ser, brev eller dokument, skönlitteratur och intervjuutskrifter. Här kommer jag främst att beskriva hur barns och ungdomars uppsatser kan analyseras och tolkas. Först ska vi dock något problematisera vad en text är, främst med hjälp av Ricoeur (1988), men även belysa betydelsen av hur, när och var texterna skrivits. Det senare kan komma att bli en viktig del i tolkningsprocessen eftersom själva sammanhanget då texterna skrevs måste förstås i relation till texternas innehåll. Texter finns inte i ett tomrum. De har etablerats i en miljö, i en situation som är av ett speciellt slag. Det kan exempelvis vara stora skillnader på texter som skrivits i en lugn respektive pressad och stressig situation. Låt oss först slå fast att texten kan ses som självständig i förhållande till författaren. Forskaren kommer ofta inte i kontakt med författaren av texten; texten måste stå för sig själv och utgöra forskarens studieobjekt. I en samtals- eller intervjusituation kan författaren svara och tillrättalägga, men när texter ska tolkas är författaren i allmänhet frånvarande. Forskaren kan samla in uppsatser, dagböcker som informanter (elever, lärare, patienter etc.) skriver, men intresserar sig oftast inte för författarens intentioner, som kan vara fallet i den mer psykologiskt färgade hermeneutiken. Det är snarare textens intention som ska sökas inom den kritiskt inriktade hermeneutiken (Ricoeur, 1988). Texten är självständig, men finns alltid i ett sammanhang, en tidsanda, en situation. Den är inskriven i världen och refererar till en värld, vilket gör att kontexten alltid ska beskrivas, vägas in och ingå som en del i helhetstolkningen. I ett exempel från min egen forskning skrev elever uppsatser om när tiden hade betydelse för dem (Westlund, 2004). De skrev på lektionstid under en tidsperiod när fenomen som egna planeringar, eget arbete och flexibel undervisning genomsyrade skolan. Ett sådant förhållande och sammanhang, eller ska vi säga en sådan kontext, bör färga av sig på tolkningen av de elevtexterna. ”Skriften måste också återskapa den kontext som finns vid ett muntligt framträdande. Läsaren av texten måste förse den med en tolkning” (Gärdenfors, 2000, s. 200). Frågan är vilka texter som hade producerats om eleverna skrivit texterna hemma eller på sommarlovet?
Utvärderingsexemplar
66
Att_analysera.indd 66
09-04-06 15.02.39