Page 1


Varsågod! Här får du ett smakprov på vad du kan uppleva i Marsfjällen. Utflyktsmål med fantastisk natur och spännande historia.

Trevlig tur önskar Vilhelmina kommun!

VILHELMINA KOMMUN


INNEHÅLL sid

karta 1 n

Stalonbergets utsiktsplats

3

2 n

Dimforsen

3

3 n

Njakafjälls fritidsområde

4

4 n

Trappstegsforsen

5

5 n

Marsliden

6

6 n

Marsfjällens naturreservat

7

7 n

Grytsjö – Skvaltkvarnen

8

8 n

Satsfjället

9

9 n

Lulevardo / Middagskullen

9

10 n

Saxnäs Kyrka

10

11 n

Ricklundgården

12

12 n

Karin Stämps stuga

13

13 n

Fatmomakke Kyrka

14

13 n

Fatmomakke Kyrkstad

15

13 n

Fatmomakke idag

16

14 n

Norgefarargården

17

15 n

Vielmesmakke

18

16 n

Stekenjokk

20


Stalonbergets utsiktsplats I byn Stalon kan man längs en smal asfalterad bilväg ta sig upp på Stalonberget. Där har man milsvid utsikt längs Stalonån och Dorris samt över Malgomajsjön och dess omgivningar. På toppen av Stalonberget finns ett gammalt flygfält. Utsikten är magnifik. GPS: E 1501162, N 7205052

Foto: Frida Gustafson

Dimforsen Några kilometer från Stalon ligger Dimforsen på vänster sida. Vägen ner är brant men det går bra att parkera på parkeringsfickan på höger sida. Här finns rastkoja och spångade stigar. Följ en av dem och upplev Kultsjöåns krafter.

3


Njakafjälls fritidsområde Ordet Njaka kommer av ”njakka”– ett samiskt ord för ”den otillgängliga”. Detta är numera ett vänligt och lättåtkomligt lågfjällsområde mellan Saxnäs och Stalon. Området har spångade och märkta vandringsleder och timrade rastkojor med möjlighet till övernattning. I området finns flera sjöar och tjärnar med röding och öring. För den som vill jaga småvilt finns det gott om ripa, orre, tjäder och hare. Njakafjällets fritidsområde med natursköna upplevelser, vackra vyer och gammelskog med 600-åriga granåldringar.

Foto: Magnus Ström

Foto: Magnus Ström

4


Trappstegsforsen

Foto: Magnus Ström

Trappstegsforsen är en mytomspunnen och välbesökt plats. Forsens utformning gör den till en av Sveriges märkligaste och samtidigt vackraste vattenfall. Här kan du stanna till med husvagn och husbil. Caféserveringen är öppen alla dagar under sommaren. Vägen in till ”Bergakungens” rike är lätt att föreställa sig när man står och blickar in i vår fjällvärld. Det leder en stig från forsen ett par kilometer in till Bijelite, som har en lång historia med samisk renskötsel. Vid Spaunakullen och Tomasvallen finns spår och lämningar av många generationers samevisten. Bijelite och forsarna nedströms är även omtyckta fiskeplatser. Forsarna Litsjöforsen, Kaskeliteforsen och Dimforsen väntar nedanför Bielite, liksom några mindre sjöar och sel innan Kultsjöån mynnar ut i sjön Malgomaj. Under sommaren erbjuds du här även kanske Sveriges godaste hamburgare i den lilla Grillkojan vid Trappstegsforsen! GPS: E 1483985, N 7205817

5


Marsliden

Foto: Magnus Ström

Vid foten av Marfjället ligger Marsliden, en by som kanske mest är känd genom Bernhard Nordhs böcker; I Marsfjällets skugga och Fjällfolk. I Marsliden hittar du Lars Pålssons stuga, en rekonstruktion uppförd på grunden där det första nybygget år 1856 uppfördes. Sommartid går guidade bussturer från Vilhelmina hit där du får lära känna både bygden och författaren. Här finns en härlig badplats, med sandstrand, fiskestigar och rastkoja. Badplatsen ligger precis innan byn. Foto: Magnus Ström

Marsliden är en bra utgångspunkt för vandringar upp mot Marsfjällsmassivet och toppen. GPS: E 1479180, N 7213620

6


Marsfjällens Naturreservat

Foto: Jan Hammarsten

Marsfjällen är Vilhelminas mäktigaste fjällmassiv. Högsta toppen 1589 m.ö.h och är det högsta fjället i Södra Lappland. Marsfjällsmassivet är den enda fjällkedjan i Skandinavien som sträcker sig i nord-sydlig riktning. I högfjällsryggens nordligaste del ligger Trollskalet och Offerskalet. De är trågdalar där nu smälta glaciärer grävt sig rätt genom fjällkammen. Här sägs det finnas gamla samiska offerplatser, men det gäller att ha ögonen med dig för de är inte så självklara eller lätta att hitta. Genom naturreservatet går flera fina leder som för dig till Fatmomakke, Marsfjällskåtan, och vidare mot Kittelfjäll. Bara ett par kilometer från Marsliden ligger Apelsinklyftan med en rastkoja och oslagbar utsikt. Perfekt mål för familjen.

Foto: Magnus Ström

7


Grytsjö – Skvaltkvarnen I Grytsjö finns den enda kvarvarande ”skvaltkvarnen” i Kultsjödalen och den ligger naturskönt belägen vid Lilla Grytsjö. Här finns vindskydd, brygga med bänkar, eldstad och en stor skifferplatta som fungerar som ”bakhäll” vid tunnbrödsbakning. Första insyningen att få anlägga en kvarn i Grytsjö gjordes av Mats Matsson som 1850 erhöll tillstånd av länsstyrelsen att bygga en kvarn. Kvarnen brann ned en sommardag på grund av att den började gå av sig själv utan bemanning. Det blev så hett mellan kvarnstenarna att gnistorna antände kvarnen. 1915 började man återuppbygga kvarnen och den användes fram till slutet av 1940-talet. Vill du ta en liten fikapaus passar denna plats perfekt! Följ bara skylten vid Grytsjövägen. GPS: E 1487536, N 7210992

Foto: Magnus Ström

8


Satsfjället

Foto: Magnus Ström

Från Saxnäs går det att ta sig med bil ända upp till trädgränsen på Satsfjället. Här börjar leden till Borgafjäll, en vandring på 22 km. Längs leden ligger en stuga med en ateljé som konstnären Folke Ricklund lät bygga på 1930-talet. Ateljén är privat men öppen för vandrare. GPS: E 1474573, N 7204286

Lulevardo / Middagskullen Endast 20 minuters vandring från kyrkan i Saxnäs ligger Lulevardo eller Middagskullen som man säger i folkmun. En lättare dagstur. Här erbjuds du en häftig utsikt i naturligt widescreenformat. Hit tar du dig även vintertid, fem minuters färd med skoter. Vid midnatt kan då moder natur bjuda upp till en sällsam dans på himlavalvet i form av norrsken. GPS: E 1477437, N 7207615

9


Saxnäs Kyrka Allhelgonahelgen 1959 invigde dåvarande biskopen Ivar Hylander Saxnäs kyrka, kyrkogården och gravkapellet som är uppfört av skiffersten från bygden. Träreliefen är skuren i fura av Erik Eriksson, en bygdens son från byn Lövberg. Han har kallat den för Jesu sjöpredikan och det är en hyllning till hans mor som var barnmorska här uppe på den tiden då det inte fanns några vägar och närmaste läkare fanns i Åsele nästan 20 mil bort. Altaruppsatsen med 6 handgjorda ljusstakar och ett kors i tenn är tillverkade och skänkta av den förste diakonen i Saxnäs, Rickard Rodling.

Foto: Magnus Ström

10


Foto: Sten Forsberg

Altarmålningen är målad och skänkt av konstnären Kalle Hedberg som vistades ofta här i Saxnäs hos Emma och Folke Ricklund. Konstverket kom att bli Kalle Hedbergs sista verk. Han avled kort efter att han fullbordat målningen utan att han signerat den. Textilierna och de tennbroderade mässhakarna är ritade av komministern Dan Dahlgren och broderade och sydda av systrarna Sanna och Syrene Wilks från byn Grundfors. Den marinblå skruden är vävd av textilkonstnärinnan Birgit von Platen. Orgeln är en gåva från Saxnäs Kyrkliga syförening. Kyrkklockan var från början ett lån av Vilhelmina församling, men 1963 kunde Saxnäs egen kyrkklocka i bruk efter en insamling som leddes av prosten Artur Stjärnholm. Kyrkklockans in skription är följande: Gloria altissimo refugio suorum. D.v.s. ”Ära åt den högste, de sinas tillflykt”.

GPS: E 1477437, N 7207615

11


Ricklundgården Ricklundgården Vita Huset i Saxnäs är ett levande konstmuseum som byggdes av makarna Emma och Folke Ricklund på 40-talet mitt i en hänförande, storslagen fjällmiljö. Här kan man tillsammans med Ricklundgårdens egen guide, se konst, vackra saker och spännande arkitektur. En stor, mycket sevärd trädgård omger huset. Folke Ricklund var en naturälskande konstnär och Emma en mångkunnig och målmedveten Foto: Magnus Ström kvinna som drev Saxnäsgården, på den tiden ett litet gästgiveri. Ricklundgården kom att bli ett kulturcentrum och många konstnärer och andra kulturpersonligheter var gäster där. Gården är en stiftelse med två gästateljéer som besöks av inhemska och utländska konstnärer året runt. Här finns Sveriges största samling av den kände konstnären Kalle Hedbergs verk. Den årliga sommarutställningen presenterar stiftelsens stipendiater. En guidad tur rekommenderas! GPS: E 1478861, N 7207522

Foto: Magnus Ström

12


Lisa Stämps stuga Ta en titt på Lisa Stämps stuga som ligger i backen ett stenkast från Ricklundgården. Stig in i en annan tid, en annan värld. Miljön är så levande att man väntar sig att Lisa ska sitta där med sitt handarbete. Folke Ricklund var arkitekt till stugan som utformades helt efter Lisas storlek och behov. En farstu, ett litet kök, en kammare och en vind. Material hämtades bl.a. från Ricklundgården och Lisa fick en Lisa Stämp i sitt lilla kök. Foto ur Karin Fisks samlingar likadan öppenspis som Emma hade i sitt krypin. Stugan har renoverats med varsam hand. Kökstapeten har nytryckts och köksbord och soffa har återfått sin plats i det lilla köket. Lisas hem stod alltid öppet för släktingar och vänner som behövde övernatta eller vänta på skjuts.

Lisa Stämps Stuga

Foto Gerd Ulander

13


Fatmomakke kyrka 1884 invigdes denna kyrka i Fatmomakke. Flera kyrkor har avlöst varandra på denna plats. I början av 1780-talet användes ett par kåtor som kyrka och 1830 stod den första kyrkan färdig. Den låg där begravningsplatsen nu är. Delar av kapellet, som predikstolen och kyrkorummets dörr är hämtade från Åseles gamla kyrka. Att återanvända kyrkoinredningar var inte alltför ovanligt. Altartavlan är målad av en man vid namn Meurk som även målat ett likande Jesusmotiv i Dikanäs kyrka. Altarbården och de flesta av de andra textilierna är i tenntrådsteknik, sydda av systrarna Sanna och Syrena Wilks från grannbyn Grundfors. Syrena och hennes man Andreas var två av de som återinförde denna teknik i sameslöjden. De nyare textilierna, tillverkade i samma teknik är sydda av Carina Skott också från Grundfors. I sakristian förvaras en gammal kopparkittel, med en egen historia. Denna har använts för att koka kaffe till kyrkhelgerna, till såpbad vid storstädning och som dopfunt. GPS: E 1468581, N 7220625

Foto: Magnus Ström

14


Fatmomakke kyrkstad Tolv mil nordväst om Vilhelmina ligger Fatmomakke, en sagolik och mytomspunnen mötesplats med månghundraåriga anor. Öga mot öga med Marsfjällets topp ligger den mitt i det vattenflöde där Ransarån och Saxån mynnar ut i Kultsjön. Fatmomakke har från åtminstone 1700-talet varit en samlingsplats för samer. Här stannade man till mellan renarnas vår- och höstflytt , mellan beteslanden i fjällen och nere i skogslandet. Att mötas i Fatmomakke blev naturligt eftersom det var lättillgängligt för de flesta samefamiljerna i området.

Foto: Lars Dalhstedt

Bröllop i Fatmomakke, 1890.

Här i norr är avstånden stora och vidderna vida, något som bidragit till ett särpräglat fenomen – Kyrkstaden. En kyrkstad är en samling byggnader där man övernattar vid besök på en kyrkplats. Kyrkorna i Fatmomakke har avlöst varandra. Den nuvarande kyrkan byggdes mellan 1881 – 84 och tre kyrkhelger anordnas under sommarsäsongen. Koloniseringen av lappmarken började redan på 1600-talet när staten uppmuntrade människor att slå sig ner i Norrland. Till Fatmomakke kom de första nybyggarna under 1800-talets första hälft. Fatmomakke blev då även deras naturliga mötesplats.

15


Fatmomakke idag

Foto: Magnus Ström

Foto: Frida Gustafson

Foto: Magnus Ström

80-talet kåtor och 20-talet kyrkstugor trängs längs de slingrande stigarna på kyrkplatsen. Fatmomakke är fortfarande en levande kyrkstad till skillnad från många andra kyrkstäder i övre Norrland. Vid årets tre kyrkhelger kommer ännu ättlingar till de samer och nybyggare som satte upp de första kåtorna och timrade de äldsta stugorna hit för att fira kyrkhelg. En del byggnader är öppna för besökare. I Länsmansstugan får du möta både prästen och länsman, två mycket respekterade myndighetspersoner i Fatmomakke. I en av de gamla kyrkstugorna finns nu ett Kulturrum med utställningen ”Att mötas i Fatmomakke”. Lapp-Lisas bönekåta, visningskåtan och kyrkan är också öppen för besökare. I kyrkstaden kan du även boka en guidad tur och ta en fika. Under sommarsäsongen, som sträcker sig från början av juni och till slutet av augusti anordnas en rad evenemang i kyrkan. Förutom de tre kyrkhelgerna också musikaftnar och konserter. Varje söndag hålls Gudstjänst.

GPS: E 1468581, N 7220625

16


Norgefarargården Norgefarargården ett gammalt timmerhus och kulturminnesgård i byn Klimpfjäll byggt 1832 och 1860. Är ett kulturarv med en spännande historia. För de fjällbönder som skulle till handelsplatserna Kroken och Mosjön i Norge blev gården en naturlig anhalt med logi och mat för bönderna och stallplats för deras hästar.

Här finns en sommarservering som använder goda produkter från orten och deras våfflor är vida kända. I stallet finns en gårdsbutik med försäljning av hantverk, presenter, naturprodukter, fjällröding, fjällöring, renkött, ost, marmelader m.m. På gården finns djur, till glädje framför allt för barnen. GPS: E 1452571, N 7218103

Foto: Annica Hed

Foto: Magnus Ström

17


Vielmesmakke

Foto: Marita Alatalo

En bit in i vildmarken från Klimpfjäll ligger Vielmesmakke som är ett gammalt sameläger där det även en gång fanns en sameskola för årskurserna 1 – 3. Lärarinnan hette Elsa Skott och skolan bestod av tre kåtor. En skolkåta, en lärarbostad och en hushållskåta där husmor bodde. Barnen sov ofta i en bod som fortfarande finns kvar. De lekte i skogen och vid ån där de brukade fiska.

Ett besök i Vielmesmakke 1934 … … / det är en vanlig lappkåta men den är försedd med två fönster. Barnen sitter med korslagda ben på golvet och vid skrivning, räkning och teckning ha de en liten träplatta de lägger skrivboken, räknehäftet och ritblocket på /… / Barnen får göra milslånga vandringar till fjällen i väster. Lärarinnan berättar, att de nyss kommit hem från en sådan lång fjällvandring, som tagit fyra dagar i anspråk. De har vandrat över sex mil och bl. a. besökt två renskiljningar /…

18


Samevistet Vielmesmakke är beläget sydväst om Klimpfjäll. Den sydsamiska stavningen på vistet är Vielmies-mehkie. Samevistet är lättillgängligt. Från den allmänna vägen, väg 1067, två km väster om Klimpfjäll svänger man av mot Soldalens fritidsby. Nere vid Saxån finns en bro och över den går en vandringsled mot Slipsiken och Raukasjö. Leden blir vintertid till skoterled. Den kallas lokalt för SGU-vägen till Stekenjokk. Omkring 1 km från bron över Saxån längs svagt stigande terräng når man samevistet. Samevistet restaurerades 2009.

GPS: E 1449408, N: 7216200

Samegosse övar att kasta med lasso. Disken tas om hand av elever vid Vielmesmakke nomadskola, 1941.

Foto: Nils Eriksson

Foto: Nils Eriksson

19


Stekenjokk

Foto: Magnus Ström

Kalfjällsområde med en av landets högst belägna vägar, Vildmarksvägen. Området gränsar till Börgefjälls nationalpark i Norge. Under fjällplatån finns koppar, zink och silverhaltig malm. Vägen byggdes i samband med gruvbrytning som pågick framtill 1988. Idag är det en av våra vackraste turistvägar. Vid läns- och landskapsgränsen mot Jämtland når Vildmarksvägen sin högsta punkt på 876 meter över havet. Landsvägen går fram över kalfjället och bjuder på storslagna vyer och är en perfekt utgångspunkt för vandringar, fiske och skidåkning. Här hittar du fläckar med snö långt in på sommaren. Vägen hålls öppen från juni till oktober. Vildmarksvägen fortsätter in på Jämtlandssidan mot Bjurälvens naturreservat, med Gaustafallet och korallgrottor. Läs gärna mer i Broschyren om Vildmarksvägen och ta med dig vandringskartan över Vilhelmina. GPS: E 1436690, N 7221426

20

Profile for SouthLapland

Utflyktsmål i Marsfjällen  

Utflyktsmål i Marsfjällen  

Advertisement