Årsredovisning 2018 - Sparbanken Skaraborg by Sparbanken

Ă&#x2026;rsredovisning 2018

Årsredovisning 2018 för Sparbanken Skaraborg AB (publ) Org nr 516401-0141 Bankens 172:e verksamhetsår, varav det nittonde som aktiebolag ________________________________________________ Årsstämma äger rum fredagen den 12 april 2019 kl. 16.00 i bankens lokal i Skara.

Innehållsförteckning Redovisning för räkenskapsåret ...................................................................................................... 2 Förvaltningsberättelse ..................................................................................................................... 2 Bolagsstyrning ............................................................................................................................... 8 Fem år i sammandrag ................................................................................................................... 10 Förslag till disposition beträffande bolagets vinst .......................................................................... 12 Finansiella rapporter: Resultaträkningar .......................................................................................................................... 13 Rapport över totalresultat .............................................................................................................. 13 Balansräkningar ............................................................................................................................ 14 Rapport över förändringar i eget kapital ........................................................................................ 15 Kassaflödesanalys ........................................................................................................................ 16 Noter till de finansiella rapporterna ................................................................................................ 17

Styrelse ......................................................................................................................................... 67 Revisionsberättelse ....................................................................................................................... 68 Styrelse, revisor, kontorsförteckning.............................................................................................. 72

Redovisning för räkenskapsåret 2018 Styrelsen och verkställande direktören för Sparbanken Skaraborg AB (publ), org.nr. 516401-0141, får härmed avge årsredovisning för bankens verksamhet 2018, bankens 172:e verksamhetsår, varav det nittonde som aktiebolag.

Förvaltningsberättelse Omvärldstrender Långsammare global tillväxt och geopolitiska risker Den globala tillväxten bromsade in under 2018, men det är en splittrad utveckling mellan länder och regioner. Den amerikanska ekonomin fortsatte att växa i god takt medan tillväxten i eurozonen och i tillväxtekonomierna bromsade in. Samtidigt tyngs världsekonomin av flera geopolitiska risker. Handelskonflikten mellan världens två största ekonomier – USA och Kina – tilltog under året, vilket ökade oron för den globala handeln. Utgången av brexit har blivit mer osäker efter att brittiska parlamentet i januari i år inte godkände regeringens handelsavtal med EU. Risken för en sk hård brexit har ökat, dvs ett tillstånd då Storbritannien inte har något avtal med EU när Storbritannien lämnar EU den sista mars i år. Oron för den globala konjunkturen satte avtryck på de globala finansmarknaderna i slutet av förra året. Aktiebörserna föll kraftigt runt om i världen och de långa obligationsräntorna sjönk efter tidigare uppgångar. Råvarupriserna drogs ned i synnerhet på olja och metaller. Oljepriset sjönk från 85 dollar per fat i början av oktober till 50 dollar vid årsskiftet, vilket ledde till att OPEC i början december beslutade att begränsa oljeproduktionen tillsammans med Ryssland. Fjolårets börsoro har dock avtagit och under inledningen av 2019 har börserna stigit. Centralbankerna började långsamt normalisera penningpolitiken under 2018 med den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, i spetsen. I december höjde Federal Reserve sin viktigaste ränta, federal funds, för fjärde gången under året till intervallet 2,25-2,50 procent. Ränteuppgången i USA sker med stöd av den starka amerikanska arbetsmarknaden. Även den svenska, norska och brittiska centralbanken höjde sina styrräntor. Den europeiska centralbanken (ECB) behöll däremot räntorna oförändrade. Ett högre resursutnyttjande och stigande löne- och inflationstryck i eurozonen bidrog till att ECB kunde avsluta obligationsköpen som pågått sedan 2012. Den växande räntedifferensen mellan USA och

Europa bidrog till att stärka den amerikanska dollarn mot euron och svenska kronan. Svensk tillväxt tappade fart 2018 Den svenska ekonomin växte med i genomsnitt 2,5 procent under 2018 års tre första kvartal men tappade fart i slutet av året. Under tredje kvartalet sjönk BNP för första gången sedan 2013. Inbromsningen var tydligast i den privata konsumtionen delvis av tillfälliga effekter i samband med att nya skatteregler på nya bilar infördes vid halvårsskiftet. Skärpta amorteringskrav och osäkerhet om den svenska bostadsmarknaden hade också en dämpande effekt på hushållens konsumtionsvilja och efterfrågan på krediter. Hushållsupplåningen växlade ned från en årlig ökningstakt på 7 procent i december 2017 till 5,5 procent i slutet av 2018. En annan bidragande faktor till inbromsningen är fallande bostadsinvesteringar, som tidigare varit en viktig tillväxtmotor i svensk ekonomi de senaste åren. Inom näringslivet och offentliga sektorn steg dock investeringarna. Även om bostadspriserna stabiliserades och steg på årsbasis i slutet av 2018 kvarstår osäkerheten på bostadsmarknaden. Fjolåret visade återigen på en stark svensk arbetsmarknad. Antalet sysselsatta steg med 90 000 och arbetslösheten sjönk till 6,3 procent i genomsnitt från 6,7 procent 2017. Svårigheter att hitta arbetskraft var utbrett både inom näringslivet och i den offentliga sektorn men hade inte någon större påverkan på lönerna som ökade i en måttlig takt. Inflationen(konsumentprisindex rensat för fast ränta) steg till över två procent under 2018 drivet av högre energipriser och en svag krona. Den underliggande inflationen, rensat för energipriser, var dock alltjämt låg. Den högre inflationen och en fortsatt stark arbetsmarknad bidrog till att Riksbanken kunde höja reporäntan i december för första gången sedan 2011 med 0,25 procentenheter till -0,25 procent. Riksbanken signalerade om fler räntehöjningar i år men dröjer åtminstone till andra halvåret 2019 om den svenska ekonomin utvecklas i linje med Riksbankens prognoser.

Allmänt om bankens verksamhet

månad för månad och vid årsskiftet kom ca 40 procent av privat- och medlemslånen digitalt.

Inlåningen från allmänheten ökade under året med 6,4 (6,5) procent. De inlåningskonton som ökat mest är E-sparkonto och Företagskonto medan sparande på Fasträntekonto har minskat. Utlåningen till allmänheten ökade med 4,6 (9,4) procent. Efterfrågan på krediter har ökat vad gäller utlåning till företag. Volymen av förmedlade bolån till Swedbank Hypotek AB ökade med 9,9 (21,2) procent. Ökningen avser utlåning till privata bolån. Provisionsintäkterna från förmedlad utlåning till Swedbank Hypotek AB ökade med 14,1 (20,8) procent. Fondvolymen som förmedlats till Swedbank Robur AB minskade med 29,4 (ökade med 14,6) procent. Anledningen till den kraftiga minskningen är förändrade regler för provisionsutbetalning och inte faktisk minskning av förmedlade volymer till Swedbank Robur. Försäkringsvolymerna hos Swedbank Försäkring AB ökade med 3,3 (19,1) procent. Bankens värdepappersprovisioner ökade med 1,9 (14,3) procent. En dämpad ökning då provisionerna begränsas av ikraftträdandet av Mifid II, vilket förhindrar vissa typer av provisionsersättningar. Sammantaget minskade bankens färsvolym med 0,1 procent.

totala

af-

Privatmarknaden Banken möter ca 45 000 kunder på bankens fyra kontor, samt i kundcenter och telefonbank. Det som kännetecknar 2018 är att banken fortsätter att attrahera många nya kunder och privataffären växer i en kontrollerad takt. Kunderna efterfrågar det som banken sedan länge haft och arbetat för, d v s att banken är en fullsortimentsbank. Beroende på kundens behov erbjuder banken olika helkundserbjudanden inom privatsidan, såsom Nyckelkund och Kapitalrådgivning Bankens distanskunder kan få hjälp via vårt kundcenter och telefonbank. Kunder bosatta i verksamhetsområdet kan välja att komma in för personlig rådgivning. Det viktigaste är att det är upp till kunden att välja på vilket sätt den föredrar att möta banken. Bankens utmaning är att utveckla och lära kunden allt inom den digitala sidan. Digitaliseringsgraden har tagit stora steg under 2018. Andelen av bankens kunder som har en egen kontaktperson ligger på 90 procent, med en aktivitetsgrad på nära 75 procent. Under 2018 lanserades lånelöfte digitalt tillsammans med digitala konsumtionslån. Dessa ökar

Mifid 2 rullades ut i början av januari 2018 och har fört med sig en del förändringar i arbetssätt. För att frigöra tid hos bankens duktiga rådgivare som träffar kunderna, har banken därför startat med ett nytt arbetssätt som innebär att det mesta som rör administrativ hantering förs över till en administrativ handläggare. Även fastighetstillträden, via nya portalen Tambur, görs på denna avdelning som kallas Bolånestöd. Banken arbetar långsiktigt och informerar kunderna om vad sund ekonomi och ansvarstagande innebär. Banken hjälper kunden med anpassad rådgivning för kunden och dess behov. Pension och försäkringsfrågan i banken är en mycket viktig långsiktig del i både kundernas och bankens ekonomi. Förståelsen och kunskapen omkring pension i Sverige är låg, och behovet av rådgivning stort. Därför har banken under 2018 utökat till att nu ha tre försäkringsspecialister på Kapitalrådgivningen. Bankens familjejurister kan också hjälpa till med förekommande juridiska spörsmål och även bouppteckningar.

Företagsmarknaden 2018 var ett år som bankens ser tillbaka på med mycket arbete avseende införande av flera EU regelverk samt en extremt varm sommar. Torkan som följde och minskat skördeutfall oroade och skapade en extraordinär situation för en stor del av bankens lantbrukare. Prisbilden justerade sedan det initialt svåra läget för de allra flesta men det var ett år som går till historieböckerna avseende just detta. Nybyggnationen bromsade in och kreditefterfrågan för detta ändamål minskade. Efterfrågan av bostäder är dock fortsatt högt där 243 av 290 kommuner upplever fortsatt brist på bostäder. Investeringsbidraget för hyresrätter togs bort i slutet av året vilket också skapar en osäkerhet kring just nybyggnationen av hyresrätter, vilket är en bostadsform med hög efterfrågan. Banken upplever att bankkartan ritas om allt snabbare och att många av andra banker nu snabbt förändrar sina kontorsnät vilket leder till en ökad rörlighet bland kunder. Bankens goda tillgänglighet avseende fysiska möten har uppmärksammats av kunderna och ökade intresset för bankens affärsmodell under 2018. Aktiviteten i banken har varit hög under året och banken har fått gott om förfrågningar från såväl nya som befintliga kunder.

Handelsmönstret ändras allt snabbare och den fysiska butikshandeln utmanas än kraftigare än tidigare. Flera större butikskedjor har agerat under året avseende just detta och lagt ner butiker. Ändrade kundbeteenden har påverkat även banken. Arbetssättet i banken behöver därför ständigt justeras för att behålla en hög kundnöjdhet. Det kräver att banken har en tydlig kanalstrategi för att skapa tid och vara en tillgänglig bank för kunderna. Branschen utmanas hårt av ny teknik och snabbare anpassningar behövs i större utsträckning än historiskt för att tillmötesgå kundernas behov. Intresset för bankens Kundcenter Företag har varit stort och antalet inkommande ärenden ökar.

Årets kundevent I början av året arrangerade banken två informationsträffar med närmare 200 deltagare inför bankens kundresa till Alsace i samarbete med Specialresor. Intresset var stort och vid två tillfällen under september reste 80 kunder tillsammans med bankens resevärdar till pittoreska Alsace. För fjärde året hade banken sportlovsbio för lediga skolbarn på biograferna i Skara, Vara, Götene och Nossebro och precis som tidigare år så blev det succé med fullsatta biosalonger med många glada barn och föräldrar. Nyhet för året var att banken arrangerade en bussresa för hästintresserade kunder till Gothenburg Horse Show i Scandinavium för att uppleva fantastisk ridsport och en magisk stämning. Under april träffades företagare i Kvänum för att lära sig mer om vad man ska tänka på om man säljer sitt företag eller gör en generationsväxling. Kundgolfen 2018 gick av stapeln under juni månad på Vara Bjertorps Golfklubb med över 120 startande i fint väder. Traditionsenligt arrangerades bussresor till Borgeby Fältdagar och Elmia Lantbruk. Båda med stort deltagande med bankens lantbrukskunder. Under sommaren har banken haft samarbete med Sommarland Live där våra kunder har erbjudits rabatterade biljetter till konserterna med artisterna Jill Johnson, Magnus Carlsson, Norlie KKV och Petter. Den årliga Spardagen arrangerades under oktoberlovet med kalastema då vi bjöd på tårta, saft och kaffe på våra kontor. Alla barn fick en bok i present som var mycket uppskattad.

Banken har under året genomfört ett antal träffar med tema sparande och placeringar som AktieTV, företagsträff med Case fonder och sparaträffar med Robur. Kapitalrådgivningen arrangerade även två kundträffar under året med bl a innehåll kring konjunktur och ekonomisk utveckling Digitalisering är ständigt i fokus. Under året har banken haft kundträffar där banken berättar och lär ut hur bankens digitala tjänster fungerar. Träffarna har varit för både nybörjare och för kunder som vill lära sig mer om hur man kan ha koll på sin ekonomi via bankens digitala tjänster. Kontinuerligt miljöarbete 2018 är det elva år sedan Sparbanken Skaraborg miljöcertifierades enligt ISO 14001 som ett led i bankens samhällsansvar. Under dessa år har det hänt mycket positivt inom miljö och hållbarhet. Kortbetalningar och Swish har gjort att behovet av kontanter ständigt minskar och därmed görs också färre transporter av kontanter. Bankens miljöpåverkan kan delas in i direkt och indirekt påverkan. Den direkta är t ex pappersförbrukning, energiåtgång, vattenförbrukning och tjänsteresor. Här kan banken påverka bl a genom att affärssammanställningar och avtal skickas direkt till kundens Internetbank, installation av energisnål armatur och maskinpark samt klara regler för personalens tjänsteresor. Till indirekt miljöpåverkan räknas t ex kunders och leverantörers transporter till och från banken. Kunders resor till och från banken minskar i takt med att digitala tjänster och bankens Kundcenter hela tiden utvecklas. Miljömålen sätts utifrån bankens miljöpåverkan. Banken är övertygad om att ett långsiktigt hållbarhetsarbete är bra för bygdens framtid. Miljöarbetet har under verksamhetsåret fortsatt enligt dessa riktlinjer i syfte att bidra till en hållbar utveckling. Läs mer i bankens Hållbarhetsrapport. Fastigheter och kontorslokaler I Skara är den nya ventilationsanläggningen i fullt bruk sedan våren 2018. Efter viss efterjustering har inomhusklimatet väsentligt förbättrats, såväl avseende luftkvalité, som värme/kyla. Projektet är därmed avslutat, vilket är anmält till Miljö- och byggnadsnämnden i Skara Kommun I Skara har Kundcenter anpassats ytterligare till en effektivare disposition. Privat- och Företagsavdelningarna har flyttats om och därmed anpassats till en mer flexibel kundmiljö.

Banken fastighet i Kvänum ligger ute till försäljning. Insättningsautomaten i fastigheten är nu återtagen av Bankomat AB. Uttagsautomaten – som ägs av samma bolag – finns fortfarande i fastigheten. Brandsyn och därefter genomgång av Brandingenjör är gjord, varvid vissa justeringar planeras 2019. Personal Vid årets slut var det 111 anställda i banken, varav 106 banktjänstemän. Av dessa var det fem långtidsvikariat. Av bankens 101 tillsvidareanställda, var 64 kvinnor och 37 män. En anställd var föräldraledig vid årets slut. Den totala årsarbetstiden för banktjänstemännen, uppgick till 99 heltidstjänster. Medelåldern i banken var 48,9 år, vilket är något högre än föregående år. Under året har sju nya medarbetare anställts och sju medarbetare har slutat. Under våren har en ny VD tillträtt. Under hösten har en ny medarbetarundersökning genomförts. Undersökningen visar ett bra resultat även om det är något sämre än 2017.

Utveckling av bankens verksamhet, resultat och ställning 2018 i sammandrag (2017 inom parentes)



Rörelseresultatet minskade till 227,7 mkr (228,0)



Räntenettot ökade till 169,7 mkr (158,3)



Provisionsnettot ökade till 101,0 mkr (95,0)



Summa kostnader före kreditförluster minskade till 140,1 mkr (149,7)



Kreditförluster netto ökade till 8,2 mkr (5,5)



In- och upplåningen ökade till 8.718,9 mkr (8.190,8)



Utlåningen ökade till 8.124,4 mkr (7.768,5)



Affärsvolymen minskade till 31.349,5 mkr (31.385,0)

Bankens resultat Rörelseresultatet för 2018, 227,7 mkr, är en minskning med 0,1 procent. Räntenettot ökade med 7,2 procent till 169,7 mkr. Erhållna utdelningar uppgick till 100,9 mkr (101,8 mkr föregående år). Provisionsnettot ökade med 5,9 mkr till 101,0 mkr. De allmänna administrationskostnaderna

ökade med 5,5 mkr till 129,5 mkr. Kreditförlusterna netto uppgår 2018 till 8,2 mkr, en ökning med 2,7 mkr. Bankens ställning Balansomslutningen uppgick vid årsskiftet till 12.489,2 mkr, en ökning med 5,6 procent. Utlåningen ökade till 8.124,4 en ökning med 355,9 mkr. Volymstocken av förmedlade lån till Swedbank Hypotek AB ökade till 6.179,1 mkr, en ökning med 555,7 mkr. In- och upplåning från allmänheten ökade med 528,1 mkr till 8.718,9 mkr. Banken har sedan 2017 utestående emitterade obligationer motsvarande 300 mkr. Vidare har banken förmedlat fondsparande via Swedbank Robur AB till ett värde av 3.425,3 mkr, en minskning inklusive värdeförändring med 1.429,6 mkr. Förmedlade försäkringar via Swedbank Försäkring AB uppgick till 1.496,8 mkr, en ökning inklusive värdeförändring med 47,5 mkr. Bankens likviditet placeras på konto i Swedbank, fasträntekonto, räntebärande värdepapper, fonder och strukturerade produkter. Bankens värdepappersportfölj uppgick per balansdagen till 2.319,3 mkr. Banken har beviljad kreditlimit hos Swedbank på 500 mkr. Per den 31 december uppgår bankens totala aktieinnehav i Swedbank AB (publ) till 7.750.000 aktier. Under året har banken förvärvat 50.000 aktier. Det totala innehavet hade vid årsskiftet ett marknadsvärde på 1.532,6 mkr (anskaffningsvärde 518,0 mkr). Utdelningen på bankens aktieinnehav i Swedbank AB (publ) har under de senaste tio åren uppgått till 542,3 mkr. Bankens kapitalbas uppgår till 1.840,9 mkr per 2018-12-31. Detta ger en kärnprimärkapitalrelation på 22,7 procent.

Ägarförhållanden Sparbanken Skaraborg AB (publ) bedriver verksamhet som fristående sparbank. Banken är ursprungligen grundad 1847 som Skaraborgs läns allmänna sparbank. Ombildningen till aktiebolag genomfördes år 2000. Bankens verksamhetsområde omfattar Skara, Vara, Essunga och Götene kommuner. Sparbanksstiftelsen Skaraborg är ensam ägare till banken och genom utdelning från banken kan stiftelsen lämna bidrag som främjar sparbankens och bygdens utveckling. Fram till och med 2018 har stiftelsen beviljat bidrag till olika projekt med ca 195 mkr, fördelat över bankens verksamhetsområde.

Risker och osäkerhetsfaktorer I bankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker såsom kredit-, marknads-, likviditets- och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrelse, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policyer och riktlinjer för ovanstående risker. Verkställande direktören ansvarar för den löpande förvaltningen enligt styrelsens riskpolicy. För att få en tillfredsställande riskhantering i banken har banken en oberoende riskkontrollfunktion. Med riskkontroll avses alla aktiviteter för att mäta, rapportera och följa upp risker, oberoende från de risktagande enheterna. Riskkontrollfunktionen rapporterar muntligen och skriftligen till styrelsen kvartalsvis. Verksamheten präglas av riskmedvetande och bankens medarbetare har en god förståelse för den egna verksamheten och de risker som är förknippade med den. De övergripande målen för bankens hantering av risker är att i förväg identifiera riskerna så att dessa kan undvikas eller kontrolleras på ett effektivt och affärsmässigt sätt. Styrelsen fastställer grundläggande riktlinjer för regelefterlevnad. Av riktlinjerna framgår att Verkställande direktören ansvarar för att fastställa rutiner så att verksamheten bedrivs enligt regelverket och att verksamheten är ändamålsenligt organiserad utifrån de krav som ställs. Bankens funktion för regelefterlevnad (compliance) ansvarar för samordning och rapportering i frågor som rör regelefterlevnad. Arbetet med regelefterlevnad präglas av ett proaktivt arbetssätt och bidrar till att upprätthålla och förstärka bankens förtroende och anseende, samt verkar för att risken för legala sanktioner och ryktesförlust på grund av bristande regelefterlevnad reduceras. Funktionen rapporterar muntligen och skriftligen till styrelsen halvårsvis. Banken har en diversifierad kreditportfölj för att motverka fluktuationer, samt låga finansiella och operativa risker. Bankens resultat påverkas även av omvärldsfaktorer som banken inte själv råder över. Den största inverkan har det allmänna ränteläget, förändringar på börsen och det allmänna konjunkturläget. Mer information om risker finns under not 3. Bankens kapitalbas uppgår till 1.840,9 mkr, vilket ger en kärnprimärkapitalrelation på 22,7 procent. Bankens riskbuffert är därmed klart över legala minimikravet, vilket innebär en god motståndskraft mot negativa händelser och störningar. De stresstester som görs i den interna kapital- och likvidi-

tetsutvärderingen visar att motståndskraften i bankens balansräkning och likviditetsportfölj är hög. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Ersättning till verkställande direktören beslutas av styrelsens ordförande och vice ordförande. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktören. Ytterligare information finns i not 10.

Händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåret Banken flyttade bankkontoret i Kvänum till Vara den 5 juli i år. Bankens ambition är ett starkt kontor per kommun inom verksamhetsområdet, och där kunna erbjuda en fullsortimentsbank med hög kompetens och tillgänglighet. Detta har banken under april informerat via pressmeddelande och information på bankens externa hemsida. 4 juni tillträdde Patrik Meijer som ny VD för banken. Han efterträdde Leif Johansson som går i pension.

Hållbarhetsrapport I enlighet med ÅRL 6 kap 11§ har Sparbanken Skaraborg AB valt att upprätta den lagstadgade hållbarhetsrapporten som en från årsredovisningen avskild rapport. Hållbarhetsrapporten redogör för bankens verksamhet och engagemang för att bidra till ett hållbart samhälle. Hållbarhetsrapporten finns tillgänglig på www.sparbankenskaraborg.se.

Framtida utveckling I USA har ekonomin varit god under det gångna året men sannolikt har konjunkturtoppen passerats. Arbetsmarknaden är relativt stram och löneökningarna har successivt tilltagit, i årstakt nu över 3 procent. Det bidrar till den allmänna konsumtionsökningen. Motvinden i ekonomin gör att Fed sannolikt blir mer databeroende än tidigare och man har nu tydligt formulerat att räntehöjningar kan avta om ekonomin går sämre. Handelsoro och politiska bekymmer, t.ex. statsapparatens partiella nedstängning, fortsätter att vara hämmande för tillväxten. President Trump kommer sannolikt att försöka skapa ett bra handelsavtal med Kina och kommer göra många marknadsvänliga åtgärder/uttalanden i jakten på att bli omvald. Tillväxten i Euroområdet tappade kraft ifjol och den lär knappast repa sig under de närmaste

åren. Sämre global utveckling och den politiskekonomiska osäkerheten slänger grus i hjulet. Även om exporten och investeringar nu utvecklas svagt står sig hushållen hyggligt starka. Stram arbetsmarknad och en allt bättre löneutveckling ger stöd för att underliggande inflation rör sig uppåt. Det öppnar dörren för en första höjning av inlåningsräntan i slutet av 2019. I Sverige väntas BNP öka med 1,3 procent 2019 och 1,8 procent 2020 (Swedbanks prognos), vilket är lägre än föregående prognos. Sämre utveckling av hushållens konsumtion, investeringar och export. Arbetsmarknaden hålls dock uppe väl hittills och löneökningarna stiger nu gradvis. Stigande kostnadstryck medför att inflationen ligger nära målet under hela prognosperioden. Därtill hålls inflationen uppe av vissa tillfälliga effekter (miljöskatter, högre livsmedelspriser). Riksbanken har nu höjt räntan för första gången på mycket länge och styrkan i avmattningen avgör nu om de höjer räntan till 0 procent senare i år. Kronan har utvecklats svagt men ser ut att kunna stärkas under året. Fortsatt låga räntor bidrar sannolikt till en stabil utveckling av bostadspriserna framöver. Bostadsinvesteringarna sjunker sannolikt under 2019 men bör kunna vända uppåt 2020. Finanspolitiken bedöms av de flesta prognosmakare bli svagt expansiv. Skattesänkningarna till hushållen, tillsammans med de ökade statsbidragen till kommunerna, väntas lyfta BNP med 0,3-0,5 procent fram t.o.m. år 2020. Sparbanken Skaraborg har under 2018 kontinuerligt förstärkt bankens möjligheter att även i fortsättningen vara en attraktiv bank genom att rekrytera ett antal nya medarbetare som i personliga möten kan träffa kunder. Detta i kombination med att sköta de löpande affärerna digitalt har visat sig vara lyckosamt när det gäller att skapa en god kundnöjdhet och tillväxt. Banken kommer under 2019 att fortsätta den linjen och har en förväntan om en fortsatt god tillväxt och lönsamhet. Detta skapas genom nöjda kunder och duktiga medarbetare som gör skillnad när vi möter våra kunder.

Händelser av väsentlig betydelse som inträffat efter räkenskapsåret Börskursen på aktierna i Swedbank AB (publ) har sedan årsskiftet gått ned med 9,8 %. Sparbanken Skaraborg hade per årsskiftet 7.750.000 aktier med ett övervärde på 1.014,6 mkr. Värdet på aktierna har från årsskiftet till dagens datum (påskriftsdatum) försämrats med 150,4 mkr. Påverkan på bankens kapitalbas är liten (-15 mkr).

Bolagsstyrning Sparbanken Skaraborg AB (publ) ägs till 100 procent av Sparbanksstiftelsen Skaraborg. Det finns inga begränsningar i rösträtten. Beslutanderätt och ansvar i Sparbanken Skaraborg fördelas mellan aktieägare på årsstämman, styrelsen och verkställande direktören i enlighet med aktiebolagslagen och bankens bolagsordning. Styrelsen väljs av årsstämman för ett år i taget. Revisorer utses av årsstämman för ett år i taget. Sparbanken Skaraborg står under Finansinspektionens tillsyn. Årsstämman Årsstämman är Sparbanken Skaraborgs högsta beslutande organ. Vid årsstämman som normalt hålls före april månads utgång fastställs årsredovisningen och tas bl a beslut om utdelning, val av styrelse, styrelens ordförande och vice ordförande, val av revisorer, arvoden till de av årsstämman valda styrelseledamöterna och till revisorer samt andra lagstadgade ärenden. Personalrepresentanterna i styrelsen har ersättning enligt årsstämmans beslut. Årsstämman har inte lämnat något bemyndigande till styrelsen att besluta att bolaget ska ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier. Styrelsens sammansättning och arbete Bankens styrelse består av elva ordinarie ledamöter, varav två personalrepresentanter och därjämte två suppleanter för dessa. Av styrelsens ledamöter är tre kvinnor. Uppgifter om bankens styrelseledamöter återfinns på bankens externa hemsida (www.sparbankenskaraborg.se). Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och verkställande direktör lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen samt delegering. Styrelsens ordförande har ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl.a. till att styrelsen erhåller tillfredställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och verkställande direktörens arbete. Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter. De ärenden som behandlas i styrelsen följer aktiebolagslagen och styrelsens arbetsordning. Sty-

relsens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och verkställande direktör, är att fastställa bankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års- och delårsbokslut, fastställa och ompröva policies och instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom. Under 2018 har styrelsen sammanträtt vid 19 tillfällen. Vid styrelsesammanträdena har bl.a. årsoch delårsbokslut, riskanalys, intern kapital- och likviditetsutvärdering, återhämtningsplan, strategiplan, budget, rapporterer avseende AML, policys inom olika riskområden, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang och rapporter från funktionen för riskkontroll och regelefterlevnad samt revisionsrapporter behandlats. Bankens administrativa chef har i huvudsak varit sekreterare i styrelsen. Styrelsen har under året även genomfört ett seminarium tillsammans med styrelsen i Sparbanksstiftelsen Skaraborg med inriktning på omvärlds- och strategifrågor. Intern kontroll och riskhantering i den finansiella rapporteringen Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen avser bankens process för att säkerställa att den finansiella rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på banken. Styrelsen har det övergripande ansvaret för bankens risktagande, bedömning avseende kapitalbehov samt den finansiella rapporteringen. Grundläggande för den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen är den kontrollmiljö som skapas genom den kultur och de värderingar som banken verkar utifrån samt de styrande dokument och grundläggande riktlinjer där befogenheter och ansvar kommuniceras. Som ett led i processen av den årliga interna kapital- och likviditetsutvärderingen genomförs omfattande och grundliga riskanalyser av verksamheten. Dessa analyser ligger även till grund för bedömningen av riskerna i den finansiella rapporteringen och beaktas vid utformning av kontroller i den finansiella rapporteringen. Revisionsutskott, internrevision och extern revision Styrelsens har utsett ett särskilt revisionsutskott. Detta utskott har haft fem sammanträden under 2018. Utskottets huvudsakliga uppgift är att sä8

kerställa kvaliteten i den finansiella rapporteringen. Revisionsutskottet är ett beredande organ och ska genom sitt arbete ge styrelsen ökade möjligheter till information om förslag på åtgärder i rutiner och organisation utifrån styrning, riskhantering och kontroll samt tillförlitligheten och effektiviteten i den finansiella rapporteringen. Revisionsutskottet har haft avstämning med extern revisor två gånger under revisionens gång varav en gång utan ledningens närvaro. Internrevisionens uppgift är att granska och utvärdera effektivitet, styrning och kontroll i banken. Internrevisionen är en från den operativa verksamheten oboeroende granskningsfunktion och är direkt underställd styrelsen. Revisorerna utses av årsstämman med uppgift att granska Sparbanken Skaraborgs årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Revisorn väljs på ett år i taget på bankens årsstämma.

Fem år i sammandrag Nyckeltal VOLYM Affärsvolym ultimo, Mkr förändring under året, %

2018

2017

2016

2015

2014

31 349 -0,1

31 385 10,9

28 311 9,1

25 939 4,2

24 903 6,6

8 110 029

7 797 658

7 271 529

6 936 632

6 863 782

22,7

21,7

21,6

21,2

18,7

22,7

21,7

21,6

21,2

18,7

22,7

21,7

21,6

21,2

18,7

26,6

26,9

28,2

26,6

27,3

15,6

15,1

15,0

14,4

11,9

275,9

145,4

112,8

130,5

45,5

1,4

1,6

1,9

1,2

1,3

1,2

1,3

1,4

0,7

0,8

0,7

0,9

1,6

1,8

1,7

1,6

1,9

5,5

5,6

5,4

5,5

6,4

0,37

0,39

0,38

0,37

0,39

0,41

0,37

0,41

0,38

52,13

57,88

59,65

81,19

0,58

0,49

0,65

0,21

0,10

0,08

-0,10

0,16

0,05

99 4

96 5

98 5

99 5

Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer, inklusive beviljad ej utnyttjad kredit

KAPITAL Summa riskvägt exponeringsbelopp För år 5 redovisas exponeringsbelopp enl tidigare regelverk

Kärnprimärkapitalrelation Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp För år 5 redovisas kapitaltäckningskvot enl tidigare regelverk

Primärkapitalrelation Primärkapital i % av riskexponeringsbelopp

Total kapitalrelation Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp

Soliditet Beskattat eget kapital + 78 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen

Bruttosoliditet Kärnprimärkapital i % av totala tillgångar samt eventualförpliktelser och åtaganden

Likviditetstäckningsgrad, LCR Likvidtetsreserv i förhållande till beräknat likviditetsbehov under 30 dagar av stress

RESULTAT Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO

Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym

Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym

Avkastning på totala tillgångar Årets nettoresultat i % av genomsnittlig balansomslutning

Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital

K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter

K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter

OSÄKRA FORDRINGAR OCH KREDITFÖRLUSTER Reserveringsgrad för osäkra fordringar Reservering för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto

Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker)

Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker)

ÖVRIGA UPPGIFTER Medelantal anställda Antal kontor

Fem år i sammandrag Resultat- och balansräkningar, mkr RESULTATRÄKNINGAR

2018

2017

2016

2015

2014

Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter

169,7 101,0 2,6 102,8 376,1

158,3 95,0 8,8 121,1 383,2

147,7 82,2 9,8 84,8 324,5

154,7 77,4 7,9 82,6 322,6

182,7 72,5 8,8 71,4 335,4

-129,5 -10,7 -8,2 -148,4

-124,0 -25,7 -5,5 -155,2

-115,6 -11,5 6,3 -120,8

-111,5 -11,3 -10,1 -132,9

-112,2 -12,0 -2,9 -127,1

Rörelseresultat

227,7

228,0

203,7

189,7

208,3

Bokslutsdispositioner, netto Skatter

-1,4 -28,1

0,1 -24,6

0,1 -22,0

0,2 -30,6

0,2 -31,7

Årets resultat

198,2

203,5

181,8

159,3

176,8

7,1 388,0 8 124,4 2 319,3 1 562,1 28,7 59,6

7,3 103,5 7 768,5 2 320,7 1 554,8 28,5 43,4

9,8 194,6 7 102,9 2 178,6 1 676,3 51,4 40,0

9,4 517,9 6 146,6 2 203,2 1 330,5 53,5 44,5

8,7 324,6 5 963,7 2 117,2 1 311,8 55,2 38,8

12 489,2

11 826,7

11 253,6

10 305,6

9 820,0

Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Övriga skulder Avsättningar Summa skulder

86,7 8 718,9 300,0 57,6 6,2 9 169,4

80,1 8 190,8 300,0 66,0 3,6 8 640,5

301,9 7 694,4 78,6 6,4 8 081,3

334,4 7 164,0 56,0 6,6 7 561,0

232,3 6 816,3 75,3 12,0 7 135,9

Obeskattade reserver Eget kapital

2,7 3 317,1

1,3 3 184,9

1,4 3 170,9

1,5 2 743,1

1,6 2 682,5

12 489,2

11 826,7

11 253,6

10 305,6

9 820,0

Allmänna administrationskostnader Övriga rörelsekostnader ¹ Kreditförluster Summa kostnader

BALANSRÄKNINGAR Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar

Summa skulder, obeskattade reserver och eget kapital

¹ inkl. avskrivningar på materiella anläggningstillgångar

Förslag till disposition beträffande bolagets vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör 198.164.053 kr. Till bolagsstämmans förfogande står: balanserad vinst fond för verkligt värde årets resultat Summa

1.597.765.487 kr 1.020.443.803 kr 198.164.053 kr 2.816.373.343 kr

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande: till aktieägare utdelas (utdelning 7,50 kr per aktie) i ny räkning balanseras varav fond för verkligt värde

30.000.000 kr 2.786.373.343 kr 1.020.443.803 kr

Förslaget till utdelning, som utgör 0,9 procent av bankens eget kapital, har gjorts med beaktande av dels reglerna om buffertkapital, riskbegränsning och genomlysning enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, dels försiktighetsregeln i 17 kap 3§ aktiebolagslagen. Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att banken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare risker i verksamheten i enlighet med bankens interna kapitalutvärderingspolicy. Bankens kärnprimärkapitalrelation uppgår till 22,7 procent (21,7 procent) före utdelning och exkluderat årets vinst. Kapitalbasen uppgår till 1.840,9 mkr (1.694,2 mkr) och slutligt riskvägt exponeringsbelopp om 8.110,0 mkr (7.797,7 mkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Bankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att banken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar bankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.

Resultaträkningar 1 januari - 31 december

Not

2018

2017

Ränteintäkter varav intäkter beräknade med effektivräntemetoden Räntekostnader Räntenetto

186 536 186 206 -16 812 169 724

172 871 172 242 -14 606 158 265

Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter

5 6 7 8 9

100 914 113 082 -12 094 2 557 1 886

101 767 106 974 -11 930 8 783 19 319

376 069

383 178

-129 521 -2 699 -7 933 -140 153

-124 026 -2 944 -22 706 -149 676

235 916

233 502

-8 235

-5 529

227 681

227 973

-1 365 -28 152

117 -24 628

198 164

203 462

2018

2017

198 164

203 462

-13 027

-168 780

1 242

-837

-1 427

1 569

-682

Årets övrigt totalresultat

-12 480

-169 462

Årets totalresultat

185 684

34 000

tkr

Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster

10 20 11

Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto

Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat

13 14

Rapport över totalresultat tkr Årets resultat Övrigt totalresultat Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, överfört till periodens resultat Förändringar i förlustreserv på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat Förändringar i förlustreserv på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat överfört till periodens resultat Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat Poster som inte kan omföras till årets resultat

Balansräkningar Per den 31 december tkr

2018

2017

7 131 496 663 387 990 8 124 372 1 822 614 1 562 073

7 290 379 065 103 517 7 768 468 1 941 648 1 554 787

10 376 18 329 13 712 2 483 43 415 12 489 158

5 069 23 372 198 2 392 40 915 11 826 721

86 691

80 083

24 25 26

8 702 565 16 383 300 000 0 43 714 13 884

8 174 309 16 523 300 000 0 51 516 14 454

29 14,29

2 388 3 800 9 169 425

1 446 2 233 8 640 564

Obeskattade reserver

2 666

1 301

Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital Reservfond Fritt eget kapital Fond för verkligt värde Balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital

31 400 000 100 694

400 000 100 694

1 020 444 1 597 765 198 164 3 317 067 12 489 158

1 026 119 1 454 581 203 462 3 184 856 11 826 721

Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar - inventarier - byggnader och mark Aktuell skattefordran Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten - inlåning - upplåning Emitterade värdepapper Aktuell skatteskuld Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar - avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser - uppskjuten skatteskuld Summa skulder

Not

15 16 17 18 19 20

21 22

27 28

Rapport över förändringar i eget kapital Bundet eget kapital

Tkr Ingående eget kapital 2018-01-01

Aktiekapital 400 000

Reservfond 100 694

Övergångseffekt av implementering av IFRS 9 (netto efter skatt) Justerat eget kapital 2018-01-01

400 000

100 694

Fond för verkligt värde

Balanserad vinst eller förlust

1 026 120

1 454 580

6 804

-30 278

1 032 924

1 424 302

Periodens resultat Periodens övrigt totalresultat

-12 480

Årets totalresultat

-12 480

Vinstdisposition

173 462

400 000

100 694

Bundet eget kapital

Tkr Ingående eget kapital 2017-01-01

Aktiekapital 400 000

Reservfond 100 694

1 020 444

1 597 765

Fond för verkligt värde 1 195 582

Årets övrigt totalresultat

-169 462

Årets totalresultat

-169 462

Vinstdisposition

Balanserad vinst eller förlust 1 292 825

Utdelning

100 694

3 184 856

203 462

3 161 382

198 164

185 684

-173 462

-30 000

198 164

3 317 067 Totalt eget kapital

1 026 120

Årets resultat 181 755

3 170 856

203 462

203 462 -169 462

161 755

400 000

203 462

Fritt eget kapital

Årets resultat

Utgående eget kapital 2017-12-31

Årets resultat

-12 480

Utdelning Utgående eget kapital 2018-12-31

Totalt eget kapital

Fritt eget kapital

1 454 580

203 462

34 000

-161 755

-20 000

203 462

3 184 856

Kassaflödesanalys (indirekt metod) 1 januari - 31 december tkr

2018-12-31

2017-12-31

227 681

227 974

9 818 -2 627 1 939 7 625 -1 732 -28 083

10 267 -2 042 2 944 5 203 -11 886 -27 538

214 621

204 922

-395 066 -5 754 528 116 6 608 -16 105 -5 863

-671 071 -164 571 496 444 -221 895 -3 437 -12 581

326 557

-372 189

-9 964 -2 279 0

-21 430 -7 256 27 296

-12 243

-1 390

Emission av räntebärande värdepapper (+) Utdelning Sparbanksstiftelsen Skaraborg (-)

0 -30 000

300 000 -20 000

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

-30 000

280 000

Årets kassaflöde

284 314

-93 579

Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut

110 807 395 121

204 386 110 807

Den löpande verksamheten, tkr Rörelseresultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet - förändring av upplupet anskaffningsvärde (+/-) - orealiserad del av nettoresultatet av finansiella transaktioner (+/-) - avskrivningar (+) - kreditförluster (+/-) - övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) Inkomstskatt (-) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (-/+) Ökning/minskning av värdepapper (-/+) Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändringar av övriga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av finansiella tillgångar (-) Förvärv av materiella tillgångar (-) Försäljning av materiella tillgångar (+) Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten

Följande delkomponenter ingår i likvida medel:(jmf även med sid 38 bankens övriga likvida tillgångar) Kassa Utlåning till kreditinstitut

7 131 387 990

7 290 103 517

Summa

395 121

110 807

184 283 -17 240 100 914

171 665 -14 311 101 767

Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten Erhållen ränta Betald ränta Erhållen utdelning

Noter till de finansiella rapporterna Not 1 Uppgifter om banken Årsredovisningen avges per 31 december 2018 och avser Sparbanken Skaraborg AB (publ) med säte i Skara, bankens 172:e verksamhetsår, varav det nittonde som aktiebolag. Adressen till huvudkontoret är Skaraborgsgatan 21, Box 163, 532 22 Skara. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 18 mars 2019.

Not 2 Redovisningsprinciper a) Överensstämmelse med normgivning och lag Bankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Banken tillämpar s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. b) Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Företagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. d) Ändrade redovisningsprinciper Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som banken tillämpar från och med 1 januari 2018. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 1 januari 2018 har inte haft någon väsentligt effekt på bankens redovisning. IFRS 9 Finansiella instrument Banken tillämpar IFRS 9, utgiven av IASB juli 2014, från 1 januari 2018. Denna tillämpning har resulterat i förändringar i redovisningsprinciper och justeringar av belopp som tidigare har redovisats i de finansiella räkningarna. Denna standard ersätter IAS 39. Banken har inte förtidstillämpat IFRS 9 under tidigare perioder. Justeringar av bokförda värden av finansiella tillgångar och skulder vid övergången till IFRS 9 har redovisat öppningsbalansen i balanserade vinstmedel för perioden. Banken har valt att fortsätta tillämpa säkringsredovisningsreglerna i IAS 39 vid tillämpning av IFRS 9. Följdändringar i IFRS 7 gällande notupplysningar har endast tillämpats för innevarande räkenskapsår medan jämförelsesiffror för tidigare perioder endast är en upprepning av tidigare års upplysningar. Tillämpningen av IFRS 9 har resulterat i förändringar i bankens redovisningsprinciper för redovisning, klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder och förlustreservering av finansiella tillgångar. IFRS 9 har också haft ett betydande påverkan på andra standarder som behandlar finansiella instrument som t.ex. IFRS 7 ”Finansiella instrument: Upplysningar”. Under avsnittet Kvantitativa övergångseffekter från tillämpning av IFRS 9 nedan redovisas upplysningar relaterat till påverkan från tillämpningen av IFRS 9 på bankens ingångsbalans 2018.

Klassificering och värdering IFRS 9 innehåller tre principiella värderingskategorier för finansiella tillgångar: Värderade till upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat och verkligt värde via resultatet. Klassificeringen av finansiella tillgångar enligt IFRS 9 är generellt baserat på företagets affärsmodell för förvaltningen av de finansiella tillgångarna och egenskaperna hos de avtalsenliga kassaflödena från den finansiella tillgången. De nya kategorierna av finansiella tillgångar i IFRS 9 ersätter de tidigare kategorierna i IAS 39. IFRS 9 behåller i stort de befintliga kraven i IAS 39 för klassificering och värdering av finansiella skulder. Införandet av IFRS 9 har inte haft någon effekt på bankens redovisningsprinciper relaterade till finansiella skulder och derivatinstrument. Följande finansiella tillgångar värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat på grund av att de finansiella tillgångarna innehas enligt en affärsmodell vars mål kan uppnås både genom att samla in avtalsenliga kassaflöden och sälja tillgångarna samt att de avtalade villkoren för de tillgångarna ger vid bestämda tidpunkter upphov till kassaflöden som bara är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet; - Belåningsbara statsskuldförbindelser mm - Obligationer och andra räntebärande värdepapper Banken har klassificerat sina långsiktiga strategiska investeringar i noterade och onoterade aktier (egetkapitalinstrument) till att oåterkalleligt vara redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat. Denna värderingsprincip innebär liksom tidigare att orealiserade värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat, men skiljer sig åt från tidigare principer genom att; - Realisationsresultat redovisas som en omföring mellan fond för verkligt värde till balanserat resultat, och inte som tidigare som en omklassificering från övrigt totalresultat till resultatet. - Nedskrivningar inte längre redovisas. För klassificering och värdering av bankens finansiella skulder så innebär IFRS 9 inte några förändringar jämfört med IAS 39. Förväntade förlustreserver De nya redovisningsprinciperna innebär att även förväntade kreditförluster redovisas, istället för som tidigare då bara inträffade kreditförluster i osäkra lån redovisades. De nya redovisningsprinciperna innebär att förlustreserveringar inte bara görs för utlåning till allmänheten utan på alla poster i balansräkningen som redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Vidare redovisas även förlustreserveringar på räntebärande värdepapper som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat (se under avsnittet Finansiella instrument; Klassificering och värdering längre fram) samt på off-balance exponeringarna lämnade låneåtagande (t.ex. outnyttjade checkräkningskrediter) och utställda finansiella garantier. Redan vid den initiala redovisningen redovisas en förlustreserv baserat på vad som statistiskt kan förväntas för de kommande 12 månaderna (steg 1). För det fall det uppstått en betydande ökning av kreditrisk, beräknas istället förlustreserven för hela den återstående förväntade löptiden (steg 2) eller om exponeringen betraktas som kreditförsämrad – (steg 3). För en närmare beskrivning av de nya principerna se avsnitt Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument längre fram. Effekter på resultaträkningen För intäkter som är beräknade med effektivräntemetoden presenterar Banken dessa från 1 januari 2018 som en varav rad till resultatposten ränteintäkter. Detta är ändringar i IAS 1. Utformning av finansiella rapporter som följer av IFRS 9. Upplysningar IFRS 9 har medfört följdändringar i upplysningskraven i IFRS 7 Finansiella instrument som gäller upplysningar som ska lämnas i årsredovisningen. Ändringarna har medfört att ett antal av tidigare upplysningar inte längre behöver lämnas samt att ett antal nya upplysningar om främst förväntade kreditförluster behöver lämnas. Även upplysningar om säkringsredovisning har påverkats även om banken fortsätter tillämpa säkringsredovisning enligt bestämmelserna i IAS 39.

Kvantitativa övergångseffekter från tillämpning av IFRS 9 Övergången till IFRS 9 har genomförts i öppningsbalansen till räkenskapsåret 2018. Jämförelsetal har inte räknats om. Kvantitativ påverkan av de nya redovisningsprinciperna vid övergången framgår av följande tabeller. Omräkning av balansräkning 2018-01-01 vid övergång från IAS 39 till IFRS 9

Tillgångar

IAS 39 redovisat värde 31 december 2017

IFRS 9 redovisat värde 1 januari 2018

Omvärdering Klassificering

Förväntade kreditförluster

Finansiella tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker

7 290

Belåningsbara statsskuldförbindelser

379 065

Utlåning till kreditinstitut

103 517

Utlåning till allmänheten

7 768 468

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

1 941 648

Aktier och andelar

1 554 787

Upplupna intäkter

9 086

Övriga finansiella tillgångar Icke-finansiella tillgångar Totala tillgångar

-26 938

7 741 530

6 621

69 272

209 62 651 11 826 721

11 806 404

Skulder 3 679

Avsättningar Övriga skulder

8 636 885

Totala skulder

8 640 564

Obeskattade reserver Eget Kapital Skulder och eget Kapital

3 157

6 836

-23 474

3 161 382

1 301 3 184 856 11 826 721

11 806 404

IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder IFRS 15 trädde ikraft den 1 januari 2018. Standarden innehåller en samlad modell för intäktsredovisning avseende kundkontrakt som inte omfattas av andra standarder. Standarden har inte inneburit några förändringar i redovisningsprinciper för intäktsredovisningen. e) Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte tillämpats i förtid vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. IFRS 16 Leasing IFRS 16 Leasingavtal ersätter från och med 2019 existerande IFRS relaterade till redovisning av leasingavtal (däribland IAS 17 Leasingavtal och IFRIC 4 Fastställande av huruvida ett avtal innehåller ett leasingavtal). Enligt Rådet för finansiell rapportering behöver IFRS 16 inte tillämpas för redovisning i juridisk person. Eftersom banken bara upprättar finansiella rapporter för juridisk person och inte koncernredovisning uppkom-

mer ingen påverkan av IFRS 16 på redovisade belopp i de finansiella rapporterna eller på kapitalkravet, kapitalbasen och stora exponeringar. f) Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Bankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas från den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. g) Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. För kreditförsämrade finansiella tillgångar redovisas ränteintäkter på basis av tillgångarnas nettoredovisade värde i steg 3 och på bruttoredovisat värde (dvs. exklusive förlustreserv) för tillgångar i stegen 1-2. Detta innebär en ändring av redovisningsprincip och innebär att tidigare inte upptagna ränteintäkter på osäkra fordringar redovisas nu som tillgång i balansräkningen och påverkar eget kapital positivt. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten ”Erhållna utdelningar” när rätten att erhålla betalning fastställts. h) Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla banken, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Banken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster om intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: (i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. (ii) Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör

också de ersättningar som banken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. (iii) Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. i) Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t.ex. kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas inte här. j) Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: -

Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde via resultatet. Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option (verkligt värde). Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder (inklusive ränteskillnadsersättning som erhållits vid kunders lösen av lån i förtid) Realisationsresultat från sällsynta fall vid försäljning innan förfall av tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde Realisationsresultat från finansiella tillgångar som värderas verkligt värde via övrigt totalresultat. Förlustreserv på finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat och är skuldinstrument. Återföring av förlustreserv på finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat och är skuldinstrument. Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde Valutakursförändringar

k) Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. l) Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver.

m) Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. n) Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat. (i) Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när företaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats. Lånefordringar, inlåning och emitterade värdepapper samt efterställda skulder redovisas i balansräkningen på likviddagen. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen förutom eventuell reserv för förväntade kreditförluster. En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när banken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då banken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. (ii) Klassificering och värdering Finansiella tillgångar Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras som värderade till verkligt värde via resultaträkningen, även i de fall när de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan i avsnittet Derivat och säkringsredovisning. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finan-

siell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Tillämpade redovisningsprinciper från 1 januari 2018 Bankens principer för klassificering och värdering av finansiella tillgångar baseras på en bedömning av både (i) bankens affärsmodell för förvaltningen av finansiella tillgångar, och (ii) egenskaperna hos de avtalsenliga kassaflödena från den finansiella tillgången. Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde är skuldinstrument som förvaltas med målet att realisera instrumentens kassaflöden genom att erhålla avtalsenliga kassaflöden som endast utgörs av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Försäljningar kan undantagsvis förekomma t.ex. till följd av störningar på kapital- och penningmarknad eller i nära anslutning till instrumentets förfallotidpunkt. Det förekommer också att kunder återbetalar sina krediter i förtid. Ett krav för att en finansiell tillgång ska kunna redovisas till upplupet anskaffningsvärde är att de avtalsenliga kassaflödena enbart utgörs av återbetalning på utestående fordran och ränta på utestående fordran. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Tillgångar i denna värderingskategori är föremål för reservering för förväntade kreditförluster. Följande finansiella tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde på grund av att tillgångarna innehas inom ramen för en affärsmodell vars mål är att inneha finansiella tillgångar i syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden samt att de avtalade villkoren för de tillgångarna ger vid bestämda tidpunkter upphov till kassaflöden som bara är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet; - Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker - Utlåning till kreditinstitut - Utlåning till allmänheten Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat Följande finansiella tillgångar värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat på grund av att de finansiella tillgångarna innehas enligt en affärsmodell vars mål kan uppnås både genom att samla in avtalsenliga kassaflöden och sälja tillgångarna samt att de avtalade villkoren för de tillgångarna ger vid bestämda tidpunkter upphov till kassaflöden som bara är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet; - Belåningsbara statsskuldförbindelser mm - Obligationer och andra räntebärande värdepapper Om banken ändrar affärsmodell kommer en omklassificering genomföras och redovisas. Sådana förändringar förväntas dock inträffa mycket sällan och fastställs av bankens verkställande ledning till följd av yttre eller inre förändringar. Dessa måste vara betydande för bankens verksamhet och påvisbara för externa parter. Banken har ett mindre kapitalandelslån till nära samarbetspartners, uppgår till totalt 744 tkr, som faller under IFRS 9. Fordran bedöms tillhöra den affärsmodell där värdering ska ske till verkligt värde via resultatet eftersom dessa lån inte bara har betalningar som är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Banken har klassificerat sina långsiktiga strategiska investeringar i noterade och onoterade aktier (egetkapitalinstrument) till att oåterkalleligt vara redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som obligatoriskt måste värderas till verkligt värde via resultaträkningen och dels sådana finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s.k. Fair Value Option). Obligatorisk värdering till verkligt värde skall ske om de finansiella tillgångarna inte uppfyller kassaflödeskriterierna enligt IFRS 9.4.1.2.b. Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. För

finansiella instrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Tillämpade redovisningsprinciper före 1 januari 2018 Jämförelsetalen avseende finansiella instrument från räkenskapsåret 2017 har redovistats enligt IAS 39 och är inte omräknade. Nedan följer beskrivning av redovisningsprinciper för klassificering och värdering av finansiella instrument enligt IAS 39. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som banken initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s.k. Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Banken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Banken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar och omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Även innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde Denna kategori består av finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål. I denna kategori ingår bankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Till vilken kategori bankens finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av not 34 Finansiella tillgångar och skulder.

(iii) Finansiella garantier Bankens garantiavtal innebär att banken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Tillämpade redovisningsprinciper från 1 januari 2018 Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs. i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IFRS 9 med hänsyn tagen till IFRS 9.5.5 om förlustreserv, och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IFRS 15, Intäkter från avtal med kunder. Utställda finansiella garantiavtal omfattas också av principerna om nedskrivningar (se avsnittet Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument längre fram). Tillämpade redovisningsprinciper före 1 januari 2018 Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs. i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter. (iiii) Låneåtagande Tillämpade redovisningsprinciper från 1 januari 2018 Med låneåtagande avses i detta sammanhang dels (i) en ensidig utfästelse från banken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t.ex. ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels (ii) ett avtal där både banken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av banken lämnade lånelöften gäller att (a) att det inte kan reglernas netto, (b) banken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och (c) låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall som lånelöftet lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar banken en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna avgifter för det lämnade låneåtagandet. Utställda låneåtaganden omfattas också av principerna om nedskrivningar. Banken redovisar från och med 1 januari nedskrivningar för förväntade kreditförluster på låneåtagande (se avsnittet Kreditförluster och nedskrivningar av finansiella instrument nedan). Tillämpade redovisningsprinciper före 1 januari 2018 Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels (i) en ensidig utfästelse från banken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t.ex. ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels (ii) ett avtal där både banken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av banken lämnade lånelöften gäller att (a) att det inte kan reglernas netto, (b) banken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och (c) låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall som lånelöftet lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar banken en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna avgifter för det lämnade lånelöftet. (iiiii) Derivat och säkringsredovisning Banken har valt att fortsätta tillämpa säkringsredovisningsreglerna i IAS39. Derivat redovisas initialt till verkligt värde per datumet som kontraktet ingås. Efterföljande redovisning sker till verkligt värde via resultaträkningen. Derivat som har ett positivt värde redovisas som tillgångar och derivat som har negativt värde som skulder.

Bankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutaexponeringar som banken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Banken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt bankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning med bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan. Bankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är fastförräntad utlåning (portföljsäkring). Den säkrade risken i ovanstående post är risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan. Säkring av verkligt värde (portfölj) Banken tillämpar EU:s s.k. carve out version av IAS 39. När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i bankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna. För säkringsrelationerna tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har banken utsett det belopp som utifrån bankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivitetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse av förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på det säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar. Avbrott av säkringsredovisning Om säkringsredovisning avbryts men den säkrade posten finns kvar i balansräkningen, periodiseras den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten fram till den säkrade postens förväntade förfallotidpunkt. Om säkringsredovisning avbryts och den säkrade posten inte längre redovisas i balansräkningen resultatförs den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten omedelbart. (iiiiii) Fordringar och skulder i utländsk valuta För ekonomisk säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens terminskurser samt att valutakursförändringen redovisas över resultaträkningen.

o) Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument (i) Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Tillämpade redovisningsprinciper från 1 januari 2018 Redovisningsprinciperna innebär att förväntade kreditförluster redovisas för utlåning till allmänheten och övriga poster i balansräkningen som redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Vidare redovisas även förlustreserveringar på räntebärande värdepapper som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat (se ovan) samt på off-balance exponeringarna lämnade låneåtagande (t.ex. outnyttjade checkräkningskrediter) och utställda finansiella garantier. Vid den initiala redovisningen redovisas en förlustreserv baserat på vad som statistiskt kan förväntas för de kommande 12 månaderna (steg 1). För det fall det uppstått en betydande ökning av kreditrisk, beräknas istället förlustreserven för hela den återstående förväntade löptiden (steg 2) eller om exponeringen betraktas som kreditförsämrad – (steg 3). Reserven för kreditförluster värderas enligt en modell för förväntade kreditförluster och speglar ett sannolikhetsvägt belopp som bestäms genom att utvärdera en rad möjliga utfall med hänsyn tagen till all rimlig och verifierbar information som är tillgänglig på rapporteringsdagen utan orimlig kostnad eller ansträngning. Kreditförlustreserveringarna värderas utifrån om det inträffat en betydande ökning av kreditrisken jämfört med första redovisningstillfället för ett instrument. • Steg 1 omfattar finansiella instrument där ingen betydande ökning av kreditrisken inträffat sedan första redovisningstillfället och de motparter som omfattas av bankens policy för låg kreditrisk vid rapporteringstillfället, en riskbedömning som motsvarar ”investment grade” (tillämpas dock endast på värdepapper). • Steg 2 omfattar finansiella instrument där en betydande ökning av kreditrisk inträffat sedan första redovisningstillfället men där det vid rapporteringstillfället saknas objektiva belägg för att fordran är osäker. • Steg 3 omfattar finansiella instrument för vilka objektiva belägg har identifierats för att fordran är osäker. För finansiella instrument som hänförs till steg 1 motsvarar reserveringen den kreditförlust som förväntas inträffa inom 12 månader och för finansiella instrument i steg 2 där en betydande ökning av kreditrisken har identifierats samt osäkra fordringar i steg 3 motsvarar reserveringen de förväntade kreditförlusterna för det finansiella instrumentets återstående löptid. De förväntade kreditförlusterna för det finansiella instrumentets återstående löptid representerar förluster från alla fallissemangshändelser som är möjliga under det finansiella instrumentets återstående löptid. De förväntade kreditförlusterna som förväntas inträffa inom 12 månader representerar den del av de förväntade kreditförlusterna för det finansiella instrumentets återstående löptid som beror av fallissemangshändelser inom 12 månader efter rapporteringsdagen. Redovisning av förväntade kreditförluster – utlåning till allmänheten, utställda finansiella garantier och utställda låneåtaganden Fastställande av en betydande ökning i kreditrisk En kredit som varit föremål för en betydande ökning av kreditrisk ingår inte längre i steg 1 utan i steg 2 (förutsatt att den inte är kreditförsämrad). Banken bedömer om det skett en betydande ökning av kreditrisk genom att använda en kombination av individuell och kollektiv information och kommer att spegla ökningen i kreditrisk på individuell instrument nivå. Den kvantitativa metod som används för bedömning av ökad kreditrisk utgörs av en framåtriktad skattning av varje enskild exponerings risk för fallissemang. Metoden utgår från bankens system för klassificering av kreditrisk. Skalan av ratingklasser går från 21 (som indikerar bästa riskklass) till klass 1 (som indikerar sämsta riskklass). Ratingskalorna är uppbygga för fyra olika kundsegment. Beroende på vilken initial rating som ett lån haft så krävs ett visst antal steg på denna ratingskala mot en lägre rating för att ökningen av kreditrisk ska anses ha ökat betydligt. Ju lägre initial rating, desto färre steg av försämringar av rating krävs för att en betydande ökning av kreditrisk ska anses ha uppkommit. När låntagaren har förfallna obetalda belopp äldre än 30 dagar, så betraktas dessa exponeringar alltid som exponeringar som har en väsentlig ökning av kreditrisk. Om den interna ratingen i ett senare skede har förbättrats i tillräcklig grad så att en betydande ökning av kreditrisk inte längre föreligger vid jämförelse med rating vid initial redovisning, kommer krediten att återföras från steg 2 till steg 1.

Kreditförsämrade lån Liksom enligt tidigare principer redovisas kommer förlustreserv redovisas för den återstående löptiden för kreditförsämrade exponeringar (tidigare benämnda osäkra lån) när en eller flera händelser som har en negativ inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången har inträffat (steg 3). Ett lån anses vara kreditförsämrat utifrån samma förutsättningar som enligt tidigare principer vid definitionen av osäkert lån dvs. när det är 90 dagar sent i betalningar eller när det finns andra belägg i form av observerbara uppgifter om följande händelser: a) Betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller låntagaren. b) Ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller oreglerade betalningar. c) Långivaren eller låntagaren har, av ekonomiska eller avtalsmässiga skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, beviljat en eftergift till låntagaren som långivaren annars inte skulle överväga. d) Det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion. Om ett tidigare lån som ansetts vara kreditförsämrat inte längre är det, sker en omföring antingen till steg 2 (om det jämfört med när lånet lämnats föreligger en betydande ökning av kreditrisk) eller till steg 1. Värdering av förväntade kreditförluster Förväntade kreditförluster beräknas för varje individuell kreditexponering som den diskonterade produkten av sannolikheten för fallissemang (PD), kreditexponering vid fallissemang (EAD) och förlust vid fallissemang (LGD). Bankens definition av fallissemang ligger nära den regulatoriska definitionen av fallissemang eftersom den används vid kreditriskhantering och omfattar bland annat krediter som är 90 dagar försenade i betalningar. PD motsvarar sannolikheten för att en låntagare kommer att fallera vid en given tidpunkt under den finansiella tillgångens återstående löptid. EAD motsvarar en förväntad kreditexponering vid fallissemangstidpunkten efter att hänsyn tagits till tidpunkten för avtalsenliga betalningar samt förväntat utnyttjande av revolverande krediter och lånelöften utanför balansräkningen. LGD motsvarar den förväntade kreditförlusten på en fallerad kreditexponering med hänsyn tagen till egenskaper hos motparten, säkerheter och produkt typ. Förväntade kreditförluster bestäms genom att beräkna PD, LGD och EAD för varje framtida månad fram till och med slutet av den förväntade löptiden av en kreditexponering. Dessa tre parametrar multipliceras och justeras med överlevnadssannolikheten eller sannolikheten för att kreditexponeringen inte har blivit förskottsbetald eller fallerad en tidigare månad. På detta sätt beräknas de månatliga förväntade kreditförlusterna vilka sedan diskonteras tillbaka till rapporteringsdagen med den ursprungliga effektivräntan och summeras. En summering av de månatliga förväntade kreditförlusterna fram till och med slutet av den förväntade löptiden ger de förväntade kreditförlusterna för tillgångens återstående löptid och summan av de kreditförluster som förväntas inträffa inom 12 månader ger de förväntade kreditförlusterna för de kommande 12 månaderna. När de förväntade kreditförlusterna beräknas tar banken hänsyn till minst tre scenarier (ett basscenario, ett positivt och ett negativt scenario) med relevanta makroekonomiska variabler såsom BNP, bostadspriser och arbetslöshet. Riskparametrarna som används för att beräkna förväntade kreditförluster införlivar effekterna av makroekonomiska prognoser. Varje makroekonomiskt scenario tilldelas en sannolikhet och de förväntade kreditförlusterna erhålls som ett sannolikhetsvägt genomsnitt av de förväntade kreditförlusterna för varje scenario. I de fall effekten av relevanta faktorer inte fångas av riskmodeller använder Banken sig av expertjusteringar. Ett instruments löptid är relevant för både bedömningen av väsentligt ökad kreditrisk, vilken tar hänsyn till förändringar i sannolikheten för fallissemang för återstående löptid, och värderingen av förväntade kreditförluster för tillgångens återstående löptid. Generellt är förväntad löptid begränsad till den maximala avtalsperiod som banken är utsatt för kreditrisk även om en längre period överensstämmer med affärspraxis. Alla avtalsvillkor tas hänsyn till när förväntad löptid fastställs, inklusive återbetalnings-, förlängnings- och överföringsalternativ som är bindande för banken. Det enda undantaget från denna generella princip tillämpas på vissa revolverande krediter, såsom kreditkort, där förväntad löptid uppskattas baserat på den period som banken är exponerad för kreditrisk och där kreditförlusterna inte kan mildras genom riskhanteringsåtgärder. Denna så kallade beteendemässiga löptiden fastställs med användande av produktspecifik historisk data och sträcker sig upp till 10 år.

Banken bedömer och beräknar förlustreserv för väsentliga osäkra kreditexponeringar individuellt och utan att använda indata från modeller. Reserveringar för kreditförluster för dessa kreditexponeringar fastställs genom att diskontera förväntade kassaflöden och ta hänsyn till minst två möjliga resultat som tar hänsyn till både makroekonomiska och icke-makroekonomiska (låntagarspecifika) scenarier. Modifieringar När ett lån modifieras men inte tas bort från balansräkningen görs fortsättningsvis en bedömning av väsentliga ökningar i kreditrisken jämfört med den ursprungliga kreditrisken i nedskrivningssyfte. Modifieringar resulterar inte automatiskt i en minskning av kreditrisken och alla kvalitativa och kvantitativa indikatorer kommer att fortsätta bedömas. Vidare kommer en modifieringsvinst eller förlust redovisas i resultaträkningen på raden för kreditförluster och avser skillnaden i nuvärdet av de avtalsenliga kassaflödena diskonterat med den ursprungliga effektivräntan. När ett lån modifieras och tas bort från balansräkningen anses datumet då modifieringen gjordes vara det första redovisningstillfället för det nya lånet i syfte att bedöma nedskrivningsbehov, inklusive bedömningen av väsentliga ökningar i kreditrisk. När ett nytt lån bedöms vara osäkert vid första redovisningstillfället klassificeras det som en köpt eller utgiven osäker fordran och stannar i steg 3 till dess lånet är återbetalt eller avskrivet. Redovisning av förväntade kreditförluster – räntebärande värdepapper Banken redovisar också förlustreserver på de räntebärande värdepapper som redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Bankens grundläggande metodik för beräkning av förlustreserver för räntebärande värdepapper är den samma som för utlåning till allmänheten. Källorna till information om de använda parametrarna PD, LGD och EAD skiljer sig dock åt. När det gäller PD, så härleds utifrån den externa rating som värdepapperna har och den externt tillgängliga information från ratinginstituten Moody’s och Standard and Poor’s som finns om risk för fallissemang som denna rating är förknippad med. LGD-faktorn bestäms av om värdepapper är säkerställt, annan förmånsrätt samt typ av motpart. Eftersom tillgänglig statistik på fallissemang och förluster vid fallissemang hos den typ av motparter i vars värdepapper som banken gjort investeringar i är högst begränsad, bestäms LGD-faktorn utifrån en expertbedömning med en kombination av uppgifter från Swedbank och ratinginstitutet Moody’s. Vid den initiala redovisningen, redovisas den statistiskt förväntad förlusten över de kommande 12 månaderna (steg 1). En betydande ökning av kreditrisk sedermera anses ha ägt rum när det skett en försämring av den externa ratingen samt 30 dagars försenad betalning av kapitalbelopp eller ränta, och kreditförluster redovisas då för den återstående löptiden (steg 2). Om den externa ratingen i ett senare skede har förbättrats tillräckligt mycket så att en betydande ökning av kreditrisk inte längre föreligger vid jämförelse med ratingen vid initial redovisning, kommer värdepappret att återföras till steg 1. Banken bedömer att finansiella tillgångar på instrument med motparter som är stater och finansiella institut och som har låg kreditrisk på rapporteringsdagen (med investment grade rating eller bättre) inte anses ha varit utsatta för en väsentligt ökad kreditrisk. Banken använder samma kriterier för att bedöma om ett räntebärande värdepapper är kreditförsämrat som man tillämpar för utlåning till allmänheten. Redovisning av förväntade kreditförluster – utlåning till kreditinstitut Även bankens utlåning till kreditinstitut är inom tillämpningsområdet för redovisning av förväntade kreditförluster. Eftersom all utlåning till kreditinstitut är återbetalningsbar på anfordran och utlåning bara sker till svenska kreditinstitut med god rating, så uppgår de förväntade kreditförlusterna till endast obetydliga belopp. Presentation av kreditförluster i balansräkningen För finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde presenteras reserveringar för kreditförluster i balansräkningen som en minskning av redovisat bruttovärde för tillgången. För låneåtaganden och finansiella garantiavtal redovisas de reserveringarna som en skuld inom raden Övriga skulder och avsättningar. I de fall ett finansiellt instrument består av två komponenter, ett lån och ett låneåtagande, såsom en revolverande checkräkningskredit, redovisar banken reserven för kreditförluster separat för lånet och låneåtagandet. En bortskrivning minskar det redovisade bruttovärdet för den finansiella tillgången. I resultaträkningen presenteras kreditförluster och bortskrivningar som kreditförluster. Bortskrivningar görs då förlusten anses beloppsmässigt slutligen fastställd och redovisas inom kreditförluster och representerar beloppet före ianspråktagandet av tidigare gjord reservering. Återbetalningar av bortskrivningar liksom återvinningar av reserveringar intäktsredovisas inom kreditförluster.

Redovisning i resultat- och balansräkning Förlustreserverna redovisas på följande sätt i balansräkningen; - För tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde; som nedskrivningar av tillgångarnas redovisade värde. - För låneåtaganden och utställda finansiella garantier; på balansraden Avsättningar. - För placeringar skuldinstrument redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat; direkt mot Fond för verkligt värde. Förändringar i förlustreserver redovisas i resultaträkningen på raden Kreditförluster netto, förutom för räntebärande värdepapper redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat där förändringarna i förlustreserver redovisas i nettoresultat av finansiella transaktioner. Redovisning av konstaterade kreditförluster Lånefordringar som klassificerats som kreditförsämrade skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, skuldsanering fastställts, ackordsförslag antagits, fordran eftergivits på annat sätt eller när Kronofogdemyndighet eller bankens ombud (inkassoföretag) redovisar att utmätningsbara tillgångar saknas. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden kreditförluster netto. Tillämpade redovisningsprinciper före 1 januari 2018 Vid varje rapporttillfälle utvärderar banken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: a. betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, b. ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, c. beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, d. det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e. upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Vid bestämmandet av reserveringar avseende sannolika kreditförluster värderas lånefordringarna individuellt. För gruppen borgens-/blancokrediter till privatpersoner som är osäkra (d v s betalningar är mer än 60 dagar försenade) beräknas avsättningsbehovet enligt schablon. Denna bygger på tidigare erfarenheter av storleken på förluster avseende ifrågavarande grupp av homogena krediter. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar banken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit banken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annan sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i bankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till bankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Banken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande och en period om minst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. Beloppet på den ackumulerade förlust som omklassificeras från eget kapital via övrigt totalresultat i resultaträkningen utgörs av skillnaden mellan förvärvskostnaden (efter avdrag för återbetalning av kapitalbelopp och periodisering) och aktuellt verkligt värde, efter avdrag för eventuell nedskrivning på den finansiella tillgången som tidigare redovisats i resultaträkningen. Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. p) Materiella tillgångar (i) Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma banken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. (ii) Leasade tillgångar Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs linjärt över leasingperioden (iii) Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. (iv) Avskrivningsprinciper Byggnader och markanläggningar avskrivs planenligt med två procent respektive fem procent på anskaffningsvärdet. Mark skrivs inte av. Inventarier avskrivs planenligt med 20 – 33 procent på anskaffningsvärdet. Avskrivning som avviker från plan betraktas som en bokslutsdisposition och redovisas under rubriken Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan. Banken tillämpar inte komponentavskrivning av materiella anläggningstillgångar. Banken har efter beräkning kunnat konstatera att komponentavskrivning på rörelsefastigheter jämfört med planenlig avskrivning endast har marginell effekt på resultatet. För övriga materiella anläggningstillgångar anser banken att det inte finns några separata komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder. Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. q) Nedskrivningar av materiella tillgångar (i) Nedskrivningsprövning De redovisade värdena för bankens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde (se nedan).

Återvinningsvärdet är det högsta värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. (ii) Återföring av nedskrivningar En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts. r) Aktiekapital Utdelningar Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen. s) Ersättningar till anställda (i) Ersättningar efter avslutad anställning Pensionering genom försäkring Bankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka banken betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för bankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Banken har dock gjort bedömningen att UFR 10 Redovisning av pensionsplanen BTP2 som finansieras genom försäkring i Alecta är tillämplig även för bankens pensionsplan hos SPK. Banken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Bankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt banken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Pensionering i egen regi Banken hade under 2018,utöver de kollektivavtalade tjänstepensionerna också i särskilt avtal utfäst till VD (avgående 2018) att denne kan avsluta sin tjänstgöring efter 61 års ålder. För den del som inte tryggats genom försäkring görs avsättning i egen balansräkning. Den oförsäkrade delen utgör ett mindre belopp. Se vidare not 10. Banken har inte några ytterligare pensionsåtaganden i egen regi. (ii) Ersättningar vid uppsägning En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas vid den tidigaste tidpunkt när banken inte längre kan dra tillbaka erbjudandet till de anställda eller när banken redovisar kostnader för omstrukturering. Ersättningar som inte förväntas regleras inom tolv månader redovisas till dess nuvärde. (iii) Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetalningar när banken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.

t) Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. u) Eventualförpliktelser En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

Not 3 Finansiella risker I bankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrelse, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policys och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Bankens styrelse har det övergripande ansvaret för bankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Bankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som banken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicys och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t.ex. återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar banken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I banken finns en oberoende funktion för oberoende riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Kreditrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att banken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som banken tar på sig när banken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Motparten för bankens derivatinstrument är Swedbank AB (publ.) med rating AA- (enligt S&P). Styrelsen har det övergripande ansvaret för bankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Kreditchef rapporterar regelbundet till styrelsen. Bankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl.a. att alla kreditbeslut i banken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör bankens största riskexponering är bankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för bankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till bankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av bankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Banken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motparts-

risker i bankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och i värdepapper med hög kreditvärdighet enligt av styrelsen fastställt placeringsreglemente. Bankens värdepappersportfölj motsvarar i all väsentlighet en rating lägst BBB (enligt S&P). Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Bankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av kravsystem som bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Riskkontrollfunktionen utför en oberoende kontroll och analys av bankens kredithantering. Riskklass prövas och fastställs i samband med beslut för kreditgivning och kredituppföljning. Riskklassen ligger till grund och påverkar omfattningen av analys och dokumentation av kunden samt hur kunden ska följas upp. Kunder med låg risk kan hanteras i en enklare och snabbare kreditprocess. Kunder med högre risk leder till ökade uppföljningskrav. Klassificeringen syftar till att uppskatta sannolikheten för fallissemang och uttrycks på en skala med 23 klasser där 0 representerar störst risk och 21 representerar lägst risk, samt en klass för fallissemang. Vid den initiala redovisningen redovisas en förlustreserv baserat på vad som statistiskt kan förväntas för de kommande 12 månaderna (stadie 1). För det fall det uppstått en betydande ökning av kreditrisk, beräknas istället förlustreserven för hela den återsåtende förväntade löptiden (stadie 2) eller om exponeringen betraktas som kreditförsämrad (stadie 3). Reserven för kreditförluster värderas enligt en modell för förväntade kreditförluster och speglar ett sannolikhetsvägt belopp som bestäms genom att utvärdera en rad möjliga utfall med hänsyn tagen till all rimlig och verifierbar information som är tillgänglig på rapporteringsdagen utan orimlig kostnad eller ansträngning. Kreditförlustreserveringana värderas utifrån om det inträffat en betydande ökning av kreditrisken jämfört med första redovisningstillfället för ett instrument.  Stadie 1 omfattar finansiella instrument där ingen betydande ökning av kreditrisken inträffat sedan första redovisningstillfället och de motparter som omfattas av bankens policy för låg kreditrisk vid rapporteringstillfället, en riskbedömning som motsvarar ”investment grade” (tillämpas dock endast på värdepapper)  Stadie 2 omfattar finansiella instrument där en betydande ökning av kreditrisk inträffat sedan första redovisningstillfället men där det vid första rapporteringstillfället saknas objektiva belägg för att fordran är osäker.  Stadie 3 omfattar finansiella instrument för vilka objektiva belägg har identifierats för att fordran är osäker.

Riskklass Låg risk Normal risk Förhöjd risk Hög risk Fallerade

Indikativ rating 14-21 11-13 6-10 0-5 Fallerad

BBB till AAA BB+ till BBBB+ till BB C till B D

Bankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.

Kreditriskexponering uppdelat på kreditbetyg för finansiella tillgångar, garantier och lånelöften 2018 Steg 1

Steg 2

Steg 3

Total

7 131 7 131

0 0

7 131 7 131

Belåningsbara statsskuldförbindelser AAA-AA Förlustreserving Totalt redovisat värde

496 663 0 496 663

0 0 0

496 663 0 496 663

Utlåning till kreditinstitut Låg risk Förlustreservering Totalt redovisat värde

387 990 0 387 990

0 0 0

387 990 0 387 990

Utlåning till allmänheten Låg risk Normal risk Förhöjd risk Hög risk Fallerade Förlustreservering Totalt redovisat värde

1 832 879 2 568 612 2 766 157 30 574 0 -6 940 7 191 282

490 26 529 666 744 124 463 0 -17 702 800 524

1 1 813 590 3 771 175 654 -49 263 132 566

1 833 370 2 596 954 3 433 491 158 808 175 654 -73 905 8 124 372

Obligationer och andra räntebärande värdepapper AAA-AA A BBB-BB utan rating Förlustreservering Totalt redovisat värde

729 077 36 086 340 900 615 364 -1 865 1 719 562

0 0 50 602 50 585 -4 594 96 593

0 0 0 0 0 0

729 077 36 086 391 502 665 949 -6 459 1 816 155

Övriga finansiella tillgångar Låg risk Förlustreservering Totalt redovisat värde

1 571 864 0 1 571 864

0 0 0

1 571 864 0 1 571 864

11 383 297

919 413

181 829

12 484 539

-8 805

-22 296

-49 263

-80 364

11 374 492

897 117

132 566

12 404 175

209 326 253 789 257 696 256 989 0 -739

0 1 766 29 592 13 345 0 -639

0 0 12 1 120 5 586 -537

209 326 255 555 287 300 271 454 5 586 -1 915

977 061

44 064

6 181

1 027 306

Kassa Låg risk Totalt redovisat värde

Totalt bruttoredovisat värde för finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totaltresultat Total förlustreservering Totalt redovisat värde Finansiella garantier och låneåtaganden Låg risk Normal risk Förhöjd risk Hög risk Fallerade Förlustreservering Totalt finansiella garantier och låneåtaganden

Kreditriskexponering brutto och netto 2018 Total kreditrisk- Förlustreserv exponering (före nedskrivning)

Redovisat värde

Krediter¹ mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen² Pb i villa- och fritidsfastigheter³ Pb i flerfamiljsfastigheter4 Pb i jordbruksfastigheter Pb i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga varav: kreditinstitut

405 302 840 854 1 106 126 2 536 428 1 518 396 424 196 1 331 565 73 469

-3 209 -767 -960 -22 734 -19 487 -9 285 -17 463

402 093 840 087 1 105 166 2 513 694 1 498 909 414 911 1 314 102 73 469

Summa

8 162 867

-73 905

8 088 962

Värdepapper Statspapper, andra offentliga organ AAA AA BBB eller lägre Obligationer och andra räntebärande värdepapper AAA AA A BBB eller lägre utan rating

201 492 295 171 0

718 738 10 339 36 086 391 502 665 949

-44 -3 188 -3 227

718 738 10 339 36 042 388 314 662 722

2 319 277

-6 459

2 312 818

Åtaganden Utställda finansiella garantier

213 330

-1 915

211 415

Summa

213 330

Summa

Total kreditriskexponering Övriga åtagande Outnyttjad del av beviljade krediter Utställda lånelöften

10 695 474

815 891 349 155

211 415

-88 738

10 613 195

815 891 349 155

Kreditkvalitet Vid kreditgivning använder sig banken av riskklassificeringsmodeller för företagskrediter respektive scoringmodeller för privatkrediter. Modellerna är en sammanvägning av återbetalningsförmåga, sparande, intern och extern skötsamhet. Beräkningsmetoderna och antalet förfallna krediter visar att banken har en god kreditkvalitet både inom företag och privatsegmenten. 1

Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering.

inklusive krediter till stat och kommun

inklusive bostadsrätter

inklusive bostadsrättsföreningar

Kreditriskexponering brutto och netto 2017 Total kreditrisk- Nedskrivning exponering (före nedskrivning) Krediter¹ mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen² Pb i villa- och fritidsfastigheter³ Pb i flerfamiljsfastigheter4 Pb i jordbruksfastigheter Pb i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga varav: kreditinstitut

416 139 1 041 975 914 442 2 250 216 1 508 559 689 033 996 683 29 334

Summa

7 817 047

Värdepapper Statspapper, andra offentliga organ AAA AA BBB eller lägre Andra emittenter AAA AA A BBB eller lägre utan rating

-3 104

-13 500 -25 378 -6 597

-48 579

Redovisat värde

416 139 1 038 871 914 442 2 250 216 1 495 059 663 655 990 086 29 334 7 768 468

242 724 136 341

821 350 9 415 43 597 333 325 733 961

2 320 713

Åtaganden Utställda finansiella garantier

215 313

Summa

215 313

Summa

Total kreditriskexponering Övriga åtagande Outnyttjad del av beviljade krediter Utställda lånelöften

10 353 073

980 324 263 329

-48 579

10 304 494

980 324 263 329

Oreglerade och osäkra fordringar Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar tkr Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr Fordringar förfallna > 360 dgr Summa Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - offentlig sektor - företagssektor - hushållssektor varav enskilda företagare - övriga Summa

2017 19 899 316 369 0 266 20 850

16 545 3 966 012 3 760 010 2 634 899 74 480 7 817 047

varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar - företagssektor - hushållssektor Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar och för vilka ränta intäktsförs - företagssektor - hushållssektor Omstrukturerade lån som inte längre är förfallna eller osäkra Osäkra lånefordringar - företagssektor - hushållssektor Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar - företagssektor - hushållssektor Nedskrivningar för gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar - företagssektor - hushållssektor Lånefordringar, nettoredovisat värde - offentlig sektor - företagssektor - hushållssektor - övriga Summa

5 329 4 168

0 0 0 89 020 4 168

44 925 2 162 29 1 463 16 545 3 921 058 3 756 385 74 480 7 768 468

Banken beaktar följande faktorer för att bestämma om tillgången är osäker: Fordran avseende övertrassering eller avtalat belopp enligt kreditvillkoren som är obetald mer än 60 dagar efter förfallodagen eller bedömning att kund sannolikt inte kommer att betala enligt avtal utan att säkerhet tas i anspråk eller banken vidtar annan liknande åtgärd. Banken har under året ej tagit i anspråk säkerheter för skydd av fordran.

Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att banken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att bankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider. Bankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d.v.s. värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios. Bankens styrelse har fastställt en finansierings- och likviditetspolicy för att möta krav på uppföljning, mätning och rapportering av likviditet. Bankens styrelse har fattat beslut om bankens risktolerans utifrån en både kvalitativ och kvantitativ bedömning av för banken lämplig likviditetsrisk. Styrelsen anger att banken ska ha en god hantering av likviditetsrisker och alltid ha en reserv av likvida tillgångar att tillgå för att möta perioder med begränsad likviditet samt ha en god finansieringsstruktur. 



Kvalitativ bedömning o Banken ska alltid begränsa sin exponering mot likviditetsrisk till måttlig i relation till verksamheten i allmänhet och möjlighet till finansiering i synnerhet. Banken har inte som målsättning att öka intäkter genom ökad likviditetsrisk. Ofrånkomligen möter banken likviditetsrisker i den löpande verksamheten men dessa ska alltid begränsas så de inte riskerar bankens möjligheter att uppfylla sina åtaganden. Kvantitativ bedömning o Överlevnadshorisont – ett kassabaserat likviditetsriskmått. Överlevnadshorisonten visar hur länge banken skulle klara sig under en period av stress utan tillgång till finansiering. Bankens ska ha en likviditetsreserv som klarar en period av minst 30 dagar. o Bankens likviditetsreserv skall dessutom klara en period av 30 dagar under stressade scenarion enligt LCR beräkningsmetod. LCR kvoten ska mins uppgå till 110% o Bankens största poster i balansräkningen är ut- och inlåning. Dessa skall ha en relation som vid varje given tidpunkt inte överskrider kvoten 1,20 (utlåning/in- och upplåning). o Banken ska alltid uppfylla eventuella kvantitativa krav som ställs från myndigheter och finansinspektion. Likviditetsreserv o Bankens likviditetsreserv ska bestå av högkvalitativa tillgångar som enligt CRD IV och CRR får ingå i likviditetsreserven (Level 1 och 2 tillgångar). o Tillgångarna ska vara både likvida på privata marknader och belåningsbara i Riksbanken o Tillgångarna ska vara omsättningsbara till förutsägbara värden och de ska vara tillgängliga på kort sikt. o Tillgångarna får inte vara ianspråkstagna som säkerheter eller på annat sätt som begränsar användningen som likviditet.

Styrelsens krav på likviditetsreservens storlek uppgår per 2018-12-31 till 778,6 mkr (675,7 mkr föregående år). Överlevnadshorisonten är minst 2 månader. Bankens likviditetsreserv som enbart består av högkvalitativa tillgångar uppgår till 1.190,4 mkr (1.200,4). Övriga omsättningsbara tillgångar uppgår till 1.139,3 mkr (1.120,3). Därutöver har banken en kreditlimit på 500 mkr (500) i Swedbank AB (publ). LCR-kvoten uppgick per 2018-12-31 till 275,9% (145,4 %). Kvoten utlåning/in- och upplåning uppgick till 0,90 (0,91) Banken har upprättat en beredskapsplan som innehåller en handlingsplan för hantering av likviditetsrisker och omfattar tillvägagångssätt för att täcka ett negativt kassaflöde i krissituationer. Beredskapsplanen ska tillämpas så snart den löpande uppföljningen visar att likviditetsreserven riskeras hamna under den av styrelsen beslutade lägsta nivå. Utgångsläget är ett antal definierade händelser som utlöser beredskapsplanen. Valet av aktiviteter som ska genomföras styrs av händelsernas art och hur allvarlig situationen är. Banken har även upprättat en återhämtningsplan vars syfte är att återställa bankens finansiella ställning efter en kraftig försämring.

Övriga upplysningar som krävs enligt Finansinspektionens föreskrift om hantering av likviditetsrisker för kreditinstitut (FFFS 2014:21), lämnas på bankens hemsida www.sparbankenskaraborg.se Bankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. De förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av tillgångar bedöms sammanfalla med de kontraktuella löptiderna. Det är ingen väsentlig skillnad mellan diskonterade och nominella kassaflöden varför löptidsexponering motsvarar likviditetsexponering. Även bankens kassaflödesanalys belyser bankens likviditetssituation.

Likviditetsexponering, exkl ränteflöden, 2018 Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning På anfordran

Högst 3 mån

Längre än 3 mån men högst 1 år

Längre än 1 år men högst 5 år

Längre än 5 år

Utan löptid

Totalt Redovisat värde

Tillgångar Kassa

7 131

Belåningsbara statsskuldförbindelser

7 131

25 008

Utlåning till kreditinstitut

387 990

Utlåning till allmänheten

273 917

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

471 655

496 663

387 990

235 852

418 697

1 542 700

25 342

251 377

1 545 895

5 653 206

1 822 614

Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar

13 491

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

37 603

5 812

337 296

675 886

Summa tillgångar

669 038

8 124 372

1 562 073

28 705

2 704

16 195

43 415 3 560 250

5 653 206

1 593 482

12 489 158

Skulder Skulder till kreditinstitut

86 691

Inlåning från allmänheten

8 256 758

Upplåning från allmänheten

86 691 241 832

196 611

8 702 565

16 383

Emitterade värdepapper

300 000

Övriga skulder, obeskattade reserver och eget kapital Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

7 364

234

4 124

300 000

1 253

3 361 960

9 760

13 884

Avsättningar

Summa skulder och eget kapital Total skillnad

3 363 447

6 188

8 363 956

251 826

197 864

307 364

3 368 148

12 489 158

-7 694 918

85 470

478 022

3 252 886

5 653 206

-1 774 666

Likviditetsexponering, exkl ränteflöden, 2017

Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning På anfordran

Högst 3 mån

Längre än 3 mån men högst 1 år

Längre än 1 år men högst 5 år

Längre än 5 år

Utan löptid

Totalt Redovisat värde

Tillgångar Kassa

7 290

Belåningsbara statsskuldförbindelser

20 098

Utlåning till kreditinstitut

103 517

Utlåning till allmänheten

415 229

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

358 967

379 065

103 517

135 712

433 630

1 602 505

126 174

404 000

1 411 474

5 181 392

1 941 648

Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar

490

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar

526 036

35 284

5 631

297 660

863 359

7 768 468

1 554 787

28 441

2 100

2 590

40 915 3 372 946

5 181 392

1 585 328

11 826 721

Skulder Skulder till kreditinstitut

80 083

Inlåning från allmänheten

7 586 888

Upplåning från allmänheten

80 083 297 456

280 687

8 174 309

16 523

Emitterade värdepapper

300 000

Övriga skulder, obeskattade reserver och eget kapital Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

9 278

1 007

4 082

300 000

1 344

3 235 322

10 372

14 454

Avsättningar

Summa skulder och eget kapital Total skillnad

3 237 673

3 679

7 687 576

308 835

282 031

309 278

3 239 001

11 826 721

-7 161 540

-11 175

581 328

3 063 668

5 181 392

-1 653 673

Marknadsrisk Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). Med nuvarande inriktning på bankens verksamhet är det främst ränterisk som utgör marknadsrisk förutom den risk som finns i bankens långfristiga innehav av aktier i Swedbank AB (publ), Sparbankernas Försäkrings AB och Indecap AB. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på bankens fastförräntade tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d.v.s. risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Samtliga tillgångar i utländsk valuta är valutasäkrade. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. Vid en förändring av aktiekursen med 10 procent för bankens aktieinnehav i Swedbank AB (publ) påverkas fond för verkligt värde i eget kapital per 2018-12-31 med 153,3 mkr (152,4). Ränterisk Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med bankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t.ex. att räntebindningstiderna på bankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i bankens fastförräntade utlåning har banken i viss utsträckning ingått ränteswapavtal, d.v.s. avtal enligt vilka banken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s.k. gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för bankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 1.063,6 tkr (-478,4) före skatt. Hantering av bankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansförvaltningen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering. Enligt finanspolicyn är bankens målsättning att ränterisken i hela balansräkningen och ränterelaterade kontrakt utanför balansräkningen får, vid en procents förändring av marknadsräntan, maximalt innebära en förändring av nuvärdet med motsvarande 3 procent av kapitalbasen vilket motsvarar 55,2 mkr per 31 december 2018 (50,8 mkr per 31 december 2017). Per den 31 december 2018 var förändringen av nuvärdet, vid en procents förändring av marknadsräntan, 25,0 mkr (31,8), vilket motsvarar räntebindningstid i eget kapital på 0,8 år (1,0). Derivatinstrument (ränteswapkontrakt) används för att hantera ränterisken. I redovisningen tilllämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswappen, se vidare i not om redovisningsprinciper. Per den 31 december 2018 hade banken ränteswappar med kontraktsvärde (nominellt värde) på 453.410 tkr (493.910). Swapparnas verkliga värde netto uppgick till -30.926 tkr (-33.756) bestående av tillgångar om 41 tkr (161) och skulder om 30.967 tkr (33.917).

Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2018 Högst 1 mån

Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Övriga skulder Obeskattade reserver och Eget kapital

Längre än 1 mån men högst 3 mån

Längre än 3 mån men högst 6 mån

Längre än 6 mån men högst 1 år

Längre än 1 Längre än 3 Längre än 5 år men högst år men högst år 3 år 5 år

Utan ränta

Totalt

7 131

25 007

310 155

161 501

496 663

387 990

4 649 065

2 813 887

61 787

63 788

283 994

70 817

320 410

931 615

50 766

101 948

370 444

47 431

5 382 472

4 055 657

112 553

61 680

10 011

15 000

8 314 863

183 727

179 452

Summa skulder och eget kapital 8 376 543 Total skillnad -2 994 071 Räntederivat, fast ränta erläggs -10 000 Kumulativ exponering -3 004 071

7 131

165 736

815 939

118 248

181 034

8 124 372

1 822 614

181 034

1 562 073

88 315

1 657 519 12 489 158

86 691 17 158

4 801

2 564

16 383

8 718 948

63 786

300 000 63 786

3 319 733

300 000

493 738 3 561 919

557 848

194 452 -81 899

17 158 148 578

4 801 811 138

2 564 115 684

0 181 034

3 399 902 12 489 158 -1 742 383 0

-15 000

-10 000

-183 610

-53 000

-181 800

-453 410

460 949

599 527

1 227 055

1 289 739

1 288 973

-453 410

Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2017 Högst 1 mån

Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper

Längre än 1 mån men högst 3 mån

Längre än 3 mån men högst 6 mån

Längre än 6 mån men högst 1 år

Längre än 1 Längre än 3 Längre än 5 år men högst år men högst år 3 år 5 år

Utan ränta

7 290

25 176

171 488

20 098

162 303

Total skillnad Räntederivat, fast ränta erläggs Kumulativ exponering

7 290

379 065

103 517

4 511 122

2 556 839

71 068

93 260

243 375

124 687

318 063

955 227

38 491

10 881

281 258

337 728

4 957 878

3 683 554

109 559

65 017

10 043

5 023

7 714 016

170 329

262 400

124 239

686 936

462 415

168 117

7 768 468

1 941 648

168 117

1 554 787

71 946

1 634 023 11 826 721

80 083 18 286

8 236

1 042

16 523

300 000

8 190 832 300 000

Övriga skulder Obeskattade reserver och Eget kapital Summa skulder och eget kapital

Totalt

7 779 033

480 372

267 423

18 286

8 236

1 042

-2 821 155

3 203 182

-157 864

105 953

678 700

461 373

168 117

-15 000

-35 400

-10 000

-34 000

-115 610

-115 000

-168 900

-2 836 155

331 627

163 763

235 716

798 806

1 145 179

1 144 396

69 649

3 186 157

3 272 329 11 826 721 -1 638 306

-493 910 -493 910

Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i banken, som bl.a. omfattar • kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, • klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, • IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med avstämningar och kontroller, • behörighetssystem, • interna informations- och rapporteringssystem för att bl.a. tillgodose ledningens krav på information om exempelvis bankens riskexponering samt • informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda bankens och kundernas tillgångar. Regelbundet genomförs självutvärdering av de operativa riskerna. IT-stöd i form av ekonomi-, kredit-, och inlåningssystem med inbyggda avstämningar är av stor vikt för en interna kontrollen. Huvuddelen av datastödet erhålls genom Swedbank IT. Genom detta tillförsäkras en kontinuerlig översyn och utveckling av tillämpade system.

Derivat och säkringsredovisning Derivat 2018 Tkr Derivat utanför säkringsredovisning Ränterelaterade kontrakt Swappar Valutarelaterade kontrakt Terminer Summa

Derivat för verkligtvärdesäkring Ränterelaterade kontrakt Swappar Summa

Derivat 2017 Tkr Derivat utanför säkringsredovisning Ränterelaterade kontrakt Swappar Valutarelaterade kontrakt Terminer Summa

Derivat för verkligtvärdesäkringar Ränterelaterade kontrakt Swappar Summa

Nominellt belopp/ återstående löptid Upp till 1 år

> 1 år - 5 år

>5 år

Total

Positiva marknadsvärden

Negativa marknadsvärden

63 100 307 100 307

30 056 30 056

0 0

130 363 130 363

168 168

1 183 1 246

35 000 35 000

236 610 236 610

181 800 181 800

453 410 453 410

41 41

30 967 30 967

Total

Positiva marknadsvärden

Negativa marknadsvärden

Nominellt belopp/ återstående löptid Upp till 1 år

> 1 år - 5 år

>5 år

49 103 980 103 980

32 859 32 859

0 0

136 839 136 839

334 334

3 592 3 641

94 400 94 400

230 610 230 610

168 900 168 900

493 910 493 910

161 161

33 917 33 917

Derivat avsedda för riskhantering, säkring av verkligt värde Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk uppgår under perioden till 2,8 (9,2) mkr och på säkringsinstrument (derivat) till -2,8 (-9,2) mkr. Derivat avsedda för riskhantering, ej säkringsredovisning Banken använder sig av derivat där säkringsredovisning inte tillämpas antingen därför att säkringsrelationen inte kvalificerar för säkringsredovisning enligt enligt IAS 39 eller för att banken gjort bedömningen att den volatilitet som uppstår om säkringsredovisning inte tillämpas inte är så stor för att motivera det merarbete som säkringsredovisning medför. Derivaten används för att skydda banken mot valutarisk. Instrumenten omfattar valutaterminer. Förändring av verkligt värde på dessa derivat redovisas i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Kvittningsavtal och liknande avtal Banken ingår i derivatavtal under International Swaps and Derivatvies Association (ISDA) master nettingavtal. Avtalen innebär att när en motpart inte kan reglera sina åtaganden enligt samtliga transaktioner avbryts avtalet och alla utestående mellanhavanden skall regleras med ett nettobelopp. ISDA-avtalen uppfyller inte kriterierna för kvittning i balansräkningen. Detta beror på att kvittning enligt ISDA-avtalen endast är tillåten om motparten eller banken inte kan reglera sina åtaganden. Därtill är det inte heller motpartens eller bankens avsikt att reglera mellanhavanden på nettobasis eller vid samma tidpunkt. Säkerheter som banken tar emot/ställer följer standardvillkoren i ISDA Credit Support Annex. Dessa avtal innebär att värdepapper lämnas/erhålls som säkerhet kan ställas som säkerhet eller säljas under transaktionens löptid men måste lämnas tillbaka när transaktionen förfaller. Villkoren ger också respektive motpart rätt att avbryta avtalet om motparten inte levererar säkerheter.

Not 4

Räntenetto

Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Varav : derivat - säkringsredovisning Räntebärande värdepapper Övriga Summa Varav: - ränteintäkt från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR - ränteintäkt från osäkra fordringar (ej tillämpligt för 2018) Räntekostnader Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Varav: - kostnad för insättningsgaranti Emitterade värdepapper Övriga Summa Varav: - räntekostnad från finansiella poster ej värderade till verkligt värde Summa räntenetto Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver) Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) Medelränta utlåningen Medelränta inlåningen (Inkl. kostnad för insättningsgarantin)

Not 5

-387 163 321

-592 155 583

-9 248 23 602 0 186 536

-12 802 17 893 -13 172 871

195 784 0

183 579 2 095

-1 450 -8 201

-1 674 -9 361

-4 055 -1 009 -6 152 -16 812

-4 258 -38 -3 533 -14 606

-16 812 169 724

-14 606 158 265

1,33

1,31

1,38 1,97 0,10

1,36 1,91 0,12

100 750 164 100 914

101 640 127 101 767

11 346 47 035 8 222 1 366 31 311 13 802 113 082

11 667 41 785 7 947 1 056 30 714 13 805 106 974

-6 203 -4 036 -1 855 -12 094

-6 362 -3 552 -2 016 -11 930

Provisionsintäkter

Betalningsförmedlingsprovisioner Utlåningsprovisioner Inlåningsprovisioner Provisioner avseende utställda finansiella garantier Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa

Not 7

2017 tkr

Erhållna utdelningar

Swedbank AB Övriga aktier Summa

Not 6

2018 tkr

Provisionskostnader

Betalningsförmedlingsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa

Not 8

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Aktier/andelar Räntebärande värdepapper Andra finansiella instrument Valutakursförändringar Förändring i förlustreserv för förväntade kreditförluster, värdepapper värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat Summa

2018

2017

1 686 -2 660 1 267 2 264

5 159 2 079 1 545 -

2 557

8 783

-2 660 3 950

2 079 5 159

-2 829

-9 194

2 829 1 267 2 557

9 194 1 545 8 783

710 0 1 176 1 886

1 791 15 843 1 685 19 319

-51 821 -19 812 -6 989 -1 324 -4 837 -4 879 -89 662

-48 357 -17 931 -8 033 -506 -5 121 -3 777 -83 725

-1 157 -26 427 -732 -1 288 -3 484 -2 089 -4 682 -39 859 -129 521

-1 191 -27 209 -1 133 -1 048 -2 301 -2 774 -4 645 -40 301 -124 026

Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat Förändring i verkligt värde på derivat som är säkringsinstrument i en säkring av verkligt värde Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på den säkrade risk i säkringar av verkligt värde Valutakursförändringar Summa

Not 9

Övriga rörelseintäkter

Intäkter från rörelsefastigheter Fusionsvinst vid övertagande av dotterbolag Övriga rörelseintäkter Summa

Not 10

Allmänna administrationskostnader

Personalkostnader - löner och arvoden - sociala avgifter - kostnad för pensionspremier - andra pensionskostnader - avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt - övriga personalkostnader Summa personalkostnader Övriga allmänna administrationskostnader - porto och telefon - IT-kostnader - konsulttjänster - revision - hyror och andra lokalkostnader - fastighetskostnader - övriga Summa övriga allmänna administrationskostnader Summa Löner, andra ersättningar och sociala avgifter

Löner Sociala avgifter Summa

Styrelse, vd, vd:s stf (11 personer) -5 259 -1 674 -6 933

2018 Övriga anställda -46 562 -18 138 -64 700

Styrelse, vd, vd:s stf (9 personer) -4 008 -1 291 -5 299

2017 Övriga anställda

-44 349 -16 640 -60 989

Ledande befattningshavares ersättningar Berednings- och beslutsprocess Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsens ordförande och vice ordförande. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktören. Lön och arvoden Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt årsstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller sammanträdesarvode. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med övrig bankledning avses de 5 personer som tillsammans med verkställande direktören och vd:s ställföreträdare ingår i bankledningen. Ersättningar och övriga förmåner 2018 Grundlön / styrelsearvode tkr Gerth Malmevik, ordf 269 Maria Berghem, v ordf 135 Claes Friberg 27 Thord Haraldsson 95 Barbro Mattsson 94 Lennart Pehrsson 94 Helena Södervall 94 Fredrik Elmers 68 Tobias Bohlin 67 Erik Brink 67 Leif Johansson, VD 1 707 Patrik Meijer, VD 969 Johnny Ingemarsson,vd:s stf 851 Personalrepresentanter 1 370 Övrig bankledning (5 personer) 3 650 Summa 9 557 Ersättningar och övriga förmåner 2017 Grundlön / styrelsearvode tkr Gerth Malmevik, ord 194 Maria Berghem, v ordf 94 Claes Friberg 74 Thord Haraldsson 75 Barbro Mattsson 73 Lennart Pehrsson 74 Helena Södervall 73 Leif Johansson, VD 2 199 Johnny Ingemarsson,vd:s stf 772 Personalrepresentanter 1 539 Övrig bankledning (3 personer) 2 207 Summa

7 374

Sammanträdesarvode 220 98 20 58 63 89 54 39 39 42 112

Övriga förmåner 1 68 221

Pensionskostnad 1 078 227 168

Vinstandels stiftelse 22 27 39 148

Summa 489 233 47 153 157 183 148 107 106 109 2 807 1 224 1 126 1 851

834

309 599

1 238 2 711

195 431

5 392 14 132

Sammanträdesarvode 86 57 46 45 53 51 42 100

Övriga förmåner 26 73 189

Pensionskostnad 1 122 138

Vinstandels stiftelse 45 45 174

Summa 280 151 120 120 126 125 115 3 392 1 028 2 002

105

698

127

3 137

480

393

1 958

391

10 596

Rörlig ersättning Avsättning till vinstandelsstiftelse (rörlig ersättning) sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare. Denna rörliga ersättning är pensionsgrundande. Den rörliga ersättningen avser ett marginellt belopp och utgör ej någon risk för banken. Övriga förmåner avser bilförmån och ränteförmån. Offentliggörande av uppgifter om ersättning Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens förskrifter FFFS 2011:3 Kap 11 lämnas på bankens hemsida www.sparbankenskaraborg.se Pensioner Tidigare VD hade rätt att avgå med pension mellan 61 och 65 års ålder med pensionsbelopp i linje med Finansförbundets avtal. Kapitalvärdet (nuvärde) på intjänad del av oförsäkrade förmåner per 2017-12-31 är 2.388 tkr, inkl. löneskatt. Avgångsvederlag Vid uppsägning från bankens sida har verkställande direktören rätt till lön under uppsägningstiden, som är sex månader. Vid egen uppsägning har den verkställande direktören sex månaders uppsägningstid. Lån till ledande befattningshavare Verkställande direktör och ställföreträdande VD Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter Summa

2018 2 017 8 440 10 457

2017 2 059 69 825 71 884

Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 1.384 tkr i krediter utan säkerhet. Lånevillkoren överensstämmer med de som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal.

Medelantalet anställda Banken - varav kvinnor - varav män Totalt Könsfördelning i ledningen Styrelsen - antal kvinnor - antal män Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören - antal kvinnor - antal män Arvode och kostnadsersättning till revisorer Ernst & Young AB Revisionsuppdrag Annan revisionsverksamhet Skatterådgivning Övriga tjänster Totalt

62 37 99

57 40 97

3 8

3 7

3 4

1 4

481 38 0 0 519

376 34 32 0 442

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Operationella leasingavtal där banken är leasetagare Icke uppsägningsbara leasingbetalningar uppgår till: Inom ett år Mellan ett år och fem år Längre än fem år Summa

Not 11

Kreditförluster, netto

Lån till upplupet anskaffningsvärde, låneåtaganden samt finansiella garantier Förändring förlustreserv steg 1 Förändring förlustreserv steg 2 Gruppvisa reserveringar enligt IAS 39 Kreditförluster netto ej kreditförsämrad utlåning, låneåtagnaden samt finansiella garantier Förändring kreditförlustreserv steg 3 Periodens bortskrivning avseende konstaterade kreditförluster Återvinningar på tidigare konstaterade kreditförluster Spceifika reserveringar enligt IAS39 Kreditförluster netto, kreditförsämrad utlåning, låneåtaganden samt finansiella garantier Summa kreditförluster netto

Not 13

193 1 023 609 1 825

-2 394 -1 317 -1 203 -2 869 0 -19 -131 -7 933

-2 714 -1 336 -1 393 -2 906 -12 570 -342 -1 445 -22 706

2018

2017

-2 065 1 602 -463

156 156

4 736 -13 118 610 -7 772

-666 329 -5 348 -5 685

-8 235

-5 529

2018

2017

-1 365 -1 365

117 117

Övriga rörelsekostnader

Avgifter till centrala organisationer Försäkringskostnader Säkerhetskostnader Marknadsföringskostnader Realisationsförlust vid avyttring av anläggningstillgångar Administrationskostnad MTN-program Övriga rörelsekostnader Summa

Not 12

57 958 1 217 2 232

Bokslutsdispositioner

Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan Avsättning till periodiseringsfond Återföring av periodiseringsfond Summa

Not 14

Skatter

2018

2017

-28 581 82

-27 537 0

155 192 -

2 882 27 -

-28 152

-24 628

Redovisat i resultaträkningen Aktuell skattekostnad Periodens skattekostnad Justering av skatt hänförlig till tidigare år Uppskjuten skattekostnad (-) / skatteintäkt (+) Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader fastigheter Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader avsättningar Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader värdepapper

Totalt redovisad skattekostnad Avstämning av effektiv skatt

2018

Rörelseresultat Skatt enligt gällande skattesats Förändring av obeskattade reserver Ej avdragsgilla kostnader Ej skattepliktiga intäker Skatt hänförlig till tidigare år Temporära skillnader Övrigt

-0,2% 0,0%

227 681 50 090 -300 437 -22 232 0 -348 505

-1,2% 0,0%

227 973 50 154 26 3 083 -25 901 0 -2 734 0

12,1%

28 152

10,8%

24 628

Före skatt

Skatt

Före skatt

Skatt

-12 155

-2 674 -2 674

3 100

682 682

2018

2017

2 396 -511 0 1 885

2 551 -318 0 2 233

22,0% -0,1% 0,2% -9,8%

Redovisad effektiv skatt

Skatt hänförlig till övrigt totalresultat Finansiella tillgångar som kan säljas Redovisad effektiv skatt

2017

22,0% 0,0% 1,4% -11,4%

Redovisat i balansräkningen Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder Uppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande: Temporära skillnader mellan bokförings- och skattemässigt Avsättningar Finansiella tillgångar som kan säljas Redovisad uppskjuten skatteskuld

Not 15

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.

Upplupet anskaffn värde

2018 2017 Redovisat Upplupet värde* anskaffn värde Redovisat värde*

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. - svenska staten - svenska kommuner - utländska stater

0 494 828 0

0 496 663 0

0 355 250 20 000

0 358 984 20 081

Summa

494 828

496 663

375 250

379 065

Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden

6 663

4 065

* i allt väsentligt är redovisat värde verkligt värde Samtliga tillgångar i balansposten ingår i steg 1 vid beräkningen av förväntade kreditförluster, vilket innebär att någon betydande ökning av kreditrisk inte skett och att förlustreserven beräknas utifrån de förväntade förlusterna för de kommande 12 månaderna. Ackumelerad förlustreserv för förväntade kreditförluster redovisade i resultaträkningen och som minskar det redovisade värdet för balansposten uppgår till: 0 kr

Not 16

Utlåning till kreditinstitut

Svenska kreditinstitut - svensk valuta - utländsk valuta Summa

2018

2017

338 244 49 746 387 990

75 772 27 745 103 517

På grund av att fordringarna på kreditinstitut är betalningsbara på anfordran är de förväntade kreditförlusterna försumbara varför någon förlustreserv för förväntade kreditförluster inte redovisas.

Not 17

Utlåning till allmänheten

Utestående fordringar, brutto - svensk valuta - utländsk valuta Summa Förlustreserv stadie 1,2 & 3 Bokfört värde utlåning till allmänheten

8 193 793 4 484 8 198 277 -73 905 8 124 372

7 808 614 8 433 7 817 047 -48 579 7 768 468

Förändring i redovisat bruttovärde och förlustreserver Ej kreditförsämrade Kreditförsämrade Stadie 1 Stadie 2 Stadie 3 Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde per 1 januari 2018 Nya finansiella tillgångar Bortbokade finansiella tillgångar Överföringar mellan stadier under perioden från stadie 1 till stadie 2 från stadie 1 till stadie 3 från stadie 2 till stadie 1 från stadie 2 till stadie 3 från stadie 3 till stadie 2 från stadie 3 till stadie 1 Valutakursförändringar Övrigt (amorteringar)

Redovisat bruttovärde per 31 december 2018 Förlustreserver Förlustreserver per 1 januari 2018 Nya finansiella tillgångar Bortbokade finansiella tillgångar Förändrade riskvariabler (EAD, PD, LGD) Förändringar i makroekonomiska scenarier Förändringar pga expertutlåtanden (manuella modifieringar och individuella bedömningar) Överföringar mellan stadier under perioden från stadie 1 till stadie 2 från stadie 1 till stadie 3 från stadie 2 till stadie 1 från stadie 2 till stadie 3 från stadie 3 till stadie 2 från stadie 3 till stadie 1 Valutakursförändringar Övrigt Förlustreserver per 31 dec 2018 Bokfört värde Öppningsbalans per 1 januari 2018 Utgående balans per 31 december 2018

Totalt

6 903 986

780 943

132 118

7 817 047

2 452 071 -1 594 703

48 443 -183 852

16 743 -29 461

2 517 257 -1 808 016

-447 633 -17 016 191 036 6 079 -295 598

452 307 -202 269 -68 074 3 182 -12 454

16 571 64 202 -4 691 -6 545 -7 108

4 674 -445 -11 233 -3 872 -1 509 -466 0 -315 160

7 198 222

818 226

181 829

8 198 277

-5 027

-19 382

-51 108

-75 517

-2 464 1 171 -4 830 -913 -

-1 053 3 471 -1 663 -1 852 -

-3 040 13 863 -1 862 -1 242 3 487

-6 557 18 505 -8 355 -4 007 3 487

1 744 3 992 -555 -61 3 -6 940

-8 094 3 008 7 972 -132 23 -17 702

-4 088 -7 973 834 1 866 -49 263

-6 350 -96 2 453 -1 702 1 805 0 26 -73 905

6 898 959 7 191 282

761 561 800 524

81 010 132 566

7 741 530 8 124 372

Redovisat bruttovärde och förlustreserv - branschfördelning Utlåning till allmänheten Privatkunder Bolån Övrigt Företagskunder Jordbruk, fiske, skog Tillverkning Offentlig sektor Bygg Detaljhandel Transport Hotell och restaurang Informationsteknologi Bank och försäkring Fastighetsförvaltning Bostadsrättsföreningar Tjänstesektor Övrig utlåning till företag Summa utlåning till allmänheten

31 dec 2018 Redovisat bruttovärde

Förustreserv

Redovisat nettovärde

644 326 418 013

-990 -1 517

643 336 416 496

2 407 028 391 163 547 813 280 889 243 155 99 891 17 828 10 771 5 416 2 487 010 213 650 206 357 224 967 8 198 277

-25 589 -21 641 -10 885 -1 597 -2 498 -606 -453 -23 -94 -3 420 -235 -1 061 -3 296 -73 905

2 381 439 369 522 536 928 279 292 240 657 99 285 17 375 10 748 5 322 2 483 590 213 415 205 296 221 671 8 124 372

Redovisat bruttovärde och förlustreserv per stadie - jämförelse med öppningsbalans

Utlåning till allmänheten, privatkunder Stadie 1 Redovisat bruttovärde Förlustreserver Bokfört värde Stadie 2 Redovisat bruttovärde Förlustreserver Bokfört värde Stadie 3 Redovisat bruttovärde Förlustreserver Bokfört värde Totalt bokfört värde, utlåning privatkunder Utlåning till allmänheten, företagskunder Stadie 1 Redovisat bruttovärde Förlustreserver Bokfört värde Stadie 2 Redovisat bruttovärde Förlustreserver Bokfört värde Stadie 3 Redovisat bruttovärde Förlustreserver Bokfört värde Totalt bokfört värde, utlåning företagskunder Totalt Redovisat bruttovärde stadie 1 Redovisat bruttovärde stadie 2 Redovisat bruttovärde stadie 3 Totalt redovisat värde brutto Förlustreserver stadie 1 Förlustreserver stadie 2 Förlustreserver stadie 3 Totalt förlustreserver Totalt bokfört värde, utlåning till allmänheten

Andel stadie 3 lån, brutto, % Andel stadie 3 lån, netto, % Förlustreserver kvot stadie 1 lån Förlustreserver kvot stadie 2 lån

31 dec 2018

1 jan 2018

1 010 792 -454 1 010 338

1 127 624 -333 1 127 291

45 685 -731 44 954

60 458 -603 59 855

5 862 -1 322 4 540 1 059 832

6 408 -3 610 2 798 1 189 944

6 187 430 -6 486 6 180 944

5 776 362 -4 694 5 771 668

772 541 -16 971 755 570

720 485 -18 779 701 706

175 967 -47 941 128 026 7 064 540

125 710 -47 498 78 212 6 551 586

8 124 372 7 198 222 818 226 181 829 8 198 277 -6 940 -17 702 -49 263 -73 905 8 124 372

7 741 530 6 903 986 780 943 132 118 7 817 047 -5 027 -19 382 -51 108 -75 517 7 741 530

31 dec 2018 2,22% 1,63% 0,09% 3,03%

1 jan 2018 1,69% 1,05% 0,07% 2,48%

Förlustreserver IFRS 9 den 31 dec 2018 jämfört med IAS 39 den 31 dec 2017 Nedskrivningar - ej kreditförsämrade Gruppvisa reserveringar 12 månaders förlustreserv (stadie 1) Förlustreserv återstående löptid (stadie 2) Nedskrivningar - kreditförsämrade exponeringar (stadie 3) Summa nedskrivningar

Not 18

2018-12-31

2017-12-31

-6 940 -17 702

-49 263 -73 905

-48 579 -48 579

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Upplupet anskaffn värde Obligationer och andra räntebärande värdepapper - svenska bostadsinstitut - övriga svenska emittenter - icke finansiella företag - finansiella företag Summa varav: Förlagsbevis Summa obligationer och andra räntebärande varav: Noterade värdepapper på börs

2018 2017 Redovisat Upplupet värde* anskaffn värde Redovisat värde*

715 424 140 203 863 274 104 196

718 738 140 433 859 780 103 663

817 651 81 429 862 926 166 431

821 350 82 225 869 296 168 777

1 823 097 89 509 1 823 097

1 822 614 89 685 1 822 614 1 782 963

1 928 437 94 042 1 928 437

1 941 648 95 103 1 941 648 1 901 660

Onoterade värdepapper

Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden

39 651

39 988

18 189

39 904

* i allt väsentligt är redovisat värde verkligt värde förutom investeringar som hålles till förfall om 15.000 tkr (15.000)

Förlustreserv redovisad mot verkligt värde reserv per 1 jan 2018 Förlustreserv redovisad mot verkligt värde reserv per 31 dec 2018

Not 19

Stadie 1 1 446

Stadie 2 7 277

Stadie 3 -

Totalt 8 723

1 865

4 594

6 459

2018

2017

1 536 646 25 427 1 562 073 1 557 889 4 084

1 527 916 26 871 1 554 787 1 550 701 4 086

Antal

Börsvärde

2018 Redovisat värde

7 750 000 2 135 6

1 532 562 0 0 25 427

Antal

Börsvärde

7 700 000 2 137 6

1 523 830 0 0 26 871

Aktier och andelar

Aktier och andelar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat Övriga Summa aktier och andelar varav: Noterade värdepapper på börs Onoterade värdepapper

Företag Aktier och andelar Swedbank AB (publ) Sparbankernas Försäkrings AB Indecap Holding AB Swedbank Robur Fonder AB Summa

1 532 562 1 978 2 106 25 427 1 562 073 2017 Redovisat värde 1 523 830 1 980 2 106 26 871 1 554 787

Investeringar i egetkaptialinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, innehav på balansdagen 2018-12-31 Överföringar av vinst eller förlust i eget kapital under perioden 0

Utdelning under perioden 100 750 92 72 100 914

Inventarier

Byggn. och mark

Totalt

Anskaffningsvärde Ingående balans 1 januari 2017 Förvärv Avyttringar Utgående balans 31 december 2017

42 353 7 256 -8 041 41 568

92 305 0 -51 612 40 693

134 658 7 256 -59 653 82 261

Ingående balans 1 januari 2018 Förvärv Avyttringar Utgående balans 31 december 2018

41 568 2 963 -352 44 179

40 693 0 0 40 693

82 261 2 963 -352 84 872

Avskrivningar Ingående balans 1 januari 2017 Årets avskrivningar Avyttringar Utgående balans 31 december 2017

37 775 1 783 -7 342 32 216

42 504 1 161 -25 015 18 650

80 279 2 944 -32 357 50 866

Ingående balans 1 januari 2018 Årets avskrivningar Avyttringar Utgående balans 31 december 2018

32 216 1 939 -352 33 803

18 650 760 0 19 410

50 866 2 699 -352 53 213

Nedskrivningar Ingående balans 1 januari 2017 Utgående balans 31 december 2017

0 0

2 954 2 954

Ingående balans 1 januari 2018 Utgående balans 31 december 2018

0 0

2 954 2 954

Redovisade värden 1 januari 2017 31 december 2017

4 578 9 352

46 847 19 089

51 425 28 441

1 januari 2018 31 december 2018

9 352 10 376

19 089 18 329

28 441 28 705

2018

2017

209 -221 98 2 397 2 483

495 -292 6 2 183 2 392

3 206 9 703 30 506 43 415

2 597 9 085 29 233 40 915

Swedbank AB (publ) Sparbankernas Försäkrings AB Indecap Holding AB Summa

Not 20

Verkligt värde 1 532 562 1 978 2 106 1 536 646

Materiella tillgångar

tkr

Not 21

Övriga tillgångar

Positivt värde på derivatinstrument Upplupna ränteintäkter på swappar Förfallna räntefordringar Övriga tillgångar Summa

Not 22

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Förutbetalda kostnader Upplupna ränteintäkter Upplupna provisionsintäkter Summa

Not 23

Skulder till kreditinstitut

2018

2017

82 207 4 484 86 691 500 000

75 986 4 097 80 083 500 000

Allmänheten - svensk valuta - utländsk valuta Summa

8 653 167 49 398 8 702 565

8 142 571 31 738 8 174 309

Inlåningen per kategori av kunder Offentlig sektor Företagssektor Hushållssektor Varav: enskilda företagare Övriga Summa

277 577 1 779 086 6 280 632 1 617 557 365 270 8 702 565

434 478 1 609 615 5 771 537 1 493 285 358 679 8 174 309

16 383 16 383

16 523 16 523

300 000

32 214 1 486 1 723 1 406 6 885 43 714

37 558 2 352 1 633 1 339 8 634 51 516

451 13 433 13 884

842 13 612 14 454

2 388 1 885 1 915 6 188

1 446 2 233 3 679

2 666 2 666

1 301 1 301

Svenska kreditinstitut - svensk valuta - utländsk valuta Summa Beviljad kontokredit i Swedbank AB (publ.)

Not 24

Not 25

Inlåning från allmänheten

Upplåning från allmänheten

Postväxlar Summa

Not 26

Emitterade värdepapper

Not 27

Övriga skulder

Negativt värde på derivatinstrument Upplupna räntekostnader på swappar Preliminärskatt räntor Anställdas källskattemedel Övriga skulder Summa

Not 28

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Upplupna räntekostnader Övriga upplupna kostnader Summa

Not 29

Avsättningar

Pensionsavsättningar Uppskjuten skatteskuld Reserveringar garantier Summa

Not 30

Obeskattade reserver

Överavskrivningar inventarier Summa obeskattade reserver

Not 31

Eget kapital

För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital. Bundet eget kapital Aktiekapitalet är oförändrat mot f g år, 4.000.000 aktier, kvotvärde 100. Bundet eget kapital får inte minskas genom vinstutdelning. Reservfond Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. I reservfonden ingår även belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden. Fritt eget kapital Fond för verkligt värde Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Balanserad vinst Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets resultat och fond för verkligt värde summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägaren.

Not 32

Eventualförpliktelser och åtaganden

tkr nom belopp Eventualförpliktelser - Garantiförbindelser - krediter - Garantiförbindelser - övriga Summa

Åtaganden - Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter - Lånelöfte Summa

Not 33

2017

125 791 87 539 213 330

130 904 84 409 215 313

815 891 349 155 1 165 046

980 324 263 329 1 243 653

Finansiella garantier och låneåtaganden - Förändringar i förlustreserver Ej kreditförsämrade Kreditförsämrade Stadie 1 Stadie 2 Stadie 3 -587 -562 -2 162

Förlustreserver per 1 januari 2018 Förlustreserver per 31 december 2018

Not 34

2018

-739

-639

-537

Totalt -3 311 -1 915

Närstående relationer

Sammanställning över närståenderelationer

Till banken närstående personer och företag

2018 Fordran per 31 december

Skuld per 31 december

Erhållen ränta

Betald ränta

Inköp av tjänster

21 052

7 354

171

2017 Fordran per 31 december

Skuld per 31 december

Erhållen ränta

Betald ränta

Inköp av tjänster

84 631

8 659

217

Närstående avser personer i bankens styrelse och de företag som dessa kontrollerar och är kunder i banken. Krediterna har föregåtts av sedvanlig kreditprövning. Samtliga transaktioner med närstående personer till banken är enligt marknadsmässiga villkor. I ovanstående sammanställning ingår ej eventuella av bankens förmedlade krediter till Swedbank Hypotek AB. Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner och lån till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10.

Not 35 Finansiella tillgångar och skulder 2018-12-31 Redovisat värde Upplupet anskaffningsvärde

Verkligt värde Verligt värde (tvingande)

Initialt identifierade till verkligt värde 496 663

Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Övriga tillgångar Upplupna ränteintäkter Summa tillgångar

24 651 25 427

50 078

209

15 000

496 663 387 990 8 127 201

-2 829

-2 829 1 782 963 1 536 646

-122 9 704 8 521 944

3 816 272

1 822 614 1 562 073 87 9 704 12 403 503

86 691 8 718 948 300 000 1 486 446 9 107 571

86 691 8 718 948 300 516 32 516 446 9 139 117

31 030 0

31 030

2017-12-31

Redovisat värde Innehav för handelsändamål

Initialt identifierade till verkligt värde

Derivat som säkringsinstrument

Investeringar som hålles till förfall

Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring

Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Övriga skulder Upplupna räntekostnader Summa skulder och eget kapital

387 990 8 127 201

15 000 209

Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Övriga skulder Upplupna räntekostnader Summa skulder och eget kapital

Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Övriga tillgångar Upplupna ränteintäkter Summa tillgångar

Verkligt värde

Verkligt värde via övrigt totalresultat

Verkligt värde

Låne- och kund- Finansiella fordringar tillgångar som kan säljas

Övriga skulder

Totalt

379 065

24 988 26 872 334 334

51 860

103 517 7 750 080

379 065 103 517 7 750 080

-9 194

-9 194 1 941 648 1 554 787 209 9 086 11 729 198 80 083 8 190 832 299 655 36 318 842 8 607 730

15 000 161 161

15 000

1 901 660 1 527 915 -286 9 086 7 853 203

3 808 640

1 941 648 1 554 787 209 9 086 11 729 198

80 083 8 190 832 300 000 2 352 842 8 574 109

80 083 8 190 832 300 000 36 318 842 8 608 075

33 966 0

33 966

Totalt

Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde Verkliga värden för finansiella tillgångar och skulder som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade priser. För övriga finansiella instrument använder sig banken av andra värderingstekniker. Banken använder observerbara data i så stor utsträckning som möjligt. Finansiella instrument där handeln inte är frekvent och det verkliga värdet därför mindre objektivt, krävs i varierande utsträckning att banken gör bedömningar beroende på likviditet, koncentrationer, osäkerheter beträffande marknadsfaktorer, prisantaganden och andra risker som påverkar ett specifikt instrument. Verkliga värden kategoriseras i olika nivåer i en verkligt värde hierarki baserat på indata som används i värderingstekniken enligt följande: Nivå 1: Nivå 2:

Nivå 3:

enligt priser noterade på en aktiv marknad för identiska instrument utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1. Denna kategori inkluderar instrument som värderas baserat på noterade priser på aktiva marknader för liknande instrument, noterade priser för identiska eller liknande instrument som handlas på marknader som inte är aktiva, eller andra värderingstekniker där all väsentlig indata är direkt och indirekt observerbar på marknaden. utifrån indata som inte är observerbara på marknaden. Denna kategori inkluderar alla instrument där värderingstekniken innefattar indata som inte baseras på observerbara data och där den har en väsentlig påverkan på värderingen.

Ytterligare information om antaganden som gjorts vid värdering till verkligt värde liksom kvantitativa upplysningar om värderingar till verkligt värde framgår nedan. 2018 Tkr Tillgångar Belåningsbara statsskuldsförbindelser mm Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivat Summa Skulder Derivat Summa

2017 Tkr Tillgångar Belåningsbara statsskuldförbindelser mm Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivat Summa Skulder Derivat Summa

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

496 663

Summa 496 663

1 782 963

24 651

1 807 614

1 536 646

25 427 41 50 119

1 562 073 41 3 866 391

31 030 31 030

3 816 272

Nivå 1

Nivå 2

379 065

Nivå 3

Summa 379 065

1 901 660

24 988

1 926 648

1 527 916

26 871 161 52 020

1 554 787 161 3 860 661

33 966 33 966

3 808 641

Verkligt värde för finansiella instrument som inte värderas till verkligt värde 2018 tkr

Nivå 1

Obligationer Summa Emitterade värdepapper Summa

2017 Tkr

Nivå 3

15 000 15 000 300 516 300 516

Nivå 1

Obligationer Summa Emitterade värdepapper Summa

Nivå 2

15 000 15 000 299 655 299 655

Nivå 3

Summa verkligt värde 15 000 15 000

Summa redovisat värde 15 000 15 000

300 516 300 516

300 000 300 000

Summa verkligt värde 15 000 15 000

Summa redovisat värde 15 000 15 000

299 655 299 655

300 000 300 000

Metoder för bestämning av verkligt värde Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellerna ovan. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t.ex. courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser anskaffningstillfället med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av bankens finansiella instrument som löpande värderas till verkligt värde åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, tar banken fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Banken kalibrerar med regelbundna intervall värderingstekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderingstekniker används för följande klasser av finansiella instrument; räntebärande värdepapper (när prisnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), aktier (när kursnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), andra räntebärande tillgångar och skulder samt derivatinstrument. De tillämpade värderingsmodellerna kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt värde redovisas sedan löpande utifrån de förändringar som inträffat i de underliggande marknadsriskparametrarna.

OTC-Derivat Värderingsteknikerna för OTC-derivat utgörs av analys av diskonterade kassaflöden samt etablerade optionsvärderingsmodeller. Värderingsmodellerna har utformats så att observerbara marknadspriser används när sådana finns tillgängliga. I de fall som observerbara marknadspriser inte finns tillgängliga använder banken ej observerbara modellparametrar. Banken kalibrerar modellernas parametrar löpande efter jämförelser mellan modellernas värde och utfallet av faktiska transaktioner på marknaden. Det verkliga värdet för ränteswappar baseras på en diskontering av beräknade framtida kassaflöden enligt kontraktets villkor och förfallodagar med utgångspunkt i marknadsräntan. Valutaterminer värderas till verkligt värde genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden. Diskontering görs till riskfri ränta baserat på statsobligationer. Aktieindexobligationer Dessa värderas till verkligt värde via resultaträkningen. De är inte föremål för daglig handel på en aktiv marknad och det verkliga värdet har hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för respektive instrument. Räntebärande värdepapper, utlåning till allmänheten och in- och upplåning från allmänheten Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas (i) med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till (ii) framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av bankledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Kortfristiga finansiella tillgångar och skulder För kortfristiga finansiella tillgångar och skulder görs ingen värdering till verkligt värde eftersom redovisat värde är en rimlig approximation av verkligt värde. Dessa innehav återfinns i posterna utlåning till kreditinstitut, övriga tillgångar, upplupna ränteintäkter, skulder till kreditinstitut, övriga skulder och upplupna räntekostnader. Onoterade aktier Banken har innehav av onoterade aktier i Sparbankernas Försäkrings AB och Indecap AB och redovisas till anskaffningsvärde. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt bankledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Banken har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 4.083 tkr (4.086 tkr).

Not 36

Händelser efter balansdagen

Börskursen på aktierna i Swedbank AB (publ) har sedan årsskiftet gått ned med 9,8 %. Sparbanken Skaraborg hade per årsskiftet 7.750.000 aktier med ett övervärde på 1.014,6 mkr. Värdet på aktierna har från årsskiftet till dagens datum (påskriftsdatum) försämrats med 150,4 mkr. Påverkan på bankens kapitalbas är liten (-15 mkr).

Not 37

Viktiga uppskattningar och bedömningar

Viktiga bedömningar vid tillämpning av bankens redovisningsprinciper beskrivs nedan. Förväntade kreditförluster Banken har utvecklat en metod för beräkning och skattning av förväntade kreditförluster. Denna typ av skattning kan göras med en rad olika modeller. Banken har utformat sin metod utifrån den bäst tillgängliga informationen. I modellutvecklingen har ett antal olika val gjorts av matematiska och statistiska metoder för skattningarna. Valet av dessa metoder och modeller är kritiska för vilket utfall som erhålls, och ett annat val 61

av metod och modell skulle kunna ha fått ett annorlunda utfall när det gäller de förlustreserver och förändringar i förlustreserver som redovisas i denna årsredovisning. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder 



Bankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier: Finansiella tillgångar och skulder som banken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts. Klassificering av finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde utgörs av skuldinstrument som förvaltas med målet att realisera instrumentens kassaflöden genom att erhålla avtalsenliga kassaflöden som endast utgörs av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet i enlighet med vad som anges under redovisningsprinciper

Säkringskvalifikationer Avgörande för att finansiella instrument ska kvalificera som säkringsrelation är att banken förväntar sig säkringen ska vara högst effektiv över säkringsinstrumentets löptid. Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Nedskrivningar för kreditförluster Bankens metoder och modeller för beräkning och redovisning av förväntade kreditförluster kännetecknas av en hög nivå av antaganden om framtiden. Dessa antaganden avser bland annat skattningar av hur historiska erfarenheter kommer att utveckla sig i framtiden utifrån antaganden om olika makroscenariers utveckling. Närmare beskrivning av dessa antagandens karaktär och känslighet lämnas nedan. Beaktande av framåtblickande makroekonomiska scenarier Framåtblickande information ingår både i bedömningen av betydande ökning av kreditrisken samt i beräkningen av förväntade kreditförluster. Från analyser av historisk data har banken identifierat och beaktat makroekonomiska faktorer som påverkar kreditrisk och kreditförluster för olika portföljer. Dessa faktorer baseras på geografi, låntagare och produkttyp. De mest korrelerade faktorerna är BNP-tillväxt, bostads- och fastighetspriser, arbetslöshet, oljepriser och räntor. Banken övervakar via samarbetspartnern Swedbank löpande den makroekonomiska utvecklingen. Detta inkluderar att definiera framåtblickande makroekonomiska scenarier för olika portföljsegment och översätter dem till makroekonomiska prognoser. Dessa prognoser tar hänsyn till intern och extern information och överensstämmer med framåtblickande information som används för andra ändamål såsom ekonomisk planering och prognosarbete. Utgångsscenariot baseras på antaganden som motsvarar bankens planeringsscenario och utifrån detta skapas alternativa scenarier som tar både en mer positiv och en mer negativ framtidsutsikt i beaktande. I allmänhet innebär en försämring av en ekonomisk framtidsutsikt, baserad på prognostiserade makroekonomiska faktorer för varje scenario, eller en ökning av sannolikheten för att värsta tänkbara scenario skulle inträffa, en ökning av både antalet lån som övergår från Steg 1 till Steg 2 och de beräknade kreditreserveringarna. Däremot kommer en förbättring av framtidsutsikterna, baserad på prognosticerade makroekonomiska faktorer, eller en ökning i sannolikhet för bästa tänkbara scenario skulle inträffa, ha motsatt effekt. Det är inte möjligt att på ett rimligt sätt isolera effekterna av förändringar i de olika makroekonomiska faktorerna för ett visst scenario på grund av sambandet mellan faktorerna samt inbördes samband mellan nivån av pessimism, som är inneboende i ett visst scenario, och dess sannolikhet att uppstå. Värdering av 12 månaders och återstående löptids förväntade kreditförluster Den viktigaste indatan som används för att värdera förväntade kreditförluster är:  sannolikhet för fallissemang (PD);  förlust vid fallissemang (LGD);  exponeringar vid fallissemang (EAD); och  förväntad löptid 62

Dessa beräkningar härleds från utvecklade statistiska modeller som tillhandahållits av samarbetspartnern Swedbank. Modellerna tar både historiska data och sannolikhetsviktade framåtblickande scenarier i beaktning. Sannolikhet för fallissemang (PD) PD för 12 månader och PD för återstående löptid motsvarar sannolikheten för fallissemang som förväntas inträffa under de kommande 12 månaderna respektive den finansiella tillgångens hela återstående löptid. De baseras på de förhållanden som existerar på balansdagen samt framtida ekonomiska förhållanden som påverkar kreditrisk. PD-modellerna är baserade på homogena delsegment av den totala kreditportföljen, till exempel produktgrupp. De används för att härleda 12 månaders PD och PD för återstående löptid. Intern riskklassificering baserad på PD-modellen enligt IRK-metoden ger indata till PD-modeller som baseras på IFRS 9. Historisk information för fallissemang används för att skapa terminsstrukturer för PD på balansdagen, vilka sedan justeras för att härleda framåtriktade PD. En försämring av en ekonomisk framtidsutsikt baserad på prognostiserade makroekonomiska variabler för varje scenario eller en ökning i att sannolikheten för att värsta tänkbara scenario ska inträffa resulterar i ett högre PD. Detta ökar både antalet lån som överförs från Steg 1 till Steg 2 och de beräknade kreditreserveringarna. Förlust vid fallissemang (LGD) LGD motsvarar de beräknade kreditförluster som väntas vid fallissemang med hänsyn tagen till förväntat värde av framtida återvinningar, realisering av säkerheter, när i tiden återvinningarna förväntas ske och pengars tidsvärde. Vid beräkning av LGD är säkerhetstyp, typ av låntagare och avtalsinformation ett minimikrav. LGD-beräkningarna baseras på historisk information av förlustdata i homogena delsegment av den totala kreditportföljen, till exempel land, säkerhetstyp och produkt. Framåtblickande makroekonomiska faktorer återspeglas i LGD-beräkningarna genom dess inverkan på belåningsgraden. En försämring av en ekonomisk framtidsutsikt baserad på makroekonomiska faktorer för varje scenario eller en ökning i att sannolikheten för att värsta tänkbara scenario ska inträffa, resulterar i en högre LGD och även de beräknade kreditreserveringarna och vice versa. Exponeringar vid fallissemang (EAD) EAD representerar en beräknad kreditexponering vid ett framtida datum för fallissemang med hänsyn tagen till förväntade förändringar i kreditexponeringen på balansdagen. Bankens metod för modellering av EAD återspeglar nuvarande avtalsvillkor för återbetalning av kapital och ränta, förfallodatum och förväntat utnyttjande av outnyttjade limiter för revolverande kreditfaciliteter och oåterkalleliga åtaganden utanför balansräkningen. Förväntad löptid Banken beräknar förväntade kreditförluster med hänsyn tagen till risk för fallissemang under återstående löptid. Generellt är förväntad löptid begränsad till den maximala avtalsperiod som banken är utsatt för kreditrisk även om en längre period överensstämmer med affärspraxis. Alla avtalsvillkor tas hänsyn till när förväntad löptid fastställs, inklusive återbetalnings-, förlängnings- och överföringsalternativ som är bindande för banken. Det enda undantaget från denna generella princip tillämpas på vissa revolverande krediter, såsom kreditkort, där förväntad löptid är den förväntade beteendemässiga löptiden, vilken uppskattas genom produktspecifik historisk data och sträcker sig upp till 10 år. För bolåneportföljen tillämpar banken en beteendemässig löptidsmodell som beräknar sannolikheten för att en exponering fortfarande är aktiv och inte i fallissemang vid något tillfälle under återstående löptid (vilket även innefattar sannolikhet för förtida återbetalning). IFRS 9 vs reglerande kapitalramverk Beräkningen av förväntade kreditförluster enligt IFRS 9 skiljer sig från förväntade kreditförluster enligt Baselregelverket. Även om bankens IRK-data, som används för att beräkna förväntade kreditförluster, enligt Baselregelverket, utgör grunden för IFRS 9-modeller, görs justeringar och i vissa fall används nya modeller för att uppfylla kraven enligt IFRS 9. 63

Individuellt bedömda lån Banken bedömer väsentliga osäkra kreditexponeringar individuellt och utan att använda indata från modeller. Reserveringar för kreditförluster för dessa kreditexponeringar fastställs genom att diskontera förväntade kassaflöden och ta hänsyn till minst två möjliga scenarier, varav ett är ett förlustscenario. De möjliga resultaten tar hänsyn till både makroekonomiska och icke-makroekonomiska (låntagarspecifika) scenarier. Framtida kassaflöden uppskattas med hänsyn till en rad relevanta faktorer, såsom kassaflödens storlek och källor, låntagarens inkomster och kvalitet, återvinningssvärden på säkerheter, sparbankens ställning i förhållande till andra fordringsägare, förväntade direkta externa kostnader och löptid av återvinningsprocessen samt nuvarande och framtida ekonomiska förhållanden. Storlek och tidpunkten för förväntade kassaflöden beror på låntagarens framtida utveckling och värdering av säkerheter, varav båda kan påverkas av framtida ekonomiska förhållanden. Dessutom kan säkerheter vara illikvida. Bedömningar ändras när ny information blir tillgänglig eller när återvinningsstrategier utvecklas, vilket resulterar i regelbundna revideringar av reserveringar för kreditförluster. Förändringen i reserveringarna som är kopplade till individuellt bedömda lån uppgick till -2,9 mkr. Fastställande av verkligt värde Bankens redovisningsprinciper för värdering till verkligt värde framgår av Not 2 Redovisningsprinciper. Ytterligare information om antaganden som gjorts vid värdering till verkligt värde framgår av not 45 Finansiella tillgångar och skulder.

Not 38

Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen

Sparbanken Skaraborg AB har ett omfattande samarbete med Swedbank AB (publ). Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2024-06-30. Avtalet förlängs automatiskt med tre år i sänder om inte endera parten säger upp avtalet senast 36 månader före löpande avtalstids utgång. Avtalet omfattar bland annat förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB och förmedling av fond- och försäkringssparande till Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB. Av banken förmedlad hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB uppgick per 2018-12-31 till 6.179 mkr (5.623 mkr). Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från provisionen upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner. Till Swedbank Robur AB hade banken per 2018-12-31 förmedlat fondsparande på 3.425 mkr (4.855 mkr). Fr o m 1 januari 2018 ingår inte PPM i dessa volymer. Dessa uppgick till 1.371 mkr 2017-12-31. Till Swedbank Försäkring AB hade banken förmedlat försäkringssparande på 1.497 mkr (1.449 mkr). Provision för både fond och försäkring beräknas utifrån marknadsvärdet på det förmedlade sparandet. Den totala provisionen för ovan nämnda förmedlade volymer uppgick till 76 mkr (68 mkr).

Not 39

Kapitaltäckning

Kapitaltäckning Reglerna om kapitaltäckning bidrar till att stärka bankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda bankens kunder. Reglerna innebär att bankens kapitalbas med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med bankens interna utvärdering av kapital och risker. Banken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som baseras på  bankens riskprofil  identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan,  s.k. stresstester och scenarioanalyser,  förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt 64



ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar.

Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med bankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar bankens verkliga riskprofil och kapitalbehov. Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till bankens aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett. Information om bankens riskhantering lämnas i not 3. Banken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 6 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25). Övriga upplysningar lämnas på bankens hemsida www.sparbankenskaraborg.se. Det finns inga pågående eller förutsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen. Banken uppfyller dels det lagstadgade kravet på kapitaltäckning, dels det internt bedömda kapitalbehovet. Banken tillämpar sedan 1 januari 2018 IFRS 9 och har inte valt att tillämpa övergångsregler.

Kapitaltäckning Kapitalbas

2018

2017

Kärnprimärkapital: Aktiekapital Överkursfond Fond för verkligt värde Balanserad vinst

400 000 100 694 1 020 444 1 597 765

400 000 100 694 1 026 120 1 454 581

Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar

3 118 903

2 981 395

-1 224 756 -2 657 -50 566

-1 229 777 -2 320 -55 131

1 840 924 1 840 924

1 694 167 1 694 167

8 110 029

7 797 658

22,70% 22,70% 22,70%

21,73% 21,73% 21,73%

362 871 202 751 160 120

345 937 194 941 150 996

Kärnprimärkapital tillgängligt efter lagstadgade buffertkrav

10,23%

9,30%

Kapitalkrav enligt pelare II

152 093

115 331

Innehav i kärnprimärkapitalinstrument i vilka banken har ett icke väsentligt innehav som ska riskvägas upp till 10 % av institutets kärnprimärkapital

311 890

298 140

Kärnprimärkapital: lagstiftningsjusteringar Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett icke väsentligt innehav Ytterligare värdejusteringar Förlagslån och uppskjuten skatt Kärnprimärkapital Kapitalbas Kapitalrelationer, buffertar m m Summa riskvägt exponeringsbelopp Kärnprimärkapitalrelation Primärkapitalrelation Total kapitalrelation

Lagkrav 4,50% 6,00% 8,00%

Buffertkrav varav kapitalkonserveringsbuffert

2,50%

varav kontracyklisk kapitalbuffert

1,93%

Kapitalkrav och riskvägt exponeringsbelopp

2018 Kapitalkrav

Kreditrisk enligt schablonmetoden Exponeringar mot institut Exponeringar mot företag Exponeringar mot hushåll Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter Fallerande exponeringar Exponeringar i form av säkerställda obligationer Aktieexponeringar Övriga poster Summa Operativ risk Operativ risk enligt basmetoden Summa Kapitalkrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enl schablonmetoden Summa riskvägt exponeringsbelopp och kapitalkrav

2017 Kapitalkrav

8 566 403 931 86 642 51 298 11 833 5 723 24 951 3 268 596 212

Riskvägt exponeringsbelopp 107 073 5 049 140 1 083 024 641 222 147 912 71 542 311 890 40 852 7 452 655

3 020 383 503 89 255 52 106 10 217 6 541 23 851 5 151 573 644

Riskvägt exponeringsbelopp 37 749 4 793 791 1 115 687 651 324 127 707 81 765 298 140 64 392 7 170 555

52 010 52 010

650 124 650 124

49 512 49 512

618 903 618 903

580

7 250

656

8 200

648 802

8 110 029

623 813

7 797 658

Bankens styrelseledamöter Malmevik, Gerth, ordf.

Vara

Berghem, Maria, v. ordf.

Lundsbrunn

Haraldsson, Thord

Nossebro

Mattsson, Barbro

Skara

Pehrsson, Lennart

Vara

Södervall, Helena

Skara

Bohlin, Tobias

Skara

Elmers, Fredrik

Lidköping

Brink, Erik

Vara

Gustavsson, Gerth *

Skara

Arthursson, Henrik *

Lidköping

Ersättare: Mathiason, Maria *

Mariestad

Hellqvist, Maria *

Vara

* Personalrepresentant

Bankens revisor Utsedd av årsstämman: Ernst & Young AB med Matesa, Damir som huvudansvarig auktoriserad revisor

Skövde

Kontorsförteckning Besöksadress

Telefon

Telefax

Skaraborgsgatan 21

0511-281 00

0511-281 01

Skara

Skaraborgsgatan 21

0511-281 00

0511-281 02

Vara

Hotellgatan 2

0512-293 00

0512-293 01

Götene

Annagatan 2

0511-34 65 00

0511-34 65 01

Nossebro

Järnvägsgatan 3 A

0512-294 00

0512-294 01

0511-280 00

0511-281 01

Huvudkontor: Avdelningskontor:

Kundcenter

Sparbanken Skaraborg AB, Skaraborgsgatan 21, Box 163, 532 22 SKARA Organisationsnummer 516401-0141, telefon 0511-281 00, telefax 0511-281 01 www.sparbankenskaraborg.se, e-post info@sparbankenskaraborg.se