Dalahästen
en historia om tradition, trä och täljning
D
et var på 1700-talet som skogsarbetarna i byarna runt Mora började tälja trähästar i timmerkojor om kvällarna. Långt senare, på 1830-talet, fick hästarna sitt karaktäristiska kurbitsmönster. De såldes så småningom i byarna och reste med handelsresande runt om i Sverige. 1939 blev den krusmålade trähästen från Mora världskändis när den medverkade vid världsutställningen i New York. Alltsedan dess har dalahästen kommit att bli en symbol för Sverige i allmänhet och för Mora i synnerhet. Traditionen lever vidare i byn Nusnäs genom dalahästtillverkarna Grannas A Olsson Hemslöjd och Nils Olsson Hemslöjd. Varje år besöker tusentals turister från när och fjärran Nusnäs för att ta del av det kulturarv som kommit att bli vårt lands symbol. Och faktum är att dalahästen är den vanligaste souveniren som turister köper när de besöker Sverige. Väljer ut specialsorterat furu Bakom de färdiga dalahästarna finns, förutom tillverkarna i Nusnäs, även andra internationella företag med en gedigen historia – och med säte i Mora. Arbetet med dem börjar nämligen redan i skogen där rätt furu väljs ut för ändamålet. – Vi har otroligt fin kvalitet på skogen och träden i regionen och det finns en lång historia av träförädling. Till dalahästarna används ett specialsorterat furu som passar bra för ändamålet. Vi väljer ut virke som passar mellan kvistvarv och som har den kvalitet som krävs för att bli dalahästar, säger Jon Hansson, vd vid Bergkvist Siljan Skog.
TEXT SOFIA JEMTHANS
A
tt den ikoniska Dalahästen har sitt säte hos hantverkarna i Nusnäs är vida känt men faktum är att det finns fler Moraföretag bakom de krusmålade trähästarna. Bergkvist Siljankoncernen, som levererar högkvalitativt furu till hästarna, och Morakniv, har flera gemensamma nämnare med dalahästtillverkningen. De har alla en gedigen historia, en stark förankring i bygden och verkar på en internationell marknad. MAGASI N MORA / 2 0
Tillverkade av råvara från trakten Siljanssågen i Mora, från vilken furumaterialet kommer och som är en del av Bergkvist Siljan-koncernen, invigdes 1897. Precis som dalahästarna har furuoch granvirket från trakten letat sig långt utanför kommungränsen. – Vi är stora på export och har många huvudmarknader. Vi säljer mycket gran till Asien och furu till Nordafrika. I Skandinavien har vi många industrikunder som tillverkar exempelvis panel, limträ och fönster. Dalahästtillverkningen är en förhållandevis liten men ack så viktig del och det känns väldigt bra att hästarna är tillverkade av råvara från trakten. Givetvis ger vi också våra internationella kunder en dalahäst när de
