__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

Ă…rsredovisning 2019


Årsredovisning 2019 för Sparbanken Skaraborg AB (publ) Org nr 516401-0141 Bankens 173:e verksamhetsår, varav det tjugonde som aktiebolag ________________________________________________ Årsstämma äger rum fredagen den 3 april 2020 kl. 16.00 i bankens lokal i Skara.


Innehållsförteckning Redovisning för räkenskapsåret ...................................................................................................... 2 Förvaltningsberättelse ..................................................................................................................... 2 Bolagsstyrning ............................................................................................................................... 7 Fem år i sammandrag ..................................................................................................................... 9 Förslag till disposition beträffande bolagets vinst .......................................................................... 11 Finansiella rapporter: Resultaträkningar .......................................................................................................................... 12 Rapport över totalresultat .............................................................................................................. 12 Balansräkningar ............................................................................................................................ 13 Rapport över förändringar i eget kapital ........................................................................................ 14 Kassaflödesanalys ........................................................................................................................ 15 Noter till de finansiella rapporterna ................................................................................................ 16

Styrelse ......................................................................................................................................... 63 Revisionsberättelse ....................................................................................................................... 64 Styrelse, revisor, kontorsförteckning.............................................................................................. 68


Redovisning för räkenskapsåret 2019 Styrelsen och verkställande direktören för Sparbanken Skaraborg AB (publ), org.nr. 516401-0141, får härmed avge årsredovisning för bankens verksamhet 2019, bankens 173:e verksamhetsår, varav det tjugonde som aktiebolag.

Förvaltningsberättelse Omvärldstrender Svagare global tillväxt men ljusglimtar finns Den globala ekonomin tyngdes av politisk osäkerhet under 2019, där handelskonflikten mellan USA och Kina och osäkerheten kring Brexit var i fokus. I Kina sjönk BNP-tillväxten till sex procent under förra året, den lägsta tillväxttakten på tre decennier, men även i USA och i Eurozonen avtog tillväxten. Det är framför allt industrisektorn som påverkats negativt av den globala konjunkturavmattningen, medan tjänstesektorn stått emot tack vare robusta arbetsmarknader. Oron för en annalkande lågkonjunktur bidrog till lättnader i penningpolitiken både från den amerikanska centralbanken, Fed, och den europeiska centralbanken, ECB. Fed sänkte styrräntan med 0,75 procentenheter under 2019 till intervallet 1,50 - 1,75 procent efter att ha höjt räntan nio gånger sedan december 2015. ECB sänkte i september inlåningsräntan från -0,4 procent till 0,50 procent samtidigt som ett obligationsköpsprogram introducerades för att komma till rätta med den låga inflationen. Trots en dämpad global tillväxt blev 2019 ett starkt börsår med stöd av de låga räntorna. Den globala börsuppgången fick extra stöd i slutet av året i samband med att USA och Kina kom överens om de första delarna i ett framtida handelsavtal. Det blev också klart att Storbritannien lämnar EU. Men många risker återstår som kan påverka den globala ekonomin under 2020. Meningsskiljaktigheterna inför nästa fas i de pågående handelsförhandlingarna mellan USA och Kina är fortsatt stora, med risk för nya bakslag. Storbritanniens skilsmässa från EU innebär att landet har mindre än ett år på sig att skapa ett nytt handelsavtal med EU, vilket många experter anser är orealistiskt. Risken att Storbritannien inte har något handelsavtal med EU under 2021 skulle få stora följdverkningar i handelsutbytet mellan Storbritannien och EU. Coronaviruset, som har drabbat Kina under inledningen av 2020, kan även få följdverkningar på den globala ekonomin. Förutom att Kina är världens näst största ekonomi utgör landet en central del i företagens inköp av insatsvaror eller har produktionsverksamhet i landet.

Trögare svensk tillväxt men ingen lågkonjunktur i sikte Den svenska ekonomin gav en mer dämpad bild under 2019 jämfört med de senaste årens högkonjunktur. BNP steg med i genomsnitt 1,3 procent under de tre första kvartalen efter att ha vuxit med i genomsnitt 2,8 procent per år under tiden 2014 till 2018. Kapacitetsutbyggnaden som skedde i näringslivet under högkonjunkturåren har följts av minskade investeringar samtidigt som bostadsbyggandet sjönk för andra året i rad. Svenska exporten överraskade dock positivt under 2019 och var den främsta tillväxtmotorn, trots en vikande optimism i industrin och en svagare omvärldskonjunktur. Arbetsmarknaden försvagades och arbetslösheten steg under förra året men är delvis av strukturell natur. Det är främst i grupper med låg utbildning och med utländsk bakgrund som arbetslösheten ökade. En svagare arbetsmarknad och Riksbankens intentioner att höja reporäntan hindrade inte bostadspriserna från att stiga. I december förra året hade bostadspriserna stigit med 4 - 5 procent jämfört med samma period 2018, enligt Valueguards husprisindex. Hushållens totala upplåning stabiliserades kring en årlig tillväxttakt kring fem procent under 2019 medan hushållens konsumtionskrediter steg med drygt åtta procent i årstakt. Inflationen och inflationsförväntningarna gick inte Riksbankens väg förra året. KPIF-inflationen, som är Riksbankens målvariabel för penningpolitiken, sjönk och blev i genomsnitt 1,8 procent under 2019, dvs under Riksbankens inflationsmål på två procent. Även inflationsförväntningarna föll tillbaka något. Det hindrade inte Riksbanken från att höja reporäntan i december från -0,25 procent till 0,0 procent, vilket drog upp de rörliga bostadslånen. Riksbanken räknar med att reporäntan kommer att ligga kvar på denna nivå under hela 2020 och 2021 delvis mot bakgrund av den osäkra omvärldskonjunkturen. I slutet av året och inledningen av 2020 har det dock kommit signaler om en ljusning i konjunkturen, vilket både Swedbanks inköpschefsindex och Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer visar.

2


Allmänt om bankens verksamhet Inlåningen från allmänheten ökade under året med 6,5 (6,4) procent. De inlåningskonton som ökat mest är E-sparkonto och Framtidskonto privat medan Fasträntekonto har minskat. Transaktionskonton på företag har också ökat en del. Utlåningen till allmänheten ökade med 10,7 (4,6) procent. Ökningen beror på att efterfrågan på krediter har ökat på företagssidan. Volymen av förmedlade krediter till Swedbank Hypotek AB ökade med 4,9 (9,9) procent där ökningen är relaterat till bolån. Provisionsintäkterna från förmedlad utlåning till Swedbank Hypotek AB minskade med 9,8 (+14,1) procent. Detta med anledning av minskade marginaler på bolån. Fondvolymen som förmedlats till Swedbank Robur AB ökade med 29,2 (minskade med 29,4) procent. Försäkringsvolymerna hos Swedbank Försäkring AB ökade med 36,0 (3,3) procent. Bankens värdepappersprovisioner ökade med 7,5 (1,9) procent. Sammantaget ökade bankens totala affärsvolym med 11,6 procent. Privatmarknaden Den digitala utvecklingen har förändrat människors syn på service. Idag vill kunderna träffa banken på sina egna villkor. Tillgänglighet är en nyckelfaktor för att bygga en modern och attraktiv bank.

som är bankens baspaket. Båda koncepten ger tillgång till de mest användbara produkter och tjänster, t ex internetbanken, appen för privatpersoner, bankkort, betal- och kreditkort samt personlig rådgivning när kunden behöver. Som Sparbank vill banken hjälpa varje kund till en sund ekonomi, genom att i varje kundmöte utveckla och förflytta kundens ekonomi framåt. Detta görs genom att hjälpa kunden att förstå och se över spara-, låna- och försäkringsdelen. Under året har banken haft täta kontakter med kunderna, bl a genom flera lyckade ringaktiviteter. Ambitionen är att i varje kundmöte leverera en bra kundupplevelse och bästa alternativet för varje kunds ekonomi. Eftersom det fysiska kundmötet är bankens styrka och det som särskiljer banken från många andra banker, är det glädjande att under året ha ökat dessa möten med närmare tio procent från året innan. Som en konsekvens av det ökar såväl försäkringar som sparande i olika former.

Företagsmarknaden

Banken möter ca 45 000 kunder på bankens fyra kontor, via telefon, internetbank och appar. Oavsett vilken kanal kunden väljer för att kontakta banken, vill banken ge alla en positiv upplevelse. Kunniga och erfarna rådgivare bistår vare sig det gäller vardagsekonomi eller större engagemang.

Ett år med stark börsutveckling och god volymtillväxt medförde att banken uppnådde 35 miljarder i affärsvolym. Just den utmaningen att hantera större volymer ställer krav och utmanar banken att bli effektivare. Kundtillströmningen fortsätter och banken upplever ingen avmattning på den fronten. Utmaningar finns i att fortsätta rekrytera personal så att banken förblir konkurrenskraftiga med god kompetens på företagssidan. Banken vill fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare.

Ambitionen är att alltid jobba nära kunden med smidiga och effektiva tjänster. Det är i fysiska och digitala kundmöten banken har chansen att bygga långsiktiga relationer som ger kunden mervärde och som gör att banken står sig i konkurrensen.

Vissa branscher har under året fått minskad orderingång och en del varsel har lagts. En inbromsning som fått viss effekt, men inte något som gäller generellt. Lokala handlare fortsätter utmanas av näthandeln.

Även om de digitala möjligheterna öppnar många dörrar för de flesta i samhället, har banken stor förståelse för att alla inte har lika lätt att ta till sig ny teknik. För att sänka tröskeln att komma igång med digitala banktjänster har banken under året löpande bjudit in till ett flertal digitala träffar. Som ett exempel på den digitala utvecklingen görs nu ca 60 procent av bankens lånelöften och konsumtionslån digitalt. Under året startades även ”Låna mera”, där kunden via internetbanken smidigt kan ansöka om att utöka sitt befintliga bolån.

Låga räntor och bostadsbrist har hållit intresset uppe på fastighetssidan. Fortfarande ser det ut som att det finns gott om kapital i marknaden som letar avkastning. Flera transaktioner har passerat banken 2019. Nya aktörer utmanar de traditionella bankerna allt mer frekvent och teknik driver utvecklingen. Banken har under året varit aktiv och undersökt nya tekniska lösningar för att bibehålla hög kundnöjdhet. Det är viktigt att nyttja bra teknik som spar tid för både kunderna och banken.

Banken arbetar löpande med att se över kunderbjudanden för att erbjuda attraktiva, smarta och hållbara banktjänster. På privatsidan finns två olika koncept, Private Banking-konceptet för våra sparaintresserade kunder och Nyckelkundskonceptet 3


Årets kundevent Året inleddes med en investeringsträff i Stockholm. Kunder i banken som bor i huvudstaden med omnejd bjöds in till en inspirerande kväll på hemmaplan. Denna träff arrangerades i samarbete med Swedbank Robur och andra sparbanker. För andra året arrangerades en bussresa för hästintresserade kunder till Gothenburg Horse Show för att uppleva fantastisk ridsport med stämning i Skandinavium i världscupen i hoppning. Under påsklovet bjöd banken in lediga skolbarn till biograferna i Skara, Vara, Götene och Essunga kommuner för att se filmen Drömparken och precis som tidigare år så blev det succé med fullsatta biosalonger med glada barn. Under konceptet ”Tjejer & pengar” bjöd banken in till tjejkvällar vid fyra tillfällen med teman som Sparande & Hälsa samt Juridik & Retorik. Träffarna var fullsatta och det bjöds på matnyttig ekonomikunskap och inspiration. Den årliga Spardagen arrangerades på bankkontoren under oktoberlovet då banken bjöd på kaffe, saft och tårta samt present, tatueringar och ballonger till alla barnen. Ett erbjudande fanns till alla kunder som började spara eller höjde sitt sparande. Banken har även under året genomfört ett antal företagsträffar med teman som Förenkla din vardag som företagare samt samverkandeträffar med redovisning/revison. Traditionsenligt arrangerades bussresor för lantbrukskunder till Borgeby Fältdagar och Skogs Elmia under juni i samarbete med andra sparbanker, Dina försäkringar och Hushållningssällskapet. Under oktober bjöds lantbrukskunder in till mat och handboll då Skara HF mötte Västerås Irsta. Denna kväll var banken matchvärd och kunderna fick vara med och tippa resultatet. Private Bankingkunderna har bjudits in till tre olika arrangemang under året. En av dessa arrangemang var placeringsträff med fondförvaltare från Robur samt ett besök i nybyggda Sparbanken Blackbox avslutade året. Flera kundträffar med tema digitala tjänster för att guida och lära ut hur bankens digitala tjänster fungerar har genomförts under året. Träffarna har varit för både nybörjare och för kunder som vill lära sig mer hur man kan ha koll på sin ekonomi via smarta digitala tjänster.

företagsmarknaden (jmf 2016). Kundnöjdheten var på samma höga nivå (jmf 2016). Fastigheter och kontorslokaler I Skara är ventilationsanläggningen, som togs i drift under våren 2018, i fullt bruk. In- och efterjusteringar är gjorda och såväl luftkvalité, som värme/kyla är väl fungerande. Dessutom har konstaterats en ganska stor energibesparing i och med ventilationsuppgraderingen. Åtgärder efter brandsyn är vidtagna. Fasadtvätt av fastigheten i Skara utfördes under året. Fastigheten i Kvänum såldes vid halvårsskiftet 2019. I Nossebrofastigheten har nyligen gjorts en justering av tilluftsflöden på ventilationen. Utvärdering av detta ännu inte klar.

Ny extern samt intern hemsida Under januari publicerades bankens nya externa hemsida i en ny teknisk plattform. Ett byggprojekt som pågått i flera månader. Strax före sommaren startade banken upp ett projekt för att även bygga ett nytt intranät som blev klart under hösten.

Personal Vid årets slut var det 116 anställda i banken, varav 111 banktjänstemän. Av dessa var fem långtidsvikariat. Av bankens 116 anställda var 61 % kvinnor och 39 % män. Den totala årsarbetstiden (banktjänstemän) för 2019 motsvarar 87,4 heltidstjänster (enl BAO:s beräkning). Medelåldern är 46,7 år. Under året har 18 nya medarbetare anställts och 10 stycken har slutat. Medarbetarundersökning genomfördes under hösten. Undersökningen visar på ett mycket högt engagemang men också en hög arbetsbelastning. Under året har banken investerat mycket i kompetensutveckling för både medarbetare och ledare. För medarbetarna har det varit fokus på framgångsrika möten och affären. För ledarna har innehållet fokuserat på det utvecklande ledarskapet.

Konkurrent – och kundundersökning Under våren gjordes en konkurrent- och kundundersökning både på privat- och företagsmarknaden i bankens verksamhetsområde. Banken ökade sina marknadsandelar både på privat- och

4


Utveckling av bankens verksamhet, resultat och ställning 2019 i sammandrag (2018 inom parentes)

Per den 31 december uppgår bankens totala aktieinnehav i Swedbank AB (publ) till 8.000.000 aktier. Under året har banken förvärvat 250.000 aktier. Det totala innehavet hade vid årsskiftet ett marknadsvärde på 1.115,6 mkr (anskaffningsvärde 565,0 mkr). Utdelningen på bankens aktieinnehav i Swedbank AB (publ) har under de senaste tio åren uppgått till 655,9 mkr.

Rörelseresultatet ökade till 271,1 mkr (227,7)

Räntenettot ökade till 192,8 mkr (169,7)

Provisionsnettot minskade till 100,1 mkr (101,0)

Summa kostnader före kreditförluster ökade till 144,2 mkr (140,1)

Kreditförluster netto minskade till 6,0 mkr (8,2)

Ägarförhållanden

In- och upplåningen ökade till 9.280,4 mkr (8.718,9)

Utlåningen ökade till 8.995,3 mkr (8.124,4)

Affärsvolymen ökade till 34.974,4 mkr (31.349,5)

Sparbanken Skaraborg AB (publ) bedriver verksamhet som fristående sparbank. Banken är ursprungligen grundad 1847 som Skaraborgs läns allmänna sparbank. Ombildningen till aktiebolag genomfördes år 2000. Bankens verksamhetsområde omfattar Skara, Vara, Essunga och Götene kommuner.

Resultat jämfört med föregående år Rörelseresultatet för 2019, 271,1 mkr, är en ökning med 19,1 procent. Räntenettot ökade med 13,6 procent till 192,8 mkr. Det är framförallt en ökad utlåningsvolym som bidragit positivt till ökningen. Erhållna utdelningar uppgick till 113,9 mkr (100,9 mkr föregående år). Provisionsnettot minskade med 0,9 mkr till 100,1 mkr. De allmänna administrationskostnaderna ökade med 3,6 mkr till 133,2 mkr. Kreditförlusterna netto uppgår 2019 till 6,0 mkr, en minskning med 2,2 mkr. Bankens ställning Balansomslutningen uppgick vid årsskiftet till 12.801,3 mkr, en ökning med 2,5 procent. Utlåningen ökade till 8.995,3 mkr en ökning med 870,9 mkr. Volymstocken av förmedlade lån till Swedbank Hypotek AB ökade till 6.483,0 mkr, en ökning med 303,9 mkr. In- och upplåning från allmänheten ökade med 561,4 mkr till 9.280,4 mkr. Banken har utestående emitterade obligationer motsvarande 300 mkr. Vidare har banken förmedlat fondsparande via Swedbank Robur AB till ett värde av 4.426,2 mkr, en ökning inklusive värdeförändring med 1.000,9 mkr. Förmedlade försäkringar via Swedbank Försäkring AB uppgick till 2.035,8 mkr, en ökning inklusive värdeförändring med 539,0 mkr. Bankens likviditet placeras på konto i Swedbank, fasträntekonto, räntebärande värdepapper, fonder och strukturerade produkter. Bankens värdepappersportfölj uppgick per balansdagen till 2.173,0 mkr. Banken har beviljad kreditlimit hos Swedbank på 500 mkr.

Bankens kapitalbas uppgår till 1.958,0 mkr per 2019-12-31. Detta ger en kärnprimärkapitalrelation på 22,3 procent.

Sparbanksstiftelsen Skaraborg är ensam ägare till banken och genom utdelning från banken kan stiftelsen lämna bidrag som främjar sparbankens och bygdens utveckling. Fram till och med 2019 har stiftelsen beviljat bidrag till olika projekt med ca 216 mkr, fördelat över bankens verksamhetsområde.

Risker och osäkerhetsfaktorer I bankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker såsom kredit-, marknads-, likviditetsoch operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrelse, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policys och riktlinjer för ovanstående risker. Verkställande direktören ansvarar för den löpande förvaltningen enligt styrelsens riskpolicy. För att få en tillfredsställande riskhantering i banken har banken en oberoende riskkontrollfunktion. Med riskkontroll avses alla aktiviteter för att mäta, rapportera och följa upp risker, oberoende från de risktagande enheterna. Riskkontrollfunktionen rapporterar muntligen och skriftligen till styrelsen kvartalsvis. Verksamheten präglas av riskmedvetande och bankens medarbetare har en god förståelse för den egna verksamheten och de risker som är förknippade med den. De övergripande målen för bankens hantering av risker är att i förväg identifiera riskerna så att dessa kan undvikas eller kontrolleras på ett effektivt och affärsmässigt sätt. Styrelsen fastställer grundläggande riktlinjer för regelefterlevnad. Av riktlinjerna framgår att Verkställande direktören ansvarar för att fastställa rutiner så att verksamheten bedrivs enligt regelverket och

5


att verksamheten är ändamålsenligt organiserad utifrån de krav som ställs. Bankens funktion för regelefterlevnad (compliance) ansvarar för samordning och rapportering i frågor som rör regelefterlevnad. Arbetet med regelefterlevnad präglas av ett proaktivt arbetssätt och bidrar till att upprätthålla och förstärka bankens förtroende och anseende, samt verkar för att risken för legala sanktioner och ryktesförlust på grund av bristande regelefterlevnad reduceras. Funktionen rapporterar muntligen och skriftligen till styrelsen halvårsvis. Banken har en diversifierad kreditportfölj för att motverka fluktuationer, samt låga finansiella och operativa risker. Bankens resultat påverkas även av omvärldsfaktorer som banken inte själv råder över. Den största inverkan har det allmänna ränteläget, förändringar på börsen och det allmänna konjunkturläget. Utöver vad som framgår av denna delårsrapport finns en mer omfattande beskrivning av bankens risker och riskhantering i bankens senaste publicerade årsredovisning. Sedan den publicerades har inga väsentliga förändringar inträffat som påverkar bankens riskexponering. Bankens kapitalbas uppgår till 1 958,0 mkr, vilket ger en kärnprimärkapitalrelation på 22,3 procent. Bankens riskbuffert är därmed klart över legala minimikravet, vilket innebär en god motståndskraft mot negativa händelser och störningar. De stresstester som görs i den interna kapital- och likviditetsutvärderingen visar att motståndskraften i bankens balansräkning och likviditetsportfölj är hög.

Händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåret Börskursen på aktierna i Swedbank AB (publ) har sedan 2018-12-31 gått ned med 29 procent. Sparbanken Skaraborg hade vid den tidpunkten 7.750.000 aktier med ett övervärde på 1.014,6 mkr. Värdet på dessa aktier har från 2018-12-31 till 2019-12-31 försämrats med 451,9 mkr. Påverkan på bankens kapitalbas är begränsad (mindre än 2%).

Hållbarhetsrapport

Framtida utveckling Globalt har de senaste månaderna präglats av försiktig optimism, undantaget slutet av januari 2020 då oron för Coronaviruset satte sin prägel på världens kapitalmarknader. I Sverige förväntas en något lägre tillväxt under 2020 och 2021 jämfört med 2019. Exportutsikterna i Sverige dämpas då den globala tillverkningsindustrin fortfarande har det kämpigt. Ett annat skäl är också att konjunkturen har mognat i vissa länder och det är svårt att se lika stark tillväxt med allt färre lediga resurser i dessa ekonomier. En allmän bild av att banken kommer ha låga räntor under lång tid, främst p g a låga inflationsförväntningar, ger dock sitt tydliga stöd just nu på många håll globalt. Tecken på en återhämtning i svensk industri har dock ökat under inledningen av 2020 i spåren av en ljusare omvärldskonjunktur. PMI-total steg i januari 2020 till 51,5 från 47,7 i december. Det är första gången sedan augusti 2019 som indexet är tillbaka i tillväxtzonen. Banken har under 2019 sett en mycket stark tillväxt, det bästa tillväxtåret och årsvinsten i bankens historia. Banken fortsätter att ersättningsrekrytera och nära 20 nya medarbetare har påbörjat anställning i banken under 2019. Att vara en attraktiv bank även från ett arbetsgivarperspektiv är högt prioriterat då bankens affär växer tack vare duktiga medarbetare. Det personliga mötet kombinerat med att kunden sköter sina löpande affärer digitalt är fortsatt lyckosamt när det gäller att skapa god kundnöjdhet och tillväxt. Banken kommer under 2020 att fortsätta den linjen och har en förväntan om en fortsatt god tillväxt och lönsamhet. Detta skapas genom nöjda kunder och duktiga medarbetare som gör skillnad i mötet med kunden.

Händelser av väsentlig betydelse som inträffat efter räkenskapsårets utgång Börskursen på aktierna i Swedbank AB (publ) har sedan årsskiftet gått ned med 21 procent. Sparbanken Skaraborg hade per årsskiftet 8.000.000 aktier med ett övervärde på 551 mkr. Värdet på aktierna har från årsskiftet till dagens datum (påskriftsdatum) försämrats med 231 mkr. Påverkan på bankens kapitalbas är liten (-23 mkr, ca 1,2%).

I enlighet med ÅRL 6 kap 11§ har Sparbanken Skaraborg AB valt att upprätta den lagstadgade hållbarhetsrapporten som en från årsredovisningen avskild rapport. Hållbarhetsrapporten redogör för bankens verksamhet och engagemang för att bidra till ett hållbart samhälle. Hållbarhetsrapporten finns tillgänglig på www.sparbankenskaraborg.se.

6


Bolagsstyrning Sparbanken Skaraborg AB (publ) ägs till 100 procent av Sparbanksstiftelsen Skaraborg. Det finns inga begränsningar i rösträtten. Beslutanderätt och ansvar i Sparbanken Skaraborg fördelas mellan aktieägare på årsstämman, styrelsen och verkställande direktören i enlighet med aktiebolagslagen och bankens bolagsordning. Styrelsen väljs av årsstämman för ett år i taget. Revisorer utses av årsstämman för ett år i taget. Sparbanken Skaraborg står under Finansinspektionens tillsyn. Årsstämman Årsstämman är Sparbanken Skaraborgs högsta beslutande organ. Vid årsstämman som normalt hålls före april månads utgång fastställs årsredovisningen och tas bl a beslut om utdelning, val av styrelse, styrelens ordförande och vice ordförande, val av revisorer, arvoden till de av årsstämman valda styrelseledamöterna och till revisorer samt andra lagstadgade ärenden. Personalrepresentanterna i styrelsen har ersättning enligt årsstämmans beslut. Årsstämman har inte lämnat något bemyndigande till styrelsen att besluta att bolaget ska ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier. Styrelsens sammansättning och arbete Bankens styrelse består av elva ordinarie ledamöter, varav två personalrepresentanter och därjämte två suppleanter för dessa. Av styrelsens ledamöter är tre kvinnor. Uppgifter om bankens styrelseledamöter återfinns på bankens externa hemsida (www.sparbankenskaraborg.se). Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och verkställande direktör lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen samt delegering. Styrelsens ordförande har ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl.a. till att styrelsen erhåller tillfredställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och verkställande direktörens arbete. Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter. De ärenden som behandlas i styrelsen följer aktiebolagslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse

styrelseordförande och verkställande direktör, är att fastställa bankens strategi, affärsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års- och delårsbokslut, fastställa och ompröva policies och instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom. Under 2019 har styrelsen sammanträtt vid 18 tillfällen. Vid styrelsesammanträdena har bl.a. årsoch delårsbokslut, riskanalys, intern kapital- och likviditetsutvärdering, återhämtningsplan, strategiplan, budget, rapporterer avseende AML, policys inom olika riskområden, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang och rapporter från funktionen för riskkontroll och regelefterlevnad samt revisionsrapporter behandlats. Bankens administrativa chef har i huvudsak varit sekreterare i styrelsen. Styrelsen har under året även genomfört ett seminarium tillsammans med styrelsen i Sparbanksstiftelsen Skaraborg med inriktning på omvärlds- och strategifrågor. Intern kontroll och riskhantering i den finansiella rapporteringen Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen avser bankens process för att säkerställa att den finansiella rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på banken. Styrelsen har det övergripande ansvaret för bankens risktagande, bedömning avseende kapitalbehov samt den finansiella rapporteringen. Grundläggande för den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen är den kontrollmiljö som skapas genom den kultur och de värderingar som banken verkar utifrån samt de styrande dokument och grundläggande riktlinjer där befogenheter och ansvar kommuniceras. Som ett led i processen av den årliga interna kapital- och likviditetsutvärderingen genomförs omfattande och grundliga riskanalyser av verksamheten. Dessa analyser ligger även till grund för bedömningen av riskerna i den finansiella rapporteringen och beaktas vid utformning av kontroller i den finansiella rapporteringen. Revisionsutskott, internrevision och extern revision Styrelsens har utsett ett särskilt revisionsutskott. Detta utskott har haft fyra sammanträden under 2019. Utskottets huvudsakliga uppgift är att säkerställa kvaliteten i den finansiella rapporteringen. 7


Revisionsutskottet är ett beredande organ och ska genom sitt arbete ge styrelsen ökade möjligheter till information om förslag på åtgärder i rutiner och organisation utifrån styrning, riskhantering och kontroll samt tillförlitligheten och effektiviteten i den finansiella rapporteringen. Revisionsutskottet har haft avstämning med extern revisor två gånger under revisionens gång varav en gång utan ledningens närvaro. Internrevisionens uppgift är att granska och utvärdera effektivitet, styrning och kontroll i banken. Internrevisionen är en från den operativa verksamheten oboeroende granskningsfunktion och är direkt underställd styrelsen. Revisorerna utses av årsstämman med uppgift att granska Sparbanken Skaraborgs årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Revisorn väljs på ett år i taget på bankens årsstämma.

8


Fem år i sammandrag Nyckeltal VOLYM Affärsvolym ultimo, Mkr förändring under året, %

2019

2018

2017

2016

2015

34 979 11,6

31 349 -0,1

31 385 10,9

28 311 9,1

25 939 4,2

8 788 220

8 110 029

7 797 658

7 271 529

6 936 632

22,3

22,7

21,7

21,6

21,2

22,3

22,7

21,7

21,6

21,2

22,3

22,7

21,7

21,6

21,2

24,0

26,6

26,9

28,2

26,6

15,5

15,6

15,1

15,0

14,4

196,9

275,9

145,4

112,8

130,5

1,6

1,4

1,4

1,4

1,6

1,3

1,2

1,3

1,2

1,3

0,8

0,7

0,8

0,8

0,7

1,9

1,6

1,8

1,7

1,6

6,7

5,5

5,6

5,4

5,5

0,34

0,37

0,39

0,39

0,38

0,36

0,39

0,41

0,37

0,41

38,90

40,60

-

-

-

1,60

1,00

-

-

-

-

-

52,13

57,88

59,65

-

-

0,58

0,49

0,65

0,07

0,10

0,08

-0,10

0,16

97 4

99 4

96 5

98 5

99 5

Av banken förvaltade och förmedlade kundvolymer, inklusive beviljad ej utnyttjad kredit

KAPITAL Summa riskvägt exponeringsbelopp Kärnprimärkapitalrelation Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp

Primärkapitalrelation Primärkapital i % av riskexponeringsbelopp

Total kapitalrelation Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp

Soliditet Beskattat eget kapital + 78 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen

Bruttosoliditet Kärnprimärkapital i % av totala tillgångar samt eventualförpliktelser och åtaganden

Likviditetstäckningsgrad, LCR Likvidtetsreserv i förhållande till beräknat likviditetsbehov under 30 dagar av stress

RESULTAT Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO

Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym

Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym

Avkastning på totala tillgångar Årets nettoresultat i % av genomsnittlig balansomslutning

Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital

K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter

K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter

KREDITFÖRSÄMRADE FORDRINGAR OCH KREDITFÖRLUSTER Andel förlustreserv av kreditförsämrade exponeringar Förlustreserv i % av kreditförsämrade exponeringar

Andel kreditförsämrade fordringar Kreditförsämrade fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker)

Reserveringsgrad för osäkra fordringar Reservering för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto

Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker)

Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker)

ÖVRIGA UPPGIFTER Medelantal anställda Antal kontor

9


Fem år i sammandrag Resultat- och balansräkningar, mkr RESULTATRÄKNINGAR

2019

2018

2017

2016

2015

Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter

192,8 100,1 12,2 116,3 421,4

169,7 101,0 2,6 102,8 376,1

158,3 95,0 8,8 121,1 383,2

147,7 82,2 9,8 84,8 324,5

154,7 77,4 7,9 82,6 322,6

-133,2 -11,1 -6,0 -150,3

-129,5 -10,7 -8,2 -148,4

-124,0 -25,7 -5,5 -155,2

-115,6 -11,5 6,3 -120,8

-111,5 -11,3 -10,1 -132,9

Rörelseresultat

271,1

227,7

228,0

203,7

189,7

Bokslutsdispositioner, netto Skatter

-0,6 -33,8

-1,4 -28,1

0,1 -24,6

0,1 -22,0

0,2 -30,6

Årets resultat

236,7

198,2

203,5

181,8

159,3

7,1 387,8 8 995,3 2 173,0 1 153,7 27,6 56,8

7,1 388,0 8 124,4 2 319,3 1 562,1 28,7 59,6

7,3 103,5 7 768,5 2 320,7 1 554,8 28,5 43,4

9,8 194,6 7 102,9 2 178,6 1 676,3 51,4 40,0

9,4 517,9 6 146,6 2 203,2 1 330,5 53,5 44,5

12 801,3

12 489,2

11 826,7

11 253,6

10 305,6

Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Övriga skulder Avsättningar Summa skulder

74,4 9 280,4 300,0 66,5 11,3 9 732,6

86,7 8 718,9 300,0 57,6 6,2 9 169,4

80,1 8 190,8 300,0 66,0 3,6 8 640,5

301,9 7 694,4 78,6 6,4 8 081,3

334,4 7 164,0 56,0 6,6 7 561,0

Obeskattade reserver Eget kapital

3,3 3 065,4

2,7 3 317,1

1,3 3 184,9

1,4 3 170,9

1,5 2 743,1

12 801,3

12 489,2

11 826,7

11 253,6

10 305,6

Allmänna administrationskostnader Övriga rörelsekostnader ¹ Kreditförluster Summa kostnader

BALANSRÄKNINGAR Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar

Summa skulder, obeskattade reserver och eget kapital

¹ inkl. avskrivningar på materiella anläggningstillgångar

10


Förslag till disposition beträffande bolagets vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör 236.666.041 kr. Till bolagsstämmans förfogande står: balanserad vinst fond för verkligt värde årets resultat Summa

1.761.284.280 kr 566.745.269 kr 236.666.041 kr 2.564.695.590 kr

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande: till aktieägare utdelas (utdelning 8,75 kr per aktie) i ny räkning balanseras varav fond för verkligt värde

35.000.000 kr 2.529.695.590 kr 566.745.269 kr

Förslaget till utdelning, som utgör 1,14 procent av bankens eget kapital, har gjorts med beaktande av dels reglerna om buffertkapital, riskbegränsning och genomlysning enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, dels försiktighetsregeln i 17 kap 3§ aktiebolagslagen. Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att banken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare risker i verksamheten i enlighet med bankens interna kapitalutvärderingspolicy. Bankens kärnprimärkapitalrelation uppgår till 22,3 procent (22,7 procent) före utdelning och exkluderat årets vinst. Kapitalbasen uppgår till 1.958,0 mkr (1.840,9 mkr) och slutligt riskvägt exponeringsbelopp om 8.788,2 mkr (8.110,0 mkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Bankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att banken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar bankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.

11


Resultaträkningar 1 januari - 31 december

Not

2019

2018

Ränteintäkter beräknade enl effektivräntemetoden Övriga ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto

4

207 484 2 250 -16 898 192 836

186 206 330 -16 812 169 724

Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter

5 6 7 8 9

113 913 112 242 -12 139 12 161 2 351

100 914 113 082 -12 094 2 557 1 886

421 364

376 069

-133 164 -3 098 -7 960 -144 222

-129 521 -2 699 -7 933 -140 153

277 142

235 916

-6 013

-8 235

271 129

227 681

-688 -33 775

-1 365 -28 152

236 666

198 164

2019

2018

236 666

198 164

-459 383

-13 027

5 638

1 242

499

-837

-3 239

-1 427

2 786

1 569

0

0

Årets övrigt totalresultat

-453 699

-12 480

Årets totalresultat

-217 033

185 684

tkr

Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster

10 20 11

Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto

12

Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat

13 14

Rapport över totalresultat tkr Årets resultat Övrigt totalresultat Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, överfört till periodens resultat Förändringar i förlustreserv på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat Förändringar i förlustreserv på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat överfört till periodens resultat Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat Poster som inte kan omföras till årets resultat

12


Balansräkningar Per den 31 december tkr

2019

2018

7 104 395 718 387 790 8 995 305 1 777 278 1 153 713

7 131 496 663 387 990 8 124 372 1 822 614 1 562 073

10 550 17 079 0 17 494 39 317 12 801 348

10 376 18 329 13 712 2 483 43 415 12 489 158

23

74 449

86 691

24 25 26

9 264 259 16 131 300 000 4 338 48 356 13 795

8 702 565 16 383 300 000 0 43 714 13 884

29 14,29 29

1 433 1 984 7 860 9 732 605

2 388 1 885 1 915 9 169 425

Obeskattade reserver

30

3 354

2 666

Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital Reservfond Fritt eget kapital Fond för verkligt värde Balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital

31 400 000 100 694

400 000 100 694

566 745 1 761 284 236 666 3 065 389 12 801 348

1 020 444 1 597 765 198 164 3 317 067 12 489 158

Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar - inventarier - byggnader och mark Aktuell skattefordran Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten - inlåning - upplåning Emitterade värdepapper Aktuell skatteskuld Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar - avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser - uppskjuten skatteskuld - reserveringar garantier Summa skulder

Not

15 16 17 18 19 20

21 22

27 28

13


Rapport över förändringar i eget kapital Bundet eget kapital

Tkr Ingående eget kapital 2019-01-01

Aktiekapital 400 000

Reservfond 100 694

Fond för verkligt värde 1 020 444

Övergångseffekt av implementering av IFRS 9 (netto efter skatt) Justerat eget kapital 201901-01

Balanserad vinst eller förlust 1 597 765

400 000

100 694

1 020 444

Periodens övrigt totalresultat

-453 699

Årets totalresultat

-453 699

Vinstdisposition

1 593 120

168 164

400 000

100 694

Bundet eget kapital

Ingående eget kapital 2018-01-01

Aktiekapital 400 000

Reservfond 100 694

Övergångseffekt av implementering av IFRS 9 (netto efter skatt) Justerat eget kapital 201801-01

400 000

100 694

566 745

1 761 284

3 317 067

198 164

3 312 422

236 666

236 666

Fond för verkligt värde

Balanserad vinst eller förlust

1 026 120

1 454 580

6 804

-30 278

1 032 924

1 424 302

Periodens övrigt totalresultat

-12 480

Årets totalresultat

-12 480

Vinstdisposition Utdelning

100 694

-217 033

-168 164

0

-30 000

-30 000

236 666

3 065 389

Totalt eget kapital

1 020 444

Årets resultat 203 462

3 184 856

203 462

3 161 382

198 164

198 164 -12 480

173 462

400 000

236 666

Fritt eget kapital

Periodens resultat

Utgående eget kapital 2018-12-31

198 164

-453 699

Utdelning

Tkr

Årets resultat

-4 645

Periodens resultat

Utgående eget kapital 2019-12-31

Totalt eget kapital

Fritt eget kapital

1 597 765

198 164

185 684

-173 462

0

-30 000

-30 000

198 164

3 317 067

14


Kassaflödesanalys (indirekt metod) 1 januari - 31 december tkr

2019-12-31

2018-12-31

271 129

227 681

9 803 -8 512 3 097 5 432 8 106 -34 721

9 818 -2 627 1 939 7 625 -1 732 -28 083

254 334

214 621

-906 998 151 178 561 442 -12 242 2 799 13 980

-395 066 -5 754 528 116 6 608 -16 105 -5 863

64 493

326 557

Förvärv av finansiella tillgångar (-) Försäljning av finansiella tillgångar (+) Förvärv av materiella tillgångar (-) Försäljning av materiella tillgångar (+)

-48 087 15 000 -2 142 509

-9 964 0 -2 279 0

Kassaflöde från investeringsverksamheten

-34 720

-12 243

Emission av räntebärande värdepapper (+) Utdelning Sparbanksstiftelsen Skaraborg (-)

0 -30 000

0 -30 000

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

-30 000

-30 000

-227

284 314

395 121 394 894

110 807 395 121

Den löpande verksamheten, tkr Rörelseresultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet - förändring av upplupet anskaffningsvärde (+/-) - orealiserad del av nettoresultatet av finansiella transaktioner (+/-) - avskrivningar (+) - kreditförluster (+/-) - övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) Inkomstskatt (-) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (-/+) Ökning/minskning av värdepapper (-/+) Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändringar av övriga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten

Finansieringsverksamheten

Årets kassaflöde Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut

Följande delkomponenter ingår i likvida medel:(jmf även med sid 38 bankens övriga likvida tillgångar) Kassa Utlåning till kreditinstitut

7 104 387 790

7 131 387 990

Summa

394 894

395 121

211 512 -17 100 113 913

184 283 -17 240 100 914

Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten Erhållen ränta Betald ränta Erhållen utdelning

15


Noter till de finansiella rapporterna Not 1 Uppgifter om banken Årsredovisningen avges per 31 december 2019 och avser Sparbanken Skaraborg AB (publ) med säte i Skara, bankens 173:e verksamhetsår, varav det tjugonde som aktiebolag. Adressen till huvudkontoret är Skaraborgsgatan 21, Box 163, 532 22 Skara. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 17 mars 2020.

Not 2 Redovisningsprinciper a) Överensstämmelse med normgivning och lag Bankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Banken tillämpar s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. b) Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Företagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. d) Ändrade redovisningsprinciper Ändringar av IFRS med tillämpning från och med 1 januari 2019 har inte haft någon väsentlig effekt på bankens redovisning. IFRS 16 Leasing IFRS 16 Leasingavtal ersätter från och med 2019 existerande IFRS relaterade till redovisning av leasingavtal (däribland IAS 17 Leasingavtal och IFRIC 4 Fastställande av huruvida ett avtal innehåller ett leasingavtal). Banken tillämpar undantaget i FRF2 om att inte tillämpa IFRS 16. Denna innebär att banken inte gjort någon förändring i sina principer för att redovisa leasingavtal. e) Frivilligt byte av redovisningsprincip Under 2019 har nedanstående ändring gjorts avseende bankens tillämpade redovisningsprinciper som inte är föranledd av tillämpning av nya IFRS. Redovisningen av provisionsintäkter från förmedade lån har tidigare redovisats netto efter avräkning mot inträffade kreditförluster i förmedlande lån. Från och med 1 januari 2019 redovisas nu istället provisionsintäkterna och kreditförlusterna brutto. Detta innebär en separat redovisning av kreditförluster på förmedlade lån som Kreditförluster, netto istället för som tidigare nettoredovisade mot Provisionsintäkter. Detta innebär i sin tur att Provisionsintäkter som nu tas upp brutto redovisas med högre belopp jämfört med tidigare nettoredovisning. Ändring av redovisning har gjorts för att ge en mer rättvisande bild av kreditförluster och provisionsintäkter.

16


Ändringen har tillämpats retroaktivt för 2018 men inte för tidigare räkenskapsår. Effekten för 2018 och 2019 är inte betydande. f) Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte tillämpats i förtid vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. g) Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Bankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas från den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. h) Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). Ränteintäkter redovisas på basis av tillgångarnas nettoredovisade värde i steg 3 och på bruttoredovisat värde (dvs. exklusive förlustreserv) för tillgångar i stegen 1-2. För beskrivning av steg 1-3, se avsnitt nedan om nedskrivningar. Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten ”Erhållna utdelningar” när rätten att erhålla betalning fastställts. i) Provisions- och avgiftsintäkter Provisions- och avgiftsintäkterna redovisas vid den tidpunkt när prestationsåtagandet är uppfyllt, vilket är när kontrollen av varan eller tjänsten är överförd till kunden. Intäkterna återspeglar vanligtvis den ersättning som förväntas som utbyte för dessa varor eller tjänster. När ersättningen inkluderar en rörlig ersättning, till exempel rabatt eller återbäring eller prestationsbaserade delar, redovisas intäkten först när det är högst troligt att ingen återbetalning av beloppet kommer ske. Den totala ersättningen fördelas för varje prestationsåtagande och beror på om prestationsåtaganden är uppfyllda vid en viss specifik tidpunkt eller över tid. Banken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster om intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: (i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.

17


(ii) Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som banken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande brutto dvs utan hänsyn tagen till avräkning för kreditförlust. (iii) Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. j) Provisionskostnader Provisionskostnaderna är normalt transaktionsbaserade och redovisas i den period då tjänsterna erhålls. I posten redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas inte här. k) Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: -

Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde via resultatet. Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option (verkligt värde). Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder (inklusive ränteskillnadsersättning som erhållits vid kunders lösen av lån i förtid) Realisationsresultat från sällsynta fall vid försäljning innan förfall av tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde Realisationsresultat från finansiella tillgångar som värderas verkligt värde via övrigt totalresultat. Förlustreserv på finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat och är skuldinstrument. Återföring av förlustreserv på finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat och är skuldinstrument. Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde Valutakursförändringar

l) Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. m) Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver.

18


n) Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. o) Finansiella instrument Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat. (i) Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när företaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats. Lånefordringar, inlåning och emitterade värdepapper samt efterställda skulder redovisas i balansräkningen på likviddagen. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen förutom eventuell reserv för förväntade kreditförluster. En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när banken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då banken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. (ii) Klassificering och värdering Bankens principer för klassificering och värdering av finansiella tillgångar baseras på en bedömning av både (i) bankens affärsmodell för förvaltningen av finansiella tillgångar, och (ii) egenskaperna hos de avtalsenliga kassaflödena från den finansiella tillgången. Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Bankens principer för klassificering och värdering av finansiella tillgångar utgår från en bedömning av bankens affärsmodell samt de kassaflöden som investeringen ger upphov till. Om banken ändrar affärsmodell så kommer en omklassificering genomföras och redovisas. Sådana förändringar förväntas dock inträffa mycket sällan och fastställs av bankens verkställande ledning till följd av yttre eller inre förändringar.

19


Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde är skuldinstrument som förvaltas med målet att realisera instrumentens kassaflöden genom att erhålla avtalsenliga kassaflöden som endast utgörs av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Försäljningar kan undantagsvis förekomma t.ex. till följd av störningar på kapital- och penningmarknad eller i nära anslutning till instrumentets förfallotidpunkt. Det förekommer också att kunder återbetalar sina krediter i förtid. Ett krav för att en finansiell tillgång ska kunna redovisas till upplupet anskaffningsvärde är att de avtalsenliga kassaflödena enbart utgörs av återbetalning på utestående fordran och ränta på utestående fordran. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Tillgångar i denna värderingskategori är föremål för reservering för förväntade kreditförluster. Följande finansiella tillgångar i bankens balansräkning värderas och redovisas till upplupet anskaffningsvärde; Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat I kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat redovisas skuldinstrument vars mål är att realisera kassaflöden både genom att erhålla avtalsenliga kassaflöden och genom att sälja instrumenten. Ett krav för att en finansiell tillgång ska kunna redovisas i denna kategori är också att de avtalsenliga kassaflödena enbart utgörs av återbetalning på utestående fordran och ränta på utestående fordran. Orealiserade vinster och förluster redovisas som en förändring i verkligt värde reserven i eget kapital. I samband med bortbokning i samband med en försäljning av tillgången, omklassificeras reserven till resultaträkningen (skuldinstrument) eller som en omföring inom eget kapital (eget kapitalinstrument). Följande finansiella tillgångar värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat på grund av att de finansiella tillgångarna innehas enligt en affärsmodell vars mål kan uppnås både genom att samla in avtalsenliga kassaflöden och sälja tillgångarna samt att de avtalade villkoren för de tillgångarna ger vid bestämda tidpunkter upphov till kassaflöden som bara är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet; Belåningsbara statsskuldförbindelser mm Obligationer och andra räntebärande värdepapper Banken har ett mindre kapitalandelslån till nära samarbetspartners, uppgår till totalt 744 tkr, som faller under IFRS 9. Fordran bedöms tillhöra den affärsmodell där värdering ska ske till verkligt värde via resultatet eftersom dessa lån inte bara har betalningar som är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Banken har klassificerat sina långsiktiga strategiska investeringar i noterade och onoterade aktier (egetkapitalinstrument) till att oåterkalleligt vara redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat. I samband med försäljning och bortbokning av aktier så redovisas det tidigare orealiserade resultatet som en omföring mellan fond för verkligt värde till balanserat resultat. Utdelning redovisas som en intäkt så snart stämman tagit beslut om utdelning. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som obligatoriskt måste värderas till verkligt värde via resultaträkningen och dels sådana finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s.k. Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som värderas till verkligt värde via resultatet redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultat posten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

20


Banken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Banken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen med undantag av värdeförändringar som beror på förändringar i egen kreditrisk för finansiella skulder värderade enligt den s.k. ”fair value option” vilken värdeförändring skall redovisas i övrigt totalresultat. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t e x leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Till vilken kategori företagets finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av not Finansiella tillgångar och skulder. Finansiella garantier Bankens garantiavtal innebär att banken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Bland dessa garantiavtal ingår bankens förpliktelse att upp till en viss nivå svara för kreditförluster i sådana lån som banken förmedlat till annan bank. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs. i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IFRS 9 med hänsyn tagen till IFRS 9.5.5 om förlustreserv, och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IFRS 15, Intäkter från avtal. Utställda finansiella garantiavtal omfattas också av principerna om nedskrivningar. Lånelöfte Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels (i) en ensidig utfästelse från banken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t.ex. ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels (ii) ett avtal där både banken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av banken lämnade lånelöften gäller att (a) att det inte kan reglernas netto, (b) banken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och (c) låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall som lånelöftet lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar banken en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna avgifter för det lämnade låneåtagandet. Utställda låneåtaganden omfattas också av principerna om nedskrivningar. (iii) Derivat och säkringsredovisning Banken tillämpar säkringsredovisningsreglerna i enlighet med IAS39. Derivat redovisas initialt till verkligt värde per datumet som kontraktet ingås. Efterföljande redovisning sker till verkligt värde via resultaträkningen. Derivat som har ett positivt värde redovisas som tillgångar och derivat som har negativt värde som skulder. Bankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutaexponeringar som banken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger

21


inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Banken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt bankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning med bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan. Bankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är fastförräntad utlåning (portföljsäkring). Den säkrade risken i ovanstående post är risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan. Säkring av verkligt värde (portfölj) Banken tillämpar EU:s s.k. carve out version av IAS 39. När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i bankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna. För säkringsrelationerna tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har banken utsett det belopp som utifrån bankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivitetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse av förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på det säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar. Avbrott av säkringsredovisning Om säkringsredovisning avbryts men den säkrade posten finns kvar i balansräkningen, periodiseras den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten fram till den säkrade postens förväntade förfallotidpunkt. Om säkringsredovisning avbryts och den säkrade posten inte längre redovisas i balansräkningen resultatförs den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten omedelbart. (iv) Fordringar och skulder i utländsk valuta För ekonomisk säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens terminskurser samt att valutakursförändringen redovisas över resultaträkningen. (v) Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningar Banken redovisar förlustreserver för förväntade kreditförluster på finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde samt finansiella tillgångar som är skuldinstrument till verkligt värde via övrigt totalresultat. Förväntade kreditförluster redovisas även för utställda finansiella garantier och lånelöften. För

22


finansiella tillgångar som är egetkapitalinstrument och värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat redovisas emellertid inte några nedskrivningar. Beroende på om en betydande ökning av kreditrisk har inträffat eller inte, sedan exponeringen redovisades i balansräkningen för första gången, så delas exponeringar in i följande steg; • Steg 1 omfattar finansiella instrument där ingen betydande ökning av kreditrisken inträffat sedan första redovisningstillfället. Vidare ingår också de tillgångar som har låg kreditrisk vid rapporteringstillfället, en riskbedömning som motsvarar ”investment grade” (tillämpas endast på värdepapper). Alla exponeringar som inte getts ut eller förvärvats som kreditförsämrade ingår i steg 1. Detta innebär att redan vid första redovisningstillfället redovisas en förlustreserv. • Steg 2 omfattar exponeringar där en betydande ökning av kreditrisk inträffat sedan första redovisningstillfället men där det vid rapporteringstillfället saknas objektiva belägg för att fordran är osäker. För en beskrivning av vad som utgör en betydande ökning av kreditrisk, se nedan. • Steg 3 omfattar exponeringar för vilka objektiva belägg har identifierats för att exponeringen är osäker (kreditförsämrad). För en beskrivning av när en fordran betraktas som kreditförsämrad, se nedan. För finansiella instrument som hänförs till steg 1 motsvarar reserveringen den kreditförlust som förväntas inträffa inom 12 månader. För finansiella instrument i steg 2 och 3 motsvarar reserveringen de förväntade kreditförlusterna för det finansiella instrumentets återstående löptid. För en närmare beskrivning av metoderna för beräkning av förlustreserver, se nedan. Redovisning av förväntade kreditförluster – utlåning till allmänheten, utställda finansiella garantier och utställda låneåtaganden Fastställande av en betydande ökning i kreditrisk En kredit som varit föremål för en betydande ökning av kreditrisk ingår inte längre i steg 1 utan i steg 2 (förutsatt att den inte är kreditförsämrad). Banken bedömer om det skett en betydande ökning av kreditrisk genom att använda en kombination av individuell och kollektiv information och kommer att spegla ökningen i kreditrisk på individuell instrument nivå. Den kvantitativa metod som används för bedömning av ökad kreditrisk utgörs av en framåtriktad skattning av varje enskild exponerings risk för fallissemang. Metoden utgår från bankens system för klassificering av kreditrisk. Skalan av ratingklasser går från 21 (som indikerar bästa riskklass) till klass 1 (som indikerar sämsta riskklass). Ratingskalorna är uppbygga för fyra olika kundsegment. Beroende på vilken initial rating som ett lån haft så krävs ett visst antal steg på denna ratingskala mot en lägre rating för att ökningen av kreditrisk ska anses ha ökat betydligt. Ju lägre initial rating, desto färre steg av försämringar av rating krävs för att en betydande ökning av kreditrisk ska anses ha uppkommit. När låntagaren har förfallna obetalda belopp äldre än 30 dagar, så betraktas dessa exponeringar alltid som exponeringar som har en väsentlig ökning av kreditrisk. Om den interna ratingen i ett senare skede har förbättrats i tillräcklig grad så att en betydande ökning av kreditrisk inte längre föreligger vid jämförelse med rating vid initial redovisning, kommer krediten att återföras från steg 2 till steg 1. Kreditförsämrade (osäkra) lån Liksom enligt tidigare principer redovisas kommer förlustreserv redovisas för den återstående löptiden för kreditförsämrade exponeringar (tidigare benämnda osäkra lån) när en eller flera händelser som har en negativ inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången har inträffat (steg 3). Ett lån anses vara kreditförsämrat utifrån samma förutsättningar som enligt tidigare principer vid definitionen av osäkert lån dvs. när det är 90 dagar sent i betalningar eller när det finns andra belägg i form av observerbara uppgifter om följande händelser: a) Betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller låntagaren. b) Ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller oreglerade betalningar. c) Långivaren eller låntagaren har, av ekonomiska eller avtalsmässiga skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, beviljat en eftergift till låntagaren som långivaren annars inte skulle överväga. d) Det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion.

23


Om ett tidigare lån som ansetts vara kreditförsämrat inte längre är det, sker en omföring antingen till steg 2 (om det jämfört med när lånet lämnats föreligger en betydande ökning av kreditrisk) eller till steg 1. Värdering av förväntade kreditförluster Förväntade kreditförluster beräknas för varje individuell kreditexponering som den diskonterade produkten av sannolikheten för fallissemang (PD), kreditexponering vid fallissemang (EAD) och förlust vid fallissemang (LGD). Bankens definition av fallissemang ligger nära den regulatoriska definitionen av fallissemang eftersom den används vid kreditriskhantering och omfattar bland annat krediter som är 90 dagar försenade i betalningar. PD motsvarar sannolikheten för att en låntagare kommer att fallera vid en given tidpunkt under den finansiella tillgångens återstående löptid. EAD motsvarar en förväntad kreditexponering vid fallissemangstidpunkten efter att hänsyn tagits till tidpunkten för avtalsenliga betalningar samt förväntat utnyttjande av revolverande krediter och lånelöften utanför balansräkningen. LGD motsvarar den förväntade kreditförlusten på en fallerad kreditexponering med hänsyn tagen till egenskaper hos motparten, säkerheter och produkt typ. Förväntade kreditförluster bestäms genom att beräkna PD, LGD och EAD för varje framtida månad fram till och med slutet av den förväntade löptiden av en kreditexponering. Dessa tre parametrar multipliceras och justeras med överlevnadssannolikheten eller sannolikheten för att kreditexponeringen inte har blivit förskottsbetald eller fallerad en tidigare månad. På detta sätt beräknas de månatliga förväntade kreditförlusterna vilka sedan diskonteras tillbaka till rapporteringsdagen med den ursprungliga effektivräntan och summeras. En summering av de månatliga förväntade kreditförlusterna fram till och med slutet av den förväntade löptiden ger de förväntade kreditförlusterna för tillgångens återstående löptid och summan av de kreditförluster som förväntas inträffa inom 12 månader ger de förväntade kreditförlusterna för de kommande 12 månaderna. När de förväntade kreditförlusterna beräknas tar banken hänsyn till minst tre scenarier (ett basscenario, ett positivt och ett negativt scenario) med relevanta makroekonomiska variabler såsom BNP, bostadspriser och arbetslöshet. Riskparametrarna som används för att beräkna förväntade kreditförluster införlivar effekterna av makroekonomiska prognoser. Varje makroekonomiskt scenario tilldelas en sannolikhet och de förväntade kreditförlusterna erhålls som ett sannolikhetsvägt genomsnitt av de förväntade kreditförlusterna för varje scenario. I de fall effekten av relevanta faktorer inte fångas av riskmodeller använder Banken sig av expertjusteringar. Ett instruments löptid är relevant för både bedömningen av väsentligt ökad kreditrisk, vilken tar hänsyn till förändringar i sannolikheten för fallissemang för återstående löptid, och värderingen av förväntade kreditförluster för tillgångens återstående löptid. Generellt är förväntad löptid begränsad till den maximala avtalsperiod som banken är utsatt för kreditrisk även om en längre period överensstämmer med affärspraxis. Alla avtalsvillkor tas hänsyn till när förväntad löptid fastställs, inklusive återbetalnings-, förlängnings- och överföringsalternativ som är bindande för banken. Det enda undantaget från denna generella princip tillämpas på vissa revolverande krediter, såsom kreditkort, där förväntad löptid uppskattas baserat på den period som banken är exponerad för kreditrisk och där kreditförlusterna inte kan mildras genom riskhanteringsåtgärder. Denna så kallade beteendemässiga löptiden fastställs med användande av produktspecifik historisk data och sträcker sig upp till 10 år. Banken bedömer och beräknar förlustreserv för väsentliga osäkra kreditexponeringar individuellt och utan att använda indata från modeller. Reserveringar för kreditförluster för dessa kreditexponeringar fastställs genom att diskontera förväntade kassaflöden och ta hänsyn till minst två möjliga resultat som tar hänsyn till både makroekonomiska och icke-makroekonomiska (låntagarspecifika) scenarier. Modifieringar När ett lån modifieras men inte tas bort från balansräkningen görs fortsättningsvis en bedömning av väsentliga ökningar i kreditrisken jämfört med den ursprungliga kreditrisken i nedskrivningssyfte. Modifieringar resulterar inte automatiskt i en minskning av kreditrisken och alla kvalitativa och kvantitativa indikatorer kommer att fortsätta bedömas. Vidare kommer en modifieringsvinst eller förlust redovisas i resultaträkningen på raden för kreditförluster och avser skillnaden i nuvärdet av de avtalsenliga kassaflödena diskonterat med den ursprungliga effektivräntan. När ett lån modifieras och tas bort från balansräkningen anses datumet då modifieringen gjordes vara det första redovisningstillfället för det nya lånet i syfte att bedöma nedskrivningsbehov, inklusive bedömningen av väsentliga ökningar i kreditrisk. När ett nytt lån bedöms vara osäkert vid första redovisningstillfället klassificeras det som en köpt eller utgiven osäker fordran och stannar i steg 3 till dess lånet är återbetalt eller avskrivet.

24


Redovisning av förväntade kreditförluster – räntebärande värdepapper Banken redovisar också förlustreserver på de räntebärande värdepapper som redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Bankens grundläggande metodik för beräkning av förlustreserver för räntebärande värdepapper är den samma som för utlåning till allmänheten. Källorna till information om de använda parametrarna PD, LGD och EAD skiljer sig dock åt. När det gäller PD, så härleds utifrån den externa rating som värdepapperna har och den externt tillgängliga information från ratinginstituten Moody’s och Standard and Poor’s som finns om risk för fallissemang som denna rating är förknippad med. LGD-faktorn bestäms av om värdepapper är säkerställt, annan förmånsrätt samt typ av motpart. Eftersom tillgänglig statistik på fallissemang och förluster vid fallissemang hos den typ av motparter i vars värdepapper som banken gjort investeringar i är högst begränsad, bestäms LGD-faktorn utifrån en expertbedömning med en kombination av uppgifter från Swedbank och ratinginstitutet Moody’s. Vid den initiala redovisningen, redovisas den statistiskt förväntad förlusten över de kommande 12 månaderna (steg 1). En betydande ökning av kreditrisk sedermera anses ha ägt rum när det skett en försämring av den externa ratingen samt 30 dagars försenad betalning av kapitalbelopp eller ränta, och kreditförluster redovisas då för den återstående löptiden (steg 2). Om den externa ratingen i ett senare skede har förbättrats tillräckligt mycket så att en betydande ökning av kreditrisk inte längre föreligger vid jämförelse med ratingen vid initial redovisning, kommer värdepappret att återföras till steg 1. Banken bedömer att finansiella tillgångar på instrument med motparter som är stater och finansiella institut och som har låg kreditrisk på rapporteringsdagen (med investment grade rating eller bättre) inte anses ha varit utsatta för en väsentligt ökad kreditrisk. Banken använder samma kriterier för att bedöma om ett räntebärande värdepapper är kreditförsämrat som man tillämpar för utlåning till allmänheten. Redovisning av förväntade kreditförluster – utlåning till kreditinstitut Även bankens utlåning till kreditinstitut är inom tillämpningsområdet för redovisning av förväntade kreditförluster. Eftersom all utlåning till kreditinstitut är återbetalningsbar på anfordran och utlåning bara sker till svenska kreditinstitut med god rating, så uppgår de förväntade kreditförlusterna till endast obetydliga belopp. Presentation av kreditförluster i balansräkningen För finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde presenteras reserveringar för kreditförluster i balansräkningen som en minskning av redovisat bruttovärde för tillgången. För låneåtaganden och finansiella garantiavtal redovisas de reserveringarna som en skuld inom raden Övriga skulder och avsättningar. I de fall ett finansiellt instrument består av två komponenter, ett lån och ett låneåtagande, såsom en revolverande checkräkningskredit, redovisar banken reserven för kreditförluster separat för lånet och låneåtagandet. En bortskrivning minskar det redovisade bruttovärdet för den finansiella tillgången. I resultaträkningen presenteras kreditförluster och bortskrivningar som kreditförluster. Bortskrivningar görs då förlusten anses beloppsmässigt slutligen fastställd och redovisas inom kreditförluster och representerar beloppet före ianspråktagandet av tidigare gjord reservering. Återbetalningar av bortskrivningar liksom återvinningar av reserveringar intäktsredovisas inom kreditförluster. Redovisning i resultat- och balansräkning Förlustreserverna redovisas på följande sätt i balansräkningen; För tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde; som nedskrivningar av tillgångarnas redovisade värde. För låneåtaganden och utställda finansiella garantier; på balansraden Avsättningar. För placeringar skuldinstrument redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat; direkt mot Fond för verkligt värde. Förändringar i förlustreserver redovisas i resultaträkningen på raden Kreditförluster netto, förutom för räntebärande värdepapper redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat där förändringarna i förlustreserver redovisas i nettoresultat av finansiella transaktioner. Redovisning av konstaterade kreditförluster Lånefordringar som klassificerats som kreditförsämrade skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, skuldsanering fastställts, ackordsförslag antagits, fordran eftergivits på annat sätt eller när Kronofogdemyndighet eller bankens ombud (inkassoföretag) redovisar att utmätningsbara tillgångar saknas. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden kreditförluster netto.

25


p) Materiella tillgångar (i) Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma banken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. (ii) Leasade tillgångar Banken tillämpar i enlighet med undantaget i RFR 2 inte IFRS 16 för redovisning av leasingavtal. Som leasetagare redovisas leasingavgifter som kostnad linjärt över leasingperioden och således redovisas inte nyttjanderätter och leasingskulder i balansräkningen. De avtal där banken är leasegivare redovisas som operationella leasingavtal. (iii) Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. (iv) Avskrivningsprinciper Byggnader och markanläggningar avskrivs planenligt med två procent respektive fem procent per år på anskaffningsvärdet. Mark skrivs inte av. Inventarier avskrivs planenligt med 20 – 33 procent på anskaffningsvärdet. Vissa fastighetsinventarier avskrivs med fem procent. Avskrivning som avviker från plan betraktas som en bokslutsdisposition och redovisas under rubriken Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan. Banken tillämpar inte komponentavskrivning av materiella anläggningstillgångar. Banken har efter beräkning kunnat konstatera att komponentavskrivning på rörelsefastigheter jämfört med planenlig avskrivning endast har marginell effekt på resultatet. För övriga materiella anläggningstillgångar anser banken att det inte finns några separata komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder. Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. q) Nedskrivningar av materiella tillgångar (i) Nedskrivningsprövning De redovisade värdena för bankens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde (se nedan). Återvinningsvärdet är det högsta värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. (ii) Återföring av nedskrivningar En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts. r) Aktiekapital Utdelningar Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.

26


s) Ersättningar till anställda (i) Ersättningar efter avslutad anställning Pensionering genom försäkring Bankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka banken betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för bankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Banken har dock gjort bedömningen att UFR 10 Redovisning av pensionsplanen BTP2 som finansieras genom försäkring i Alecta är tillämplig även för bankens pensionsplan hos SPK. Banken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Bankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt banken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Pensionering i egen regi Banken hade under 2019, utöver de kollektivavtalade tjänstepensionerna också i särskilt avtal utfäst till VD (avgående 2018) att denne kan avsluta sin tjänstgöring efter 61 års ålder. För den del som inte tryggats genom försäkring har avsättning gjorts i egen balansräkning och kommer att betalas ut fram till 2021. Den oförsäkrade delen utgör ett mindre belopp. Se vidare not 10. Banken har inte några ytterligare pensionsåtaganden i egen regi. (ii) Ersättningar vid uppsägning En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas vid den tidigaste tidpunkt när banken inte längre kan dra tillbaka erbjudandet till de anställda eller när banken redovisar kostnader för omstrukturering. Ersättningar som inte förväntas regleras inom tolv månader redovisas till dess nuvärde. (iii) Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetalningar när banken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt. t) Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. u) Eventualförpliktelser En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

27


Not 3 Finansiella risker I bankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrelse, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policys och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Bankens styrelse har det övergripande ansvaret för bankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Bankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som banken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicys och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t.ex. återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar banken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I banken finns en oberoende funktion för oberoende riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Kreditrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att banken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som banken tar på sig när banken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som banken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Motparten för bankens derivatinstrument är Swedbank AB (publ.) med rating AA- (enligt S&P). Styrelsen har det övergripande ansvaret för bankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Kreditchef rapporterar regelbundet till styrelsen. Bankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl.a. att alla kreditbeslut i banken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör bankens största riskexponering är bankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för bankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till bankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av bankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Banken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i bankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och i värdepapper med hög kreditvärdighet enligt av styrelsen fastställt placeringsreglemente. Bankens värdepappersportfölj motsvarar i all väsentlighet en rating lägst BB+ (enligt S&P). Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Bankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av kravsystem som bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Riskkontrollfunktionen utför en oberoende kontroll och analys av bankens kredithantering. Riskklass prövas och fastställs i samband med beslut för kreditgivning och kredituppföljning. Riskklassen ligger till grund och påverkar omfattningen av analys och dokumentation av kunden samt hur kunden ska följas upp. Kunder med låg risk kan hanteras i en enklare och snabbare kreditprocess. Kunder med högre risk leder till ökade uppföljningskrav.

28


Klassificeringen syftar till att uppskatta sannolikheten för fallissemang och uttrycks på en skala med 23 klasser där 0 representerar störst risk och 21 representerar lägst risk, samt en klass för fallissemang. Vid den initiala redovisningen redovisas en förlustreserv baserat på vad som statistiskt kan förväntas för de kommande 12 månaderna (stadie 1). För det fall det uppstått en betydande ökning av kreditrisk, beräknas istället förlustreserven för hela den återsåtende förväntade löptiden (stadie 2) eller om exponeringen betraktas som kreditförsämrad (stadie 3). Reserven för kreditförluster värderas enligt en modell för förväntade kreditförluster och speglar ett sannolikhetsvägt belopp som bestäms genom att utvärdera en rad möjliga utfall med hänsyn tagen till all rimlig och verifierbar information som är tillgänglig på rapporteringsdagen utan orimlig kostnad eller ansträngning. Kreditförlustreserveringana värderas utifrån om det inträffat en betydande ökning av kreditrisken jämfört med första redovisningstillfället för ett instrument. • Stadie 1 omfattar finansiella instrument där ingen betydande ökning av kreditrisken inträffat sedan första redovisningstillfället och de motparter som omfattas av bankens policy för låg kreditrisk vid rapporteringstillfället, en riskbedömning som motsvarar ”investment grade” (tillämpas dock endast på värdepapper) • Stadie 2 omfattar finansiella instrument där en betydande ökning av kreditrisk inträffat sedan första redovisningstillfället men där det vid första rapporteringstillfället saknas objektiva belägg för att fordran är osäker. • Stadie 3 omfattar finansiella instrument för vilka objektiva belägg har identifierats för att fordran är osäker.

Riskklass Låg risk Normal risk Förhöjd risk Hög risk Fallerade

Indikativ rating 13-21 9-12 6-8 0-5 Fallerad

BBB till AAA BB+ till BBBB+ till BB C till B D

Bankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.

29


Kreditriskexponering uppdelat på kreditbetyg för finansiella tillgångar, garantier och lånelöften 2019 Steg 1

Steg 2

Steg 3

Total

7 104 7 104

0 0

0 0

7 104 7 104

Belåningsbara statsskuldförbindelser AAA-AA Förlustreserving Totalt redovisat värde

395 718 0 395 718

0 0 0

0 0 0

395 718 0 395 718

Utlåning till kreditinstitut Låg risk Förlustreservering Totalt redovisat värde

387 790 0 387 790

0 0 0

0 0 0

387 790 0 387 790

Utlåning till allmänheten Låg risk (riskklass 13-21) Normal risk (riskklass 9-12) Förhöjd risk (riskklass 6-8) Hög risk (riskklass 0-5) Fallerade Förlustreservering Totalt redovisat värde

2 747 444 3 931 835 1 200 053 33 337 0 -6 928 7 905 741

3 915 81 361 719 778 150 682 0 -14 236 941 500

67 1 310 613 2 614 203 008 -59 548 148 064

2 751 426 4 014 506 1 920 444 186 633 203 008 -80 712 8 995 305

Obligationer och andra räntebärande värdepapper AAA-AA A BBB-BB utan rating Förlustreservering Totalt redovisat värde

830 227 20 866 419 986 326 204 -1 399 1 595 884

0 0 110 671 69 324 -7 800 172 195

0 0 0 0 0 0

830 227 20 866 530 657 395 528 -9 199 1 768 079

Övriga finansiella tillgångar Låg risk Förlustreservering Totalt redovisat värde

1 161 704 0 1 161 704

0 0 0

0 0 0

1 161 704 0 1 161 704

11 462 268

1 135 731

207 612

12 805 611

-8 327

-22 036

-59 548

-89 911

11 453 941

1 113 695

148 064

12 715 700

521 010 412 067 42 866 255 346 0 -881

450 6 361 20 674 4 405 0 -383

0 21 18 1 120 3 744 -1 353

521 460 418 449 63 558 260 871 3 744 -2 617

1 230 408

31 507

3 550

1 265 465

Kassa Låg risk Totalt redovisat värde

Totalt bruttoredovisat värde för finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totaltresultat Total förlustreservering Totalt redovisat värde Finansiella garantier och låneåtaganden Låg risk (riskklass 13-21) Normal risk (riskklass 9-12) Förhöjd risk (riskklass 6-8) Hög risk (riskklass 0-5) Fallerade Förlustreservering Totalt finansiella garantier och låneåtaganden

Utöver vad som framgår av tabellen ovan har banken förmedlat lån om totalt 6,478 mkr (6.173 mkr) till Swedbank Hypotek. För dessa förmedlade lån har banken en ansvarighet för konstaterade kreditförluster som maximalt uppgår till året intjänade förmedlingsprovision. Denna provision uppgick 2019 till 39.070 tkr (43.295). Den totala förlustreserveringen på förmedlade lån uppgår till 5,2 mkr (5,9 mkr). Bruttoredovisat värde på förmedlade lån uppgår till 6.483 mkr (6.179 mkr)

30


Kreditriskexponering uppdelat på kreditbetyg för finansiella tillgångar, garantier och lånelöften 2018 Steg 1

Steg 2

Steg 3

Total

7 131 7 131

0 0

0 0

7 131 7 131

Belåningsbara statsskuldförbindelser AAA-AA Förlustreserving Totalt redovisat värde

496 663 0 496 663

0 0 0

0 0 0

496 663 0 496 663

Utlåning till kreditinstitut Låg risk Förlustreservering Totalt redovisat värde

387 990 0 387 990

0 0 0

0 0 0

387 990 0 387 990

Utlåning till allmänheten Låg risk (riskklass 13-21) Normal risk (riskklass 9-12) Förhöjd risk (riskklass 6-8) Hög risk (riskklass 0-5) Fallerade Förlustreservering Totalt redovisat värde

2 376 612 3 833 056 957 980 30 574 0 -6 940 7 191 282

2 760 199 585 491 418 124 463 0 -17 702 800 524

1 1 813 590 3 771 175 654 -49 263 132 566

2 379 373 4 034 454 1 449 988 158 808 175 654 -73 905 8 124 372

Obligationer och andra räntebärande värdepapper AAA-AA A BBB-BB utan rating Förlustreservering Totalt redovisat värde

729 077 36 086 340 900 615 364 -1 865 1 719 562

0 0 50 602 50 585 -4 594 96 593

0 0 0 0 0 0

729 077 36 086 391 502 665 949 -6 459 1 816 155

Övriga finansiella tillgångar Låg risk Förlustreservering Totalt redovisat värde

1 571 864 0 1 571 864

0 0 0

0 0 0

1 571 864 0 1 571 864

11 383 297

919 413

181 829

12 484 539

-8 805

-22 296

-49 263

-80 364

11 374 492

897 117

132 566

12 404 175

279 675 409 048 32 088 256 989 0 -739

480 6 430 24 448 13 345 0 -639

0 0 12 1 120 5 586 -537

280 155 415 478 56 548 271 454 5 586 -1 915

977 061

44 064

6 181

1 027 306

Kassa Låg risk Totalt redovisat värde

Totalt bruttoredovisat värde för finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totaltresultat Total förlustreservering Totalt redovisat värde Finansiella garantier och låneåtaganden Låg risk (riskklass 13-21) Normal risk (riskklass 9-12) Förhöjd risk (riskklass 6-8) Hög risk (riskklass 0-5) Fallerade Förlustreservering Totalt finansiella garantier och låneåtaganden

31


Kreditriskexponering brutto och netto 2019 Total kreditrisk- Förlustreserv exponering (före nedskrivning)

Redovisat värde

Krediter¹ mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen² Pb i villa- och fritidsfastigheter³ Pb i flerfamiljsfastigheter4 Pb i jordbruksfastigheter Pb i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga varav: kreditinstitut

283 419 852 717 1 434 025 2 711 483 1 661 530 482 865 1 614 601 148 029

-1 742 -1 052 -1 196 -16 766 -20 283 -18 669 -21 004

281 677 851 665 1 432 829 2 694 717 1 641 247 464 196 1 593 597 148 029

Summa

9 040 640

-80 712

8 959 928

Värdepapper Statspapper, andra offentliga organ AAA AA BBB eller lägre Obligationer och andra räntebärande värdepapper AAA AA A BBB eller lägre utan rating

112 575 283 143 0

112 575 283 143 0

830 227

830 227

20 866 530 657 395 528

-3 -1 851 -7 345

20 863 528 806 388 183

2 172 996

-9 199

2 163 797

Åtaganden Utställda finansiella garantier

241 911

-7 860

234 051

Summa

241 911

Summa

Total kreditriskexponering Övriga åtagande Outnyttjad del av beviljade krediter Utställda lånelöften

11 455 547

798 303 436 322

234 051

-106 970

11 357 776

798 303 436 322

Kreditkvalitet Vid kreditgivning använder sig banken av riskklassificeringsmodeller för företagskrediter respektive scoringmodeller för privatkrediter. Modellerna är en sammanvägning av återbetalningsförmåga, sparande, intern och extern skötsamhet. Beräkningsmetoderna och antalet förfallna krediter visar att banken har en god kreditkvalitet både inom företag och privatsegmenten. 1

Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering.

2

inklusive krediter till stat och kommun

3

inklusive bostadsrätter

4

inklusive bostadsrättsföreningar

32


Kreditriskexponering brutto och netto 2018 Total kreditrisk- Nedskrivning exponering (före nedskrivning)

Redovisat värde

Krediter¹ mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen² Pb i villa- och fritidsfastigheter³ Pb i flerfamiljsfastigheter4 Pb i jordbruksfastigheter Pb i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga varav: kreditinstitut

405 302 840 854 1 106 126 2 536 428 1 518 396 424 196 1 331 565 73 469

-3 209 -767 -960 -22 734 -19 487 -9 285 -17 463

402 093 840 087 1 105 166 2 513 694 1 498 909 414 911 1 314 102 73 469

Summa

8 162 867

-73 905

8 088 962

Värdepapper Statspapper, andra offentliga organ AAA AA BBB eller lägre Andra emittenter AAA AA A BBB eller lägre utan rating

201 492 295 171

201 492 295 171

718 738 10 339 36 086 391 502 665 949

-44 -3 188 -3 227

718 738 10 339 36 042 388 314 662 722

2 319 277

-6 459

2 312 818

Åtaganden Utställda finansiella garantier

213 330

-1 915

211 415

Summa

213 330

-1 915

211 415

10 695 474

-82 279

10 613 195

Summa

Total kreditriskexponering Övriga åtagande Outnyttjad del av beviljade krediter Utställda lånelöften

815 891 349 155

815 891 349 155

33


Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att banken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att bankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider. Bankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d.v.s. värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios. Bankens styrelse har fastställt en finansierings- och likviditetspolicy för att möta krav på uppföljning, mätning och rapportering av likviditet. Bankens styrelse har fattat beslut om bankens risktolerans utifrån en både kvalitativ och kvantitativ bedömning av för banken lämplig likviditetsrisk. Styrelsen anger att banken ska ha en god hantering av likviditetsrisker och alltid ha en reserv av likvida tillgångar att tillgå för att möta perioder med begränsad likviditet samt ha en god finansieringsstruktur. •

Kvalitativ bedömning o Banken ska alltid begränsa sin exponering mot likviditetsrisk till måttlig i relation till verksamheten i allmänhet och möjlighet till finansiering i synnerhet. Banken har inte som målsättning att öka intäkter genom ökad likviditetsrisk. Ofrånkomligen möter banken likviditetsrisker i den löpande verksamheten men dessa ska alltid begränsas så de inte riskerar bankens möjligheter att uppfylla sina åtaganden. Kvantitativ bedömning o Överlevnadshorisont – ett kassabaserat likviditetsriskmått. Överlevnadshorisonten visar hur länge banken skulle klara sig under en period av stress utan tillgång till finansiering. Bankens ska ha en likviditetsreserv som klarar en period av minst 30 dagar. o Bankens likviditetsreserv skall dessutom klara en period av 30 dagar under stressade scenarion enligt LCR beräkningsmetod. LCR kvoten ska minst uppgå till 110% o Bankens största poster i balansräkningen är ut- och inlåning. Dessa skall ha en relation som vid varje given tidpunkt inte överskrider kvoten 1,20 (utlåning/in- och upplåning). o Banken ska alltid uppfylla eventuella kvantitativa krav som ställs från myndigheter och finansinspektion. Likviditetsreserv o Bankens likviditetsreserv ska bestå av högkvalitativa tillgångar som enligt CRD IV och CRR får ingå i likviditetsreserven (Level 1 och 2 tillgångar). o Tillgångarna ska vara både likvida på privata marknader och belåningsbara i Riksbanken o Tillgångarna ska vara omsättningsbara till förutsägbara värden och de ska vara tillgängliga på kort sikt. o Tillgångarna får inte vara ianspråkstagna som säkerheter eller på annat sätt som begränsar användningen som likviditet.

Styrelsens krav på likviditetsreservens storlek uppgår per 2019-12-31 till 1.016,7 mkr (778,6 mkr föregående år). Överlevnadshorisonten är minst 3 månader. Bankens likviditetsreserv som enbart består av högkvalitativa tillgångar uppgår till 1.225,9 mkr (1.190,4). Övriga omsättningsbara tillgångar uppgår till 978,9 mkr (1.139,3). Därutöver har banken en kreditlimit på 500 mkr (500) i Swedbank AB (publ). LCR-kvoten uppgick per 2019-12-31 till 196,9 % (275,9 %). Kvoten utlåning/in- och upplåning uppgick till 0,94 (0,90) Banken har upprättat en beredskapsplan som innehåller en handlingsplan för hantering av likviditetsrisker och omfattar tillvägagångssätt för att täcka ett negativt kassaflöde i krissituationer. Beredskapsplanen ska tillämpas så snart den löpande uppföljningen visar att likviditetsreserven riskeras hamna under den av styrelsen beslutade lägsta nivå. Utgångsläget är ett antal definierade händelser som utlöser beredskapsplanen. Valet av aktiviteter som ska genomföras styrs av händelsernas art och hur allvarlig situationen är. Banken har även upprättat en återhämtningsplan vars syfte är att återställa bankens finansiella ställning efter en kraftig försämring.

34


Övriga upplysningar som krävs enligt Finansinspektionens föreskrift om hantering av likviditetsrisker för kreditinstitut (FFFS 2014:21), lämnas på bankens hemsida www.sparbankenskaraborg.se Bankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. De förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av tillgångar bedöms sammanfalla med de kontraktuella löptiderna. Det är ingen väsentlig skillnad mellan diskonterade och nominella kassaflöden varför löptidsexponering motsvarar likviditetsexponering. Även bankens kassaflödesanalys belyser bankens likviditetssituation.

35


Likviditetsexponering, exkl ränteflöden, 2019 Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning På anfordran

Högst 3 mån

Längre än 3 mån men högst 1 år

Längre än 1 år men högst 5 år

Längre än 5 år

Utan löptid

Totalt Redovisat värde

Tillgångar Kassa

7 104

7 104

Belåningsbara statsskuldförbindelser

70 373

Utlåning till kreditinstitut

387 790

Utlåning till allmänheten

311 352

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

252 257

73 088

387 790

137 967

507 712

1 650 664

85 100

93 411

1 598 767

6 387 610

Materiella tillgångar 14 705

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar

720 951

38 302

1 015

261 369

672 511

8 995 305

1 777 278

Aktier och andelar

Övriga tillgångar

395 718

1 153 713

1 153 713

27 629

27 629

2 789

17 494

39 317 3 501 688

6 460 698

1 184 131

12 801 348

Skulder Skulder till kreditinstitut

74 449

Inlåning från allmänheten

8 936 867

Upplåning från allmänheten

74 449 200 352

7 042

9 264 259

16 131

16 131

Emitterade värdepapper

300 000

Övriga skulder, obeskattade reserver och eget kapital Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

119 998

197

4 409

300 000

1 232

3 120 008

9 386

13 795

Avsättningar

Summa skulder och eget kapital Total skillnad

3 121 437

11 277

11 277

9 031 856

209 935

421 230

7 042

0

3 131 285

12 801 348

-8 310 905

51 434

251 281

3 494 646

6 460 698

-1 947 154

0

36


Likviditetsexponering, exkl ränteflöden, 2018

Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning På anfordran

Högst 3 mån

Längre än 3 mån men högst 1 år

Längre än 1 år men högst 5 år

Längre än 5 år

Utan löptid

Totalt Redovisat värde

Tillgångar Kassa

7 131

Belåningsbara statsskuldförbindelser

7 131

25 008

Utlåning till kreditinstitut

387 990

Utlåning till allmänheten

273 917

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

471 655

496 663

387 990

235 852

418 697

1 542 700

25 342

251 377

1 545 895

5 653 206

1 822 614

Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar

13 491

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

37 603

5 812

337 296

675 886

Summa tillgångar

669 038

8 124 372

1 562 073

1 562 073

28 705

28 705

2 704

16 195

43 415 3 560 250

5 653 206

1 593 482

12 489 158

Skulder Skulder till kreditinstitut

86 691

Inlåning från allmänheten

8 256 758

Upplåning från allmänheten

86 691 241 832

196 611

8 702 565

16 383

16 383

Emitterade värdepapper

300 000

Övriga skulder, obeskattade reserver och eget kapital Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

7 364

234

4 124

300 000

1 253

3 361 960

9 760

13 884

Avsättningar

Summa skulder och eget kapital Total skillnad

3 363 447

6 188

6 188

8 363 956

251 826

197 864

307 364

0

3 368 148

12 489 158

-7 694 918

85 470

478 022

3 252 886

5 653 206

-1 774 666

0

37


Marknadsrisk Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). Med nuvarande inriktning på bankens verksamhet är det främst ränterisk som utgör marknadsrisk förutom den risk som finns i bankens långfristiga innehav av aktier i Swedbank AB (publ), Sparbankernas Försäkrings AB och Indecap AB. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på bankens fastförräntade tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d.v.s. risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Samtliga tillgångar i utländsk valuta är valutasäkrade. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. Vid en förändring av aktiekursen med 10 procent för bankens aktieinnehav i Swedbank AB (publ) påverkas fond för verkligt värde i eget kapital per 2019-12-31 med 111,6 mkr (153,3). Ränterisk Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med bankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t.ex. att räntebindningstiderna på bankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i bankens fastförräntade utlåning har banken i viss utsträckning ingått ränteswapavtal, d.v.s. avtal enligt vilka banken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s.k. gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för bankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 1.532,0 tkr (1.063,6) före skatt. Hantering av bankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansförvaltningen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering. Enligt finanspolicyn är bankens målsättning att ränterisken i hela balansräkningen och ränterelaterade kontrakt utanför balansräkningen får, vid en procents förändring av marknadsräntan, maximalt innebära en förändring av nuvärdet med motsvarande 3 procent av kapitalbasen vilket motsvarar 58,7 mkr per 31 december 2019 (55,2 mkr per 31 december 2018). Per den 31 december 2019 var förändringen av nuvärdet, vid en procents förändring av marknadsräntan, 37,6 mkr (25,0), vilket motsvarar räntebindningstid i eget kapital på 1,3 år (0,8). Derivatinstrument (ränteswapkontrakt) används för att hantera ränterisken. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswappen, se vidare i not om redovisningsprinciper. Per den 31 december 2019 hade banken ränteswappar med kontraktsvärde (nominellt värde) på 441.610 tkr (453.410). Swapparnas verkliga värde netto uppgick till -30.633 tkr (-30.926) bestående av tillgångar om 75 tkr (41) och skulder om 30.708 tkr (30.967).

38


Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2019 Högst 1 mån

Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Övriga skulder Obeskattade reserver och Eget kapital

Längre än 1 mån men högst 3 mån

Längre än 3 mån men högst 6 mån

Längre än 6 mån men högst 1 år

Längre än 1 Längre än 3 Längre än 5 år men högst år men högst år 3 år 5 år

Utan ränta

Totalt

7 104

62 455

282 968

50 295

395 718

387 790

387 790

5 153 141

2 963 972

303 525

920 694

5 906 911

4 167 634

121 366

121 366

89 180

139 475

232 098

221 521

246 579

306 480

478 677

528 001

214 027

8 995 305

1 777 278

214 027

1 153 713

1 153 713

84 440

84 440

1 245 257 12 801 348

74 449 9 006 536

Summa skulder och eget kapital 9 080 985 Total skillnad -3 174 074 Räntederivat, fast ränta erläggs Kumulativ exponering -3 174 074

7 104

74 449 130 683

106 375

13 623

5 393

1 649

16 131

9 280 390

77 766

300 000 77 766

3 068 743

3 068 743

300 000

430 683 3 736 951

562 877

106 375 14 991

13 623 125 852

5 393 473 284

1 649 526 352

0 214 027

3 162 640 12 801 348 -1 917 383 0

-53 000

-27 610

-115 000

-86 800

-159 200

-441 610

524 868

623 110

981 394

1 420 946

1 475 773

-441 610

39


Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2018 Högst 1 mån

Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper

Längre än 1 mån men högst 3 mån

Längre än 3 mån men högst 6 mån

Längre än 6 mån men högst 1 år

Längre än 1 Längre än 3 Längre än 5 år men högst år men högst år 3 år 5 år

Utan ränta

7 131

25 007

310 155

161 501

Total skillnad Räntederivat, fast ränta erläggs Kumulativ exponering

387 990

387 990

4 649 065

2 813 887

61 787

63 788

283 994

70 817

320 410

931 615

50 766

101 948

370 444

47 431

5 382 472

4 055 657

112 553

61 680

10 011

15 000

8 314 863

183 727

179 452

165 736

815 939

118 248

181 034

8 124 372

1 822 614

181 034

1 562 073

1 562 073

88 315

88 315

1 657 519 12 489 158

86 691 17 158

4 801

2 564

16 383

300 000

8 376 543

493 738

194 452

17 158

4 801

2 564

0

3 561 919

-81 899

148 578

811 138

115 684

181 034

-15 000

-10 000

-183 610

-53 000

-181 800

460 949

599 527

1 227 055

1 289 739

1 288 973

-10 000 557 848

8 718 948 300 000

-2 994 071

-3 004 071

7 131

496 663

Övriga skulder Obeskattade reserver och Eget kapital Summa skulder och eget kapital

Totalt

63 786

63 786

3 319 733

3 319 733

3 399 902 12 489 158 -1 742 383

0

-453 410 -453 410

Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i banken, som bl.a. omfattar • kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, • klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, • IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med avstämningar och kontroller, • behörighetssystem, • interna informations- och rapporteringssystem för att bl.a. tillgodose ledningens krav på information om exempelvis bankens riskexponering samt • informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda bankens och kundernas tillgångar. Regelbundet genomförs självutvärdering av de operativa riskerna. IT-stöd i form av ekonomi-, kredit-, och inlåningssystem med inbyggda avstämningar är av stor vikt för en interna kontrollen. Huvuddelen av datastödet erhålls genom Swedbank IT. Genom detta tillförsäkras en kontinuerlig översyn och utveckling av tillämpade system.

40


Derivat och säkringsredovisning Derivat 2019 Tkr Derivat utanför säkringsredovisning Ränterelaterade kontrakt Swappar Valutarelaterade kontrakt Terminer Summa

Derivat för verkligtvärdesäkring Ränterelaterade kontrakt Swappar Summa

Derivat 2018 Tkr Derivat utanför säkringsredovisning Ränterelaterade kontrakt Swappar Valutarelaterade kontrakt Terminer Summa

Derivat för verkligtvärdesäkringar Ränterelaterade kontrakt Swappar Summa

Nominellt belopp/ återstående löptid Upp till 1 år

> 1 år - 5 år

>5 år

Total

Positiva marknadsvärden

Negativa marknadsvärden

8 174 724 174 724

7 949 7 949

0 0

182 673 182 673

297 297

1 893 1 901

80 610 80 610

201 800 201 800

159 200 159 200

441 610 441 610

75 75

30 708 30 708

Total

Positiva marknadsvärden

Negativa marknadsvärden

Nominellt belopp/ återstående löptid Upp till 1 år

> 1 år - 5 år

>5 år

63 100 307 100 307

30 056 30 056

0 0

130 363 130 363

168 168

1 183 1 246

35 000 35 000

236 610 236 610

181 800 181 800

453 410 453 410

41 41

30 967 30 967

Derivat avsedda för riskhantering, säkring av verkligt värde Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk uppgår under perioden till 0,3 (2,8) mkr och på säkringsinstrument (derivat) till -0,3 (-2,8) mkr. Derivat avsedda för riskhantering, ej säkringsredovisning Banken använder sig av derivat där säkringsredovisning inte tillämpas antingen därför att säkringsrelationen inte kvalificerar för säkringsredovisning enligt enligt IAS 39 eller för att banken gjort bedömningen att den volatilitet som uppstår om säkringsredovisning inte tillämpas inte är så stor för att motivera det merarbete som säkringsredovisning medför. Derivaten används för att skydda banken mot valutarisk. Instrumenten omfattar valutaterminer. Förändring av verkligt värde på dessa derivat redovisas i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Kvittningsavtal och liknande avtal Banken ingår i derivatavtal under International Swaps and Derivatvies Association (ISDA) master nettingavtal. Avtalen innebär att när en motpart inte kan reglera sina åtaganden enligt samtliga transaktioner avbryts avtalet och alla utestående mellanhavanden skall regleras med ett nettobelopp. ISDA-avtalen uppfyller inte kriterierna för kvittning i balansräkningen. Detta beror på att kvittning enligt ISDA-avtalen endast är tillåten om motparten eller banken inte kan reglera sina åtaganden. Därtill är det inte heller motpartens eller bankens avsikt att reglera mellanhavanden på nettobasis eller vid samma tidpunkt. Säkerheter som banken tar emot/ställer följer standardvillkoren i ISDA Credit Support Annex. Dessa avtal innebär att värdepapper lämnas/erhålls som säkerhet kan ställas som säkerhet eller säljas under transaktionens löptid men måste lämnas tillbaka när transaktionen förfaller. Villkoren ger också respektive motpart rätt att avbryta avtalet om motparten inte levererar säkerheter.

41


Not 4

Räntenetto

Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Varav : derivat - säkringsredovisning Räntebärande värdepapper Övriga Summa Varav ränteintäkt från finansiella tillgångar redovisade till: - upplupet anskaffningsvärde - verkligt värde via övrigt totalresultat

2019 tkr

2018 tkr

-102 178 708

-387 163 321

-7 397 31 128 0 209 734

-9 248 23 602 0 186 536

178 606 28 878

162 934 23 272

-1 590 -9 085

-1 450 -8 201

Räntekostnader Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Varav: - kostnad för insättningsgaranti Emitterade värdepapper Övriga Summa Varav räntekostnad från finansiella tillgångar redovisade till: - upplupet anskaffningsvärde - verkligt värde via övrigt totalresultat

-4 478 -2 150 -4 073 -16 898

-4 055 -1 009 -6 152 -16 812

-16 898 -

-16 812 -

Summa räntenetto

192 836

169 724

1,50

1,33

1,55 1,90 0,10

1,38 1,97 0,10

113 600 313 113 913

100 750 164 100 914

11 454 42 764 9 490 958 33 669 13 907 112 242

11 346 47 035 8 222 1 366 31 311 13 802 113 082

-6 349 -3 977 -1 813 -12 139

-6 203 -4 036 -1 855 -12 094

Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver) Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) Medelränta utlåningen Medelränta inlåningen (Inkl. kostnad för insättningsgarantin)

Not 5

Erhållna utdelningar

Swedbank AB Övriga aktier Summa

Not 6

Provisionsintäkter

Betalningsförmedlingsprovisioner Utlåningsprovisioner Inlåningsprovisioner Provisioner avseende utställda finansiella garantier Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa

Not 7

Provisionskostnader

Betalningsförmedlingsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa

42


Not 8

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Aktier/andelar Räntebärande värdepapper Andra finansiella instrument Valutakursförändringar Förändring i förlustreserv för förväntade kreditförluster, värdepapper värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat Summa

2019

2018

5 058 8 420 1 423 -2 740

1 686 -2 660 1 267 2 264

12 161

2 557

8 420 2 318

-2 660 3 950

-294

-2 829

294 1 423 12 161

2 829 1 267 2 557

729 441 1 181 2 351

710 0 1 176 1 886

-54 190 -19 978 -7 954 634 -5 744 -6 232 -93 464

-51 821 -19 812 -6 989 -1 324 -4 837 -4 879 -89 662

-1 054 -26 690 -1 199 -1 202 -3 376 -2 022 -4 157 -39 700 -133 164

-1 157 -26 427 -732 -1 288 -3 484 -2 089 -4 682 -39 859 -129 521

Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat Förändring i verkligt värde på derivat som är säkringsinstrument i en säkring av verkligt värde Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på den säkrade risk i säkringar av verkligt värde Valutakursförändringar Summa

Not 9

Övriga rörelseintäkter

Intäkter från rörelsefastigheter Realisationsvinst vid avyttring av anläggningstillgångar Övriga rörelseintäkter Summa

Not 10

Allmänna administrationskostnader

Personalkostnader - löner och arvoden - sociala avgifter - kostnad för pensionspremier - andra pensionskostnader - avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt - övriga personalkostnader Summa personalkostnader Övriga allmänna administrationskostnader - porto och telefon - IT-kostnader - konsulttjänster - revision - hyror och andra lokalkostnader - fastighetskostnader - övriga Summa övriga allmänna administrationskostnader Summa Löner, andra ersättningar och sociala avgifter

Löner Sociala avgifter Summa

Styrelse, vd, vd:s stf (11 personer) -4 533 -1 461 -5 994

2019 Övriga anställda -49 657 -18 517 -68 174

Styrelse, vd, vd:s stf (11 personer) -5 259 -1 674 -6 933

2018 Övriga anställda

-46 562 -18 138 -64 700

43


Ledande befattningshavares ersättningar Berednings- och beslutsprocess Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsens ordförande och vice ordförande. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktören. Lön och arvoden Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt årsstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller fast arvode och sammanträdesarvode. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med övrig bankledning avses de 6 personer som tillsammans med verkställande direktören och vd:s ställföreträdare ingår i bankledningen. Ersättningar och övriga förmåner 2019 Grundlön / styrelsearvode tkr Gerth Malmevik, ordf 304 Maria Berghem, v ordf 151 Thord Haraldsson 102 Barbro Mattsson 101 Lennart Pehrsson 102 Helena Södervall 100 Fredrik Elmers 103 Tobias Bohlin 100 Erik Brink 101 Patrik Meijer, VD 1 554 Lars Henningsson,vd:s stf 949 Personalrepresentanter 1 508 Övrig bankledning (6 personer) 4 684 Summa 9 859 Ersättningar och övriga förmåner 2018 Grundlön / styrelsearvode tkr Gerth Malmevik, ord 269 Maria Berghem, v ordf 135 Claes Friberg 27 Thord Haraldsson 95 Barbro Mattsson 94 Lennart Pehrsson 94 Helena Södervall 94 Fredrik Elmers 68 Tobias Bohlin 67 Erik Brink 67 Leif Johansson, VD 1 707 Patrik Meijer, VD 969 Johnny Ingemarsson,vd:s stf 851 Personalrepresentanter 1 370 Övrig bankledning (5 personer) 3 650 Summa

9 557

Sammanträdesarvode 174 97 74 65 115 77 73 77 114 142

Övriga förmåner 1 116 203

Pensionskostnad 345 480

Vinstandels stiftelse 46 46 173

Summa 478 248 176 166 217 177 176 177 215 1 946 1 591 2 026

1 008

208 528

1 481 2 306

260 525

6 633 14 226

Sammanträdesarvode 220 98 20 58 63 89 54 39 39 42 112

Övriga förmåner -

Pensionskostnad 1 078 227 168

Vinstandels stiftelse 22 27 39 148

Summa 489 233 47 153 157 183 148 107 106 109 2 807 1 224 1 126 1 851

-

309

1 238

195

5 392

834

599

2 711

431

14 132

1 68 221

Rörlig ersättning Avsättning till vinstandelsstiftelse (rörlig ersättning) sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare. Denna rörliga ersättning är pensionsgrundande. Den rörliga ersättningen avser ett marginellt belopp och utgör ej någon risk för banken. Övriga förmåner avser bilförmån och ränteförmån. Offentliggörande av uppgifter om ersättning Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens förskrifter FFFS 2011:3 Kap 11 lämnas på bankens hemsida www.sparbankenskaraborg.se Pensioner Tidigare VD hade rätt att avgå med pension mellan 61 och 65 års ålder med pensionsbelopp i linje med Finansförbundets avtal. Kapitalvärdet (nuvärde) på intjänad del av oförsäkrade förmåner per 2019-12-31 är 1.433 tkr, inkl. löneskatt. Avgångsvederlag Vid uppsägning från bankens sida har verkställande direktören rätt till lön under uppsägningstiden, som är sex månader. Vid egen uppsägning har den verkställande direktören sex månaders uppsägningstid.

44


Lån till ledande befattningshavare Verkställande direktör och ställföreträdande VD Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter Summa

2019 5 041 15 819 20 860

2018 2 017 8 440 10 457

Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 1.762 tkr i krediter utan säkerhet. Lånevillkoren överensstämmer med de som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal. Medelantalet anställda Banken - varav kvinnor - varav män Totalt Könsfördelning i ledningen Styrelsen - antal kvinnor - antal män Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören - antal kvinnor - antal män Arvode och kostnadsersättning till revisorer Ernst & Young AB Revisionsuppdrag Annan revisionsverksamhet Skatterådgivning Övriga tjänster Totalt

64 33 97

62 37 99

3 8

3 8

4 4

3 4

639 35 0 0 674

481 38 0 0 519

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Operationella leasingavtal där banken är leasetagare Icke uppsägningsbara leasingbetalningar uppgår till: Inom ett år Mellan ett år och fem år Längre än fem år Summa

Not 11

Kreditförluster, netto

Lån till upplupet anskaffningsvärde, låneåtaganden samt finansiella garantier Förändring förlustreserv steg 1 Förändring förlustreserv steg 2 Kreditförluster netto ej kreditförsämrad utlåning, låneåtagnaden samt finansiella garantier Förändring kreditförlustreserv steg 3 Periodens bortskrivning avseende konstaterade kreditförluster Återvinningar på tidigare konstaterade kreditförluster Kreditförluster netto, kreditförsämrad utlåning, låneåtaganden samt finansiella garantier Summa kreditförluster netto

Not 13

57 958 1 217 2 232

-2 748 -1 313 -854 -2 850 -195 -7 960

-2 394 -1 317 -1 203 -2 869 -150 -7 933

2019

2018

54 4 601 4 655

-2 065 1 602 -463

-10 098 -1 151 581 -10 668

4 736 -13 118 610 -7 772

-6 013

-8 235

2019

2018

-688 -688

-1 365 -1 365

Övriga rörelsekostnader

Avgifter till centrala organisationer Försäkringskostnader Säkerhetskostnader Marknadsföringskostnader Övriga rörelsekostnader Summa

Not 12

66 2 216 0 2 282

Bokslutsdispositioner

Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan Summa

45


Not 14

Skatter

2019

2018

-34 174 498

-28 581 82

105 -204 -

155 192 -

-33 775

-28 152

Redovisat i resultaträkningen Aktuell skattekostnad Periodens skattekostnad Justering av skatt hänförlig till tidigare år Uppskjuten skattekostnad (-) / skatteintäkt (+) Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader fastigheter Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader avsättningar Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader värdepapper

Totalt redovisad skattekostnad Avstämning av effektiv skatt

2019

Rörelseresultat Skatt enligt gällande skattesats Förändring av obeskattade reserver Ej avdragsgilla kostnader Ej skattepliktiga intäker Skatt hänförlig till tidigare år Temporära skillnader Övrigt

21,4% 0,0% 0,0% -9,0% -0,2% 0,0% 0,2%

271 129 58 022 -147 219 -24 401 -498 99 481

Redovisad effektiv skatt

12,4%

Skatt hänförlig till övrigt totalresultat Finansiella tillgångar som kan säljas Redovisad effektiv skatt

2018

-0,2% 0,0%

227 681 50 090 -300 437 -22 232 0 -348 505

33 775

12,1%

28 152

Före skatt

Skatt

Före skatt

Skatt

10 279

2 200 2 200

-12 155

-2 674 -2 674

2019

2018

2 291 -307 0 1 984

2 396 -511 0 1 885

22,0% -0,1% 0,2% -9,8%

Redovisat i balansräkningen Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder Uppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande: Temporära skillnader mellan bokförings- och skattemässigt Avsättningar Finansiella tillgångar som kan säljas Redovisad uppskjuten skatteskuld

Not 15

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.

Upplupet anskaffn värde

2019 2018 Redovisat Upplupet värde* anskaffn värde Redovisat värde*

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. - svenska staten - svenska kommuner - utländska stater

0 395 280 0

0 395 718 0

0 494 828 0

0 496 663 0

Summa

395 280

395 718

494 828

496 663

Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden

10 718

6 663

* i allt väsentligt är redovisat värde verkligt värde Samtliga tillgångar i balansposten ingår i steg 1 vid beräkningen av förväntade kreditförluster, vilket innebär att någon betydande ökning av kreditrisk inte skett och att förlustreserven beräknas utifrån de förväntade förlusterna för de kommande 12 månaderna. Ackumelerad förlustreserv för förväntade kreditförluster redovisade i resultaträkningen och som minskar det redovisade värdet för balansposten uppgår till: 0 kr

46


Not 16

Utlåning till kreditinstitut

Svenska kreditinstitut - svensk valuta - utländsk valuta Summa

2019

2018

248 504 139 286 387 790

338 244 49 746 387 990

På grund av att fordringarna på kreditinstitut är betalningsbara på anfordran är de förväntade kreditförlusterna försumbara varför någon förlustreserv för förväntade kreditförluster inte redovisas.

Not 17

Utlåning till allmänheten

Utestående fordringar, brutto - svensk valuta - utländsk valuta Summa Förlustreserv stadie 1,2 & 3 Bokfört värde utlåning till allmänheten

9 071 272 4 745 9 076 017 -80 712 8 995 305

8 193 793 4 484 8 198 277 -73 905 8 124 372

Förändring i redovisat bruttovärde och förlustreserver Ej kreditförsämrade Kreditförsämrade Stadie 1 Stadie 2 Stadie 3 Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde per 1 januari 2019 Nya finansiella tillgångar Bortbokade finansiella tillgångar Ändrade nyttjandegrader Överföringar mellan stadier under perioden från stadie 1 till stadie 2 från stadie 1 till stadie 3 från stadie 2 till stadie 1 från stadie 2 till stadie 3 från stadie 3 till stadie 2 från stadie 3 till stadie 1 Valutakursförändringar Övrigt

Redovisat bruttovärde per 31 december 2019 Förlustreserver Förlustreserver per 1 januari 2019 Nya finansiella tillgångar Bortbokade finansiella tillgångar Förändrade riskvariabler (EAD, PD, LGD) Förändringar i makroekonomiska scenarier Förändringar pga expertutlåtanden (manuella modifieringar och individuella bedömningar) Förändring pga uppdaterade modeller Överföringar mellan stadier under perioden från stadie 1 till stadie 2 från stadie 1 till stadie 3 från stadie 2 till stadie 1 från stadie 2 till stadie 3 från stadie 3 till stadie 2 från stadie 3 till stadie 1 Valutakursförändringar Övrigt Förlustreserver per 31 dec 2019 Bokfört värde Ingående balans per 1 januari 2019 Utgående balans per 31 december 2019

Totalt

7 198 222

818 226

181 829

8 198 277

3 291 215 -1 998 846 -311 574

170 086 -228 447 -38 223

33 322 -31 614 -7 962

3 494 623 -2 258 907 -357 759

-487 838 -9 285 230 840 135 -209

487 838 -230 840 -26 105 3 145 48

9 285 26 105 -3 145 -135 -56

0 0 0 0 0 0 0 -217

7 912 660

955 728

207 629

9 076 017

-6 940

-17 702

-49 263

-73 905

-3 443 1 486 -478 421 -

-3 773 4 132 10 492 243 -

-4 893 7 339 -4 297 73 -3 861

-12 109 12 957 5 717 737 -3 861

220

348

-

568

2 119 9 -306 -4 -6 916

-10 565 1 591 1 063 -77 -14 248

-1 980 -3 099 376 57 -59 548

-8 446 -1 971 1 285 -2 036 299 53 0 0 -80 712

7 191 282 7 905 744

800 524 941 480

132 566 148 081

8 124 372 8 995 305

47


Redovisat bruttovärde och förlustreserv - branschfördelning Utlåning till allmänheten Privatkunder Bolån Övrigt Företagskunder Jordbruk, fiske, skog Tillverkning Offentlig sektor Bygg Detaljhandel Transport Hotell och restaurang Informationsteknologi Bank och försäkring Fastighetsförvaltning Bostadsrättsföreningar Tjänstesektor Övrig utlåning till företag Summa utlåning till allmänheten

31 dec 2019 Redovisat bruttovärde

Förustreserv

Redovisat nettovärde

673 214 403 481

-1 457 -1 661

671 757 401 820

2 540 256 313 405 642 204 260 383 250 782 91 012 41 286 23 928 8 070 2 917 161 206 228 354 359 350 248 9 076 017

-21 711 -26 595 -9 959 -777 -2 371 -386 -2 172 -54 -17 -8 392 -178 -1 664 -3 318 -80 712

2 518 545 286 810 632 245 259 606 248 411 90 626 39 114 23 874 8 053 2 908 769 206 050 352 695 346 930 8 995 305

Förändring i redovisat bruttovärde och förlustreserver Ej kreditförsämrade Kreditförsämrade Stadie 1 Stadie 2 Stadie 3 Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde per 1 januari 2018 Nya finansiella tillgångar Bortbokade finansiella tillgångar Ändrade nyttjandegrader Överföringar mellan stadier under perioden från stadie 1 till stadie 2 från stadie 1 till stadie 3 från stadie 2 till stadie 1 från stadie 2 till stadie 3 från stadie 3 till stadie 2 från stadie 3 till stadie 1 Valutakursförändringar Övrigt

Redovisat bruttovärde per 31 december 2018 Förlustreserver Förlustreserver per 1 januari 2018 Nya finansiella tillgångar Bortbokade finansiella tillgångar Förändrade riskvariabler (EAD, PD, LGD) Förändringar i makroekonomiska scenarier Förändringar pga expertutlåtanden (manuella modifieringar och individuella bedömningar) Överföringar mellan stadier under perioden från stadie 1 till stadie 2 från stadie 1 till stadie 3 från stadie 2 till stadie 1 från stadie 2 till stadie 3 från stadie 3 till stadie 2 från stadie 3 till stadie 1 Valutakursförändringar Övrigt Förlustreserver per 31 december 2018 Bokfört värde Öppningsbalans per 1 januari 2018 Utgående balans per 31 december 2018

Totalt

6 903 986

780 943

132 118

7 817 047

2 452 071 -1 594 703 -285 089

48 443 -183 853 -31 014

16 743 -29 461 -8 985

2 517 257 -1 808 017 -325 088

-452 307 -16 571 191 036 6 079 -6 280

452 307 -191 036 -64 202 3 182 3 456

16 571 64 202 -3 182 -6 079 -98

0 0 0 0 0 0 0 -2 922

7 198 222

818 226

181 829

8 198 277

-5 027

-19 382

-51 108

-75 517

-2 464 1 171 -4 830 -913 -

-1 053 3 471 -1 663 -1 852 -

-3 040 13 863 -1 862 -1 242 3 487

-6 557 18 505 -8 355 -4 007 3 487

1 744 3 992 -555 -61 3 -6 940

-8 094 3 008 7 972 -132 23 -17 702

-4 088 -7 973 834 1 866 -49 263

-6 350 -96 2 453 -1 702 1 805 0 26 -73 905

6 898 959 7 191 282

761 561 800 524

81 010 132 566

7 741 530 8 124 372

48


Redovisat bruttovärde och förlustreserv - branschfördelning Utlåning till allmänheten

31 december 2018 Redovisat bruttovärde

Förustreserv

Redovisat nettovärde

Privatkunder Bolån Övrigt Företagskunder Jordbruk, fiske, skog Tillverkning Offentlig sektor Bygg Detaljhandel Transport Hotell och restaurang Informationsteknologi Bank och försäkring Fastighetsförvaltning Bostadsrättsföreningar Tjänstesektor

644 326 418 013

-990 -1 517

643 336 416 496

2 407 028 391 163 547 813 280 889 243 155 99 891 17 828 10 771 5 416 2 487 010 213 650 206 357

-25 589 -21 641 -10 885 -1 597 -2 498 -606 -453 -23 -94 -3 420 -235 -1 061

2 381 439 369 522 536 928 279 292 240 657 99 285 17 375 10 748 5 322 2 483 590 213 415 205 296

Övrig utlåning till företag Summa utlåning till allmänheten

224 967 8 198 277

-3 296 -73 905

221 671 8 124 372

31 dec 2019

31 dec 2018

1 030 141 -399 1 029 742

1 010 792 -454 1 010 338

42 587 -556 42 031

45 685 -731 44 954

3 967 -2 163 1 804 1 073 577

5 862 -1 322 4 540 1 059 832

6 882 519 -6 531 6 875 988

6 187 430 -6 486 6 180 944

913 141 -13 679 899 462

772 541 -16 971 755 570

203 662 -57 384 146 278 7 921 728

175 967 -47 941 128 026 7 064 540

8 995 305 7 912 660 955 728 207 629 9 076 017 -6 930 -14 235 -59 547 -80 712 8 995 305

8 124 372 7 198 222 818 226 181 829 8 198 277 -6 940 -17 702 -49 263 -73 905 8 124 372

31 dec 2019 2,29% 1,65% 0,09% 1,49%

31 dec 2018 2,22% 1,63% 0,10% 2,16%

Redovisat bruttovärde och förlustreserv per stadie

Utlåning till allmänheten, privatkunder Stadie 1 Redovisat bruttovärde Förlustreserver Bokfört värde Stadie 2 Redovisat bruttovärde Förlustreserver Bokfört värde Stadie 3 Redovisat bruttovärde Förlustreserver Bokfört värde Totalt bokfört värde, utlåning privatkunder Utlåning till allmänheten, företagskunder Stadie 1 Redovisat bruttovärde Förlustreserver Bokfört värde Stadie 2 Redovisat bruttovärde Förlustreserver Bokfört värde Stadie 3 Redovisat bruttovärde Förlustreserver Bokfört värde Totalt bokfört värde, utlåning företagskunder Totalt Redovisat bruttovärde stadie 1 Redovisat bruttovärde stadie 2 Redovisat bruttovärde stadie 3 Totalt redovisat värde brutto Förlustreserver stadie 1 Förlustreserver stadie 2 Förlustreserver stadie 3 Totalt förlustreserver Totalt bokfört värde, utlåning till allmänheten

Andel stadie 3 lån, brutto, % Andel stadie 3 lån, netto, % Förlustreserver kvot stadie 1 lån Förlustreserver kvot stadie 2 lån

49


Not 18

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Upplupet anskaffn värde Obligationer och andra räntebärande värdepapper - svenska bostadsinstitut - övriga svenska emittenter - icke finansiella företag - finansiella företag Summa varav: Förlagsbevis Summa obligationer och andra räntebärande varav: Noterade värdepapper på börs

2019 2018 Redovisat Upplupet värde* anskaffn värde Redovisat värde*

829 453 115 059 749 813 70 056

830 227 115 506 760 685 70 860

715 424 140 203 863 274 104 196

718 738 140 433 859 780 103 663

1 764 381 86 771 1 764 381

1 777 278 87 143 1 777 278 1 766 437

1 823 097 89 509 1 823 097

1 822 614 89 685 1 822 614 1 782 963

Onoterade värdepapper

Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden

10 841

39 651

34 031

18 189

* i allt väsentligt är redovisat värde verkligt värde förutom investeringar som hålles till förfall om 0 tkr (15.000 tkr)

Förlustreserv redovisad mot verkligt värde reserv per 31 jan 2018

Stadie 1 1 865

Stadie 2 4 594

Stadie 3 -

Totalt 6 459

Förlustreserv redovisad mot verkligt värde reserv per 31 dec 2019

1 399

7 800

-

9 199

2019

2018

1 120 762 32 951 1 153 713 1 148 551 5 162

1 536 646 25 427 1 562 073 1 557 989 4 084

Antal

Verkligt värde

2019 Redovisat värde

8 000 000 2 192 12

1 115 600 2 049 3 113 32 951

Antal

Verkligt värde

7 750 000 2 135 6

1 532 562 1 978 2 106 25 427

Not 19

Aktier och andelar

Aktier och andelar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat Övriga Summa aktier och andelar varav: Noterade värdepapper på börs Onoterade värdepapper

Företag Aktier och andelar Swedbank AB (publ) Sparbankernas Försäkrings AB Indecap Holding AB Swedbank Robur Fonder AB Summa

Företag Aktier och andelar Swedbank AB (publ) Sparbankernas Försäkrings AB Indecap Holding AB Swedbank Robur Fonder AB Summa

1 115 600 2 049 3 113 32 951 1 153 713 2018 Redovisat värde 1 532 562 1 978 2 106 25 427 1 562 073

50


Investeringar i egetkaptialinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, innehav på balansdagen 2019-12-31 Överföringar av vinst eller förlust i eget kapital under perioden 0

Utdelning under perioden 113 600 73 240 113 913

Inventarier

Byggn. och mark

Totalt

Anskaffningsvärde Ingående balans 1 januari 2018 Förvärv Avyttringar Utgående balans 31 december 2018

41 568 2 963 -352 44 179

40 693 0 0 40 693

82 261 2 963 -352 84 872

Ingående balans 1 januari 2019 Förvärv Avyttringar Utgående balans 31 december 2019

44 179 2 569 -1 588 45 160

40 693 0 -1 771 38 922

84 872 2 569 -3 359 84 082

Avskrivningar Ingående balans 1 januari 2018 Årets avskrivningar Avyttringar Utgående balans 31 december 2018

32 216 1 939 -352 33 803

18 650 760 0 19 410

50 866 2 699 -352 53 213

Ingående balans 1 januari 2019 Årets avskrivningar Avyttringar Utgående balans 31 december 2019

33 803 2 357 -1 550 34 610

19 410 741 -1 262 18 889

53 213 3 098 -2 812 53 499

Nedskrivningar Ingående balans 1 januari 2018 Utgående balans 31 december 2018

0 0

2 954 2 954

2 954 2 954

Ingående balans 1 januari 2019 Utgående balans 31 december 2019

0 0

2 954 2 954

2 954 2 954

Redovisade värden 1 januari 2018 31 december 2018

9 352 10 376

19 089 18 329

28 441 28 705

1 januari 2019 31 december 2019

10 376 10 550

18 329 17 079

28 705 27 629

2019

2018

372 14 705 -25 141 2 301 17 494

209 0 -221 98 2 397 2 483

2 752 7 503 29 062 39 317

3 206 9 703 30 506 43 415

Swedbank AB (publ) Sparbankernas Försäkrings AB Indecap Holding AB Summa

Not 20

Verkligt värde 1 115 600 2 049 3 113 1 120 762

Materiella tillgångar

tkr

Not 21

Övriga tillgångar

Positivt värde på derivatinstrument Tillgodohavande på skattekonto Upplupna ränteintäkter på swappar Förfallna räntefordringar Övriga tillgångar Summa

Not 22

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Förutbetalda kostnader Upplupna ränteintäkter Upplupna provisionsintäkter Summa

51


Not 23

Skulder till kreditinstitut

2019

2018

69 789 4 660 74 449 500 000

82 207 4 484 86 691 500 000

Allmänheten - svensk valuta - utländsk valuta Summa

9 124 863 139 396 9 264 259

8 653 167 49 398 8 702 565

Inlåningen per kategori av kunder Offentlig sektor Företagssektor Hushållssektor Varav: enskilda företagare Övriga Summa

260 297 2 077 714 6 495 096 1 614 242 431 152 9 264 259

277 577 1 779 086 6 280 632 1 617 557 365 270 8 702 565

16 131 16 131

16 383 16 383

300 000

300 000

32 609 1 429 1 674 1 491 11 153 48 356

32 214 1 486 1 723 1 406 6 885 43 714

506 13 289 13 795

451 13 433 13 884

1 433 1 984 7 860 11 277

2 388 1 885 1 915 6 188

3 354 3 354

2 666 2 666

Svenska kreditinstitut - svensk valuta - utländsk valuta Summa Beviljad kontokredit i Swedbank AB (publ)

Not 24

Not 25

Inlåning från allmänheten

Upplåning från allmänheten

Postväxlar Summa

Not 26

Emitterade värdepapper

Emitterade värdepapper

Not 27

Övriga skulder

Negativt värde på derivatinstrument Upplupna räntekostnader på swappar Preliminärskatt räntor Anställdas källskattemedel Övriga skulder Summa

Not 28

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Upplupna räntekostnader Övriga upplupna kostnader Summa

Not 29

Avsättningar

Pensionsavsättningar Uppskjuten skatteskuld Reserveringar garantier Summa Avsättningen för förlustreserv för utställda finansiella garantier har under året ökat med 5.945 tkr. Av detta belopp avser 5.243 tkr ny reservering för provisioner från Swedbank Hypotek.

Not 30

Obeskattade reserver

Överavskrivningar inventarier Summa obeskattade reserver

52


Not 31

Eget kapital

För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital. Bundet eget kapital Aktiekapitalet är oförändrat mot f g år, 4.000.000 aktier, kvotvärde 100. Bundet eget kapital får inte minskas genom vinstutdelning. Reservfond Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. I reservfonden ingår även belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden. Fritt eget kapital Fond för verkligt värde Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Balanserad vinst Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets resultat och fond för verkligt värde summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägaren.

Not 32

Eventualförpliktelser och åtaganden

tkr nom belopp Eventualförpliktelser - Garantiförbindelser - krediter - Garantiförbindelser - övriga Summa

Åtaganden - Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter - Lånelöfte Summa

Not 33

2018

163 459 78 452 241 911

125 791 87 539 213 330

798 303 436 322 1 234 625

815 891 349 155 1 165 046

Finansiella garantier och låneåtaganden - Förändringar i förlustreserver Ej kreditförsämrade Kreditförsämrade Stadie 1 Stadie 2 Stadie 3 -739 -639 -537

Förlustreserver per 31 december 2018 Förlustreserver per 31 december 2019

Not 34

2019

-1 111

-3 674

-3 075

Totalt -1 915 -7 860

Närstående relationer

Sammanställning över närståenderelationer

Till banken närstående personer och företag

Till banken närstående personer och företag

2019 Fordran per 31 december

Skuld per 31 december

Erhållen ränta

Betald ränta

Inköp av tjänster

43 771

14 701

623

15

18

2018 Fordran per 31 december

Skuld per 31 december

Erhållen ränta

Betald ränta

Inköp av tjänster

21 052

7 354

171

3

20

Närstående avser personer i bankens styrelse och de företag som dessa kontrollerar och är kunder i banken. Krediterna har föregåtts av sedvanlig kreditprövning. Samtliga transaktioner med närstående personer till banken är enligt marknadsmässiga villkor. För 2019 ingår i ovanstående sammanställning av banken förmedlade krediter till Swedbank Hypotek AB med 8.685 tkr. Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner och lån till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10.

53


Not 35 Finansiella tillgångar och skulder

2019-12-31 Redovisat värde Verkligt värde

Upplupet anskaffningsvärde

Verkligt värde Verkligt värde via övrigt totalresultat

Verkligt Initialt identifierade värde till verkligt värde (tvingande) Belåningsbara statsskuldförbindelser

395 718

Utlåning till kreditinstitut

387 790

Utlåning till allmänheten

8 995 599

Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 10 841

Aktier och andelar Övriga tillgångar

32 951 372

372

43 792

1 777 278

1 120 762

1 153 713 488

9 390 714

7 503 3 282 917

74 449

In- och upplåning från allmänheten

30 716

Upplupna räntekostnader

9 280 390

300 000

300 570

1 429

32 145

495 30 716

0

12 717 795

74 449

9 280 390

Emitterade värdepapper

Summa skulder och eget kapital

1 766 437

7 503

Skulder till kreditinstitut

Övriga skulder

-294

116

Upplupna ränteintäkter Summa tillgångar

387 790 8 995 599

-294

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

395 718

9 656 763

495 0

9 688 049

2018-12-31 Redovisat värde Verkligt värde

Upplupet anskaffningsvärde

Verkligt värde Verkligt värde via övrigt totalresultat

Verkligt Initialt identifierade värde till verkligt värde (tvingande) Belåningsbara statsskuldförbindelser

496 663

Utlåning till kreditinstitut

387 990

Utlåning till allmänheten

8 127 201

Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 24 651

Aktier och andelar

25 427

Övriga tillgångar

209

Upplupna ränteintäkter Summa tillgångar

50 287

15 000

-2 829 1 782 963

1 822 614

1 536 646

1 562 073

-122

87

8 536 944

9 704 3 816 272

86 691

In- och upplåning från allmänheten

31 030

Upplupna räntekostnader

8 718 948

300 000

300 516

1 486

32 516

446 31 030

0

12 403 503

86 691

8 718 948

Emitterade värdepapper

Summa skulder och eget kapital

8 127 201

9 704 0

Skulder till kreditinstitut

Övriga skulder

387 990

-2 829

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

496 663

9 107 571

446 0

9 139 117

54


Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde Verkliga värden för finansiella tillgångar och skulder som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade priser. För övriga finansiella instrument använder sig banken av andra värderingstekniker. Banken använder observerbara data i så stor utsträckning som möjligt. Finansiella instrument där handeln inte är frekvent och det verkliga värdet därför mindre objektivt, krävs i varierande utsträckning att banken gör bedömningar beroende på likviditet, koncentrationer, osäkerheter beträffande marknadsfaktorer, prisantaganden och andra risker som påverkar ett specifikt instrument. Verkliga värden kategoriseras i olika nivåer i en verkligt värde hierarki baserat på indata som används i värderingstekniken enligt följande: Nivå 1: Nivå 2:

Nivå 3:

enligt priser noterade på en aktiv marknad för identiska instrument utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1. Denna kategori inkluderar instrument som värderas baserat på noterade priser på aktiva marknader för liknande instrument, noterade priser för identiska eller liknande instrument som handlas på marknader som inte är aktiva, eller andra värderingstekniker där all väsentlig indata är direkt och indirekt observerbar på marknaden. utifrån indata som inte är observerbara på marknaden. Denna kategori inkluderar alla instrument där värderingstekniken innefattar indata som inte baseras på observerbara data och där den har en väsentlig påverkan på värderingen.

Ytterligare information om antaganden som gjorts vid värdering till verkligt värde liksom kvantitativa upplysningar om värderingar till verkligt värde framgår nedan. 2019 Tkr Tillgångar Belåningsbara statsskuldsförbindelser mm Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivat Summa Skulder Derivat Summa

2018 Tkr Tillgångar Belåningsbara statsskuldförbindelser mm Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivat Summa Skulder Derivat Summa

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

395 718

Summa 395 718

1 766 437

10 841

1 777 278

1 120 762

32 951 75 43 867

1 153 713 75 3 326 784

30 716 30 716

30 716 30 716

3 282 917

Nivå 1

Nivå 2

496 663

Nivå 3

Summa 496 663

1 782 963

24 651

1 807 614

1 536 646

25 427 41 50 119

1 562 073 41 3 866 391

31 030 31 030

31 030 31 030

3 816 272

55


Verkligt värde för finansiella instrument som inte värderas till verkligt värde 2019 Tkr

Nivå 1

Obligationer Summa Emitterade värdepapper Summa

2018 Tkr

Nivå 3

0 0 300 570 300 570

Nivå 1

Obligationer Summa Emitterade värdepapper Summa

Nivå 2

Nivå 2

15 000 15 000 300 516 300 516

Nivå 3

Summa verkligt värde 0 0

Summa redovisat värde 0 0

300 570 300 570

300 000 300 000

Summa verkligt värde 15 000 15 000

Summa redovisat värde 15 000 15 000

300 516 300 516

300 000 300 000

Metoder för bestämning av verkligt värde Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellerna ovan. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t.ex. courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser anskaffningstillfället med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av bankens finansiella instrument som löpande värderas till verkligt värde åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, tar banken fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Banken kalibrerar med regelbundna intervall värderingstekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderingstekniker används för följande klasser av finansiella instrument; räntebärande värdepapper (när prisnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), aktier (när kursnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), andra räntebärande tillgångar och skulder samt derivatinstrument. De tillämpade värderingsmodellerna kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt värde redovisas sedan löpande utifrån de förändringar som inträffat i de underliggande marknadsriskparametrarna.

56


OTC-Derivat Värderingsteknikerna för OTC-derivat utgörs av analys av diskonterade kassaflöden samt etablerade optionsvärderingsmodeller. Värderingsmodellerna har utformats så att observerbara marknadspriser används när sådana finns tillgängliga. I de fall som observerbara marknadspriser inte finns tillgängliga använder banken ej observerbara modellparametrar. Banken kalibrerar modellernas parametrar löpande efter jämförelser mellan modellernas värde och utfallet av faktiska transaktioner på marknaden. Det verkliga värdet för ränteswappar baseras på en diskontering av beräknade framtida kassaflöden enligt kontraktets villkor och förfallodagar med utgångspunkt i marknadsräntan. Valutaterminer värderas till verkligt värde genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden. Diskontering görs till riskfri ränta baserat på statsobligationer. Aktieindexobligationer Dessa värderas till verkligt värde via resultaträkningen. De är inte föremål för daglig handel på en aktiv marknad och det verkliga värdet har hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för respektive instrument. Räntebärande värdepapper, utlåning till allmänheten och in- och upplåning från allmänheten Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas (i) med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till (ii) framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av bankledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Kortfristiga finansiella tillgångar och skulder För kortfristiga finansiella tillgångar och skulder görs ingen värdering till verkligt värde eftersom redovisat värde är en rimlig approximation av verkligt värde. Dessa innehav återfinns i posterna utlåning till kreditinstitut, övriga tillgångar, upplupna ränteintäkter, skulder till kreditinstitut, övriga skulder och upplupna räntekostnader. Onoterade aktier Banken har innehav av onoterade aktier i Sparbankernas Försäkrings AB och Indecap AB och redovisas till anskaffningsvärde. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt bankledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Banken har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 5.162 tkr (4.083 tkr).

Not 36

Händelser efter balansdagen

Börskursen på aktierna i Swedbank AB (publ) har sedan årsskiftet gått ned med 21 procent. Sparbanken Skaraborg hade per årsskiftet 8.000.000 aktier med ett övervärde på 551 mkr. Värdet på aktierna har från årsskiftet till dagens datum (påskriftsdatum) försämrats med 231 mkr. Påverkan på bankens kapitalbas är liten (-23 mkr, ca 1,2%).

Not 37

Viktiga uppskattningar och bedömningar

Viktiga bedömningar vid tillämpning av bankens redovisningsprinciper beskrivs nedan. Förväntade kreditförluster Banken har utvecklat en metod för beräkning och skattning av förväntade kreditförluster. Denna typ av skattning kan göras med en rad olika modeller. Banken har utformat sin metod utifrån den bäst tillgängliga informationen. I modellutvecklingen har ett antal olika val gjorts av matematiska och statistiska metoder för skattningarna. Valet av dessa metoder och modeller är kritiska för vilket utfall som erhålls, och ett annat val av metod och modell skulle kunna ha fått ett annorlunda utfall när det gäller de förlustreserver och förändringar i förlustreserver som redovisas i denna årsredovisning. 57


Klassificering av finansiella tillgångar och skulder •

Bankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier: Finansiella tillgångar och skulder som banken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts. Klassificering av finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde utgörs av skuldinstrument som förvaltas med målet att realisera instrumentens kassaflöden genom att erhålla avtalsenliga kassaflöden som endast utgörs av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet i enlighet med vad som anges under redovisningsprinciper

Säkringskvalifikationer Avgörande för att finansiella instrument ska kvalificera som säkringsrelation är att banken förväntar sig säkringen ska vara högst effektiv över säkringsinstrumentets löptid. Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Nedskrivningar för kreditförluster Bankens metoder och modeller för beräkning och redovisning av förväntade kreditförluster kännetecknas av en hög nivå av antaganden om framtiden. Dessa antaganden avser bland annat skattningar av hur historiska erfarenheter kommer att utveckla sig i framtiden utifrån antaganden om olika makroscenariers utveckling. Närmare beskrivning av dessa antagandens karaktär och känslighet lämnas nedan. Beaktande av framåtblickande makroekonomiska scenarier Framåtblickande information ingår både i bedömningen av betydande ökning av kreditrisken samt i beräkningen av förväntade kreditförluster. Från analyser av historisk data har banken identifierat och beaktat makroekonomiska faktorer som påverkar kreditrisk och kreditförluster för olika portföljer. Dessa faktorer baseras på geografi, låntagare och produkttyp. De mest korrelerade faktorerna är BNP-tillväxt, bostads- och fastighetspriser, arbetslöshet, oljepriser och räntor. Banken övervakar via samarbetspartnern Swedbank löpande den makroekonomiska utvecklingen. Detta inkluderar att definiera framåtblickande makroekonomiska scenarier för olika portföljsegment och översätter dem till makroekonomiska prognoser. Dessa prognoser tar hänsyn till intern och extern information och överensstämmer med framåtblickande information som används för andra ändamål såsom ekonomisk planering och prognosarbete. Utgångsscenariot baseras på antaganden som motsvarar bankens planeringsscenario och utifrån detta skapas alternativa scenarier som tar både en mer positiv och en mer negativ framtidsutsikt i beaktande. I allmänhet innebär en försämring av en ekonomisk framtidsutsikt, baserad på prognostiserade makroekonomiska faktorer för varje scenario, eller en ökning av sannolikheten för att värsta tänkbara scenario skulle inträffa, en ökning av både antalet lån som övergår från Steg 1 till Steg 2 och de beräknade kreditreserveringarna. Däremot kommer en förbättring av framtidsutsikterna, baserad på prognosticerade makroekonomiska faktorer, eller en ökning i sannolikhet för bästa tänkbara scenario skulle inträffa, ha motsatt effekt. Det är inte möjligt att på ett rimligt sätt isolera effekterna av förändringar i de olika makroekonomiska faktorerna för ett visst scenario på grund av sambandet mellan faktorerna samt inbördes samband mellan nivån av pessimism, som är inneboende i ett visst scenario, och dess sannolikhet att uppstå. Värdering av 12 månaders och återstående löptids förväntade kreditförluster Den viktigaste indatan som används för att värdera förväntade kreditförluster är: • sannolikhet för fallissemang (PD); • förlust vid fallissemang (LGD); • exponeringar vid fallissemang (EAD); och • förväntad löptid Dessa beräkningar härleds från utvecklade statistiska modeller som tillhandahållits av samarbetspartnern Swedbank. Modellerna tar både historiska data och sannolikhetsviktade framåtblickande scenarier i beaktning. 58


Sannolikhet för fallissemang (PD) PD för 12 månader och PD för återstående löptid motsvarar sannolikheten för fallissemang som förväntas inträffa under de kommande 12 månaderna respektive den finansiella tillgångens hela återstående löptid. De baseras på de förhållanden som existerar på balansdagen samt framtida ekonomiska förhållanden som påverkar kreditrisk. PD-modellerna är baserade på homogena delsegment av den totala kreditportföljen, till exempel produktgrupp. De används för att härleda 12 månaders PD och PD för återstående löptid. Intern riskklassificering baserad på PD-modellen enligt IRK-metoden ger indata till PD-modeller som baseras på IFRS 9. Historisk information för fallissemang används för att skapa terminsstrukturer för PD på balansdagen, vilka sedan justeras för att härleda framåtriktade PD. En försämring av en ekonomisk framtidsutsikt baserad på prognostiserade makroekonomiska variabler för varje scenario eller en ökning i att sannolikheten för att värsta tänkbara scenario ska inträffa resulterar i ett högre PD. Detta ökar både antalet lån som överförs från Steg 1 till Steg 2 och de beräknade kreditreserveringarna. Förlust vid fallissemang (LGD) LGD motsvarar de beräknade kreditförluster som väntas vid fallissemang med hänsyn tagen till förväntat värde av framtida återvinningar, realisering av säkerheter, när i tiden återvinningarna förväntas ske och pengars tidsvärde. Vid beräkning av LGD är säkerhetstyp, typ av låntagare och avtalsinformation ett minimikrav. LGDberäkningarna baseras på historisk information av förlustdata i homogena delsegment av den totala kreditportföljen, till exempel land, säkerhetstyp och produkt. Framåtblickande makroekonomiska faktorer återspeglas i LGD-beräkningarna genom dess inverkan på belåningsgraden. En försämring av en ekonomisk framtidsutsikt baserad på makroekonomiska faktorer för varje scenario eller en ökning i att sannolikheten för att värsta tänkbara scenario ska inträffa, resulterar i en högre LGD och även de beräknade kreditreserveringarna och vice versa. Exponeringar vid fallissemang (EAD) EAD representerar en beräknad kreditexponering vid ett framtida datum för fallissemang med hänsyn tagen till förväntade förändringar i kreditexponeringen på balansdagen. Bankens metod för modellering av EAD återspeglar nuvarande avtalsvillkor för återbetalning av kapital och ränta, förfallodatum och förväntat utnyttjande av outnyttjade limiter för revolverande kreditfaciliteter och oåterkalleliga åtaganden utanför balansräkningen. Förväntad löptid Banken beräknar förväntade kreditförluster med hänsyn tagen till risk för fallissemang under återstående löptid. Generellt är förväntad löptid begränsad till den maximala avtalsperiod som banken är utsatt för kreditrisk även om en längre period överensstämmer med affärspraxis. Alla avtalsvillkor tas hänsyn till när förväntad löptid fastställs, inklusive återbetalnings-, förlängnings- och överföringsalternativ som är bindande för banken. Det enda undantaget från denna generella princip tillämpas på vissa revolverande krediter, såsom kreditkort, där förväntad löptid är den förväntade beteendemässiga löptiden, vilken uppskattas genom produktspecifik historisk data och sträcker sig upp till 10 år. För bolåneportföljen tillämpar banken en beteendemässig löptidsmodell som beräknar sannolikheten för att en exponering fortfarande är aktiv och inte i fallissemang vid något tillfälle under återstående löptid (vilket även innefattar sannolikhet för förtida återbetalning). IFRS 9 vs reglerande kapitalramverk Beräkningen av förväntade kreditförluster enligt IFRS 9 skiljer sig från förväntade kreditförluster enligt Baselregelverket. Även om bankens IRK-data, som används för att beräkna förväntade kreditförluster, enligt Baselregelverket, utgör grunden för IFRS 9-modeller, görs justeringar och i vissa fall används nya modeller för att uppfylla kraven enligt IFRS 9. Individuellt bedömda lån Banken bedömer väsentliga osäkra kreditexponeringar individuellt och utan att använda indata från modeller. Reserveringar för kreditförluster för dessa kreditexponeringar fastställs genom att diskontera förväntade 59


kassaflöden och ta hänsyn till minst två möjliga scenarier, varav ett är ett förlustscenario. De möjliga resultaten tar hänsyn till både makroekonomiska och icke-makroekonomiska (låntagarspecifika) scenarier. Framtida kassaflöden uppskattas med hänsyn till en rad relevanta faktorer, såsom kassaflödens storlek och källor, låntagarens inkomster och kvalitet, återvinningssvärden på säkerheter, sparbankens ställning i förhållande till andra fordringsägare, förväntade direkta externa kostnader och löptid av återvinningsprocessen samt nuvarande och framtida ekonomiska förhållanden. Storlek och tidpunkten för förväntade kassaflöden beror på låntagarens framtida utveckling och värdering av säkerheter, varav båda kan påverkas av framtida ekonomiska förhållanden. Dessutom kan säkerheter vara illikvida. Bedömningar ändras när ny information blir tillgänglig eller när återvinningsstrategier utvecklas, vilket resulterar i regelbundna revideringar av reserveringar för kreditförluster. Förändringen i reserveringarna som är kopplade till individuellt bedömda lån uppgick till 14,7 mkr ( -2,9 mkr). Fastställande av verkligt värde Bankens redovisningsprinciper för värdering till verkligt värde framgår av Not 2 Redovisningsprinciper. Ytterligare information om antaganden som gjorts vid värdering till verkligt värde framgår av not 35 Finansiella tillgångar och skulder.

Not 38

Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen

Sparbanken Skaraborg AB har ett omfattande samarbete med Swedbank AB (publ). Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2024-06-30. Avtalet förlängs automatiskt med tre år i sänder om inte endera parten säger upp avtalet senast 36 månader före löpande avtalstids utgång. Avtalet omfattar bland annat förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB och förmedling av fondoch försäkringssparande till Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB. Av banken förmedlad hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB uppgick per 2019-12-31 till 6.483 mkr (6.179 mkr). Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från provisionen upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner. Till Swedbank Robur AB hade banken per 2019-12-31 förmedlat fondsparande på 4.426 mkr (3.425 mkr). Fr o m 1 januari 2018 ingår inte PPM i dessa volymer. Dessa uppgick till 1.371 mkr 2017-12-31. Till Swedbank Försäkring AB hade banken förmedlat försäkringssparande på 2.035 mkr (1.497 mkr). Provision för både fond och försäkring beräknas utifrån marknadsvärdet på det förmedlade sparandet. Den totala provisionen för ovan nämnda förmedlade volymer uppgick till 75 mkr (76 mkr).

Not 39

Kapitaltäckning

Kapitaltäckning Reglerna om kapitaltäckning bidrar till att stärka bankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda bankens kunder. Reglerna innebär att bankens kapitalbas med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med bankens interna utvärdering av kapital och risker. Banken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som baseras på • bankens riskprofil • identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan, • s.k. stresstester och scenarioanalyser, • förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt • ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar.

60


Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med bankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar bankens verkliga riskprofil och kapitalbehov. Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till bankens aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett. Information om bankens riskhantering lämnas i not 3. Banken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 6 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25). Övriga upplysningar lämnas på bankens hemsida www.sparbankenskaraborg.se. Det finns inga pågående eller förutsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen. Banken uppfyller dels det lagstadgade kravet på kapitaltäckning, dels det internt bedömda kapitalbehovet. Banken tillämpar sedan 1 januari 2018 IFRS 9 och har inte valt att tillämpa övergångsregler.

61


Kapitaltäckning Kapitalbas

2019

2018

Kärnprimärkapital: Aktiekapital Överkursfond Fond för verkligt värde Balanserad vinst

400 000 100 694 566 714 1 761 284

400 000 100 694 1 020 444 1 597 765

Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar

2 828 692

3 118 903

-837 893 -2 489 -30 332

-1 224 756 -2 657 -50 566

1 957 978 1 957 978

1 840 924 1 840 924

8 788 221

8 110 029

22,28% 22,28% 22,28%

22,70% 22,70% 22,70%

437 180 219 706 217 474

362 871 202 751 160 120

9,31%

10,23%

Kapitalkrav enligt pelare II

129 062

152 093

Innehav i kärnprimärkapitalinstrument i vilka banken har ett icke väsentligt innehav som ska riskvägas upp till 10 % av institutets kärnprimärkapital

282 869

311 890

Kärnprimärkapital: lagstiftningsjusteringar Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett icke väsentligt innehav Ytterligare värdejusteringar Förlagslån och uppskjuten skatt Kärnprimärkapital Kapitalbas Kapitalrelationer, buffertar m m Summa riskvägt exponeringsbelopp Kärnprimärkapitalrelation Primärkapitalrelation Total kapitalrelation

Lagkrav 4,50% 6,00% 8,00%

Buffertkrav varav kapitalkonserveringsbuffert

2,50%

varav kontracyklisk kapitalbuffert

2,47%

Kärnprimärkapital tillgängligt efter lagstadgade krav

Kapitalkrav och riskvägt exponeringsbelopp

2019 Kapitalkrav

Kreditrisk enligt schablonmetoden Exponeringar mot institut Exponeringar mot företag Exponeringar mot hushåll Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter Fallerande exponeringar Exponeringar i form av säkerställda obligationer Aktieexponeringar Övriga poster Summa Operativ risk Operativ risk enligt basmetoden Summa Kapitalkrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enl schablonmetoden Summa riskvägt exponeringsbelopp och kapitalkrav

2018 Kapitalkrav

8 699 433 997 94 225 59 005 17 728 6 636 22 630 2 946 645 864

Riskvägt exponeringsbelopp 108 738 5 424 957 1 177 815 737 564 221 597 82 946 282 869 36 820 8 073 306

8 566 403 931 86 642 51 298 11 833 5 723 24 951 3 268 596 212

Riskvägt exponeringsbelopp 107 073 5 049 140 1 083 024 641 222 147 912 71 542 311 890 40 852 7 452 655

56 687 56 687

708 589 708 589

52 010 52 010

650 124 650 124

506

6 326

580

7 250

703 058

8 788 221

648 802

8 110 029

62


Bankens styrelseledamöter Malmevik, Gerth, ordf.

Vara

Berghem, Maria, v. ordf.

Lundsbrunn

Haraldsson, Thord

Nossebro

Mattsson, Barbro

Skara

Pehrsson, Lennart

Vara

Södervall, Helena

Skara

Bohlin, Tobias

Skara

Elmers, Fredrik

Lidköping

Brink, Erik

Vara

Gustavsson, Gerth *

Skara

Arthursson, Henrik *

Lidköping

Ersättare: Mathiason, Maria *

Mariestad

Hellqvist, Maria *

Vara

* Personalrepresentant

Bankens revisor Utsedd av årsstämman: Ernst & Young AB med Matesa, Damir som huvudansvarig auktoriserad revisor

Skövde

Kontorsförteckning Besöksadress

Telefon

Telefax

Skaraborgsgatan 21

0511-281 00

0511-281 01

Skara

Skaraborgsgatan 21

0511-281 00

0511-281 02

Vara

Hotellgatan 2

0512-293 00

0512-293 01

Götene

Annagatan 2

0511-34 65 00

0511-34 65 01

Nossebro

Järnvägsgatan 3 A

0512-294 00

0512-294 01

0511-280 00

0511-281 01

Huvudkontor: Avdelningskontor:

Kundcenter

68


Sparbanken Skaraborg AB, Skaraborgsgatan 21, Box 163, 532 22 SKARA Organisationsnummer 516401-0141, telefon 0511-281 00, telefax 0511-281 01 www.sparbankenskaraborg.se, e-post info@sparbankenskaraborg.se

Profile for Sparbanken

Årsredovisning 2019 - Sparbanken Skaraborg  

Årsredovisning 2019 för Sparbanken Skaraborg AB (publ) - Org nr 516401-0141. Bankens 173:e verksamhetsår, varav det tjugonde som aktiebolag.

Årsredovisning 2019 - Sparbanken Skaraborg  

Årsredovisning 2019 för Sparbanken Skaraborg AB (publ) - Org nr 516401-0141. Bankens 173:e verksamhetsår, varav det tjugonde som aktiebolag.

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded