9789144190853

FRÅN RAPSODER TILL

RAPPARE 7-9

Lärarpaket – Tryckt bok + Digital lärarlicens 36 mån

LÄS OM LÄRARPAKETETS

FRÅN RAPSODER TILL RAPPARE 7-9

Lärarpaket – Tryckt bok + Digital lärarlicens 36 mån

Med Från rapsoder till rappare får eleverna färdas genom litteraturhistorien, från antiken till nutiden, och på vägen utveckla sitt skrivande, sin läsförståelse, sin muntliga förmåga och sin kunskap om det svenska språket. Här kopplas genreskrivande till en kontext och ett relevant ämnesinnehåll.

LÄRARHANDLEDNING

Den tryckta lärarhandledningen innehåller konkreta lektionsplaneringar för samtliga kapitel i de tre elevböckerna. Här får du tips på intresseväckande ingångar till elevbokens texter, förslag på extrauppgifter samt tips på hur du kan både stötta och utmana elever. Utöver det får du förslag på arbete med kortskrivning, ordkunskap, grammatik och dramatisering. Kortskrivning är en bra metod för att få igång elevernas skrivande. Att arbeta med ordförståelse och att dramatisera texter ökar elevernas läsförståelse. Här finns även stöd för bedömning.

DIGITALA RESURSER

De digitala resurserna innehåller en bank med material, till exempel kopieringsunderlag i form av korsord, pjäser och grammatikövningar. Det finns facit till elevböckernas läsförståelseuppgifter och till kopieringsunderlagen, bedömningsmatriser till elevbokens större skriftliga och muntliga uppgifter samt en litteraturlista med tips till elevernas individuella läsning. Du får även tillgång till den tryckta lärarhandledningen samt samtliga tre elevböcker i e-boksformat.

I lärarpaketet ingår digitala resurser så som material till din undervisning och lärarhandledningen som e-bok.

Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon.

RAPSODER RAPPARE FRÅN

Stina Nylén • Marie-Elen Osbeck

Studentlitteratur AB

Box 141

221 00 LUND

Besöksadress: Åkergränden 1

Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden.

Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 47809

ISBN 978-91-44-19085-3

Upplaga 1:1

© Stina Nylén, Marie-Elen Osbeck och Studentlitteratur 2026

Redaktör: Jessica Olefeldt

Formgivare: Louise Nordborg, Louise GrafiskForm

Bildkällor:

s. 37:1 Richard Croft/Wikimedia Commons, s. 54 Wikimedia Commons, s. 100 shutterstock.com

Textkällor

s. 5 Tua Forsström: Anteckningar Albert Bonniers förlag 2018, s. 30 utdrag ur Sapfo: dikterna och fragmenten översättare Vasilis Papageorgiou och Magnus William-Olsson, s. 44 utdrag ur Den poetiska Eddan översättare Lars Lönnroth, s. 102 utdrag ur Jag! Dikter av Vladimir Majakovskij tolkat av Gunnar Harding och Bengt Jangfeldt, s. 103 Karawane Albrecht Conz/Wikimedia Commons

Printed by Eurographic group, Poland 2026

RAPSODER RAPPARE FRÅN

LÄRARHANDLEDNING

Stina Nylén • Marie-Elen Osbeck

SPRÅKLIGA STRUKTURER OCH NORMER KOPPLADE TILL KAPITLENS SKRIVUPPGIFTER

KAPITEL

SPRÅKSTRUKTUR

1 antikens litteratur substantiv (genus, obestämd/bestämd form, numerus, artiklar, genitiv) pronomen (personliga, possessiva, de – dem)

2 medeltidens litteratur adjektiv (kongruensböjning, komparation)

pronomen (interrogativa, indefinita)

3 renässansens litteratur verb (tempus, tempusharmoni)

KAPITEL

SPRÅKSTRUKTUR

4 upplysningens litteratur adverb interjektioner prepositioner

5 romantikens litteratur pronomen (demonstrativa) konjunktioner subjunktioner huvudsats och bisats subjekt och predikat

SPRÅKBRUK OCH NORMER SKRIVUPPGIFT

• formellt och informellt språk brev

• variera meningar

• direkt och indirekt anföring

• styckeindelning saga

• textbindning

• åsiktsuttryck insändare

SPRÅKBRUK OCH NORMER SKRIVUPPGIFT

• gestaltning

• skilja på åsikt och fakta

• neutrala och värdeladdade ord robinsonad notis och nyhetsartikel

• repetition direkt och indirekt anföring novell

6 realismens litteratur pronomen (reciproka, reflexiva, relativa) adverbial direkt och indirekt objekt reportage

KAPITEL

SPRÅKSTRUKTUR

SPRÅKBRUK OCH NORMER SKRIVUPPGIFT

7 modernismens litteratur repetition satsdelar satsschema novellanalys referat

8 efterkrigstidens litteratur

9 nutidens litteratur

• stilfigurer

• textbindning dikter krönika

• rättstavning

• nominalisering

• passiv och aktiv sats utredande text

INLEDNING

Från rapsoder till rappare är uppbyggd kronologiskt med hjälp av litteraturhistoria. Det är delvis av praktiska skäl, eftersom det kan vara enklare att planera undervisningen utifrån en tidslinje.

Men det är främst ett sätt att göra läsning, särskilt skönlitterär, synlig för eleverna som en naturlig del av livet.

Många forskningsstudier lägger fram evidens för skönlitteraturens positiva inverkan och effekter. Att den empatiska förmågan ökar av att läsa är en teori som fått stor spridning, även om det också finns studier som menar att det inte går att dra några signifikanta slutsatser gällande detta, utan att det ofta är avhängigt läsarens personlighet och vilka böcker som läses. Mindre omstritt är att skönlitteratur ger inblick i andra tiders och kulturers seder och bruk, ökar ordförrådet och ger ett varierat och nyanserat språk. Andra forskningsresultat sätter ljuset på hur fiktionen kan hjälpa läsaren att bearbeta sina egna känslor.

Dessutom har det visat sig att barn som läser för nöjes skull får en högre kognitiv förmåga och mår psykiskt bättre än kontrollgruppen (Sun, Yun-Jun, Sahakian, Barbara et al. 2023). Det finns också studier som pekar på att nöjesläsning inte bara förbättrar ordförrådet utan också prestationerna i matematik (Sullivan, A., & Brown, M. 2015).

Litteraturen kan förstås också ge insikter i att hur mycket samhället och levnadsvillkoren än förändras under seklernas gång så erfar vi människor många gånger samma känslor, reaktioner, tankar och problem, sett till praktiska omständigheter såväl som till existentiella grubblerier. Vi förlänger våra liv bakåt genom att läsa, helt enkelt. Att stiga in i fiktionen, i någon annans omständigheter, erbjuder möjligheter att vidga vårt sätt att se på både oss själva och våra medmänniskor.

Det här är några av anledningarna till att litteraturhistorien ligger till grund för det här läromedlet. Men litteraturen har förstås också ett värde helt i sig självt, frikopplat från alla konkreta resultat och praktiska tillgodogöranden. Det är en central del av läraruppdraget att hjälpa eleverna att hitta fram även till den sortens läsning, den som finns till för bara sin egen skull, där vi lämnar det instrumentella och tydligt syfteskopplade och läser för att vi kan, och vill, och hänförs.

Med den finlandssvenska poeten Tua Forsströms ord, där hon låter den engelske poeten Auden komma till tals:

Om att lära sig och inte glömma

När de frågade W H Auden om poesin kan förändra samhället sa han nej, kan poesin förändra människonaturen, nej sa W H Auden. Men vad kan dikterna göra då? Tillåta oss att umgås med de döda, sa W H Auden, påminna oss om att glädjas en smula åt livet eller åtminstone uthärda lite bättre, hålla oss sällskap en stund.

OM LÄROMEDLET

Från rapsoder till rappare är uppdelad i tre elevböcker, en för varje årskurs i högstadiet.

Läromedlet är organiserat så att du tillsammans med dina elever ska kunna följa litteraturens historia från antiken till modern tid. Vi har skrivit med rak kronologi för att underlätta för eleverna att förstå hur de olika epokerna påverkar varandra och hur vissa författare kan sägas tillhöra två epoker.

Alla kapitel är uppbyggda på samma sätt, så att du och dina elever lätt kan känna igen er.

”Janus hade rusat in genom porten tillsammans med alla andra, fylld av samma vettlösa berusning. De tog sig raka vägen till de rika kvarteren, slet upp dörrarna och sprang rakt in ett hisnande överflöd. Ägare och slavar flydde ur deras väg medan de började fylla händerna med vackra föremål och guld. Men händer och kappsäckar räckte snart inte till. Girigheten stegrades. De slet vävnader från väggarna, högg sönder möbler för att komma åt guld och ädelstenar, attackerade allt vackert i en skenande galenskap som bara tolererade den skönhet som kunde ägas. Någon slöt sin hand om en omkullvält silverbägare ögonblicket före en stridsbroder och fick sin arm avhuggen. Ursinnigt kastade sig de två männens kamrater över varandra. Vansinnet stegrades till nya höjder.

INTRODUKTION

Varje kapitel inleds med ett skönlitterärt utdrag som introducerar något av epokens stämning och händelser. Det är tänkt att ge en ingång till hur det kunde, eller kan, vara att leva under epoken i fråga. Utdraget är inte ett underlag för uppgifter, även om det finns möjlighet att diskutera det. Läs det gärna högt för eleverna. Under lektionsplaneringarna hittar du förslag på frågor som ni kan diskutera tillsammans, om du väljer att inte låta texten stå för sig själv.

Varje kapitel inleds också med målen för kapitlet. Eleverna får i samtliga kapitel träna sina förmågor att läsa, skriva och tala samt utveckla sina kunskaper om språkliga strukturer och normer.

På kapitlets inledande uppslag finns också en tidslinje. Här har vi placerat ut de författare och verk som finns med i det aktuella kapitlet. I bok 7 och 8 är författarna placerade utifrån när, på ett ungefär, som de föddes. I bok 9 har vi utgått ifrån när verken publicerades.

Man brukar säga att demokratin föddes Aten, huvudstaden dagens Grekland. Där infördes runt 500 f.Kr. ett politiskt system där fria män äldre

system vi har idag. Kvinnor och slavar hade ingen rösträtt. Fria män som var födda i Aten fick inte rösta om deras föräldrar var födda någon annanstans.

GENOMGÅNG AV EPOKERNA

På kapitlets inledande sidor går vi in på hur samhället såg ut under den aktuella tiden. Översiktliga inslag av kultur, politik och levnadsvillkor tas upp, lite olika beroende på epok och det som då är viktigt att fokusera på. Det ger också underlag för ett möjligt ämnesövergripande samarbete med SO-lärare.

Det var inte bara politiken som påverkade grekernas liv utan även religionen. Det fanns många gudar och gudinnor att hålla sig väl med, särskilt eftersom man trodde att de ofta vandrade bland människorna utklädda till vanligt folk och lade sig allt som hände. Rapsoder Under den här perioden var det inte många som kunde läsa och skriva. Därför var den muntliga traditionen mycket viktig. Litteratur framfördes av teatergrupper eller så kallade rapsoder kringresande yrkesberättare som lärde sig långa historier utantill, och som deklamerade dikter, sjöng och berättade historier. De flesta historierna var välbekanta favoriter för åhörarna, men presenterades ofta olika versioner och bearbetningar, precis som vi i våra dagar gärna ser nyinspelningar av filmer.

Homeros tros vara en blind diktare som skapade eposen Iliaden och Odysséen men det är inte bevisat att han faktiskt gjorde det. Det vi vet är att han var en av de så kallade rapsoderna, som försörjde sig på att vandra mellan byar och läsa upp berättelser på ett dramatiskt sätt. Iliaden handlar om det trojanska kriget, som pågick tio år mellan grekerna och staden Troja nuvarande Turkiet. Orsaken till krigsutbrottet

14 ANT KEN

Nedan följer ett textutdrag ur "Odysseus pojke" (2020) av Annika Thor. Boken handlar om hur Odysseus son, som var spädbarn när pappan försvann, får höra berättelser om sin fars äventyr.

Ur ” Odysseus pojke ” Det tog bara en kort stund att ro tvärsöver sundet. Odysseus tog med sig de tolv män som han tyckte bäst om och lät resten stanna ombord, för han ville inte komma med en alltför stor skara som kunde skrämma dem som bodde på ön. Ett par säckar av sitt bästa vin tog han med för att bjuda på. Den lilla gruppen som leddes av Odysseus gav sig upp från stranden och såg snart en väldig grotta. Utanför den fanns en stor inhägnad, omgiven av stenmurar, där mängder av får och getter betade. Ingen människa syntes till. Försiktigt kikade de in grottan och såg lamm och killingar fållor hinkar för mjölkning, skålar med vassla och ostar som låg och mognade. – Den som äger allt detta måste vara rik, sa männen till varandra. Han kommer nog att ge oss rikliga gåvor. Några av dem tyckte att de lika gärna kunde plocka med sig några ostar och ett par lamm och ge sig iväg innan ägaren kom hem, men det ville inte Odysseus. Han litade på gästfrihetens lagar och på att den som kommer utan onda avsikter blir väl mottagen. Därför slog han och hans tolv kamrater sig ner vid grottmynningen och åt bara en av ostarna när de blev hungriga. När solen började sjunka mot horisonten väster hörde de ett väldigt klampande som närmade sig grottan. Så mycket oväsen kunde inte en enda man, eller ens några stycken, åstadkomma Odysseus och de andra blev rädda och drog sig längre in

16 ANT KEN

FÖRFATTARE OCH TEXTUTDRAG

Efter att epoken har presenterats introduceras några författare för varje epok. Det brukar vara ungefär tre eller fyra författare som presenteras närmare. Några fler nämns översiktligt, och under avsnittet med lektionsplaneringar i denna handledning finner du ytterligare namn. Efter presentationerna kommer utdrag från författarnas verk. Svåra ord i texterna förklaras i marginalen.

ORDKUNSKAP

De ord ur texten som förklaras i marginalen kan tänkas vara nya för eleverna. När ni arbetar med ordförståelse utökas vokabulären och språkförståelsen berikas. Även läsförståelsen påverkas positivt.

Du kan arbeta med orden på olika sätt. Du väljer om eleverna ska träna på orden inför läsningen och/eller efter läsningen. I elevens digitala läromedel finns möjlighet för eleverna att träna på orden med hjälp av självrättande övningar, en där de ska para ihop ord och förklaring och en

där de ska skriva in ordet i en mening. För de elever som behöver extra stöd finns det anpassade textutdrag i det digitala läromedlet där eleverna kan klicka på svåra ord direkt i texten och få dem förklarade. Ett annat sätt att träna på orden är att använda korsorden som finns som kopieringsunderlag i de digitala resurserna till lärarhandledningen. Här får eleverna träna både på ordförståelse och litteraturkunskaper.

Eleverna kan också få orden i läxa som du förhör muntligt eller skriftligt genom att fråga efter ett ords betydelse, eller säga betydelsen och be om ordet. Har man tid kan man göra det till en lagtävling:

1. Dela whiteboardtavlan i två kolumner.

2. Skriv upp orden du vill ha med i bägge kolumnerna. Varje ord skrivs alltså två gånger.

3. Dela upp klassen i två lag.

4. En elev från respektive lag ställer sig med ryggen mot tavlan med en penna i handen.

5. Du säger en synonym eller en förklaring till ordet och eleverna ska stryka över matchande ord.

6. Poäng går till det lag där eleven stryker över rätt ord först.

TILLHÖRANDE UPPGIFTER

Textutdragen får eleverna bearbeta på olika sätt. Det kan vara i form av läsförståelsefrågor, diskussionsfrågor och skrivuppgifter. Ofta finns även en text ur ett samtida verk med, som speglar temat från det litteraturhistoriska utdraget. På så vis får eleverna möjlighet att jämföra då och nu och urskilja skillnader och likheter i människors känslor och villkor.

LÄSFÖRSTÅELSEFRÅGOR

Frågorna som finns i anslutning till textutdragen fokuserar på samma förmågor som det nationella provet i svenska, vilket innebär att eleverna när de har arbetat med detta läromedel är väl förberedda för läsförståelsedelen i svenska i årskurs 9.

Frågorna har färgmarkerade symboler som talar om vilken läsförståelseprocess de tränar:

H Hitta efterfrågad information . Här finns svaret i texten.

D Dra enkla slutsatser . Här behöver man läsa mellan raderna, då svaret inte står direkt utskrivet i texten. Man måste göra en egen tolkning med utgångspunkt i den information som finns.

S Sammanföra och tolka information och idéer samt reflektera. Här får man ta hjälp av hela eller större delen av texten för att lista ut svaret och man måste utgå från tidigare erfarenheter och kunskaper.

G Granska och värdera innehåll, språk och textuella drag . Här handlar det om textens uppbyggnad och källor.

Gå igenom detta med eleverna och samtala om strategier för att hitta svar. Tipsa dem om att stanna upp då och då i sin läsning och fundera över vad texten handlar om. Om det finns svåra ord som inte finns förklarade i marginalen kan de behöva ta reda på vad de betyder. Är det en skönlitterär text är det dock bra att inte stanna upp vid alla svåra ord vid en första genomläsning. Ofta förstår man ordet av sammanhanget eller också kommer en förklaring längre fram.

När det gäller frågor där svaren inte finns direkt i texten kan eleverna behöva hitta ledtrådar, läsa om svåra stycken flera gånger och fundera över detaljer i texten. Det är också lättare att förstå saker när man kopplar dem till sig själv och till tidigare kunskaper.

Hur du arbetar med läsförståelsefrågorna får du avgöra utifrån din elevgrupp och även utifrån textens svårighetsgrad, både vad gäller språk och innehåll. I början kan det vara bra att arbeta med frågorna tillsammans. Då kan du modellera hur du gör för att söka efter svaret på frågan. Det kan också vara givande att låta eleverna arbeta med dem i par eller enligt EPA-modellen (enskilt, par, alla). Det är bra om ni alltid går igenom svaren tillsammans så att både du och eleverna ser om de har förstått innehållet.

SKRIVA BREV

FORMELLT OCH INFORMELLT SPRÅK Om du ska skriva till eller prata med en kompis eller någon vuxen som du känner väl, så använder du dig troligen av ett informellt språk, till exempel: Läget? Kolla! Va? Om du använder dig av dessa ord och andra liknande, då använder du dig av talspråk. Talspråk är informellt språk.

När du vänder dig till någon som du inte känner så väl, eller till en myndighet, är det lämpligare att använda sig av ett formellt språk. Till exempel om du söker arbete under sommarlovet är det bättre att använda ett formellt språk, vilket innebär att du undviker talspråk och känslostarka uttryck.

du ska använda vilket språk. Det ska du få lära dig i detta avsnitt. FORMELLT SPRÅK (vårdat språk) INFORMELLT SPRÅK (talspråk) kontrollera kolla titta kolla pojke kille flicka tjej anse tycka äta käka sedan sen tala prata vår våran

I det digitala läromedlet kan du göra övningar där du får skilja på informellt och formellt språk.

GRAMMATIK

För att du ska kunna skriva bra texter behöver du ha grundläggande kunskaper om svenska språkets beståndsdelar. Dessutom behöver du känna till de olika begreppen som man använder när man förklarar hur olika språk är uppbyggda. Precis som du kan ämnesord matematik och vet att addition innebär att du ska lägga ihop tal, ska

SPRÅKLIGA STRUKTURER OCH NORMER

Efter litteraturdelen presenteras den genre som eleverna ska lära sig att skriva. Innan de börjar skriva, är det tänkt att de ska gå igenom de språkliga strukturer och normer som hör till kapitlet. Dessa är utvalda för att de passar väl till den textgenre som eleverna ska öva sig på att skriva lite senare i kapitlet. När grammatiken är genomgången kan eleverna öva sina nyvunna färdigheter med hjälp av självrättande övningar i det digitala läromedlet. Det finns även kopieringsunderlag med grammatikövningar i de digitala resurserna till lärarhandledningen.

GRAMMATIK

Grammatiken i den här boken är så långt som möjligt integrerad i det övriga stoffet och ligger i anslutning till respektive kapitels större skriftliga uppgift. Genom att placera grammatiken i ett sammanhang blir dess roll synlig för eleverna och de kan utforska de språkliga verktygen på ett konkret och tydligt användbart sätt. Om de behärskar de grammatiska termerna, och kan ta till sig grammatiken som ett metaspråk, ökar också den egna språkliga medvetenheten och den egna språkutvecklingen. En tydlig grammatisk kunskap är också ett medel för andraspråkstalare att hantera svenskan.

När du lär ut några av ordklasserna kan du använda dig av Kom, konkretiserande ordklassmodell, som hjälp när du introducerar substantiv, adjektiv och verb. Då får eleverna vara aktiva och bidra till insamling av ord samt använda flera sinnen, vilket gör att ordklasser blir mer konkreta. Genom att använda den modellen fångar du elevernas intresse. Under lektionsplaneringarna kommer du att få ett upplägg för hur du går tillväga.

När ordklasserna är inlärda kommer eleverna att lära sig satsdelar, vilka ingår i satsläran. Att kunna känna igen satsdelarna är grunden till korrekt meningsbyggnad och en hjälp för att variera inledningar på meningar. Oavsett om eleverna läser svenska eller svenska som andraspråk har de nytta av att kunna satsdelarna.

För att fördjupa elevernas språkmedvetande kommer eleverna med din hjälp att jämföra hur olika ordklasser samt meningsbyggnaden fungerar i engelska och i de moderna språken som de studerar. Om du har elever som talar olika modersmål får de visa hur det ser ut i deras modersmål. Ju fler språk ni i klassen kan jämföra, desto större förståelse får eleverna för hur språk fungerar. När ni jämför olika språks grammatik sysslar ni med komparativ grammatik. Detta ämnesbegrepp behöver du naturligtvis inte ta upp med eleverna. Gör det så enkelt som möjligt. Det viktiga är att eleverna ser exempel på vad som är likt och vad som skiljer språk åt.

Eleverna kan öva den grammatiska språkstrukturen i det digitala läromedlet och med hjälp av kopieringsunderlag i de digitala resurserna till lärarhandledningen.

STAVNING

Elever kan ofta behöva repetera och träna på stavning och stavningsregler. Vi går inte igenom dessa specifikt i elevböckerna, däremot finns ett avsnitt i bok 9 med ord som eleverna ofta stavar fel på. Vi har också samlat ett antal stavningsregler på kopieringsunderlaget stavningsregler som du hittar i de digitala resurserna till lärarhandledningen (kopieringsunderlag/grammatik). Dessa kan du ha som underlag vid repetition eller ge till eleverna i samband med att de skriver egna texter.

GRANSKA TEXTER

Att genomföra en skriftlig uppgift är en levande process där eleven går från idé och planering av arbetet, via egen bearbetning och lärarstöd, till en produkt hen kan känna sig nöjd med. För att utveckla skrivförmågan och bli medveten om sitt eget språk är det alltså viktigt att eleven ges tillfälle att revidera sina texter. Man kan i det sammanhanget använda en uppgift där eleverna granskar sina egna texter utifrån de grammatiska kunskaper de besitter vid tillfället. Det ger dem träning i att använda grammatik som ett hjälpmedel, och kan visa dem styrkor och förbättringspotential i de skriftliga arbetena.

Nedan följer ett förslag på vad som kan tas upp i sådana bearbetningar. Du kan anpassa frågorna utifrån hur långt ni har hunnit i undervisningen om språkliga strukturer och grammatik. Låt eleven välja ut en av sina egna texter. Texten behöver inte vara från svenskämnet, utan kan också hämtas från något annat ämne. Eleven ska sedan läsa igenom den noga, fundera på hur den är uppbyggd och ställa ett urval av, eller samtliga, nedanstående frågor till sig själv. Därefter ska en kortare text skrivas, där frågorna besvaras.

• Hur har jag inlett mina meningar? Börjar jag ofta med ett subjekt? Vilka satsdelar förutom subjekt placerar jag först i mina meningar?

• Är min styckeindelning korrekt?

• Är min stavning korrekt? Finns det några särskilda ord eller ljud som jag har svårt att stava till?

• Hur ser mitt ordval ut? Har jag använt samma ord flera gånger – finns det i så fall några relevanta synonymer?

• Hur använder jag skiljetecken?

• Varierar jag min meningslängd eller är de flesta meningar lika långa? Använder jag både huvudsatser och bisatser?

• Hur binder jag samman mina meningar? Varierar jag mig eller använder jag oftast samma konjunktioner och subjunktioner?

Eleven avslutar sin granskning med en sammanfattning av vad hen uppfattar som styrkor i sitt skrivande och vad som kan utvecklas. Texten kan förslagsvis vara en halv till en sida lång.

MODELLTEXT

Innan det är dags för eleverna att skriva själva får de ta del av en modelltext som synliggör textgenrens språkliga uppbyggnad och utmärkande drag. Denna arbetar ni tillsammans med i klassen.

SKRIVUPPGIFT – FORMELLT OCH INFORMELLT BREV

MUNTLIG UPPGIFT – DRAMATISERA ETT ÄVENTYR

Hitta på ett okänt äventyr och framför det enskilt som om du vore rapsod, eller dramatisera parvis eller grupp en scen ur något av textutdragen. Bestäm själv om du vill rikta dig till en vuxen publik, din egen åldersgrupp eller en förskoleklass. FÖRSLAG PÅ SCENER UR TEXTUTDRAGEN:

• När Odysseus och hans män är i cyklopens grotta samt hur de tar sig därifrån. Ifigenia – hela berättelsen Lysistrate – hela utdraget

ATT TÄNKA PÅ NÄR DU SKA UPPTRÄDA INFÖR PUBLIK: Tala högt och tydligt.

upp.

INFORMELLT BREV En klasskompis är sjuk Ni skriver ett informellt brev till en klasskompis som är inlagd på sjukhus och berättar vad som har hänt under den senaste tiden. Eftersom det är ett informellt brev bör språket vara personligt och ni får gärna rita och färglägga om ni arbetar två och två.

SKRIVA SJÄLV Efter att ha arbetat med de olika texterna och lärt dig skillnaden mellan formellt och informellt brev ska du nu visa dina kunskaper både språkligt och innehållsligt genom att arbeta med en skrivuppgift och en muntlig uppgift.

UPPGIFT Skriv två brev där du berättar om hur du medverkar eller har varit vittne till någon av de antika historierna du har läst om kapitlet. det första brevet ska du skriva i en formell stil och det andra, som är till en vän, använder du ett ledigare och känslosammare språk.

ANVÄND DINA KUNSKAPER

• Tala långsamt så att alla hinner höra det du säger. Gör gärna pauser mellan meningarna.

• Titta på publiken när du talar, så att din röst når fram. Använd kroppsspråk för att understryka det du säger och känner.

ANVÄND DINA KUNSKAPER – skriftlig och muntlig slutuppgift

När eleverna har förstått textgenrens särart och uppbyggnad kan ni skriva en övningstext tillsammans, och därefter får eleverna skriva en egen text. Under avsnittet Skrivande längre fram i denna inledning ger vi en översikt över cirkelmodellen, som används i läromedlet.

Efter den skriftliga uppgiften följer en muntlig. Eleven får alltså i varje kapitel tillfälle att öva och visa sina kunskaper i flera färdigheter: läsa, skriva och tala.

SAMMANFATTNING

I slutet av kapitlet finns en sammanfattning. Denna kan användas både av elever som behöver anpassat material och för alla som en repetition inför prov på epoken.

SVENSKA SPRÅKETS UTVECKLING

Sist i kapitlet finns en genomgång av det svenska språkets utveckling kopplad till den aktuella epoken. Att det ligger efter de andra delarna i kapitlet innebär att ni kan välja att läsa svenska språkets historia steg för steg, eller spara alla delarna och läsa dem i ett svep för att få överblick över hela perioden.

EXTRAMATERIAL

I de digitala resurserna hittar du bildspelet språkhistoria som du kan använda dig av vid genomgång.

EXTRAMATERIAL

Under lektionsplaneringarna hittar du förslag på extrauppgifter samt hänvisningar till extramaterial som finns i de digitala resurserna till lärarhandledningen. Det är kopieringsunderlag i form av korsord, grammatikuppgifter och pjäser som hör ihop med en specifik epok. Som extramaterial finns också kopieringsunderlag Frågespel med frågor om epok och tillhörande litteratur samt Memory som kan användas när det passar. Dessa hittar du också i de digitala resurserna (kopieringsunderlag/övrigt).

FRÅGESPEL

För att stärka elevernas motivation, nyfikenhet och lust att lära kan ni använda frågekorten. Det kan vara för att repetera ett enskilt kapitel eller när ni har arbetat med samtliga kapitel i en bok. Respektive fråga består av tre olika ledtrådar och eleverna får olika poäng beroende på hur många ledtrådar som de har använt. Börja med att läsa frågan och den första ledtråden högt. De elever som tror sig veta svaret skriver ner det och får inte gissa fler gånger. Fortsätt med att läsa den andra ledtråden och sedan den tredje. De elever som lyckas klara det efter första ledtråden får 5 poäng, de som klarar det efter två ledtrådar får 3 poäng och de som behöver alla ledtrådar får 1 poäng. Ett annat alternativ är att klippa ut korten, dela in eleverna i grupper där de sedan antingen förhör varandra eller tävlar mot varandra med en ledare som ställer frågorna.

MEMORY

Syftet med ett memoryspel är att para ihop två kort som bildar ett par. Genom att man koncentrerar sig och upprepar relationen mellan till exempel ordklass och ord skapas samband mellan dessa, vilket stärker långtidsminnet.

Det finns olika memoryspel. För att repetera ordklasser och satsdelar finns två olika spel. Dessutom kan eleverna lära sig mer om ordspråk, talesätt, idiomatiska uttryck och liknelser med ytterligare memoryspel.

ARBETSSÄTT OCH METODER

LÄSNING

HÖGLÄSNING

Det är vanligt att högläsning avtar ju äldre eleverna blir, men det är ett utmärkt sätt att skapa läsintresse även för högstadieelever. Det bygger dessutom upp en vi-känsla, en gemensam upplevelse. Om det förekommer ord och begrepp som är nya för lyssnaren i en skönlitterär text kan den, högläst med inlevelse, ändå fånga uppmärksamheten och skapa nyfikenhet och intresse.

Man kan antingen utgå från ett sätt att läsa där eleverna endast förväntas lyssna och ta in det lästa individuellt, eller en mer mottagarorienterad läsning, där det öppnas för samtal och frågor i samband med texten. Det senare sättet, där lyssnarna deltar mer aktivt, fungerar särskilt bra för andraspråkselever. Men även om man planerar att arbeta med det höglästa är det att föredra att inte avbryta läsningen för frågor och förklaringar, utan låta texten tala för sig själv tills den är slut.

ENSKILD LÄSNING

Inför elevernas egen läsning av ett skönlitterärt verk är deras förförståelse central. Läraren har där en viktig roll vid introduktionen av boken som ska läsas. Högläsning av bokens inledning är ett sätt, en fri diskussion om bokens omslag eller fri skrivning utifrån bokens huvudämne är andra förslag. Om bokens inledning är lämplig kan man också ge några elever i uppgift att dramatisera den för att väcka klasskompisarnas intresse.

Under läsningens gång kan ni sedan mötas i diskussioner om till exempel huvudpersonerna och jämföra hur man uppfattar dessa. Att föra en läsdagbok eller en läslogg är ett sätt att skapa förutsättningar för sådana diskussioner. Att låta eleverna skriva en läsdagbok är också ett sätt för dem att bearbeta sin läsupplevelse och föra en dialog med texten. Det kan dessutom fungera som ett medel för dig att uppfatta vilka elever som har svårigheter att tolka det lästa och som kanske behöver mer stöd i läsprocessen.

Man kan arbeta på olika sätt med en sådan dagbok. Den kan vara privat, endast för elevens egen skull, men då mister man insynen i elevens förståelse. Som ett alternativ kan man samla eleverna i mindre grupper och i diskussioner låta dem föra fram svar och reaktioner på sådant du har föreslagit att de ska fundera på under läsningen.

Ett sådant arbetssätt bygger givetvis på att gruppdeltagarna har läst samma bok. Att låta eleverna välja bok helt fritt utifrån intresse kan vara en annan väg att gå. Då kan läsloggen med reflektioner till exempel ligga till grund för en bokpresentation inför klassen.

Att alltid ha en egen pågående läsning i en bänkbok underlättar också vid de tillfällen då eleverna blir färdiga med andra arbeten. Tillgång till många olika titlar, gärna inne i klassrummet, är en fördel. För att underlätta valet av bok finns det litteraturlistor i de digitala resurserna till lärarhandledningen. Listorna består dels av samtida svenska och översatta barn- och ungdomsböcker, dels av vuxenlitteratur och är grovt indelade efter genre, till exempel realism, fantasy och historiska romaner. Titlarna uppdateras efterhand.

LÄSA DIGITALA TEXTER

Idag lyfts ofta läsning på papper särskilt fram som en viktig del i läsförståelse, avkodning och fokus. Men analog och digital läsning står inte i motsatsförhållande till varandra; båda måste tränas. Vi är omgivna av digitala texter och budskap i samhället, och eleverna behöver rustas inför detta, på samma sätt som de tränar på att läsa tryckt litteratur. Elever bör också få tillfälle att träna sig på att skriva prov digitalt.

Forskning visar att elever behöver stöd i att förstå hur en digital text är konstruerad. Det är viktigt att de i klassrummet får träna på att utveckla de särskilda förmågor som krävs för att ta sig an och processa digitala och multimodala texter. Undervisningen kan då ta sin utgångspunkt i att steg för steg hjälpa eleverna att gemensamt dels analysera, dels dekonstruera digitala, multimodala texter. Här är instruktionerna och stöttningen centrala (Molin, 2020).

En annan utmaning med digital läsning är formatet. En text på nätet omges ofta av bilder, ibland rörliga, och erbjuder länkar för vidare läsning. Att läsa på skärm innebär alltså många möjligheter till såväl fördjupning som distraktion vilket gör läsningen komplex. Dessutom kräver ofta formatet att man skrollar sig fram, något som kan ge en sämre överblick över texten och skapa hinder för förståelsen, i och med att kognitiva resurser konsumeras av något som skulle kunna ägnas åt meningsskapande av texten (Rasmusson, 2014).

Läsning på skärm har en tendens att bli mer av skumläsning. Också här behövs stöttning där eleverna aktiveras både under och efter läsningen, för en djupare förståelse av texten.

Några punkter att ha med sig kan vara:

• Att träna tillsammans på den så kallade multimodala litteraciteten – det vill säga att skapa mening av och hitta betydelse i hur den digitala texten är arrangerad med bilder, ljud, länkar och symboler – kan ge eleven insikt i att en digital text är mer än själva texten. De kan då också få förståelse för att tolkningen av en sådan text ofta är mer krävande än en motsvarande i en tryckt bok.

• Hur elever behöver träna rent konkret på att navigera på webben och hitta det de söker är vitalt vid digital läsning (Rasmusson och Eklund, 2013).

• Att läsa på en skärm går oftast snabbare än att läsa på papper, vilket kan minska tiden för processande av det lästa. Pauser för reflektion är därför viktigt, liksom att lägga vikt vid den gemensamma avkodningen.

• Det källkritiska perspektivet behöver också lyftas. Elever kan vara fullt medvetna om att de till exempel ska undersöka vem avsändaren är, men ändå ha svårt att inta en kritisk hållning till det de läser. Visuella resurser i multimodala digitala texter har stor betydelse när texters trovärdighet bedöms, och elever har en tendens att lita på textinnehållet om det ser professionellt arrangerat ut (Wejrum, 2024).

LEKTIONSPLANERINGAR

FRÅN RAPSODER TILL RAPPARE 7

RAPSODER RAPPARE FRÅN

Stina Nylén

Marie-Elen Osbeck

KAPITEL 1 ANTIKEN

INTRODUCERA EPOKEN

Innan du inleder arbetet med epoken kan du om du vill använda nedanstående material för att ge en känsla av tiden.

Ta upp begreppet idoler och fundera på vad en idol kan vara idag. Be dem ge exempel, men också att tänka efter hur länge människor kan ha haft idoler, och gissa vilka som kunde vara idoler under antiken (till exempel olika hjältar i sagor, kuskar till fyrspann med hästar som tävlade i stora arenor, gladiatorer).

Du kan också berätta om en av de mest kända hjältarna under antiken, nämligen Iliadens Akilles, som ansågs vara fenomenal på krigskonster och dessutom mycket stilig. Det finns gott om bilder på nätet du kan visa; ett exempel hittar du genom att söka efter ”Brad Pitt rustning Akilles”. Titta tillsammans på bilden – kan en krigare ha sett ut så i verkligheten?

Delvis vet man vad soldaterna hade på sig genom bilder på bland annat krukor och fresker, och man vet att bara de rikaste krigarna hade råd med rustningar av brons. De fattiga hade läder eller linnetyg på sig. Men om Akilles har funnits så skulle han nog ha haft ungefär en sådan här rustning på sig.

DISKUSSIONSUNDERLAG

Berätta för eleverna: Under kriget mot Troja erövrade och brände Akilles ner 23 andra städer i närheten. Han dödade så många att flodens vatten blev förorenat. Till slut blev han själv dödad av en pil i hälen – det var nämligen det enda ställe på hans kropp som inte var osårbart. Därför har man än idag uttrycket: ”Akilleshäl”. Då menar man någons svaga sida.

Och det finns fler saker från den här tiden som lever kvar i vår kultur. Akilles lärare när han var barn var en kentaur, ett sagodjur som är vanligt i grekisk mytologi. Också en modern hjälte, Harry Potter, har haft en kentaur som lärare, på sin skola Hogwarts. (Här kan du söka efter ”Harry Potter firenze wiki fandom”, en bit ner på den engelska sidan finns en bild ur filmen Harry Potter och Fenixorden där en kentaur syns.)

Diskutera hur det kommer sig att uttryck och varelser från antiken dyker upp även hos oss idag.

UPPGIFT

Låt eleverna diskutera i grupper eller par, eller ta en helklassdiskussion utifrån en eller flera av frågorna nedan:

• Akilles var en hjälte i många hundratals, för att inte säga tusentals, år. Skulle han vara det om han dök upp idag? I vilket eller vilka samhällen? Motivera dina svar.

• Finns det hjältar idag också, kvinnor och män som andra beundrar och ser upp till? Ge exempel.

• Vilka egenskaper ska en hjälte ha idag enligt dig?

1 ANTIKEN

ROMANUTDRAG

ELEVBOKEN S. 10

Kapitlet börjar med ett utdrag ur romanen Till världens ände av Niklas Krog. Detta utdrag ska ses som en läsupplevelse. Läs gärna texten högt för eleverna. På så sätt får man med alla eleverna tillsammans i uppstarten av kapitlet. Du kan välja om du bara vill låta texten ge en stämning eller också ber du eleverna att i smågrupper diskutera följande:

• Vilken känsla får de av texten?

• Hur tror de att det var att leva under den tiden? Vad i texten får dem att tro det?

Be eleverna titta på bokomslaget som finns bredvid texten och låt dem fortsätta diskutera följande frågor, i sina grupper:

• Vilka tror de att personerna på omslaget föreställer?

• Vilka detaljer lägger de märke till i bilden? Hur skiljer sig till exempel klädseln åt mellan de tecknade figurerna? (Observera att detta inte är någon historiskt pålitlig avbildning men ändå kan tjäna som utgångspunkt för diskussion.)

• Hur tolkar de titeln? Vad kan ”världens ände” vara för något? För vem?

När eleverna diskuterat i sina grupper, kan de redovisa vad de kommit fram till för klassen.

TIPS! Låna gärna boken från biblioteket så att eleverna kan se och hålla i den och få möjlighet att läsa den om de blir nyfikna.

I DET HÄR KAPITLET

ELEVBOKEN S. 11

Efter det inledande utdraget vars syfte är att eleverna ska få en känsla för epoken och hur det var att leva på den tiden, fördjupar ni er i antiken som tidsepok.

Inled kapitlet om antiken med att ta upp målen för detta tillsammans med eleverna. Visa tidslinjen och diskutera till exempel hur lång epoken är och hur vi markerar tideräkning i Västeuropa.

ANTIKEN

ELEVBOKEN S. 12–14

Arbeta med den inledande texten på s. 12–14 som tar upp samhället under antiken. Läs högt för eleverna, eller låt dem turas om att läsa. Reflektera gärna tillsammans över det som står, till exempel hur länge skrivkonsten och ämnet juridik har funnits.

Informera dem om att de ska kunna berätta något kort om epoken när ni har läst färdigt. Exempel på frågor att ställa:

• Vad menas med en stadsstat?

• Hur fungerade den atenska demokratin?

• Vad är en rapsod?

Berätta sedan att de nu ska få veta lite mer om det krig som Akilles var med i, att han var på den grekiska sidan i kriget mot trojanerna.

DIGITALA ÖVNINGAR ORD OCH BEGREPP

Till romanutdraget och de inledande sidorna finns det ord som har fetmarkerats och förklarats i marginalen. Låt eleverna träna på orden i det digitala läromedlet.

Krog, inledning 1

Krog, inledning 2

EXTRAMATERIAL

I de digitala resurserna finns ett bildspel som går igenom epoken i stora drag. Detta kan du använda som introduktion till eller repetition av epoken.

HOMEROS

ELEVBOKEN S. 14–15

Presentera Homeros och läs texten för eleverna. Utveckla gärna det som står, att man inte vet huruvida det fanns någon person som hette så. Kan det vara rimligt att en enda människa kan ligga bakom hela verket? Nämn att det tar cirka 15 timmar att läsa verket högt, eller visa en upplaga med hela Iliaden och Odysseén. Man måste alltså ha haft stor minneskapacitet på den här tiden. Har eleverna själva tränat på att lära sig något utantill? De kan sedan själva läsa sidorna i boken.

Textutdrag ur ”Odysseus pojke”

ELEVBOKEN S. 16–20

Efter författarpresentationen kommer ett utdrag ur Odysseus pojke av Annika Thor. Här kan eleverna träna på högläsning och turas om att läsa texten högt.

FETMARKERADE ORD

De fetmarkerade orden i textutdraget har förklarats i marginalen. Läs mer på s. 7 om hur du kan arbeta med orden tillsammans med eleverna.

DIGITALA ÖVNINGAR ORD OCH BEGREPP

Låt eleverna träna på orden i det digitala läromedlet.

Odysseus pojke 1

Odysseus pojke 2

LÄSFÖRSTÅELSE: CYKLOPERNA

ELEVBOKEN S. 21

De tillhörande läsförståelsefrågorna är färgkodade utifrån vilken läsförståelseprocess som tränas, vilket är bra att göra eleverna uppmärksamma på. Det kan de även läsa om på s. 4 i sina elevböcker. De första gångerna ni arbetar med läsförståelsefrågorna kan det vara bra att låta eleverna arbeta i par och därefter diskutera frågorna i helklass. Läs mer på s. 8 om hur du kan arbeta med läsförståelsefrågorna med eleverna.

EXTRAMATERIAL

pjäs Iliaden och Odysséen

Pjäsen som handlar om Iliaden och Odysséen kan till exempel användas för att visa vad man arbetar med i svenskan för föräldrarna eller för elever på mellanstadiet. Det finns flera scener av olika längd som kan spelas separat. Läs mer om hur man kan arbeta med drama med eleverna på s. 19. Du hittar pjäsen under kopieringsunderlag/pjäser i de digitala resurserna.

korsord Homeros

Med korsordet får eleverna repetera några av de fetmarkerade orden i elevboken. Du hittar korsordet under kopieringsunderlag/korsord och facit under facit/korsord i de digitala resurserna.

Textutdrag ur ”Odysséen”

ELEVBOKEN S. 21

Läs texten på s. 21 högt för eleverna och förklara vid behov ord som kan vara svåra. Låt dem sedan arbeta med skrivuppgiften.

SKRIVA: MED EGNA ORD

Eleverna kan med fördel diskutera texten i par, eftersom texten kan vara svår att förstå. Låt därefter var och en med egna ord skriva vilken del av berättelsen om Odysseus som texten handlar om. Diskutera sedan svaren i helklass.

ATT SAMMANFATTA EN TEXT

ELEVBOKEN S. 22–24

När ni har läst och arbetat klart med Odysseus pojke och Odysséen, ska eleverna lära sig att sammanfatta en text. Först kommer berättelsen om Ifigenia och därefter en kort sammanfattning av den texten. Läs gärna berättelsen på s. 22–23 högt för eleverna och be dem sedan att två och två hjälpas åt att återberätta halva texten var för varandra. Informera dem om att de ska undvika detaljer när de återberättar och bara ta med de stora dragen.

Bild – Game of Thrones

Titta tillsammans på bilden på s. 24. Kanske någon känner igen händelsen från tv-serien?

Läs rutan gemensamt. Om ni vill, kan ni reflektera över seden att offra ett barn som har funnits inom olika religioner, hur det måste vara det absolut svåraste att genomföra – varför gör man det?

Sedan läser ni exemplet på sammanfattning på s. 23 tillsammans. Fråga eleverna om de har några tips på hur man ska tänka när man ska sammanfatta. Skriv ner deras tips på tavlan.

Det kan till exempel vara att man gör en kolumn på ett löst papper med stödord i kronologisk ordning, eller att man gör en tankekarta.

TÄNK PÅ! SKRIVA EN SAMMANFATTNING

Jämför elevernas tips med tipsen på s. 24.

SKRIVA: SAMMANFATTA TEXT

Diskutera orden som har markerats i exemplet på s. 23. Varför är just de med? Finns det andra som kunde valts ut? Motivera.

Sedan är det dags för eleverna att själva prova att sammanfatta en berättelse. De ska sammanfatta utdraget ur Odysseus pojke på s. 16–20. Eleverna kan i par läsa texten igen och hjälpas åt att ta ut stödord. Därefter skriver var och en sammanfattning utifrån stödorden. Eleverna ska följa tipsen för att skriva en sammanfattning på s. 24. Samla in deras texter som ett underlag för dig att få en uppfattning om kunskapsnivån hos eleverna. Var tydlig inför eleverna med hur du kommer att använda deras arbeten.

AISOPOS

ELEVBOKEN S. 25–28

Inled med att fråga eleverna om de känner igen ordet fabel och om de kan något exempel på en fabel de har läst. Läs det inledande stycket högt och låt sedan eleverna turas om att läsa högt.

”Det sjuka lejonet”

Låt en eller två elever läsa fabeln på s. 25 högt för klassen.

LÄSFÖRSTÅELSE: DET SJUKA LEJONET

Läs mer på s. 8 om hur du kan arbeta med läsförståelsefrågorna med eleverna.

”Räven och storken”

Låt eleverna öva enskild tyst läsning.

LÄSFÖRSTÅELSE: RÄVEN OCH STORKEN

Läs mer på s. 8 om hur du kan arbeta med läsförståelsefrågorna med eleverna.

”Kråkan och räven”

Den sista fabeln är Kråkan och räven och du kan nu själv välja att läsa upp den högt eller låta eleverna läsa högt eller tyst.

LÄSFÖRSTÅELSE: KRÅKAN OCH RÄVEN

Läs mer på s. 8 om hur du kan arbeta med läsförståelsefrågorna med eleverna.

FETMARKERADE ORD

De fetmarkerade orden i textutdragen har förklarats i marginalen. Läs mer på s. 7 om hur du kan arbeta med orden tillsammans med eleverna.

DIGITALA ÖVNINGAR ORD OCH BEGREPP

Låt eleverna träna på orden i det digitala läromedlet.

Aisopos 1

Aisopos 2

EXTRAMATERIAL

korsord Aisopos

Med korsordet får eleverna repetera några av de fetmarkerade orden i elevboken. Du hittar korsordet under kopieringsunderlag/korsord och facit under facit/korsord i de digitala resurserna.

SAPFO

ELEVBOKEN S. 29–32

Presentera kort Sapfo och hennes diktning. Du kan till exempel börja med att ställa frågan: Vilket ämne tror ni är väldigt vanligt när man skriver poesi? Om någon nämner kärlek, eller om du säger det själv, kan ni diskutera det. Du kan då berätta att ämnet varit vanligt sedan skrivkonsten uppfanns (och säkert långt innan dess, med den muntliga berättarkonsten), och att ni nu ska läsa kärleksdikter skrivna för mer än 2500 år sedan. Gå sedan gemensamt igenom s. 29–30.

Fragment 147 diskuterar eleverna i par, men inför diskussionsuppgiften till Fragment 31 kan klassen behöva diskutera dikten gemensamt. De kan inleda med att försöka analysera den parvis, och därefter tar ni en större diskussion.

DISKUTERA I PAR

Låt eleverna diskutera fragment 147 parvis. Lyft några av parens tankar i helklass.

LÄSFÖRSTÅELSE: FRAGMENT 31

Läs mer på s. 8 om hur du kan arbeta med läsförståelsefrågorna med eleverna.

DISKUTERA I GRUPP/TÄNK PÅ! FÖRA EN DISKUSSION

Leta upp texten till Mollys Sandéns låt på internet genom att söka på titeln, så att du kan visa den för eleverna. Dela in eleverna i grupper om tre eller fyra och gå igenom uppgiften. Innan eleverna börjar diskutera går du igenom tipsen på s. 32. Efter diskussionerna får en av eleverna ur varje grupp kort kommentera vad gruppen har kommit fram till.

ANALYSERA GRUPPDISKUSSIONEN

Du kan gå runt bland grupperna och lyssna, och fånga upp saker i sättet att diskutera som sedan kan lyftas i helklass. Eleverna kan också få reflektera över sådant som: Fick alla komma till tals? Var det lätt eller svårt att hålla sig till ämnet? Om ni gled över till andra saker, hur gjorde ni för att komma tillbaka till ämnet?

FÖRDJUPNINGSUPPGIFT

TILL FRAGMENT 31

Extra frågor till Sapfos dikt Fragment 31:

1. I dikten beskrivs ett triangeldrama. Vilka är de tre personerna?

2. Försök att beskriva själva berättelsen i dikten. Vad handlar den om?

3. Vilka känslor hittar du i texten? Ge exempel på hur Sapfo förmedlar dessa.

4. Vilka rent fysiska känslor upplever diktjaget? Vad gör dessa beskrivningar för din upplevelse av dikten?

5. Vad menar Sapfo när hon skriver ”den fina elden”?

6. Tycker du att känslan i dikten hör till Sapfos egen tid eller är den tidlös?

Förklara hur du tänker.

EXTRAMATERIAL

pjäs Sapfo

Som avslutning kan ni dramatisera hur Sapfo kan ha haft det när hon växte upp. I scenen ingår ytterligare ett diktfragment (se nedan). Plocka gärna in det i undervisningen – innehållet anknyter nämligen till historien om Helenas roll i trojanska kriget. I sin dikt låter Sapfo förstå att Helena hade en aktiv roll och till och med valde att överge sitt barn för kärleks skull. Här kan man dels diskutera den här aspekten, dels resonera om det faktum att litteraturen levde vidare så att det blev naturligt för Sapfo att anspela på något som skrevs ner hundra år tidigare, precis som vi gör idag när vi gör filmer och skriver skönlitteratur om första världskriget.

Läs mer om hur man kan arbeta med drama med eleverna på s. 19. Du hittar pjäsen under kopieringsunderlag/pjäser i de digitala resurserna.

Somliga säger en här till häst somliga en här till fots, andra säger att en flotta är vackrast av allt på den svarta jorden.

Jag säger att vackrast är det vi älskar. För var och en är det lätt att förstå att hon som är mycket vackrare än alla människor, Helena,

övergav sin man, den bäste, och seglade till Troja. Hon brydde sig varken om sitt barn eller sina kära föräldrar. Hon blev

förledd

och oböjlig

Sapfo

ARISTOFANES

ELEVBOKEN S. 33–34

Inled lektionen med att tala om dramatik. Vad är det? Vad tänker eleverna på när de hör ordet dramatik? Det har ju en dubbel betydelse och kan syfta på såväl skrivna teaterpjäser som en spännande, upprörande händelse (det var stor dramatik under slutskedet av matchen mellan AIK och Djurgården).

Ordet dramatik när det används om teaterpjäser är alltså kopplat till spännande händelser, kan man säga. Hur länge har man då spelat teater? Kanske är rapsodernas sätt att återge berättelser ett sätt att spela teater? Men också pjäser i den mening vi tänker på, att flera människor spelar upp en berättelse med färdigskrivna repliker, fanns för flera tusen år sedan.

Gå sedan igenom de olika genrerna som finns med i rutan på s. 33 och förklara att till exempel Iliaden och Odysséen är exempel på epik, medan Sapfo som de nyss läst hör till lyriken och Lysistrate som ni ska arbeta med nu är dramatik, av typen komedi. Ett exempel på tragedi är Sofokles pjäs Oidipus, som handlar om att man aldrig kan undkomma sitt öde. Om du har tid kan du kort berätta innehållet: en prins föds, men en spådom att han ska komma att mörda sin far och gifta sig med sin mor gör att kungen och drottningen lämnar bort honom. Men när han blir vuxen leder olika händelser till att spådomen ändå uppfylls.

Läs texten om Aristofanes högt.

Textutdrag ur ”Lysistrate”

ELEVBOKEN S. 34–37

Låt två elever läsa textutdraget högt med inlevelse. Här kan man välja att avlösa eleverna efter ett tag genom att två andra elever tar vid. Ett alternativ är att alla eleverna parvis läser dialogen separat. Om man vill kan man sedan låta frivilliga framföra den inför klassen.

LÄSFÖRSTÅELSE: LYSISTRATE

Läs mer på s. 8 om hur du kan arbeta med läsförståelsefrågorna med eleverna.

EXTRAMATERIAL korsord antiken

När ni har läst klart om antiken kan eleverna som avslutande övning lösa korsordet som tar upp olika aspekter av denna epok. Du hittar korsordet under kopieringsunderlag/korsord och facit under facit/korsord i de digitala resurserna.

Boktips – Vibeke Olsson

De elever som blir intresserade av livet i romarriket kan rekommenderas en serie om sex romaner av Vibeke Olsson. De är färgstarka, detaljerade och historiskt väl underbyggda; i böckerna gestaltas såväl slavars som de härskande klassernas villkor, och berättelserna utspelar sig både i trånga stinkande gränder i Rom och i byar vid gränsposteringar i utkanten av det stora riket. Första delen heter Hedningarnas förgård och följer slavinnan Callistrate som kommer i kontakt med några av de tidiga kristna och blir utsatt för myndigheternas förföljelser.

SPRÅKLIGA STRUKTURER OCH NORMER

Att skriva ett brev

ELEVBOKEN S. 38–39

I detta kapitel tar vi upp skillnader mellan informellt och formellt språk. Dessa kunskaper kommer eleverna behöva visa att de behärskar när de skriver sina brev.

De grammatiska momenten som tas upp är ordklasserna substantiv och pronomen. Eftersom det finns många olika undergrupper av pronomen fokuserar vi på personliga och possessiva i detta kapitel. Övningar finns både i elevernas digitala läromedel och i de digitala resurserna till lärarhandledningen. Övningarna i lärarhandledningen kan användas som läxförhör.

Formellt och informellt språk

Gå igenom skillnaderna mellan formellt och informellt språk. På s. 39 i elevboken finns exempel att ta upp, och du kan be eleverna lämna egna förslag. Ta också upp hur formellt språk förekommer i olika grader, och exemplifiera med skillnader i språket mellan till exempel ett brev till rektorn för att be om något, en vetenskaplig rapport respektive en lagtext.

Ni kan i helklass diskutera hur de skulle uttrycka sig om de i ett mejl till kommunen skulle vilja klaga på att den enda basketplanen är nergången, eller om de tar upp samma ämne i sociala medier med kompisar. Vad skiljer sig åt?

DIGITALA ÖVNINGAR FORMELLT OCH INFORMELLT SPRÅK

Låt eleverna få träna på formellt och informellt språk i det digitala läromedlet. Formellt och informellt språk

GRAMMATIK

Substantiv

ELEVBOKEN S. 40–41

Eleverna bör under mellanstadiet ha lärt sig de vanligaste ordklasserna, men får här möjlighet att repetera dem, med början i substantiven.

Dela upp tavlan i fyra kolumner. Be eleverna att se sig om i klassrummet. Vad ser de?

I första kolumnen skriver du upp det eleverna ser, och skriver ”en/ett” framför ordet. Berätta nu att det de har sett omkring sig är substantiv. Skriv obestämd form ovanför kolumn ett.

Skriv bestämd form ovanför kolumn två. Nu ska eleverna tänka ”den” och säga ordet som kommer efter. Det blir bestämd form singular. Skriv singular ovanför kolumn ett och två.

Skriv obestämd form ovanför kolumn tre. Nu ska eleverna tänka ”dessa” och säga ordet som kommer efter. Det blir obestämd form plural.

Skriv bestämd form ovanför kolumn fyra. Nu ska eleverna tänka ”de” eller ”de här” och säga ordet som kommer efter. Det blir bestämd form plural. Skriv plural ovanför kolumn tre och fyra.

SUBSTANTIV

singular plural

obestämd form bestämd form obestämd form bestämd form en penna pennan pennor pennorna ett pennskrin pennskrinet pennskrin pennskrinen

Artiklar

Förklara att man framför substantiv kan sätta antingen ”en” eller ”ett” – ett hus, en båt. Orden en/ett kallas för obestämd artikel och används framför substantiv i singular, obestämd form. Framför substantiv i bestämd form används en bestämd artikel: ”den” och ”det”. I plural blir det ”de”.

en båt den båten de båtarna ett hus det huset de husen

Genitiv

Genitiv visar vem som är ägare: ”Lisas hund.” – Lisa äger hunden, ”Flickans hund.” – Flickan äger hunden. På svenska lägger man till ett ”-s” på egennamnet eller på substantivet för att visa ägarskap. Jämför gärna med hur man på engelska bildar genitiv: ”Lisa’s dog.”, ”The girl’s dog.”. Där lägger man också till ”s” men det skrivs med en apostrof före.

DIGITALA ÖVNINGAR SUBSTANTIV

Låt eleverna få träna på substantiv i det digitala läromedlet.

Böja substantiv 1

Böja substantiv 2

Böja substantiv 3

Genitiv

EXTRAMATERIAL

grammatik – substantiv

Du hittar grammatikuppgiften under kopieringsunderlag/grammatik och facit under facit/grammatik i de digitala resurserna.

Bildspelet substantiv i de digitala resurserna kan användas vid genomgång eller som repetition.

Pronomen

ELEVBOKEN S. 42–45

Inled lektionen med att ta upp termen pronomen och förklara att det i grunden betyder ”istället för namn”. Ge exempel:

Ebba har en hund.

Egennamnet ”Ebba” kan ersättas med pronomenet ”hon”.

Hon har en hund.

Bilen kör fort.

Substantivet ”bilen” kan ersättas med pronomenet ”den”.

Den kör fort.

Personliga pronomen finns i tre former:

• Subjektsformen som ersätter egennamn och andra substantiv och som fungerar som subjekt (den som gör något i satsen):

Nora kör bil.

Hon kör bil.

• Objektsformen som är den som blir utsatt för något:

Vargarna jagar fåren

Vargarna jagar dem.

• Genitivformen som visar ägaren:

Noras bil är grön. Hennes bil är grön.

Pojkens cykel är rostig: Hans cykel är rostig.

På s. 42 i elevboken finns en tabell över de tre olika formerna. Om du vill utmana dina elever kan du innan du visar tabellen rita upp en tom tabell på tavlan och be eleverna hjälpa dig att fylla i rätt former.

Fortsätt med att gå igenom possessiva pronomen på s. 44. Elever har ofta svårt att skilja på hans/hennes/sin/sitt/sina. Förklara att det kan ställa till problem med förståelsen om man inte vet om det heter hans/hennes eller sin/sitt/sina. Skriv sedan följande meningar på tavlan och fråga eleverna i vilken av meningarna som Lova har ett problem. Be dem förklara skillnaden i betydelse.

Lova är kär i sin pojkvän.

Lova är kär i hennes pojkvän.

Skriv sedan följande meningar och fråga eleverna: I vilken av meningarna är det kompisens moped som Julius krockade med?

Julius krockade med sin moped.

Julius krockade med hans moped.

De och dem Skriv på tavlan: Jag ser Petar och Lilly.

Be eleverna att ersätta ”Petar och Lilly” med antingen ”de” eller ”dem”. Vilket ska det vara? (Jag ser dem.)

Fråga hur man kan veta om man ska skriva ”de” eller ”dem”. Det enklaste för eleverna att förstå är att jämföra med ”du” och ”dig”, eller med engelskan. Läs gemensamt i elevboken på s. 45.

Förklara varför det är bra att kunna skilja på hur orden ska stavas då de ju talspråkligt uttalas likadant (dom) – att det är bra att kunna när man lär sig andra språk, eftersom man i många andra språk gör en skillnad.

Låt eleverna öva med följande meningar som du skriver på tavlan. De ska välja mellan ”de/dem”:

… spelade musik hela natten, så grannarna störde sig på …

(De spelade musik hela natten, så grannarna störde sig på dem.)

Har du sett … när … övar på föreställningen?

(Har du sett dem när de övar på föreställningen?)

Aldrig kommer … att baka kakor åt …

(Aldrig kommer de att baka kakor åt dem.)

DIGITALA ÖVNINGAR PRONOMEN

Låt eleverna få träna på pronomen i det digitala läromedlet.

Personliga pronomen – subjektsform

Personliga pronomen – objektsform

Personliga pronomen – genitivform

Possessiva pronomen

De eller dem

EXTRAMATERIAL

grammatik – personliga och possessiva pronomen

Du hittar grammatikuppgiften under kopieringsunderlag/grammatik och facit under facit/grammatik i de digitala resurserna.

MODELLTEXT BREV

Brevskrivande – formellt språk

ELEVBOKEN S. 46–47

Gå igenom inledningen och modelltext 1 och 2 tillsammans med eleverna. Gör eleverna uppmärksamma på vilka delar av modelltext 1 som utgör formellt språk, innan de svarar på läsförståelsefrågorna. Låt dem sedan själva notera vilka ord eller hela meningar de uppfattar som formella i modelltext 2. Gå igenom deras förslag i helklass innan de svarar på frågorna.

LÄSFÖRSTÅELSE: MODELLTEXT 1/MODELLTEXT 2

Läs mer på s. 8 om hur du kan arbeta med läsförståelsefrågorna med eleverna.

Brevskrivande – informellt språk

ELEVBOKEN S. 48

Låt en elev högläsa modelltext 3. Vilka ord tycker eleverna visar på att brevet skrivits med talspråk? Ni kan också besvara frågorna till texten tillsammans.

För att träna ytterligare på skillnaden mellan formellt och informellt språk kan eleverna få skriva om ett av de formella breven med informellt språk och det informella brevet med formellt språk.

LÄSFÖRSTÅELSE: MODELLTEXT 3

Läs mer på s. 8 om hur du kan arbeta med läsförståelsefrågorna med eleverna.

ANVÄND DINA KUNSKAPER

Skrivuppgift – formellt och informellt brev

ELEVBOKEN S. 49–50

SKRIVA TILLSAMMANS

När ni har gått igenom de tre modelltexterna tillsammans är det dags för att skriva tillsammans. Välj om eleverna ska skriva i par eller i helklass, både ett informellt brev och ett formellt brev. Ta hjälp av skrivmallen som finns i elevernas digitala läromedel. Stäm av de färdiga texterna mot checklistan som också finns i det digitala läromedlet.

SKRIVA SJÄLV

När ni har tränat tillsammans är det dags för eleverna att visa vad de har lärt sig genom att enskilt skriva två olika brev – ett formellt och ett informellt. Tidsåtgång: förslagsvis en eller två lektioner.

När de skriver de olika breven ska de använda sig av de kunskaper i språkliga strukturer och normer de arbetat med. Låt eleverna ta hjälp av skrivmallen som finns i det digitala läromedlet och stämma av de färdiga texterna mot checklistan som också finns i det digitala läromedlet. Då detta är kapitlets skriftliga slutuppgift kan du samla in elevernas brev för bedömning. Ta hjälp av bedömningsmatris – brev som du hittar i de digitala resurserna. Se till att eleverna är medvetna om vad i deras texter som kommer att bedömas. Plocka ut de aktuella kraven från matrisen men formulera dem på elevnivå.

Muntlig uppgift – dramatisera ett äventyr

ELEVBOKEN S. 51

Den muntliga uppgiften kan presenteras enskilt, i par eller i grupp. Det handlar om att eleverna ska kunna dramatisera ett textutdrag från kapitlet eller ett äventyr de skriver själva. Det här ska ses som en färdighetsträning och inte som underlag för bedömning. Tidsåtgång: två till tre lektioner.

Att dramatisera är ett bra tillfälle att träna sig på att prata inför publik utan att det känns som en skoluppgift. Det kan vara lustfyllt att spela teater, och eleverna får leva sig in i en karaktär, vilket innebär att det inte är de själva som pratar utan karaktären. Det är inte viktigt att i detta skede bedöma och betygsätta. Eleverna ska få känna att de är fria att spela teater utan att bli bedömda, annars finns det risk att de blir hämmade och inte utvecklas i sin förmåga att tala till en publik. Läs mer om hur du kan arbeta med drama på s. 19.

SAMMANFATTNING

ELEVBOKEN S. 52–54

I slutet av kapitlet finns en sammanfattning. Denna kan användas både av elever som behöver anpassat material och för alla som en repetition inför prov på epoken.

SVENSKA SPRÅKETS UTVECKLING

ELEVBOKEN S. 55

Efter sammanfattningen finns en redogörelse för vad som hände med det svenska språket under denna period. Läs mer på s. 12 om hur man kan arbeta med detta.

KAPITEL 5 ROMANTIKEN

INTRODUCERA EPOKEN

Du kan börja med att ställa frågan vad eleverna tänker på när de hör ordet romantik. Kanske de föreslår kärlek? Du kan då berätta att det visserligen är ett av ämnena som togs upp under epoken, men att den rymmer många fler än så. Ni kan tillsammans analysera tavlan på s. 56 i elevboken. Visa den på projektor (sök på Caspar David Friedrich ”Kvinna i solnedgång”). Vad föreställer den? Vad tror de att konstnären har velat förmedla, vad lägger han tyngden på?

Nämn sedan att en av huvudtankarna under romantiken var att hylla naturen och vilja försjunka i den, och att det är därför många tavlor föreställer människor som har ryggen mot målaren.

ROMANUTDRAG

ELEVBOKEN S. 54–55

Kapitlet börjar med ett utdrag ur Huset Ushers undergång av Edgar Allan Poe. Detta utdrag ska ses som en läsupplevelse och en stämningsskapare. Läs gärna texten högt för eleverna och be dem, om du vill, att i smågrupper diskutera:

• Vilken känsla får de av texten?

• Vilka stämningslägen gestaltas?

DIGITALA ÖVNINGAR ORD OCH BEGREPP

Till romanutdraget finns det ord som har fetmarkerats och förklarats i marginalen. Låt eleverna träna på orden i det digitala läromedlet.

Poe 1

Poe 2

I DET HÄR KAPITLET

ELEVBOKEN S. 55

Efter det inledande utdraget vars syfte är att eleverna ska få en känsla för hur litteraturen kunde se ut och vad människor intresserade sig för och ville läsa om, fördjupar ni er i romantiken som tidsepok.

Inled kapitlet om romantiken med att ta upp målen för detta tillsammans med eleverna. Visa tidslinjen och diskutera till exempel hur lång epoken är och om de har hört talas om någon av författarna eller något av verken.

ROMANTIKEN

ELEVBOKEN S. 56–59 Gå igenom huvudtankarna på s. 56–58, fram till stycket om skräckromantik. Ta upp reaktionen mot upplysningen. Låt eleverna sedan läsa styckena själva och be dem svara på frågor som:

• Vilken var den stora skillnaden mellan upplysning och romantik?

• Ge exempel på ämnen som upplevdes som viktiga av författare och konstnärer under romantiken.

Fortsätt med att gå igenom s. 58–59. Kanske är det någon i klassen som läser skräcklitteratur, eller tittar på skräckfilmer? Ta upp att det var under den här epoken som genren blev populär. Kan de ge exempel på moderna verk inom litteratur, film och dataspel (till exempel John Ajvide Lindqvists böcker, tv-serier som Twilight, Wednesday och True Blood, zombieskildringar som The Last of Us och The Walking Dead)?

Edgar Allan Poe tas upp i elevboken, och honom har de redan läst i början av kapitlet. Nämn hur man funderade på godhet och ondska; kanske kan eleverna själva föreslå motsatspar av den typ som tas upp i boken?

Att romantiken, precis som tidigare epoker, innehöll mer än det som tas upp i första hand, är bra att lyfta eftersom eleverna snart ska ta sig an Jane Austen som inte innehåller punkterna ni har gått igenom, utan befinner sig i kapitlet av tidsmässiga skäl.

Låt sedan eleverna själva läsa rutan om Goethe och Den unge Werthers lidanden. Be dem diskutera i grupper och föreslå motsvarande moderna fenomen:

• Hur sprids till exempel en viss klädstil? Kan det vara genom kulturella fenomen som böcker, musik, filmer?

• Kan de ge exempel på någon bok som har spridits mycket snabbt och blivit läst av många?

Om ni då kommer in på idoler passar det bra att ta upp Lord Byron och hans ställning under sin livstid.

EXTRAMATERIAL

I de digitala resurserna finns ett bildspel som går igenom epoken i stora drag. Detta kan du använda som introduktion till eller repetition av epoken.

JANE AUSTEN

ELEVBOKEN S. 60–62

Välj om du vill leta upp någon scen ur en av Austen-filmatiseringarna. Inled annars direkt med att ta upp hur det var ett utbrett nöje att läsa romaner på Austens tid, att många läste och tipsade varandra och att det fanns väldigt många romanförfattare. Det diskuterades till och med om det verkligen var nyttigt att läsa mycket – att det kunde vara skadligt för ögonen och göra en socialt isolerad. Jämför med dagens diskussioner om till exempel datorspel.

Men de flesta av de samtida författarna är bortglömda, och det är alltså något hos Jane Austen som gör att hon levt vidare, så att hennes böcker hela tiden finns i nytryck. Det gäller inte särskilt många äldre författare. Vad kan det vara som gör att en författare inte blir bortglömd?

Sammanfatta sedan s. 60–62 och låt eleverna därefter läsa dem tyst. Reflektera tillsammans över hur kvinnor i överklassen förr var tvungna att gifta sig för att få ett eget hem, medan arbetarkvinnorna var tvungna att arbeta vare sig de gifte sig eller inte.

Textutdrag ur ”Stolthet och fördom”

ELEVBOKEN S. 63–65

Läs textutdraget ur Stolthet och fördom högt. Låt eleverna hjälpas åt att återberätta handlingen så att alla har förstått den innan de, antingen i par eller enskilt, tar itu med läsförståelsefrågorna.

FETMARKERADE ORD

De fetmarkerade orden i textutdraget har förklarats i marginalen. Läs mer på s. 7 om hur du kan arbeta med orden tillsammans med eleverna.

DIGITALA ÖVNINGAR ORD OCH BEGREPP

Låt eleverna träna på orden i det digitala läromedlet.

Austen 1

Austen 2

LÄSFÖRSTÅELSE: STOLTHET OCH FÖRDOM

Läs mer på s. 8 om hur du kan arbeta med läsförståelsefrågorna med eleverna.

Textutdrag ur ”Huset Longbourn”

ELEVBOKEN S. 66

Läs först s. 65 tillsammans och därefter utdraget på s. 66. Samtala om texten och jämför den med utdraget ur Stolthet och fördom. Vad är det för bild som målas upp? Hur tror de att Sarah upplever sin situation? Hur verkar det vara att leva i de olika samhällsklasserna? Kunde det finnas för- och nackdelar med båda?

Låt eleverna sedan svara på läsförståelsefrågorna.

FETMARKERADE ORD

De fetmarkerade orden i textutdraget har förklarats i marginalen. Läs mer på s. 7 om hur du kan arbeta med orden tillsammans med eleverna.

DIGITALA ÖVNINGAR ORD OCH BEGREPP

Låt eleverna träna på orden i det digitala läromedlet.

Baker 1

Baker 2

LÄSFÖRSTÅELSE: HUSET LONGBOURN

Läs mer på s. 8 om hur du kan arbeta med läsförståelsefrågorna med eleverna.

GRAMMATIK

Pronomen

ELEVBOKEN S. 81

I Från rapsoder till rappare 7 lärde sig eleverna följande pronomen: personliga, possessiva, interrogativa och indefinita.

REPETITION VID BEHOV:

Vad betyder ordet ”pronomen”? Om de har glömt det, påminn dem om att det betyder ”istället för namnet/substantivet”.

Be dem sedan att ge exempel på personliga pronomen. Det räcker om de nämner dem i subjektsform (jag, du, han/hon/den/det, vi, ni, de). Skriv upp de personliga pronomenen på tavlan och påpeka att de alltid ska skrivas i denna ordning. Det underlättar för eleverna när de studerar moderna språk och måste lära sig att rabbla verb.

Går vidare med att repetera possessiva pronomen. I den grammatiska sammanfattningen på s. 172–173 kan eleverna repetera personliga och possessiva pronomen.

Avsluta repetitionen med att fråga om de kan de interrogativa och de indefinita pronomenen.

Interrogativa: Vad? Vem? Vilken? Vilket? Vilka?

Exempel på indefinita: alla, många, några

När ni är klara med repetitionen ska eleverna lära sig demonstrativa pronomen. Introducera denna nya grupp med att säga till eleverna att de ska lyssna noga på vad du kommer att säga och lägga märke till vad du gör. De ska upptäcka den nya gruppen pronomen. Gå runt i klassrummet samtidigt som du pekar och säger exempelvis:

Den boken är intressant.

Det här bordet är smutsigt.

Denna stol behöver flyttas.

Dessa böcker står inte på hyllan.

Den där tröjan är blå.

Jag har en sådan penna.

Har ni sådana böcker?

Fråga sedan eleverna om de kan lista ut vilka ord som hör till den nya gruppen som heter ”demonstrativa pronomen”. Avsluta med att låta eleverna läsa s. 81 och därefter öva med hjälp av de digitala övningarna.

DIGITALA ÖVNINGAR DEMONSTRATIVA PRONOMEN

Låt eleverna träna på demonstrativa pronomen i det digitala läromedlet. Demonstrativa pronomen

EXTRAMATERIAL

grammatik – demonstrativa pronomen

Du hittar grammatikuppgiften under kopieringsunderlag/grammatik och facit under facit/grammatik i de digitala resurserna.

Satser, konjunktioner – subjunktioner, satslära

ELEVBOKEN S. 81–84

Satser och satslära

För att fånga elevernas intresse kan du skriva på tavlan:

när du kom att vi ska resa för att du tittar

Fråga dem om de förstår vad du har skrivit och om inte, varför det är svårt att förstå? Kan de förklara vad som krävs för att det ska vara en mening? Be dem komplettera satserna som du har skrivit till fullständiga meningar, till exempel:

Jag blev glad när du kom!

Vet du om att vi ska resa?

Han blir nervös för att du tittar.

Påminn om att en mening börjar med en versal och slutar med punkt, frågetecken eller utropstecken. Gå sedan över till att förklara att en mening kan bestå av en eller flera satser. Utifrån meningarna på tavlan visar du att vissa satser inte kan stå för sig själva och kallas bisatser. De behöver kompletteras med en huvudsats. Läs s. 81 i elevboken gemensamt.

Fortsätt att fördjupa er i satslära. Förklara skillnaden mellan att dela in ord i ordklasser och att dela in dem i satsdelar. Ta upp satsdelarna subjekt och predikat som alla satser består av.

Fördjupa er ytterligare i begreppen huvudsats och bisats. En huvudsats kan stå för sig själv. Om jag säger: ”Jag har en cykel” förstår alla vad jag säger. Det är en huvudsats. Om jag säger ”som gnisslar” så undrar man nog vad jag pratar om. ”Som gnisslar” kan man inte säga utan att säga något som det hänger ihop med. Alltså är det en bisats. En bisats måste sammanfogas med en huvudsats för att det ska bli en mening: ”Jag har en cykel som gnisslar”. En bisats får aldrig stå för sig själv.

För att veta om en sats är en bisats kan du lära eleverna BIFF-regeln (Bisats-Inte-Före-Finita verbet), dvs. att man provar att sätta in ordet ”inte” i meningen. Till skillnad från i en huvudsats hamnar ”inte” före det finita verbet i en bisats:

Jag äter, för att jag är hungrig. Jag äter inte, för att jag inte är hungrig. huvudsats bisats

Låt eleverna läsa s. 83–84 i elevboken. Skriv sedan följande meningar på tavlan och be dem avgöra vilka satser som är bisatser genom att använda BIFF-regeln:

att han kommer att klara provet jag sov gott hela natten för att jag är hungrig om ni vill testa vi försökte vårt bästa

Konjunktioner

Berätta för eleverna att ni ska gå igenom ordklassen konjunktioner. Visa en bild på en vägkorsning och fråga om de med hjälp av den kan lista ut vad konjunktioner är. Förklara sedan att en korsning sammanbinder vägar. Ordklassen ”konjunktion” gör detsamma med satser. Ni kan jämföra med engelskan ”junction” som betyder korsning, knutpunkt, förenande.

Konjunktioner förenar alltså olika satser till meningar. Fråga dem om de minns vad det vanligaste ordet i svenskan är (och) och som används för att binda ihop text (som de lärde sig i Från rapsoder till rappare 7). ”Och” är en konjunktion. Påminn om att textbindning används för att få mer flyt i en text, för att förtydliga och för att slippa upprepningar, och visa med exempelmeningar på tavlan hur det fungerar:

Ahmed har en hund. Laura har en katt. Ahmed har en hund och Laura har en katt.

Jag har syster. Jag har en bror.

Jag har en syster och en bror.

Läs avsnittet om konjunktioner på s. 82 i elevboken gemensamt.

Subjunktioner

Gå igenom att det förutom BIFF-regeln finns ytterligare ett sätt att avgöra om en sats är en bisats, nämligen ord som inleder en bisats. Dessa bisatsinledare är bland annat:

• subjunktioner (medan, om, som, innan, eftersom, att …)

• relativa pronomen eller adverb (som, vars, vilken, vilket, vilka, där, dit …)

• indirekta frågeord (när, var, hur …)

Läs avsnittet om subjunktioner på s. 82 i elevboken tillsammans. Skriv nedanstående meningar på tavlan och fråga eleverna vilken subjunktion de kan använda för att koppla ihop satserna till en mening.

Rektorn stannade hemma han var sjuk.

Vi åker och badar det är varmt och soligt.

Valpen vill inte gå ut det regnar.

Tjuven ville inte erkänna han var skyldig.

Nalle Puh undrade Ior ville komma på middag.

DIGITALA ÖVNINGAR HUVUDSATS OCH BISATS

Låt eleverna träna på huvudsats och bisats i det digitala läromedlet. Huvudsats och bisats

DIGITALA ÖVNINGAR KONJUNKTIONER OCH SUBJUNKTIONER

Låt eleverna träna på konjunktioner och subjunktioner i det digitala läromedlet. Konjunktioner och subjunktioner

EXTRAMATERIAL

grammatik – konjunktioner och subjunktioner

Du hittar grammatikuppgiften under kopieringsunderlag/grammatik och facit under facit/grammatik i de digitala resurserna.

Subjekt

ELEVBOKEN S. 85–86

Be eleverna nämna några subjekt. Anteckna dem på tavlan. Kanske ser det ut så här:

katten en vas

Be dem nu säga några personliga pronomen i subjektsform, till exempel:

jag hon

Nu ska de komplettera med några ord så att det blir en mening:

Katten jamar.

En vas trillade från bordet.

Jag cyklar.

Hon läser en bok.

Fråga eleverna: Vem/vad gör något i meningen? Svar:

Katten

En vas Jag Hon

Den som gör något i en mening är subjektet i meningen. Förklara att subjektet inte alltid är en individ som ett djur eller en människa. Det kan också vara döda ting, som en vas, ett naturfenomen, som regn, eller en känsla, som ilska. Be eleverna om förslag på sådana meningar (vasen föll i golvet, regnet piskade mot fönsterrutan, ilskan steg inom honom). För att eleverna ska förstå att ett subjekt kan bestå av flera ord kan du skriva nedanstående mening på tavlan och be eleverna att kasta om meningen på de sätt som går, dvs. så att den fortfarande är grammatiskt korrekt:

Den plikttrogna finkänsliga lilla roboten hette Klara.

(Klara hette den plikttrogna finkänsliga lilla roboten

Hette den plikttrogna finkänsliga lilla roboten Klara?)

Fråga eleverna vilka ord som alltid hamnar i samma ordning oavsett hur meningen har kastats om. På så sätt kan de få syn på att ett subjekt kan bestå av flera ord.

Predikat

Börja med att repetera vad verb är. Be eleverna att säga en mening med ett verb, till exempel:

Minna snarkar. Hunden skäller på natten.

Fråga dem nu: Vad händer i satsen? Svar:

snarkar skäller

Påpeka att detta är predikat. Förtydliga att verb är en ordklass men när man tar ut satsdelar kallas verben för predikat.

Fortsätt med att repetera verbens olika tempus. Förklara att det finns tempus som kräver två verb: hjälpverb och huvudverb. Dessa är perfekt och pluskvamperfekt. Även futurum bildas med hjälpverb + huvudverb i infinitiv. Alltså kan predikatet bestå av mer än ett ord. Låt därefter eleverna föreslå verb i olika tempus. Skriv korta meningar med dessa verb.

Exempel: ska skriva läser skrattade

Minna läser. Jag ska skriva ett brev. Igår skrattade vi.

Be nu eleverna ange predikaten genom att svara på frågan vad som händer i satsen. De kommer att upptäcka att predikaten överensstämmer med de verb som de uppgav.

Fortsätt jobba med de exempelmeningar som ni har skrivit upp på tavlan.

Fråga: Vem läser? Vem ska skriva? Vem skrattade?

Svar: Minna, jag och vi är subjekt i meningarna.

Visa med en exempelmening att hjälpverbet inte alltid hamnar bredvid huvudverbet

Kan du hjälpa mig med detta?

Det kan finnas ännu fler verb i ett predikat.

Lova vill kunna simma före sommaren. Jag skulle vilja kunna spela fiol.

Efter denna introduktion läser ni om satsläran i elevboken på s. 85–86, antingen enskilt eller tillsammans.

DIGITALA ÖVNINGAR SUBJEKT OCH PREDIKAT

Låt eleverna träna på subjekt och predikat i det digitala läromedlet. Subjekt och predikat

EXTRAMATERIAL

grammatik – subjekt och predikat

Du hittar grammatikuppgiften under kopieringsunderlag/grammatik och facit under facit/grammatik i de digitala resurserna.

MODELLTEXT – NOVELL

ELEVBOKEN S. 88–91

Novell – utmärkande drag

Gå igenom novellens kännetecken och den struktur som föreslås på s. 88. Återkoppla till det som ni har gått igenom vad gäller gestaltning. Titta på förslagen i boken och be eleverna komma med egna förslag på korta, enkla beskrivningar som kan omvandlas till tydlig gestaltning.

Låt eleverna turas om att läsa novellen Hålet högt. Titta på hur inledningen på meningarna har varierats och identifiera novellens olika delar.

Visa därefter eleverna bildspelet dramaturgiska kurvan där inledning, upptrappning, vändpunkt och avslutning har placerats ut. Förklara hur spänningen i berättelser byggs upp med hjälp av denna modell, som har sitt ursprung i det antika dramat och används än idag.

ANVÄND DINA KUNSKAPER

Skrivuppgift – skriv en novell

ELEVBOKEN S. 92–93

SKRIVA SJÄLV

Låt eleverna planera sin novell med hjälp av skrivmallen i det digitala läromedlet och stämma av sitt utkast mot checklistan som också finns i det digitala läromedlet. Här kan de också ta hjälp av den dramaturgiska kurvan.

Detta är kapitlets slutuppgift och lämpar sig därför som bedömningsuppgift. Informera eleverna om att du kommer att bedöma både innehåll, struktur och språk. Ta hjälp av bedömningsmatris – novell som du hittar i de digitala resurserna. Se till att eleverna är medvetna om vad i deras texter som kommer att bedömas. Plocka ut de aktuella kraven från matrisen men formulera dem på elevnivå. Tidsåtgång för uppgiften kan vara cirka tre lektioner.

DISKUTERA

I PAR

Innan eleverna börjar planera sin novell kan de i par få diskutera frågorna i rutan på s. 92. Det hjälper eleverna att få uppslag till handlingen i sin skräcknovell.

Muntlig uppgift – debattera i lag

ELEVBOKEN S. 94–95

Gå igenom arbetsgången för att debattera i lag på s. 94–95. Dela upp klassen i grupper om tre. Fördela debattämnena på s. 95 samt vilken grupp som ska vara för respektive emot. Du kan givetvis lägga till extra debattämnen utifrån klassens intressen. Ge grupperna en lektion att förbereda sig och använd en lektion till genomförandet.

När ni genomför debatterna kan du som förslag dela ut lappar i två olika färger och låta resten av klassen rösta om vilket lag som vann debatten.

SAMMANFATTNING

ELEVBOKEN S. 96–100

I slutet av kapitlet finns en sammanfattning. Denna kan användas både av elever som behöver anpassat material och för alla som en repetition inför prov på epoken.

SVENSKA SPRÅKETS UTVECKLING

ELEVBOKEN S.101

Efter sammanfattningen finns en redogörelse för vad som hände med det svenska språket under denna period. Läs mer på s. 12 om hur man kan arbeta med detta.

KAPITEL 8 EFTERKRIGSTIDEN

INTRODUCERA EPOKEN

När uppstod begreppet tonåring? Fråga eleverna vad de tror. Förklara hur ordet och kulturen som medföljde spred sig snabbt efter andra världskrigets slut – hur tonåren blev en egen, avskild grupp efter att man tidigare gått från barn till vuxen utan någon särskild övergång.

Före kriget hade det länge varit vanligt att man betraktades som barn tills man blev konfirmerad, men då bytte till exempel pojkarna från kortbyxor till långbyxor och tog arbete, och flickorna började sätta upp håret och fick också ofta ta anställning – kanske som hembiträde eller barnflicka. Men nu blev åren mellan 13 och 19 en speciell period. Det etablerades ett särskilt tonårsmode, och pop- och rockmusiken exploderade. En ungdomskultur bildades.

Först ut var USA där antalet unga som gick i high school ökade enormt under krigstiden och därefter. Därifrån kom också många av de idoler som tonåringar samlades runt, som Elvis Presley (visa bild på Elvis).

ROMANUTDRAG

ELEVBOKEN S. 56–57

Kapitlet börjar med ett utdrag ur romanen Nu, imorgon! av Annika Thor. Detta utdrag ska ses som en läsupplevelse och ge en tidsfärg. Eleverna kan läsa texten själva. Om du vill kan ni sedan diskutera den. Låna gärna boken från biblioteket så att eleverna kan se och hålla i den och få möjlighet att läsa hela om de blir nyfikna.

DIGITALA ÖVNINGAR ORD OCH BEGREPP

Till romanutdraget finns det ord som har fetmarkerats och förklarats i marginalen. Låt eleverna träna på orden i det digitala läromedlet.

Thor 1

Thor 2

I DET HÄR KAPITLET

ELEVBOKEN S. 57

Efter det inledande utdraget vars syfte är att eleverna ska få en känsla för epoken och hur det var att leva på den tiden, fördjupar ni er i efterkrigstiden som tidsepok.

Inled kapitlet om efterkrigstiden med att ta upp målen för detta tillsammans med eleverna. Visa tidslinjen och diskutera till exempel när epoken startar och hur länge den varar.

8 EFTERKRIGSTIDEN

EFTERKRIGSTIDEN

ELEVBOKEN S. 58–62

Inled epoken med att titta på bilden av Berlinmuren på s. 58 och diskutera den med eleverna:

• Vad representerar den?

• Hur tror de det kändes att bo i den kommunistiska delen och ha vänner och släkt i väst?

• Varför tror de att det finns graffiti på den västra sidan men inte på den östra?

Ge sedan eleverna en samhällsbakgrund utifrån s. 59 – ta upp att efterkrigstiden ganska snart kom att drabbas av nya krig. Känner de till några av dem?

Ta särskilt upp det kalla kriget, det ökande ekonomiska välståndet som bland annat innebar bättre bostäder. Moraluppfattningen ändrades också efterhand – ta upp spridningen av preventivmedel.

Låt eleverna själva läsa s. 59 och halva s. 60.

Läs sedan texten om poeterna på s. 60 och låt elever läsa dikterna högt. Berätta om de nya konstriktningarna och titta på bilderna på s. 61: Vad tycker de om dem? Väcker de någon känsla av något slag? Hur känns det att titta på den optiska konsten? Titta på Peter Tillbergs målning på s. 62. Be dem benämna de olika stämningar den väcker. Känner de igen sig i något av det som föreslås? Och varför heter tavlan som den gör?

EXTRAMATERIAL

I de digitala resurserna finns ett bildspel som går igenom epoken i stora drag. Detta kan du använda som introduktion till eller repetition av epoken.

JOSEPH HELLER

ELEVBOKEN S. 63–64

Du kan inleda med att fråga om någon kan förklara begreppet moment 22. Gå igenom detta uttryck, och presentera Joseph Heller utifrån texten i boken. Låt eleverna läsa texten tyst.

Textutdrag ur ”Moment 22”

ELEVBOKEN S. 64–65

Utdraget är en dialog och därför kan eleverna delas in i grupper om tre och arbeta med det. Två läser replikerna mot varandra och den tredje den övriga texten. Några elever kan också få spela upp sin dramatisering för hela klassen.

FETMARKERADE ORD

De fetmarkerade orden i textutdraget har förklarats i marginalen. Läs mer på s. 7 om hur du kan arbeta med orden tillsammans med eleverna.

DIGITALA ÖVNINGAR ORD OCH BEGREPP

Låt eleverna träna på orden i det digitala läromedlet.

Heller 1

Heller 2

REFLEKTERA OCH DISKUTERA

ELEVBOKEN S. 66

När ni har läst dialogen kan eleverna jobba med reflektions- och diskussionsuppgiften på s. 66. Låt respektive grupp få redogöra för sin diskussion i helklass.

EXTRAMATERIAL

korsord Heller

När ni har läst färdigt avsnittet om Joseph Heller finns ett korsord som repetition. Du hittar korsordet under kopieringsunderlag/korsord och facit under facit/korsord i de digitala resurserna.

TOMAS TRANSTRÖMER

ELEVBOKEN S. 67–69

Inled avsnittet om Tomas Tranströmer med att fråga eleverna vad poesi är för dem. Brukar de läsa dikter? Skriva dikter? Finns det några speciella regler man måste följa för att skriva en dikt? Måste en dikt rimma? Känner de till några poeter och/eller några dikter?

Därefter presenterar du Tomas Tranströmer. Gå igenom texten på s. 67–68 med eleverna. Läs upp dikten C-dur. På vilket sätt märks det att Tranströmer kopplar samman en persons lycka med toner? Låt eleverna fundera i par innan de svarar.

Läs, eller be någon elev, att läsa dikten ur Den stora gåtan, och förklara haikuns uppbyggnad. Fundera sedan på innehållet: ”Döden lutar sig …”. Vad tycker de om bilden som målas upp? Vad betyder ”lösningen”? Att skriva haiku finns med i uppgifterna på s. 74, men om det passar kan du låta dem göra det redan här. Ge dem cirka 20 minuter att skriva. De som vill kan läsa upp sin haiku, eller skriva den på tavlan.

STILFIGURER

ELEVBOKEN S. 70–71

Gå igenom de olika stilfigurerna på s. 70–71 tillsammans med eleverna. Efter att du har förklarat innebörden av allitteration läser du eller någon elev inledningen av dikten Höstsejd. Var finns allitterationen? Gå vidare med anafor på samma sätt. Fortsätt att förklara besjälning, metafor och liknelse. Be eleverna hitta på exempel på stilfigurerna. Låt dem fundera i par innan de ger sina förslag.

DISKUTERA I PAR

Gå tillbaka till dikten C-dur på s. 68 och be någon elev läsa upp den. Vilka besjälningar hittar de i den? Låt eleverna diskutera i par och sedan redogöra för sina tankar i helklass.

ATT LÄSA OCH FÖRSTÅ DIKTER

ELEVBOKEN S. 72–73

Låt eleverna läsa s. 72 tyst själva. Diskutera: håller de med? Borde det finnas ett ”rätt” sätt att tolka en dikt? I vilka sammanhang kan det vara extra viktigt att urskilja en dikts budskap (till exempel dikter med politiska budskap) och när kan man leta efter en privat tolkning?

REFLEKTERA: VILKEN KÄNSLA?

Eleverna ska själva läsa dikterna på s. 73 och hitta ord som beskriver känslan de förknippar med respektive dikt. Denna uppgift kan du låta ta 10 minuter. Dela sedan in dem i par och låt dem dela sina reflektioner med varandra, eller reflektera i helklass och skriv förslagen på tavlan.

SKRIVA: KORTA DIKTER

ELEVBOKEN S. 74

Be eleverna börja med att läsa Leif Nyléns dikter på s. 74 och sedan skriva några egna dikter samt en haiku om ni inte har gjort det tidigare. Lämplig tidsåtgång kan vara 30–60 minuter.

PRESENTERA EN DIKT

Diktavsnittet kan du avsluta med att låta eleverna välja en dikt – sin egen eller någon annans –och presentera den utifrån instruktionerna på s. 74.

EXTRAUPPGIFT: ATT TOLKA DIKTER

Om du vill fördjupa arbetet med diktläsning kan du använda dig av uppgiften på kopieringsunderlaget Att tolka dikter som du hittar i de digitala resurserna (kopieringsunderlag/övrigt). Här får eleverna möjlighet att arbeta med begreppen de fick lära sig i samband med novellanalys, och repetera några av begreppen från avsnittet om dikter. Men du kan plocka bort eller lägga till punkter som du vill och som du tycker passar din klass.

Dikten av Edith Södergran kan vara utmanande för en del elever innehållsligt, men den lämpar sig väl för att söka och urskilja stilfigurer (anafor, assonans, allitteration t. ex.). Den är också ett psykologiskt komplext människoporträtt.

När det gäller innehållet är det bra att gå igenom dikten tillsammans efter en första genomläsning, och berätta kort om Södergran. Ge en bakgrund och förklara att hon ansågs provocerande för sin tid, delvis eftersom hon bröt normer för kvinnliga poeter. Fokusera till exempel på frasen ”jag är ett språng i friheten och självet”. Översätt också den franska titeln till svenska – Modern jungfru – och förklara att ordet jungfru kan betyda oskuld, oskuldsfull kvinna, men att titeln också är motsägelsefull. Vad är det för kvinnogestalt Södergran skapar i dikten? Vad är det moderna?

MARGARET ATWOOD

ELEVBOKEN S. 75–76

Avsnittet om Margaret Atwood kan du introducera genom att fråga eleverna vad ordet ”dystopi” betyder. Har de läst en bok eller sett en film som är en dystopi? Vilken? Vad handlar den om? Vad är det som gör att eleverna anser att det är en dystopi? Vet de hur begreppet dystopi förhåller sig till utopi? Gå igenom begreppen.

EXEMPEL PÅ LITTERÄRA DYSTOPIER:

KLASSIKER: Karin Boyes Kallocain, George Orwells 1984, Ray Bradburys Fahrenheit 451, Aldous Huxleys Du sköna nya värld

FÖR UNGDOMAR: Suzanne Collins Hungerspelen, Veronica Roths Poster girl, Jean-Claude Mourlevats Vintersång, Mats Strandbergs Slutet, Pierce Browns Rött uppror

Presentera Margaret Atwood utifrån informationen i elevboken på s. 75–76 och låt därefter eleverna läsa texten tyst.

Textutdrag ur ”Tjänarinnans berättelse”

ELEVBOKEN S. 76–80

Låt eleverna läsa utdraget ur Tjänarinnans berättelse tyst för sig själva.

FETMARKERADE ORD

De fetmarkerade orden i textutdraget har förklarats i marginalen. Läs mer på s. 7 om hur du kan arbeta med orden tillsammans med eleverna.

DIGITALA ÖVNINGAR ORD OCH BEGREPP

Låt eleverna träna på orden i det digitala läromedlet.

Atwood 1

Atwood 2

LÄSFÖRSTÅELSE: TJÄNARINNANS BERÄTTELSE

ELEVBOKEN S. 81

Läs mer på s. 8 om hur du kan arbeta med läsförståelsefrågorna med eleverna.

DISKUTERA

Låt eleverna fundera över frågan på s. 81 ett par minuter själva innan ni diskuterar den tillsammans. Nedanstående text kan du ha som underlag till diskussionen.

EXTRAMATERIAL

FÖRBJUDEN LITTERATUR I SKOLOR

I USA, och flera andra länder, finns det listor över böcker som är bannlysta i skolor och på en del folkbibliotek. År 2022 omfattade listan på förbjudna böcker i ett antal av USA:s delstater mer än 1600 titlar. De gemensamma nämnarna är att de ofta har icke-vita huvudpersoner, handlar om hbtq-relaterade frågor eller om rasism.

Varför är Tjänarinnans berättelse förbjuden i vissa skolor och bibliotek? Låt eleverna fundera själva först. Ta sedan upp olika infallsvinklar som ligger till grund för förbuden. Det kan till exempel handla om att texten innehåller sexuellt våld. Det är något som av vissa uppfattas som skadligt eller alltför tungt för ungdomar att ta del av, trots att det förekommer i verkligheten. Ett annat exempel är författaren Laurie Halse Anderson, som fick ALMA-priset (”Nobelpriset” för barn och ungdomslitteratur till Astrid Lindgrens minne) år 2023. Hennes tonårsroman Säg något som handlar om en våldtäkt under en fest är svartlistad i flera stater i USA.

Bör man undvika att skriva och läsa om ett sådant ämne? Vad anser eleverna?

En ytterligare anledning till att Atwoods roman är bannlyst är att den skildrar en religiös diktatur. Medan många läser den som kritik av religiös extremism, menar andra att den kritiserar kristendomen som sådan och vill därför förbjuda den. Atwood själv har hävdat att hennes bok innehåller mindre sexuellt våld än Bibeln, och dessutom i vissa avseenden är baserad på bibliska berättelser.

Inte bara USA, utan fler länder har tagit bort boken från skolor och folkbibliotek, till exempel Spanien och Portugal, av samma skäl som USA. Hur ser eleverna på den här typen av bokförbud?

En jämförelse med Sverige kan man göra med hjälp av boken The Perks of Being a Wallflower av Stephen Chbosky, (på svenska Wallflower). Romanen är förbjuden i flera amerikanska delstater, men ganska vanlig i svensk skolas engelskundervisning. Hur kan det komma sig? Om du har möjlighet kan du låta eleverna läsa ett utdrag ur den och diskutera.

Också William Goldings Flugornas herre är en klassiker att läsa i svensk skola, men förbjuden i minst en amerikansk delstat. Anne Franks dagbok är ett annat exempel att diskutera, då olika versioner av den har förbjudits – oftast på grund av de passager då Frank reflekterar över sin egen kropp och sexualitet.

Ett av skälen som uppges för bokförbuden är att innehållet kan väcka olust hos läsaren, få hen att må dåligt. Anser eleverna att det är ett hållbart argument? Be dem utveckla. (Jämför med det ökade intresset för ”safe spaces” och ”trigger warnings” inte bara inom till exempel underhållning utan även inom föreläsningssalar på universitet och högskolor.)

EXTRAMATERIAL

korsord Atwood korsord efterkrigstiden

När ni har läst färdigt avsnittet om Stig Dagerman finns ett korsord som repetition. Därefter kan eleverna lösa korsordet om epoken som repetition. Du hittar korsorden under kopieringsunderlag/korsord och facit under facit/korsord i de digitala resurserna.

DIGITALA ÖVNINGAR FRÅGOR OM EPOKEN

Låt eleverna repetera sina kunskaper om epoken i det digitala läromedlet. Frågor om efterkrigstiden

SPRÅKLIGA STRUKTURER OCH NORMER

Att skriva en krönika

Genren krönika kan vara svårare att förstå än de andra genrerna som eleverna arbetat med hittills. Vissa elever hittar rätt med en gång medan andra har svårt att gå från det vardagliga, ibland privata, till det allmängiltiga, bredare perspektivet. Det innebär att du kan behöva stötta dem mer än vid andra genrer.

Ledfamiljer

ELEVBOKEN S. 82–84

För att hjälpa eleverna med de språkliga strukturerna när de ska skriva en krönika kan du börja med att gå igenom hur man binder ihop en text så att den flyter väl. Repetera textbindning som eleverna läste om i Från rapsoder till rappare 7. Gå sedan över till att förklara begreppet ”ledfamilj”. En ledfamilj är ord som hör ihop, som kan sägas tillhöra samma tema. I det första exemplet på s. 83, som handlar om textbindning inom ett stycke, är temat ”på landet”. Ge fler exempel på tavlan innan eleverna arbetar själva.

DISKUTERA I PAR

Dela in eleverna i par som får läsa texten i rutan på s. 83 och själva hitta orden som hör till en ledfamilj. Låt dem jobba med uppgiften i fem minuter. Diskutera parens förslag gemensamt.

Gå sedan igenom att man förutom att binda inom ett stycke även kan binda ihop mellan stycken. Då blir det inte ett skarpt hopp mellan två efterföljande stycken. Läs exemplet igen och lägg märke till att temat där är ”bil”.

DISKUTERA I PAR

Låt eleverna arbeta i sina par och själva försöka hitta ledfamiljsorden. Ge dem fem minuter och fråga sedan vilka ord de har hittat och vilket temat är.

MODELLTEXT KRÖNIKA

ELEVBOKEN S. 85–86

Krönika – utmärkande drag

Efter att ha arbetat med textbindningen är det dags att bekanta sig med genren krönika. Träna gärna högläsning när ni tar er an avsnittet om krönika på s. 85. När ni läser modelltexten är det viktigt att uppmärksamma eleverna på hur krönikan är uppbyggd. Påminn dem om att modelltextens struktur kan användas som utgångspunkt när de ska skriva en egen krönika och att de ska använda sig av ledfamiljer för att skapa flyt i texten.

ANVÄND DINA KUNSKAPER

Skrivuppgift – skriv en krönika

ELEVBOKEN S. 87

SKRIVA SJÄLV

I nationella provens skrivdel kan eleverna ibland välja att skriva en krönika. De elever som inte är säkra på att kunna skriva en krönika bör fundera på att välja en annan genre. Det kan vara en sakprosatext eller en novell. När det skriftliga nationella provet närmar sig kan du prata med eleverna och förklara att de ska välja den genre som de känner sig säkrast med.

Gå igenom huvudpunkterna på s. 87. Presentera skrivmallen i det digitala läromedlet för eleverna och uppmana dem att använda den. Gå också igenom checklistan för krönika och påminn dem om att läsa sin färdiga text med listan tillgänglig. Lägg förslagsvis två till tre lektioner på att skriva krönika.

Vid bedömning kan du ta hjälp av bedömningsmatris – krönika som du hittar i de digitala resurserna. Se till att eleverna är medvetna om vad i deras texter som kommer att bedömas. Plocka ut de aktuella kraven från matrisen men formulera dem på elevnivå.

Muntlig uppgift – hålla ett argumenterande tal

ELEVBOKEN S. 88–95

Inled lektionen med att spela upp en del av Martin Luther Kings tal ”I have a dream” och berätta att det är ett av historiens mest kända tal.

Gå igenom begreppen tes, ethos, logos och pathos på sidorna 88–89. Låt sedan eleverna själva läsa igenom sidorna. Har de sedan några konkreta tips på hur en tes kan vara formulerad?

Skriv upp deras förslag på tavlan och diskutera tillsammans om de uppfyller kraven på en tes.

Gå vidare till stilfigurerna och förklara dem. Efter varje punkt kan du be eleverna komma med förslag på respektive stilfigur.

Förklara sedan hur ett motargument fungerar och varför det är bra att använda sig av det.

ÖVNINGSUPPGIFT: ARGUMENTATION

Dela in eleverna i grupper om tre. Ge dem en lista med ämnen att välja mellan, eller dela själv ut ämnen till grupperna. Låt dem arbeta cirka 40 minuter med detta.

ATT HÅLLA ETT ARGUMENTERANDE TAL

Innan eleverna påbörjar sitt eget argumenterande tal bör du gå igenom arbetsgången på s. 93 med dem. Visa också hjälpmeningarna på s. 94 som de kan ha som stöd när de bygger upp sitt tal.

Påminn eleverna om att de ska vara källkritiska när de letar efter fakta till sina argument och motargument och att stämma av sitt manus mot checklistan i boken. Lägg förslagsvis två till tre lektioner på att förbereda det argumenterande talet.

TÄNK PÅ! HÅLLA ARGUMENTERANDE TAL

Innan det är dags för eleverna att hålla sitt tal kan du gå igenom punkterna på s. 95 om vad man ska tänka på när man håller ett tal.

Du kan ta hjälp av bedömningsmatris – argumenterande tal som du hittar i de digitala resurserna för att bedöma eleverna. Se till att eleverna är medvetna om vad som kommer att bedömas. Plocka ut de aktuella kraven från matrisen men formulera dem på elevnivå.

SPRÅKBRUK I NORDEN

ELEVBOKEN S. 96–99

I avsnittet språkbruk i Norden tas danskan och norskan upp. Ett sätt att inleda är att spela upp musik från en dansk och en norsk artist och låta eleverna lista ut vad låtarna handlar om.

Tycker de att norska och danska liknar svenska lite grann eller mycket? Är det ena språket lättare att förstå än det andra?

Förklara hur svenska, norska och danska är släkt med varandra genom att visa bildspelet språkträd (bildspel/övrigt i de digitala resurserna) som föreställer ett språkträd och visa att den nordgermanska tjocka grenen fördelar sig i flera grenar.

Utifrån språkträdet förklarar du att många språk utgår från en stam – den indoeuropeiska. Denna stam har flera kraftiga grenar och från dessa utgår tunnare grenar. Språken från de tunnare grenarna kan man lättare förstå om man kan ett av dem. Att förstå varandra mellan kraftigare grenar är svårt då språken skiljer sig mer. Man kan se att den nordgermanska kraftiga grenen delar upp sig i tunnare, nämligen färöiska, isländska, norska, svenska och danska. Dessa språk är släkt med varandra. Om man tittar på den italiska grenen ser man att den förgrenar sig i portugisiska, spanska, franska, italienska och rumänska. Dessa språk är besläktade. De nordgermanska språken har inte mycket gemensamt med de italiska utom, som nämnts, ursprungsstammen: den indoeuropeiska.

Finska, estniska, ungerska och samiska tillhör ett eget träd – finsk-ugriska språk. Det är därför svenska och finska inte har några likheter, för de kommer från helt olika språkträd. Passa på att ta upp att Finland tillhör Norden (Sverige, Danmark, Norge, Island, Finland) även om finskan tillhör en annan språkgrupp än de nordgermanska språken. Fråga eleverna vilka länder som ingår i Norden och vilka de officiella språken är. Ta även upp Grönland och Färöarna och deras språk om eleverna inte gjort det. Förklara begreppet falska vänner.

Informera eleverna om att ni först kommer att läsa om danska språket och därefter om det norska. Läs den inledande texten på s. 96 tillsammans.

Danska

Börja med att spela upp de inlästa siffrorna från 1–20 som du hittar i bildspelet danska siffror i de digitala resurserna (bildspel/övrigt). Fråga eleverna om de förstod. Visa sedan siffrorna skrivna på danska och låt eleverna lyssna igen när de läses upp. Tycker de att uttal överensstämmer med stavning? Om inte, motivera.

Visa gärna även klippet ”Fattar du danska?” där eleverna får höra danska och gissa vad det betyder. Sök på Youtube med orden: ”Test: Fattar du danska?”.

Låt eleverna själva läsa s. 97 och besvara frågorna.

FRÅGOR OM: DET DANSKA SPRÅKET

Låt eleverna jobba med frågorna enskilt eller i par. Du kan vid nästa lektion ställa frågorna till klassen för att kontrollera att de har förstått.

Norska

När ni pratar om norska språket kan du ta upp det faktum att det finns två språk i Norge: bokmål och nynorska. Förklara den historiska bakgrunden utifrån texten på s. 98. Innan eleverna börjar med frågorna kan de läsa sidan själva.

FRÅGOR OM: DET NORSKA SPRÅKET

Låt eleverna jobba med frågorna enskilt eller i par. Du kan vid nästa lektion ställa frågorna till klassen för att kontrollera att de har förstått.

DISKUTERA I PAR

Avsnittet med språkbruk i Norden avslutas med en jämförelse mellan danska, norska och svenska där ett och samma skönlitterära utdrag presenteras på de tre språken. Dela in eleverna i par och låt dem läsa själva och fundera över vilka skillnaderna är i de tre texterna. Ta upp deras tankar i helklass.

SAMMANFATTNING

Elevboken s. 100–103 I slutet av kapitlet finns en sammanfattning. Denna kan användas både av elever som behöver anpassat material och för alla som en repetition inför prov på epoken.

SVENSKA SPRÅKETS UTVECKLING

Elevboken s. 104–105 Efter sammanfattningen finns en redogörelse för vad som hände med det svenska språket under denna period. Läs mer på s. 12 om hur man kan arbeta med detta.

FRÅN RAPSODER TILL RAPPARE

I serien Från rapsoder till rappare 7–9 får eleverna färdas genom litteraturhistorien och på vägen utveckla sitt skrivande, sin läsförståelse, sin muntliga förmåga och sin kunskap om det svenska språket. Här kopplas genreskrivande till en kontext och ett relevant ämnesinnehåll.

Serien har en gemensam lärarhandledning. Lärarpaketet består av en tryckt bok och digitala resurser.

Den tryckta lärarhandledningen innehåller konkreta lektionsplaneringar för samtliga kapitel i de tre elevböckerna. Här får du tips på intresseväckande ingångar till elevbokens texter, förslag på extrauppgifter samt tips på hur du kan både stötta och utmana elever. Utöver det får du förslag på arbete med kortskrivning, ordkunskap, grammatik och dramatisering. Kortskrivning är en bra metod för att få igång elevernas skrivande. Att arbeta med ordförståelse och att dramatisera texter ökar elevernas läsförståelse. Här finns även stöd för bedömning.

Med lärarhandledningen följer digitala resurser och här finns en bank med material, till exempel kopieringsunderlag i form av korsord, pjäser och grammatikövningar. Det finns facit till elevböckernas läsförståelseuppgifter och till kopieringsunderlagen, bedömningsmatriser till elevbokens större skriftliga och muntliga uppgifter samt en litteraturlista med tips till elevernas individuella läsning. Du får även tillgång till den tryckta lärarhandledningen samt samtliga tre elevböcker i e­boksformat.