi Lehtevä 08-410 80 605 IT Anders Bergman 076-945 48 58 AD/FORMGIVARE Knuts Conny 08-410 80 609 KOMMUNIKATÖR Bengt Olsson 08-410 80 610 MEDLEMS- OCH FÖRENINGSANSVARIG Henrik Helde 08-410 80 606 KANSLICHEF HK OCH CHEF FRÄMJANDE Jesper Taube 08-410 80 633

MEDLEMSADMINISTRATION Siv Jansson 08-410 80 607 FÖRENINGSJURIST Torkel Blomqvist 08-410 80 624 PROJEKTLEDARE ROVFISK Lars Ljunggren 0703-18 17 45 PROJEKTLEDARE ROVFISK Nils Ljunggren 08-410 80 623 PROJEKTLEDARE ROVFISK Olof Engstedt 0708-87 35 14 PROJEKTLEDARE ROVFISK Micael Söderman 0498-41 00 10 KOMMUNIKATIONSCHEF

Andreas Ollinen 0709-99 41 19 PROJEKTLEDARE ROVFISK

Rickard Gustafsson 0768-81 36 58

REGIONKONTOR Mälardalen/Stockholm Svartviksslingan 28, 167 39 Bromma 08-410 80 680 KANSLICHEF Linda Svensson 08-410 80 681 FISKEVÅRDSANSVARIG Tobias Fränstam 08-410 80 682 ADMINISTRATIV SAMORDNARE & FISKEVÅRDARE Victor Söderberg 08-410 80 683 Norr/Luleå Sportfiskarna, Aurorum 2, 977 75 Luleå FISKEKORT.SE Mikael Dalman 0920-150 38 PROJEKTLEDARE LAX Glenn Douglas 070-570 22 89

Unga Sportfiskares Förbund FÖRBUNDSORDFÖRANDE Pelle Andersson 08-410 80 692 FÖRBUNDSKONSULENT Zabina Lundstedt 08-410 806 91

Syd/Malmö Sportfiskarna, Östra Kattarpsvägen, Pl 564, 212 91 Malmö

VÄSTERHAVSKONSULENT Niclas Åberg 0303-73 25 13

FISKEKORT.SE Per Göran Jönsson 040-787 21

NATIONELLT UNGDOMSANSVARIG Oscar Trowald 0733-24 13 41 KONSULENT Jack Olsson 031-40 17 40

Väst/Göteborg Sjölyckan 6, 416 55 Göteborg 031 – 40 17 40 REGIONCHEF Per-Erik Jacobsen 0703-36 00 22

Värmland Sportfiskarna, Industrileden 2, 667 32 Forshaga

BIOLOG Niklas Wengström 0721-82 72 97

PLATSCHEF Peter Belin 08-410 80 622

TF. FISKEVÅRDSCHEF Markus Lundgren 08-410 80 627

Projektkontor Gotland Sportfiskarna, Söderväg 2, 621 58 Visby

BIOLOG Elin Ruist 072-353 45 73

PROJEKTLEDARE ROVFISK Lars Vallin 0722-08 70 11

NATIONELLT UNGDOMSANSVARIG Hans Lindqwist 08-410 80 608

STORFISKREGISTRERARE Nicka Hellenberg 08-410 80 660

Sportfiskarnas medlemsservice:

08 - 410 80 600 eller e-posta till info@sportfiskarna.se

E-post = fornamn.efternamn@sportfiskarna.se

VÄRVA EN VÄN – FÅ SPORTFISKARNAS EGEN FISKEVÅG! Nu kan du som är medlem i Sportfiskarna värva en vän och få Sportfiskarnas digitala fiskevåg som tack för hjälpen. Berätta för din vän om Sportfiskarnas arbete och förklara hur viktigt det är att alla vi som älskar fiske stöttar Sportfiskarnas arbete med fiskevård, ungdomsverksamhet med mera. Naturligtvis kommer den nya medlemmen att få Svenskt Fiske hem i brevlådan och alla andra medlemsförmåner.

Så här fungerar det • • •

Medlemskapet kostar 360 kr (junior 180 kr) och gäller till 31/3 2017. Den du värvar får inte ha varit medlem senaste året. Välj vem av er som får premien.

VÅG PÅ KÖPET! Värva en vän nu så får du denna eleganta våg på köpet! Smidig fiskevåg för vikter upp till 20 kg i litet format med belyst display. Väger med hög precision och är godkänd för storfiskregistrering! Vikt ca 100 gram och drivs med 2 st AAA-batterier (medföljer ej).

Registrera på www.sportfiskarna.se/varva

FJÄRSINGEN

Fjärsingen

Fjärsingen har stor respekt för Internationella Havsforskningsrådet, ICES, och deras rådgivning för yrkesfiskets kvoter. Tyvärr har EU:s ministerråd inte lika stor respekt för forskningen utan fortsätter besluta om en för hög fiskekvot för Östersjölaxen 2016. Fjärsingen påpekar att alla laxbestånd, och framför allt de svaga, måste skyddas genom att man som allra minst följer forskarnas råd. Fjärsingen ger ministerrådet ett mängd giftiga och förhoppningsvis undervisande stick. Det börjar bli tjatigt nu, men Fjärsingen måste återigen ge Jämtkraft och dess styrelseordförande ett kraftfullt stick. I september presenterade AnnSofie Andersson, kommunalråd i Östersunds kommun och tillika styrelseordförande i Jämtkraft, hur hon hanterat uppdraget från kommunalfullmäktige att överlägga med övriga ägarkommuner om en avveckling av kraftverket i Långforsen: ”Vi är eniga om att Jämtkraft ska få genomföra sina planer att bygga kraftverket” meddelade då AnnSofie en häpen omvärld. Fjärsingen låter meddela att AnnSofie riskerar att gå till historien som Långforsens bödel och den som cementerade bilden av Jämtkraft som ett girigt kraftbolag som envetet struntar i vattenmiljön. Fjärsingen vill också passa på att önska alla medlemmar och läsare en god fiskejul och ett gott nytt fiskeår i fiskevårdens och det ansvarsfulla fiskets tecken.

Fjärsingen är Sportfiskarnas frispråkiga husdjur som gärna sticker till på aktuella händelser i fiskets värld. Vill du komma i kontakt med fjärsingen? fjarsingen@sportfiskarna.se

I nästa nummer av Svenskt Fiske STORFISKÅRET 2015 Det togs många storfiskar under 2015. Art för art beskriver vi var, när och hur fångsterna gjordes. Fakta som kan utveckla ditt eget fiske.

I din brevlåda i februari HAVSÖRING I SKÄRGÅRDEN - INTE LÄNGRE ETT OMÖJLIGT UPPDRAG Havsöringsfisket i Stockholms skärgård har återhämtat sig. Svenskt Fiske ger konkreta tips för spinn och fluga.

Mörrums Kronolaxfiske Great fishing stories since 1231

0454-501 23

www.morrum.com

Sveaskogs fiskekort Tusen möjligheter

www.facebook.com/kronolaxfiske

Sveaskogs olika fiskekort runt om i landet erbjuder spännande och varierat fiske för alla smaker. Köp fiskekort på sveaskog.se eller hos våra lokala återförsäljare. Sveaskogs kundcenter 0771-787 100

ng B

na ngan 28 mma

Posttidning B Avs: Sportď&#x192;&#x17E;skarna Svartviksslingan 28 167 39 Bromma