9789144095684 by Smakprov Media AB

Styrningskonst på utbildningsarenan Upphöjda begrepp i svensk utbildningsdiskurs Utbildningsdiskursen är omfattande i vår tid och genomsyrar våra liv från vaggan till graven. Allt från formella utbildningsinstitutioner som förskola, skola, gymnasium och universitet, till mer informella kanaler som företagsutbildningar, fortbildning, kompetensutveckling och diverse självhjälpslitteratur syftar till att utbilda oss på snart sagt livets alla områden. Antologin tar avstamp i en rad upphöjda begrepp i samtidens utbildningsdiskurs. De begrepp som särskilt har fångat författarnas intresse är livslångt lärande, kvalitetssäkring, värdegrund, dokumentation, bedömning, hållbar utveckling och hälsa. Med utgångspunkt i den maktanalys som har utvecklats i relation till Michel Foucaults arbete analyserar författarna innebörder och effekter av dessa upphöjda begrepp i skilda sammanhang. Författarna visar utifrån en rad exempel hur de upphöjda begreppen är sammanvävda med maktteknologier av olika slag. Styrningskonst på utbildningsarenan riktar sig särskilt till personer som arbetar med och i utbildning, studenter i utbildning, blivande förskollärare och lärare, men också alla andra som funderar över utbildningens utbredning och innebörder i vår tid.

Art.nr 38203

T. Axelsson J. Balldin J. Qvarsebo (red.) | Styrningskonst på utbildningsarenan

Thom Axelsson, Jutta Balldin och Jonas Qvarsebo är verksamma som lektorer i utbildningsvetenskap vid Malmö högskola. Övriga författare är Johan Dahlbeck, Magnus Dahlstedt, Andreas Fejes, Malin Ideland, John B Krejsler, Caroline Ljungberg, Claes Malmberg, Ulf Olsson, Kenneth Petersson och Ann-Christine Vallberg Roth.

Styrningskonst på utbildningsarenan Upphöjda begrepp i svensk utbildningsdiskurs

redaktörer

Thom Axelsson Jutta Balldin Jonas Qvarsebo www.studentlitteratur.se

978-91-44-09568-4_01_cover.indd 1

2014-01-13 15.01

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38203 ISBN 978-91-44-09568-4 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Carina Blomdell Omslagsbild: jannoon028/Shutterstock.com Printed by Ednas Print, Slovenien 2014

978-91-44-09568-4_01_book.indd 2

2014-01-07 11:57

INNEHÅLL

Författarpresentation 7 K apitel 1

Upphöjda begrepp i svensk utbildningsdiskurs 11

Jona s Qva r se b o, T hom A x e l s s on o c h J u t ta Ba l l di n En kritisk ansats i Foucaults anda 13 Genealogi och styrningsmentalitet 14 Litteratur 19 K apitel 2

Utbildning, deliberation och terapeutisk intervention 21

M agn us Da h l s t e d t o c h A n dr e a s F ej e s Bekännelse som analysstrategi 22 Den deliberativa omsvängningen 23 En terapeutisk kultur: SET och ART 25 ”Man måste vilja förändras” – konsten att motivera 27 ”Tycker du att du förtjänar ett hjärta?” – konsten att ge erkännande 30 ”Belöningen kan komma senare” – konsten att kalkylera 32 Avslutande reflektioner 34 Litteratur 37

978-91-44-09568-4_01_book.indd 3

2014-01-07 11:57

Innehåll K apitel 3

Värdegrund och Livskunskap som styrningsteknologier 41

T hom A x e l s s on o c h Jona s Qva r se b o Att analysera styrningsteknologier 42 Två livskunskapsprogram: Lion Quest-Tillsammans och Projekt Charlie (Justa Kompisar) 45 Att åtgärda ett problem 46 Tekniker, procedurer och metoder 49 Styrningens kunskapsbas 53 Att fatta rätt beslut och bete sig på rätt sätt – formandet av det önskvärda subjektet 54 Styrning i värdegrundens tjänst 56 Litteratur 57 K apitel 4

En hälsosam barndom? 59

J u t ta Ba l l di n o c h C a rol i n e Lj u ngbe rg Dietetik – en balansakt mellan moral och vetenskap 61 Barns hälsa och smak, en problematik 63 Förskolans pedagogiska måltid 65 Naturligt lärande genom naturlig fostran 71 En hälsosam barndom? 74 Litteratur 76 K apitel 5

Hopp och rädsla i utbildning för hållbar utveckling 79

Joh a n Da h l be c k Utbildning för hållbar utveckling – med sikte på en oviss och riskfylld framtid 80 Drömmen om att kunna kontrollera det okontrollerbara – hopp och rädsla hos filosoferna 83 Hopp och rädsla som styrningsteknologier i utbildning för hållbar utveckling – ett exempel 88 Små handlingar och stora förändringar 88 Med fantasin som utgångspunkt 90

978-91-44-09568-4_01_book.indd 4

2014-01-07 11:57

Innehåll

Participatorisk styrning och barns ansvar för framtiden – ”det finns inte några rätt eller fel svar” 92 Att kontrollera sitt begär 95 Framtiden som risk och rädslans produktivitet 97 Litteratur 99 K apitel 6

Styrning genom dokumentation och bedömning 103

A n n- C h r i s t i n e Va l l be rg Ro t h Dokumentation och dokumentalitet – styrning genom dokumentation 104 Bedömning 106 Multidokumentation – olika former och tekniker 106 Pedagogisk dokumentation och portfolio 109 Standardiserade dokument – TRAS och StegVis 112 Flerdimensionell styrning 114 Dokumentationsformer som exemplifierar dimensionerna 115 Multidokumentation som exempel på styrning 116 Samstämmiga drag i den flerdimensionella styrningen 116 Motstridiga drag i den flerdimensionella styrningen 117 Mellan demokratisk och icke-demokratisk riktning 117 Mellan centrerade och de-centrerade subjekt 118 Mellan linjär och icke-linjär styrning – alla dimensionerna 119 Avslutningsvis 121 Litteratur 121 K apitel 7

KRAV-märkta barn i det neoliberala samhället 127

M a l i n I de l a n d o c h C l a e s M a l m be rg Design av den goda medborgaren 129 Hållbar utveckling genom pastoral makt 130 Valet 133 Checklistor och löften 135 Det matematiska språket 138 Planeten och kartan 141 Marknadsekonomi som poesi 143 Litteratur 145

978-91-44-09568-4_01_book.indd 5

2014-01-07 11:57

Innehåll K apitel 8

Den sociala frågans återkomst 147

K e n n et h Pet e r s s on, U l f Ol s s on o c h Joh n B. K r ejsl e r Teoretiska utgångspunkter 149 Den sociala frågan i samtiden 150 Den sociala frågans genealogi 154 Den jordiska försynens pedagogiska teknologi 158 Avslutande reflektioner 160 Litteratur 161

978-91-44-09568-4_01_book.indd 6

2014-01-07 11:57

FÖRFATTARPRESENTATION

Thom Axelsson är fil.dr i Tema barn och verksam som lektor vid Malmö högskola. Axelsson forskar kring barndom och skola ur ett historiskt perspektiv. Han har särskilt intresserat sig för hur skolan har kategoriserat och sorterat sina elever efter begåvning. Jutta Balldin är fil.dr i pedagogik och verksam som lektor vid Malmö högskola. Balldins forskning rör frågor om barns livsvillkor, barndom och föräldraskap i ett geografiskt och kulturpedagogiskt perspektiv. För närvarande är hon engagerad i frågor om moderskap och barns hälsa. Johan Dahlbeck är fil.dr i pedagogik och verksam som lektor vid Malmö högskola. Dahlbecks forskningsintresse rör framför allt frågor kring etik och utbildningsfilosofi. Särskilt fokus har ägnats kritiska studier av utbildning för hållbar utveckling. Magnus Dahlstedt är biträdande professor vid Linköpings universitet. Dahlstedts forskning behandlar främst frågor om medborgarskap, organisering, inkludering, exkludering, välfärds- och utbildningspolitiska förändringar i det mångetniska samhället. Andreas Fejes är professor i vuxenpedagogik vid Linköpings universitet. Fejes forskning handlar till stor del om de sätt varpå den lärande vuxne fabriceras. För tillfället studerar han vuxna elevers medborgarskapande i och utanför vuxenutbildning och folkbildning, med fokus på de diskursiva och materiella resurser som gör vissa aktiviteter mer eller mindre möjliga.

978-91-44-09568-4_01_book.indd 7

2014-01-07 11:57

Författarpresentation

Malin Ideland är docent i etnologi och verksam som lektor vid Malmö högskola. Idelands forskningsintresse rör de diskursiva villkor som möjliggör och omöjliggör sätt att tala och vara i utbildningssammanhang. Hon har särskilt intresserat sig för hur diskursen om den goda eleven konstrueras i naturvetenskaplig undervisning och lärande för hållbar utveckling. John Benedicto Krejsler är docent i pedagogik och verksam vid Aarhus Universitet. Krejslers forskning handlar om professionsutveckling, utbildningspolitik, subjektivitetsformer och maktrelationer i relation till utbildningsinstitutioner. Han har också intresserat sig för epistemologi och poststrukturalistisk teori. Caroline Ljungberg är fil.dr i IMER (Internationell Migration och Etniska Relationer) och verksam som lektor vid Malmö högskola. Ljungbergs forskningsintressen rör utbildnings- och identitetsfrågor, med särskilt fokus på mat, barndom, konsumtion, livsstil, fostran och makt. Claes Malmberg är docent i naturvetenskapernas didaktik och verksam vid Malmö högskola. Malmbergs forskning handlar om skolans naturvetenskap och lärande för hållbar. Med utgångspunkt i undervisning som social praktik har han intresserat sig för hur elever använder naturvetenskap för att hantera frågor i vardagslivet. Ulf Olsson är docent i pedagogik och verksam som lektor vid Stockholms universitet. Olssons forskning kretsar kring internationell utbildningspolicy ur perspektiv som styrningsrationalitet och maktrelationer. Han bedriver också forskning om folkhälsa. Kenneth Petersson är docent i Tema Kommunikation och verksam som lektor vid Linköpings Universitet. Peterssons huvudsakliga forsknings intresse har under senare år handlat om nutidshistoriska perspektiv på relationen mellan politisk styrning, kunskapsbildning och subjektkonstruktioner inom ramen för förändringar av utbildning och utbildningsväsen i nationell och internationell kontext.

978-91-44-09568-4_01_book.indd 8

2014-01-07 11:57

Författarpresentation

Jonas Qvarsebo är fil.dr i Tema Barn och verksam som lektor vid Malmö högskola. Qvarsebos forskning kretsar kring barndom och utbildning ur ett historiskt perspektiv. Han har särskilt intresserat sig för utbildnings institutioner som en arena där barn och ungdomar observeras, klassificeras och formas på olika sätt. Ann-Christine Vallberg Roth är professor i pedagogik med inriktning mot yngre barn vid Malmö högskola. Hennes forskningsintresse är bedömning, dokumentation, läroplans- och kvalitetsfrågor med fokus på förskola. Hon är engagerad i forskning, forskarskolor, nätverk och lärarutbildning som rör förskola och barndom i förändring.

978-91-44-09568-4_01_book.indd 9

2014-01-07 11:57

978-91-44-09568-4_01_book.indd 10

2014-01-07 11:57

K AP I T E L 1

Upphöjda begrepp i svensk utbildningsdiskurs Jona s Qva r se bo, T hom A x e l s s on o ch J u t ta Ba l l di n

Alla vet att man inte får säga allt, att man inte kan tala om vad som helst när som helst, och slutligen, att inte vem som helst får tala om vad som helst. (Foucault 1993a, s. 7)

Utgångspunkten för den här antologin är ett uppmärksammande av vad vi kallar upphöjda begrepp. I varje tid och samhälle framträder vissa begrepp som centrala och från vilka samhällsdiskussionen tar avstamp. Vill man säga något viktigt, föra fram ett budskap, driva igenom en agenda så behöver man förankra sina ambitioner i något eller några sådana begrepp. Historikern Reinhard Koselleck har belyst något liknande i sin beskrivning av hur de begrepp som blev dominerande i samband med den franska revolutionen, det vill säga frihet, jämlikhet och rättvisa, har varit grundläggande för hur den politiska diskursen har strukturerats ända fram i vår tid (Koselleck 2004). Samhället är emellertid inte enhetligt. Även om man i någon mening kan tala om en övergripande samhällsdiskussion finns det flera olika samtalsarenor, var och en med sina egna begrepp. Utbildningssektorn är ett exempel på en samtalsarena där man kan urskilja ett antal upphöjda begrepp som diskussionen kretsar kring, begrepp som tillsammans bildar en diskurs. Utbildningsdiskursen är omfattande i vår tid och genomsyrar våra liv från vaggan till graven. Allt från formella utbildningsinstitutioner som förskola, grundskola, gymnasium och universitet till mer informella kanaler som företagsutbildningar, fortbildning, kompetensutveckling och diverse självhjälpslitteratur syftar till att utbilda oss på snart sagt livets alla områden. Men på samma sätt som samhället inte är enhetligt är inte utbildningsdiskursen statisk. Institutioner kommer och går och gamla begrepp och idéer byts ut mot nya. Institutioner från igår, som exempelvis folkskola, realskola och flickskola, finns inte längre kvar utan har ersatts av ett enhetligt skol system. På samma sätt har det skett förändringar i begreppsvärlden; begrepp © F ö rfattarna och S tudentlitteratur

978-91-44-09568-4_01_book.indd 11

2014-01-07 11:57

Jonas Qvarsebo, Thom Axelsson och Jutta Balldin

som framstod som viktiga för 20–30 år sedan är passé idag, och det som nu framstår som nytt och spännande kommer att kännas gammalt och förlegat i morgon. Vem talar sig till exempel varm för ”mentalhygien” eller betonar vikten av ”effektiva disciplinära åtgärder” i skolan idag? På 1940- och 1950talen var det centrala frågor i utbildningsdebatten, idag känns de otidsenliga och till och med moraliskt suspekta. Man kan emellertid urskilja referenspunkter och släktskap mellan olika institutioner och begrepp, det existerar inte bara diskontinuitet utan också kontinuitet. Begreppet ”byråkrati”, för att ta ett exempel, är ett ord som idag känns gammalmodigt och stelbent, ingen vill framställa sig själv som en ”riktig byråkrat”. Förr signalerade ordet byråkrati ordning och reda, det var något fint och viktigt, idag tycker vi att det signalerar något helt annat. Däremot använder vi idag gärna begrepp som ”kvalitetssäkring” och ”dokumentation” när vi pratar om hur organisationer borde fungera, inte minst gäller detta utbildningsinstitutioner. Att ägna sig åt kvalitetssäkring och dokumentation anses inte bara viktigt, utan också högst modernt. Men det är inte svårt att hitta likheter mellan de procedurer och tekniker som idag används för att dokumentera och kvalitetssäkra och de som tidigare sorterade under begreppet byråkrati. Frågan är om de praktiker och tekniker som är kopplade till nya begrepp egentligen är så annorlunda mot de som vi har kommit att betrakta som gamla och förlegade? Även om vi kanske inte är beredda att hävda att det bara handlar om samma gamla praktiker som nu seglar under ny flagg, så inser vi genom en stunds eftertanke att likheterna och relationerna trots allt är många och att det finns visst släktskap dem emellan. Kanske är det så att det nya inte alltid är så nytt, det gamla finns fortfarande med oss fast i nya former, trots vår iver att vara moderna och ständigt vilja utvecklas. I den här antologin har vi valt att ta vår utgångspunkt i några av den senmoderna utbildningsdiskursens upphöjda begrepp. Samtliga kapitelförfattare är utbildningsforskare och har därför ett stort intresse för just utbildningsfrågor och hur dessa förhandlas och omförhandlas på olika sätt i tid och rum. De begrepp som särskilt har fångat vårt intresse är livslångt lärande, kvalitetssäkring, värdegrund, dokumentation, bedömning, hållbar utveckling och hälsa. Kring dessa och liknande begrepp kretsar idag såväl utbildningspolitik som utbildningsforskning. Den grundläggande frågan vi ställer oss är vad dessa begrepp gör med oss, hur de präglar våra sociala 12

978-91-44-09568-4_01_book.indd 12

2014-01-07 11:57

1 Upphöjda begrepp i svensk utbildningsdiskurs

institutioner och praktiker, och inte minst vad de gör med de barn och ungdomar som på ett särskilt sätt utgör måltavlan för utbildningsambitionerna. I nästa avsnitt presenterar vi vår gemensamma analytiska strategi och ger exempel från bokens olika bidrag.

En kritisk ansats i Foucaults anda All utbildning handlar om att påverka människor på olika sätt, att råda bot på okunnighet och oförmåga och att ersätta denna med kunskap och förmåga. Viljan att utbilda är således en strävan – både uttalad och outtalad – efter att forma, påverka, influera och styra människors tankar, beteenden, attityder och känslor på vissa bestämda sätt. Den franske filosofen och historikern Michel Foucault introducerade begreppet governmentalité som en beteckning för en analys av makt i dess många historiska skepnader (Foucault 1991; 1993b; 2010). På svenska översätts begreppet vanligtvis med styrnings mentalitet eller styrningsrationalitet och har med tiden blivit förknippat med en forskningstradition som intresserar sig för de rationaliteter, logiker och mekanismer som genomsyrar våra liv (Larsson 2005; Petersson 2003). På ett mycket grundläggande plan går det att beskriva den forsknings tradition som har utvecklats med avstamp i Foucaults arbete som kritisk. Den är kritisk i den bemärkelsen att den kännetecknas av en vilja att se något mer, och kanske också något annat, än det som möter ögat i diverse politiska och mediala programförklaringar. Och för att därigenom möjliggöra en bättre förståelse av de olika samhällsfenomen som ramar in världen åt oss. I denna kritiska ansats ligger en strävan efter att komma förbi de normativa och/ eller utvärderande perspektiv som har kommit att dominera mycken forskning. Den amerikanske filosofen Todd May (2006) menar att man i mycken forskning, kanske den mesta, kan skymta Aristoteles berömda fråga: ”Hur bör vi leva”? Forskningens stora uppgift har blivit att med utgångspunkt i denna fråga, som oftast är outtalad, peka ut hur det goda samhället och det goda livet bör se ut; hur vi bör organisera allt från politiska institutioner, utbildningsväsende och ekonomi till det lilla livets många frågor om hälsa, livsstil och relationer. Även om forskare från skilda discipliner genomför helt olika studier, med olika metoder och teorier, och kommer fram till olika resultat, så är man på ett grundläggande plan överens om själva frågan och det normativa perspektivet. © F ö rfattarna och S tudentlitteratur

978-91-44-09568-4_01_book.indd 13

2014-01-07 11:57

Jonas Qvarsebo, Thom Axelsson och Jutta Balldin

Bakom idén om att forskningen måste vara ”samhällsrelevant” finns denna strävan efter att komma med förslag på hur saker och ting bör vara. Även när forskning beskrivs som ”kritisk” så gör den ofta samma sak, den ringar in vad som betraktas som problem och missförhållanden för att dessa sedan ska kunna rättas till genom diverse politiska åtgärder. Foucault, tillsammans med några andra poststrukturalistiska tänkare, som till exempel Gilles Deleuze, avviker från denna normativa linje genom att utgå från andra slags frågor än Aristoteles fråga om hur vi bör leva och hur saker och ting bör vara (May 2006). Kanske är det just denna avvikelse som har gjort att Foucaults texter har uppfattats som annorlunda, rentav konstiga. Snarare än att fråga sig hur vi bör leva och sedan meddela det, utgår Foucaults studier från frågan: ”Hur kan vi leva”? Det kan uppfattas som en marginell skillnad, men den innebär två helt olika förhållningssätt vad gäller forskningens roll och frågor. Den foucaultinspirerade analysen syftar då inte till att skapa underlag för förslag om förbättringar som politiker och andra aktörer sedan kan implementera genom olika program och reformer. Den riktar istället in sig på att problematisera och destabilisera sådant som vi vanligtvis tar för givet, för att därigenom öppna upp för andra möjliga sätt att tänka, handla och vara. Men den gör detta utan att ge några svar på hur dessa andra sätt att tänka, handla och vara bör se ut (se t.ex. Deleuze 1990). Det här är alltså inget olycksfall i arbetet, det är istället poängen. Forskningsansatsens kritiska utgångspunkt är viktig att ha med sig i läsningen av de olika kapitlen i denna antologi.

Genealogi och styrningsmentalitet Foucault gör medvetet ingen entydig definition av maktbegreppet som sådant. Däremot finns det specifika drag i Foucaults beskrivningar av makt som är viktiga att förstå. Foucaults syn på makt skiljer sig nämligen markant från mer traditionella synsätt. En traditionell maktanalys sätter vanligtvis likhetstecken mellan makt och maktutövning och storheter som lag, juridik, politik, polis, militär och tvång, förbud och repression. I ett traditionellt perspektiv är makt i princip alltid kopplad till hierarkiska strukturer och mer eller mindre inflytelserika aktörer som betvingar sin omgivning på olika sätt. Maktanalysen går därför ut på att spåra upp vilka de mäktiga i samhället är, vilka som ”har makten”. Då tänker man sig att man har lokaliserat maktens 14

978-91-44-09568-4_01_book.indd 14

2014-01-07 11:57

1 Upphöjda begrepp i svensk utbildningsdiskurs

källa och centrum. Det finns ett tydligt ”uppe” och ett ”nere” och makten är alltid någonting som finns däruppe. Det blir enkelt och behändigt, det onda och det goda kan pekas ut när väl makten har ”avslöjats” (Foucault 2002). Foucault vänder sig mot denna ensidiga syn på makt som repression och tvång och vill inte tala om makt som något man kan äga eller som en klass eller vissa aktörer kan tillskansa sig. Han ser istället makt i termer av (i den mån den utövas av en auktoritet av något slag) strategiska positioner som har blivit möjliga genom olika historiska diskursiva processer, och som just därför kan förändras och vändas på sätt som inte kan förutses. Foucault vänder sig också mot föreställningen att man kan dra en rät linje från målsättningar med en modern praktik eller institution till en intention längre bak i tiden. Alltså tanken att man kan lokalisera en idé eller praktiks sanna ursprung och hitta aktören som formulerade den. Det existerar förvisso visst släktskap mellan olika praktiker och idéer, men dessa är sällan uppmärksammade av de inblandade aktörerna själva. Metoden för att analysera sådant släktskap eller samband kallar Foucault genealogi (se t.ex. Foucault 2010; Dean 1999). Det genealogiska perspektivet löper som en röd tråd i samtliga antologi bidrag, varav vi här vill ge några exempel. John B. Krejsler, Ulf Olsson & Kenneth Petersson, gör i sitt kapitel ”Den sociala frågans återkomst” en analys av samtidens förgivettaganden om livslångt lärande ur ett genealogiskt perspektiv. Intimt förbunden med det livslånga lärandet är den så kallade sociala dimensionen, att så många som möjligt ska inkluderas i det livslånga lärandet. Dessa strävanden har fått stor genomslagskraft på EU-nivå och har skrivits in i diverse program. Författarna visar att det finns tydliga kopplingar mellan detta ideal och det som under det tidiga 1800-talet gick under namnet ”den sociala frågan” och som formulerades inom ramen för en filantropisk diskurs. Den sociala frågans återkomst i olika historiska perioder har i stort sett alltid handlat om en rädsla för sociala grupper som ansetts hota den rådande samhällsordningen och som därför blivit föremål för särskilda åtgärder. Författarna visar hur ”den sociala frågan” som integreringsprojekt samtidigt innefattar sin motsats. I tanken om integrering finns också inbäddat principer om exkludering av vissa grupper. Hanterande av rädsla som en styrningsmentalitet är också ett centralt tema i Johan Dahlbecks kapitel ”Hopp och rädsla i utbildning för hållbar utveckling”. Utgångspunkten för kapitlet är samtidens visioner om hållbar utveckling som genealogiskt har en lång och brokig historia. Dahlbeck tar © F ö rfattarna och S tudentlitteratur

978-91-44-09568-4_01_book.indd 15

2014-01-07 11:57

Jonas Qvarsebo, Thom Axelsson och Jutta Balldin

hjälp av filosoferna Seneca, Spinoza och Nietzsche för att analysera denna genealogi. Han visar hur diskursen om hopp och rädsla inte bara existerar på en idealistisk och politisk nivå utan också konkret tagit form i upplysningsmaterial och läromedel som används i svensk skolvardag. Dahlbeck exemplifierar detta i en analys av ett studiematerial om hållbar konsumtion som producerats av stiftelsen ”Håll Sverige Rent” och används från förskolan till årskurs fem. Han visar hur rädslan för sopbergen som växer omkring oss påverkar inte bara olika politiska ställningstaganden utan också skapar ett moraliskt ramverk att förhålla sig till, oavsett hur små och till synes obetydliga dessa åtgärder kan verka. Den stora världen blir så en del av den lilla världen i hem och skola. De genealogiska likheterna i hur hopp och rädsla har hanterats historiskt och i nutiden visar hur det stora och det lilla har smält samman. Den till synes enkla handlingen att köpa ekologiska varor i mataffären kan på så sätt förstås som en konkretisering av den abstrakta rädslan för jordens undergång. Thom Axelsson och Jonas Qvarsebo tar i sitt kapitel ”Värdegrund och Livskunskap som styrningsteknologier” avstamp i talet om värdegrunden som har fått stor spridning i det svenska samhället sedan mitten av 1990talet. Betoningen av värdegrunden har inneburit att moraldiskussionen i Sverige inte längre förs så mycket i termer av påverkan, fostran och socialisation utan i termer av ”värdegrundsarbete”. Detta slags arbete är inte minst viktigt inom skolans värld. De olika program som vanligtvis går under namnet Livskunskap är ett exempel på hur värdegrundsarbetet bedrivs inom ramen för skolan. Med två livskunskapsprogram som exempel, Lions Quest-Tillsammans och Projekt Charlie, genomför Axelsson och Qvarsebo en genealogisk analys som pekar på värdegrundsarbetes kopplingar till äldre tiders ambitioner att forma goda samhällsmedborgare och ett gott samhälle. Då som nu är det samhällets svagare grupper som står i centrum för styrningsambitionerna. Styrningsmentalitetsbegreppet kan sägas ha två dimensioner, en mer generell och en specifik. Den specifika handlar om en modern maktform som verkar i det moderna samhället via människors frihet snarare än mot den, det vill säga det handlar om en sorts internalisering av maktens ambitioner i människors kroppar och själar, så att maktens vilja och vår egen är en och densamma. Den generella innebörden, som är mest intressant för denna antologi, handlar om de rationaliteter och mekanismer som är så att säga 16

978-91-44-09568-4_01_book.indd 16

2014-01-07 11:57

1 Upphöjda begrepp i svensk utbildningsdiskurs

inskrivna i olika sätt att styra. Dessa finns på ett kollektivt och kulturellt plan och handlar alltså inte om specifika individers tankar och intentioner utan om det som Foucault kallar diskurs, ett systematiskt sätt att tänka och tala om världen och oss själva (Foucault, 1993a). Bakgrunden till detta intresse finns i den mentalitetshistoria som utvecklades i Frankrike i början av 1900talets början och som kan spåras till tänkare som Emile Durkheim och som sedan togs upp av den berömda Annelles-skolan. Mentaliteten i fråga är inte något medvetandegjort och utpekat, utan tillhör det för-givet-tagna, det som inte ifrågasätts, som anses självklart. Den foucaultanska maktanalysen knyter an till den mentalitetshistoriska traditionen och stannar upp inför diverse självklarheter och för-givet-taganden och försöker främmandegöra oss från dessa genom att peka på deras tillfällighetskaraktär och deras många gånger slumpmässiga sammansättningar och utvecklingar. Därigenom kan det osynliga bli synligt och föremål för analys. Att arbeta med styrningsmentalitetsbegreppet innebär att man ägnar sig åt konkreta analyser av hur olika typer av styrning iscensätts i våra liv på olika sätt och utifrån vilka begrepp och föreställningar. Ett begrepp som har blivit allt viktigare i det senmoderna samhället är kvalitetssäkring, tanken att i princip allt som pågår inom diverse myndigheter, institutioner och organisationer kan övervakas och kalibreras för att uppnå bästa möjliga resultat. En konkretisering av denna ambition är viljan att dokumentera och bedöma vad som pågår i olika verksamheter. AnnChristine Vallberg Roth undersöker i sitt kapitel ”Styrning genom dokumentation och bedömning” vilka konsekvenser detta slags styrning har för förskolan och dess verksamhet. Vallberg Roth visar hur barns verksamhet och handlingar i förskolan har kommit att betraktas i termer av ”resultat” som registreras, processas och utvärderas på olika sätt. Detta kan beskrivas som en form av dokumentalitet som är inskriven i en specifik sanningspolitik på skolans och barnomsorgens område. Upprättandet av en ”portfolie” för varje barn är ett exempel på detta. Barnets utveckling och kunskapsbildning blir genom dokumentalitetens praktiker insatta i ett övervakningssystem som sedan ligger till grund för både barns eget identitetsskapande och diverse pedagogiska åtgärder. Styrningen av barns liv riktar också in sig på kroppen och livets mer basala praktiker, hur vi äter och beter oss vid matbordet. Med utgångspunkt i det myckna talet om hälsa undersöker Jutta Balldin och Caroline Ljungberg © F ö rfattarna och S tudentlitteratur

978-91-44-09568-4_01_book.indd 17

2014-01-07 11:57

Jonas Qvarsebo, Thom Axelsson och Jutta Balldin

i sitt kapitel ”En hälsosam barndom?” hur barns smak, matvanor och hälsa har problematiserats i samtiden. Författarna visar hur mat och ätande inte bara handlar om näring och hälsa, utan används för att styra mänskligt beteende på olika sätt. Styrningen är inte enbart lokaliserad till matbordet eller då inköp görs i livsmedelsaffären, utan utgör en rationalitet som sätter sin prägel på livet i stort. Regleringen av maten och ätandet kan därför enligt författarna betraktas som ett uttryck för en specifik moralisk regim upprättad i samhället, det vill säga praktiker som speglar hur människans liv bör levas moraliskt, pedagogiskt och hälsomässigt. Att studera styrningsrationaliteter handlar alltså om att analysera hur styrning utövas, vilka metoder, praktiker och mekanismer som är verksamma i styrningen, och vilka rationaliteter och logiker som ligger till grund för den. Styrningsanalysen kan utföras både på makro- och mikronivå Den kan till exempel användas för att studera välfärdsstatens framväxt och förändringar. Vad som uppmärksammas då är utgångspunkten för statlig styrning (politisk rationalitet) och de olika tekniker/praktiker genom vilka styrningen kommer till uttryck (styrningstekniker). Analysen kan också röra sig på en lokal- och individnivå. Då studeras till exempel de tekniker och procedurer som är verksamma i olika institutioners styrning. Och, slutligen, kan den användas för att analysera hur vi som individer styrs och styr oss själva. Hur vi exempelvis tar till oss och omsätter självhjälpslitteraturens tips och råd i vårt vardagliga liv eller hur vi mot bakgrund av så kallade expert råd utför diverse ritualer och övningar för att utveckla eller förändra vårt tänkande eller vårt beteende på olika sätt. Foucault talade om ”technologies of the self”, jag-teknologier, för att beskriva den här typen av självstyrning (Foucault 1988). Den här aspekten av styrning är också central i Magnus Dahlstedts och Andreas Fejes kapitel ”Viljan att samtala: Utbildning, deliberation och terapeutisk intervention”. Med utgångspunkt i begreppen livslångt lärande och värdegrund visar författarna hur ”dialogen” har blivit en central terapeutisk teknik varigenom eleverna ska bearbeta sig själva, sina önskningar och sitt beteende i skolan. Detta är som tydligast inom livskunskapsämnet och författarna ger exempel på det genom en analys av programmen SET och ART, som har fått ett förhållandevis stort inflytande i svensk skola. Dahlstedt och Fejes knyter här an till hur bekännelsen har fungerat inom en äldre religiös diskurs, som en jag-teknologi, och pekar på hur den har vetenskapliggjorts, 18

978-91-44-09568-4_01_book.indd 18

2014-01-07 11:57

1 Upphöjda begrepp i svensk utbildningsdiskurs

och lösgjort sig själv från kyrkan och fått nya användningsområden i det moderna samhället. Från att i ett tidigare skede haft funktionen att skapa religiös renhet hos den enskilde, har den nu fått funktionen att bygga nya och bättre ”jag” genom terapeutiska program. Viljan att ”designa” barns liv står i centrum för Malin Idelands och Claes Malmbergs kapitel ”Kravmärkta barn i det neoliberala samhället”. Med utgångspunkt i begreppet hållbar utveckling och de ambitioner som har växt fram kring värdegrunden och värdegrundsarbetet analyserar författarna hur det önskvärda barnet konstrueras och styrs. Hur gick det egentligen till när människor ”frivilligt” började sortera sina sopor i början på 1990-talet. Hur blir en självklarhet självklar, genom vilka processer och procedurer? Författarna undersöker vilka politiska ideal som har materialiserats i diskursen om Det ”KRAV-märkta barnet”, och hur dessa kommuniceras som opolitiska och självklara. De pekar på att den upplevda friheten i projekten kring hållbar utveckling är en effekt av en jag-teknologi som är central för det neoliberala samhället. Den kombineras med ett pastoralt uttryckssätt som riktar in sig på att individen inte bara måste välja för sin egen skull, utan även för ”världens” skull. I fokus för Idelands och Malmbergs studie står styrningen av barndomen och hur en hel barndiskurs har växt fram i anslutning till hållbar utveckling, en barndom som är moraliskt reglerad genom vardagens sociala praktiker. Med denna antologi hoppas vi kunna erbjuda en känsla av igenkännande hos våra läsare, men också tankar som dröjer kvar, och en ökad medvetenhet kring de upphöjda begreppens betydelse och funktion, om vad som får oss att tänka och handla på vissa specifika sätt snarare än andra. Vi riktar oss särskilt till personer som arbetar med och i utbildning på olika sätt, studenter i utbildning, blivande förskollärare och lärare, men också alla andra som funderar över utbildningens utbredning och innebörder i vår tid.

Litteratur Axelsson, Thom (2007). Rätt elev i rätt klass: Skola begåvning och styrning 1920–1950. Doktorsavhandling, Linköpings universitet. Dean, Mitchell (1999). Governmentality: Power and Rule in Modern Soceity. London: SAGE Publications. Deleuze, Gilles (1990). Foucault. Stockholm: Symposium förlag. © F ö rfattarna och S tudentlitteratur

978-91-44-09568-4_01_book.indd 19

2014-01-07 11:57

Art.nr 38203

T. Axelsson J. Balldin J. Qvarsebo (red.) | Styrningskonst på utbildningsarenan

Styrningskonst på utbildningsarenan Upphöjda begrepp i svensk utbildningsdiskurs

redaktörer

Thom Axelsson Jutta Balldin Jonas Qvarsebo www.studentlitteratur.se

978-91-44-09568-4_01_cover.indd 1

2014-01-13 15.01