Svenskt Fiske nr 3 2015 by Sportfiskarna

En medlemstidning från Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund 3/2015

Sommarens roligaste fiske

SUTARFISKE MÄLARTROLLING BÅTSÄKERHET ARTFISKE SEJFISKE

Lediga dagar -tid för fiske Dogger Måttdekal 135 cm Offwhite

(50:-)

25:-

Dogger Combo Catana 8’

(1.198:-)

799:-

Funktionell design med tydlig måttskala. Finns även i svart.

Prisvärd haspelutrustning från Shimano - perfekt för sommarens allroundfiske.

Savage Gear Saltwater (499:-) Boarder Shorts

Savage Gear Saltwater Cap

399:-

Sommarshortsen för alla SG-diggare!

(149:-)

Rapala Shorts Boardies

(699:-)

589:-

Nyhet i skön surfarstil. Lika rätt på fisketuren som på stranden.

99:-

... och här är en matchande kepa. Snygg!

Leech Breeze Special Edition

(695:-)

249:-

Superfräcka brillor från de coola killarna på Leech.

Hundra lax för längsta gäddan!

Hugo Andersson (bilden) och Linus Polak delar på Darts Metset Abborre

(99:-)

79:-

förstaplatsen just nu med 120 cm. Ta med dig kameran när du fiskar, så kan nästa kast ge dig 100 000 kr. Big Cash 2015 pågår till och med 20/11;

Ett måste för sommarens lata dagar. Se videoklipp.

som kund till oss är du med utan extra kostnader.

Wiggler Smoker Cooker

Berkley Fishing Bag

(549:-)

349:-

Rostfri rök med två brännare. Superbra resultat!

(649:-)

349:-

Kompakt fiskeväska med kylfack på ovansidan. Inklusive 4 st 3700-askar.

Presentkort Gör någon glad med ett presentkort på Dogger.se

Stockholmsvägen 49, Norrtälje | Tel. 0176-148 89 | www.dogger.se

0771-160 190 m.svedea.se svedea.se

En bättre båtförsäkring för sportfiskare Nu lanserar Svedea tillsammans med Sportfiskarna en helt ny båtförsäkring för dig som fiskar från båt. En redan från grunden stabil båtförsäkring har blivit ännu bättre med skydd för trailer, extramotor och fiskeutrustning. Det är också fritt fram för vinterfiske. Läs mer och köp försäkringen på svedea.se/sportfiskarna och hos utvalda båthandlare. Eller ring oss på 0771-160 190 så hjälper vi dig.

INNEHÅLL

ABC 72

Mälargöstrollingens

Sommarens roligaste fiske Abborren finns nästan överallt och är extra huggvillig i sommarvärmen. Vi tipsar dig om var, när och hur du lurar den randige rovriddaren till hugg.

5 Ledaren

Gäddtips från en vinnare Man måste tänka som en gädda för att förstå vart man skall kasta. Följ med Pär Lindberg ut med Värtan Cup-vinnaren Johan Gerdes.

Sutaren -Näckrosvikens mystiker

I sin ålskinnsliknande, gröndunkla dräkt är sutaren både omskriven och gåtfull. Till synes flegmatisk, men färdig till kamp på metarens spö, om den lynnige lindaren låter sig luras.

42 Biologen berättar

62 Bloggande fjällor

80 Tävling

18 Hjorthårspuppan

45 Fiskekrysset

64 Laxfiske

82 Artfiske

22 Från fiskens värld

46 Ungdom

68 Kaffe i fält

89 Personal

24 Fiskevård & fiskeglädje

50 Mete -del 3

70 Båtsäkerhet

90 Fjärsingen

40 Medlemsfömåner

58 Vuojatätno

76 Storfiskregistret

utges av Sportfiskarna – Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Ansvarig utgivare Anders Karlsson Redaktör Benny Lindgren 0730 - 36 11 00 redaktion@sportfiskarna.se

Annonser Anssi Lehtevä 08-410 80 605 anssi.lehteva@sportfiskarna.se Annonsmanus för nummer 4/2015 skall vara oss tillhanda senast den 15/8 2015. annons@sportfiskarna.se Formgivning Knuts Conny

Omslagsfoto: Tobias Fränstam Utgivningsplan 2015 Februari, april, juni, september och november.

TS-kontrollerad upplaga 2014 var 28 300, en ökning med 1200 per nummer. ISSN 1652-7194

Tryck V-TAB Vimmerby Svenskt Fiske välkomnar bidrag i form av artiklar och foton från läsekretsen.

Sportfiskarnas övriga kontaktuppgifter hittar du på sidan 89

Miljömärkt trycksak 341189

Ledaren Nu är fiskesommaren här Sommaren är äntligen här även om vädret inte riktigt hängt med. Men ur fiskemässig synvinkel är den ett faktum. Här på sydkusten har horngäddorna tagit över scenen och tvingat ut öringen på djupare vatten. I Öresund har de första makrillarna redan fångats. Laxsteget har dragit igång i norr och åsandsländan har börjat kläcka! Oavsett vad man fiskar efter eller var man fiskar så erbjuder sommaren många möjligheter till fiske. Sportfisket lägger in överväxeln och det är svårt att hinna med allt som bjuds. Bredden i det svenska sportfisket är imponerande, vilket framgår av innehållet i detta nummer. Streetfiske i Stockhoms innerstad, rödingfiske i Padjelanta, predatorfiske på ostkusten och i de stora sjöarna, ett allt bättre laxfiske i älvarna, tävlingsfiske i nya former och mer därtill. Vi ser med glädje på att fiskeintresset bland ungdomar är fortsatt på topp och att det blir allt fler tjejer som visar framfötterna inom sportfisket. Vi ser också exempel på ytterst kompetenta och engagerade sportfiskare som inte bara fiskar utan är djupt engagerade i exempelvis fiske- och vattenmiljövård eller ungdomsverksamhet. För många är sportfisket en hobby eller en livsstil men för vissa blir det också ett yrke. Den växande sportfiskenäringen engagerar allt fler i takt med att sportfisket utvecklas. Men utvecklingen av sportfisket är också i hög grad beroende av hur vi förvaltar våra vatten och våra fiskbestånd. Det är slående hur tydligt detta avspeglas i utvecklingen av det svenska sportfisket. Vi kan se ett kraftigt trendbrott under 1990-talet. Fram till dess hade vi haft en mycket stark utveckling, inte minst längs kusterna och i havet. Men med överfisket och beståndskollap-

sen i Västerhavet havererade också en stor del av det marina sportfisket. I nuläget är det främst fiske på arter som är knutna till sötvatten och inlandsvatten som frodas. Vi kan även se en försiktigt positiv trend för sötvattensarterna längs ostkusten. Till skillnad mot i Västerhavet har vi generellt sett en bättre förvaltning i inlandsvattnen och längs ostkusten och det genomförs dessutom mer fiske- och vattenvårdsinsatser där. För Västerhavet ser det fortsatt mörkt ut. Det framgår tydligt av ArtDatabankens rödlista som du kan ta del av i detta nummer. Nära nog samtliga av de mest hotade arterna är marina och flertalet är de som tidigare utgjorde basen i det svenska marina sportfisket: torsk, kolja, vitling, långa, havskatt, lyrtorsk och pigghaj, för att nämna några. Eller sett med utgångspunkt från EU:s fiskepolitik: de arter som berörs är desamma som återfinns på ArtDatabankens rödlista. Ett dystert kvitto på en havererad fiskeförvaltning. Så här kan det inte fortsätta! Vi måste sätta ned foten från svensk sida gentemot EU samtidigt som vi påbörjar ett åtgärdsarbete på hemmaplan. Reglera fisket så långt som möjligt med stöd av det nationella handlingsutrymmet gentemot EU, zonera fisket med utgångspunkt från påverkan samt genomför marina vattenvårdsinsatser. Vi bör ta vara på de goda exemplen från projekt 8-fjordar och skala upp dessa. Vi kräver åtgärder och vi är beredda att delta i arbetet! Ett tydligt budskap till regering och myndigheter. Här sätter jag punkt. Nu ska jag ta fram mitt flugspö, hitta asken med åsandsländor och sticka iväg till ån. Ryktena går om att danican kläcker… Ha en skön sommar och ett riktigt skitfiske!

Anders Karlsson Generalsekreterare

EXPEDITION STORSEJ

EXPEDITION

storsej Även om det en gång så fina havsfisket utmed den svenska västkusten numera bara är ett minne blott, så finns det fortfarande möjligheter till ett riktigt bra fiske i havet. Men man måste då bege sig långt ut i Skagerak. Svenskt Fiske kan här berätta om en spännande fiskeexpedition, med det uttalade målet att få storsej på kroken – kanske rent av lyckas fånga ett nytt svenskt rekord. Text och foto: Göran Cederberg

lockan är 5.30 på morgonen. Det är mitten av september och becksvart ute. Göteborgs hamn är tyst och stilla när jag promenerar ut till båten på Dockepiren vid Eriksberg. En kraftig lampa lyser upp däcket, där det står åtta förväntansfulla fiskare. Som siste man kliver jag ner i båten och strax därefter kastas förtöjningarna loss. Turbåten Pequod (Göteborgs Havsfisketurer) är redo för ännu en långtur ut till Djupa rännan, norr om Gule rev utanför Jyllands västsida. Men innan vi kan lämna hamnen måste båten tankas upp med mer diesel – 640 liter närmare bestämt. – Nu borde vi klara oss, säger skepparen Linus med ett flin. Prognosen ser bra ut, vilket är en förutsättning för en fiskeexpedition av det här slaget; 4-5 sekundmeter och en våghöjd på max två meter. Annars hade vi med kort varsel tvingats blåsa av den. Eftersom det kan vara svårt att förutspå väderutvecklingen spikades resan därför slutgiltigt först kvällen innan. Vi ska ju långt, långt ut. Men jag är inte alls säker på att alla deltagare är helt på det klara med hur pass långt ut vi egentligen ska. På utvägen har vi medvind, vilket gör sjöresan ganska behaglig. Själv har jag sökt mig

till den torra styrhytten, där jag dessutom kan följa ”resvägen” på GPS-skärmen. Efter två timmar är vi i höjd med Grenen, norr om Skagern. – Vi ska en bra bit till, säger Linus. Här omkring finns det visserligen en del vrak som då och då ger bra torskfiske, men för att garanterat få storsej måste vi längre ut. I 16 knops fart stävar vi vidare i nordvästlig riktning. Då och då ser vi ett stort antal trålare, som förmodligen fiskar efter räkor. Men vi ska vidare, och efter en stund har vi lämnat dem bakom oss utom synhåll. Linus zoomar efter hand in bilden på GPSskärmen. Där finns ett stort antal positioner markerade. De flesta är vrak, berättar han. Längst ut i väster har han bara markerat ett fåtal positioner. – Det är dit vi ska, säger han och pekar på den som ligger längst ut. Sprängda tafsar Efter ytterligare två timmars sjöresa – och drygt fyra timmar efter att vi lämnat Göteborg – är vi framme vid den yttersta positionen. Efter att ha kört en distans på 70 sjömil är det äntligen dags att få släppa ner de 400 gram tunga pilkarna mot botten.

Ett pater-nostertackel med en pilk och en upphängare är vad de flesta fiskar med. Att fiska med fler upphängare är bara idiotiskt. Att ha en storsej på kroken är ett äventyr i sig, att ha två på kroken är ett tufft jobb, och att försöka drilla ännu fler samtidigt är i det närmaste omöjligt. Det finns dessutom en risk att tacklen kan sprängas med så stor sej på kroken. Detta trots att vi fiskar med tafsar på 0,8 till 1 mm. – I regel står sejen vid botten när vi börjar fiska, men efterhand brukar de stiga upp närmare båten, säger Linus när han slår av båtmotorn. Tanken är att vi sakta ska driva i vindens riktning – alltså västerut, ut mot ännu djupare vatten. Förhoppningen är att vi då ska ha lyckats locka upp sejen till mellanskiktet. Det är 185 meter djupt när vi gör det första nersläppet, och på ekolodet ser man att det finns ganska gott om fisk strax över botten. Men trots att det är förhållandevis lugnt väder driver vi med cirka en knops fart. Det är därför svårt att få ner pilkarna till botten utan att det blir alltför stora linbågar - med i värsta fall trasslande linor som följd. Det dröjer inte många minuter förrän jag känner ett distinkt hugg. Fisken drar ut meter

Med storsej på kroken. Det är ett tungt och slitsamt jobb att pumpa upp de urstarka dynamitpaketen till ytan.

Fisket efter de grova sejarna kräver kraftig utrustning. Flätlinor, tafsar på 0,8 till 1 mm, pilkar på minst 400 gram och rejäla upphängare är standard.

En fet, fin sej och en glad fångstman. Här visar Mika Matkaniemi stolt upp en av de storsejar han lyckades fånga.

Inte uträtad, men nästan. Kroken är deformerad av en storsej.

efter meter lina från spolen utan att jag kan göra något för hejda den. Det handlar inte om något snabbt utras. Fisken känns riktigt tung och först efter 25-30 meter stannar den upp, och jag kan då sakta börja pumpa in den. Räkneverket på spolen visar att jag har 180 meter lina ute. Tar på krafterna Den ger efter – meter för meter... Att ta in tio meter lina tar flera minuter. Det är en stor och tung fisk, men det går lättare och lättare. Trots att jag ställt slirbromsen hårt, sliter den då och då ut några meter lina. Under tiden har flera andra ombord också fått hugg. Det är en härlig syn att se de kraftigt böjda spöna kröka sig ner mot havsytan. – Så starka de är, hör jag någon kvida snett till höger om mig. Han får verkligen kämpa med fisken. Ansiktet är förvridet i grimaser och han har satt sig ner med spöbutten i magen för att få bättre kraft att pumpa upp sejen mot ytan. Själv har jag fullt upp med att försöka få upp min. Den känns verkligen stor, men när bara 20 meter återstår gör den plötsligt ett kraftigt utras och linan går av. Upp kommer bara en linstump utan vare sig tafs eller tackel.

– Skit också, tänker jag. Den sejen var riktigt stor. Men det är bara att börja knyta ett nytt tackel: 1 mm tjock nylontafs och en ny 400-gramspilk med en stor, livlig gummijigg hängande någon meter ovanför. Jag gör ett nytt nersläpp för att försöka bjuda upp ännu en storsej till kamp. Men hugget dröjer. Enligt skepparen syns det inte längre lika mycket fisk på ekolodet. Vi driver vidare över grundkanten och det blir allt djupare. Då och då får någon hugg, och sej efter sej får syna båtdäcket. Även jag får ytterligare ett par stora sejar, men det tar på krafterna att pumpa upp fisk från 100 till 150 meters djup, eller rent av mer. Det stora djupet i kombina-

tion med så grov fisk gör att de flesta tar en vilopaus efter varje fight. Enstaka fiskar blir också tryckskadade. – Vi försöker släppa tillbaka mindre sejar om de inte är tryckskadade. Om man låter fisken stå en stund på tio meters djup för att utjämna trycket och ”avluftas” innan man tar ombord den så ökar överlevnadschansen, berättar Linus. Hårda rusningar Efter några timmars intensivt fiske blir pauserna allt fler och återhämtningstiden längre och längre. Det värsta fiskesuget har lagt sig och det är inte längre självklart att släppa ner tacklen så fort som möjligt efter att man just landat en fisk. Det är kort sagt skönt att vila ar-

EXPEDITION STORSEJ

En fin dubblé på väg in mot båten. När det gäller fisk i den här storleken är risken för tafsbrott mycket stor.

Vacker spöböj! Skepparen Linus med en stridbar storsej på kroken

Ytterligare en tiokilossej har just pumpats upp från cirka 150 meters djup.

De feta höstsejarna är starka och stridbara – och stora. Riktiga krutpaket, som lätt kan dra ut 30-40 meter lina i de inledande rusningarna.

I en och samma drift har vi drivit ytterligare fem sjömil ut i Norska rännan, och har då ungefär 265 meter vatten under kölen – alltså 80 meter djupare än där vi påbörjade fisket.

marna en stund och titta på när de andra fiskar. Nästan hela tiden är det någon som har fisk på kroken. Och ibland hörs någon stöna högt när ännu en storsej bitit om kroken och börjat dra ut lina från rullen. Många hårda rusningar blir det – på kanske 20-25 meter, ibland mer. Utras som inte går att hejda ens med relativt hårt ställd slirbroms! Ett tufft och tungt fiske, men häftigt. Det tar ju en bra stund att få upp varje fisk till ytan, och handlar det om en dubblé blir det riktigt arbetsamt. Och det förekommer faktiskt ”dubbellyft” med en sammanlagd vikt på närmare 20 kilo! Efter att ha drillat så starka motståndare i kanske 20-25 minuter känns det i armmusklerna kan jag lova. Det är då nästan nödvändigt att pusta ut en stund för att bli ”fit for fight” igen.

Bra fiske med stor fisk Framåt 17-tiden avbryter vi fisket för att påbörja återresan. Det tar på krafterna att fiska storsej, så alla i gänget är trötta men nöjda. – Så här långt ut har jag bara varit i september, berättar Linus, men jag vet att det även kan vara bra fiske i augusti och en bit in i oktober. Fast när man kommer in i oktober räcker inte dagsljuset till för så här långa turer. – Men visst, det kan vara bra fiske efter sej på sex till tolv kilo norr om Skagern från midsommar och framåt, fortsätter han. Och utanför Bohuskusten finns det sej på uppemot tio kilo under våren och försommaren, men i samband med leken är de då jämförelsevis slanka och magra och i dålig kondition. Alltså inte alls lika feta och stridbara som här ute. Klockan 21 är vi åter inne i Göteborgs hamn. Himlen har varit nattsvart ända sedan vi passerade Vinga fyr. Det har varit en lyckad ex-

pedition. Vi har varit 75 sjömil ute i Skagerak och därmed åkt 150 sjömil sedan avfärden innan gryningen. Mer än 15 timmar till sjöss. Vi har fått många feta, fina sejar på sju till tio kilo och även några på nästan elva kilo – alltså ett flertal sejar över Sportfiskarnas storfiskgräns på sex kilo. De flesta har därmed med sig ett nytt ”personbästa” hem, vilket även gäller mig med en toppfisk på nästan tio kilo. Den största fångade sejen på turen väger 10,950 kg. Ett nästan osannolikt bra fiske... Och under dagen har tappats några sejar som förmodligen var ännu större. Flera avbrutna och uträtade krokar samt sprängda tackel tyder på det. Kanske någon av oss rent av missade ett nytt svenskt rekord när krok och tackel inte höll för motståndet? Under en ny expedition med Pequod bara två dagar senare fångades det nämligen en sej på hela 15 kilo just i det område där vi fiskade. Med facit i hand kan man konstatera att det fortfarande finns gott om stor sej i havet, men man måste lååångt, lååångt ut för att nå dem.

Tungt i dubbel bemärkelse. Den erfarne havsfiskaren Dan Källman med två av de storsejar han efter det lyckade fiskeäventyret kunde anmäla till Sportfiskarnas Storfiskregister. Inte undra på att han ser glad ut.

ABBORRE - SOMMARENS ROLIGASTE FISKE

Sommarens roligaste fiske – lär dig att hitta abborren!

Abborren är Sveriges vanligaste fiskart - oavsett var du bor så finns abborren nära dig! Det viktigaste i abborrfisket är att lära sig hur abborren lever och vad dess byte är. När bytet är lokaliserat kan man i lugn och ro vänta ut abborren och dess jaktperioder då abborrar i regel alltid står tätt inpå sina byten. Text: Tobias Fränstam Foto: Tobias Fränstam, Andreas Ollinen, Bengt Olsson Illustration: Henrik Båge

ör mig är abborren sommarens favoritfisk. Abborren lever djupt från senhöst till vår när fiskarna övervintrar. Efter leken under våren stannar abborren kvar på grunt vatten och i takt med att temperaturen ökar så finns plötsligt abborrarna överallt. Abborren är som aktivast i varmt vatten och desto längre sommaren går, desto högre i vattnet jagar abborren. Abborren är en stimfisk. Stimmen är oftast från ett fåtal till ett par hundra fiskar stora. För abborren är ett samarbete i stim ofta en förutsättning för att klara sig, dels ger det ett skydd mot predatorer men framförallt för att lyckas fånga kvicka stimfiskar som mört, löja och nors i frivattnet. Abborren saknar gösens förmåga att ljudlöst smyga sig på ett byte eller som gäddan göra en snabb attack som lämnar bytet chanslöst. Abborrens strategi är upprepade attacker efter samma byte, så när bytet lyckas undvika den första abborren så simmar det rätt in i nästa! Mitt sommarfiske Under sommaren fiskar jag abborre i sjö, skärgård, älv och å.Vad du använder för bete tycker jag egentligen är sekundärt, under sommaren jagar abborren praktiskt taget allt! Varva ditt fiske med lite olika betestyper som spinnare, småvobblers och kanske framförallt jigg. I regel bottenjiggar jag större delen av min fisketid. Jiggen får sjunka ned hela vägen till botten efter utkastet och därefter får betet ”studsa” längs med botten hela vägen tillbaka till båten eller land. Detta åstadkommer jag genom att göra regelbundna spinnstop under hemtagningen. Merparten av abborrarna tar i spinnstoppet och

syns endast som ett ”slack” på linan när jiggen sjunker. Håll alltså ögonen öppna när jiggen sjunker på spänd lina! Den viktigaste läxan jag lärt mig under senare år i abborrfisket är att jag lärt mig fiska på inaktiv abborre. En aktivt jagande rovfisk som abborre spenderar inte hela sin tid ute i frivattnet för att jaga utan har långa perioder av inaktivitet när den söker upp speciella strukturer för att vila. Jag har märkt detta fenomen många gånger vid fiske, men framförallt från mycket av den snorkling jag brukar göra på mina abborrplatser under sommaren. Det är inte ovanligt att hitta ett helt gäng inaktiva abborrar nedborrade i sanden på en grynna! Försök få en känsla för vilka aktivitetstoppar abborren har i ditt vattendrag. Under perioder med svag vind, eller mitt på dagen när jaktförutsättningarna för abborre är sämre hittar man dem ofta på viloplatserna. Under morgon och kväll gör man ofta bäst i att fiska på abborrens födosöksplatser.

Vid rätt förutsättningar kan gigantabborrar blomstra upp även i de minsta sjöarna.

VILOPLATSER Abborren har ofta regelbundna viloplatser dit den söker sig mellan jakttillfällena. För frivattenlevande abborre kan detta t.ex. vara en grynna eller undervattensås, eller för abborre i ett vattendrag kan det vara ett lugnflytande och djupare parti. I regel är abborren inaktiv under natten, men ofta även stora delar av dagen när den parkerar på viloplatserna. En viloplats för abborren ligger alltid i närheten av jaktplatsen. På dessa områden behöver man varken se bytesfisk eller själva abborrarna då dem kan stå tätt mot botten eller ligga mellan stenar och annan struktur.

När abborren vilar står den gärna i tät vegetation, tångruskor eller nedfallna träd.

ABBORRE - SOMMARENS ROLIGASTE FISKE

Lär dig ditt vatten

För att lyckas fånga storabborren är det viktigt att ha så god kunskap om vattnet som möjligt. Försök hitta djupkartor och provfiskerapporter för fisk och kräfta. Endast genom kunskap kring abborrens livsmiljö kan du genomskåda abborrarna och ligga steget före.

Mar

LÖJSTIM Ser du vakande småfisk under ett brofundament, sjöns inlopp eller en grynna. Stanna – här är det en jaktplats för abborre! Grynna

FRILIGGANDE GRYNNA/UNDERVATTENSÅS Grynnor är alltid värda att prova. Är grynnan hård och med stenbotten kan storabborrar jaga kräftor längs med kanterna, ligger grynnan nära sjöns djupbassäng kan nors, mört och löja jagas upp mot grynnans kanter. Grynnor är även ofta viloplatser för frilevande abborrar som parkerar på branterna mellan jaktruscherna.

Grynna

Inlopp

Bäck

ENARTSBESTÅND/TUSENBRÖDER Räkna inte bort småsjöar med enartsbestånd av abborre. I perioder simmar det jättar i dessa sjöar.

FÖDOSÖKSPLATSER Abborrens födosöksplatser är områden där du ser abborre jaga, där småfisk sprätter i ytan eller där sjok av betesfisk ses på lodet. Är du ny på abborrfisket är detta det givna valet av fiskeplats för här kommer abborren stryka förbi förr eller senare.

INLOPP DÄMMEN

Inlopp till sjöar samlar alltid småfisk sommartid och abborren kommer att komma in för att jaga.

Ett dämme med friskt syresatt vatten lockar både till sig småfisk och abborre. Fiska djupt nära botten i kanten till strömfåran.

DJUPKARTOR Använder du ekolod – se då till att spela in ekolodsbilden! Genom att göra egna djupkartor med djup, bottenhårdhet och undervattensvegetation erhålls ovärderlig information!

Inlopp

MÅSSLAG Ser du måsar som dyker på småfisk är det nästintill definitivt att det finns abborre direkt under som jagar upp småfisken i ytan. Åk hit så fort du bara kan! Grynna

Utlopp

NEDFALLNA TRÄD/RISVASAR Träd och bråte i vattnet skapar gömslen för såväl småfisk som abborre. Passa dig för att fastna i grenarna, prova spinnare ovanför!

Mar

MARAR Yngel av mört, löja, braxen och andra vitfiskar växer upp i grunda, grumliga och skyddade miljöer. Sen kväll och tidig morgon gör abborren ofta besök för att jaga på dessa platser men såfort jakten är över vandrar de ut.

ABBORRE - SOMMARENS ROLIGASTE FISKE

En riktig padda till abborre som tog en jigg på 10 meters djup vid en friliggande grynna.

ABBORREN SOM ART

Stor abborre = rätt utrustning För att fiska abborre går det att använda i princip vilken utrustning som helst. För de allra flesta är ett 7-8 fots haspelspö med tunn flätlina det bästa alternativet – då kan man i princip fiska alla sorts beten och situationer! Vill man specialisera sig finns det mycket att gräva ned sig i. Min favoritutrustning är ett styvt spinnspö på 45g och 7,8 fot med en multirulle vilken ger mindre linbåge vid utkast, snabb hemtagning och framförallt möjligheten att enkelt frikoppla rullen under ett kast för att släppa ned jiggen till botten flera gånger under hemtagningen. Stora abborrar kan dessutom bita tag rejält i betet och ett spö med rejäl ryggrad är ofta nödvändigt för att lyckas kroka stora fiskar på lång lina. Som tidigare sagt är utrustningen däremot inte det viktigaste. Fiska med det du har och försök lära dig hur abborren fungerar. Efterhand kommer du att känna vad du trivs att fiska med!

Abborren jagar mest med sin goda syn. Bra abborrsjöar har därför oftast klart vatten

Abborren är en vitt spridd art! Naturligt förekommer abborre i större delen av Europa, norra Asien och delar av Nord Amerika. Abborren finns även inplanterad i Sydafrika, Australien och Nya Zeeland. Abborren är otroligt anpassningsbar och finns i alla möjliga vattenmiljöer i utbredningsområdet. Den begränsande faktorn för abborrens spridning är i huvudsak att vattnet blir för varmt mot ekvatorn och för kallt åt polerna. Som yngel lever abborren frisimmande och livnär sig på djurplankton. När abborren blir ungefär 2 centimeter lång flyttar de in mot sjöns strandkanter och äter bottenlevande insekter. Allt eftersom abborren växer så förändras dieten och vid en längd över 15 centimeter så lever de flesta abborrarna i regel av fisk eller kräftor som föda. Abborren är en tidig vårlekare. Leken sker på grunt vatten nära strandvegetation men någon vecka senare och på lite djupare vatten jämfört med gäddan som ofta ses plaska nästan uppe på land så fort isen gått. Abborren leker i huvudsak kring 0,5-3 meters djup där det finns rikligt med undervattensvegetation, grenar eller träd i vattnet. Under parningen släpper abborrhonan alla sina ägg samtidigt i en lång strumpa som lindas runt t.ex. en gren samtidigt som hon uppvaktas av ett helt gäng hanar vilka alla försöker para sig bäst de kan. Honorna är oftast enbart någon dag på lekplatsen, medan hanarna kan vara på platsen i veckor för att invänta honorna. Abborren blir könsmogen tidigt. Hanarna kan bli könsmogna redan under sin andra sommar medan honorna oftast blir könsmogna ett till två år senare. Vid lek är honorna som tyngst och det är inte ovanligt att de ökar i vikt med en femtedel i rommängd.

Ett stim med löjor är en tidsinställd bomb. Såfort ljuset avtar kommer abborren att vara på plats.

ABBORRE - SOMMARENS ROLIGASTE FISKE

TUSENBRÖDER I de allra flesta sjöar med ett enartsbestånd av abborre består beståndet av ett stort antal småväxta indivdider med dålig tillväxt. Gemensamt för tusenbröderna är att tillgången på föda är låg och att alla individer konkurrerar om samma byten. I tusenbrödrasjöar är tillskottet av ung fisk till beståndet rekordlåg på grund av yngelkannibalism. Om överlevnaden av yngel av en eller annan orsak blir hög, som vid en reducering av det vuxna beståndet efter en tuff isvinter hinner ynglen tillväxa under sommaren. Därmed blir årsynglen många och innehåller mer energi per yngel för de kannibaler som äter dem. Dessa ”rekryteringspulser” har visat sig leda till att ett antal storvuxna kannibaler uppkommer hos bl.a. abborre. I tusenbrödrasjöar där kannibaler fått grepp kan ett formidabelt abborrfiske erbjudas under ett par år innan det normalt återgår till ursprungstillståndet. Har du en tusenbrödrasjö med kannibaler – var rädd om fiskarna! Balansen kan ändras fortare än du tror.

JIGGAR Var inte rädd för att pröva mörka jiggar. I soligt väder är ofta mörkgrönt en bra färg!

Försök efterlikna abborrarnas favoritbyte i ditt vatten.

VÄLJ RÄTT VIKT PÅ JIGGEN

Vikt

Djup

0-3 m

10g

3-5 m

15g

5-8 m

20g

8-13 m

25g

> 13 m

SPINNARFÖRSEDD JIGGSKALLE Oavsett hur trögt fisket är så går det att fånga fisk om betesvalet är det rätta. Desto fler tekniker man behärskar, desto större är chansen att fånga fisk. Spinnarförsedda jiggskallar har länge varit en välbeprövat effektiv metod i Nordamerika för solabborre, bass och glasögongös men tekniken saknas helt i Sverige – trots att det stundtals är supereffektivt! Detta är en helt vanlig jiggskalle, men som har en spinnare undertill vilken skapar ljud, ljus och vibrationer vilket ytterligare kan trigga fisk att ta betet under svåra förhållanden.

ABBORRVATTEN Skärgård - Längs med kusten är abborren strikt beroende av grunda och skyddade vikar för att lyckas med sin lek på våren. Abborren återfinns därför alltid i innanfjärdar eller mer avsnörpta vikar från hösten till en bit efter leken i skärgården. På sommaren gör abborrarna utsteg för att födosöka i ytterskärgården eller ibland i frivattnet i Östersjön. Bäst fiske efter kustabborre är alltså kring exponerade områden sommartid och avsnörpta skyddade skärgårdsavsnitt vintertid. Mindre sjöar - I mindre sjöar är abborrarna oftast allätare som jagar både fisk och kräftor. Det är oftast bra att fiska på platser med grova stenbumlingar och hård botten där det kan finnas gott om kräftor. Andra bra fiskeplatser är kring nedfallna träd, sund, mindre öar eller grynnor som kan vara uppsamlingsplatser för mindre stimfiskar som mört, småabborre eller benlöja. Håll utkik efter vakande småfisk och koncentrera fisket på dessa platser! Stora sjöar - Leta efter frilevande bytesfiskstim som nors och siklöja kring sjöns djupare partier. Abborren kan ofta lurpassa på dessa fiskstim vid grynnor, undervattensåsar eller i frivattnet. Var uppmärksam på ytjagande måsar som kan tyda på att ett abborrstim drivit upp bytesfiskar mot ytan! Lugnflytande vattendrag - Sök i anslutning till strömmande partier sommartid och lugnflytande partier vintertid. Ett rejält regn med grumligt vatten kan ge goda fångstmöjligheter då abborren gärna kalasar på mask och andra insekter som sköljs med i strömmen. En utmaning i strömmande vatten är att kunna fiska långsamt och bottennära. Pröva gärna dropshotfiske.

Abborren kommer ofta igång sent på kvällen. Bästa fisket är precis innan solnedgång!

Abborrfiske är bäst i högtryck, men de jagar givetvis även i lågtryck. Ligg längre på ankringarna i dåligt väder och ge abborren tid.

Balanspirk kan vara otroligt effektivt när man fiskar från båt.

Storabborrar är gamla individer. Vill du fortsätta fånga stor fisk återutsätt jättarna!

Kräftor är stapelföda för stor abborre. Bäst trivs kräftor på hård, stenig botten med mycket gömslen. Använd ekolod med sidoseende funktion för att hitta kräftans gömslan.

HJORTHÅRSPUPPAN

Hjorthårspuppan Med feta nattsländepuppor har du ett vinnande recept för sena kvällar när harren och öringen vakar i strömmen. Johan Klingberg visar hur du binder en het puppa. Text och foto: Johan Klingberg

jorthårspuppan är ett svenskt flugmönster, men flera liknande flugmönster bundna genom samma teknik har tidigare utvecklats på olika platser. Unikt för hjorthårspuppan är dess ganska kompakta, vältrimmade hjorthårskropp och att den ska imitera en kläckande nattsländepuppa. Andra mönster gjorda med samma teknik är i huvudsak imitationer av vingade nattsländor och är sällan lika kompakta. På Hökensås bands under 1980-talet en liknande fluga fast på större krok, då för att

imitera de stora nattsländepupporna. Dessa försågs även med antingen höns- eller rapphönshackel för att imitera puppans ben och antenner. Den hjorthårspuppa vi känner till i dag och som används framför allt norrut är påhittad av Mats Hagberg från Luleå. Gunnar Westrin har berättat att flugan till en början bands med gult hjorthår och att den färgen särskilt gillades av harren. Mats arbetade som TV-journalist och fotograf för SVT Luleå och var bland med att göra programmet från Kust till Fjäll 1994. Gunnar Westrin gjorde hjorthåspuppan känd, bland annat genom sin bok Fjällfiske från 1998.

En av de andra spöfiskarna, med betydligt mer erfarenhet av fisket i ån än jag, berättade att han vid sådana tillfällen alltid använde en grå hjorthårspuppa i krokstorlek 12. Flugan såg ut som en liten kompakt cigarr till formen, alltså betydligt kraftigare än vad en nattsländepuppa normalt är. Nattfisket var fantastiskt och de flesta av de vakande harrarna tog den grå puppimitationen av hjorthår. Sedan det lyckosamma fisket i Gimån har jag alltid ett par Hjorthårspuppor i asken och lika ofta som jag använder dem i samband med harrfiske använder jag dem efter öring och regnbåge.

Första gången som jag själv kom i kontakt med flugan var i samband med ett sent fiske i jämtländska Gimån för många år sedan. Efter midnatt började harren jaga kläckande nattsländepuppor. Vaken var splashiga och typiska puppvak.

Bind så här Till skillnad från liknande flugor så som Goddard´s Sedge, ska kroppen på den här flugan göras rejält kompakt. De tätt inbundna håren ger en relativt tung fluga som vilar djupt ner i ytfilmen. Börja med att bygga upp en stabil trådbädd över hela krokskaftet. Görs bädden för gles finns det risk för att hjorthåren senare inte sitter fast ordentligt. Till en fluga på krokstorlek 12 bygger jag upp kroppen med tre olika hjorthårsbuntar. Originalflugan bands med gulfärgat hjorthår, men i dag binds den även i andra färger som naturgrå, oliv, brun och svart.

En flytande nattsländepuppa är ett attraktivt byte också för öringen.

Klipp till en liten bunt hjorthår, du behöver inte stacka dem. Håll håren i spetsarna och kamma ur eventuell underull. Placera buntens mitt längs krokskaftet där krokböjen börjar. Linda sedan två lösa trådslingor, dessa ska vara så lösa så att de precis börjat trycka ner hjorthåret. Håll kvar hjorthårsfibrerna med vänsterhanden, förutsatt att du är högerhänt, och dra åt trådvarven försiktigt. Linda sedan ett hårt draget tredje varv. När det tredje varvet lindas kommer hårbunten att rotera under tiden som du lindar.Viktigt då är att du fortsätter linda flera varv tills bunten sätter sig. Tekniken är fantastiskt bra när man väl kommer underfund med den och fungerar till de flesta ”muddler-tekniker”. Linda sedan ytterligare ett par hårt dragna trådvarv över samma ställe, så att håren sitter ordentligt fast. Stryk bak alla hjorthårsfibrer, vik fram bindtråden och linda ett par trådvarv strax framför hjorthårsbunten. Med dessa trådvarv låser du bindtrådsvarven gjorda runt hjorthåren så att de senare inte slackar. Linda fram tråden några millimeter och fäst nästa hjorthårsbunt på samma vis. När du gör den tredje och sista bunten så måste du ta hänsyn till hur mycket

krokskaft som finns kvar. Bakkroppen ska täcka ungefär tre fjärdedelar av krokskaftet. När alla hjorthårsbuntar sitter på plats och bakkroppen är färdig återstår att klippa den till rätt form. Originalflugan görs ganska kraftig och taperad från krokböjen och framåt. Enklast håller du flugan med handen, över krokböjen. Använd en vass sax med långa blad och klipp håren bakifrån, mot krokögat. Börja med att göra en grovt tilltagen frisering som sedan finputsas med små korta klipp. Somliga skär håren med rakblad, med den tekniken kräver en hel del övning för att det ska bli bra. När jag såg Niklas Dahlin från Uppsala binda sina hjorthårspuppor så brände han kroppen med en cigarettändare efter att den var färdigklippt. På så vis försvinner alla ojämna ändar och flugkroppen blir helt jämn, en mycket bra bindteknik. Men tänk på att hela tiden hålla lågan i rörelse längs flugkroppen, max ett par sekunder, annars kan materialet lätt antända. Flugans thoraxparti ska imitera puppans samlade thorax, ben, vinganlag och antenner. I sin originalversion görs thorax av haröredubbing. Men för att skapa en illusion av liv och rörelse

föredrar många att göra thorax av en betydligt spretigare dubbing, som säl eller ännu styvare syntetdubbing. Daniel Smith, en duktig bindare från Göteborg, gör en version med Generation X Dubbing från Montana Fly Company. Dubbingen består bland annat av hare och tunna gummiband som sticker ut som små ben när det dubbas. Ett annat bra knep för att illustrera flugans ben är att linda ett litet hackel av rapphöna över thoraxpartiet. Jag brukar klippa ner hacklet på över- och undersidan för att flugan då garanterat ska landa rätt på vattnet. Thorax på den version jag valt att visa här är gjort av en blandning av mjuk harull och styva täckhår från harmasken. För att inte de styva täckhåren ska försvinna bland underullen så lindar jag på dubbingen löst, från krokögat bak mot kroppen. Därefter ribbar jag över densamma med bindtråden. Vill du göra thorax extra spretigt går det bra att borsta ut det med en dubbingborste efter att flugan är avslutad.

HJORTHÅRSPUPPAN

Så här fiskar du med hjorthårspuppan För mig innebär torrflugefiske till 99 procent presentationer genom fridrift, få insekter rör sig mot strömmen när de står på vattenytan. Men det finns undantag och nattsländepupporna är under vissa omständigheter ett sådant. När puppan tagit sig upp till vattenytan kan två olika scenarier inträffa, beroende på nattsländeart. Somliga puppor simmar in mot land eller en uppstickande sten för att kläckas ovanför vattenytan. Andra arter följer med strömmen och kläcker fritt i ytfilmen. Med hjorthårspuppan kan du imitera båda typer av puppor, genom att presentera dem på olika vis.

Täck krokskaftet med en tät trådbädd.

Den första gruppen av puppor som simmar mot land imiteras enklast genom nedströmskast varefter flugan låts svinga in mot den egna kanten. Tänk på att flugan inte får dras ner under vattenytan, då går själva poängen förlorad. Bäst fiskar du flugan med relativt kort lina och ett höjt spö, då kan inte linan dra ner flugan. Den andra gruppen efterliknas genom att flugan låts fridrifta med strömmen, gärna mot en vakande fisk. Ett bra knep är att sätta flugan i rörelse även när den fridriftar, ryck lite i den så att fisken kan se den. Tänk också på att impregnera puppan ordentligt med någon form av flytgel. Visst, hjorthår ska flyta av sig självt, men så snart flugan är blöt försämras flytförmågan. Flytmedlet förhindrar att flugan absorberar vatten, vilket i sin tur gör att den flyter längre tid.

Klipp en bunt hjorthår och rensa bort underullen.

Fäst bakre bunten vid slutet av krokskaftet.

Fäst nästa hjorthårsbunt framför den förra, på samma vis.

På en harmask hittar du många olika färgtoner, den mörkaste finns på öronen och mitt på masken.

När den tredje bunten sitter på plats klipps håren bakifrån med en vass sax.

Bindtråden ribbas tillbaks mot krokögat över thorax.

Borsta gärna ut thorax med en dubbingborste, på så vis blir flugan mer livfull.

Kroppsformen ska vara svagt taperad och täcka ¾ av krokskaftet. Bränn därefter bort eventuellt utstickande fibrer med en tändare.

I samband med en rejäl nattsländekläckning föredrar ofta harren de flytande pupporna.

Tvinna på dubbingen löst på bindtråden.

Hjorthårspuppan

Krok: Streamertyp. Stl.12- 18. Bindtråd: 8/0, gul eller svart. . Bakkropp: Rådjur, färgat gult av underull och täckhår. Thorax: Hare. Dubbing blandad

Linda på thorax från krokögat och bak mot kroppen.

fiskens värld

AKTUELLT FRÅN

BAROMETER FÖR SVENSKA FISKARTERS TILLSTÅND Med fem års mellanrum publicerar Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet listor över vilka arter av fauna och flora som riskerar att slås ut ur det ekologiska systemet. Materialet är omfattande och ger vägledning i bland annat miljö- och fiskevårdsfrågor och allmän naturvård. Artdatabankens ansvarige för fiskar är Mikael Svensson som till sin hjälp bland annat har haft en expertkommitté bestående av Erik Degerman, Ann-Britt Florin, Jan Eric Nathanson,

Charlott Stenberg, Henrik Svedäng, Mikael Svensson, Micael Söderman och Francesca Vitale. Den senaste listan publicerads i slutet av april i år och innehåller 32 fiskarter.

Brugden är en av världens största fiskar, en jättehaj som kan bli över 15 meter lång och väga mer än 8000 kilo. Förekommer årligen vid västkusten, särskilt sensommar och höst. Den är en utpräglad planktonätare. Kallas också breidare. Akut hotad, enligt Artdatabanken. Foto: Anders Salesjö

DEN SVENSKA RÖDLISTANS KATEGORIER Kategori

Status

Nationellt utdöd (RE)

Status

Antal arter

Aktuella arter

Rödlistade

atlantisk stör, slätrocka

Akut hotad (CR)

Hotade

Rödlistade

brugd, storfjällig skoläst, håbrand, lyrtorsk, pigghaj

Starkt hotad (EN)

Hotade

Rödlistade

klorocka, havskatt, ˛havsmus, hälleflundra, långa, knaggrocka

Sårbar VU

Hotade

Rödlistade

blåkäxa, torsk, gråhaj, kolja, vitling, kummel, mal, håkäring

Nära hotad (NT)

Rödlistade

asp, sjurygg, vitrocka, fyrtömmad skärlånga, lake, havsnejonöga, mindre kungsfisk, vimma

Kunskapsbrist (DD)

Rödlistade

simstubb, taggsimpa

Livskraftig (LC)

Förkortningarna ovan är internationella: Regionally Extinct (RE), Critically Endangered (CR), Endangered (EN), Vulnerable (VU), Near Threatened (NT), Least Concern (LC) och Data Deficient (DD). Nytillkomna arter jämfört med rödlistan 2010 är klorocka och kummel. Från listan har tånglaken försvunnit. Noterbart är den höga andelen havslevande arter i tabellen.

VAD ÄR RÖDLISTAN?

Rödlistning är ett system som utvecklats av Internationella naturvårdsunionen (IUCN) för att utvärdera tillståndet för arter i naturen (www.iucnredlist.org). I strikt mening är rödlistan en prognos över risken för enskilda arter att dö ut, i vårt fall från Sverige. I kategoriseringen ingår inga värderingar av hur angeläget det är att bevara eller göra insatser för en viss art, utan analyserna syftar till att kvantifiera utdöenderisken. Rödlistan är till hjälp för att identifiera vilka arter, och utifrån arternas ekologi vilka miljöer, som behöver åtgärder för att arternas tillstånd skall förbättras. Den är ett hjälpmedel för att kunna göra naturvårdsprioriteringar, men den har ingen juridisk status. Rödlistan tas fram av ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet och fastställs av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. (Källa: Artdatabanken SLU)

Sjuryggen förekommer längs hela Sveriges kust, från Bohuslän till Luleå skärgård. Hanen kallas stenbit och honan kvabbso. Mest känd för stenbitsrommen. Rödlistad då beståndet anses vara nära hotat. Foto: Anders Salesjö

R•E•D•A•K•T•Ö•R•E•N•S R•A•D•E•R

Fiskelandet Vårt fiskeland är stort och sommaren är för många den viktigaste fisketiden; från fjällvärlden i norr till sjöarna bakom dörren, från havens blågrå dyningar till åar och älvars sjungande forsar och glittrande sel. Vi har alla våra favoriter i detta paradis. Västerhavets närområden är fortsatt nästan tomma på traditionella bottenfiskar som torsk, havskatt, kummel och andra. Det visar den senaste rapporten från Artdatabanken. Det är i det stora havet som det är kris i fiskbestånden. I sötvatten är inte lika många arter i riskzonen. Betyder det att vi har en bättre sötvattensförvaltning än havsförvaltning? Den frågan ska jag fundera på över sommaren, men jag kan konstatera att uppströms många kraftverksdammar är lax och havsöring utdöda sedan länge och den biologiska mångfalden hämmas av brist på vandringsvägar för alla vandrande arter. För att få ett bra havsfiske krävs goda kunskaper och resor långt ut i Skagerrak och Nordsjön. Det är nästan bara möjligt sommartid och tidig höst, de få dagar vädret tillåter. Nu har fisket efter stor sej långt ute uppmärksammats och jakten på ett nytt svenskt rekord har satt igång. Som första svenska tidning presenterar vi i detta

nummer ett saltstänkt reportage med ärrade havsfiskeveteraner som besökte området i september 2014. Betydligt närmare ligger det i vårt avlånga land så populära fisket efter abborre, en art som ofta kommer lite i skymundan. En art som finns bakom knuten och som bjuder på spänning med rätta fiskegrejer. Och en art som är en delikatess på matbordet. Själv föredrar jag den varmrökt i en ABU-rök eller liknande. Vi bjuder på ett initierat reportage om abborre och om jiggar som kan vara bra i detta fiske. Håll till godo och ta en matfisk. Även gösen finns ofta i vår närhet. Kanske kan erfarenheterna av göstrolling i Mälaren vara användbara för ditt närvatten? Även här gäller att fiska ansvarsfullt och inte ta de minsta eller största gösarna. Ingen av våra insjöfiskar smakar bättre än gösen. Om det finns stor enighet i kulinariska kretsar med fisk som specialitet. I Laponias trakter med skönhet, höga vita fjäll och grönskande djupa dalar och fiskfyllda strömmar, fiskar varje sommar fjällräven Westrin. Han är orolig för de sista strömmarna med röding i det som är ditt fiskeland, i det som

är mitt fiskeland, i det som är vårt gemensamma ansvar att förvalta rätt. Storfiskar är alltid intressant. Men nu finns också en ny trend som innebär att man räknar även småfiskar i artjakt. Det blir allt mer populärt. Även små fiskar kan vara vackra, naturligtvis med undantag för klarbult. Jag har länge trott att vår vackraste fisk i fiskelandet var blågyltan, men nu har jag en ny favorit: Grässnultra. Läs om artjakt och räkna ihop ditt resultat. Trevlig fiskesommar. Nu går jag och fiskar. Vi syns vid fronten

Benny Lindgren redaktör

F I S K E VÅ R D & F I S K E G L Ä D J E

TOBIAS FRÄNSTAM:

EN AMBASSADÖR FÖR SPORTFISKET

Tobias med en 14+ från vårens gäddfiske. Foto: Rasmus Ljungqvist

När Tobias Fränstam inte utför praktisk fiskevård på Sportfiskarnas regionkontor i Mälardalen beskriver han ofta Sportfiskarnas arbete med fiskevård i olika media. Tobias, som är en mycket driven predatorfiskare, är även en frekvent föredragshållare och utbildare i olika fisketekniker. I detta nummer kan du bland annat läsa hans artikel med abborrtips. Vi ställde tre frågor om sportfiske till Tobias: Du har deltagit i flera studier av återutsättning av fisk, hur bra funkar det? Det funkar superbra om man bara använder sunt förnuft. Drilla fisken snabbt, lossa krokarna försiktigt, var aktsam med fiskens gälar, ögon, fenor och slemskikt. En lyckad återutsättning bygger mycket på att man är förberedd och har kroklossare nära till hands och exempelvis en skonsam håv eller en avkrokningsmatta. Fiskar man bara med rätt beten som inte fastnar djupt i fiskens hals, hanterar fisken varsamt och undviker att fiska på djupt vatten

överlever den absoluta majoriteten av återutsatt fisk oavsett art. Vilka tre beten skulle du rekommendera för gäddfisket? De som man tycker är roligast att fiska med. För sommarfisket väljer jag gärna en reflexspinnare, en sjunkande shadjigg och en vobbler. Då kan man trollingfiska med vobblern, trigga gäddorna att ta med spinnaren och fiska djupt och bottennära med jiggen.

Vilket är det roligaste sommarfisket? Personligen älskar jag gäddfiske under varma kvällar med strålande sol på grynnor i Mälaren, smygfiske efter bäcköring med en lätt spinnare eller mask och abborrfiske i grunda vikar under sommarkvällar i skärgården när storabborrarna kommer in för att jaga. Under sommaren fiskar jag oftast minst en gång varje dag.

UTBYTE MED NORSKA FÖRBUNDET I april deltog Sportfiskarna på Norges Jeger- och Fiskerförbunds stora sportfiskekonferens där Sportfiskarna var inbjudna som föreläsare två av dagarna. Sportfiskarna föreläste bland annat om svensk fiskevård, främjandefrågor och medlemsvärvning. Exempel på lyckade projekt som Sportfiskarna tidigare importerat från Norge är Klassdraget och Upp till 13. I höst kommer norska förbundet att skicka en delegation till Sportfiskarna för att diskutera fler gemensamma frågor.

L ÄS MER NYHETER PÅ SPORTFISKARNA .SE

Foto: Rickard Gustafsson Laxfisket kan bli en guldgruva för älvdalarna. Foto: Diane Keetlaer Olsson.

Aktuell fiskevård:

SPORTFISKET EFTER LAX I TORNE ÄLV

FÖRSTA FISKVANDRINGEN PÅ

350 ÅR I IGELBÄCKEN

OMSATTE 53 MILJONER Finska Naturresursinstitutet rapporterar att hela 10 600 sportfiskare löste fiskekort i Torne älv ifjol. Sportfiske genererade samtidigt över 53 miljoner kronor i inkomster till området under året. I en glesbygdsregion som bland annat drabbats hårt av gruvkonkurs kan sportfiske efter lax möjliggöra en långsiktigt hållbar utveckling. – Vi har en tydligt positiv utveckling för besöksnäring i området. Laxbestånden i flera större Norrlandsälvar har haft en ökande lekvandring under de senaste åren då laxfisket i Östersjön reglerats till mer hållbara nivåer, berättar Sportfiskarnas Glenn Douglas. Sammanlagt registrerades över 100 000 lekvandrande laxar i Torne älv 2014. Fiskekortförsäljningen speglar den enorma laxvandringen och blev dubbelt så stor jämfört med medeltalet för 2000-talet.

Laxfisket bäst i slutet av juni Största delen av sportfiskefångsten togs på dragrodd från finska sidan och fångsten bestod mestadels av laxar med en snittvikt på 6−8 kilo. Fångsten var överlägset störst under de två sista veckorna i juni och jämfört med tidigare år ökade särskilt laxfångsten i älvens nedre lopp. För att området ska nå sin fulla potential finns dock mycket kvar att utveckla inom fiske- och sportfiskeförvaltningen för älven. Glädjande ökar catch & release i fisket för varje år, ifjol återutsattes cirka 2 500 laxar.

Sportfiskarna har på uppdrag av Solna stad under april genomfört ett provfiske i Igelbäcken vid Ulriksdal. Syftet var att utvärdera den fiskväg som byggdes i mynningsområdet 2014. – Resultatet var mycket positivt: mörtar i hundratals, stora abborrar och gäddor stiger nu i den lilla bäcken. Att det dessutom är första gången på 350 år som fisk kan passera är imponerande, berättar Rickard Gustafsson, biolog på Sportfiskarna. Fiskvägen, som även är ett exempel på en fiskväg i en extrem kulturmiljö, byggdes av Idrottsförvaltningen, Kungliga Djurgårdens Förvaltning (KDF), Länsstyrelsen i Stockholms län och Statens fastighetsverk.

PANTADE BURKAR

HJÄLPTE FISKEN ICA Fältöversten på Östermalm har sedan några år tillbaka erbjudit möjligheten att panta för lokal fiskevård. Pengarna som samlats in användes under maj för att åtgärda ett vandringshinder i bäcken till sjön Laduviken på Norra Djurgården. Genom tröskling med cirka 10 ton sten åtgärdades hindret. Åtgärden gav resultat direkt då både stora mängder mört och abborre började simma efter avslutat arbete.

Fri passage till Laduviken - och snyggt blev det! Foto: Rickard Gustafsson.

F I S K E VÅ R D & F I S K E G L Ä D J E

LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLM

FÅR BACKNING I ÄNNU ETT MUDDRINGSÄRENDE Sportfiskarna har tidigare anmält en omfattande olovlig muddring i en vik i Södertälje kommun. Länsstyrelsen i Stockholm valde att inte agera, trots sin roll som tillsynsmyndighet. Förbundet har överklagat länsstyrelsens beslut och krävt att markägaren som genomfört muddringen ska söka tillstånd i efterhand så att fiskeavgift kan utdömas. Mark- och miljödomstolen gav Sportfiskarna rätt och skickade tillbaka ärendet till länsstyrelsen för handläggning. Domen skapar stor förväntan på utslaget i målet om muddringarna i Fållnäsviken som vi tidigare rapporterat om.

Att besöka en gäddfabrik har länge stått på önskelistan för Åsa Romson. Foto: Andreas Ollinen.

Miljöministern

besökte gäddfabrik Sportfiskarnas generalsekreterare Anders Karlsson tog emot miljöminister Åsa Romson i gäddfabriken Kyrksjön i Botkyrka kommun. Sjön sänktes i slutet av 1800-talet, men trots det kunde marken inte användas för jordbruksändamål. Under 2014 inledde Sportfiskarna restaureringen och för första gången på över hundra år har Kyrksjöns vattenspeglar nu åter den centrala placeringen i Grödingedalen. Foto: Olof Engstedt.

INTERNATIONELLT FISKEVÅRDSEMINARIUM OM ROVFISK

Sportfiskarna anordnade under maj ett internationellt seminarium på Värmdö med fokus på fiskevård för rovfisk. Syftet med seminariet var att sprida Sportfiskarnas arbete med våtmarksrestaurering och rovfiskåtgärder till bland annat andra Östersjöländer. Även ny kunskap från Sportfiskarnas Baltic Sea 2020-projekt med fokus på abborre presenterades. Deltagarna från Finland, Estland, Lettland, Polen och Danmark kom främst från andra sportfiskeorganisationer. Under konferensen besöktes naturligtvis olika gäddfabriker i närområdet.

Miljöministern visade stort intresse och var imponerad av vad som åstadkommits. Efter rundvandringen kunde miljöministern släppa ut några av gäddynglen som fångats i en fälla för att följa upp gäddleken i våtmarken. Förhoppningsvis kommer utanförliggande Kaggfjärden om några år att fyllas på med tiotusentals gäddungar som sprider sig och växer sig stora. Beklagligt nog räcker dagens anslagsnivåer inte till för att nå de vattenrelaterade miljömålen eller god ekologisk status enligt vattendirektivet. Av dagens anslag går en allt för liten andel till åtgärdsarbete i vattenmiljöer. Anders Karlsson fick medhåll från miljöministern om att konkreta åtgärder som till exempel gäddfabriker ska prioriteras högre. (Sportfiskarnas rovfiskprojekt syftar till att genomföra naturvårdsåtgärder, framför allt att restaurera våtmarker, som ska gynna biologisk mångfald, minska närsaltsbelastningen till Östersjön och bidra till att fylla skärgårdsvikarna med nappvilliga gäddor.)

Simma lugnt – var miljöministerns hälsning till de yngel hon släppte ut i bäcken. Foto: Andreas Ollinen.

L ÄS MER NYHETER PÅ SPORTFISKARNA .SE

Ungdomsverksamhet:

BERTIL EKLUND

FICK TORBJÖRN ÅSLUNDS MINNESTIPENDIUM

SPORTFISKARNA DELAR UT

300 000 KRONOR I AKTIVITETSBIDRAG

Sportfiskarna delar även i år ut ett aktivitetsbidrag på 300 000 kronor till klubbar och distrikt som ansökt om att anordna öppna fiskeaktiviteter för bland annat ungdomar, kvinnor och funktionshindrade. Söktrycket har även i år varit mycket högt. Totalt har 81 ansökningar från 58 olika klubbar och distrikt beviljats stöd. Av dessa är hela 61 stycken riktade ungdomsaktiviteter. Totalt beräknas cirka 4500 personer få komma ut på fiske via de aktiviteter som aktivitetsbidraget stöder.

SUCCÉ FÖR KLASSDRAGET I år tar Sportfiskarna på egen hand ut fler barn än någonsin tidigare på fiske via Klassdraget: 10 000 barn och totalt cirka 400 skolklasser. Intresset har varit rekordstort från skolor och klubbar. Mer än 320 klasser ser ut att få uppleva Klassdraget redan innan sommarlovet.

En glatt överraskad eldsjäl! Foto: Joel Norlin.

Abu Garcia och Sportfiskarna delar varje år ut Torbjörn Åslunds minnestipendium till någon som har gjort något alldeles extra för att främja barn och ungdomars möjligheter till att få fiska. I år gick prischecken på 20 000 kronor till Bertil Eklund från Fårösunds Sportfiskeklubb.

Bertil Eklund har under sina 20 år som ordförande gjort Fårösunds Sportfiskeklubb till en av Sveriges allra största fiskeföreningar. En mer självklar lokal samlingsplats för sportfiskande barn och ungdomar får man leta efter. En hel generation unga sportfiskare har fått prova på och sedan fördjupat sitt intresse för fiske genom Bertils försorg. – Det roligaste som finns är att se barns ohejdade glädje när de fångat sina första fiskar. Detta kommer jag att fortsätta med så länge jag bara orkar, berättade Bertil vid utdelningen.

Foto: Rickard Gustafsson.

Aktuell fiskevård:

VANDRINGSVÄGEN I

MUSKÅN GER RESULTAT

En hel generation sportfiskare har fostrats av Bertil Eklund. Foto: Joel Norlin.

Under våren har ett provfiske genomförts för att utvärdera fiskvandringen uppströms den damm som revs ut i Muskån 2014. Fångst av såväl mört, gädda och gärs bekräftar att flera olika fiskarter nu kan passera det tidigare vandringshindret.

F I S K E VÅ R D & F I S K E G L Ä D J E

Sportfiskarna Region Mälardalen

MER ÅTGÄRDER I LEJONDALSBÄCKEN Sportfiskarna har tidigare trösklat vandringshinder i Lejondalsbäcken som rinner från Lejondalssjön till Mälaren nära Bro. Sportfiskarna har nu beviljats regionala fiskevårdsmedel för att färdigställa trösklingar vid tre vägtrummor, inventera med elfiske och projektera ett omlöp förbi en damm inne på Livgardets skjutfält. När dessa åtgärder är genomförda kommer bäcken att ha helt fria vandringsvägar mellan sjön och Mälaren.

EU-PARLAMENTARIKER PÅ BESÖK HOS SPORTFISKARNA Linnéa Engström (MP), vice ordförande i EU-parlamentets fiskeutskott, besökte Sportfiskarnas kansli under maj för att få information om sportfiskets intressefrågor och en presentation av förbundets verksamhet. Sportfiskarna ser fram emot ett fortsatt gott samarbete med denna strategiskt viktiga EU-parlamentariker.

Sportfiskarna Region Mälardalen

ORLÅNGEN OCH DREVVIKEN PROVFISKAS Under juli-augusti kommer Sportfiskarna region Mälardalen att utföra ett flertal nätprovfisken. Bland annat i Orlången, Drevviken, Ulvsundasjön och i Glasbrukssjön. Även elprovfisken kommer att genomföras i ett tiotal rinnande vatten i Stockholms län. Rapporterna från nätprovfiskena kommer att finns nerladdningsbara via hemsidan efter färdigställande och elprovfiskena rapporteras in till det nationella elfiskeregistret, SERS: www.slu.se/elfiskeregistret

Linnéa Engström flankerad av Sportfiskarnas Christina Lindhagen och Anders Karlsson. Foto: Bengt Olsson.

ATT ÄTA ELLER ÄTAS... DET ÄR FRÅGAN! I Sportfiskarnas gäddfabrik Österby myr på Gotland är det inte alla som lyckas ta sig igenom den första flaskhalsen i livet.

Är det en mindre släkting som sprattlar i magen? Foto: Lars Vallin.

För att öka chanserna att snabbt bli stor och undvika att bli uppäten gäller det att ta för sig av det som bjuds. En del klarar det bättre än andra och för de som inte ser upp är risken stor att man istället hamnar i magen på en artfrände. Så har nog skett här! Alternativt är det en utvandrande liten lakunge som hamnat i magen på en blivande storgädda!

FÖLJ OSS PÅ INSTAGRAM OCH FACEBOOK

L ÄS MER NYHETER PÅ SPORTFISKARNA .SE

SPORTFISKARNA KRÄVER MER

VERKSTAD

Sportfiskarna har nu lämnat in synpunkter på två tunga remisser gällande vattenförvaltningen och åtgärdsprogrammet för havsmiljön.

Sportfiskarna Region Mälardalen

KRÄFTFISKEKORT ATT KÖPA FRÅN 3 AUGUSTI Fiskekort till kräftfisket i Stockholm släpps den 3 augusti på fiskekort.se/ kraftfiske. Sjöar som är öppna för kräftfiske 2015 är Sicklasjön, Långsjön, Flaten, Trehörningen i Huddinge, Söderbysjön och Ulvsjön. Det är först till kvarn som gäller för det begränsade antalet kort som säljs.

Sportfiskarna Region Värmland

FULLT MED FISKE I FORSHAGA: Mer medel måste ut i konkreta miljö- och fiskevårdsåtgärder! Foto: Lars Vallin.

Den svenska vattenförvaltningen kopplad till EU:s ramdirektiv för vatten har det senaste halvåret varit ute på samråd. Förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för perioden 2015-2021 har tagits fram. Samtidigt har ett åtgärdsprogram för havsmiljön tagits fram med målet att uppnå god miljöstatus i Sveriges havsområden. Konkreta åtgärdsförslag saknas dock fortfarande för en del vattenförekomster. Sportfiskarna har i remissvaret för vattenförvaltningen lagt stort fokus på frågor som rör biologisk mångfald och påverkan på våra vattendrag. Bland annat kräver vi att vattenverksamhetsutredningens förslag ska genomföras och att förorenaren ska betala i alla miljöskadande verksamheter och att även potentialen för näringar som sportfiske och fisketurism måste tas i beräkning.

Laxfiskekurs med Mikael Frödin 21-23 augusti i Forshagaforsen. Onsdagar hela sommarlovet: gratis barnfiske Torsdagar vecka 25-33: flugfiskekurs i Sandbäckstjärn och Forshagaforsen. Info och bokning: 054-87 68 30, forshagaforsen@sportfiskarna.se Gratis laxfiske för funktionshindrade 11 september. Mer info: www.fishingbeyondlimits.se

– Tempot i åtgärdsarbetet måste skruvas upp för att vattenförvaltningens mål ska bli realistiska. De statliga anslagen ska fördelas till direkta åtgärder och tillsyn. Miljömålen nås inte med ytterligare utredningsarbete, konstaterar Christina Lindhagen, sakkunnig på Sportfiskarna. Sportfiskarna Skåne

För åtgärdsprogrammet för havsmiljön har Sportfiskarna fokuserat på tillståndet för våra fiskbestånd. Situationen för särskilt de kommersiella arterna är mycket dyster. Stora rovfiskar saknas och många lokala kustlekande bestånd är helt försvunna. Trots det får bottentrålning fortsätta både i marina skyddade områden och nära den svenska kustlinjen. Misshushållningen drabbar inte bara ekosystemet och sportfisket utan även yrkesfiskeflottan riskerar ett totalt sönderfall. Sportfiskarna anser att man har en övertro på att problemen kommer att lösas effektivt genom åtaganden inom den gemensamma fiskeripolitiken. – Det är positivt att ett helhetsgrepp tas kring arbetet med våra havsmiljöer, men ambitionsnivån för att återfå våra fiskbestånd är alldeles för låg, säger Sportfiskarnas fiskevårdschef Markus Lundgren.

TRÄFFA OSS I SOMMAR Sportfiskarna deltar med fiskeaktiviteter i kanalen på Malmöfestivalen 14-21 augusti och som utställare på Skånska Jakt- & Fiskemässan, 29-30 augusti. Mer info om mässan: www.sjfm.se

F I S K E VÅ R D & F I S K E G L Ä D J E

DU HAR VÄL INTE MISSAT ATT SE FILMEN”EN MILJON GÄDDOR” PÅ SPORTFISKARNAS

KANAL?

INFORMATION TILL ANSLUTNA FÖRENINGAR

Föreningsinformationen finns på www.sportfiskarna.se under fliken ”Fiskeföreningar”

TRE NYA FÖRENINGAR I SPORTFISKARNA! Vi vill varmt välkomna Näveåns Vattenvårdsförening och Sportfiskeklubben Öresund som anslutit sig till Sportfiskarna under våren 2015.

Spar tid och miljö, anmäl din förenings mejladress nu! Föreningsinformationen skickas både via post och via e-post, detta då vi saknar alldeles för många föreningars e-postadress. Målet är att all information skall skickas elektroniskt i framtiden för att spara tid, pengar och framförallt miljön.

Alla anslutna föreningar hittar du på www.sportfiskarna.se Senaste klubbinformationen skickades till anslutna klubbar via e-post och vanlig post i mitten av mars. Nästa utskick kommer i mitten av maj.

Anmäl adressändringar och e-postadresser direkt i medlemsregistret eller kontakta förbundskansliet!

MASTER CLASS MED MIKAEL FRÖDIN I FORSHAGAFORSEN ! Tid: 21-23 augusti med start vid lunch fredag Boende: Gemensamt boende i 4-bädds- stugor vid Klarälven Mat: Alla måltider ingår, inkl trerättersmiddag fredag och lördag Pris: 3950 kr, medlemmar i Sportfiskarna 3750 kr

Under en helg har du chansen att utveckla dig i fisketekniker och strategier för att fånga lax på fluga från en av våra främsta laxfiskare! Denna Master Class har körts med framgång i kända laxälvar på Kolahalvön och i Norge och nu är det dags för Forshagaforsen i Klarälven. Begränsat antal platser, först till kvarn!

Info och bokning: forshagaforsen@sportfiskarna.se 054-876830

www.forshagaforsen.com

Handla i 10 % rabatt på allt för dig som är medlem! Ange koden 150603 för att få rabatten.

149 kr

1 100 kr 500 kr 125 kr

175 kr

199 kr

99 kr 139 kr 129 kr

89 kr

Fisketillsyn • En handledning för fisketillsynsmän

FisketillsyN En handledning för fisketillsynsmän

er: Thommy Gustavsson teborg • Tryck: Dixa h Fiskevårdsförbund 410 80 600 • Fax 08-795 96 73 ww.sportfiskarna.se kevårdsförbund

-8

Utgiven av Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund i samarbete med Fiskeriverket

240 kr

69 kr

195 kr

119 kr

295 kr

149 kr

140 cm

295 kr

175 kr

119 kr

175 kr

99 kr

Fler produkter hittar du p책 www.sportfiskarna.se/butiken

GÄDDTIPS FRÅN EN VINNARE

Gäddtips från en vinnare

Man måste tänka som en gädda för att förstå vart man skall kasta. Där borta i branten till exempel, säger Johan och gör ett kast. Två vevtag och så smäller det – en fin gädda har klivit på. Följ med Pär Lindberg ut med Värtan Cup-vinnaren Johan Gerdes. Text och foto: Pär Lindberg

ohan och jag skall försöka att ge oss på de svårflirtade gäddorna i Kyrkfjärden som länkas samman med ett sund till Stora Värtan. Det är Johans hemmavatten och är en del av området man får fiska i om man deltar i Sveriges största gäddtävling, Värtan Cup. Tävlingen arrangeras av Sportfiskeboden i Täby och lockar årligen cirka 175 båtlag till start. I dag är det inte tävling som gäller, men Johan har lovat att berätta för mig hur han tänker som gäddfiskare. Stora Värtan och Kyrkfjärden är mycket svårfiskade vatten, berättar Johan. Det finns inte så mycket gädda här till antalet, men det finns riktigt stora gäddor. De är dock svårtrugade på grund av det stora fisketrycket. Gäddorna verkar bli smartare med åren och har de varit uppe och vänt en gång vid catch and release-fiske, så blir de ännu försiktigare. Från grunt till djupt Vi börjar vårt fiske på en säker plats i viken, men känner ingenting. Det är en gråmulen och kall dag i slutet av mars. Jag frågar Johan om

Några av Johans favoritbeten: Rono jerktail, Zam Z Tail, Super Sandra, Buster Jerk, Wesin Platipus och Salmo Slider.

vilken taktik han och teamet har vid en stor tävling. Johan berättar att det ofta lönar sig att fiska grunt den första halvtimman under en tävling, men när gäddorna blivit störda, så söker han gäddorna betydligt djupare, där gäddorna fortfarande är ostörda. De gäddorna är oftast inte lika huggvilliga som de jagande

gäddorna inne på grundområdena och det kräver därför ett långsammare och mer uthålligt fiske, så kallat nötningsfiske. Det här är en vinnande taktik som teamet har utvecklat under många års tävlande. Johans team består av Mikael Turulin, Bradley Giordano och Johan Gerdes själv. De har tävlingsfiskat ihop un-

der fem år och är nu väl sammansvetsade, berättar Johan. Vi fortsätter en bit bort och vinden är isande kall. Vi förstår att gäddorna är köldstela och vi anpassar inspinningen och vevar hem våra beten extra långsamt. Jag tror mig ha ett litet ”pet” på mitt jerkbait, men är inte säker. En bit bort ligger det en vik som jag tycker ser bra ut. Johan berättar att i just den viken har han aldrig fått en gädda fast den ser bra ut för ögat. Efter en stund utan någon mer kontakt säger Johan att vi kanske skall ge den där viken en chans i alla fall. Vi puttrar dit och börjar fiska. – Nu hade jag en kontakt, säger Johan. – Bra, kanske är det här de står och gömmer sig i alla fall denna gråmulna dag, säger jag. – Nu har jag den, säger Johan innan jag knappt avslutat min mening. Nötningsfiske Det är en gädda i tvåkilosklassen som tagit Johans Salmo Slider. Ingen baddare, men nollan är i alla fall spräckt. Vi fiskar vidare i viken och jag frågar Johan om han upplevt något dråpligt under en fisketävling. Ni vet, ibland så händer det konstiga saker som man inte kunnat förutse hur väl man än har planerat sitt fiske. Johan berättar att hans första galna upplevelse under en fisketävling var när han och hans team hade missat att tanka båten inför Värtan Cup och fick soppatorsk. De var tvungna att sätta i land en av medlemmarna för att ordna bränsle. Johan och den kvarvarande kompisen ankrade då upp femtio meter ut från bryggan för att kunna fiska lite i alla fall, men utan

några större förhoppningar om hugg. Men efter en timmas resultatlöst nötande på samma fläck smällde det förvånansvärt nog på en rejäl gädda på Johans skeddrag. Gäddan vägdes in till åtta kilo. Och tro det eller ej, på nästa kast högg det igen och det var en gädda på 7,5 kilo. Av detta lärde sig Johan vikten av att noggrant fiska av heta platser. Nötningsfiske är något som Johan och hans teamkompisar fortfarande tillämpar i sitt fiske och inte minst under Värtan Cup. Profilprodukter Johan arbetar med profilprodukter och först gången jag kom i kontakt med honom var när jag arbetade på Sportfiskarna och skulle köpa in mässkläder och nya kepsar till Sportfiskarnas webbshop. Överskottet används till Sportfiskarnas arbete med fiskevårdsåtgärder i våra vatten. Det tycker Johan är bra och försöker därför alltid att ta fram snygga och bra profilprodukter med extra bra kvalitet till Sportfiskarna. Johan och hans företag är nu en av huvudleverantörerna av de profilplagg som Sportfiskarna använder för eget bruk vid mässor och andra event. Produkterna säljs också på sportfiskarna.se/webbshop. Jag kan bara hålla med Johan som personligen värnar mycket om vår miljö och uppmuntra alla er läsare och medlemmar att gå in på Sportfiskarnas hemsida och kika in i webbshopen. Ju mer ni handlar där, desto mer kan Sportfiskarna göra för att vi alla skall få ett bättre fiske samt en renare och friskare miljö i och kring våra

För mig är ett starkt sportfiskeförbund en förutsättning för ett utvecklat sportfiske.

Namn: Johan Gerdes Ålder: 43 år Arbete: VD och ägare av DHL Presentreklam AB Favoritfiskemetod: Jiggfiske Roligaste fiskart: Gäddan Bästa fiskeminne: När en fiskeresa vände från inga gäddor på fyra dagar till femton gäddor under den sista eftermiddagen på den femte dagen efter att ett kraftigt åskväder dragit förbi. Fångst som du är mest stolt över: När jag första gången skulle fiska havsöring och lyckades kroka en trekilos blank öring i första kastet. Drömfiskeresa i framtiden: Med kompisen Bradley till Kanada för att fiska gädda. Något som Sportfiskarna borde ta tag i bättre: Upplysa lokala beslutsfattare om vikten av att ha miljömässiga mål som både gynnar fiskarna, djurlivet och människors möjlighet till rekreation. Något som du gillar mest att Sportfiskarna arbetar med: Att Sportfiskarna lyfter viktiga fiske- och miljöfrågor till en hög politisk nivå.

Tem DHL Reklam högst upp på pallen efter vinsten av Värtan Cup 2013. Teamet består av Bradley Giordano, Mikael Turulin och Johan Gerdes som är lagets kapten.

GÄDDTIPS FRÅN EN VINNARE

Johan med en välmatad gädda på 11,6 kilo som inte kunde motstå en irriterande ABU Reflex en regnig sommardag.

Johan är en fena på att fiska gädda sedan barnsben. Här drillar han en fin gädda i sitt hemmavatten, Kyrkfjärden.

JOHANS BÄSTA TÄVLINGSTIPS 1.

Behåll lugnet och tro på det du gör.

Skaffa dig god lokalkännedom genom att studera sjökortet noga och genom att provfiska alla tänkbara miljöer i området innan tävling, för att dra nyttiga slutsatser.

Ankra alltid med ankare eller elmotor och fiska noggrant.

Återvänd gärna till platser du haft kontakt med gädda tidigare under dagen.

Välj ut de beten noga som du tror mest på för dagens fiske och håll dig till dem under hela tävlingsdagen.

När tävlingshetsen slår till så fiskar du oftast för fort. Dra ner tempot. De stora gäddorna har inte bråttom och tar hellre ett långsamt fiskat bete än ett som snabbt far förbi.

Stressfiska inte utan ta många småpauser under dagen för att behålla koncentrationen.

Pröva alltid att fiska ytligt även när du fiskar på djupt vatten. Det är då större chans att gäddorna får syn på ditt bete och särskilt i klart vatten.

Sportfiskarnas försäljning av profilprodukter drar in mycket pengar som gynnar fiskevården i våra vatten.

Johan är mycket positiv till Sportfiskarnas arbete och en trogen medlem sedan många år.

vattendrag. Att plaggen är snygga och praktiska för oss fiskare är ju dessutom perfekt! – Nu hade jag en stöt igen, säger jag. – Bra Pär, men du måste kroka direkt nu när de bara är framme och nafsar i betet, säger Johan. – Tack för tipset! säger jag lite moloket…

inte ge upp fast jag lite försiktigt börjar påpeka att det kanske är dags att börja dra oss hemåt. – Man måste tänka som en gädda för att förstå vart man skall kasta. Där borta i branten till exempel, säger Johan och gör ett kast. – Där satt den, ropar han efter två vevtag. – Bra Johan, jag trodde inte att vi skulle få någon mer gädda i dag, säger jag med förvånad ton. – Man skall inte ge upp, och det gäller i synnerhet under tävling och så länge betet är i vattnet har man chans till hugg, säger Johan.

Tänk som en gädda Medan vi fiskar vidare i ”döda viken” berättar Johan att när hans team, som självklart heter Team DHL Reklam, vann Värtan Cup 2013, så fick de sina två vinnargäddor redan efter en kvart. Han berättar också att Värtan Cup är en riktigt trögfiskad tävling som kräver uthållighet och att varje godkänd gädda är värd sin vikt i guld. Johan förflyttar oss en bit i viken med hjälp av sin elmotor. Den tar oss tyst något tiotal meter bort. Det börjar redan skymma lite, men vi har en liten stund kvar att fiska på. Fisket har varit trögt som väntat, men Johan vill

Jag tänker att det har han ju rätt i och strax visar sig en gädda i femkilosklassen i ytan. Den har också huggit på Slidern som är ett lättfiskat jerk-bete och som även går att veva hem med fin gång utan att man behöver rycka i spöet. Det var tydligen dagens knep, tänker jag, medan Johan drar igång bensinmotorn och sätter stäven mot hemmahamnen efter en kall men trevlig och lärorik fiskedag tillsammans.

SUGEN PÅ ATT FISKA I SOMMAR? Från 15:e maj till 15:e augusti erbjuder vi följande: • Lån av ett bra haspelset/inkapslat set från Abu Garcia • DVD för dig som vill lära dig mer om sportfiske, värde 149:• Gratis medlemskap i Unga Sportfiskares Förbund • Du behöver bara betala 200:- i deposition samt underteckna ett låneavtal tillsammans med målsman • Trygg Hansas olycksfallsförsäkring ingår när du registrerat ditt medlemskap • 32-sidig fiskehandbok

Du kan även köpa fiskesetet för endast 399:- (normalpris 699 kr). Då får du ett 4-meters metspö (värde 99 kr) på köpet! Med reservation för slutförsäljning

Kom in i butiken så berättar vi mer!

FÖR OSS ÄR INGET FISKEVATTEN FÖR AVLÄGSET.

Skaffa Sveriges största bredbandstäckning. Bredband från Net1 har över 95 % yttäckning och fungerar därför alldeles utmärkt även när du lämnar stadslivet för att komma ut och njuta av lugnet vid vattnet. Det går alldeles utmärkt att flytta modemet från bilen till sommarstugan, till båten eller där du behöver internet. Dessutom kan du använda tjänsten utan extra kostnad i både Norge och Danmark. SOM MEDLEM I SPORTFISKARNA FÅR DU

20% RABATT OCH VI BJUDER PÅ EN ANTENN

Värde 695kr

Beställ på: net1.se/sportfiskarna/ eller 0774-42 42 43

SPORTFISKEKORTET 2015

Mer detaljerad information om fisket och fiskeregler hittar du på vår sportfiskeportal

www.sportfiskarna.se/sportfiskekortet

www.fiskekort.se erbjuder enkelt köp av fiskekort direkt i din mobiltelefon, surfplatta eller dator.

Sommen

VÄLJ ELAVTAL MED HÄNSYN TILL MILJÖN Vi på Tranås Energi arbetar sedan länge med miljöfrågorna runt vår elproduktion. Med åtgärder som frivilligt höga vattensläpp, faunapassager och ny teknik vill vi vara föregångare i branschen och visa att det är möjligt att bedriva elproduktion på ett affärsmässigt sätt och samtidigt ta hänsyn till miljön. När du väljer ett elavtal med Hemmagjord el hos oss kan du vara säker på att den el du betalar för kommer från en hållbar produktion. Gör en intresseanmälan eller teckna ett elavtal redan idag, läs mer på vår hemsida www.tranasenergi.se. Vi bryr oss, tillsammans gör vi skillnad.

40 M E D L E M S F Ö R M Å N E R

Butiker med förmåner I dessa butiker har du som kan uppvisa ett giltigt medlemskort i Sportfiskarna 10 % rabatt på fiskeprylar. Rabatten gäller endast på ordinarie priser och vissa produkter (exempelvis elektronik) kan vara undantagna.

Intropris.se Fiskaregatan 1, Vimmerby 0492-20950 www.intropris.se

Gävle Fiskeredskap Norra Skeppsbron 1, Gävle 026-510500 www.gavlefiskredksap.se

Söder Sportfiske Hornsgatan 148, Stockholm 08-844900 www.sportfiskeprylar.se

City Fiske AB Arabygatan 70, Växjö 0470-172 55 www.cityfiske.com

Berras jakt & Fiske Ågatan 2, Gnesta 0158-21600 www.berras.com

Huntyard & Berras Vårby Allé 53, Vårby 08-7402020, www.huntyardberras.se

Vestli’s fiske Maskingatan, Borlänge 0243-237486 www.vestlisfiske.se

Wittlocks Bohusgatan 3, Halmstad 035-21 21 91 www.wittlock.se

BlixtSport Kungsgatan 94, Umeå 090-774070 www.blixtsport.se

Karlstad Fiske & Fritid Norra Allén 21, Karlstad 054-152922 www.karlstadfiskefritid.se

Vestli’s fiske Smed Olles väg 2, Gagnef 0241-51365 www.vestlisfiske.se

Katrineholms Fiskeredskap Djulögatan 35, Katrineholm 0150-158 18

37 4

Böjda Spön Storgatan 34, Arvika 0570-711 690 www.sportfiskaren.nu

Landbys Jakt & Fiskeservice AB Storgatan 19, Östersund 063-106822 www.landbys.se

Wildmarksshopen Banvägen 17, Luleå 0920-10052 www.wildmarksshopen.se

Järn AB Södertorg Byrumsgatan 4, VISBY 0498-20 28 00 www.jabs.se

Böjda Spön Långgatan 12,Sunne 0565-711 600 www.sportfiskaren.nu

M.Å. Fiske & Fritid Björkgatan 4, Uppsala 018-102650 www.mafiske.se

Stockholms Flugfiskecenter Hornsgatan. 108, 11726, Stockholm 08-6684550 www.stockholmsflugfiskecenter.se

Fishingstore i Stockholm AB Engelbrekts väg 9c, Sollentuna 08 - 122 955 58 www.fishingstore.se

Olas Sportfiske Kanalbodarna Hamnen, Motala 0141-219718 www.olasfiske.se

Filipstads Motortjänst, Filipstad Östra Vägen 24 0590 - 151 50 www.filipstadsmotortjanst.se

Cykel och fiskecenter 18 Skene Järn & Sportfiskecenter Södra Järnvägsgatan 47, Skellefteå Varbergsvägen 31, Skene 0910-777940 0320-19500 www.cykelochfiskecenter.se www.skenejarn.se

Dyplin´s Fiske & Fritid Kungsgatan 16, Avesta 0226-589 02 www.dyplinsfiskeofritid.se

All Fly Mörrum AB FiskeShopen.com Laxens Hus, Kvarnvägen 1, Mörrum 0454-507 10 www.fiskeshopen.com

Fiskarnas Redskapshandel Siroccogatan 13, Nacka 08-556 096 50

Autoexperten Labinhöjdsvägen 2, Karlskoga 0586 - 361 00 www.autoexperten.se/karlskoga

Nyman Fiske & Fritid Verkstadsgatan 11, Piteå 0911-154 25 www.nymansfiske.se

Karlskrona Marin AB Saltö Fiskhamn, Karlskrona 073-545 92 99 www.kamms.se

Hultins Sportfiske Nya Tannerforsvägen 15, Linköping 013 - 14 10 04

www.abfiskarnas.se 10

Stockholms Fiske & Fritid Hylsnyckeln 6, 19740, Bro

Fly Fisherman Vasavägen 46, Jakobsberg 08-58025305 www.flyfisherman.se

08-58249105 www.stockholmsfiske.se 11

Sportfiskepoolen AB Kungsgatan 107, Uppsala 018-104420 www.sportfiskepoolen.se Stjärnås Sportfiske Stockholmsgatan 40-42, Göteborg 031-197848 www.stjarnassportfiske.se Strömvalls Sportfiske Redbergsvägen 5, Göteborg 031-197848 www.stromvallsfiskejakt.se Sundbybergs Sportfiske Tritonvägen 12, Sundbyberg 08-28 96 23 www.sundbybergssportfiske.se

Saknas din butik i listan? Det finns plats fĂśr fler butiker! Kontakta: Anssi LehtevĂ¤ anssi.lehteva@sportfiskarna.se 08-410 80 605

26 31 7

3 15

25 24 4

5 14

19 16

28 30

6 9 27 11 23 13 10 22 2

17 33 1

20 21 18

37 35

34 29

B I O LO G E N B E R ÄT TA R

Biologen berättar Markus Lundgren är tillförordnad fiskevårdschef på Sportfiskarna

VARFÖR SÄGER MAN ATT SILLEN GÅR TILL?

Under de bohuslänska sillperioderna var sillen både ett betydande livsmedel och en viktig handelsvara. När tillgången på sill var stor kunde man dessutom utvinna tranolja, som hade många användningsområden. Foto: Patrik Andersson.

bland brukar man prata om att sillen eller makrillen ”går till” när det är bra fiske. Men vad härstammar uttrycket ifrån? Jo, sannolikt från de stora sillperioderna i Bohuslän, då sillbestånden hade kraftiga beståndstoppar och i enorma mängder kom så nära kusten att den lätt kunde fiskas upp med dåtidens fiskeredskap. Sillen gick till in mot kusten helt enkelt. Färsk sill var ett viktigt livsmedel, men som insaltad höll den länge och kunde transporteras långa sträckor genom Europa och användas som en betydelsefull handelsvara. Sedan länge hade man i Sverige utvunnit tranolja ur bland annat sälkött och fisklever, vilket man hade en begränsad tillgång till. När sillen fanns i överflöd kunde man utvinna tranoljan ur sill. Oljan användes till att impregnera kläder och skor, men också som belysning i lampor, och blev sammantaget en stor exportvara. Den tranolja som utvanns i Sverige användes bland annat för att lysa upp gatorna i Paris.

Under tiden för dessa sillperioder vallfärdade tusentals och åter tusentals personer för att arbeta i de bohuslänska fiskelägena. Sillperioderna innebar arbete och ekonomiskt välstånd med bland annat en ökning i sjöfartsindustrin. Anläggningar för att utvinna salt anlades lite överallt längs kusten och staten erbjöd till och med fri mark och skatteförmåner för att locka ut folk till Bohusläns karga skärgård. I den största sillperioden, som varade under andra halvan av 1700-talet, kan så många som 50 000 personer ha kommit till Bohuslän för att säsongsarbeta som bland annat fiskare, rensare eller trankokare, eller för den delen som diskare på någon krog.

DE BOHUSLÄNSKA SILLPERIODERNA 1556-1589 1660-1680 1747-1809 ”Den stora sillperioden” 1877-1906

Visste du att… •

Sillen kallas strömming i Östersjön, vanligtvis från Kalmarsund och norrut.

•

Sillen heter herring på engelska, vilket kommer från det germanska ordet heer = här, armé eller stim.

•

Sillen har historiskt sett haft en oerhört stor betydelse för människors och samhällens överlevnad, exempelvis för den medeltida Hansan. I Bohuslän innebar de stora sillperioderna arbete och välstånd.

•

Ju längre norrut längs ostkusten den lever, desto färre ryggkotor har den.

•

Surströmming är strömming som konserverats genom jäsning.

•

2004 fick svensken Håkan Westerberg Ig Nobel Prize, ett parodiskt alternativ till Nobelpriset, för sin forskning kring strömmingens förmåga att kommunicera via fjärtar. Forskningen kring detta lyftes när oceanografer och marinbiologer bjöds in för att lyssna på svenska marinens inspelningar från 1980- och 90-talen som misstänktes vara främmande makts undervattensfarkoster. Upptäckten av strömmingfjärtarna innebar utöver det alternativa Nobelpriset även att svenska skattebetalare sannolikt sparade flera hundra miljoner kronor, eftersom ubåtsjakterna ganska snabbt tappade folkligt stöd, så att säga.

Det vanligaste sättet att fiska sill och strömming är med en häckla, som är ett tackel med många krokar. Hittar man ett stim kan det bli så här roligt!. Foto: Daniel Melin.

“Fishing is something between a sport and a religion.” Josephine Tey

FAKTA OM SILL Maxlängd: 45 cm Maxvikt: 700 gram Könsmognad: 2-9 år (beståndsberoende) Livslängd: max 25 år Lektid: vår eller höst (beståndsberoende, men en vattentemperatur på 8–12°C är optimalt) Antal ägg: 20 000 – 40 000 per hona, som klibbar fast vid växter och stenar på botten och kläcks efter 1-3 veckor

Visste du att sill kan vara antingen höstlekande eller vårlekande beroende på vilket bestånd de tillhör? Foto: Patrik Andersson.

Stör (Huso huso)

Foto: Anders Salesjö

•

Familjen störar omfattar enligt Curry-Lindahl numera 23 arter. Bilden visar en belugastör, den största av störarna som kan bli över 1500 kilo och nio meter lång. Den förekommer i Svarta havet och näraliggande områden. Hårt fiskad på grund av sin rom, som används för rysk kaviar.

•

Det anses allmänt att det är extremt svårt att skilja arterna åt.

•

Naturliga bestånd av stör i Sverige finns inte längre. Det är en art som betecknas som nationellt utdöd.

•

Under 1800-talet förekom atlantisk stör i större svenska älvar och floder som Göta älv vid Lilla Edet, Motala ström, Dalälven, Ångermanälven och Torne älv. Den blev vanligtvis tre meter, men sex meter långa exemplar är kända.

•

Stören är en anadrom fisk som vandrar upp från hösten och leker i sötvatten under senvåren, men växer upp hav eller stora sjöar.

•

Snabb tillväxt, vandrar oftast ut till havet efter några år, omkring en meter långa. Blir könsmogen efter 7-14 år.

•

Har påträffats så långt som hundra mil från havet, men inte på högre höjd än 200-300 meter,, enligt Nationalnyckeln.

•

Några kännetecknande drag är skäggtömmarna samt de hårda benplåtarna som sitter på kroppen.

•

Kan bli över hundra år.

•

En bottenlevande fisk som livnär sig på det mesta som finns i dess väg.

•

Det saknas svenskt sportfiskerekord.

•

Förekommer ibland i media rapporter om svenska störfångster. Då handlar det vanligtvis om förrymda exemplar från odlingar eller från ryska utsättningar i Östersjön.

•

På västkusten kallades stören också för håstörja och på Gotland för styra.

Fiskekrysset

Vinn multiwear: en tubmössa med oändliga möjligheter

Svar ska ha inkommit senast 25 augusti 2015 och det räcker att skicka det lösenord som bildas vid rätt lösning. Kryssets lösning i sin helhet kommer du att finna på vår lösenordsskyddade medlemssida på www.sportfiskarna.se efter den 10 september.

Maria Fäktade På den Kan vara löst Langs i gamla balansedet hemstad Rom ras ibland Ombud Gör fiskaren ibland 2.

Kan historier vara Det är ett strålande bränsle

Likgiltig Den kan vara svartvingad

Han bruKrävs kar anGår runt nans e- Wägner för viss vårt klot avhyvling gendom

Säger trotsigt barn

Nackstyv Får vi Ses Karl ro i Johan i

Förmo- Skådedan platser

Anslutnings- Stapel don Vikt ofta av liten vikt

Så kan man ta sig

Är sak vi rår om

Lovord 1.

Sådana målas

Ibland på börsen

Hammarskjöld Söker maka sägs det

Ses ofta med IOGT

Sådan 7. har vi i nacken

Kod som ofta skannas

Skoja och skämta

Har rot och krona

Vad är detta?

Är ej nytvättad

Högljutt skrikande och öppen mun

Den har två ryggfenor, en främre som är förkrympt med högst tre taggstrålar, och en bakre som är mycket lång och når nästan till stjärtfenan.Färgen är brunsvart och kroppen är slemmig. Huvudet är paddliknande.Den är bottenlevande och finns i Atlanten och även i Skagerack, Kattegatt och Östersjön.

Kladdig massa Naken

I den är det ingen ordning alls

Drev Ringformed norrmän migt rev

Kan ge oss råd

Klassad dryck

Kurtis

Återge Kudde

Är mö

Skjuts det med Linje i cirkel De sätts på kroken

Går att vrida på

Den kan vi ocksåräkna med

Platt metalltråd

Dålig vana

Led i ben Kavat 8.

Slingrar sig

Är man utan kläder

Bytta

Bengan

Bengt Ivansson

Lösningen e-postas till: krysset@sportfiskarna.se Ange FISKEKRYSSET som ämne! Har du ingen e-post så skicka lösningen till: Sportfiskarna, ”FISKEKRYSSET”, Svartviksslingan 28, 167 39 Bromma

Vinnarna i Fiskekrysset nr 2 2015: Niklas Andersson ÖREBRO, Annelie Bohlin GÄVLE, Per-Egil Eriksson SKELLEFTEÅ, Mats Mattsson ÄPPELBO samt Peter Werner ÖREBRO.

och var med i På sommarlovet ska man fiska – mycket. Sportfiskarna är i år med och erbjuder två smarta projekt till alla er kids som vill fiska så mycket som det bara går under juni till augusti. Ta chansen och hoppa på Börja Fiska och Rapala Cup. Text: Oscar Trowald Foto: Oscar Trowald och William Essén

örja Fiska är samarbetsprojektetet med Abu Garcia, Unga Sportfiskare och Sveaskog där alla barn och ungdomar får möjlighet att låna en fiskeutrustning under hela sommaren. Dessutom får man genom projektet några fiskekort och en del andra gratiserbjudanden.

Ludwig Essén med en flugfångad piggvar från 2014 års Rapala Cup

I 50 sportfiskebutiker finns i år mer än 5 000 fiskeset som väntar på sin användare upp till 16 år. Efter sommaren kan ni köpa loss utrustningen för ett lågt pris och får då även ett metspö på köpet. Ett billigt och smart sätt att verkligen kunna komma igång med sitt fiske. Simon började fiska En kille som hoppade på Börja Fiska förra året är Simon Johannesson, 15 år, från Torslanda. Han lånade och köpte loss sin utrustning på El-Ge Sportfiske, den butik i Göteborg som erbjuder projektet. Svenskt Fiske träffade honom vid butiken dit han kom för att spinna på ny lina inför denna sommar.

under sommaren. Den som lagt upp flest arter när augusti är slut vinner. Bara att ta med Börja Fiska-kitet ut och fiska.

- Jag har varit jättenöjd med mitt spö. Jag har använt det till både mete och spinnfiske. Dessutom var det ju så billigt. Nu ska jag prova att fiska med en flätlina under sommaren.

Ludwig Essén, 14 år, från Lerum fångade hela 36 arter förra året och är taggad inför årets upplaga:

För Stefan Hansson på El-Ge är det självklart att vara med i projektet.

- Rapala cup är kul då tävlingslistan hela tiden uppdateras. Det är roligt att se sitt namn åka uppåt. I år satsar jag på att få ännu fler än mina 36 arter förra året. Min brorsa är för gammal för att vara med i tävlingen i år så nu kommer jag definitivt att slå honom.

- Vi är glada för att Abu satsar som de gör på Börja Fiska. För oss är det självklart att vara med och underlätta för att fler barn får prova på fiske under sommarlovet. Ludwig satsar på Rapala cup En perfekt fortsättning på Börja Fiska är att vara med i fisketävlingen Rapala cup som anordnas för fjärde året i rad. På Fiskejournalens hemsida kan alla upp till 16 år lägga upp bilder på sig själv och de olika arter man fiskar upp

Sportfiskarna önskar er ett trevligt sommarlov – fiska så mycket ni kan!

Simon, Markoolio och Peter utanför El-Ge sportfiske i Göteborg. Peter hoppas att uppemot 100 Börja Fiska-kit ska lånas ut i butiken under sommarlovet.

Ungdomsledarutbildning i Göteborg – OCH EN NY CHANS TILL HÖSTEN!

Från Unga Sportfiskares Riksmöte 2015

I Gäddproffsen Joel Abrahamsson och David Lundqvist visar hur man kan väga, fota och återutsätta en gädda på ett snabbt och skonsamt sätt

Om du älskar att fiska och vill dela med dig av dina kunskaper genom att fiska tillsammans med andra – gå med i en fiskeklubb och bli ungdomsledare. Ett gäng killar och tjejer med denna inställning träffades för några veckor sedan i Göteborg på Sportfiskarnas nationella ungdomsledarutbildning. Text och Foto: Oscar Trowald

arje år anordnar Sportfiskarna i samarbete med Unga Sportfiskare en ungdomsledarutbildning riktad till förbundens medlemmar. I år arrangeras faktiskt två stycken. Det innebär att ni som läser detta fortfarande har chansen att gå höstens utbildning i gäddparadiset Sundsveden utanför Öregrund! Skälen till att gå utbildningen är många. Inte minst får ni chansen att lära er mer om fisketeknikerna spinnfiske, flugfiske och mete. Några av landets främsta sportfiskeprofiler är instruktörer. I Göteborg gästades utbildningen av gäddfantomerna Joel Abrahamsson och David Lundqvist som gav tips för livet med fokus på stora gäddor, fiskeglädje och fiskevård. Även abborrfiskaren Johan Kimming gästade med knep och knåp. Dessutom får man under utbildningen lära sig en hel del saker runt fisket som kan vara värdefullt i många andra sammanhang – som livräddning, ledarskap och roliga tips på hur man kan anordna utomhusövningar och fiskeaktiviteter. Sportfiskarna och Unga Sportfiskare står under dagarna för mat, resa och boende – snacka om bra upplägg.

André Hensche, 17 år, från Mieådalens sportfiskeklubb i Blekinge var en av deltagarna i Göteborg och han rekommenderar starkt andra att anmäla sig till höstens utbildning i Sundsveden: - Sällskapet och den trevliga stämningen var toppen. Det var också kul att träffa lite kändisar och lära sig nya saker som jag antagligen aldrig hade fått lära mig någon annanstans. Läs mer om höstens Ungdomsledarutbildning på Sportfiskarna.se/ungdom

Johan Kimming visar riggar för ett modernt spinnfiske efter abborre.

början av april samlades den yngre generationen sportfiskare från hela landet för att umgås och ta viktiga beslut om förbundets framtid. Nio ombud, varav två från förbundsstyrelsen, fanns på plats. Forshaga bjöd på både sol, blåst och fina fisketillfällen.

NY FÖRBUNDSSTYELSE Ordförande blev Pelle Andersson, vice ordförande Johan Wikberg, sekreterare Robin Filipsson ekonomiskt ansvarig Igor Sjökvist och övrig ledamot Tobias Thegström Olsson

SAMMANSLAGNING Riksmötet beslutade enhälligt att rösta för en sammanslagning med Sportfiskarna. Genom en sammanslagning av förbundens ungdomsverksamhet kan mer resurser i form av tid och pengar läggas på faktisk främjandeverksamhet framför administration av förbundet. Vi kommer med gemensamma medel kunna göra mycket mer för fler. Beslutet innebär ett första viktigt steg mot utvecklad ungdomsverksamhet och nu väntar fortsatta diskussioner med Sportfiskarna om hur verksamheten framöver ska organiseras. Slutlig upplösning kan ske först vid 2016 års riksmöte. HAR DU FRÅGOR OM RIKSMÖTET? Vänligen kontakta Zabina Lundstedt, förbundskonsulent, 070-509 44 89 eller Pelle Andersson, förbundsordförande, 070-509 81 32.

Åk på ungdomsfiskeläger i sommar eller till hösten Text och bild: Hans Lindqwist

arje år får några hundra ungdomar testa på det svenska fisket när det är som bäst tillsammans med jämlikar från hela landet på ungdomsfiskeläger. Sportfiskarna arrangerar 18 nationella ungdomsfiskeläger under 2015. Några har redan gått av stapeln, men merparten genomförs under sommaren och i höst. Lägren är utspridda geografiskt från Helsingborg och Osby i Skåne i söder till Kiruna och Nordnorge i norr. Alla som är medlemmar i Sportfiskarna eller Unga Sportfiskare har möjlighet att åka på lägren och de riktar sig till ungdomar i åldrarna 9-19 år. Att delta på ett av våra läger innebär ofta ett minne för livet och man får en unik chans att träffa nya vänner från hela landet. Lägren kan vara enkla sådana för yngre deltagare på ett par dagar med väldigt grundläggande fiskekunskaper som ut-

En oförglömlig kväll för Albin i den norrländska Kaitumälven.

gångsläge, men kan även vara avancerade flugfiskeläger där deltagarna flygs ut med helikopter i vildmarken och hämtas först åtta dagar senare. Albin Alvers, 15år, var med på Kirunalägret 2014 och när vi ringer upp honom berättar han från flytringen hemma i Sandbäckstjärn i Karlstad att han tycker att alla som har möjlighet ska åka på fiskeläger i sommar. Det är mycket lärorikt då man får komma ut och träffa kunniga ledare och andra fiskande i sin egen ålder. Albin säger att han fått vänner som han kanske aldrig hade träffat annars och att han absolut kommer att åka på läger i sommar igen. Sportfiskarnas läger hittar du på www.sportfiskarna.se/ungdom

Tävlingen pågår 1 juni–31 augusti och alla som är födda 1999 eller senare kan delta.

Tävlingen för dig upp till 16! Upplev sommarlovet på stranden eller bryggan, i hamnen eller vid kanalen. Alla har ett fiskevatten i närheten, oavsett om du bor i storstan eller på landet. Så här gör du! Ut och fiska. Så fort du får en fisk, ta en bild på dig och fisken. Sedan går du in på fiskejournalen.se, fyller i din adress och laddar upp bilden. Varje gång du får en ny fisk, gör du samma sak. Dina fiskar samlas på sajten, så att du och andra kan titta på dem. Den 31 augusti kollar vi vem som har fått flest fiskarter fångade i svenska vatten. Stora, ovanliga eller roliga fiskar och bra bilder uppmärksammas på våra sajter, Facebooksida, Instagram och Twitter.

1:a pris Den som fångar flest arter vinner! Vinsten är ett proffsset Shimano Aernos från Normark – en av de hetaste kombinationerna på marknaden. Dessutom vinner man en helårsprenumeration på Fiskejournalen. 2–10:e pris Fiskeutrustning (haspelrullen Shimano Sienna och spöet Shimano Vengenance från Normark) samt helårsprenumeration på Fiskejournalen. Alla blir vinnare! De första 300 som anmäler en fisk till tävlingen belönas med det effektiva Rapalabetet Twitchin' Rap. Alla som anmäler senare får en buff från Sportfiskarna – alla blir vinnare! Dessutom blir alla deltagare gratis Prova-på-medlemmar hos Sportfiskarna.

e t s a g i l o r s n e r a Somm

! g n i l v ä t e fisk Vinn proffsfiskeutrustning!

Alla får bete eller buff! Läs mer och anmäl på

www.fiskejournalen.se

METE - DEL 3

Bottenmete med finess - Feeder ger mer fisk I sjöar, åar, dammar, hav och allt däremellan är bottenmetet en oerhört användbar och mångsidig metod. Det är en förhållandevis enkel teknik, som dock går att utveckla i oändlighet. Våra två meteproffs ger lite tips om hur du kan göra bottenmetet ännu slagkraftigare. Text: Nicka Hellenberg Foto: Nicka Hellenberg, Storfiskregistret, Benni Stefanutti

tt bottenmetet är effektivt för oräkneliga arter råder det inget tvivel om. Som exempel kan man göra en djupdykning i Storfiskregistret. I skrivande stund är det över 7 800 storfiskregistrerade fiskar som fångats på just bottenmete. Det är både predatorer och växtätare, salta och söta fiskar i grunda och djupa vatten. Det beror helt enkelt på att bottenmetet är så lätt att anpassa efter de förhållanden du fiskar i. Du kan bottenmeta från land, från båt, från pirar och bryggor, eller var du nu försöker överlista din motståndare fisken. Feederfiske är smart Det absolut enklaste är kanske att använda ett paternoster-tackel, där du har ett sänke och en upphängare med krok och bete. Kasta ut och vänta på napp, eller förflytta långsamt hemåt. De mest avancerade tacklen som används för skygga karpar är antagligen i andra änden av spektret. En populär variant av bottenmetet, inte minst i tävlingssammanhang och specimenfiske är att använda feeder. Egentligen är det inga konstigheter. En feeder är både en tyngd och en liten mäskbärare. Eftersom du har både kastvikt, sänke och lockbete i samma ”förpackning” kan du effektivisera ditt fiske. Vi bad två riktiga rävar på området att dela med sig av goda råd. Tävlingsmetet är ibland extremt, men också något att ta lärdom av och använda på sitt eget fiske, så vi ställer ett par tävlingsexperter mot väggen. Vad gör feedermete effektivt och användbart? Benni Stefanutti: – Det är en förhållandevis enkel metod att komma igång med. Det är lätt att tackla och det är lätt att få mäsket koncentrerat där du

Mete del 3

fiskar, även när du fiskar på distans. Du kommer långt med att i princip använda samma sorts grundupptackling oavsett vatten, art och väder. Det är framför allt stora fiskar man är ute efter och stora fiskar söker ofta föda på bottnen. De dagar de inte gör det går det att locka ner dem med mäsk. Lars Bodén: – Med feeder är det relativt enkelt att uppnå två grundprinciper för framgångsrikt mete: precision och presentation. Med precision menar jag att man mäskar koncentrerat, alltså sprider mäsket så lite som möjligt. Med presentation avses att man presenterar sitt bete där man har mäskat, och presenterar betet på ett så naturligt sätt som möjligt. Feeder är en metod som bäst lämpar sig för fiske efter stor fisk, som braxen, id, färna, sutare, karp med flera. Vad ska man tänka på när det gäller teknik och prylar om man är ny på det hela? Lars: – Krångla inte till det. Fokusera på att fiska på samma ställe. Kasta på samma ställe gång på gång. Välj ett riktmärke, som en telefonstolpe, träd eller annat, på andra sidan av vattnet att sikta på och använd clipet på rullens spole för att fästa lina efter du har kastat ut till fiskeplatsen första gången. Sikta sedan på ditt riktmärke vid varje kast och kasta ut till clipet, då hamnar feedern på samma ställe gång efter gång. Benni: Jag instämmer! Keep it simple och se till att kasta på samma ställe och rör inte för mycket på feedern när den väl nått bottnen. Tävlingsfiskare använder i princip endast quiverspön – spön med känslig, utbytbar topp. Men, har du ett hyfsat långt spinnspö med känslig toppdel funkar det bra att börja med. En bra spöhållare är ett måste och till den en hyfsat lång teleskopisk ”bankstick”. Långa spöhållare gör att du enkelt kan dra spötoppen i hållaren för att sträcka upp lina eller röra feedern en liten, liten bit. Rätt spö och lina för feederfisket Ni nämner spön för feedermete. Kan ni beskriva hur ett sådant spö fungerar? Lars: – Ett bra feederspö ska helst ha utbytbara toppar, med olika hårdhet, så att du kan välja ef-

Benni Stefanutti figurerade redan i vår förra artikel i meteserien. Framgångsrik tävlingsmetare, landslagsman och meteexpert som har koll på tekniken och på grejorna.

Lars Bodén är en av våra absolut mest namnkunniga tävlingsmetare. Flerfaldig landslagsman och landslagscoach i internationellt mete. Flerfaldig svensk mästare i lag och individuell SM-bronsmedaljör i internationellt mete.

Tre olika sorters feeder

1. Plastgavlar med hå i. Håller mäsket kvar längre. Maggots och mask kan krypa ut. 2. Traditionell korgfeeder. Går att packa mäsk av valfri konsistens i. 3. Feeder med en koncentrerad tyngd i botten - ger långa kast och ligger stadigare kvar i strömmande vatten

ter önskemål. Spöet ska ha tillräcklig ryggrad för att kunna kasta den feeder du vill använda till fiskeplatsen utan att du ska behöva ta i för kung och fosterland. Blåser det upp eller om du behöver byta till en tyngre feeder ska du fortfarande kunna kasta till fiskeplatsen utan problem. Med ett för vekt spö är det svårt att hålla precisionen i kasten. Samtidigt får inte spöet vara för styvt. Lars Bodén förespråkar flätlina eller en stum nylonlina på rullen. – En stum lina ger bättre nappindikation än en mer töjbar traditionell nylonlina. Tävlingsknep för alla Det finns ett antal knep och tekniska finurligheter som tävlingsfiskare använder – och som kan förbättra fångsterna avsevärt även för artjägaren och ”nöjesmetaren”.

Olika toppar för olika situationer ger ett effektivare fiske.

METE - DEL 3

Looptackel På ett så kallat loop-tackel glider feedern på en bit lina parallellt med huvudlinan. Här har små lekanden används, men man kan även göra knutar, eller på annat sätt skapa en ”loop”.

Tävlingsfiskarens utrustning bygger mycket på struktur. Allt ska vara lättåtkomlig

Benni tipsar: – Använd rullens linclip, som sitter på sidan av spolen. Fäst linan där efter utkastet så får du de följande kasten på samma ställe – om du siktar rätt. När du kastar gäller att försöka få kasten i en ganska flack båge så att feedern är väldigt nära vattnet när linan stäcks upp i klippet. Kastar du för hårt får du en rekyl, vilket gör att mäsket släpper. Kastar du med en hög båge får du en massa frilina att sträcka upp. Försök att träna upp ganska flacka, lagom hårda, kast så att du snabbt kan sträcka upp.

Paternoster Ett enkelt tackel av paternoster-typ. Tafslängden till kroken går att variera, liksom avståndet till feedern. Enkelt och funktionellt.

Lars har också några tänkvärda råd: – Var fokuserad på ditt fiske. Se till att du sitter bekvämt med spöet inom räckhåll. Se till att spöet ligger stadigt i hållaren och fokusera blicken på spötoppen. Ofta nappar stora fiskar försiktigt och nappen kan ibland vara en lätt dragning i linan som får spötoppen att bara röra sig ett par centimeter. Tackel som fungerar Det finns en uppsjö av varianter på tackel. Men, som de båda metarna påpekat tidigare i artikeln: utgå från något enkelt och funktionellt. Det lönar sig. Benni använder gärna en fast riggning, som en sorts paternostertackling. Lars använder gärna en loop, där feederna alltså glider på en liten ”loop” eller lina vid sidan om huvudlinan. Annars är vanliga glidande tacklingar populära. På bilden finns ett par mycket enkla varianter.

Glidande Med feedern glidande på linan kan fisken ta betet utan större motstånd. Längre upp på linan kan man sätta ett stopp som feedern inte kan glida förbi. Observera pärlorna som skyddar knut och skarv.

Benni: – Det är viktigt att ha rätt tyngd. Använd inte tyngre eller större än vad som krävs. Tackla alltid med ett lekande så att du kan byta feeder när det behövs. Annars är väl den vanligaste justeringen att man kortar eller förlänger tafsen, eller byter krokstorlek. Nappar det bra, men du misslyckas med att kroka fisken, eller inte ens ser dem, så testa att laborera med längden på tafsen. Oftast behöver du korta den.

Lars: –Oavsett om man använder en fast eller glidande riggning så är det viktigaste att ha rätt vikt på feedern. Du ska enkelt kunna kasta till fiskeplatsen. Välj krokstorlek efter det bete du använder. Två stora daggmaskar kräver en större krok än två maggots. Tjocklek på tafsen väljer du utifrån storleken på fisken du är ute efter. Skaffa en uppsättning av olika feeder-modeller så täcker du in olika behov.

Feederfiske kan vara väldigt aktivt men också otroligt avslappnande.

Locka fisken att äta Mäsk och beten är en viktig del av metet- hur tänker ni där med feederfisket. Hur blandar ni mäsk och hur mycket/ofta mäskar ni beroende på arter i vattnet? Lars: – Fyll feedern med beten som majs, klippt mask, pellets, maggot eller liknande och proppa igen ändarna med mäsk. Betena i mäsket får fisken att stanna på platsen och börja äta. Mäsket ska endast fungera som en bärare av betena och attrahera fisken till mäskplatsen. Börja varje fiskepass med ett par kast för att få ut lite mäsk och beten på fiskeplatsen och glöm sedan inte att regelbundet kasta ut igen för att få ut mer beten och mäsk. Kommer det in ett par stora fiskar på mäskplatsen äter de rent relativ snabbt och finns det inte någon mat kvar på mäskplatsen så simmar de vidare.

Grundprincipen är att när det nappar bra behöver du mäska mer än vid dåligt fiske. Lars beskriver också hur han blandar och fuktar mäsket beroende på fisketaktik: – Fiskar jag braxen och liknande arter så blandar jag mäsket lite lätt överfuktat och blandar det i god tid innan fisket så det hinner bli rejält genomfuktat. Vid fiske efter arter som gärna uppehåller sig högre upp i vattnet som exempelvis id och

Enkelt med mäskbollar och majs . Mäsket är både transportör av ”maten” och lockbete. Anpassa mängden mäsk efter fiskesituation och den art du är ute efter.

sarv så använder jag ett aktivt mäsk som skapar ett moln i vattnet och drar till sig fisken – gärna blandningar med mycket mald hampa i. Jag siktar alltid mäsket med en sil för att få bort eventuella klumpar. Jag börjar varje pass med att göra ett antal kast för att få ut en grund med mäsk och beten, sedan underhållsmäskar jag gärna genom att göra flera kast i tät följd.

Byt bete ofta! Ha gärna olika beten, eller varianter av krokbetet, för att öka chansen till storfångst.

Spöt vilar i spöhållaren, håven är redo. Ett keepnet är förstås ett måste om det är tävling, men kan vara användbart även för nöjesmetaren.

Lars avslutar med ett gammalt engelskt talesätt som lyder: ”Good baits means good bites”. – Se till att dina beten är fräscha och pigga. Fiskar du med mask, se till att förvara dem så att de håller sig pigga under hela fiskepasset. En pigg mask som rör på sig fångar mer fisk än en halvdöd mask som ligger utslagen på botten. Samma gäller om du fiskar med maggot. Över huvud taget: byt bete ofta!

S U TA R E N - N Ä C K R O SV I K E N S M Y S T I K E R

Sutaren

- NÄCKROSVIKENS MYSTIKER Text och foto: Per Lindberg

I sin ålskinnsliknande, gröndunkla dräkt är sutaren både omskriven och gåtfull. Till synes flegmatisk, men färdig till kamp på metarens spö, om den lynnige lindaren låter sig luras.

en grunda viken ligger stilla i denna vackra försommardag. Bara någon enstaka vindil vattrar ytan och får näckrosbladen att vagga av och an. Solen har brassat på under morgonen, men dämpas av ett tunt molntäcke som nu drar in över bonnlandet. På andra sidan betar korna på strandängen och en bit bort hörs stoj från badplatsen. Det är idyllen på landet, som man drömmer om under mörka vinterkvällar. Det är gott om fisk, ytan ringas av skvättande glin. Silvertärnorna dyker gång på gång och lyfter sällan utan något matnyttigt i näbben. Men här finns också större firrar, ska vi bli varse. Längst in i viken är det grunt och bottenlös dy, som det heter. Talesättet är inte utan fog. Får några år sedan skulle vi förtöja ekan utanför vassen, med en fem meter lång gärdsgårdsstör. Skulle räcka trodde vi, då det knappt är två meter djupt. Men det var nätt och jämt den sög fast och bara en kort stump kvar ovanför ytan. Dyn är förvisso en sörja, men för den skull inte livlös. Åtminstone inte det övre lagret, som är hemvist för en mängd organismer som iglar, sländnymfer och andra larver. Ett

När näckrosviken ligger blank är tiden inne för sommarens sutarmete.

Tålamod är en dygd när den lynnige ”lindaren” ska utmanas.

smörgåsbord för bottenlevande fiskar och en förklaring till sutarens trinda kropp. Sutare, skomakare, lindare. Kärt barn har många namn och runt arten finns både myter och åsikter, inte minst rörande dess kvalitet på matbordet. För vissa är den en delikatess medan andra betraktar den som oätlig och rent giftig. Att den är farlig att äta stämmer inte och motsägs av att sutaren fortfarande har viss popularitet på matbordet i bland annat Polen. Och smaken hänger väl som alltid på tillagningen, även om sutare numera inte är någon direkt matfisk i Sverige.

obruten, men jag var nära en gång, fortsätter Morgan och får något visst i blicken. - Den ryggbreda fisken, som bjöd upp till en svettig kamp, slog 2986 gram på vågen. Några majskorn och räkor till i magen så hade drömgränsen varit spräckt, men rätt ska vara rätt. Där ser man. För vissa fiskare växer fångsterna med åren, men ärliga specimenjägare som Morgan håller styvt fakta. Det visar hur seriöst de tar sin hobby.

Sutaren är främst av intresse för det moderna metet. Specimenfiskaren som siktar in sig mot en art och som drömmer om de största exemplaren. Ett fängslande fiske som kan bli lite av en kult. Just som för Morgan Färdigh från Grums. En hängiven sportfiskare som provat på det mesta, men metet hemmavid står i centrum och sutaren intar en särskild position. - Sutaren har alltid varit en favorit. Den magiska gränsen, tre kilo, är dock fortfarande

Räka är alltid ett pålitligt agn, så också för sutaren.

Bubblor stiger upp runt flötet och avslöjar att sutaren rumsterar om nere i dyn.

S U TA R E N - N Ä C K R O SV I K E N S M Y S T I K E R

Ett hyperkänsligt pennflöte signalerar minsta napp.

Hekto för hekto hör sutaren till våra starkaste insjöfiskar. På lätt utrustning bjuder den upp till spännande kamp

Morgan gör sig beredd för mothugg.

Sutaren kan frestas med de enklaste av redskap. Pennflöte, några blyhagel på linan och en vass krok med en bit räka är allt som behövs.

Sutaren är lite av fiskvärldens mystiker och har genom historien tillskrivits fantastiska egenskaper. Bland annat inom folkmedicinen.

Medan Morgan riggar i sitt 12 fots feeder-spö hjälper jag till att mäska. En näve boilies preparerade med vaniljextrakt slängs ut strax intill näckrosbeståndet några meter från strandkanten. De stinker vanilj och nog för att kunna locka in fisken. Om de sedan hugger är en annan femma. Sutaren är lynnig och kan vara svår att kroka. Ofta tar den upp betet i munnen och smuttar på det, för att snabbt spotta ut. Det gäller att vara med på noterna och göra snabba mothugg. Betet blir räka, på en åttans laserslipad kamasankrok. Så svingas tacklet ut och slår ner intill näckrosbladen. Det lilla flötet rider fint på den blanka ytan. Nu kan sutaren få komma.

- Ofta röjer fiskarna sin närvaro när små bubblor börjar synas. Det är sumpgas som stiger, när sutaren rotar runt i slammet. Är fler fiskar i farten kan det bli rena sockerdrickan i ytan, menar Morgan och justerar bromsen på rullen. Linan är tunn och det gäller att trimma in. Kämpastark har sutaren fått namnet lindaren, för egenskapen att simma runt växlighet och rötter då den är krokad. Det är intressant hur karaktären ger upphov till dessa olika namn. Benämningen sutare är snarlik finskans suutari. Det betyder sko-

makare och syftar på sutarskinnets likhet med skomakarens blanknötta skinnförkläde i gamla tider. Så bär även sutaren namnet skomakare också i Sverige. Det annorlunda utseendet stimulerar fantasin och har säkert spelat stor roll för myterna runt arten. Vissa av dessa är mer svårbegripliga än andra, till exempel att sutaren även kal�lats fiskarnas läkare och att andra, sjuka fiskar, bara behöver gnida sig mot hans skinn för att tillfriskna.

Färdig att landas bogseras två kilo sutare in mellan näckrosbladen.

- Kolla…där! Det var en rejäl en, utbrister Morgan och pekar mot ett vak några spölängder ut. Svallvågorna efter en skaplig fisk bildar ringar på vattnet och strax därpå är sutaren åter uppe och visar sig. - De gör så ibland, vältrar sig i ytan. Vet inte varför. Jag tror inte de vakar efter insekter, men på sutaren blir man aldrig klok, säger Morgan medan han koncentrerad återtagit sitt stirrande mot det lilla pennflötet därute, skarpt rödlysande intill vattenytans tak av matt grågröna näckrosblad. Så helt plötsligt finns den bara där, bubblan, vilken följs av ytterligare en, och så en till. Snart nog sjuder det av ploppande små gasbubblor runt flötet. Morgans anletsdrag blir om möjligt än mer spända, där han lätt framåtböjd står stirrande med öppen mun och spöt färdigt till mothugg. Nu gäller bara en sak, att fästa fisken när flötet går under. Emellertid går det aldrig under utan studsar upp och lägger sig platt på ytan. - Jaa, där sitter han! Erfaret krokar Morgan fisken när flötet poppar upp och en lugn sving av spöet driver in krokstålet i den sega sutarkäften. Klingan står krum och det sjunger i linan, dansen kan börja. - Typsikt sutarnapp, säger Morgan medan fisken går runt och knycker. En fin fisk verkar det vara, en rejäl sutare som inte ger sig utan hård fight. Hekto för hekto hör sutaren till våra starkaste fiskar i sötvatten. Men efter en sista rusning mot näckrosbeståndet pressar Morgan in den mot strandkanten där fisken skickligt skopas upp med vänsterkardan. - En hane, konstaterar han kort. Det ser man på de stora fenorna. Det är ”paddlarna” som ger kraft i vattnet. Och så ligger den där i gräset, brungrön och blank i skinnet med säreget rödlysande öga. En legend i udda förpackning, som fascinerat många fiskare före oss. Turen är med oss och inom några timmar ladas ytterligare två fina fiskar. Vederbörligen återutsläppta ska sägas. Ingen vill väl äta sutare. De är ju giftiga, har jag hört…

Sutare är i sanning en fin fångst.

V U O J A T Ä T N O – D E N S I S T A F J Ä L L Ä LV E N

VUOJATÄTNO

– den sista

fjällälven Vi har tyvärr inte så mycket kvar av strömmande rödingvatten i det här landet, konstaterar fjällfiskaren Gunnar Westrin. Sanningen är den att även de sista spillrorna av ett svunnet paradis ligger under bilan. Text och foto: Gunnar Westrin

Vuojatätno äger. Palle är en mästare på indikatorfiske för röding

i kan konstatera att stora delar av det forna rödinglandet ovan odlingsgränsen har grävts bort av vattenkraftverksindustrin. Jag behöver bara gå till mitt eget hemlän Jämtland för att förstå förödelsen. Generellt kan jag påstå att det som finns kvar av rödingvatten på fjällmarkerna för det mesta består av sjöar och tjärnar. Rödingförande strömvatten har blivit en allt större ovanlighet. Grävskoporna tog vad som krävdes och knappt något lämnades kvar. En tunna med röding Jag minns fortfarande min morfars berättelser om rödingbravaderna efter undersköna Ströms Vattudal, en jättelik sjö, egentligen en vattenfylld dal, som sträcker sig från Strömsund i sydost till gräns-

trakterna mot Norge i nordväst. Varje höst fiskade de flesta av traktens alla bönder rödingen på gången, den tid då de lekte. Gängse var att fiskarna därefter saltades ner i tunnor, mat som skulle räcka hela vintern. Så hade det pågått i hundratals år, utan att populationerna tycktes ha minskat. Det gick fort när det mesta av det bästa eliminerades. Dammen nedströms Strömsund kom till i början på femtiotalet och ett tiotal år senare var rödingbestånden historia. Alla kraftverksdammars yta fluktuerar många meter under ett år. Detta påverkar rödingleken på ett mycket negativt sätt. En grynna som har legat över vattenytan, kommer aldrig mer att kunna fungera som lekplats, trots att den kanske ligger på normaldjup när lektiderna är förestående.

En hunsad art Många år senare vandrade jag för första gången efter den brusande fjällälven Vuojatätnos stränder, i det inre av Lappland i Norrbottens län. Jag hade sökt mig till ännu ett destruerat land, till de översta delarna av Luleälvens källflödesområden. Med tanke på vad som en gång i tiden hade hänt med det förr så stolta rödinglandet kände jag faktiskt vemodet krypa in under skjortan. Fiskarna med de röda bukarna hade blivit i minoritet. Nu var jag ute efter resterna av en art som inte längre orkar hålla emot tidens värkande tand. För mig har rödingen alltid varit den största överlevaren, kommen ur ett gammalt hav, steg i iskalla jökelströmmar och stannade kvar. Där hittade den sitt nya hem, trivdes och gav avkomma. Sen kom industrialiseringen, vattenkrafts- och gruvepokerna och nu även hotet från ovan, växthuseffekterna. Mäktiga Padjelanta Jag vill bestämt påstå att Vuojatätno är en av de sista genuina fjällälvarna som fortfarande hyser röding i hyfsade bestånd. Det är ett stundtals frustande och kraftigt vattendrag som har sina gamla källflöden ur de stora sjöarna Virihaure, Vastenjávvre och Sallohaure. För fjällvandraren är trakterna kända domäner, framför allt med tanke på sådana fjällstationer som exempelvis Staloluokta sameviste vid stranden av Virihaure. Dit är vi många vandrare som har gått. Rent geografiskt brukar jag dela in älven i två separata delar. De skulle i så fall vara från de stora sjöarna till Guvjávrre (Kutjaure) och den andra delen, från Guvjávrre till Änonjálmme vid stranden av den utbyggda Luleälven vid Ahkkájavrre (Akkajaure/Ritsemmagasinet). Det sista paradiset Genuiniteten är påfallande, renbeteslandet fortfarande orört och i fjärran hänger både kungsörn och havsörn över bergsstupen. För mig är Padjelanta nationalpark, som bildades 1962, en del av mitt innersta hem, den trakt dit grävskoporna ännu inte har hittat. Under en av mina kvällar på trakten hälsade jag på Lars Anders och Maria Utsi på den nordvästra stranden av Kutjaure, i ett familjesommarviste av det mer hyfsade slaget. Intressant var utan tvekan möbleringen av huvudkåtan. Där fanns inga andra möbler än ett litet bord och en stol. Gästen var helt enkelt tvungen att lägga sig ner på något av de många renskinn som fanns utlagda. Jag märkte genast hur gemytet smög sig på och hur lättsamt det var att både umgås och kommunicera med ryggen mot backen. Där bergen regerar Lars Anders berättade för mig att han flyttade från samevistet i Vaisaluokta nere vid Akkajauremagasinet för många år sedan. Hans motivering var att han inte ville att hans barn skulle växa upp vid en kraftverksdamm. Bara så där drog han längre upp efter dalgången och byggde sig ett strålande hem bland bergen. Under mina fiskeveckor i Vuojatätno har jag alltid bott hos kompisen Lars Ivan Tuolja, som huserar mitt emot familjen Utsi, på den sydöstra sidan av samma sjö. Det är ett gammalt viste med månghundraåriga anor. Utsikten är fantastisk med höga fjäll mot alla tre nationalparkerna: Padjelanta, Sarek och Stora Sjöfallet. I kanten av Vuojatätno tronar den riktiga bjässen, det fantastiska berget Ahkká med toppar över 2000 meter. Norr om dalgången ståtar Siebertjåhkkå och i söder Gisuris.

Palle Andersson binder rödingflugor, under överinseende av Lars-Ivan Tuolja.

Puppmetets teknik. Nappindikator, en tung och en något lättare nymf. Den gröna heter Green Tuolja (gammarus) och är en klassiker på trakten.

Lars Ivan Tuolja och Palle Andersson fiskar röding med glädje

V U O J A T Ä T N O – D E N S I S T A F J Ä L L Ä LV E N

Svunna hemtrakter Berg och höga fjäll har alltid gjort mig lugn i sinnet. Jag ser massiven som trogna bundsförvanter, tysta följeslagare som också ger mig tryggheten. Den känslan kan bero på att jag har fiskat på så många fjäll att jag numera inte längre kan minnas dem alla. Grundorsaken finns återigen att hitta från barndomen, då vi såg fjällen från gårdarna i norra Jämtland. För många år sedan, när jag gjorde lumpen på Jägarskolan i Kiruna, kom en sen afton ingivelsen om en annan tid. I fjärran såg jag den arkipelagiskt formade rödingsjön Rostujávri. Allt var stilla och vackert och solen hade precis doppat bakom bergen. Från någonstans, jag vet egentligen inte hur kommunikationen hade fungerat, kom en mening ur luften som löd; Välkommen hem, Gunnar. Samma hemkänsla får jag hos Lars Ivan i Kutjaure. Kanske kan det bero på att min pappas släkt faktiskt är kommen från en av Jokkmokks gamla samebyar.

Den vackraste öringen I vattendraget huserar också öringen, en för platsen osedvanligt fläckig variant, en panterfisk av det mer svårslagna snittet. Naturligtvis fick vi en och annan öring även ute på rödingdjupen, även om det inte var alltför vanligt förekommande. Det verkade vara så att öringen tidvis jagade betydligt mer strandnära och inte enbart i kanterna av djupgroparna. Mina största öringar har jag därför fått relativt nära land, eller framför någon uppstickande sten. En kanonplats har alltid varit där den grunda utströmmen plötsligt kantar över mot en djupgrop. Rödingstrategierna ger alltid minst två tekniska möjligheter. Det ena tillvägagångssättet är att fiska med ordentligt förtyngda nymfer, det andra är att använda en tungnymf och en liten och lätt nymf. I nio fall av tio hugger rödingen den lilla kusen. En sådan generande liten imitation är fullständigt omöjlig att få ner på det djupet utan skaplig tyngd.

Viktig kunskap Det är inte så lätt att hitta rödingarna i Vuojatätno, framför allt inte under den tid då insektslivet är magert. En lärdom jag har burit med mig är att arten, under sådana förhållanden, gärna går på djupet, snurrar runt i djupgroparna på jakt efter födan. Då är de omöjliga att få till hugg på torrflugor, då behövs tyngre grejer. När jag gästade älven för första gången blev jag inte riktigt klok på vissa förhållanden. De delvis starka strömmarna uppförde sig inte riktigt som jag hade lärt mig från andra vatten. Jag hade förväntat mig att djupgroparna skulle ha lugnare flöden och att mellanströmmarna skulle skvalpa mer. Så var det nu inte, utan precis tvärt om. Det var betydligt mycket krusigare vatten över de grönblåa djupen och de steniga grundklackarna emellan var blanka och mer släta i sin vattenföring. Nåja, sådant lär man sig snart och med den kunskapen var det något lättare att hitta de skygga fiskarna.

Närmare än så kom jag inte den stora öringen.

En dröm är att ta en röding på fluga i strömmande vatten.

Mums. Maria Utsi är en mästare på att baka gahkku, ett mjukt bröd som gräddas på en glödande sten.

Spillror av en sanning. Den svenska rödingen är en särling i vår fauna.

tast inte på Vuojat, eftersom snösmältning med höga vattenflöden kan kulminera. Därför bör man nog bida sin tid, avvakta och eventuellt hålla kontakt med flygföretag och fiskeentreprenörer. En annan stor skillnad är att rödingfisket på exempelvis Sandåslandet, kring den arkipelagiskt formade sjön Rostujávri med flöden, inte riktigt funkar efter mitten av augusti. Redan då har många rödingar fått lekdräkt och kan vara stört omöjliga att komma till tals med. Ahkká. Generationer av människor har mött henne, förundrats och förstått.

Väder och vind Jag är inte riktigt trygg i hanteringen av nappindikatorfisket, eller puppmetet som jag brukar kalla fenomenet. Tacka vet jag ett mysigt torrflugefiske på blanka nackar, gärna under sen afton eller tidig morgon, när vädret så tillåter. En given förutsättning är att vinden har mojnat, vilket tyvärr kan vara mer dröm än verklighet på Lars Ivans trakter. Väderleksmässigt är trakten relativt svårplanerad. Den första frågan man ska ställa sig är under vilken tid på sommaren man bör gästa älven. Generellt har jag alltid hävdat att ett så tidigt rödingfiske som möjligt på fjället är att föredra. Isarna har gått, nytt syre har tillförts och de första kläckningarna av knott och mygg och fjällåsländor har etablerats. Om det nu inte vore för höga bergen och de djupa dalarna Olika tider Eftersom vi befinner oss på relativt höga höjder, med berg som har burit på massor med snö, kan det vara rent opraktiskt att dra till fjälls de dagar då sommaren förväntas anlända. På Sandåslandet norr om Kiruna, eller efter Kaitumälven och på en del andra platser, kan det sitta fint med ett fiske efter alla tre fiskarterna, redan i början av juli. Mina bästa fisken efter röding har därför oftast skett under de första tio dagarna i juli. Det funkar of-

Kort men intensivt På andra ställen, som exempelvis i legendariska Miekak i Piteälvens övre flöden i Arjeplogs kommun, Vuojatätno och alla andra rödingströmmar kring Luleälvens källflöden, kan därför augusti vara den mest perfekta tiden för en flugfiskare. Jag brukar tänka på hur infernaliskt svårt det kan vara att komma rätt i tiden. Kring Rostujávri brukar jag ha härliga rödingfisken redan kring den 10 juli. En månad senare kan det redan vara för sent. En rödingsommar är med andra ord kort, intensiv och svårplanerad.

Laponia Sarek, Padjelanta, Muddus och Stora Sjöfallets nationalparker ligger alla inom Laponia, som bildades 1996. Dessutom omfattar världsarvet naturreservaten Sjaunja och Stubba, samt Tjuoldavágge (Tjuoltadalen), Rapadeltat och Sulidälbmá (Sulitelmamassivet). Området ligger i Norrbottens län och innefattar delar av både Jokkmokks och Gällivare kommuner samt större eller mindre delar av fjällsamebyarna Luokta-Mávas, Tuorpon, Jåhkågasska, Sirges, Unna Tjerusj (Sörkaitum) och Baste Cearru (Mellanbyn) samt Gällivare skogssameby marker. Dessutom har ytterligare två skogssamebyar vissa rättigheter i Laponia. Din chans att flugfiska i Laponia: www.laponiaflyfishing.se

BLOGGANDE FJÄLLOR

Bloggande fjällor, del 2 Vår medarbetare Siv Jansson har samtalat med några unga kvinnor med ett brinnande intresse för sportfisket. Text: Siv Jansson

Namn: Edla Berg-Simmerud Ålder: 15 år Bostadsort: Bagarmossen, södra Stockholm. Blogg: www.allgoodflyfishing.blogspot.se

Edla med en fin harr från Sportfiskarnas Kirunaläger. Foto: Kent Eikedahl.

Vilket är ditt första fiskeminne? Det måste vara när jag fick mitt första fiskespö och lyckades lura upp min första abborre. Det var en supervarm sommar och jag var sju år. Midsommar firades som vanligt på Edö i Stockholms skärgård med lotteriet som höjdpunkt. På något sätt lyckades jag vinna ett spinnspö och min lycka var total. Jag gick premiärdagen till grannarna efter fiskedrag och lyckades få tag på en gammal rostig spinnare att fiska med. Den första abborren lurades på Ångbåtsbryggan, och landades bara efter några minuters fiskande. Jag väntade nämligen på min pappa som skulle komma med båten och hade med mig mitt spö för att visa honom. När abborren högg fick jag först panik då jag inte fattade vad som hände, men när det började gå upp för mig att det nog var fisk vände det fort till ren och skär glädje. Abborren var enorm - som jag minns det och efter en något omild kroklossning släpptes fisken tillbaka. Mitt fiskeintresse var fött.

Hur kom det sig att du började fiska? Oj, jag har fått den här frågan ställd till mig så många gånger men har ändå inget bra svar… En sak jag är säker på är att mina föräldrar inte är inblandade, haha! De börjar även bli lite förskräckta över vad allt kostar. Men jag har alltid älskat att vara utomhus och framför allt vatten. När vi började hyra hus på Edö och jag var omringad av vatten var det först fiske efter spigg med cykelkorg som gällde, sen har det utvecklats mer och mer och det jag helst gör nu på Edö är att jaga abborre på fluga. Jag bytte skola i fyran och hade tur att hamna i en klass med två fiskekillar som kickade igång mitt intresse på riktigt igen. Och jag hade turen att träffa Bengt Ekström som jobbar på mellanstadieverksamheten på min skola. Han hjälpte mig otroligt mycket i början med allt ifrån tidningar till knutar till att ta med mig ut på fisketurer. Det var även Benke som lärde mig flugfiska - på skolgården efter klockan fem då den var tillräckligt tom.

Varför tror du att det är färre kvinnor som fiskar än män? Jag tror att det har att göra med gamla normer. Fiske är något som har bedrivits i alla tider både för föda men även som hobby. Förr i tiden var det alltid män som skulle fiska och jaga och jag tror att det helt enkelt är något som har hängt kvar. Jag tror även att det är svårt för tjejer att komma in i fiskevärlden och erkänna sitt fiske för andra. Det är så mycket snack nu för tiden hur man ska vara som tjej och jag vet inte hur många gånger folk har skrattat åt mig eller inte tagit mig på allvar när jag säger att jag fiskar, vilket är väldigt tråkigt och inte känns särskilt inbjudande. Jag har skrivit en längre krönika om könsnormer inom fisket på bloggen, så om ni vill läsa mer - klicka in där. Vilket är bästa sättet att förändra detta? Att förändra könsfördelningen vid våra vatten är inget man gör under en dag utan det är något som kommer ta tid. Det finns redan idag möjligheter för kvinnor att få prova på fiske genom Fjällorna och Sportfiskarna. Men samtidigt tror jag det är viktigt att man kan komma ut och fiska helt spontant på en mer ”riktig fisketur” där alla inte är kvinnor, eftersom väl vid vattnet kommer det vara 90 procent män. Om man då ”bara” har fiskat på planerade kurser kommer man kanske fortfarande känna sig som en uttittad utomjording och helt främmande vid vattnet. Kanske går det att anordna fisketurer för både män och kvinnor eller kanske att det är män som håller i kurserna? För min del tycker jag att det är att känna sig annorlunda som är det värsta med att fiska som tjej.

Är du med i någon fiskeklubb? Ja, jag är medlem i Fjällorna, fiskeklubben för alla kvinnor som fiskar och har varit det i tre år nu. Finns det något du vill förändra i fiskevärlden? Priserna! Det är så dyrt med ny fiskeutrustning. Jag behöver finansiera mitt fiske själv, då mina föräldrar inte riktigt förstår varför man behöver en klass nia till gäddflugfiske när jag redan har en klass sex för harrfisket.

Hur ser en drömfiskedag ut för dig? Hyfsat varmt väder är nästan ett måste för att ett vettigt fiske ska kunna bedrivas. Och trevligt sällskap i en stor och rymlig båt med ordning och reda skulle vara bra. Jag är ingen som drömmer efter havsfiskeresor med monster till fiskar, utan de fisketurerna jag ser som allra mest lyckade är ofta de med kompisar, bra förhållanden och fisk. Men om det ”bara” kommer upp en fisk i båten känner jag mig oftast väldigt nöjd ändå. Sen är mat en viktig faktor.

Har du några fiskeplaner till sommaren? Jag har tänkt hänga med på Kirunalägret i år igen. Det har blivit en självklarhet för mig nu och det här blir mitt tredje år. Sen blir det ju även en hel del fiske på Edö. Jag har tänkt införskaffa ett gäddflugfiskespö som kommer dängas flitigt i sommar.

Namn: Emelie Hellstedt Ålder: 26 Bostadsort: Halmstad Blogg: http://flyforart.wordpress.com

Emelie med en fet havsöring från Emåns mörka strömmar.

Vilket är ditt första fiskeminne? Ett av mina bästa fiskeminnen var nog när jag fick min första havsöring på Em. Hade kämpat länge, några år och många timmar längs Emån. Så en dag hösten 2010 stod jag nere i Home pool på norra sidan under den stora eken. Jag hade nästan fiskat klart nacken vid eken när det högg till i flugan. Fisken hög precis där de börjar dra till ordentligt ute i ån. Efter en kort men livlig fight landade jag en liten, men väldigt tjock och blank havsöring. Den var nästan lika bred som den var lång. På kvällen när det var dags för kvällsmat hade min morfar Göran Ulfsparre lagt fram Em-märket vid min tallrik. Känslan av att få sin första Em-öring och av att dela det med morfar kommer jag aldrig att glömma. Hur kom det sig att du började fiska? Det föll sig rätt naturligt att jag började fiska. Hela min familj fiskar. Pappa drog mig med i båten varje sommar och fiskade. Båda mina föräldrar har stark knytning till fisket sedan de var små. Jag var alltid med morfar på hans olika uppdrag längs ån när vi var på Em, och sedan

gjorde jag honom sällskap på hans kontor med alla prylarna som jag tittade på. När jag var nio år tyckte morfar det var dags och satte ett flugspö i handen på mig. Varför tror du att det är färre kvinnor än män som fiskar? Tror det kan bero på flera faktorer. Dels på att de var en ”mansaktivitet” förr och är så mansdominerat fortfarande. De kan vara svårt att bryta upp. Det är nästan så man anses märklig som tjej hos vissa andra av samma kön än hos de motsatta könet, i alla fall när man var yngre. En annan faktor kan vara den utseendefixeringen som råder bland unga tjejer. De blir så indragna i kulturen med smink, kläder, killar, att man måste se bra ut, måste ha de rätta kläderna. Jag tror de kan vara en orsak då det kanske inte anses så coolt att fiska, inte riktigt ”innegrejen” bland dem. Vilket är det bästa sättet att förändra detta? Jag tror att man ska försöka väcka intresset när tjejer är rätt unga. Försöka få ut information i skolor i de olika årskurserna från lågstadiet till högstadiet. Ordna aktivitetsdagar för de som är intresserade och försöka ha lite regelbundna träffar. Få in dem i de lokala fiskeklubbarna så att de kommer in i gemenskapen med sina tjejkompisar.

Är du med i någon fiskeklubb? Inte just nu. Jag har funderat på att gå med i Fjällorna, men pinsamt nog har jag inte kommit längre än så. Finns det något som du skulle vilja förändra i fiskevärlden? Jag skulle vilja förändra lagarna och villkoren kring vattenkraftverken så att det påverkar fiskvandring och fortplantning av fisken i vattendragen så minimalt som möjligt. Hade önskat en större kunskap, förståelse och värdesättning på vårt marina liv i vårt land. Hur ser en drömfiskedag ut för dig? Den hade nog börjat med en tidig morgon, precis när ljuset försiktigt bryter fram. Dimman ligger över ån så där magiskt som den bara kan göra i slutet av september. Att få lägga ut ett bra kast, känna flugans rörelse, känna hur det börjar dra till ordentligt i flugan i strömmen innan de smäller till. Glädjen som går genom kroppen och hjärtat som slår fortare när de rycker i flugan och spöet böjs i en båge. Få drilla en havsöring på morgonkvisten. Hela dagen är mer eller mindre gjord där, men sedan får det gärna vara lite molnigt med mycket aktivitet i ån av fisk som visar sig. Avslutas med en god bit mat i trevligt sällskap. Har du några fiskeplaner inför sommaren? Nja inte just för sommaren men blir några fisketillfällen i vår på Em och jag hoppas få tid över att besöka åarna runt Halmstad också.

LAXFROSSA I SOLLEFTEÅ

LAXFROSSA I

Sollefteå Nipstadsfisket i Ångermanälven. Det är kvällen den tredje juli 2014. Åskådare flockas efter stranden. Inom loppet av några timmar fångas den ena storlaxen efter den andra. Det tas 20 laxar den dagen, medelvikt 12,175 kilo. Det är högt. Det är ett skådespel. Applåderna ljuder smattrande genom den kalla och ljusa sommarkvällen. Fisket bedrivs på en kort sträcka nedströms Sollefteå kraftverk Text och foto: Benny Lindgren

Den vanligaste metoden är fiske med spinnfluga: ett tungt sänke och en några meter lång tafs. Små svarta tuber är effektivt.

Per-Ivar Persson från Bollnäs med sin andra storlax på några timmar. Fisket i Ångermanälven bygger på viktiga kompensationsutsättningar av smolt för all den naturliga laxreproduktion som gått förlorad genom åren. När kraftverket i Näsåker byggdes i slutet av 1940-talet lyckades kulturvården att bevara de omkring 2600 hällristningar som påträffats vid Nämforsen, de äldsta 6000 år gamla från tidig nordisk fiske- och jägarkultur. Lax och älg är de vanligaste motiven på forsens hällar.

Han är en mästare med sitt spö. Alldeles efter landningen av lax nummer två hugger lax nummer tre. Det rusas och laxen dansar i forsen…

13,8 kilo och en nöjd laxfiskare från Bollnäs.

Ovanför kraftverket i Nämforsen i Näsåker, som ligger fyra mil uppströms Sollefteå, vittnar idag endast denna vackra skulptur av vandrande lax om hur det var innan utbyggnadsepoken och då vandringsvägarna var fria. Laxen vandrade långt upp mot fjällvärlden och fyllde biflödena med fisk. Nu slutar laxens vandring i Sollefteå, men fiskevårdande krafter försöker få till stånd nya vandringsvägar.

Haraldur begrundar lax: Den största vägde drygt 18 kilo.

K A F F E I F Ä LT

Svenskt Fiske guidar

Kaffe i fält En fisketur utan kaffe är ingen riktigt bra fisketur. Och nu finns ett rekordstort utbud med tillbehör för att få gott kaffe ute i vildmarken. Vi har testat oss genom ett urval av de olika alternativen. Text: Nicolas JändeJ Foto: Magnus Näsmark

Förr nöjde vi oss med simmigt, svart kaffe från lunchrestaurangens glaskanna med ett os av garvsyra omkring sig. Sedan dess har mycket hänt. Nu pratar vi bönor, regioner, malningar och favoritsorter. Vi väljer bensinmack efter kaffekvalitén och alla verkar ha utvecklat sina egna trix för att förhöja smakupplevelsen. Och kaffekulturen har även tagit sig ut i vildmarken. Vi vill inte längre ge avkall på dagens kanske allra bästa stund. Och visst blir man både fysiskt och mentalt piggare av en god kopp, rykande varmt nygjort kaffe under fisketuren. Särskilt när det är ruggigt och kallt där ute. Vi har provat oss igenom sex olika kaffesätt och guidar dig till fram till för- och nackdelar med varje alternativ. Dessutom tipsar vi om oumbärliga tillbehör för kaffenörden i dig. Vi kan inte garantera att tipsen gör dig till en bättre fiskare, men de gör dig definitivt till en gladare fiskare som med nya krafter klarar ytterligare ett par värdefulla timmar där ute vid vattnet.

SORT/ SÄTT:

(efter 2 timmar) Vikt: Termos 497 gram (i detta fall modellen Vildmark, från butiken Playground). Cirkapris: 100-500 kronor, beroende på märke och kvalitet.

(GSI Commuter javapress 0,4 liter) Vikt: 273 gram. Cirkapris: 249-299 kronor.

Termoskaffe

UTLÅTANDE Nicolas: ”Svårt att komma ifrån smaken av mugg och termos. Har man öppnat en gång försvinner hettan snabbt. Bara första koppen är riktigt god”. Magnus: ”Helt okej, men allt hänger på tiden. Nu, efter drygt två timmar, är kaffet fortfarande varmt, men inte hett”.

(BETYG 1-5, DÄR 5 ÄR BÄST) Enkelhet: 5 Smakupplevelse: 2

Presskanna i hårdplast

UTLÅTANDE Nicolas: Smart koncept, går snabbt men kräver förstås varmt vatten. Behåller hela kaffesmaken, jättegott. Men svårt att öppna gummikorken med handskar. Magnus: Väldigt lätt att göra iordning och låg vikt på presskannan. Bra. Blir heller inget skräp, behövs bara vatten och kaffe. Filtret fungerar bra. Det går även att dricka direkt ut kannan. Enkelhet: 4 Smakupplevelse: 4 ”BÄST I TEST”

TRE SMARTA TILLBEHÖR (FÖR RIKTIGA KAFFENÖRDAR)

SORT/ SÄTT:

(Testad med Gold arabica pods, som är anpassade för Handpresson) Vikt: 476 gram. Cirkapris Handpresso: 1 200 kronor Cirkapris Gold arabica pods: 99 kronor per paket (25 pods).

(For series 25 kettle, 0,9 liter) och kokkaffe. Vikt: 235 gram. Cirkapris Trangiakannan: 120 kronor.

Handpresso Wild

UTLÅTANDE Nicolas: Inget för långvandringen, men suverän i sin enkelhet. Jag gillar att den används enbart med handkraft, som en cykelpump. Ingen riktig espresso, men imponerande nära. Magnus: Plus för att den är lätt att hantera. Ger ren och fin kaffesmak. Bra nära en riktig espresso, men kanske mest lämpad för den som är ute själv. Inget för fikastund i grupp. Enkelhet: 3 Smakupplevelsen: 4+ ”BÄST SMAK!”

Kokkaffe i sotpanna från Trangia

UTLÅTANDE Nicolas: Nostalgikaffe som väcker minnen till liv. Framför allt på en brasa, även om vi använde gaskök. Svårslagbar doft och god smak, även om kokkaffe aldrig blir särskilt mustigt. Magnus: Kaffekänslan är på topp, precis som hemma hos gammelmormor. Ger stark vildmarkskänsla, och bättre smak än mini-expresson, tycker jag. Kräver dock lite erfarenhet. Enkelhet: 2 Smakupplevelse: 4

Kaffekvarn för utebruk Portabel kaffekvarn ”Javamill” från GSI, med ihopfällbar arm, för att mala dina medhavda favoritbönor. Cirkapris: 399 kronor.

Mörkrostat kokkaffe Det svenska mörkrostade Lemmelkaffet, framtaget av fiskare för fiskare. Finns att köpa via www.lemmelkaffe.com. Cirkapris: 299 kronor för 3-pack.

SORT/ SÄTT

Growers cup Vikt: 24 gram. Cirkapris: 20 kronor per påse.

SORT/ SÄTT:

Miniexpresso

UTLÅTANDE

(GSI, 4 koppar) Vikt: 550 gram. Cirkapris: 599 kronor

Nicolas: Alternativ till vanligt kokkaffe, bara att hälla ner varmt vatten i påsen och låta sjuda. Enkelt, snabbt med fin smak. Minus för att påsen inte är nedbrytbar eller går att elda upp.

UTLÅTANDE Nicolas: Snygg, men lite omständlig, tar tid att få upp tillräcklig värme. Ger inte kaffeupplevelse som motsvarar arbetsinsatsen. Magnus: Ganska tung, rejäl konstruktion, tar tid att brygga och ger disk. Går åt ganska mycket bränsle, skulle hellre ha den hemma faktiskt. Enkelhet: 2 Smakupplevelse: 3

Magnus: En stor nackdel med påsen är att kaffet kallnar under tiden det drar trots att påsen är helt stängd. Smaken i övrigt är bra, även om jag önskar att det var lite varmare. Enkelhet: 4 Smakupplevelse: 3

Finkaffe direkt i koppen För den som vill ha så nära från böna till sipp som möjligt. Benen på filtret Ultralight Javagrip (GSI) går att anpassa till olika muggstorlekar, går att vika ihop. Cirkapris: 149 kronor.

I PANELEN: Nicolas Jändel, hängiven flugfiskare som med åren blivit en lika hängiven kaffedrickare. Har testat det mesta i kaffeväg, favoriten är turkiskt kaffe. Magnus Näsmark, maratonlöpare och trailrunner som ibland även greppar spöet och fiskar näbbgädda i Skåne. Dricker dagligen cirka 6-8 koppar kaffe.

Vet du vad det här är för fisk?

s populära Sportfiskarna lla fiskarter app, nu med a vatten! från svenska

Med Sportfiskarnas nya app får du hjälp att identifiera vilken fisk du har fått på kroken! Bli en fena på fiskarter med sommarens smartaste app - Fisknyckeln.

FISKNYCKELN Ladda ner appen gratis!

Tillgänglig via

Superklipp! LOWRANCE ELITE 4 HDI KOMBI ”Gör dina egna sjökort!”

Nu 1.995:-

ELMOTORER Fr. 875:-

SHIMANO SUPER GT

Super-REA 995:(1.499:-)

(3.395:-)

STORM WILD EYE GIANT

Fr. 89:-/st

P O S T OR

DE R SED Bret t s AN 1977 or timen t med ca 15 ar tik lar.000 unika B es ö k v år w ebsh o p!

LUNKER CITY FIN-S-FISH

Fr. 39:-/fp (59:-) OKUMACZ10

Nu 995:-

AMB 20LC SYNCRO

Nu 899:-

(1.799:-)

MC PIKE

AMB 6500LC

Fr. 95:-

REA 999:-

För oss bakom flötet!

FRAKT OCH POSTFÖRSKOTT TILLKOMMER. BEGR. LAGER.

olssonsﬁske.se • info@olssonsﬁske.se

HELIX 5 SI GPS COMBO

HELIX 5 DI GPS COMBO

HELIX 5 GPS COMBO

HELIX 5 DI SONAR

Humminbirds nya Helix serie har en 5” högupplöst wide färgskärm (800x480) som sätter en ny standard i klassen. Widescreen skärmen ger många fördelar framförallt vid SideImaging och vid delad skärm. Ett överkomligt pris gör modern ekolodsteknik tillgänglig för fler sportfiskare. Helix Combo är kompatibel med Navionics sjökort och Humminbird AutoChart. Läs mer på www.comstedt.se

HELIX 5 SONAR

S Ä K E RT B ÅT F I S K E I S O M M A R

SÄKERT BÅTFISKE I SOMMAR? Varje år är tusentals sportfiskare med varierande sjövana ute och fiskar från olika sorters båtar i olika vatten. Förbereder du dig rätt blir båtfisket säkert även om en oväntad olycka skulle inträffa. Vi har samlat lite grundläggande råd för att göra båtsommaren så säker som möjligt. Text och foto: Bengt Olsson

m du hamnar i vattnet är det försent att hämta flytvästen eller stoppa mobilen i ett vattentätt fodral. Om du förbereder dig säkerhetsmässigt med samma omsorg som du förbereder ditt fiske så kan både du och dina anhöriga känna sig trygga när du är ute på sjön. Man kan dela in detta i några olika moment; dels vilken utrustning man bör ha och dels vad man bör kontrollera innan fisket. Kolla vädret En viktig grundläggande rutin är att alltid kontrollera väderprognosen innan fisket. Även om solen skiner när man ger sig ut kan vädret snabbt ändras. Hur mycket kommer det att blåsa och från vilket väderstreck? Hur höga är vågorna? Kommer vinden att ändra riktning? Finns det risk för åskväder, eller kommer det in en regnfront med ökande vind? Undvik obehagliga överraskningar genom att alltid kolla igenom väderprognosen noga. Skulle vädret ändå oväntat försämras och man fiskar ute på ett större vatten är det då bäst att avbryta fisket och ta sig i land innan större vågor hinner byggas upp. Kolla båten Att kontrollera att båten är sjösäker innan fisket är självklart. Då detta kan omfatta många olika saker beroende på vilken båt man fiskar ifrån tar vi här upp bara det mest grundläggande. Kolla att båten är tät. Exempelvis en träbåt kan ha legat på land och torkat och därmed läcka rejält, finns det då ett öskar? Har plastbåten flytelement så att den flyter även om den vattenfylls? På större båtar med dubbla skrov och andra utrymmen i båtbotten är det viktigt att kontrollera att det inte finns läckor. Vatten kan exempelvisa komma in via dåligt tätade borrhål för utrustning eller otäta akterluckor. Det är mycket farligt om vatten sipprar in och fyller upp skrov och utrymmen i båten då det kanske inte märks direkt men långsamt gör båten instabil, lutar båten flyttar sig vattnet vilket kan göra att båten kan kantra om tillräckligt mycket vatten kommit in. Ett flertal

Rädningsvästar ger bra flytkraft och håller barn flytande i ryggläge i vattnet.

allvarliga olyckor vid trollingfiske har orsakats av att vatten på olika sätt läckt in i båtarna. Avbryt genast fisket om båten börja ligga lågt i vattnet. Ska man ut och fiska på stora vatten är det viktigt att ha en väl fungerande motor, samt en reservmotor om huvudmotorn går sönder. Elsystem, batteri och länspumpar måste vara i gott skick. Att ha tillräckligt med bränsle är även självklart, man ska exempelvis aldrig gå längre ut på havet än att man med god marginal har drivmedel för att ta sig hem. En tumregel är att då man fyllt i reservtanken använder man det bränslet för att ta sig hem. Nödraketer eller handbloss kan vara bra för att kunna larma och ange sin position om det finns andra båtar i närheten, men är ingen garanti för att bli observerad. Man ska naturligtvis inte heller ge sig ut på ett stort vatten i en för liten båt helt ensam. Hyr man båt eller köper en guidad fisketur tar man i regel för givet att båten är sjösäker. Tyvärr finns det mindre seriösa aktörer som hyr ut diverse flytetyg i till exempel Norge

och några olyckor i Sverige har faktiskt tidigare inträffat vid guidade trollingturer. Kräv en ordentlig genomgång av säkerheten redan vid bokning, något en seriös aktör rimligen uppskattar. Flytplagg och tidigt larm räddar liv Två saker ökar rejält dina chanser att överleva om du hamnar i vattnet: ett fungerande flytplagg och möjlighet att larma. Flytplagget kan exempelvis vara en vanlig flytväst, en uppblåsbar väst, flytkläder eller en flytoverall. Uppblåsbara västar är smidiga, men det är viktigt att dessa västar får årlig service då gaspatronen och utlösningsmekanismen måste fungera då du faller i vattnet. Flytoveraller ökar överlevnadschanserna då de dessutom värmer om de är åtsnörda vid vrister och handleder. Mössa, bra stövlar och handskar kan även göra stor skillnad. Det viktiga är att flytplagget sitter på och ger tillräcklig flytkraft. Ta därför på flytplagget innan i ni kliver i båten och ha på det tills ni kommit iland. Detta är särskilt viktigt för mindre barn. Många olyckor sker faktiskt när man ska kliva över i en gungande båt från exempelvis en hal brygga.

För att kunna larma om du plötsligt hamnar i vattnet, exempelvis om du faller överbord, eller om båten kantrar eller snabbt vattenfylls, behöver du ha din mobil lättillgänglig. Förslagsvis buren runt halsen i ett vattentätt fodral. Se även till att batteriet är uppladdat innan fisket. Statistiken tydlig Analyser av båtolyckorna med dödlig utgång från 2013 visar att drygt hälften av de förolyckade skulle överlevt om de burit flytplagg och dessutom kunnat larma, enligt Transportstyrelsen. Att bara bära ett flytplagg och vara simkunnig är alltså inte alltid tillräckligt, då man kyls ned i vattnet. Oavsett flytplagg fryser man till sist ihjäl eller förlorar medvetandet och andas in vatten och drunknar om man inte kan bli räddad i tid. Det är alltså oerhört viktigt att få hjälp snarast. Vid låga vattentemperaturer kan det handla om att man behöver

ta fram koordinaterna till fiskesjön via hitta.se innan fisket. Berätta även för någon anhörig var och när du ska ut och fiska så de kan larma om ni inte kommer hem. Andra sätt att larma Större trollingekipage och havsfiskebåtar har i regel VHF-radio installerad med vilken man när som helst kan komma i kontakt med sjöräddningscentralen på den så kallade nöd-och anropskanalen 16. Ett nödanrop på kanal 16 uppfattas också av andra båtar och fartyg i närheten som vid behov kan assistera. Med VHF-radio kan man även komma i kontakt med läkare, bli positionerad via anropet och få navigationsvarningar var fjärde timma och väderrapporter tre gånger per dygn. Saknas mobiltäckning helt i det aktuella området man ska fiska i, exempelvis långt ute till havs eller på en avlägsen fjällsjö kan en PLB,

Så drunknar man bäst Ska man drastiskt sammanfatta de dödligaste farorna statistiken visar så drunknar man bäst genom att åka ut på sjön ensam och vara rejält berusad utan flytväst. Är man en äldre man och står upp och fiskar med en fot på relingen ökar chanserna att drunkna ännu mer. Man ska heller inte ha möjlighet att larma vid en olycka. Att man inte ska dricka alkohol och att man ska bära flytväst är välkänt, ändå återfinns tyvärr denna dödliga kombination återkommande bland de årliga dödolyckorna. Statistiken visar även att framförallt äldre män har skäl att vara försiktiga, den i särklass största kategorin omkomna är i åldersspannet 60-69 år. Med ett förbättrat säkerhetstänk kan båtolyckorna med dödlig utgång uppskattningsvis minskas med minst hälften. Förbered dig rätt så kan både du och dina anhöriga kan känna sig trygga när du är ute.

OBS: bilden är arrangerad!

Rätt förberedd: flytväst och mobilen lätt tillgänglig i vattentätt fodral.

Dödlig kombination som ofta återkommer i olycksstatistiken: alkohol och inget flytplagg.

bli räddad inom en halvtimme eller timme för att överleva. Under 2014 dog ingen i någon båtolycka där man lyckades larma.

Personal Locator Beacon (Personlig nödsändare) vara ett komplement. Dessa skickar ut en signal efter att man aktiverat sändaren. Signalen når Sjö- och flygräddningscentralen som sen skickar larmet vidare till olika räddningsenheter, exempelvis Fjällräddningen eller lokala räddningstjänsten. PLB-enheter kan registreras gratis på www.sjofartsverket.se Det finns även speciella fasta nödsändare att skaffa för båtar: EPIRB (Emergency Position Indicating Radio Beacon) som används inom sjöfarten. De skickar ut en nödsignal för att ange position vid en olycka.

Larma 112 Vid en akut nödsituation ringer man 112 för att påkalla hjälp. Ringa 112 med mobil fungerar även om kontantkortet till mobilen är slut och om mobilen saknar SIM-kort. Saknar man täckning hos sin mobiloperatör kan samtalet kopplas över till ett fungerande nät om ett sådant finns. När man larmar är det viktigt att kunna ange sin position så exakt som möjligt. Vill man vara riktigt säker kan man exempelvi

Hitta mer om säkerhet på sjön: Allt om flytvästar: www.baltic.se Väderprognoser: www.smhi.se, www.yr.no Registrera PLB-enhet: www.sjofartsverket.se Sportfiskarnas båtförsäkring: bat.svedea.se/motorbat/

MÄLARGÖSTROLLING

ABC

Mälargöstrollingens

Gösfisket i Mälaren har de senaste åren varit helt fantastiskt och sommaren 2014 går till historien med fiskedagar där många båtar som varit ute har haft fler än tio fiskar i båten under en tur. Tillgången på fisk är god hela vägen från Galten i väster, Ekoln i norr och bort till Stockholm och Södertälje i öster. Medelstorleken på fjärdarna mellan Stockholm och Hässelby/Järfälla har legat runt 50 cm, men med fiskar på både fyra och fem kilo som bonus. Om du är intresserad av att börja trolla gös på Mälaren, men inte riktigt vet hur du ska börja, har vår medarbetare Stefan Nyström några tips som kan hjälpa dig på vägen. Text och foto: Stefan Nyström

älaren är stor och möjligheterna till trollingfiske är goda. Det finns områden på större fjärdar som Prästfjärden och Björkfjärden där det är helt fritt att trollingfiska. Stockholms stad har tagit fram ett särskilt trollingfiskekort, TDA-kortet, som täcker stora områden. Pengarna från fiskekortsförsäljningen går oavkortat till fiskevård inklusive fisketillsyn. Jag tycker personligen att alla som trollar bör bidra genom att köpa ett TDA-kort även om man tänker sig fiska på frivatten. Det finns också områden i Mälaren som i dagsläget är helt stängda för trolling, medan andra är arrenderade av fiskeklubbar. Kontrollera noga vad som gäller där du tänkt fiska innan du ger dig ut. ÅK UT PÅ DE FRIA VATTENYTORNA ÖVER DE STÖRSTA DJUPEN Överlägset bäst fiske har jag haft ute på de större vidderna där det är som djupast. Ett traditionellt sjökort ger god planeringshjälp, men väl på plats är elektroniska hjälpmedel överlägsna. I dagsläget behöver det varken vara dyrt eller svårt, en smartphone och Eniros gratistjänst för sjökort räcker som startkit. Själv använder jag en kombination av Navionics sjökort på en läsplatta och ett Lowrance HDM5. Den stora skärmen på läsplattan ger en suverän överblick samtidigt som lodet berättar vad som händer under ytan. På läsplattan märker jag ut platser för hugg, vilket gör det lätt att hitta egna mönster och identifiera platser dit man gärna återvänder. ANVÄND DE SPÖN DU HAR MEN GÄRNA KORTA, STYVA SPÖN SOM GER BRA MOTHUGG Det finns idag en uppsjö av bra spön och rul�lar. Mitt grundtips är att använda det du redan har, men är du sugen på nytt är min erfarenhet att korta, styva spön runt sju fot fungerar bra. Spinn eller haspel har ingen betydelse. Själv

varierar jag, men ser alltid till att vid sidan av trollingen ha ett riggat haspelspö för att snabbt kunna lägga ett kast på fisk i ytan eller gå över till vertikaljigg om jag ser spännande ekon på vägen. Sätt slirbromsen ganska löst så att gösen får svårare att bända loss vobblern om du inte hinner fram till spöet direkt. ANVÄND FLÄTLINA MED TJOCK NYLONTAFS FÖR ATT UNDVIKA FÖRLUST AV BETEN I HUNGRIGA GÄDDGAP På rullarna har jag flätlina i olika tjocklek, normalt 0,15 – 0,20 mm. Men i ändan mot betet har jag alltid nylonlina på 0,45 - 0,50 mm för att slippa tappa beten när gäddorna blandar sig i leken. Med en ögleknut upplever jag inte att vobblern går sämre i vattnet trots den ganska tjocka linan, till skillnad från de olika metalltafsar som jag prövat. Tänk på att tjockare linor påverkar hur djupt betet går, så har du svårt att nå ner till större djup kan en tunnare lina hjälpa till på vägen.

HITTA EN VOBBLER DU TROR PÅ OCH LÄR DIG HUR DEN GÅR I VATTNET VID OLIKA FARTER Det finns idag ett stort utbud av bra gösvobbler. Den självklara grundfärgen är någon kombination av de färger gösen ser bäst, det vill säga gul-orange-röd. Storlek och gång på vobblern är också avgörande. En vobbler som rör sig fint i en knop uppför sig ofta helt annorlunda i två knop. Därför kan det vara bra att ha några olika sorter som rör sig olika i samma fart. Jag tycker också att man ska sikta på att köpa några olika storlekar av de beten man tror mest på, hellre än att köpa många olika modeller i samma storlek.

MÄLARGÖSTROLLING

TIPS FRÅN COACHEN: Med en djupparavan får du ner betet till fisken under dagar när gösen går djupare

•

• •

Det finns flera olika modeller djupparavaner som drar ner betet 5-10 meter beroende på storlek och linlängd. Ha gärna med ett par olika och experimentera.

• • • • • •

Favoritvobblern för Mälaren sommaren 2014: Cotton Cordell’s magiska gösmagnet i tre olika killerfärger.

Ställ slirbromsen ganska lätt. Det ger färre tappade fiskar.

SÄSONGEN BÖRJAR I JUNI OCH HÅLLER PÅ ÄNDA IN I SEPTEMBER. FISKET ÄR OFTA LIKA BRA MITT PÅ DAGEN ÄVEN OM SKYMNINGSTIMMEN ÄR BÄST För mig börjar trollingsäsongen egentligen efter midsommar, men det handlar mera om att jag gärna jiggar runt grynnorna efter leken och fram tills det blivit varmare i vattnet. Bästa tiden tycker jag är juli-augusti. Jag har fått fisk oavsett tid på dygnet, men skymningstimmen brukar vara bäst. Gösfiske handlar mycket om att vänta och när du fått ett hugg följer ofta flera. Huggruscherna är markanta och det gäller att ha ordning på prylarna när det smäller.Vi har vid flera tillfällen fått hugg på samtliga fyra spön och inte alltid helt utan svordomar och tappade fiskar som följd. Särskilt när det hunnit mörkna gäller det att ha koll. Riktigt bra kvällar har vi valt att gå ner på ett var sitt handhållet spö och ändå fått lika mycket fisk.

Vässa krokarna, gösen går ofta och småstöter och särskilt när den är lite trög kan krokarna vara extra viktiga. Fil eller krokbryne med i båten. Stor håv, helst knutfri för att underlätta återutsättning. Kroklossare eller lång tång. Stora fiskar bör sättas tillbaka. Om fisken svalt viktigt att både kunna spänna upp munnen och samtidigt komma åt att lossa krokarna utan att skada vare sig fisken eller dig själv. Rensbräda med minimimått på (45 cm i Mälaren). Kniv. Första förband. Något skönt att sitta på. Mycket att dricka. Gott att äta.

HÅLL NOGA KOLL PÅ HASTIGHETEN OCH KÖR I FARTER MELLAN 1-2 KNOP Farten är helt avgörande vid gösfiske. Det gäller att variera och det kan vara stora skillnader mellan olika dagar. En tumregel är dock att ligga kring 1,5 knop och variera en halv knop upp eller ner. Pröva gärna också att svänga mycket och att variera farten eftersom gösen ofta följer efter betet och hugger först när betet ändrar fart eller riktning. Min erfarenhet är att huggen blir färre men från större fisk vid långsammare trolling och den största gös jag tagit på Mälaren (drygt fem kg) högg i 0,8 knop. Elmotor är att föredra eftersom det då går att köra väldigt långsamt. Själv kör jag en vanlig fyrtaktare med drivankare. Den enkla varianten är en IKEA-kasse som brukar hålla några timmar eller kanske ett helt pass. Men det finns bra alternativ på marknaden för några hundralappar. VARIERA DJUPET TILLS DU FÅR FÖRSTA HUGGET Jag fiskar oftast från ytan och ner mot 6-8 meter. Ekolodet avslöjar ofta vilket djup gösen verkar röra sig på, men för säkerhets skull brukar jag köra två djupgående (6-8m) och två ytgående (0-3 m) vobbler till att börja med. När första hugget kommer brukar det löna sig att köra flera spön på just det djupet. Jag har alltid med mig några olika varianter av hjälpmedel för lite djupare fiske om ytfisket är trögt. I första hand använder jag en Kuusamo 90 eller 70, men ibland också en Dipsy Diver.

NJUT AV DEN FANTASTISKA NATUREN OCH BJUD MED NÅGON UT SOM INTE BRUKAR FISKA Bortsett från själva fisket är Mälaren en fantastisk natursjö med gott om orörda stränder och fågelskyddade öar. När fisket är trögt tar jag själv ofta fram kameran och hoppas på ett möte med den vanligt förekommande fiskljusen, men ibland också havsörnen som har häckningsplatser i sjön. Fågelskyddsområdena är väl utmärkta både med skyltar på land och på sjökorten. Väl medveten om att de flesta av oss sportfiskare är inbitna naturälskare känns det skönt att slippa skriva om vikten av att respektera skyddsområdena eller att ta med sig överblivet skräp eller linrester från strandhugg och fikapauser. Gösfiske är ett socialt fiske med gott om tid för snack mellan huggen. Ett tips är att ta med en kompis och varför inte någon som inte brukar fiska? Ett par sallader med dricka på macken och en termos gofika hemifrån så är saken biff. Glöm inte att ta med varma kläder till hemfärden eftersom temperaturen ibland bara är några få grader framåt midnatt jämfört med dagstemperaturer på 20-30 grader. Själv brukar jag stuva in flytoverallen och dra på när det blir dags för hemfärd och lite fartvind. Sist men inte minst- ta gärna med en kylbox för drickorna. Självklart tar du också med någon fisk hem och att filea på sjön direkt ner i kylboxen spar mycket tid och inte minst smak. Mälargösen är en fantastisk råvara och egenlagad fisk smakar som alla vet allra bäst.

Fet midnattsgös som föll för en Wally Diver trollad i en knops fart. En pigg fisk som korsade tre linor och avslutade den kvällens fiske. Återutsatt. Gösens minimimått är 45 cm. Tänk på att inte ta mer fisk än du själv behöver. Både för små fiskar samt stora gösar är bäst att släppa tillbaks.

RECEPT: Kvällstimmarna runt solnedgången bjuder på magiska naturupplevelser och gott om tid för eftertanke.

1. Fort men aldrig fel; Filea, smörstek, lägg på hårdbrödmacka med en kall pilsner till. 2. Filea, ugnsstek 175 grader 20 minuter, parmesan över, grönsaker under. Potatispuré med grönsallad och ett glas vin till.

STORFISKREGISTRET

PIGGVARAR OCH VIMMOR I MASSOR Den hektiska våren pågår för fullt när den här artikeln skrivs. Det fullkomligt rasar in storfiskar av alla de slag. Inte minst handlar det om arter som våra idoga metare runt om i landet fångar. Text: Nicka Hellenberg Foto: Sportfiskarnas arkiv

Det digra Storfiskregistret fylls på i rask takt. Bara under 2015, till och med 15 maj har drygt 400 fiskar hamnat i registret. De flesta av dem simmar vidare i sitt rätta element. De senaste årens raketfisk på listorna är nog piggvaren. Sedan smygfisket med antingen vattenkikare, pannlampa, eller bara försiktigt närmande med båt, spred sig har antalet piggvarar rusat i höjden. I skrivande stund har vi faktiskt hela 118 registrerade piggvarar, bara i år. Det syns tydligt varthän specimentåget går. Mycket handlar om Havstensfjorden. Därifrån kommer också den största hittills under 2015. Både väntat och rättvist är det en av de verkliga föregångsfigurerna inom varfisket som halat upp denna gigant på hela 7 250 gram. Nicklas Kolbeck är ju en av våra främsta artjägare och speciellt svårslagen när det gäller havsfiske i allmänhet och piggvarar i synnerhet. Det vimlar av vimmor i Älvkarleby Dalälven och Älvkarleby är metets eldorado på många sätt. Under våren är det många björknor, mörtar och andra arter som gäller. Men, framför allt, är det för de lekvandrande vimmorna många söker sig hit, med sina feederspön och karpstolar. Minst 35 storfiskregistrerade vimmor har det blivit under våren – hittills. Och en som lyckats lite extra väl med den överbettsförsedda arten är Thomas Larsson från Valbo. Han har lyckats fånga och registrera hela nio vimmor över storfiskvikten 1 000 gram. Därtill lyckades han med konststycket att den 3 maj meta upp en riktig bjässe. Hela 1 351 gram vägde den 50 centimeter långa fisken som föll för bottenmetade maggot.

Nicklas Kolbeck – piggvarskungen med en riktig koloss i sammanhanget. 7,25 kilo plattfisk, fångad på jigg i Havstensfjorden.

Fortsätt fiska efter de arter du gillar och kom ihåg att anmäla dina storfiskar. Kom ihåg att det är tack vare dina anmälda fiskar som registret byggs ut och blir användbart för både nyfikna sportfiskare och vissa forskningsrön. I år kommer vi med stor sannolikhet att passera 31 000 registrerade storfiskar. Det är en värdefull källa att ösa ur.

Thomas Larsson ser glad ut. Inte undra på. Årets mest magnifika vimma blev hans. 1 351 gram vägde den in på, en ljuv dag i maj.

Du kan hitta mer information om alla fångster på www.sportfiskarna.se

En ål, för ålspecialisten. Den här vägde 1 920 gram och togs 2014.

MILSTOLPE FÖR DANIEL MÖLLER Daniel Möller har länge tillhört den yppersta eliten bland artjägare i Sverige. Han går ofta sin egen väg, lägger ner oerhört mycket tid och sätter upp svåra mål. Nu har han nått en milstolpe – 40 arter över storfiskgräns. Det här är en sak som den idogt satsande skåningen längtat efter. – Ja, det känns skönt. Jag har alltid satsat på 40 arter. Det är ännu en milstolpe på resan. Det värsta är att nu är det en lång väg till nästa milstolpe, konstaterar Daniel. Svårt eller inte. Han kommer att jaga vidare. För så länge det finns någon annan som lyckats bättre, kommer Daniel att ha motivationen att också lyckas. – Jag hoppas att jag inte tröttnar på vägen bara. Men, annars har jag redan planerat vilka arter jag kommer att försöka att få i år. Jag har nog aldrig fått någon art gratis, utan alltid fått göra många fiskepass och resor och succesivt tagit mig fram till den sista pusselbiten. När man har fått jobba sig till en art och verkligen är värd den blir det också mycket roligare. Jag tycker man lär sig mer om arten och uppskattar fisken mer efter allt slit.

Gillar det mesta Det finns inte mycket fiske han inte gillar, Möller från Mörarp, men några saker är extra omtyckta: – Det fiske som jag nog brinner extra mycket för är färna, lika rolig på alla fiskemetoder och startskottet på våren. Det som driver mig som sportfiskare är att ha ständigt nya mål, och nå dem. Känslan över att nå ett svårt mål är obeskrivlig, tycker jag. Jag har nog snöat in mycket på stora fiskar och kommit på att personliga tio-bästa-listor för varje art gör att lusten bibehålls. Med de här listorna ökar den personliga glädjen, även om jag inte får ett nytt personbästa, för det kan ju inte ske hela tiden.

Storfiskregistret spelar en viktig roll för Daniel också. – Det är ett skyltfönster för duktiga och flitiga fiskare. Och det är väldigt bra att få kunskap om när på året, hur, var och vilken fiskemetod som fungerar för de riktigt stora fiskarna. Däremot tycker jag ibland att allt fler borde vara lite noggrannare med att väga och mäta fiskarna idag. Jag tycker att det finns ganska många fiskar med vikter, som kontra längd, vatten och årstid, gör mig skeptisk. Många vill synas till varje pris, vilket kan få sådana konsekvenser. Personligen har vattnet eller platsen inte varit det viktigaste för mig, och detta är den negativa sidan med Storfiskregistret. Det finns nog många stora fiskar som inte anmäls av vissa fångstmän på grund av att vattnet så snabbt blir känt.

STORFISKREGISTRET

Daniel Möllers 40 arter Art

Vikt

Fångstår

Abborre

1 605 gr

1999

Skrubbskädda

1 064 gr

1999

Ål

2 200 gr

1999

Multe

3 650 gr

1999

Sik

3 525 gr

1999

Björkna

0 615 gr

2000

Gädda

13 300 gr

2001

Sarv

1 210 gr

2001

Braxen

4 210 gr

2001

Sandskädda

0 540 gr

2001

Färna

3 025 gr

2002

Rödspätta

1 760 gr

2003

Blågylta

0 540 gr

2004

Gräskarp

8 500 gr

2005

Pigghaj

5 700 gr

2005

Makrill

1 270 gr

2005

Berggylta

1 570 gr

2005

Lake

4 475 gr

2006

2 870 gr

2006

Vitrocka

7 700 gr

2006

Sutare

4 130 gr

2007

Karp

13 520 gr

2008

Ruda

2 730 gr

2008

Mört

0 930 gr

2009

Kolja

1 080 gr

2009

Blåkäxa

0 575 gr

2010

Långa

16 670 gr

2010

Knot

0 460 gr

2010

Vimma

1 000 gr

2011

Lubb

11 200 gr

2011

Havsabborre

1 310 gr

2012

Piggvar

1 120 gr

2012

Slätvar

1 170 gr

2012

Klorocka

0 870 gr

2013

Rötsimpa

0 420 gr

2013

Harr

1 870 gr

2013

Tånglake

0 255 gr

2013

Bleka

4 260 gr

2014

Paddtorsk

0 325 gr

2014

Regnbåge

6 940 gr

2015

Vilken rödspätta! 3 130 gram vägde skönheten som är en av Daniel Möllers alla superfiskar

Ål över tre kilo Av alla Daniels fiskar är en viss lite extra. – Ja, min första ål över tre kilo. Ålen har alltid varit spännande, länge drömde jag om en riktigt stor. 1998 satt jag och en kompis och fiskade ål tillsammans med Jörgen Larsson. Då svor jag och min kompis att vi skulle få varsin ål över tre kilo. Jörgen var tveksam till om man kunde göra så. Jag sa att jag skulle ge det tolv år (för så funkar jag).

Marginalerna på rätt sida Daniel har lyckats väl hittills. Nu väntar utmaningar som arterna faren och kanadaröding, plus en annan knepig filur: – Det gäller att ha marginalerna på sin sida. En art som kanske är min och många andras överman är fenknoten. Den är väldigt svår att rikta in sig på, eftersom den bara plötsligt dyker upp. Jag har faktiskt aldrig fått någon, men den kommer.

Sommaren 2006 fick Daniel sin ål, med en vikt på 3 010 gram. Nästa ålpass fick han en på 3 050 gram och 2010 tog hans kompis en på 3 425 gram.

Troligtvis gör den det, för när den idogt fiskande Daniel Möller bestämt sig brukar han komma i mål. Trots familj, hus, vänner och jobb på Sportingdepån hinner han med så många pass att det kan verka osannolikt för många. – Ja, det är tur att jag har min familj som ser till att jag har ett liv utanför fisket också. Annars hade det nog varit det enda jag skulle syssla med. Jag har haft 150-200 fiskepass per år, de senaste 15 åren.

– Lägger man pusslet tillräckligt länge, så lägger man rätt och får ihop det till sist. Det är så artfiske fungerar, och när man får ihop det sprids en underbar känsla i kroppen.

Sportfiskarna gratulerar till de 40 arterna och lyfter på fiskekepan för en riktig fisketok.

Du kan hitta mer information om alla fångster på www.sportfiskarna.se

Sportfiskarnas egen Markus ordnar 20-nålen Kungsbackasonen Markus Lundgren är känd som ett havsfiskeorakel och dessutom som tillförordnad fiskevårdschef hos Sportfiskarna, där han bland annat har ansvar för områden som nationella remisser och fiskevårdsfrågor. Som expert inom akvatisk biologi har han

säkert haft nytta av kunskaperna i sin jakt på storfiskar. Nu har han just klarat av sin tjugonde art.

Markus berättar lite om hur intresset för fiske startade: – Som för så många andra var det min farsa som tog med mig ut. Det var abborrmete med rödvitt bullflöte i hemmavattnet Äntasjön och makrillfiske i Kungsbackafjorden. Min första storfångst var en abborre på åtta hekto. Än idag har jag sparat det bambumetspöet. Egentligen är det först under de senare åren som Markus börjat samla storfiskar. Hans förklaring är att rutinen givetvis ökat med åren, men också att det – lite paradoxalt nog – är så att mindre tid för fiske, jämfört med i tonåren, gör att det istället blir mer kvalitativa fiskepass och riktade satsningar. Havsfiskets överraskningar Havsfisket är ju Markus verkliga gebit. Vad är lockelsen? – Det är den stora bredden i arter och känslan av att vad som helst kan hända. Du är aldrig riktigt säker på vad som sitter på kroken. Emellanåt dyker ju ovanliga och spännande arter upp. Men av hans 20 arter på listan är det enda sötvattensfisken som är lite extra speciell: – Den där abborren på nästan två kilo, för övrigt den enda sötvattensarten i listan, var jag nog värd. Jag har nött många timmar i mina hemmavatten Kungsbackaån och Rolfsån genom åren. Kolmulen från Bratten är så klart en drömfisk, en av bara sju kolmular i Storfiskregistret. Det är precis därför vi skickar ner småkrokar på flera hundra meters djup, för att vi vet att det simmar udda arter där. Min första vitrocka var också en absolut drömfisk som jag länge hade längtat efter

Gäckande arter Trots nedlagd tid saknar han fiskar som bergskädda och kummel från svenska vatten. – Ja, och en blålånga eller havsmus från djupet. Havsål, gråhaj … och tänk om man kunde få en slätrocka. Jag får nöta på. Det är antalet timmar på vattnet som räknas. Hemma i soffan får man ingen fisk. Jag har några planer ihop med kamraterna i Team Isola. Visst har han metat en del karp, tagit några gäddor över tio kilo och semestrat med spö i fjällvärlden, men han tänker inte jaga land och rike runt för att samla storfiskarter. – Jag fiskar det som är kul helt enkelt. Men en riktigt stor dröm har jag. Jag hoppas, under min livstid, få uppleva att beståndet av blåfenad tonfisk återhämtar sig så pass att man kan år göra en riktad satsning i Öresund. Ryktet når oss om att han jobbar på en guidebok om havsfisket på Västkusten. – Ja, min fiskekompis LennartWaje och jag har under det senaste året jobbat med en bok som beskriver allt från tackel och metoder till områden med exakta positioner. Kort sagt allt du behöver veta om sportfiske från båt i Skagerrak, Kattegatt och Öresund. Titeln blir Havsfiskeboken. I november ska den komma ut. Stort grattis till Markus Lundgren och lycka till med boken.

Markus Lundgrens 20 arter Art

Vikt

Fångstår

Blågylta

0 615 gr

2007

Abborre

1 960 gr

2009

Mindre kungsfisk

0 450 gr

2009

Knot

0 475 gr

2009

Pigghaj

6 920 gr

2009

Kolja

1 170 gr

2010

Bonito

1 960 gr

2010

Sill

0 350 gr

2010

Bleka

4 180 gr

2011

Rödspätta

1 710 gr

2011

Piggvar

1 770 gr

2012

Rötsimpa

0 405 gr

2012

Lubb

12 200 gr

2012

Kolmule

0380 gr

2012

Klorocka

0 250 gr

2013

Vitrocka

8 700 gr

2013

Blåkäxa

0 570 gr

2013

Gråsej

6 500 gr

2013

Sjurygg

0 760 gr

2015

Slätvar

1 340 gr

2015

80 T Ä V L I N G

Text: Anssi Lehtevä Foto: Knuts Conny

08ABBORREN Street

är ett nytt koncept i en tävlingsform kallad ”street-fiske” som växer sig allt större och populärare i framför allt våra storstadsregioner. Fisket i många av våra större städer är bra om man anpassar sin utrustning och använder sin fantasi. Fiske- och tävlingsformen går ut på att se möjligheter i vad som annars kanske ur ett klassiskt perspektiv inte anses vara en riktigt rumsren sportfiskeupplevelse. Miljöerna är ofta ganska stökiga och fiskeplatserna ofta osannolika för de som inte är initierade. Vad är det då som lockar allt fler till denna form av fiske och tävlande? Jo, framför allt att man på ett mycket enkelt sett på nära håll kan ha ett fantastiskt trevligt bra fiske bland kompisar, unga som gamla, kvinnor som män, pojkar som flickor.

Många förväntansfulla streetfiskare.

Transportmedlen varierade.

Vinnaren av 08ABBOREN street 2015, Mattias Larsson, total längd tre abborrar 96 cm.

Tvåan Sportfiskarnapraktikanten Robert Söderberg total längd 89 cm abborre.

Street-fiske kom från kontinenten för tio år sedan. Folk ville fiska på ett enkelt och smidigt sätt även fast man satt fast inne i staden.

Utrustningen Utrustningen som används är oftast lättare haspelutrustningar med spö i längderna 6,5-8 fot med kastvikter upp till cirka 25 gram. Populära beten är jiggar i olika former och därtill hörande tacklingsmetoder som exempelvis Drop shot samt spinnare och mindre vobbler. Till utrustningen hör även små lätta kompakta väskor och betesaskar samt även fortskattningsmedel för att smidigt ta sig runt i staden, som skateboards, cyklar, busskort och de pålitliga apostlahästarna. Och som alltid när den nya generationen av sportfiskare är inblandade måste det ju även finnas med en känsla och attityd i det som görs, vilket ju bara lyfter allt och gör det mer ”chill”.

Kontroll av resultatrapportering.

Alexander Fellbom, hetaste junioren just denna kvällen. 85 cm abborre

08ABBORREN street lockade detta första år 65 deltagare, vilka alla fått information via sociala medier och den så kallade klassiska djungeltrumman. Tävlingarna blev uppskattade och redan idag planeras och informeras det om nya tävlingar och träffar på Facebook eller via lokala sportfiskehandlare som ofta är spindel i nätet i dessa nya tidens informationsflöden.

Tobias Fränstam med största abborren på 39 cm. Den gav även en tionde plats i tävlingen. Se när abborren fångas live på youtube.

08ABBORREN ”båt” är satt till söndagen den 15 november. Ett datum som inte får missas i kalendern. Boka in redan nu så de där hemma är väl förberedda på att just då är inte du i alla fall på hemmaplan. Ses då förhoppningsvis på prispallen med en total längd av de ännu inte uppnådda magiska två meter på fem abborrar!

Var kan man då köra street-fisketävlingar? Jo, överallt där det finns fiskevatten som lämpar sig för denna enkla metod av fiske. Det kan vara kanaler, åar som rinner genom samhällen eller varför inte i den lokala dammen i stadsparken. Endast fantasin och till viss del fisketillgången sätter gräns för var det går bra att köra. Så varför inte ta chansen att testa och se om det inte finns ett intresse i din stad, kommun eller by? Vi på Sportfiskarna arrangerar även 08ABBORREN ”båt” som är en båtbaserad abborrfisketävling, som i höst säkerligen kommer bli något alldeles extra i form av en spännande tävling med mycket folk. Datum för

Thomas Sjöblom från Abu och Tobias Fränstam efter en tight tävling. Thomas drog det längsta strået med tre abborrar som gav 83 cm totalt och en fjärdeplats i tävlingen.

Abborrarna mäts mot mätbräda och fotograferas för att bli godkända.

Det blir nog inte mer storstadsfiske än så här.

Även storstäder kan ge vackra vyer när man fiskar

LANDSLAGSKVAL I FLUGFISKE 1-2 AUGUSTI FÖR PLATSER I LANDSLAGEN 2016. För mer information kontaka grenansvarig Torbjörn Eriksson: torbjorn.eriksson@vattenfall.se

ARTFISKE

Artfiske

– ett nytt perspektiv

Stora fiskar talar vi ofta och gärna om. Men att fiska efter alla arter som finns i våra vatten - och även de minsta - är ännu inte särskilt populärt. Men tiderna förändras. Fler och fler fiskar efter alla arter som simmar i våra vatten. Flest fångade arter enligt artregistret är 87 idag. Det pågår en kamp om att bli först till hundra arter i Sverige. Då krävs ett nytt sätt att tänka. Patrik Andersson guidar dig in i artfiskets värld. Text och foto: Patrik Andersson

Mulle, en fiskart som först nyligen börjats fångas på sportfiske i Sverige.

örsta gången jag såg klarbulten i verkligheten var under min första riktade tur efter tunga förra våren. I ficklampans sken såg jag hundratals små genomskinliga klarbultar pila runt över sandbottnen. Jag försökte fiska på dem men de blev mest bara rädda för mitt tackel och simmade undan. Någon månad senare började det trilla in rapporter från Norge. Som så många gånger förr var det norska artfiskare som var först med att fånga den här arten på krok. Inte nog med att dom har Fleksnes, olja, och öh.. Petter Northug, de skall vara först i artfisket också. Norsk inspiration Efter att ha fått lite tips och inspiration av mina norska fiskevänner gav jag mig iväg på mitt första försök för att fånga arten. Det resulterade i att jag fiskade i timtals efter en två centimeter genomskinlig fisk som inte alls ville hugga. Jag tror att det var ungefär fyra fiskar av de säkerligen över hundra jag fiskade på som visade något som helst intresse, genom att de tittade på betet i en halv sekund innan de simmade vidare. Det spelar ingen roll, det var ändå en lyckad fisketur som nästan resulterade i en ny art för en av klarbultarna var

riktigt intresserad. Så intresserad att den gjorde ett snabbt hugg, ett hugg jag inte lyckades förvalta utan fisken släppte i ytan. Jag kunde givetvis inte tänka på så mycket mer än klarbultar den kvällen och dagen efter. Min förstående flickvän gick med på att jag skulle få byta städningen som var planerad mot fiske och det är ju inget man tackar nej till. Jag åkte iväg till samma ställe kvällen efter, nu med ett justerat tackel som jag kommit fram till borde fungera bättre än det dagen innan. Efter att ha letat klarbult en stund ser jag en som är intresserad. Jag ser hur den simmar fram, öppnar gapet och sväljer min räkbit. Det är helt surrealistiskt att se betet sväljas genom den genomskinliga kroppen. Jag gör mothugg och kan lyfta in en klarbult som hänger med hela vägen till min hand. Vad som händer sedan vet jag inte exakt. Jag tror att jag i någon konstig blandning av Ravellis segergest från VM i fotboll 1994 och John Cleeses Ministry of Silly Walks skuttade iväg med högst troligen Sveriges första krokfångade klarbult i handen skrikandes JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA!

Krokfångad genomskinlig klarbult

Samla alla arter Många av oss har den där samlargenen som gör att man kan samla på frimärken, tändsticksaskar eller smurfar. När jag var liten samlade jag på sockerpåsar, nu när jag är lite större samlar jag på fiskarter. Det hela började vid kustmete från klippor på västkusten. Man var aldrig riktigt säker på vilken fisk det var på andra ändan linan och det var alltid lika spännande att se vilken art det var som hade tagit våra bottenmetade tackel. Oftast var det skrubbskädda, sandskädda eller torsk, men vi fick även mer ovanliga arter som knot, blågylta och piggvar. Någonstans här började fascinationen för våra olika fiskarter hos mig. Tjusningen nu i artfisket för oss inbitna artfiskare att först planera och läsa om på en viss art för att sedan försöka överlista den till att hugga för att sedan kunna studera den lite närmare innan man släpper tillbaka den förhoppningsvis oskadad till sin rätta miljö.

Artikelförfattaren med en relativt nyinflyttad art i Sverige, Svartmunnad smörbult.

Det skall ha påträffats drygt 240 fiskarter i Sverige där 140 sägs vara vanligt förekommande. Av fiskarterna i Sverige är knappt 60 sötvattensarter. Den som troligen fångat flest arter i Sverige har i skrivande stund fångat 87 olika arter. I Norge där artfisket är mer utbrett och börjar bli riktigt populärt finns det fiskare som har fångat närmare 120 arter. Om man har möjlighet att fiska i något relativt artrikt fiskevatten, såsom ett hav eller kanske en artrik älv, kommer man ganska snabbt upp i 20-30 arter genom vanligt traditionellt sportfiske men sedan krävs ofta att man justerar agn, fiskeplats, fiskemetod och/eller fisketid på dygnet. Det lönar sig att läsa på om de olika arterna. Vissa äter bara en viss typ av föda, vissa lever djupt, andra grunt. Själva planeringen är en stor del i detta fiske och också en stor del av nöjet. En fördel vi artfiskare har jämfört med de fiskare som jagar storfiskarter för Sportfiskarnas storfiskregister är att vi inte behöver fånga ett stort exemplar av en fisk för att kunna räkna arten. Att fånga ett stort exemplar kan vara svårt, men att fånga ett litet exemplar kan också det ge en rejäl utmaning. Arter som sjustrålig smörbult, klarbult och kantnålsfiskar kan vara otroligt envisa och svåra att locka till att hugga. Också rent tekniskt sett kan det vara svårt att fiska och agna med små krokar.

Grässnultran är en av de mest färggranna fiskarna som finns i Sverige.

84 A R T F I S K E

Från vänster till höger: Traditionell krok i storlek 16, tanago, storlek 28, storlek 32 och en liten tanagokrok. Enkrona och tändsticka som referens.

Börja med artfiske Alla kan samla arter, oavsett var i landet man bor. Det finns garanterat fler arter i närområdet än man först tror bara man undersöker saken lite närmare. Till exempel har det i några vikar i ett väldigt begränsat område i Halland fångats minst 45 olika arter från land de senaste åren. Detta kräver dock att man fiskar med olika metoder, med olika agn och olika tider på dygnet. Fiskar man inte varierat kommer man knappast få så många arter på samma plats. De allra flesta räknar bara arter som lurats till att hugga. Alltså rättkrokade fiskar som är fångade med hjälp av krok och lina. Nät- och håvfångade fiskar räknas inte. Den vanliga fiskeutrustningen man har räcker ofta långt. Mycket av fisket sker visuellt genom att man ser fisken man fiskar efter på nära håll och då man inte heller nödvändigtvis jagar de största exemplaren så kräver detta mindre av spön och rullar. Tafsmaterial och krokar i olika dimensioner och storlekar kommer behövas. Köp några av de minsta krokarna ni hittar, de kommer snabbt komma till användning. Det finns ett flertal arter som inte blir särskilt stora men som är ganska vanliga, för dessa arter krävs att man går ner rejält i krokstorlek. Letar man lite kan man hitta riktigt små krokar i storlek 32. I Japan där det verkar finnas en hel del som mikrofiskar kan man inte bara köpa speciella fiskespön utan också tanagokrokar som skall vara bra för riktigt små munnar på arter som till exempel våra kantnålsfiskar.

Små krokar för små munnar. Här en tångspigg som blev lurad av en bit foam med agnspray.

En väldigt viktig del i artfisket, så som i allt fiske, är att anpassa både agn och agnstorlek till arten man vill fånga. Vill man få en tre centimeter lång sjustrålig smörbult att hugga kan man inte ha ett för stort bete. Vadarfiske Något som verkligen revolutionerat artfisket bara de senaste åren är vadarfisket där man vadar runt i vattnet och letar efter arter. Ofta fiskar man på natten med en fick- eller pannlampa. Blåser det så det blir krusningar och vågor på ytan kan man för att se bättre använda en vattenkikare som man relativt enkelt kan bygga själv av en plastback och plastglas. Detta fiske har öppnat upp för fångster av arter vi artfiskare bara hade kunnat drömma om innan. Tunga, större kantnål, skäggsimpa, större havsnål och mulle är arter som i princip aldrig fångades innan

detta fiske blev känt. Det är inte bara fiskar i mikrostorlek man stöter på när man vadar runt på kvällarna. På en tur upptäckte jag ett piggvarshuvud i sanden, jag lät min kompis som var med fiska på den och det resulterade i ett nytt personbästa på piggvar till honom. Piggvaren vägde 5,41 kilo.

För att sätta upp en art på sin artlista så krävs en säker identifikation av arten. De relativt nyutgivna böckerna Nationalnyckeln om fiskar är riktigt bra verktyg för att artbestämma våra svenska fiskar och rekommenderas varmt. Sportfiskarna har även en app som finns till både Android och iOS och är baserad på information från Nationalnyckeln. Den är gratis och har förutom beskrivning av våra fiskar en bestämningsnyckel som kan vara till stor hjälp om man fångat en art man inte känner igen.

Ibland träffar man på större fiskar när man vadar. Här en piggvar på dryga tre kilo.

Tjockläppad multe är en drömart inte bara för artfiskare.

Tips för artbestämning Ibland kan det vara svårt att artbestämma våra minsta fiskar, särskilt små smörbultsfiskar som sandstubb, lerstubb och bergstubb kan vara svåra att se skillnad på. Något som då kan vara till hjälp är att ha en kamera för att kunna ta bra närbilder och ett fotoakvarium - ett litet akvarium man kan ha fisken i för att kunna se fenorna utspärrade för att lättare artbestämma fisken i fråga.

Den senaste tiden har det knäckts nya arter i en rasande takt. Arter som femtömmad skärlånga, tångsnälla, kustringbuk och nordlig skärlånga hade man knappt hört talas om innan. Nu finns dessa på var och varannans artfiskande norrmans artlista. I Sverige ligger vi lite efter Norge i detta fallet. Det innebär att det finns ännu mer utvecklingspotential inom detta fiske här i Sverige. Vem vet vilken som blir nästa art som knäcks. Häng med på en fiskeinriktning som just nu är i sin linda och börja artfiska. Skapa en artlista och börja samla. Har du krokfångat alla arter som finns i sjön hemma? En varning kan dock vara på plats, artfiske kan vara väldigt väldigt beroendeframkallande.

Fotoakvarie kan vara bra att ha. På fotot är det en sandstubb som får simma en stund i akvariet innan den släpps tillbaka.

Artlista En viktig del i artfisket är givetvis att ha koll på vilka arter man har fångat. För det har man sin artlista som kan innehålla uppgifter som art, vikt, längd, plats, bete, datum och tid. Vill man jämföra sin artlista med andra kan man, när man har fångat fler än 50 arter, gå med i 50-klubben som är en samlingsplats för artlistor på nätet för de fiskare som har överlistat fler än imponerande 50 arter.

Vimma är en lite ovanligare sötvattenart och en riktigt bra fighter

PÅ INTERNET www.artjakten.se www.50klubben.artjakten.se

H g a r d e r ö F H g n i n l l å h r H Unde H a s s ä m e k s i F H s p o h s k r H Wo H T s e F H k c y maT & dr H

boka på TeleFon!

08-6663333

www.fiskekryssningen.se

FiskeH Fiskejournalen & sportFiskarna presenterar

kryssningen 6-7 NOV 2015 hUndraTals glada sporTFiskare på en och samma båT!

! U n a k o b Från

650kr

Inkluderar underhållning, föredrag, workshops samt sovplats.

! u n a r e r e m u n Pre

” 2 r e t i r o v a f ”Jörgens r e b e f e k s i + 5 nr av F 349:T

EnDas

nu finns det ytterligare ett vertikalset med Jörgen larssons allroundfavoriter – Westin Twin Tees 8” – för dig med siktet inställt på lite större gös.

5 st 4-pack Twin Teez 8” . . . . . . . 495 kr 5 nr av Fiskefeber . . . . . . . . . . . . . . . . 395 kr

I setet ingår totalt 20 heta jiggar och 10 rasselkammare.

Totalt värde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 890 kr Du sparar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 541 kr

Ditt pris 349 kr*

e c n e i r e p x Guideline E _ r e b e f e k s fi g u l F v a r n 6 +

EnDas

499:-

6 nr av Flugfiske-feber . . . . . . . . . . 534 kr Guideline Exprience lina . . . . . . . 699 kr Totalt värde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1233 kr Du sparar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 734 kr

Ditt pris 499 kr* *Inga fraktkostnader tIllkommer

Välj mellan linklass 4, 5 och 6!

Guideline Experience, en fluglina som både klarar de korta och eleganta kasten vid ån och de långa kasten som kräver hög linhastighet. med den förhållandevis korta baktaperingen fungerar linan även bra till underhandskast. linan har en diskret ljusoliv färg på klumpen för att inte skrämma skygg fisk.

Beställ på www.fiskefeber.se

SPORTFISKARNAS PERSONAL Sportfiskarna huvudkontor Svartviksslingan 28, 167 39 Bromma Telefon 08-410 80 600 (växel) E-post info@sportfiskarna.se Fax 08-795 96 73

KVINNORS FISKE Siv Jansson 08-410 80 607 EU-HANDLÄGGARE Christina Lindhagen 08-410 80 621

GENERALSEKRETERARE Anders Karlsson 040-685 87 31

PROJEKTLEDARE ROVFISK Lars Ljunggren 0703-18 17 45

EKONOMI Ullabritt Engberg 08-410 80 601

PROJEKTLEDARE ROVFISK Nils Ljunggren 08-410 80 623

EKONOMI Berit Einebrant 08-410 80 602

PROJEKTLEDARE ROVFISK Olof Engstedt 0708-87 35 14

TÄVLING Anssi Lehtevä 08-410 80 605

PROJEKTLEDARE ROVFISK Micael Söderman 0498-41 00 10

PROJEKTKOORDINATOR Joel Norlin 08-410 80 632

PR- OCH KOMMUNIKATIONSANSVARIG

Andreas Ollinen 0709-99 41 19

AD/FORMGIVARE Knuts Conny 08-410 80 609

Unga Sportfiskares Förbund FÖRBUNDSORDFÖRANDE Pelle Andersson 08-410 80 692

INFORMATÖR Bengt Olsson 08-410 80 610

Mälardalen/Stockholm Svartviksslingan 28, 167 39 Bromma 08-410 80 680 REGIONSCHEF Linda Svensson 08-410 80 681 FISKEVÅRDSANSVARIG Tobias Fränstam 08-410 80 682 ADMINISTRATIV SAMORDNARE & FISKEVÅRDARE Viktor Söderberg 08-410 80 683 Norr/Luleå Sportfiskarna, Aurorum 2, 977 75 Luleå FISKEKORT.SE Mikael Dalman 0920-150 38 PROJEKTLEDARE LAX Glenn Douglas 0920 -755 56

FÖRBUNDSKONSULENT Zabina Lundstedt 08-410 806 91

FÖRENINGSKONSULENT Henrik Helde 08-410 80 606 CHEF FRÄMJANDE Jesper Taube 08-410 80 633

REGIONKONTOR

Sportfiskarnas medlemsservice:

08 - 410 80 600

Syd/Malmö Sportfiskarna, Östra Kattarpsvägen, Pl 564, 212 91 Malmö

Värmland Sportfiskarna, Industrileden 2, 667 32 Forshaga REGIONCHEF Peter Belin 08-410 80 622

FISKEKORT.SE Per Göran Jönsson 040-787 21

FISKEVÅRDSKONSULENT Simon Jonsson 076-893 75 70

Väst/Göteborg Sjölyckan 6, 416 55 Göteborg 031 – 40 17 40

Projektkontor Gotland Sportfiskarna, Söderväg 2, 621 58 Visby

REGIONCHEF Per-Erik Jacobsen 0703-36 00 22

PROJEKTLEDARE ROVFISK Lars Vallin 0722-08 70 11

BIOLOG Niklas Wengström 0721-82 72 97

STORFISKREGISTRERARE Nicka Hellenberg 08-410 80 660

TF. FISKEVÅRDSCHEF Markus Lundgren 031-83 44 62 BIOLOG Elin Ruist 031-83 44 64 NATIONELLT UNGDOMSANSVARIG Hans Lindqvist 08-410 80 608 VÄSTERHAVSKONSULENT Niclas Åberg 0303-73 25 13 NATIONELLT UNGDOMSANSVARIG Oscar Trowald 0733-24 13 41

eller e-posta till info@sportfiskarna.se

E-post = fornamn.efternamn@sportfiskarna.se

VÄRVA EN VÄN – FÅ SPORTFISKARNAS EGEN FISKEVÅG! Nu kan du som är medlem i Sportfiskarna värva en vän och få Sportfiskarnas egen digitala fiskevåg som tack för hjälpen. Berätta för din vän om Sportfiskarnas arbete och förklara hur viktigt det är att alla vi som älskar fiske stöttar Sportfiskarnas arbete med fiskevård, ungdomsverksamhet med mera. Naturligtvis kommer den nya medlemmen att få Svenskt Fiske hem i brevlådan och alla andra medlemsförmåner.

Så här fungerar det • • •

Medlemskapet kostar 350 kr (junior 175 kr) och gäller till 31/3 2016. Den du värvar får inte ha varit medlem senaste året. Premien skickas till dig som värvat när medlemskapet är betalt.

VÅG PÅ KÖPET! Värva en vän nu så får denna eleganta våg på köpet! Smidig fiskevåg för vikter upp till 20 kg i litet format med belyst display. Väger med hög precision och är godkänd för storfiskregistrering! Vikt ca 100 gram och drivs med 2 st AAA-batterier (medföljer ej).

Registrera på www.sportfiskarna.se/medlemsvarvning

FJÄRSINGEN

Fjärsingen

Fjärsingen applåderar beslutet om att Mariebergs kraftverk i Mörrumsån ska rivas ut. Mer sånt! E.ON har under en längre tid velat sälja kraftverket, som är i dåligt skick. En sån tur för E.ON och fisken att Bra miljövalfonden och Karlshamns kommun står för en större del av notan för utrivningen, så blir de av med åbäket! Håbo Vindkraft AB har dragit tillbaka sin ansökan om nytt kraftverk i Lungsjöån, Dalarna. Kanske har bolaget insett att vindkraft snarare är deras kopp te? Fjärsingen fortsätter att glädjas åt framgångar i våra strömmande vatten och hoppas att ingen vågar ge sig på Lungsjöån igen. Den planerade utökningen av Säbyvikens marina, Österåkers kommun, osar skandal lång väg. I detaljplanen finns en svartbyggd båthall inritad, och storskalig exploatering och utökad båttrafik i en redan skadad miljö försöker man motivera med att kompensationsåtgärder ska göra det bättre för miljön. Skärgården förlorar viktiga lek- och uppväxtområden för fisk i rask takt om denna ständiga smygexploatering fortsätter. Fjärsingen vill sätta stopp för utarmningen av skärgården! Fjärsingen vill ge en stor eloge till SSAB i Oxelösund. Som första industriföretag har de beslutat att delfinansiera en av Sportfiskarnas planerade gäddfabriker i området. Fjärsingen välkomnar andra företag att också aktivt medverka i fiskevård för framtiden.

Fjärsingen är Sportfiskarnas frispråkiga husdjur som gärna sticker till på aktuella händelser i fiskets värld. Vill du komma i kontakt med fjärsingen? fjarsingen@sportfiskarna.se

I nästa nummer av Svenskt Fiske HÖSTHARR I TORNE ÄLV Fiskeguiden har sina hemligheter och han vet var storharren gömmer sig. Vi besökte magiska strömmar i Torne älv för att lära oss mer om harren och guidens hemligheter

I din brevlåda i september

FISKEVÅRD FÖR ÖLÄNDSK HAVSÖRING Beslutsamma entusiaster förbättrar havsöringens villkor på ön. Det är ett tufft jobb som ger resultat men hotas av nät och tjuvfiske.

Mörrums Kronolaxfiske Great fishing stories since 1231

0454-501 23

www.morrum.com

Sveaskogs fiskekort Tusen möjligheter

www.facebook.com/kronolaxfiske

Sveaskogs olika fiskekort runt om i landet erbjuder spännande och varierat fiske för alla smaker. Köp fiskekort på sveaskog.se eller hos våra lokala återförsäljare. Sveaskogs kundcenter 0771-787 100

ng B

na ngan 28 mma

Posttidning B Avs: Sportď&#x192;&#x17E;skarna Svartviksslingan 28 167 39 Bromma