Metodguide, Samordningsförbundet

METODGUIDE Social redovisning – en metod för att påvisa effekterna av den finansiella samordningen.

Social Impact Audit

Uppföljning och rapportering Samordningsförbundet Umeåregionen Samordningsförbundet Umeåregionen bildades i maj 2005 som en fristående juridisk person enligt lagen om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (2003:1210). Medlemmar är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region Västerbotten samt Umeå, Vännäs, Nordmaling, Vindeln, Robertsfors och Bjurholms kommuner.

Samordningsförbundets uppgift och ändamål Förbundets ändamål och uppgifter är i överensstämmelse med ändamål och uppgifter enligt lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (2003:1210). Enligt lagstiftningen betonas samordningsförbundens arbete som ett fristående organ för möjliggörande av samordnade rehabiliteringsinsatser samt för utveckling av samarbetet mellan parterna inom rehabiliteringsområdet.

Rehabiliteringsansvaret är uppdelat på flera sektorer där varje aktör bedriver insatser utifrån sina respektive reguljära uppdrag. Samtidigt är de olika aktörernas insatser beroende av varandra för att en väl fungerande rehabilite-ring ska komma till stånd. Att ansvaret för den enskilde är fördelat på flera aktörer kan utgöra hinder mot en effektiv rehabilitering. För att erbjuda stöd till dessa människor är det nödvändigt att aktörerna samordnar sina insatser.

Varför och för vem?

Insatserna inom den finansiella samordningen skall avse individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsin-satser och skall syfta till att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete. (Lag 2003:1210 om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser) Målgrupper inom ramen för Samordningsförbundet i Umeåregionen är personer mellan 16–64 år som erhåller eller bör erbjudas stöd via välfärdssystemen och som av parterna bedöms vara prioriterad målgrupp för samverkan genom tidiga, rehabiliterande, studie och/eller arbetslivsinriktade insatser.

Samordningsförbundets målgrupper återfinns i hela trygghetssystemet och ibland utanför det. Därför är det viktigt att redovisa en bred bild. Samordningsförbundet använder sig därför av SCB redovisning av så kallade helårsekvivalenter.

Minskat beroende av trygghetssystem SCB redovisar två gånger per år statistik över antalet helårsekvivalenter i åldrarna 20 - 64 som försörjs genom sociala ersättningar och bidrag. Det innefattar sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, ersättning vid arbetslöshet, ekonomiskt bistånd och etableringsersättning. Varje ersättningssystem mäts i helårspersoner, så kallade helårsekvivalenter. Detta för att skapa jämförbarhet mellan olika typer av ersättningar.

Med helårsekvivalenter avses det antal individer som skulle kunna försörjas under ett helt år med full ersättning. Exempelvis blir två personer, som varit heltidsarbetslösa ett halvår var, tillsammans en helårsekvivalent.

Förbundets övergripande mål är att andelen människor som är beroende av ersättning från det offentliga trygghetssystemet, mätt i antalet helårspersoner i förhållande till befolkning i arbetsför ålder per kommun, ska minska.

Visar framgångsrik samordning Målbild Årligen antar styrelsen en målbild som skall gälla för Arbetsmarknadstorgen. Målbildens syfte är att visa inriktningen för det lokala samverkansarbetet, främst för medarbetarna.

Social redovisning Grunden för förbundets uppföljning är den sociala redovisningen. Social redovisning är ett verktyg för att synliggöra de sociala värden och samhällseffekter förbundet skapar.

Den sociala redovisningen är ett kommunikativt verktyg för utveckling och förbättring. Tillvägagångssättet liknar den ekonomiska redovisningen. Liksom den ekonomiska bokföringen börjar den sociala med en budget. Därefter dokumenteras kvalitativa och kvantitativa händelser i regelbunden bokföring, bokföringsmaterialet sammanställs i ett socialt bokslut som granskas genom en extern revision via ett revisionssemiarium där intressenterna inbjuds att utveckla verksamheten och den sociala redovisningen.

Impactindex För att bedöma måluppfyllelsen av de strategiska målen har förbundet tagit fram ett Impactindex. Med indexmåttet vägs måluppfyllelsen för samtliga mål samman och därmed kan förbundet uttala sig om i vilken omfattning förbundet nått sina mål. Alla mål har en eller flera indikatorer som måluppfyllelsen för respektive mål bedöms mot. Alla mål finns samlade i den sociala budgeten som årligen fastställts av styrelsen.

Förbundet följer upp respektive plattform var för sig såväl som förbundet i sin helhet, alla plattformar sammanvägda. Den samlade indikatorn/indikatorvärdet för respektive plattform såväl som för förbundet i sin helhet är att Impactindex 70 ska uppnås.

Impactindex Metodguiden kan användas av alla dem som på olika sätt är involverade i Samordningsförbundet Umeåregionens uppföljning och utvärdering med SoR™ - social redovisning.

Guiden ger övergripande information om vad Social redovisning är, vilken nytta man har av metoden samt hur redovisningen genomförs praktiskt.

Social Impact Innovation AB med Håkan Björk som sakkunnig har av Samordningsförbundets styrelse i Umeåregionen tillsammans med Samordningsförbundets chef Mikael Holmlund getts uppdraget att anpassa och utveckla metoden specifikt för Samordningsförbundets behov.

Metoden har efter att många av förbundets intressenter, ledning och medarbeta engagerat sig, funnit en användbar form för att följa upp, redovisa och utveckla den finansiella samordningen. New Economic Foundations handbok ”Social Auditing for small organisations” har varit förebilden när metoden harmonierats till svenska förhållanden. Ett nytt inslag i den social redovisningen är IMPACTindex, sammantagen redovisning av måluppfylleLsen samt en intressentanalys i syfte att känna intressenternas förväntningar.

Förbundschef Mikael Holmlund

Metodguiden Metodguiden kan användas av alla dem som på olika sätt är involverade i Samordningsförbundet Umeåregionens uppföljning och utvärdering med SoR™ - social redovisning.

Guiden ger övergripande information om vad Social redovisning är, vilken nytta man har av metoden samt hur redovisningen genomförs praktiskt. SoR™ är varumärket för Social Impact Innovation AB:s standardiserade modell av social redovisning.

Social Impact Innovation AB med Håkan Björk som sakkunnig har av Samordningsförbundets styrelse i Umeåregionen tillsammans med Samordningsförbundets chef Mikael Holmlund getts uppdraget att anpassa och utveckla metoden specifikt för Samordningsförbundets behov.

New Economic Foundations handbok ”Social Auditing for small organisations” har varit förebilden när metoden harmonierats till svenska förhållanden. Ett nytt inslag i den social redovisningen är IMPACTindex, sammantagen redovisning av måluppfyllesLen samt en intressentanalys i syfte att känna intressenternas förväntningar.

Metoden har efter att många av förbundets intressenter, ledning och medarbeta engagerat sig, funnit en användbar form för att följa upp, redovisa och utveckla den finansiella samordningen.

”Social auditing för small organisations” har tjänat som mall för SoR™, metoden som beskrivs i denna Metodguide.

Vad är Social redovisning Syfte Den sociala redovisningens (SoR™) primära uppgift är att för sina intressenter påvisa förbundets samhällspåverkan (impact) och verksamhetens måluppfyllelse.

Den intresserade kan genom det sociala bokslutet granska måluppfyllelsen genom utfallet av vart och ett av indikatorerna samt helheten i det samlade indexmåttet.

Den sociala redovisningen kan föda en stor mängd engagemang och energi för utveckling av det dagliga arbetet. Syftet är att inspirera medarbetarna att reflektera över de gemensamma arbetsinsatserna.

Vi får det vi mäter SoR är ett verktyg för att synliggöra de sociala värden och samhällseffekter förbundet skapar. Den sociala redovisningen är ett kommunikativt verktyg för utveckling och förbättring.

Tillvägagångssättet liknar den ekonomiska redovisningen. Liksom den ekonomiska bokföringen börjar den sociala med en budget.

Därefter dokumenteras kvalitativa och kvantitativa händelser i regelbunden bokföring, bokföringsmaterialet sammanställs i ett socialt bokslut som granskas genom en extern revision. Intressenterna inbjuds att utveckla verksamheten och den sociala redovisningen genom utvecklingsrekommendationer vid ett revisionsseminarium.

Den sociala budgeten beskriver precist och mätbart vilka samhällseffekter och sociala resultat förbundet förväntas uppnå under verksamhetsåret. Det sociala bokslutet och IMPACTindex ger trovärdig information om hur man lyckats med detta.

SoR ger svar på: • •

Vilka är effekterna och resultaten av våra insatser?

Hur kan vi göra saker bättre?

SoR™ är varumärket för den av Social Impact Innovation AB utvecklade metoden för social redovisning.

PRINCIPER Möjliggör systematisk uppföljning och trovärdig resultatrapportering Synliggör organisationens samhällspåverkan (impact) och medborgarnyttan Stimulerar reflektion, diskussion och aktiva värderingar Leder till en gemensam målbild.

Främjar ett målförverkligande arbetssätt och ledarskap Tjänar kunskapsbaserad verksamhetsutveckling Underlättar resutatrevision

KÄNNETECKEN Verifierande

Kontrolleras av extern revision samt av intressenterna vid ett revisionsseminarium.

Systematik Bokförs systematiskt och upprepas från år till år.

Balans Ger möjlighet att balansera ekonomiska och sociala resultat samt balans mellan kvalitet och kvantitet.

Transparens Öppen och oförskönad redovisning.

Jämförbarhet Kunskap som går att jämföra mellan parallella branscher samt jämföra det egna resultatet från år till år.

Förutsättningar för att lyckas Målförverkligande arbetssätt Metoden skapar goda förutsättningar för ett målförverkligande arbetssätt och ett motivationsskapande och målorienterat ledarskap.

Den sociala redovisningen stödjer ett målförverkligande och utvecklingsinriktat arbetssätt. Man klargör hur man lyckats nå målen, ha kvalitet i arbetet.

Arbetsättet ger möjlighet att uppleva glädjen att tillsammans göra nytta för samhället och medborgarna.

Den sociala redovisningen är ett verktyg till de egna målens konkretisering, till värdediskussioner samt till att definierar relevanta utfallsmått för arbetet.

Metoden förutsätter personalens, ledningens och intressenternas medverkan och engagemang. Först då kan personalen styra sitt eget arbete och ledningen utöva ett ändamålsenligt ledarskap.

Uppdragsmodellen Hur arbetar man på uppdrag?

Utgångspunkten för arbetet enligt uppdragsmodellen är att medarbetarna och ledningen delar vision, övergripande verksamhetsidé och mål i stort – organisationens uppdrag är tydlig för det gemensamma arbetet

Det som kännetecknar uppdragstagaren är ett tydligt ansvar för: 1.

2.

3.

4.

Att arbeta på uppdrag – den egna arbetsinsatsen.

Att samarbeta, samspela med andra.

Att arbeta och ta ansvar för helheten Att lära, utvecklas och att bidra till lärande och utveckling.

Uppdragstagaren tar ansvar för sina egna arbetsinsatser genom att arbeta på tydliga uppdrag. Han är ”uppdragsansvarig”. Att arbeta på uppdrag betyder att uppdragstagaren och uppdragsgivaren kommer överens om vad som ska presteras och de villkor som ska gälla i sammanhanget.

Uppdragstagaren arbetar alltså på uppdrag av organisationen, enligt överenskommelse med uppdragsgivaren.

Uppdragen följs upp regelbundet via avstämningssamtal. Genom dessa samtal skaffar sig uppdragstagaren regelbunden feedback. Det ger arbetsglädje och motivation. Uppdrag tidsbegränsas, målsätts och genomförs inom ramen för en uppdragsöverenskommelse.

Genom avstämningssamtalen målinriktas och prioriteras verksamheten. De är också en källa till lärande för båda parter. Avstämningssamtalen ger tydlighet åt de ömsesidiga förväntningarna. De spar tid och ökar tryggheten.

Intressentperspektiv Samordningsförbundet Umeåregionen verkar i en komplex situation med förväntningar på positiva samhällseffekter av samordningen. Att arbeta i den miljön, med stort nätverk av organisationer och människor, ställer höga krav på styrning och ledning. För att lyckas med sitt samordnande uppdrag har förbundet tagit en intressentanalys i bruk.

Intressentanalysen är en strukturerad process som stödjer samordningsförbundet i att medvetet samspela med sina intressenteter till gemensam nytta.

Den sociala redovisningen börjar med en intressentanalys. Intressenterna har en central roll i den social redovisningen. De ges ett avgörande inflytande genom en intressentanalys och en planerad dialog där de uttrycka sina förväntningar. Intressenterna ges inflytande på målen och indikatorerna genom sina rekommendationer till förändringar vid ett revisionsseminarium.

En intressent är en person eller en grupp som har intressen i en viss organisations versamhet. Intressentern påverkar eller påverkas av organisationens verksamhet och de ser en ömsesidig nytta i att samspela.

En intressentorienterad ledningsfilosofi är ett viktigt inslag i Samordningsförbundets arbete. Ett sådant ledarskap förutsätter god kunskap om intressenterna. Det krävs förståelse för varje intressents specifika behov samt en god dialog med var och en av dem. Syftet med analysen är att åstadkomma en god och ändamålsenlig relation och ett välfungerande samspel med intressenterna. Man strävar efter att tillgodose intressenternas behov men också vara beredd att möta nya behov.

Förbundets intressenter I förbundets intressentanalys har nedanstående kärnintressenter identifierats.

Deltagarna Arbetsförmedlingen

Vindeln Robertsfors Samordningsförbundet

Nordmaling

UMEÅREGIONEN

Försäkringskassan

Vännäs Region Västerbotten

Umeå Förbundsstyrelsen

Impact index Samordningsförbundet Umeåregionen verkar i en komplex situation med förväntningar på positiva samhällseffekter av samordningen. Att arbeta i den miljön, med stort nätverk av organisationer och människor, ställer höga krav på styrning och ledning. För att lyckas med sitt samordnande uppdrag har förbundet tagit en intressentanalys i bruk.

Intressentanalysen är en strukturerad process som stödjer samordningsförbundet i att medvetet samspela med sina intressenteter till gemensam nytta.

Den sociala redovisningen börjar med en intressentanalys. Intressenterna har en central roll i den social redovisningen. De ges ett avgörande inflytande genom en intressentanalys och en planerad dialog där de uttrycka sina förväntningar. Intressenterna ges inflytande på målen och indikatorerna genom sina rekommendationer till förändringar vid ett revisionsseminarium.

En intressent är en person eller en grupp som har intressen i en viss organisations verksamhet. Intressentern påverkar eller påverkas av organisationens verksamhet och de ser en ömsesidig nytta i att samspela.

SoR-loopen Social budget

... .

... .

. ... ..........................

Statistik, verksamhetsberättelse Framgångsbeskrivningar Enkäter,styrelsen, styrgrupper och personal.

Lö p

öljning under ppf

Social bokföring

Deltagare vid slut - blankett SUS ut - enkät 8 frågor

Deltagare vid start - medgivande SUS - blankett SUS in

3 Verksamhetsuppföljning

t. åre

.. .......

................

. ....

.. . . ...

. ..

RESULTATPLANERING

s ng

FÖRE BOKFÖRINGSÅRET

...

.. ... .

bo k fö ri

. ... .... .

Utvecklingsrekommendationer baserade på förra årets Sociala redovisning.

.... .... u de an

. ..

. ... ....

.

1

...

Intressentanalys

2

1 – INTRESSENTANALYS I intressentanalysen kartläggs verksamhetens kärnintressenter samt deras betydelse (intresse och inflytande) för organisationen.

I analysen definieras intressenternas resultatförväntningar samt med vilka indikatorer (utfallsmått) dessa förväntningar skall följas upp. Målsättningen är att skapa en dialog så att delaktigheten i den sociala redovisningen och intresset för det kommande bokslutet blir stort.

UNDER BOKFÖRINGSÅRET RESULTATUPPFÖLJNING 3 - SOCIAL BOKFÖRING

2 – BUDGETERING I budgeteringsfasen fastställs verksamhetårets förväntade samhällspåverkan (impact), de sociala mål.

Underlagen till budget utgörs av organisationens intressentanalys, verksamhetsplaner och återkoppling från föregånde års rekommendationer från revisionen.

Målen grupperas i logiska målområden som täcker verksamheten i sin helhet. Till målen fastställs mätbara indikatorer, utfallsmått.

Viktiga begrepp i den sociala redovisningen

Budgeteringsfasen följs upp genom tillförlitliga mätmetoder och väsentliga informationskällor. Till varje indikator bestäms ett sätt att mäta indikatorn med och utfallet registreras som ett verifikat. Dessa utgör beviset för de sociala händelser som redovisas i bokföringen.

Löpande bokföring (utvärdering/uppföljning) sker under verksamhetsåret genom statistik, enkäter, fallstudier, intervjuer och andra mätmetoder. För bokföringsarbetet upprättas en tidsplan.

Intressent

Budget

Intressenter är alla de grupper, organisationer, myndigheter och enskilda människor som på olika sätt berörs av verksamheten. och enskilda människor som på olika sätt berörs av verksamheten.

Den sociala budgeten innehåller sociala mål samt kvantitativa och kvalitativa markörer, indikatorer för ett lyckat resultat, viktning och utfallsmått som bekräftar om målet är nått.

Bokföring

Den löpande information som man samlar in under året för att följa upp och mäta sociala mål i förhållande till den fastställda sociala budgeten.

4

Socialt Bokslut & Impact-index 5

Nästkommande år

6

Revisionsseminarium Rekommendationer

Definition av SoR-Loopen Utfallet av indikatorerna sammanställs till ett socialt bokslut. Bokslutet visar och bevisar organisationens sociala prestationer under året – och så småningom över åren.

EFTER BOKFÖRINGSÅRET

Bokslutet ska ge en oförskönad och transparent bild av verksamhetens samhällspåverkan/impact. Budgeten ska rovärdigt, oförskona och öppet redovisa årets resultat.

RESULTATRAPORTERING

Impactindex är det sammanfattand måttet på organisationens måluppfyllelse.

4 - SOCIALT BOKSLUT & IMPACTINDEX

Utfallet av indikatorerna sammanställs till ett socialt bokslut. Bokslutet visar och bevisar organisationens sociala prestationer under året – och så småningom över åren.

Utfallet av indikatorerna sammanställs till ett socialt bokslut.

Bokslutet visar och bevisar organisationens sociala prestationer under året – och så småningom över åren.

Bokslutet ska ge en oförskönad och transparent bild av verksamhetens samhällspåverkan/impact. Budgeten ska trovärdigt, oförskona och öppet redovisa årets resultat.

Bokslutet ska ge en oförskönad och transparent bild av verksamhetens samhällspåverkan/impact. Budgeten ska rovärdigt, oförskona och öppet redovisa årets resultat.

Och det är ingen idé att stå brevé!!

Impactindex är det sammanfattand måttet på organisationens måluppfyllelse.

5 - REVISIONSSEMINARIUM Det sociala bokslutet kommuniceras med organisationens intressenter och det omgivande samhället.

Vid ett revisionsseminarium presenteras bokslutet för organisationens intressenter. Intressenterna får då möjlighet att granska den sociala redovisningen och bedöma årets resultat.

6 - REKOMMENDATIONER Bokslutet utgör underlaget för intressenternas rekommendationer till förbättringsområden är också grunden för revisorernas och revisiorernas granskning av verksamheten.

Bokslut

Bokslutet är en sammanställning av årets sociala bokföring.

Bokslutet kommuniceras med intressenter och det omgivande samhället.

IMPACTindex Den sociala budgeten innehåller sociala mål samt kvantitativa och kvalitativa mätbara markörer – indikatorer för ett lyckat resultat.

Revisionsseminarum

SoR-teamet är den grupp människor som operativt har uppdraget att genomföra den sociala redovisningen.

Rekommendationer Resultatet av den sociala redovisningen och de slutsatser man kan dra av den ligger till grund för eventuella rekommendationer om framtida justeringar i verksamheten.

IMPACTindex Uppföljning av strategiska mål Impactindex är ett betydelsefullt inslag i Samordningsförbundet sociala redovisning och därmed modellen för uppföljning av samverkansplattformarna.

För uppföljning av de strategiska målen används Impactindex som övergripande indikator.

Med indexet sammanfattas förbundets värdeskapande i samhället. Index är ursprungligen latin och betyder pekare medan impact används som ett begrepp för den påverkan en organisation har på samhället och dess medborgare. Impactindex visar måluppfyllelse i procent i förhållande till förbundets mål, och indikatorer i den sociala budgeten. Indexet ger en samlad bedömning av måluppfyllelsen och kan jämföras med årets resultat, ”den sista raden” i ett ekonomiskt bokslut.

Principen Indexet ska visa verksamhetens individ- och samhällspåverkan, det vill säga måluppfyllelsen i relation till de beslutade målen/indikatorerna i förbundets sociala budget. Högt index pekar på positiv samhällspåverkan, hög grad av måluppfyllelse och god kvalitet i verksamheten.

Viktning av indikatorer Var och en av indikatorerna i den sociala budgeten har efter graden av betydelse viktats på en skala 1 - 10. Det maximala impact-värdet summeras till 172. Mot detta tal relateras verksamhetens måluppfyllelse och samhällspåverkan – dess impact. Praktiskt innebär detta att om en indikator som fått värdet 10 uppnås ger det stor impact på indexet medan en lägre viktad indikator med exempelvis värdet 2 ger ett betydligt mindre utslag.

Vid viktningen har hänsyn också tagits till de fem målområdenas i relation till varandra.

De är viktade så att indexet för det prioriterade målområdet ”Samhälls- ocmedlemsnytta” ska utgöra 40% av det maximalt möjliga indexvärdet, ”Jämlik samverkan” ska utgöra 25 %, ”Deltagarnyttan” 15 % samt målområdena ”Samordning” och ”Medarbetarnöjdhet” vardera 10 %.

Målområde

Viktning 2020

1. Samhälls- och medlemsnytta

40 %

2. Jämlik samverkan

25 %

3. Deltagarnöjdhet

15 %

4. God och effektiv smordning

10 %

5. Medarbetarnöjdhet

10 %

Styrelsens viktning av målområdena i den sociala budgeten

Så här beräknas indexet 21 mål samt 70 indikatorer som man bedömer att på ett relevant sätt beskriver den förväntade samhällspåverkan som man med den finansiella samordningen vill uppnå. Styrelse har därutöver fastlagt att man under verksamhetsåret 2022 ska uppnå Impactindex 70. Det vill säga att målen ska som minst nås till 70 %. Alla mål/indikatorer tillmäts dock inte samma värde, därför har en viktning gjorts.

Samordningsförbundet Umeåregionens impactindex 2021 Samordningsförbundet Umeåregionens maximala Impactindex för år 2020 fastställdes till 172. Utfallet 2020 blev 136 av det maximalt möjliga 172.

Utfallet 136 dividerat med det maximala värdet 172 ger 79 % i måluppfyllelse, det vill säga Impactindex 79. Man talar allmänt om att ”slå sitt index”. I detta sammanhang innebär det att förbundet verksamhetsåret 2020 lyckades slå sitt index, utfallet är 79 mot målet indexvärde 70.

Viktning + - 5% av maximala impactvärdet

Viktning

Antal mål

Antal indikatorer

Målområdets maximala impactvärde

40%

39%

Samhälls- och medlemsnyttan

3

12

68

25%

24%

Jämlik samverkan

5

21

15%

15%

Deltagarnöjdhet

5

10%

10%

Samordning

10%

12%

Medarbetarnöjdhet

utfall

Måluppfyllelsen

Årets impact -index

58

85%

85

43

33

77%

77

13

26

19

73%

73

5

15

18

14

78%

78

3

9

21

0

0%

0

Förbundets maximala impactvärde Samordningsförbundet UMEÅREGIONEN

21

70

Målområdets maximala impactvärde

Målområdets maximala impactvärde

176

124

70%

Impactindex 2020. Utdrag ur arbetsdokumentet. Som framgår ovan lyckades förbundet väl i det fingerade exemplet. Det var god måluppfyllelse inom alla målområden, särskilt inom målområdet samhälls- och medlemsnytta där 85 % av målen uppfylldes.

M

ÅL

9

I bilden kan man utläsa att förbundet nått ett plusreultat.

Index-pekaren visar på index 79. Det vill säga målufyllensen är 9% högre än budgeterat.

Förbundet uppnådde ett plusresultat på "sista raden".

US PL

IMPACTvisaren

70

2022 IMPACTindex Minimal måluppfyllelse & index

79

Maximal måluppfyllelse & index

Styrelse har i den sociala budgeten för 2022 identifierat totalt 5 målområden, 21 mål (i dessa ingår effektmålen under rubrik 7.2 samt individmålen under rubrik 7.3, dessa särredovisas också då de anses särskilt viktiga) samt 70 indikatorer.

70

Målbild Alla mål finns samlade i den sociala budgeten som fastställts av förbundets styrelse.

Vision

Målområde 1: Samhällsnyttan

Samordningsförbundet ska bidra till arbetskraftsförsörjningen genom att varje människas arbetsförmåga tas till vara genom hållbart samarbete i ständig utveckling.

1.

Verksamheterna ska undvika inlåsning och främja funktionell genomströmning.

2.

Deltagarna som avslutat har gått vidare till en för individen positiv lösning.

3.

Andelen människor som är beroende av ersättning från det offentliga trygghetssystemet ska minska. Mäts i antalet helårsekvivalenter i förhållande till befolkning i arbetsför ålder per kommun.

Övergripande inriktning Varje person med samordningsbehov ska stödjas mot en hållbar lösning där en plats på arbetsmarknaden är det primära målet. Samverkan bidrar till kompetensförsörjning och att människor blir inkluderade i samhället, gem att rätt aktör i rätt tid ger rätt stöd med säkra övergångar.

Sociala mål i den sociala budgeten I Umeåregionen finns hållbara samverkansplattformar i ständig utveckling för att tillgodose människors behov av fördjupat samordnat stöd av arbetslivsinriktad rehabilitering.

Detta sker via Arbetsmarknadstorgens måluppfyllelse.Förbundet följer upp respektive plattform såväl som förbundet i sin helhet – alla plattformar sammanvägda.

Målområde 2: Deltagarnöjdhet 1.

Erfarenheter, kunskaper och synpunkter tas tienllvara från enskilda deltagare.

2.

Deltagarna känner att de verksamheter som erbjuds är organiserade runt deras behov.

3.

Deltagarna upplever inflytande över rehabiliteringsprocessen.

4.

Deltagarna har blivit väl bemötta

5.

Deltagarna tycker att insatsen som de deltagit är viktig

Målområde 3: Jämlik samverkan 1.

Representationen i Samordningsförbundets verksamhet är jämställd.

2.

Var och en ansvarar för att möta deltagarna med värdighet utifrån likabehandlingsprincipen.

3.

Deltagarna upplever att de har blivit bemötta med värdighet

4.

Deltagarna anger att de har blivit bemötta med respekt, under deltagandet i insatsen, sett utifrån diskrimineringsgrunderna.

Impactindex

ÅL

70

US PL 9

För att bedöma måluppfyllelsen av de strategiska målen har förbundet tagit fram ett Impactindex. I indexet vägs måluppfyllelsen för samtliga mål samman och därmed kan förbundet uttala sig om i vilken omfattning förbundet nått sina mål.

Den samlade indikatorn/indikatorvärdet för respektive plattform såväl som för förbundet i sin helhet är att Impactindex 70 ska uppnås. Det innebär att 70 % av målens indikatorer ska uppnås

M

2022 IMPACTindex Minimal måluppfyllelse & index

79

Maximal måluppfyllelse & index

Utfallsmått - indikatorer Alla mål har en eller flera indikatorer som anger måluppfyllelsen för respektive mål bedöms mot.

1.1 Verksamheterna ska uppnå 50% genomströmning. Antalet årliga avslut i förhållande till det totala antalet deltagare under hela året ska vara 50%.

2.1 90% av de som avslutat insatsen ska avslutas till en för individen positiv lösning.

2.2

35 % av de som avslutat till en för individen positiv lösning ska ha gått vidare till arbete.

2.3 Av de som avslutat insatsen med en positiv lösning ska 25 % gå vidare till studier.

3.1 Andelen individer som är beroende av ersättninfrån det offentliga trygghetssystemet har minskat i förhållande till föregående år.

3.1 Umeå kommun < 10,9% 3.5 Robertsfors < 13,7%

3.2 Nordmaling < 16,8% 3.6 Vännäs < 13,3%

3.3 Bjurholm < 16,4%

3.4 Vindeln < 14,0%

”Har personalen på "aktuell plattform" lyssnat på dig och tagit tillvara dina synpunkter?

70 % av de deltagare som svarat på frågan, ” ska svara: till mycket stor del eller till stor del. ”Har du fått det stöd du behöver för att få ett arbete, påbörja studier eller hitta en annan positiv lösning?”

70 % av de deltagare som svarat på frågan, ska svara: till mycket stor del eller till stor del. ”Har du haft en person eller ett team som du kunnat vända dig till med dina frågor?”

80 % av de deltagare som svarat på frågan, ska svara: JA ”Har du fått vara med och bestämma vilket stöd som du har fått?”

70 % av de deltagare som svarat på frågan, ska svara: till mycket stor del eller till stor del.

"Hur har du blivit bemött?”

70 % av de deltagare som svarat på frågan, ”ska svara: mycket bra eller bra. ”Hur tycker du tiden i verksamheten har varit för dig?”

70% av de deltagare som svarat på frågan ska svara: mycket viktig eller viktig.

Jämställd könsfördelning.

40-60 % bland deltagarna, bland personalen, i styrgrupperna samt i i samordningsförbundets styrelse. ”Jag anser att vi i samverkansplattformen tar ansvar för att möta deltagarna med värdighet utifrån likabehandlingsprincipen” 100% av personalen som svarat ska svara JA Skillnaden mellan gruppen kvinnor och gruppen män svar får vara högst 20%. ”Hur har du blivit bemött?”

Skillnaden mellan gruppen män och gruppen kvinnor får inte överstiga 20% bland de deltagare som svarat till mycket stor del eller till stor del på frågan: ”Har du blivit diskriminerad?"

Samtliga deltagare ska svara nej på frågan Ska gälla samtliga sju diskrimineringsgrunder: kön, ålder, etnicitet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsidentitet.

Verksamheterna ska uppnå 50% genomströmning.

Genomströmningen ska vara jämnt fördelad, 40-60 %, mellan kvinnor och män.

• Andelen deltagare som funnit en för individen positiv lösning ska vara jämnt fördelad 40%/60 mellan kvinnor och män.

• Andelen deltagare som gått vidare till arbete är jämnt fördelat (40%/60) bland gruppen kvinnor och gruppen män.

• Andelen deltagare som gått vidare till studier är jämnt fördelat (40%/60) mellan kvinnor och män. ”Har du fått det stöd du behöver för att få ett arbete, påbörja studier eller hitta en annan positiv lösning?”

Skillnaden mellan gruppen män och gruppen kvinnor får inte överstiga 20% bland de deltagare som svarat till stor del eller till mycket stor del på frågan: . ”Har du fått vara med och bestämma vilket stöd som du har fått?

Skillnaden mellan gruppen män och gruppen kvinnor får inte överstiga 20% bland de deltagare som svarat till stor del, till mycket stor del på frågan:” ”Hur tycker du tiden i verksamheten har varit för dig” Skillnaden mellan gruppen män och gruppen kvinnor får inte överstiga 20% bland de deltagare som svarat mycket viktig eller viktigt på frågan.

Sociala mål i den sociala budgeten

Målområde 4: Medarbetar nöjdhet 1.

Medarbetarna trivs med att samarbeta utifrån ett gemensamt uppdrag med gemensam målgrupp.

2.

Medarbetarna upplever att andra medarbetare, professionella i andra myndigheter respekterar deras kunskap, roller och arbetssätt.

3.

Personalen känner meningsfullhet och resultatglädje i arbetet. Man har hög måluppfyllelse och god kvalitet i arbetet.

Målområde 5: God samordning 1.

Samordningsförbundet tar ansvar för den lagstadgade uppgiften att svara för uppföljningen och utvärderingen av den finansiella samordningen.

2.

Samordnade verksamheter inkluderar även andra aktörer i samhället som företag, ideella krafter och föreningsliv i verksamheten för deltagarna.

3.

Verksamheter har identifierat och återkopplat utvecklingsområden hos samverkansparterna.

4.

Det finns en fungerande lokal samverkan utifrån samverkansuppdraget.

5.

Det finns en fungerande regional samverkan mellan plattformarna i Umeåregionen.

6.

Verksamheten uppnår hög grad av måluppfyllelse

”Jag trivs med att samarbeta utifrån ett gemensamt uppdrag med gemensam målgrupp” 80% av personalen som svarat ska svara: till mycket stor del eller till stor del. ”Upplever du att de du samverkar med hos andra myndigheter lyssnar på dig?”

80% av personalen som svarat på frågann ska svara: till mycket stor del eller till stor del. ”Upplever du att de du samverkar med hos andra myndigheter vet vad du kan tillföra?”

80% av personalen som svarat på frågan ska svara: till mycket stor del eller till stor del. ”Jag upplever att jag bidragit till att vi lyckats med vårt samverkansuppdrag” 80% av personalen som svarat ska svara: till mycket stor del eller till stor del. ”Deltagarna har fått det stöd de behöver för att få ett arbete, påbörja studier eller hitta en annan positiv lösning" 70% av de i personalen som svarat ska svara: till mycket stor del eller till stor del. ”Finns det en tillräcklig planering för vad som ska hända efter att detta stöd upphör?”

80% av personalen som svarat på frågan ska svara: JA ”Jag anser att vi i samverkansplattformen är medskapare och bidrar till verksamhetens uppnåendemål genom att vi konsekvent hållit oss till vårt beslutade arbetssätt” 70% av de i personalen som svarat ska svara: till mycket stor del eller till stor del. ”Jag anser att vi i samverkansplattformen bidrar till en god och säker dokumentation” 70% av styrelsen/förbundscheferna som svarat ska svara: JA ”Jag anser att vi i samverkansplattformen bidrar till en god och säker dokumentation”.

70% av ledamöterna i styrgrupperna som svarat ska svara: JA

”Har ni en strategi för hur ni arbetar med uppföljning och utvärdering av de samordnade rehabiliteringsverksamheterna?”

80% av styrelsen/förbundscheferna som svarat på frågan, ska svara: JA ”Har ni en strategi för hur ni arbetar med uppföljning och utvärdering av de samordnade rehabiliteringsverksamheterna?”

80% av de ledamöter i styrgrupperna som svarat på frågan, ska svara: JA Ledningen för Samordningsförbundet redogör i en fallstudie för strategin hur man arbetar med uppföljning och utvärdering av de samordnade rehabiliteringsverksamheterna ”Samarbetar ni med andra aktörer som företag, sociala företag och föreningsliv när det gäller verksamheter för deltagarna” 70% av styrelsen/förbundscheferna, ledamöterna i styrgrupperna och personalen som svarat på frågan ska svara: i mycket stor utsträckning eller i stor utsträckning.

• Två (2) framgångsbeskrivningar som belyser hur samordnade verksamheter inkluderar även andra aktörer i samhället.

• Två (2) framgångsbeskrivningar som belyser hur verksamheterna har identifierat och återkopplat utvecklingsområden hos samverkansparterna. ”Den lokala samverkan utifrån samverkansuppdraget har fungerat” 80 % av ledamöterna i styrgrupperna som svarat på, ska svara: till mycket stor del eller till stor del. ”Den lokala samverkan utifrån samverkansuppdraget har fungerat” 80 % av de i personalen som svarat ska svara: till mycket stor del eller till stor del. ”Den regionala samverkan mellan plattformarna i Umeåregionen har fungerat” 80% av ledamöterna i styrelsen/förbundscheferna som svarat ska svara till mycket stor del eller till stor del. ”Den regionala samverkan mellan plattformarna i Umeåregionen har fungerat” 80 % av personalen som svarat ska svara: till mycket stor del eller till stor del.

Kontakt Mikael Holmund, Samordningsförbundet, Umeåregionen 070-692 83 77, epost milkael.holmlund@umea.se Håkan Björk, sakkunnig social redovisning 070-606 00 73, hb@notforprofit.se