att ställa frågor angående textens språk- och textmässiga eller innehållsoch utformningsmässiga egenskaper. Exempelvis ställs frågan: Vilka metaforer, bilder och språkliga begrepp används för att beskriva och tala om lärares arbete och hur ska detta språkliga förhållande tolkas? Vad är det för språklig terminologi som tas i bruk eller som utesluts i dagspressens debatter om betyg? Vilken terminologi för betygsättning är rådande i skolan i olika epoker? Är det en moralisk, psykologisk, pedagogisk eller juridisk vokabulär som används i bedömningen av elevers kunskaper? (Man kan till exempel fundera över varför moraliska begrepp som ”gott” och ”ont” beträffande elevuppförande försvinner från betygsdokumenten på 1960-talet.) Vad är det som gör att elevers beteende inte längre anses bör vara föremål för betygsättning? Varför går det vid olika tidpunkter att beskriva elevers beteende i moraliska termer och i andra tider inte alls? Hur kommer det sig att moraliska omdömen och bedömning av elevers beteende tycks få nytt liv i betygsdiskussionerna på 1990-talet?
Frågor om sammanhanget utanför texten
Utvärderingsexemplar Utifrån den tredje textanalytiska dimensionen handlar det om att ställa frågor om textsammanhanget utanför texten och förhållandet mellan texten och det större samhälleliga sammanhanget. Förutom de tidigare nämnda texttyperna som dagspress och lärartidskrifter kan exempelvis formellt politiska texter som statliga utredningstexter (SOU), en läroplanstext eller läromedel analyseras. Dessa texter kan analyseras med målsättningen att se hur olika samhällen organiserar sina skolsystem både organisatoriskt och innehållsmässigt. Lämpliga frågor kan vara: Vilka möjligheter till inflytande och medverkan i skolpolitiken har elever på en skola, i en kommun eller på riksnivå? Vilka aktörer och ideologier präglar och styr ett nationellt skolsystem? Vad återspeglar detta skolsystem för föreställningsvärld och ideologiska värderingar? Varför förhåller det sig på det sättet?
En problematiserande dimension För att fördjupa analysen vidare kan man dessutom komplettera med en fjärde vägledande analytisk dimension, en problematiserande dimen144
Att_analysera.indd 144
09-04-06 15.02.52