”Det var bättre förr”

Året är 2023 och utvecklingen rusar på i rasande fart. Klimatförändringen är ett faktum och den artificiella intelligensens orosmoln lurar ständigt i periferin. Samhället har aldrig varit mer splittrat och talkoandan känns som ett minne blott. Ofta ställer vi oss frågan om vart världen är på väg. Många tenderar att hänföras av nostalgi och idealisera tiderna då bankbok och permanent var tidens melodi. Kanske en vardag med vaselin som balsam och dålig täckning känns som en tröstande tanke i en värld där man knappt klarar sig utan varken mobilcertifikat eller WhatsApp. Men hur glatt var det glada 20-talet och hur häftigt var 80-talets aerobics och solariebränna egentligen? Kom ihåg den rättsligt tillåtna hustrumisshandeln, asbestlungorna, födslarna hemma på bastulaven och gemene mans besinningslösa rökande när du uttalar orden ”det var bättre förr”.

Varför ska vi då blicka tillbaka?

Jo för att jämföra, ifrågasätta, kritisera och ibland helt enkelt för att roas. I den här tidningen har vi valt att göra just det här. Vi jämför restaurangscenen då och nu, ifrågasätter hur prissättningen på begagnade kläder förändrats, kritiserar samhällets syn på idrottskvinnor genom tiderna och låter DJ Palle ta med oss på en resa genom 70-talets nattliv.

Vi måste blicka tillbaka, för att lära oss av gamla misstag men också för att uppskatta de pionjärer som banade väg för det liv och de rättigheter vi har privilegiet att ta för givet i dag.

Vendlas top 3 mest nostalgiska

En begagnad YSL-väska för 990 euro och en Balenciaga-keps för 160. Loppmarknaderna var förut ett billigt alternativ för de som inte hade möjlighet att köpa nytt. Idag kan begagnat mode i Helsingfors centrum liknas vid lyxkonsumtion.

I Helsingfors Design Distrikt, mitt i centrum, har ett flertal loppisar etablerat sig under de senaste åren. Loppisentusiasterna går ofta längs med Stora Robertsgatan från Fredrikstorget mot Georgsgatan och besöker butiker på vägen. Går man från loppiset Relove vid hörnet av Fredriksgatan mot Skillnaden står man utanför entrén till loppiset Flea efter en promenad på 200 meter.

Läderväskor i vitrinskåp och oanvända märkeskläder är det första man möts av då man går in på loppmarknaderna i trendiga Rödbergen. Ett par märkesklackar i siden är inte längre ett sällsynt fynd. Bilden av loppisar som platser fyllda av allt från pussel till morgonrockar i stora högar på golvet har bytts ut mot pälsjackor, alla märkta med varularm, och Dior-solglasögon i snygga rader.

Att sälja och köpa på loppis är idag ett trendigt och för många självklart alternativ till snabbmode. Många säljer och shoppar second hand på grund av klimatfrågan.

Att Second Hand-shopping blivit en så stor trend, speciellt bland unga, är något som märks på Flea och Relove. Kunderna går från en klädstång till en annan i takt till bakgrundsmusiken. Då plaggen som fått luta över ena armen vuxit till en hög, går stegen ofta raskt mot omklädningsrummen för att stå i kö.

— Konsumenternas medveten- het om second hand-produkter har ökat mycket under de senaste åren. Något som verkligen förändrats under de åtta åren sedan Relove grundades, säger Noora Hautakangas, Second Hand butiken Reloves grundare.

Priser som stigit med 40 euro Utvecklingen i konsumentbeteendet, att loppmarknader blivit trendsättare, har varit en avgörande faktor till att loppispriserna höjts. Inflationen som varit på