9
lle h채 m Sa o m ss je n B o k ss ri k en -E Isa ag rs id oh La av N D ars L
PR IO
Innehåll
Vårt sociala liv
Det globala samhället
Den sociala människan 1
Vad är egentligen globalisering? 65
Vem är du?
En värld av gränser 65
4
Unga och gamla 5
Kurdistan – lilla Sverige!
Identitet och livsstil
Världen – en teaterscen! 67
6
66
Vad innebär det att vara vuxen?
10
Aktörerna på världsscenen
68
Harajukustilen: blanda!
12
Enskilda stater 70
Kvinnor och män 16
Transnistrien – landet som inte finns
Hon, han eller hen
20
Hur styrs stater? 74
”Vi” och ”dom” 21
Samarbete mellan stater 82
Olika identiteter – ett och samma land
Internationellt samarbete i FN 86
23
Fattiga och rika 32 Kortfattat 37
71
Intresseorganisationer 88
Farligt att arbeta för mänskliga rättigheter? 90 Medier och företag 91 Migration 91
Beroende, bruk och missbruk
Global kompetens sökes
Migrationen till Sverige 93
Dags för helt fri invandring? Vad vet vi om beroende? 41
Mordet på John Hron
43
Alkohol 46 Vem tjänar på att du röker? 49
Tobaksindustrin styr Malawi
52
Den goda jorden?
54
Gamla och nya droger 56
Våldet i narkotikans spår
58
Normer och lagar 59
Det heliga kokabladet
60
Kortfattat 62
92 96
Kortfattat 98
Innehåll
Världspolitiken
Ekonomi och global utveckling
Internationell politik 103
Ekonomin på olika håll i världen 141
Maktmedlen 105
Den globala ekonomin 143
En svensk ambassadör
Nya smarta affärer
106
144
Konflikter 110
Vad styr priset? 145
”Min fiendes fiende är min vän”
Handel över gränserna 149
111
Krig 112
Boka färdtjänst från Senegal
152
Guantánamo 114
Sverige krisar
154
På gränsen mellan Nord- och Sydkorea 116
Den orättvisa världshandeln 156
Svensk flyktingpolitik 122
Fabriken rasar!
Dödens hav
124
Ekonomiskt fusk 161
Svensk säkerhetspolitik 127
Global utveckling 162
På uppdrag i Afghanistan
Global vardag
163
Livsvillkor i världen
166
Tre bilder av global utveckling
172
128
Hur bygger man en fredligare värld? 130
Om alla gör något!
133
En värld – flera synsätt och scenarier 134
En värld – flera synsätt
159
Världen om tjugo år 175 Kortfattat 179
136
Kortfattat 138
Makten över medierna Nyhetsvärdering 183
Sanna nyheter?
189
Nyhetsbevakning vid krig ... 190
Med halva jorden som arbetsfält
192
Det globala medielandskapet 194
Globala medier – sök och dela
198
Medietrender 202
Tystnad, tagning!
204
Kortfattat 206
Vå so rt ci al a
V oc ad p H h li åv vs er m ur s k sy än kan til? ar vå n ns i H sk ka ri ä tt? or te de at ar g a t l ll på or nt ev a ite is v e er a sa r t k in et m a g tg m vå a ot a m ra v tl iv? öjl ig he t
liv
Vårt sociala liv
Vem är jag? Vad är det som gjort mig till just den person som jag är? Vi föds alla med olika förmågor. En del är kanske bra på att sjunga medan andra lär sig matematik hur lätt som helst. Men sedan är det andra orsaker som avgör vilka möjligheter vi har att utveckla dessa förmågor. Det kan bero på våra familjer och vänner, var vi bor i världen, hur rika eller fattiga vi är och vilket stöd vi får från samhället och från människor i vår omgivning.
Den sociala människan Du har säkert någon gång stått och tittat på en myrstack. I den pågår ett myllrande liv med myror som springer hit och dit – alla ivrigt sysselsatta med olika uppgifter. Det verkar som att varje myra vet exakt vad den ska göra. Men hur har myran lärt sig det?
Att bli en del av samhället Svaret finns inne i myran. Redan vid födelsen vet varje myra exakt hur den ska göra. Dessa automatiska beteenden kallas för instinkter och gör att alla myror kan bidra till att bygga samhället i stacken. Till skillnad från myrorna saknar vi människor många instinkter. Därför är det mycket vi måste lära oss för att fungera i samhället. Ett nyfött barn klarar sig inte på egen hand utan behöver vuxna. Barnet lär sig genom att titta och härma, det leker för att förstå och frågar när det vill veta. När vi blir lite äldre går vi också i skolan för att lära oss saker. Vi lär oss alltså av vår kultur. Den fungerar som ett gemensamt minne och innehåller bland annat de kunskaper och färdigheter vi behöver för att klara oss genom livet.
Vad du tycker, hur du klär dig och varför du gör som du gör är till stor del en följd av påverkan. Du har blivit den du är genom att umgås med andra. Det har stor betydelse var du växt upp, vilken samhällsgrupp dina föräldrar tillhör och vilket kön du har. Det är ofta din egen familj och dina närmaste vänner som påverkar dig allra mest. Hela denna process brukar kallas för socialisation och den ger dig din identitet och livsstil. Alla människor och alla samhällen är inte lika. De värderingar vi har och synen på vad som är normalt och riktigt skiljer sig mellan länder och kulturer.
Sverige – långt ifrån ”landet lagom” Vi svenskar har en ibland en bild av att vi är väldigt ”lagom”. Men forskarna som undersöker värderingar runt om i världen har i en återkommande undersökning, World Values Survey, kommit fram till att vi är allt annat än lagom. Faktum är att Sverige och de övriga nordiska länderna skiljer sig starkt från resten av världen på några områden: Som individer är vi (oftast) rationella. Vi hör till de minst religiösa människorna i världen och eftersom vi har det bra materiellt, behöver vi inte tänka så mycket på hur vi ska överleva. I stället är det viktigt för oss att kunna förverkliga oss själva. Inte så att vi struntar i andra, men för människor i Sverige är det viktigt att kunna göra det man själv vill, alltifrån att kunna bli kär i den man vill, till att välja den utbildning man själv är intresserad av. De senaste femtio åren har Sverige genomgått enorma förändringar. Ekonomiskt har vi fått det bättre och valfriheten har ökat. Från att ha varit ett etniskt homogent land har Sverige idag en befolkning där många är födda utanför Sverige eller
1
2
Vårt sociala liv
I USA är rätten att bära vapen inskriven i ett tillägg till grundlagen. Här syns familjen Smith när de undersöker en Glock på en vapenmässa i Louisville, Kentucky. Vilka värderingar tror du skiljer sig mest åt mellan Sverige och USA?
har föräldrar som är födda i ett annat land. Allt det här påverkar våra värderingar och hur vi vill leva våra liv. I Sverige är vi starkt påverkade av USA. Vi gillar musik, kläder, filmer och tv-serier som kommer därifrån. Men betyder det att människor i Sverige är lika de som bor i USA? Nej, faktiskt inte. Ser man till vilka värderingar som styr våra respektive samhällen är skillnaden mellan Sverige och USA stor – större än mellan till exempel Sverige och Japan. Och jämför man länderna inom EU ser vi att också där är det stora skillnader mellan länderna. Du kan se den värderingskarta som forskarna inom World Values Survey tagit fram på grafik uppslaget på sidan 7.
Arv och miljö Är människan lat av naturen eller försöker hon vara flitig och göra nytta? Föds vi goda eller onda – eller är det något vi kan bli genom vår uppväxt? Dessa frågor om arv och miljö är alltid heta i samhällsdebatten. Varje människa är unik. Vi har alla ett eget utseende och vårt egna sätt att klä oss och bete oss på. Hur du blivit den du är beror på ett komplicerat samspel mellan det genetiska arv du fått från dina föräldrar och den sociala miljö du vuxit upp i. Under din resa genom livet kommer du att utveckla din alldeles egna personlighet. Med undantag för din ögonfärg finns det ingen av dina egenskaper och förmågor som enbart beror
Vårt sociala liv
En grupp – eller flera? Du är född i Iran och du är kristen, du håller på AIK, dansar balett, gillar Instagram men inte Facebook och när du går ut gymnasiet vill du bli läkare. Så vad är du egentligen? Svensk förstås, skulle du säkert svara. Och precis så är det, för alla männ iskor i Sverige (och alla andra länder i världen) har flera olika identiteter samtidigt: vi är inte ”bara” muslimer, eller ”bara” GIF:are. En anledning till att det uppstår konflikter i sam hällen är att olika ”grupper” ställs mot varandra och några då blir betraktade som kanske enbart muslimer eller kristna. En av dem som skrivit om hur viktigt det är att få ha olika identiteter är Nobelpristagaren Amar tya Sen. Själv är han ursprungligen hindu från Bangladesh, har indiskt medborgarskap, är gift med en judisk kvinna, bosatt i England och tror inte på någon religion alls (ateist).
”Vad gör du när du är ledig?” undrade en journalist som intervjuade Amartya Sen. ”Jag gillar att disku tera med folk!” svarade Nobelpristagaren. Och nog finns det mycket att diskutera!
Nobelpristagaren Amartya Sen tillhör många grupper.
på arv eller miljö. Kroppsvikt, musikalitet, humor och intelligens – allt är resultatet av ett komplext samspel mellan genetiska och kulturella faktorer. För vissa egenskaper har arvet den största betydelsen, medan andra egenskaper mest påverkas av miljön. Hur tror du att det är med din hårfärg eller ditt bollsinne?
Grupper – på gott och ont För att göra världen mer begriplig söker vi efter mönster och samband. Vi försöker hitta likheter och skillnader. Vi skiljer stolar från pallar, rävar från katter och vals från samba. Vi delar också in varandra i grupper beroende på olika inre eller yttre egenskaper. Det kan vara allt från utseende och beteende till hur människor
tänker och tycker. Vi skiljer mellan unga och gamla, AIK:are och djurgårdare eller på religiösa och icke-troende. I varje samhälle råder bestämda uppfattningar om hur man ska göra dessa indelningar. Ofta uppfattar vi olikheter starkare än likheter. När vi är utomlands lägger vi först märke till det ovanliga – det som vi inte är vana vid hemifrån. Det är kontrasterna som syns mest. Att dela in något i grupper kallas för att kategorisera. Utan sådana indelningar skulle vi ha svårt att förstå vår omvärld eller kunna prata med varandra. Samtidigt måste vi vara medvetna om de problem som kan uppstå då vi buntar ihop människor i grupper. Fördomar, mobbning och diskriminering beror ofta på att vi inte behandlar varandra som individer utan som representanter för olika grupper.
3
4
Samhälle
Reportage
Vem är du? Varför är du den du är? – Det viktigaste är nog min uppfostran, den har gett mig en grundpersonlighet. Sen så har jag starka förebilder som påverkat mig. Till exempel min kusin och starka tjejer som Malala från Pakistan. Hon inspirerar mig! – Jag tror att de flesta tar efter sina föräldrar. Ofta försöker man efterlikna dem när de var unga. Jag läser till exempel franska och vill flytta till England – precis som min mamma gjorde. Vad är det som påverkar dig mest? – Förutom mina föräldrar påverkas jag även av kulturen vi lever i och av sociala medier. Och så av omgivningen, kompisar, umgänge, vilka kretsar man väljer. – Vår kultur är en lagom blandning av att visa känslor och att inte göra det, att vara personlig men samtidigt inte för personlig … Den typiska Svensson-miljön är på ett visst sätt. Jag skulle inte alls leva på samma sätt om jag bodde i en annan kultur. ◆
Louise Hutchinson, 15 år, Skåne
Varför är du den du är? – Det beror på allt omkring mig, min familj, mina vänner, alla som jag har kontakt med bidrar till att forma min personlighet. Sen är det förstås också internet, reklam och sånt. – Att jag är från Brasilien påverkar mig också mycket. Här är folk glada, de snackar på gatan, det är så trevligt! Så även om vi har många problem så finns det alltid något man kan skratta åt. Vad är det som påverkar dig mest? – Min mamma, hon är min viktigaste förebild. Och så en del lärare som inspirerat mig mycket. Sen är förstås också mina kompisar viktiga. – Jag är nog också lite påverkad av Sverige. Min mormor var född där och jag har mycket kontakt med mina sysslingar. En kliché om Sverige är att allt är kallt och att människor där inte är så öppna, men när man lär känna människor i Sverige så blir kontakten väldigt nära och stark. ◆ Ana Clara Klink de Melo, 16, São Paulo, Brasilien
Vårt sociala liv
Olika men lika Vi människor är mer lika än vi tror. Det vi upplever som olikheter handlar ofta om yttre kännetecken som hudfärg och kroppslängd. Dessa egenskaper har uppstått sent i människans utveckling och betyder egentligen väldigt lite för våra personlig heter. De yttre egenskaperna styrs bara av ett fåtal av våra uppemot 100 000 gener. Människans gener är alltså nästan identiska med varandra – oavsett var man bor på jorden. De skillnader vi uppfattar har mer att göra med det samhälle vi växer upp i än med våra gener. Detta är också ett av de viktigaste argumenten för att alla människor på jorden har samma rättigheter. Vi är alla i grunden lika och ska därför också värderas lika. Det innebär också att ingen får särbehandlas på grund av någon yttre eller inre egenskap.
Lika men olika De kanske vanligaste sätten att dela in varandra i grupper är efter kön och ålder. Sådana egenskaper lägger vi lätt märke till och det finns också en massa ord för detta. Tänk efter – vilka ord använder du själv för pojke och flicka? Ett annat sätt är att dela in varandra efter var ifrån man kommer, vilket språk man talar och vilka traditioner man har – kort sagt utifrån kultur.
Människor som lever tillsammans utvecklar likartade tankemönster och levnadssätt. De bildar då olika folkgrupper (som till exempel kurder eller samer) eller nationaliteter (som till exempel svenskar eller ryssar). Ett fjärde sätt att dela in varandra är utifrån vår sociala position eller ställning i samhället. Vi ser varandra som rika eller fattiga, högutbildade eller lågutbildade och kanske som överklass eller underklass. Man brukar här tala om socialgrupper eller klasser. Det är om dessa sätt att dela in varandra i grupper som det nu ska handla om.
Unga och gamla För inte så länge sedan tyckte många att den som fyllt femtio var gammal. De flesta började jobba tidigt, de fick barn när de var kring 25 och blev snabbt vuxna och lika sina egna föräldrar. Idag är det – åtminstone på ytan – en mycket mindre skillnad mellan den som är 15 och 35 än vad det var tidigare. Genom att lyssna på ”rätt” musik och gå klädd i ”ungdomliga” kläder försöker många att vara unga så länge det bara är möjligt. Stämmer det in också på din familj? Köper dina föräldrar samma sorts jeans och gympadojor som du? En anledning till att det blivit så här är att vi numera lever allt längre och håller oss friska långt upp i åren. Samtidigt utbildar vi oss under längre tid och väntar ofta längre med att skaffa barn. Ökat välstånd har gjort hälsan bättre och gett möjlighet till längre utbildning. Eget självförverkligande och ungdomlighet har också blivit ideal som fått ett högt värde ute i samhället.
5
6
Samhälle
Grafik
Identitet och livsstil Samhälle
Struktur och kultur
Politik
Närmiljö Socialt liv
Ekonomi
Individ
Identitet och livsstil Vänner
Familj
Gallerior och köpcentrum
Beslutsfattande Fritidsaktiviteter
Skola, arbete
Reklam och marknadsföring
Opinionsbildning
Medier
Bilden försöker beskriva hur socialisationen går till. I den innersta cirkeln finns du själv med din egen identitet och livsstil. I den mellersta cirkeln finns de personer som lever i din närhet och som kanske är de som påverkar dig allra mest. Här finns dina föräldrar,
syskon, släktingar, vänner och lärare. Den yttre cirkeln består av den påverkan du utsätts för av politiken, samhällsekonomin eller via olika medier. Detta kommer du i kontakt med när du till exempel besöker en shoppinggalleria eller är ute på internet.
Sekularisering
7
Japan Sverige Konfusianer
Taiwan
Hongkong
Tyskland Tjeckien
Danmark
Bulgarien Kina Sydkorea Ryssland Ukraina Ortodoxa
Protestantiska Europa
Finland Slovakien Katolska Europa
Frankrike
Italien Spanien
Schweiz
Island Australien
Storbritannien
Traditionalism
Rumänien
Kanada Sydasien Vietnam Engelsktalande Indien Irak Argentina Indonesien Malaysia Brasilien Irland USA Turkiet Islamiska Chile LatinIran amerika Uganda Pakistan Rwanda Sydafrika Mexiko Afrika Venezuela Egypten Marocko Tanzania El Salvador
Överlevnad
Självförverkligande
Källa: Inglehart, Welzel, ”Changing Mass Priorities: The Link Between Modernization and Democracy” (2010)
Forskarna i World Values Survey har kommit fram till att 70 procent av skillnaderna i värderingar hänger samman med den ekonomiska organisationen i de olika länderna. I jordbrukssamhällen spelar traditionella värderingar som familjen och religionen en
viktig roll, medan människor i industri- och tjänstesamhällen är mer sekulariserade (lägger mindre vikt vid religion). Istället värdesätter de livskvalitet och självförverkligande mer.
B br ero m uk e is o nd sb ch e , ru k
V be ad i Va roe nne nd b n rf ä fr ark ör ä e? r d åg ot r et Vi or ika to at ? ba fo lke tv v lk n ik k, ar hä ro tig a a l ls ll k a o an ka sa h ? n m ol EU hä oc lls h sp el a fö r
Beroende, bruk och missbruk
– Jag är helt beroende av smågodis! – Jag knarkar musik! – Om jag inte får en latte nu så dör jag! Du vet hur det känns, det där suget efter godis eller chips, eller kanske efter en latte på väg till skolan på morgonen. Att gilla något så mycket att man nästan tycker att man är beroende av det är vanligt. Men var går gränsen mellan att gilla något och att vara beroende? Kan man verkligen knarka musik – eller kärlek?
Vad vet vi om beroende? Berusningsmedel är något som förmodligen fun nits i alla kulturer, genom hela mänsklighetens historia. Men medan en del berusningsmedel är tillåtna så är andra helt förbjudna, eller tillåtna en bart från en viss ålder och uppåt. För trettio år sedan fanns det rökrutor på alla högstadieskolor i Sverige. Där stod lärare och elev er tillsammans och bolmade. Idag finns det inte ett enda kafé eller någon restaurang i Sverige där man kan röka inomhus och det är förbjudet att köpa tobak för den som är under 18 år. Vår syn på vad som är okej att göra har helt förändrats på bara några tiotal år. Samtidigt finns det en skillnad mellan vad som är tillåtet i olika länder. I många muslimska länder (dock inte alla) är till exempel alkohol förbjudet. I de flesta länder i världen är narkotika förbjudet, men även här finns det en del skillnader.
Det mänskliga belöningssystemet Ju mer samhällen utvecklats desto mer har vi för stått vilka negativa effekter som beroendet har. Dels vad det kostar i form av sjukvård och annat, dels vilka sociala konsekvenser beroendet leder till. Alltså hur människor, familjer och samhällen på verkas. Idag sker det allt mer forskning kring de medicinska orsakerna bakom olika typer av bero ende och för varje år lär vi oss mer om hur män niskans kropp och hjärna fungerar. Det som styr människans belöningssystem är en signalsubstans (ämne som cellerna skickar till var andra) som kallas dopamin. När kroppen får något som den vill ha, till exempel socker eller fett, så frigörs lite av glädjeämnet dopamin. När det sker blir vi gladare och känner att vi mår bra. Och vi vill ha mer, ännu mer!
41
58
Samhälle
Reportage
Våldet i narkotikans spår
Vad är ett människoliv värt i våldets Honduras?
Det var som vilken lördagseftermiddag som helst i staden San Pedro Sula i det centralamerikanska landet Honduras. Ett gäng ungdomar hängde på fotbollsplanen, några skulle spela, andra tittade på. Snart skulle matchen börja. Då kom plötsligt beväpnade män in. De sköt med automatvapen på alla de såg. Nio personer dog direkt, ytterligare fem avled senare av sina skador. Vilka var mördarna? Varför hade människorna mördats? Ingen visste säkert. Kanske var det en del av en uppgörelse mellan två ligor, kanske var det bara en hämnd för något som någon hade gjort. Men en sak var alla säkra på och det var att morden hade med narkotikahandeln att göra. År 2011 fick San Pedro Sula titeln Murder Capital of the world – mordens huvudstad i världen. Det
året mördades totalt 1 150 personer i en stad som till sin befolkning bara är lite större än Göteborg. I Sverige mördas som jämförelse årligen ungefär 100 personer. Under de senaste åren har Honduras blivit ett allt viktigare genomfartsland för transporten med framförallt kokain till USA. Morden är ofta en följd av kampen mellan olika ligor om makten över narkotikahandeln, men många av dem som mördas är bara grannar eller kanske släktingar till personer som är involverade i narkotikahandeln. I länder som Mexiko, Guatemala och Honduras har narkotikaligorna blivit så mäktiga att varken polis eller militär rår på dem. Dessa ligor kontrollerar allt mer av samhället och dödar journalister, politiker och andra personer som de inte gillar. ◆
Beroende, bruk och missbruk
Normer och lagar Vad skulle hända om man tillät tillverkning och försäljning av cannabis? Skulle synen på narkotika förändras? Och skulle fler börja använda narkotika? Vi människor påverkas mycket av vår kultur och människor i vår omgivning. Så sprids synen på hur vi bör bete oss och vad som är rätt och fel. Sådana gemensamma regler kallas normer. På grafikuppslaget i förra kapitlet kunde du se en cirkel med faktorer som påverkar vår identitet och livsstil. Det är också en bra bild av allt det som påverkar våra normer. Där finns bland annat vän ner, familj, medier och reklam. Många normer som finns i ett samhälle märks genom våra seder och bruk, alltså våra vanor. De viktigaste normerna är ofta nedskrivna i form av lagar och regler.
Lagar om alkohol, tobak och narkotika Sverige har som många andra länder lagar som på olika sätt försöker att begränsa tillgången och ef terfrågan på alkohol, tobak och narkotika. Några exempel är alkohollagen, tobakslagen och förbu den mot innehav och försäljning av narkotika. Dessutom finns det gemensamma EU-regler och internationella avtal i FN som Sverige skrivit under. Barnkonventionen säger bland annat att alla länder genom lagar och upplysning ska göra allt för att förhindra att barn skadas på grund av tobak och narkotika. Det gäller både användning, tillverk ning och försäljning.
Normer i samhället Vad som är socialt accepterat när det gäller att ex empelvis berusa sig styrs mest av allmänna normer som utvecklats i ett samhälle eller inom en grupp.
NORMER Lagar
Normerna sprids från generation till generation och från samhället runt omkring. De normer som utvecklas bland människor får också genomslag i medier, lagar och regler. Tänk på filmer och tv-program där vin står framme på bordet som en självklarhet. I tv-pro gram som visades i Sverige på 1960- och 70-talen var det i stället rökning som med samma självklar het fanns med som en livsstil.
Vad leder till vad? Är det våra vanor och synsätt som så småningom leder till att något blir lag? Eller är det så att la garna påverkar hur människor beter sig? Mycket tyder på att svaret är ja på båda frågorna. I frågan om tobak har både attityder och regler för ändrats de senaste 40 åren. Regler som begränsar tobaksreklam och krav på varningstexter har gått ut på att påverka normerna, som en motvikt till tobaksbolagens intresse av att sälja tobak. Och de ändrade normerna har gjort det möjligt att införa rökförbud som efterlevs.
59
V är ld sp ol iti ke n
V st ilka a Va ter må iv lo hi d n k Va dr an ärld ch m a rä d k FN spo ed i t n de te n onfl g ör litik el h n n eb i k e a gö oc ä t a ra h v r b er o för n? r ? ad rot ch at k tf ka t m n ot rig? örom fo vä lkrl-
Världspolitiken
Politik på olika nivåer Är världen en plats dominerad av krig och konflikter? Ja, den bilden får man lätt genom nyheterna eller när man hör politiker tala. Men faktum är att det sedan länge pågår en fredlig utveckling i världen och krig mellan stater har nästan helt upphört. Idag lever fler människor än någonsin under fredliga förhållanden utan militärt våld, samtidigt som fattigdomen i världen minskar.
Internationell politik Vi människor har olika behov och önskemål. De kan föra oss samman, men också skapa problem. När våra intressen kolliderar uppstår ibland konflikter som vi måste försöka lösa. På samma sätt är det med stater. Vissa umgås flitigt med varandra och har ett livligt utbyte av handel och turism. Andra umgås mer sällan och lever mer vid sidan av varandra. En stat har framförallt relationer med länder i sin närhet. Sveriges viktigaste handelspartners är våra grannländer och det viktigaste politiska utbytet sker med andra länder inom EU. Ibland uppstår också konflikter mellan stater. Man kanske blir oense om något som båda sidor uppfattar som viktigt. Då kan kriser uppstå som ibland kan övergå i krig. Internationell politik (inter = mellan) handlar om detta umgänge mellan stater, men även om hur olika organisationer, företag och medier är med och påverkar det som händer i världen. Ibland används också begreppen världspolitik eller internationella relationer för detta. Med globaliseringen har gränserna mellan olika politiska nivåer blivit mer flytande. Många beslut som påverkar invånarna i Sverige fattas till
◆◆ Inrikespolitik är att fatta beslut om frågor som berör det egna landet och dess befolkning.
◆◆ Utrikespolitik är att fatta beslut om frågor som berör det egna landets intressen utomlands.
◆◆ Internationell politik är hur stater och andra aktörer påverkar varandra och världshändelserna.
exempel av EU. Samtidigt kan beslut i en kommun, kring till exempel flyktingmottagning, också få internationell betydelse.
Spelreglerna Varje land stiftar sina egna lagar. För att ta hand om dem som bryter mot lagarna har man poliser, domstolar och fängelser. Inom ett lands gränser råder det ”lag och ordning”. Men i umgänget mellan stater finns inga lagar. Det beror främst på att stater inte vill bli påtvingade regler och beslut från andra. De vill vara självständiga och bestämma över sig själva. Detta kallas för att vara suverän. Men utan lag och ordning finns det en risk att länder beter sig hur som helst. Då kan lätt kaos uppstå. För att undvika en situation där ”den starkes rätt” råder – men också för att skydda enskilda människor mot staters makt – behövs ordning och reda i det internationella umgänget. Därför har jordens länder kommit överens om ett antal internationella spelregler som kallas för folkrätt. Denna består dels av mänskliga rättigheter, dels av humanitär rätt (krigets lagar). För en stat innebär varje överenskommelse att man måste göra en avvägning mellan sin egen självständighet och internationella regler. Här
103
106
Samhälle
Reportage
En svensk ambassadör Eva Zetterberg är diplomat. Som ambassadör i Chile företräder hon Sverige i alla officiella sammanhang. Varför ville du bli ambassadör? – Jag har tidigare suttit i riksdagen och varit engagerad i internationella frågor. Så när jag slutade som riksdagsledamot ville jag ut i världen igen och tillfrågades om jag ville bli ambassadör. Vad gör en ambassadör? – Jag representerar Sverige och det innebär en väldig blandning av uppgifter, allt från att prata med presidenten till att hjälpa någon som tappat passet. Annars har jag som ambassadör stor frihet i mitt arbete, bara jag sköter det som måste göras. Men nu när alla enkelt kan ringa eller skicka epost, varför behövs då diplomater? – Det stämmer att vi inte längre behöver rapportera om det som sker på samma sätt som tidigare. Däremot kan vi bidra med analysen och förklara varför något sker. Sedan är det personliga mötet oerhört viktigt. Jag försöker t.ex. lyfta fram svenska företag som är bra på miljöteknik, men
jag är också ute i skolor och pratar. Det roligaste i jobbet är att komma ut, träffa vanligt folk och lära mig om deras verklighet! Många har en bild av att ni diplomater bara minglar på fester, är det så? – Mingel är nyttiga! Det är ofta vid dessa tillfällen som jag får mest gjort. När t.ex. en nationaldag firas träffar jag många ministrar och andra personer som jag kan prata spontant med, utan att behöva boka tid i förväg. En av dina företrädare var Harald Edelstam som räddade många människor i samband med militärkuppen i Chile. Hur känns det att gå i hans fotspår? – Edelstam var en av mina idoler när jag var ung, så därför känns det som ett ansvarsfullt privilegium att fyrtio år senare inneha samma post. För mig innebär uppdraget som ambassadör att jag sluter en cirkel, eftersom jag började som volontär i Colombia 1970 och sedan under många år var aktiv i solidaritetsarbetet för demokrati och frihet i Chile. ◆
Världspolitiken
Olika maktmedel
Mål Vad strävar staten efter?
Politisk säkerhet
Maktmedel Vilka medel använder staten för att nå dessa mål?
FRIHET, TRYGGHET
Ekonomisk välfärd
Fredliga maktmedel: ∙ diplomati och samtal ∙ information och propaganda ∙ ekonomiska påtryckningar
Supermakter
Militära maktmedel: ∙ konventionella vapen ∙ kärnvapen ∙ bakteriella och kemiska stridsmedel
Stormakter Medelstora och små stater
Ministater
Maktförhållanden Vilken storlek och styrka har staten? USA
Tillgångar Vilka resurser har staten?
Ex: Ryssland, Kina, Storbritannien
Självtillit
Politisk stabilitet
Bilden visar att en stats makt och inflytande bestäms av dess tillgångar. Jämför resurserna mellan supermakten USA, medelstora staten Sverige och ministaten Monaco. Hur visar sig detta i ländernas internationella maktposition?
Ex: Dominica, Palau, Monaco
Produktionsförmåga
Sammanhållning Naturtillgångar
Ex: Argentina, Korea, Sverige
Kommunikationer Närhet till marknader
Befolkning
Utbildningsnivå
Alla stater strävar efter säkerhet och välfärd. Hur ett land ska nå dessa mål beror på tre saker: vilka tillgångar landet har, hur maktförhållandena ser ut i världen och vilka maktmedel landet har. För att jorden ska bli trygg och säker krävs att de starkare staterna använder sig av fredliga maktmedel.
Militära maktmedel Trots att det blivit allt mer ovanligt med krig mellan stater har alla länder ett militärt försvar för att skydda sig mot angrepp. I detta försvar ingår olika militära maktmedel som använder våld eller hot om våld. Mycket pengar och forskningsresurser används till att göra det militära försvaret allt
effektivare. Hela 20 procent av all forskning och utveckling i världen ägnas åt militära ändamål. Det är många gånger mer än vad som satsas på bistånd till fattiga länder. De militära maktmedlen består av olika vapensystem som kan delas in i två huvudtyper:
107
122
Världspolitiken
Fred och säkerhet Även om krig länge ansetts vara det största hotet mot fred och säkerhet på jorden har vi blivit allt mer medvetna om att det också finns andra hot. Fattigdom och människors kamp för sin överlevnad leder till konflikter, inbördeskrig och till och med folkmord. Det bidrar också till att våldet ökar mellan folkgrupper inom ett land. Till detta kan läggas att miljökatastrofer, sjukdomar, brottslighet, terrorism och kränkningar av mänskliga rättigheter också börjar ses som hot mot tryggheten och stabiliteten i världen. Begreppen fred och säkerhet har i dag vidgats till att gälla mer än att enbart få slut på alla krig. Viktigt här är flyktingpolitiken. Den handlar dels om att jordens alla länder har ett ansvar för att hjälpa människor som tvingas fly på
grund av allvarliga problem där de lever, dels om säkerhetspolitiken och beredskapen för katastrofer.
Svensk flyktingpolitik Krig, konflikter och katastrofer gör att många människor i världen befinner sig på flykt. Idag räknar FN med att det finns över 40 miljoner flyktingar i världen. Av dessa har cirka 15 miljoner lämnat sitt hemland för att söka skydd i ett annat land. Över 25 miljoner är internflyktingar, det vill säga på flykt inom sina hemländer. De flesta flyktingar finns i de allra fattigaste länderna och där är det vanligast att man flyr undan väpnade konflikter. Endast en liten rännil av flyktingströmmarna når de rika länderna.
En flicka på flykt undan inbördeskriget i Syrien tittar ut genom ett tält i ett flyktingläger vid Yayladaği i södra Turkiet.
Världspolitiken
För att hjälpa människor som av olika skäl tvingas fly har alla länder skrivit under FN:s flyktingkonvention som även brukar kallas Genèvekonventionen. Enligt den är jordens alla länder skyldiga att ta emot människor som flyr från olika kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
Vem räknas som flykting? Enligt Genèvekonventionen räknas en person som flykting om den flyr för att den känner sitt liv eller sin frihet hotad på grund av sin: ◆◆ etnicitet, ◆◆ nationalitet, ◆◆ religiösa eller politiska uppfattning, ◆◆ kön eller sexuella läggning, ◆◆ tillhörighet till en viss samhällsgrupp. Genom att Sverige skrivit under Genèvekonventionen har vi lovat att ge asyl (skydd) åt alla som kommer hit av ovanstående skäl. Därför kallas dessa flyktingar för konventionsflyktingar.
Kvotflyktingar Det är FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) som övervakar att alla länder följer överenskommelsen. Organisationen hjälper också människor på flykt genom att bland annat upprätta flyktingläger i krissituationer. Där kan människor tyvärr bli kvar under lång tid, utan möjlighet att ta sig någonstans. Idag finns flera sådana exempel i Mellanöstern. Flera länder har därför lovat att ta emot en del (kvot) av dessa flyktingar. Varje år kommer omkring 1 800 kvotflyktingar till Sverige.
Andra skäl Sverige ger också asyl åt personer som flyr av andra skäl. Speciellt gäller det personer som har särskilda
skyddsbehov därför att: ◆◆ de riskerar dödsstraff, tortyr eller annan omänsklig behandling i hemlandet. ◆◆ krig eller en naturkatastrof pågår i deras hemland. En del kan också få asyl i Sverige av humanitära skäl – ofta för att de har en svår sjukdom, deras barn riskerar att fara illa eller för att väntetiden på uppehållstillstånd blivit för lång. Människor på flykt lämnar ofta familjemedlemmar kvar i hemlandet. Därför ger Sverige också uppehållstillstånd till nära anhöriga. Normalt gäller detta make/maka/sambo och egna barn under 18 år. På så sätt kan splittrade familjer återförenas.
123
124
Samhälle
Reportage
Dödens hav Det är oktober, men medan regn och mörker dragit in över Sverige är det fortfarande härligt badväder i Medelhavet. I det salta, klarblå vattnet utanför Maltas kust simmar höstlediga turister och på restaurangerna längs stranden sitter andra turister och väntar på middagen som snart ska bäras in. Mindre än tjugo mil därifrån kämpar en grupp män niskor för sina liv. De befinner sig på en överlastad båt, bara några hundra meter utanför kusten till den italienska ön Lampedusa. Varje vecka, året om, försöker flyktingar ta sig över Medelhavet, från Afrika till Europa, i en desperat jakt på ett bättre liv. Många kommer från Eri trea som är en av Afrikas värsta diktaturer. Andra har flytt från kriget i Syrien och sålt allt de äger och har för att betala flyktingsmugglarna. Den där höstdagen i oktober 2013 sjunker en av dessa båtar utanför Lampedusa och mer än 200 personer drunknar. – Båten välte helt upp och ner. En kille hoppade ner och räddade sin dotter, som han lämnade med en kille. Sedan hoppade han i igen för
att försöka rädda sin fru. Men det var en kamp för att några drog ner henne. Han kämpade väldigt mycket för att rädda sin fru. Ingen av dem klarade sig, de försvann i havet, berättar en av de överlevande för Sveriges Radios korrespondent. Dagarna efter olyckan kommer flera EU-politiker till Lampedusa, däribland den svenska EU-kommissio nären Cecilia Malmström. På stranden ser de den långa raden av kistor, en del är små, tillverkade för de barn som dött. Och ovanpå ligger nallebjörnar. Cecilia Malmström säger att EU måste ändra sig, men att det är ländernas regeringar och inte EU-kommis sionen som bestämmer. Men vilket ansvar har vi själva som medlemmar i EU för det som händer? Ibland brukar man tala om EU som ”Fort Europa” som stängt sina gränser mot omvärlden. Är det så? Och vad kommer att hända med dem som överlevt fartygskatastrofen utanför Lampedusa? Kommer de att skickas tillbaka till de länder de riskerade sina liv för att fly från? ◆
Världspolitiken
Att söka asyl En flykting som kommer till svenska gränsen måste först begära asyl (skydd). Det är Migrationsverket som utreder om de skäl som den sökande uppger stämmer överens med de bestämmelser som står i utlänningslagen. Om asylansökan blir godkänd får den asylsökande i regel ett permanent uppehållstillstånd i Sverige. Det betyder att man har rätt att bosätta sig här för gott och få samma rättigheter som övriga svenskar. Den som vill kan senare ansöka om att bli svensk medborgare. Det kan man bli först efter att ha bott fem år i Sverige. I vissa fall får den asylsökande bara ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Det händer om Migrationsverket exempelvis bedömer att situationen i hemlandet snart kommer att förbättras. Om asylansökan avslås går det att överklaga beslutet i en migrationsdomstol, annars måste personen lämna landet omedelbart. Om personen vägrar att resa hem, blir det polisens uppgift att se till att han eller hon lämnar Sverige.
Att vara papperslös eller gömd Den som kommer till Sverige från ett land som inte är med i EU (eller är nordiskt) måste ha uppehållstillstånd för att stanna i mer än tre månader. Från många länder krävs också visum bara för att komma till Sverige som turist. En person som kommer hit utan tillstånd eller stannar här efter att tillstånden gått ut kallas papperslös. Ibland händer det också att asylsökande avviker efter att ha fått avslag på sin asylansökan och ”går under jorden”, alltså vistas olagligt i Sverige. De lever då som gömda för att slippa att bli utvisade. För den som är papperslös är det svårt att försörja
sig eftersom det krävs tillstånd även för att få ett vanligt arbete.
EU:s flyktingpolitik Idag är det många flyktingar som söker sig till Europa. Du kanske har sett bilder på båtflyktingar som anländer till Italien, Malta eller kanske någon grekisk ö. Kvinnor, män och barn som riskerar sina liv när de tar sig över havet i dåliga båtar för att de drömmer om en bättre framtid. EU har en skyldighet att ta emot människor på flykt och ge dem skydd. Men sedan bestämmer varje medlemsland vem som får stanna och vem som ska skickas tillbaka. Vissa EU-länder, som till exempel Sverige och Tyskland, har tagit emot många asylsökande, medan andra knappt tar emot några alls. Under 2012 tog exempelvis Estland bara emot 20 asylsökande medan Sverige tog hand om över 12 000.
125
166
Samhälle
Grafik
Livsvillkor i världen Över en miljard människor lever i extrem fattigdom och skillnaderna mellan de som är rika och fattiga ökar hela tiden. Många av de allra fattigaste kan varken läsa eller skriva och riskerar att dö av undernäring och sjukdomar i förtid.
Fattigdom i världen
Diagrammet visar dels andelen extremt fattiga i världen som lever på mindre än 1,25 dollar om dagen, dels andelen människor som lider av undernäring och är ständigt hungriga. 100 % 80 %
Men medan mer än hälften av jordens befolkning var extremt fattiga 1980 är det idag ungefär en av fem. För en stor del av människorna på jorden har förhållandena de senaste 30 åren alltså blivit mycket bättre. Aldrig tidigare har välfärden ökat så snabbt, hälsan varit så god och människor levt så länge. Diagrammen på detta uppslag försöker beskriva denna utveckling i siffror.
60 % Andel extremt fattiga 40 % 20 % Andel undernärda 0%
1970
1975
1980
1985
1990
1995
2000
2005
2010
2015
Medellivslängd
Diagrammet visar den genomsnittliga livslängden i världen. Över de senaste fyrtio åren har den ökat med drygt tio år.
80 70 60 50 40 30 20 10 0
1970
1975
1980
1985
1990
1995
2000
2005
2010
2015
167
Livsvillkor
Läskunnighet
Diagrammet visar dels andelen barn i världen som dör under sitt första levnadsår, dels hur stor andel av jordens befolkning som har tillgång till rent dricksvatten.
Diagrammet visar andelen läskunniga på jorden.
100 %
100 % Andel med rent dricksvatten 80 %
80 %
60 %
60 %
40 %
40 %
Spädbarnsdödlighet
20 % 0%
20 %
1970
1975
1980
1985
1990
1995
2000
2005
2010
2015
0%
1970
1975
1980
1985
1990
1995
2000
2005
2010
Friheten i världen
Diagrammet visar andelen fria, delvis fria och ofria länder i världen 1973–2013. Tendensen har varit att allt fler människor på jorden lever i fria och demokratiska samhällen, men sedan 1990-talet har den utvecklingen planat ut.
Frihet handlar om mycket mer än bara val och rösträtt. Även andra delar av de mänskliga rättigheterna är nödvändiga för en fungerande demokrati, t.ex. åsiktsfrihet, yttrandefrihet, religionsfrihet och rättssäkerhet.
60 % Fria länder
50 % 40 %
Delvis fria länder 30 % 20 %
Ofria länder
10 % 0%
1970
1975
1980
1985
1990
1995
2000
2005
2010
2015
2015
168
Ekonomi och global utveckling
… även i Sverige Ett av de industriländer där klyftorna ökat snabbast är faktiskt Sverige. Enligt en mätning som den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD gjort av ett trettiotal, ekonomiskt utvecklade länder är Sverige det land där inkomstskillnaderna ökat mest från 1995 och fram till idag. Men innebär det här att många blivit fattigare? Nej, inte riktigt. Även de fattiga har i de flesta fall fått det bättre. Det som hänt är att den relativa fattigdomen, alltså skillnaden mellan rika och fattiga, ökat. I Sverige är få fattiga på det sätt som människor är fattiga på i ett land präglat av svält och inbördeskrig. Men den relativa fattigdomen, hur fattigdomen upplevs, blir stor i ett land som Sverige.
Fattigdom i EU Det finns många olika sätt att mäta fattigdom. För att mäta materiell fattigdom har EU tagit fram en gemensam lista med olika saker som kan vara viktiga att ha tillgång till. Att vara fattig innebär då att man inte har råd med minst fyra av nio saker på denna lista. Det är bland annat att inte kunna betala oförutsedda utgifter, att inte kunna åka på semester en vecka om året eller att inte ha råd med vanliga kapitalvaror som tvättmaskin, tv, telefon eller bil. Statistiska centralbyrån (SCB) i Sverige använder samma lista i sina beräkningar av materiell fattigdom.
Den långvariga ekonomiska krisen i Grekland har slagit hårt inte minst mot de äldre. Här en tiggande kvinna i staden Thessaloniki.
Kan man vara fattig och ändå ha en dator? Vem är då egentligen fattig – och hur jämför man fattigdom? I Sverige behöver vi datorn för att kunna leva ett normalt liv. Utan att ha tillgång till en dator går det inte att följa med i skolan, eller att ta del av mycket av den information som kommer från myndigheter. Ja, idag går det knappt att betala räkningar utan att ha en dator. På landsbygden i Indien är datorn – ännu inte – lika självklar. Där är den som har en dator snarare att betrakta som rik, även om det snabbt är på väg att ändras.
Ekonomi och global utveckling
© World Bank Water and Sanitation Program (www.wsp.org)
Senaste mobilen – men ingen toa! Av världens 7 miljarder människor har 6 miljarder tillgång till mobiltelefoner, medan endast 4,5 miljarder har tillgång till toaletter. Det hela kan låta absurt, men FN har räknat ut att det faktiskt är så. Det här visar på flera saker: Mobilen är väldigt viktig för alla i världen, oavsett om de är rika eller fattiga. Med mobilen kan man söka jobb, få tag på den som arbetar på en marknad, ta reda på priset på jordbruksprodukter i staden flera mil bort och mycket annat som är viktigt för den som är fattig. Att bygga ut vatten och avlopp kräver däremot stora investeringar i rör, reningsverk och system som tar lång tid att anlägga och som samhället behöver ta ansvar för. Allt det här tar tid och är komplicerat. Mobila nätverk kan man däremot sätta
upp relativt enkelt. Mobiltelefoni är dessutom väldigt lönsamt för de företag som äger näten, vilket gör att de växer snabbt. Men om ett reningsverk ska byggas krävs det att staten betalar och då måste människor betala skatt.
Kris i Europa medan världen växer Under många år drömde människor från Afrika, Asien och Latinamerika om att komma till Europa och USA. Det var här jobben, möjligheterna och framtiden fanns. Men nu är det inte lika enkelt längre. Sedan 2008 har både USA och Europa gått in i en ekonomisk kris som gjort att arbetslösheten och de sociala problemen blivit stora. Samtidigt utvecklas resten av världen allt snabbare. Människor i de länder som tidigare kallades ”u-länder”
169
170
Ekonomi och global utveckling
och som en del nu kallar för ”syd” får det allt bättre: ekonomin växer (högre BNP), fattigdomen minskar och medellivslängden ökar.
År 2013 höll BRICS-länderna ett samarbetsmöte där man bland annat bestämde sig för att bilda en gemensam utvecklingsbank. Den skulle kunna utgöra en motvikt mot Världsbanken som domineras av USA, Japan och EU.
BRICS-länderna utmanar den gamla världen
Det går bra för Afrika
År 1950 stod Brasilien, Kina och Indien tillsammans för endast tio procent av världsekonomin, medan de sex största industriländerna i norr stod för mer än hälften. Enligt beräkningar från FN-organet UNDP kommer Brasilien, Kina och Indien tillsammans att stå för 40 procent av den globala produktionen år 2050. De tidigare rika industriländernas betydelse kommer då att ha minskat ännu mer. För att öka samarbetet mellan sig och balansera den stora makt som USA och EU har över världen, har de största och starkaste av de framväxande länderna gått samman. Det är Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika som tillsammans bildar det som brukar kallas för BRICS.
Vilken bild har du av världen utanför Europa och USA? Under lång tid tänkte vi bara på Afrika som en kontinent med svält och fattigdom. Och Latinamerika var mest militärkupper och knarkhandlare. Idag förändras många länder i världen snabbt. Tittar man på listan över vilka länder i världen som har den snabbast växande ekonomin ser man att alla finns i Afrika, Asien och Latinamerika. Samtidigt måste man komma ihåg att tillväxten i många av dessa länder sker från en låg BNP-nivå och att skillnaderna mot västvärlden fortfarande många gånger är stora.
Världens snabbast växande ekonomier Tabellen till höger visar vilka länder som har högst BNP-tillväxt i världen. Nu säger förstås BNPtillväxt ingenting om hur inkomsterna är fördelade (många människor kan vara väldigt fattiga även om tillväxten är hög). BNP säger inte heller något om hur utbildnings- eller hälsosituationen är i ett land. Däremot kan man säga att BNP-tillväxt i de flesta fall är en förutsättning för att ett land ska kunna förbättra situation för invånarna när det gäller hälsa, utbildning och annat.
Källa: The Economist (januari 2013)
Land
Årlig BNP-tillväxt i procent (2012)
Mongoliet
18,1 %
Macau
13,5 %
Libyen
12,2 %
Kina
8,6 %
Bhutan
8,5 %
Östtimor
8,3 %
Irak
8,2 %
Moçambique
8,2 %
Rwanda
7,8 %
Ghana
7,6 %
Ekonomi och global utveckling
Att mäta välfärd BNP (Bruttonationalprodukten) är värdet av allt det som produceras i ett land under ett år. Genom att dela BNP med antal invånare får man fram BNP per invånare. Det blir då ett mått som visar genomsnittlig levnadsstandard (medelinkomst) i landet. Men att mäta BNP säger inte så mycket om hur stor jämlikheten är i ett land, hur stora miljö problemen är, hur länge människor lever eller om hur många barn som verkligen går i skolan. Ett annat sätt att mäta välfärd är genom ett så kallat utvecklingsindex, som FN-organet UNDP har tagit fram. UNPD:s utvecklingsindex – Human Development Index, HDI – mäter inte bara inkomst, utan även till exempel livslängd, jämställdhet, utbildningsnivå och hur många vuxna som kan läsa och skriva. Sverige ligger normalt bland de allra bästa länderna i världen i UNDP:s mätningar, före både Schweiz och Japan. Till de länder som ligger längst ner hör Demokratiska Republiken Kongo och Niger. Men det finns också andra sätt att mäta välstånd och utveckling. Det lilla bergslandet Bhutan i Asien har infört något man kallar bruttonationallycka för att man också ska mäta hur bra människor mår, inte bara när det gäller prylar och pengar.
I Bhutan mäter man bruttonationallycka.
HDI-placering för några olika länder
HDI-index enligt UNDP
1.
Norge
9.
Japan
85.
Brasilien
136.
Indien
2.
Australien
12.
Sydkorea
90.
Turkiet
140.
Bhutan
3.
USA
15.
Danmark
101.
Kina
146.
Bangladesh
4.
Nederländerna
20.
Frankrike
108.
Mongoliet
146.
Pakistan
5.
Tyskland
21.
Finland
121.
Sydafrika
167.
Rwanda
6.
Nya Zeeland
40.
Chile
131.
Irak
185.
Moçambique
7.
Sverige
55.
Ryssland
134.
Östtimor
186.
Kongo (Kinshasa)
8.
Schweiz
64.
Libyen
135.
Ghana
186.
Niger
Källa: UNDP: Human Development Report 2013.
Mycket högt Högt Medium Lågt
171
178
Ekonomi och global utveckling
Uppgifter 1. Varför blir det allt mindre intressant att dela upp världen i fattiga och rika länder? 2. Världshandeln är en viktig del i globaliseringen. a) Ge historiska och nutida exempel på handelns betydelse. b) Ge några olika förklaringar till varför världshandeln ökat så mycket. 3. Multinationella företag kan vara både rikare och mäktigare än enskilda stater. a) Ge exempel på några multinationella
8. Idag finns en strävan efter frihandel i världen. a) Vad menas med frihandel? b) Vilka är fördelarna med frihandel? c) Förklara hur frihandelsområden, tullunioner och gemensamma marknader fungerar. d) Vilken typ av samarbete är EU:s fyra friheter ett exempel på? Förklara! 9. Förklara på vilket sätt EU:s stöd till det egna jordbruk kan vara ett hinder mot frihandel och skapa orättvisor i världshandeln. 10. Produktionen av kläder har under åren flyttat
företag som säljer något som du äter, dricker,
mellan olika länder.
lyssnar eller tittar på.
a) Varför är det så?
b) Vilka för- och nackdelar kan finnas med att
b) Är dagens priser på kläder ”rätt”? Vilka
multinationella företag har så stor genom-
argument skulle den som svarar ”ja” kunna
slagskraft och makt.
använda? Och hur skulle den som svarar ”nej” kunna argumentera?
4. Förklara följande begrepp: a) efterfrågan
b) utbud
c) jämviktspris.
5. Många av de hårddiskar vi har i våra datorer är tillverkade i Thailand. År 2011 drabbades
11. På vilka sätt har världen blivit en bättre plats att leva på under de senaste årtiondena? 12. Är fattigdom samma sak på alla håll i värl-
Thailand hårt av översvämningar, vilket ledde
den? Kan människor uppleva att fattigdomen
till att produktion och transporter lamslogs.
ökar trots att allt fler får det bättre? Berätta
Använd begreppen i fråga 4 och förklara var-
och ge exempel.
för priset på hårddiskar steg. 6. Varumärket är en viktig tillgång för ett företag. a) Hur kan företag bygga och stärka sina varumärken? b) Ge några exempel då du själv valt eller valt bort ett visst varumärke. Varför gjorde du så? 7. Handel mellan företag i olika länder kan för-
13. Vilka är BRICS-länderna? Ge också exempel på vad de vill uppnå med samarbetet. 14. För att mäta välfärden i ett land används olika mått. a) Hur skiljer sig HDI (Human Development Index) från medelinkomsten (BNP per invånare)?
svåras av att stater har infört handelshinder.
b) Om du fick skapa ett eget välfärdsmått, vad
a) Vilka olika typer av handelshinder finns?
skulle du då välja att mäta för att få en bra
b) Varför använder sig länder ibland av dessa?
bild av människors levnadsstandard?
179
Samhälle
Kortfattat
Ekonomi och global utveckling Ekonomin på olika håll i världen
Vad styr priset?
Tidigare delade man ofta upp världen i rika
Priserna påverkas av vad det kostar att till-
och fattiga länder. Idag stämmer det bättre
verka något. Allt detta styr företagens utbud,
att tala om rika och fattiga människor.
alltså hur intresserade de är att sälja vid olika
Många av världens fattiga lever idag i
prisnivåer.
medelinkomstländer. Medelklassen har vuxit
Konsumenternas efterfrågan beror bland
snabbt i många länder som tidigare betrak-
annat på hur deras ekonomiska situation ser
tades som ganska fattiga. Men samtidigt bor
ut, vilka andra saker de kan välja att köpa och
det alltfler fattiga i länder som vi ofta tänker
den reklam de påverkas av.
på som rika
Företagen vill sälja mer ju högre priset är för en vara eller tjänst. Köparna vill i stället köpa
Den globala ekonomin
mer ju billigare varan eller tjänsten är. Det här kan ritas som två kurvor som lutar åt var
Välståndet i ett land
sitt håll. Priset där kurvorna skär varandra
kan öka genom att
kallas jämviktspris eller marknadspris.
man exporterar sådant som man har bra förutsättningar att tillverka och importerar det som
Även räntor, växelkurser, aktiekurser och världsmarknadspriser på råvaror påverkas på samma sätt av utbud och efterfrågan. Pris Efterfrågan
Utbud
inte finns lika bra eller billigt inom landet. För små länder blir denna handel extra viktig. Under de senaste 30–40 åren har den globala
Jämviktspris
handeln ökat kraftigt. Det beror bland annat på minskade handelshinder, nya regler för hur pengar får föras mellan länder, förbättrade transporter och informationsteknik, strukturomvandling och att det är stora löneskillnader mellan olika länder.
Mängd
180
Handel över gränserna
Den orättvisa världshandeln
Det kan vara lite krångligare och dyrare att
Många länder eller handelsområden har tullar
handla med företag utomlands. Valutorna kan
på import av jordbruksvaror eller ger stöd till det
vara olika och det kan finnas tullar som måste
egna jordbruket. EU lägger exempelvis varje år
betalas eller andra handelshinder. Många eko-
stora summor på jordbruksstöd. Detta drabbar
nomer menar att alla vinner på frihandel, alltså
framförallt fattigare länder som ofta är beroende
handel utan handelshinder.
av att kunna exportera sina jordbruksvaror.
En grupp länder kan tillsammans bilda frihandelsområden eller tullunioner för att underlätta handeln mellan sig. Inom EU ska varor, tjänster, kapital och personer kunna få röra sig fritt mellan medlemsländerna. WTO är en organisation som främjar frihandel över hela världen och som försöker att minska alla former av tullar och handelshinder.
Vi i Sverige kan köpa många saker billigt, till exempel kläder, eftersom produktionen ofta sker i länder där lönerna är mycket lägre än hos oss. Dessutom är ofta arbetsvillkoren sämre med långa arbetsdagar. Ibland är arbetsmiljön också både dålig och farlig.
181
Samhälle
Kortfattat
Ekonomiskt fusk
Global utveckling
Nya regler för att lättare kunna flytta kapi-
Under de senaste 30 åren har världen utveck-
tal i en globaliserad värld har inte bara varit
lats snabbt. Många människor har fått det
positivt och gynnat handeln. Även de som
bättre när fattigdom och krig minskat.
håller på med ekonomisk brottslighet och skattefusk har haft nytta av de allt öppnare gränserna. Olika länder har börjat samarbeta för att spåra pengar som gömts på hemliga bankkonton, inte minst för att stoppa pengar som skulle kunna användas för terrorism.
År 2000 ställde FN upp de så kallade millenniemålen, som ska gälla fram till 2015. Ett mål är att halvera fattigdomen i världen fram till 2015. Andra mål är att alla barn ska få grundskoleutbildning och att barnadödligheten och svåra sjukdomar ska minska. Hittills har det gått ganska bra och flera mål ser ut att kunna bli uppfyllda. Men fortfarande har över en miljard männi skor mindre än 8 kronor per dag att leva på. På många håll ökar också de ekonomiska klyftorna inom länderna. Den ekonomiska världskartan håller på att förändras. De snabbast växande ekonomierna finns idag i Afrika, Asien och Latinamerika. De tidigare rika industriländernas betydelse minskar då gradvis.
M m ak ed te ie n rn öv a er
V en em Ka ny bes he tä ob n t m m Vi ero ed bli m r? er fin lka en ie hu r d ns m e? na rs ö på jl va to ra r nä igh te ete t? r oc h ris ke r
Makten över medierna
En händelse rör sig blixtsnabbt över jorden. På bara några sekunder har en nyhet – eller ett rykte – nått ut till, och delats vidare av, flera miljoner människor. Men hur vet man att det som sprids verkligen är sant? Och hur gör du för att kontrollera källan? Att kritiskt granska information och ”fakta” har alltid varit viktigt. Idag, när vi alla snabbt kan föra vidare det vi sett eller läst, är det särskilt viktigt att vara kritisk. Men för att kunna göra det krävs det också att du har de redskap och den kunskap som krävs.
Nyhetsvärdering Vad är det som avgör om något blir en stor nyhet, medan annat bara blir en liten notis eller kanske inte ens nämns alls? Varje sekund, dygnet runt, året runt, sitter det redaktörer på tidningar, radio- och tv-stationer världen över. Hela tiden värderar de hur viktig varje nyhet är som kommer in. Ska den publiceras? Blir nyheten något stort, blir den bara en liten notis – eller raderas den med ett tryck på delete-knappen? Redaktörerna måste också värdera sanningshalten i den nyhet som sprids. Är källan trovärdig? Kan uppgifterna kontrolleras? Finns det någon som har intresse av att nyheten sprids? En väldigt stor del av alla nyheter som en redaktion får in kommer från partier, grupper eller företag som vill att något ska spridas genom massmedierna. Många gånger använder de sig också av PR-konsulter för att få in en nyhet i tidningen (läs mer i Prio Samhälle 8, sidan 183 om hur en PR-konsult arbetar). När redaktören bedömer nyheten fattas också ett beslut om var den publiceras och hur stort utrymme den ska få. I en traditionell, tryckt dagstidning publicerades oftast den nyhet som bedöms
som störst och viktigast längst upp till vänster på förstasidan (brukar kallas ”vänsterkryss” bland journalister). I en radio- eller tv-sändning kommer den viktigaste nyheten ofta först och får mycket tid i förhållande till andra nyheter. Längre ned (och senare i sändningen) kommer sedan nyheter som räknas som mindre viktiga, men också ämnen som sport eller nöje. Det är också viktigt att alla nyheter inte blir för lika. Därför brukar redaktörer tala om att skapa ”en bra mix” där de dels blandar nyheter från olika områden, dels blandar nyheter med reportage, personporträtt och andra typer av redaktionellt material. När en redaktion publicerar en nyhet så hör det till god ton att andra medier som också skriver om nyheten nämner varifrån den ursprungligen kommer. Då kan det låta ungefär så här: ”Skånepolisen har upprättat hemliga register över romer, avslöjar idag Dagens Nyheter”.
183
192
Samhälle
Reportage
Med halva jorden som arbetsfält Nils Horner är Sveriges Radios korrespondent i Asien. Inom hans bevakningsområde bor 60 procent av världens befolkning, spridda över nästan femtio länder. För Nils Horner handlar jobbet som korrespondent om att ständigt vara på resa. Ja, det var faktiskt så att han under flera år inte hade någon riktig, fast bostad. Numera har Nils sin bas i Hongkong och reser drygt tjugo dagar varje månad. Varför blev du korrespondent? – Jag har alltid varit intresserad av att vara journalist, att kunna åka till intressanta ställen och berätta om sådant som vi annars inte skulle ha känt till. När man hör dig och andra korrespondenter har ni ofta precis kommit till en plats, hur gör ni för att kunna rapportera så snabbt? – Ofta läser jag vad andra skrivit på vägen dit, när jag till exempel anländer till Japan så vet jag redan vad som hänt. Mitt jobb är att försöka ta mig till en plats så snabbt som möjligt och prata med vanliga människor och förmedla det jag ser. När
det är stora nyhetshändelser så kan jag vara med varje timme, ofta i samtal med programledaren. Som hjälpmedel har jag en satellittelefon som gör att jag kan sända oavsett var jag är, med ett ljud som om jag befann mig i studion i Sverige. Sedan har jag ofta hjälp av personer som tolkar åt mig och som fixar saker på plats. Men nu när man enkelt kan få alla nyheter över internet, varför behövs då korrespondenterna? – Det är viktigt att Sverige har egna personer som är ute och rapporterar. Då kan vi själva bestämma vad som är viktigt och behöver inte lita på stora nyhetsbyråer från till exempel USA. Jag försöker också skildra sådant som inte finns med i de stora nyheterna, till exempel hur det är att vara ensamstående mamma i Sydkorea. Hur undviker du att bli fördomsfull? Särskilt när det handlar om krig och konflikter? – Jag försöker att medvetet ifrågasätta förutfattade meningar. Om jag till exempel rapporterar om talibanerna så är det viktigt att komma ihåg att alla inte är likadana. Det gäller att hitta nyanserna.
193
Nils Horner rapporterar här från Seoul, Sydkorea.
Hur gör du för att granska de källor du har? – Det är viktigt att det jag säger faktiskt stämmer. Därför försöker jag alltid kontrollera uppgifterna. Om något bara är ett rykte så nämner jag det inte. Det är också viktigt att ange vem som säger eller tycker något och låta olika röster komma fram. Men att resa i länder som Afghanistan, är inte det farligt? – Det handlar om att vara medveten om riskerna och bedöma när det kan bli för farligt. Jag åker till exempel inte runt själv i två veckor på
landsbygden i Afghanistan. Den största risken tas alltid av frilansjournalister som får betalt för varje artikel de säljer. Hur gör du för att packa rätt? – Jag gillar idén om att resa lätt, men för det mesta har jag mycket packning med mig, eftersom jag inte vet var jag hamnar. Kanske ska jag åka direkt från Thailand till bergen i Afghanistan och då behöver jag ha helt andra kläder. Sedan har jag alltid med mig en sovsäck – och ibland också en skottsäker väst. ◆
200
Makten över medierna
Att söka information på nätet: så gör du för att hitta rätt Internet översvämmas med information och fakta. Även om det mesta finns där, är det inte alltid så lätt att hitta rätt och vara säker på att källan är korrekt. Här följer några tips för hur du lyckas bättre med att söka information på nätet. Vi tänker oss att du har i uppgift att göra en redovisning om hur Gangnam style blev till och vad den inneburit för Sydkorea, eller kanske ska du beskriva vad K-pop är på nästa musiklektion.
◆◆ Sök på huvudordet. Fick du för många svar? Kanske sökte du enbart på ”Gangnam”. Nu gäller det att förfina din sökning.
◆◆ Kombinera flera sökord. Om du söker på till exempel ”Gangnam”, ”ekonomi” och kanske ”turism”, kommer du att få lite färre träffar. Byt plats på orden och sök igen.
◆◆ Om du får för få intressanta träffar kan du söka på andra språk än svenska. Svenskan är ett ganska litet språk så utöka dina sökningar genom att även använda engelska ord.
◆◆ Nöj dig inte med en källa. Den första källa du får upp är ofta Wikipedia. Wikipedia är världens största uppslagsverk men du kan aldrig lita på att något som står där verkligen stämmer. Wikipedia hänvisar så gott som alltid till andra källor i sina länkar. Gå vidare genom dessa källor. (Läs mer om hur Wikipedia är uppbyggt på sidan 203.)
◆◆ Dubbelkolla fakta med hjälp av nya sökningar. Faktauppgifter som står i till exempel Wikipedia kan du sedan söka vidare på för att kontrollera om de stämmer.
◆◆ Var kritisk mot alla källor. Om du får fram fakta från en källa du inte känner till sedan tidigare, så gör en ny sökning men den här gången på källan. Är det en tidning, ett företag eller en organisation? Kan de ha intresse av att du ska skriva på ett särskilt sätt? För att din redovisning ska bli riktigt bra bör du också tänka på följande:
◆◆ Försök hitta sådant som få skriver om, då ökar dina chanser att de som ska lyssna på dig eller läsa din text får reda på något de aldrig har hört talas om tidigare. I vår sökning på Gangnam style har du förmodligen fått upp samma faktauppgifter i flera av dina sökningar. Men försök hitta något som är lite annorlunda. Finns det andra Gangnam-artister? Hur ser det ut i stadsdelen Gangnam?
◆◆ Använd fakta och bakgrund, men skriv aldrig av det som står på en webbsida eller i en tidningsartikel. Anteckna fakta och nyckelord, men skriv alltid en egen text.
Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Telefax 08-587 642 02 Projektledare: Redaktörer: Grafisk form: Omslag: Illustrationer: Omslagsbild: Bildredaktör:
Ingela Bengtsson Ingela Bengtsson, Tove Helander Axel Henriksson/Pussel, Lars Öhman Axel Henriksson/Pussel, Lars Öhman Robert Attila Toth Statue des esclaves är rest på ön Île de Gorée i Senegal, Västafrika, till minne av slavarnas frigörelse. Foto: Robert Harding Picture Library Ltd/Alamy Lars Öhman
PRIO Samhälle 9 isbn 978-91-523-0584-3 © 2014 Lars-Erik Bjessmo, David Isaksson, Lars Nohagen och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Livonia Print Lettland 2014
n ne t m ke ä
9 lspa nde el e de era e d ll ome ient enar IO hä lär lsor s s R tt äl lan m P ie h o Sa år am dsk 9 g s n 8, 9 in ed ru 7, 8, 9 m rg fi , a 7 8, , 9 fö gr ia 7, ,8 r eo G isto ion le 7 H lig häl e m Sa
R
ISBN 978-91-523-0584-3
(523-0584-3)