9789140690487

Akutsjukvård ANNA-LENA STENLUND

Lärarhandledning

Innehållsförteckning 1. Introduktion till Akutsjukvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Kunskapskrav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Lektionsförslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Lösningsförslag till instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 2. Observationer och tekniska omvårdnadsuppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Kunskapskrav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Lektionsförslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Lösningsförslag till instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 3. Smärta och smärtbehandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

Kunskapskrav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Lektionsförslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Lösningsförslag till instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 4. Etik och prioriteringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

Kunskapskrav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Lektionsförslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Lösningsförslag till instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 5. Olycksfall och rörelseorganens sjukdomar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

Kunskapskrav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Lektionsförslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Lösningsförslag till instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 6. Andningsorganens sjukdomar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

Kunskapskrav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Lektionsförslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Lösningsförslag till instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53

3

7. Cirkulationsorganens sjukdomar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59

Kunskapskrav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 Lektionsförslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 Lösningsförslag till instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 8. Nervsystemets sjukdomar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78

Kunskapskrav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Lektionsförslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 Uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Lösningsförslag till instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 9. Infektionssjukdomar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88

Kunskapskrav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 Lektionsförslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 Uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 Lösningsförslag till instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 10. Urinorganens och endokrina organens sjukdomar . . . . . . . . . . . . . . . . . 93

Kunskapskrav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 Lektionsförslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 Lösningsförslag till instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 11. Matsmältningsorganens sjukdomar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104

Kunskapskrav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 Lektionsförslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 Uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 Lösningsförslag till instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 12. Före, under och efter operation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111

Kunskapskrav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 Lektionsförslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 Uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 Lösningsförslag till instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 Film- och länktips . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117

4

Kapitel 1

Kapitel 1 Introduktion till akutsjukvård Syftet med det första kapitlet är att ge en introduktion till ämnet akutsjukvård.

Läroboken belyser vilka olika yrkeskategorier som arbetar inom akutsjukvården och ger också en inblick i vad det kan innebära att arbeta i ett team samt vilka utmaningar vårdpersonalen kan ställas inför. Den tar även upp undersköterskans yrkesroll, samt bemötande av den akut sjuka patienten och dess anhöriga. Kapitlet belyser även de lagar och riktlinjer som styr akutsjukvården samt dokumentation och rapportering.

Genom att låta eleven få reflektera över sitt eget lärande och sig själv som vårdare ökar elevens självkännedom vilket är en viktig egenskap för att kunna vårda andra människor.

Tips i detta kapitel är därför att låta eleven fundera på sin blivande yrkesroll och ansvaret som det innebär att vårda andra människor. Men även låta eleven fundera över begrepp som yrkesskicklighet, erfarenhet och ”tyst kunskap”. Det viktiga i detta kapitel är att eleven får en ökad förståelse för vad deras kommande yrkesroll kommer att innebära.

Genom att forma varierande uppgifter som lockar eleven att inhämta kunskaper ökar man också elevens förmåga att klara målen.

Kapitel 1 utgår från punkt 8 och 10 i kursens centrala innehåll: • Betydelsen av bemötande av, samt kommunikation och samarbete med, människor i krissituationer.

• System och rutiner för rapportering och dokumentation av gjorda åtgärder.

Får kopieras! © Anna-Lena Stenlund och Gleerups Utbildning AB

7

Kapitel 1

Kunskapskrav kapitel 1 Kunskapskrav

E

C

A

Förmåga att arbeta utifrån lagar och andra bestämmelser.

Eleven utför arbetet utifrån lagar och andra bestämmelser

Eleven utför arbetet utifrån lagar och andra bestämmelser

Eleven utför arbetet utifrån lagar och andra bestämmelser.

Förmåga att bemöta, kommunicera och samarbeta med patienter, närstående och personal.

Eleven bemöter, kommunicerar och samarbetar med viss säkerhet med andra i bekanta situationer.

Eleven bemöter, kommunicerar och samarbetar med viss säkerhet med andra i nya situationer.

Eleven bemöter, kommunicerar och samarbetar med säkerhet med andra i nya situationer samt anpassar vid behov sitt bemötande, sin kommunikation och sitt samarbete till ändrade förutsättningar.

Förmåga att utvärdera, rapportera och dokumentera sitt arbete och resultat, även med hjälp av informationsteknik.

När arbetet är utfört utvärderar eleven med enkla omdömen sitt arbete och resultat.

Dessutom rapporterar och dokumenterar eleven i samråd med handledare sitt arbete.

När arbetet är utfört utvärderar eleven med nyanserade omdömen sitt arbete och resultat.

Dessutom rapporterar och dokumenterar eleven efter samråd med handledare sitt arbete.

När arbetet är utfört utvärderar eleven med nyanserade omdömen sitt arbete och resultat samt ger förslag på hur arbetet kan förbättras. Dessutom rapporterar och dokumenterar eleven efter samråd med handledare sitt arbete.

Får kopieras! © Anna-Lena Stenlund och Gleerups Utbildning AB

8

Kapitel 1

Lektionsförslag Lektionsförslag 1: Vad är akutsjukvård?

Inled med att gå igenom centrala begrepp på tavla eller powerpoint. Då förklaras vad akutsjukvård innebär samt centrala begrepp utifrån kapitel 1 i läroboken.

Låt sedan eleverna själva lära känna sin lärobok genom att läsa igenom texten i kapitel 1 i läroboken. Låt eleverna plocka ut de ord de tycker är svåra och leta reda på betydelsen av dessa ord. Diskutera de ord som är svåra i helklass och skriv upp betydelsen på tavlan.

Lektionsförslag 2: Yrkesrollen Genomgång på tavla eller med hjälp av powerpoint om undersköterskans yrkesroll i akutsjukvården. Visa filmer om undersköterskans arbetsuppgifter i kommun och landsting. Tips på filmer finns längst bak i denna lärarhandledning.

Lektionsförslag 3: Dokumentation Gå igenom dokumentation med eleverna på tavla, PP eller liknande. Dela in eleverna i grupper och låt dem fundera på följande frågeställning: Du arbetar som undersköterska på kirurgavdelningen dit Janne från lärobokens fallbeskrivning flyttas. Dokumentera de omvårdnadsinsatser som du utför på Janne.

Utgå från VIPS-sökord, kommunikation, andning, cirkulation, hud, smärta, nutrition, elimination och aktivitet.

Lektionsförslag 4: Lagar Dela in eleverna i grupper och låt dem läsa på om de lagar som styr undersköterskans arbete. Låt dem få fundera på hur de tycker att dessa lagar uppfylls ute i vården.

Sammanfatta på tavlan.

Får kopieras! © Anna-Lena Stenlund och Gleerups Utbildning AB

9

Kapitel 1

Uppgifter Uppgift 1 Yrkesrollen Låt eleverna fundera på nedanstående frågor och diskutera med en klasskamrat: • Vilka kompetenser och yrkeskunskaper krävs hos en undersköterska?

• Hur tror du att man lär sig yrket bäst?

• Vad tänker du om det yrkesansvar som en undersköterska har?

Sammanfatta elevernas svar på tavlan i helklass och låt eleverna samsas om fem stycken svar som känns viktigast.

Uppgift 2 Att agera professionellt Gruppdiskussion: Skapa en forumdiskussion på lärplattformen där eleverna får

diskutera vad det innebär att agera professionellt inom vårdyrket. För att uppnå E-nivå ska eleverna skriva minst ett inlägg var och sedan besvara minst två av kamraternas inlägg. Inläggen ska uppnå E-nivå för att bli godkända.

Uppgift 3 Lagar och riktlinjer Personal som arbetar inom vården måste känna till lagar och riktlinjer för att kunna arbeta på ett korrekt och säkert sätt. Lex Maria är en lag som innebär att ett landsting, en region eller en kommun ska anmäla till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, om en patient drabbats av eller riskerat att drabbas av en allvarlig vårdskada. Vårdskadan eller risken för vårdskada kan ha skett i samband med en undersökning, under vård eller behandling. Syftet med detta är att sjukvården ska lära av de misstag som sker så att inte andra ska råka illa ut. Det är vårdpersonalen som ska anmäla enligt bestämmelserna om Lex Maria, som beskrivs i Patientsäkerhetslagen. Detta kan medföra en viss osäkerhet och rädsla hos personalen men ska i slutändan leda till att vårdens miljö förbättras för både personal och patient.

• Vilka rutiner gäller för anmälningar enligt Lex Maria i din kommun?

• Ge exempel på lagar och regler som gäller runt undersköterskans arbetsuppgifter.

• Hur skulle du agera om du hamnade i en situation där din kollega gjort ett misstag som måste anmälas? Diskutera med varandra i grupp.

• Hälso- och sjukvårdslagen säger att målet för hälso- och sjukvården ska vara en god hälsa och en vård på lika villkor för alla samt att vården ska ges med respekt för människors lika värde. Den person som har störst behov av vård ska ges förtur.

Hur tycker eleverna att detta uppfylls? Skapa diskussioner och tankar hos eleverna kring lagarnas betydelse.

Får kopieras! © Anna-Lena Stenlund och Gleerups Utbildning AB

10

Kapitel 1

Uppgift 4 Grundläggande terminologi Följande ord är grundläggande terminologi som eleverna behöver känna sig bekväma med och kunna använda på rätt sätt.

Använd exempelmeningarna för att förklara begreppen. Låt sedan eleverna välja någon sjukdom som de har kommit i kontakt med under sin APL som de kan använda som exempel när de besvarar frågorna.

Orsak: Vilka orsaker finns till att sjukdomen uppkommer?

Ex. ärftlighet, rökning, övervikt, inaktivitet, bakterier, trauma.

Symtom: Vilka symtom (sjukdomstecken) får personer som drabbas av sjukdomen?

Här är det viktigt att kunna redogöra för de specifika symtomen vid en viss sjukdom.

Ex. hosta nattetid, bröstsmärtor vid ansträngning, illamående efter måltid.

Diagnos: Vad krävs för att doktorn ska kunna ställa rätt diagnos, det vill säga fastställa att patienten lider av sjukdomen?

Symtomen är det viktigaste underlaget för diagnosen, men behöver i regel kompletteras med diverse olika undersökningar, provtagningar och tester. Ex. blodtryck, puls, EKG, neurologisk undersökning, specifika blodprover och röntgenundersökningar.

Behandling: Hur behandlas sjukdomen?

Behandlingen kan vara kurativ (botande) och/eller symtomatisk (lindrar symtomen).

Ex. antibiotika, blodtryckssänkande läkemedel, blodproppslösande behandling, smärtlindring, gipsbehandling, syrgas.

Prognos: Hur kan man förvänta sig att sjukdomen utvecklar sig i framtiden?

Vid vissa sjukdomstillstånd finns botande behandling och patienten blir helt frisk.

Andra sjukdomar är kroniska, det vill säga man får leva med sjukdomen livet ut. En del sjukdomar kan leda till döden och andra kan man leva med utan att den är livshotande.

Vissa sjukdomstillstånd kan öka risken för att utveckla komplikationer och andra sjukdomar i framtiden.

Omvårdnad: Vad ska du som undersköterska tänka särskilt kring vad gäller patienter som drabbats av denna sjukdom?

Utgå gärna från VIPS sökord när du observerar och bedömer patientens situation samt planerar dina omvårdnadsåtgärder.

Får kopieras! © Anna-Lena Stenlund och Gleerups Utbildning AB

11

Kapitel 1

Uppgift 5 Dokumentation med VIPS Enskild uppgift. Skriftlig reflektion över fallbeskrivningen ska lämnas in. VIPS-sökord ska användas.

Birgit, 40 år, tonårsmamma som läser sitt andra år på vård- och omsorgsprogrammet på vuxenutbildningen. Studierna är krävande och många skrivningar ska klaras av innan terminen är slut. Birgit tycker att det känns tungt och hon har senaste tiden inte känt sig pigg. Hon har dessutom varit illamående samt haft besvärande diarréer och gått ner i vikt. När hon denna kväll sitter med sina uppgifter börjar hon få riktigt ont i magen.

Birgits make ropar och frågar om Birgit vill ha något att äta, men hon tackar nej. Hon har ingen aptit och känner sig lite illamående. Birgit tror själv att smärtan i magen kan bero på stressen över den kommande skrivningen. Timmarna går och de diffusa smärtorna håller i sig. Nu börjar Birgit känna sig febrig och vill helst bara ligga ner. Tempen visar 38 grader och hon ringer sjukvårdsupplysningen som rekommenderar Birgit att åka till akutmottagningen. På akutmottagningen görs blodprovskontroller samt mätning av puls och blodtryck som är normala. När läkaren palperar buken (känner med händerna på magen) visar Birgit stor ömhet över magen och läkaren ordinerar följande blodprover för att fastslå diagnosen: Hb (blodvärde, röda blodkroppar), CRP (snabbsänka, för infektionsdiagnostik), glukos (blodsocker) och vita blodkroppar (infektionsprov). Även blodgruppering och bastest (fastställande av patientens blodgrupp) tas ifall det skulle bli aktuellt med operation. Birgit flyttas därefter till kirurgavdelning för fortsatt omvårdnad och utredning.

Målet med all dokumentation är att öka patientsäkerheten och i patientjournalen dokumenteras alla omvårdnadsinsatser som görs på patienten.

Du arbetar som undersköterska på kirurgavdelningen dit Birgit flyttas. Dokumentera de omvårdnadsinsatser som du utför på Birgit. Utgå från VIPS-sökord, kommunikation, andning, cirkulation, hud, smärta, nutrition, elimination och aktivitet.

Får kopieras! © Anna-Lena Stenlund och Gleerups Utbildning AB

12

Kapitel 1

Lösningsförslag till bokens instuderingsfrågor 1. Vad är akutsjukvård?

Akutsjukvård innebär sjukvård som är akut, det vill säga vård som inte kan vänta.

Patienten har en sjukdom eller en skada som gör att denne behöver hjälp snabbt.

2. Vilka kompetenser och yrkeskunskaper krävs hos en undersköterska?

Medicinskteknisk kompetens, handlingsberedskap, yrkesskicklighet.

Professionalism, empatisk förmåga, självkännedom, förmåga att reflektera etiskt.

3. Vilka olika yrkeskategorier finns inom akutsjukvården?

Läkare med olika specialistkompetenser som exempelvis hjärtspecialister, narkosläkare, röntgenläkare, ortopeder och kirurger, allmänsjuksköterskor samt sjuksköterskor med specialistutbildning till exempel inom intensivvård, operation, anestesi, barnmorska, ögon och distrikt. Inom akutsjukvården arbetar också många undersköterskor på olika avdelningar och kliniker.

Läkarsekreterare är en annan yrkeskategori som arbetar på sjukhus och vårdcentraler, de skriver patientjournaler och tar emot och registrerar patienter.

Inom akutsjukvården finns även övrig personal som kuratorer, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och dietister.

4. Hur tror du att du lär dig yrket bäst?

Genom en kombination av teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter.

5. Vad innebär ”tyst kunskap”?

Man talar om att undersköterskan bär på ”tyst kunskap” och med det menas den kunskap som bygger på erfarenheter inom yrket som ger en känsla, intuition. Tyst kunskap skapas under tiden man arbetar och bygger på en förmåga att känna igen situationer man tidigare träffat på i sitt yrke, det kan vara att ha en förförståelse eller en känsla av att något ska ske.

6. Ta reda på vad dessa begrepp betyder: Intuition – förförståelse eller känsla av att något ska ske Debriefing – handledning Delegering – en person med formell kompetens (Sjuksköterska, med kompetens

som skaffats genom studier och utbildning) överlåter en uppgift till en person med reell kompetens (Undersköterska, med kompetens som skaffats genom praktisk erfarenhet)

Får kopieras! © Anna-Lena Stenlund och Gleerups Utbildning AB

13

Kapitel 1

7. Vilka är vanliga omvårdnadsuppgifter som undersköterskan har?

• • • • • • •

att bemöta och vårda patienter ta blodprover spola drän mäta blodtryck och puls såromläggningar sköta apparatur och annan teknisk utrustning beställa varor.

8. Vad krävs för att utvecklas i sin yrkesroll som undersköterska?

För att utvecklas som undersköterska krävs att man har en god självkännedom vilket innebär att man kan analysera sig själv i sin yrkesroll. Det är också viktigt att vara medveten om vilka förväntningar patienter, anhöriga och kollegor har på undersköterskan, samt hur dessa förväntningar kan uppfyllas. Genom att ständigt reflektera över sitt eget arbetssätt, varför man har handlat som man har gjort och vad handlingarna fått för följder utvecklas man inte bara i sin profession utan även som människa.

9. Vad innebär handledning?

Det innebär avledande samtal för att minska eller lindra stressreaktionen hos vårdpersonalen och ett strukturerat samtal med alla som har varit inblandade i den svåra händelsen.

10. Diskutera varför det är viktigt med debriefing, handledning för den personal som vårdar människor i kris.

För att ventilera svåra händelser och för att kunna gå vidare och arbeta professionellt.

11. Hur kan man som vårdpersonal bearbeta de situationer som hänt på arbetet?

Med varandra men även via handledning.

12. Varför är teamarbetet så viktigt inom akutsjukvården?

Styrkan i teamarbete ligger i att olika yrkesgrupper och olika yrkesroller inom sjukvården har olika kunskaper och olika kompetenser och på så sätt kan komplettera varandra i arbetet med patienten. Teamarbetet krävs för att klara förutsättningarna för effektivt arbete och tillhör yrkesprofessionen.

13. Vilka olika hinder kan påverka teamet utifrån?

• yttre hot om besparingskrav • neddragning av personal

Får kopieras! © Anna-Lena Stenlund och Gleerups Utbildning AB

14

Kapitel 1

• organisationens struktur som till exempel att man är olika yrkeskategorier på samma arbetsplats • olika löner • olika utbildningsnivå • olika ansvar • tidigare erfarenheter • vårdpersonalens egen självkännedom 14. Beskriv vilka faktorer som är viktiga i bemötandet av anhöriga i akutsjukvården.

Anhöriga har ett stort behov av information och det är viktigt hur denna information ges. Det är en stor utmaning för vårdpersonalen att informera om en allvarlig situation och det är viktigt att hitta en balans mellan att inge hopp och att vara tydlig.

Genom att verkligen se de anhöriga och behandla dem med respekt samt genom att agera professionellt så förstår de anhöriga att patienten får god vård vilket skapar en känsla av trygghet.

15. Vad innebär det att agera professionellt? Ge exempel.

• • • •

Se människan bakom patienten Se patienten utifrån en helhetssyn Se och respektera patientens enskilda behov och förutsättningar Ge patient och anhöriga ett gott bemötande genom att kommunicera på ett empatiskt, lyhört och respektfullt sätt • Respektera patientens självständighet, integritet och värdighet genom att ta tillvara det friska, de egna resurserna hos patienten • Ha förståelse samt ge stöd och vägledning för att möjliggöra delaktighet för patient och anhöriga i vårdsituationen 16. Vilka lagar och riktlinjer styr akutsjukvården?

Hälso- och sjukvårdslagen är en ramlag som innehåller grundläggande regler för all hälso- och sjukvård. Lagen ska se till att alla ska få så god vård som möjligt och en hälsa på lika villkor. Utifrån hälso- och sjukvårdslagen är vårdpersonalen skyldiga att utforma och genomföra vården i samråd med patienten. Vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande.

Patientdatalagen syftar till att all vårdpersonal är skyldiga att dokumentera för en ökad patientsäkerhet. Att rapportera viktiga saker som hänt under ett arbetspass ingår också i sjukvårdsarbetet. Överrapportering muntligt och skriftligt görs flera gånger under ett dygn och kan vara en vägledning för det fortsatta arbetet med patienten och är viktigt ur säkerhetssynpunkt.

Sekretesslagen innebär bland annat att personal har tystnadsplikt. Tystnadsplikten innebär att personal inte får tala med obehöriga om en persons hälsotillstånd.

Får kopieras! © Anna-Lena Stenlund och Gleerups Utbildning AB

15

Kapitel 1

17. Beskriv lagarnas funktion i akutsjukvården.

Lagar och riktlinjer styr arbetet inom akutsjukvården i syfte att skydda patientens integritet och öka patientsäkerheten.

18. Vad har Socialstyrelsen för uppgift?

Socialstyrelsen följer upp och kontrollerar hur olika verksamheter och personal följer lagstiftningen. Socialstyrelsen är en statlig myndighet som arbetar för en god vård och omsorg. Patienter och anhöriga som vill klaga på vården kan vända sig till Socialstyrelsen.

19. Vad innebär delegering?

Att en person med formell kompetens (Sjuksköterska, med kompetens som skaffats genom studier och utbildning) överlåter en uppgift till en person med reell kompetens (Undersköterska, med kompetens som skaffats genom praktisk erfarenhet) 20. Vilken lag styr dokumentation och rapportering?

Patientdatalagen syftar till att all vårdpersonal är skyldiga att dokumentera för en ökad patientsäkerhet.

21. Vad står VIPS för?

V- Välbefinnande, I- Integritet, P- Prevention, S- Säkerhet 22. Varför är det viktigt att följa en struktur i dokumentationen och rapporteringen?

För att öka patientsäkerheten och det är lättare att se patienten ur ett helhetsperspektiv.

23. Vilka är sökorden enligt VIPS- modellen?

Kommunikation, kommunikativ status. Förmåga att göra sig förstådd och förstå.

Funktionsnedsättningar. Syn, glasögon, tal, talar inte svenska, sluddrigt tal.

Medvetandenivå, förvirring. Bemötande av synskadad och hörselskadad vårdtagare.

Exempel: Hörapparat på höger öra, hör nästan inget utan den.

Kunskap/utveckling, sjukdomsinsikt. Att drabbas av en sjukdom eller en skada kan

innebära att man hamnar i en obegriplig livssituation. För att kunna hantera den har man ett behov av att förstå vad det handlar om. Att ha sjukdomsinsikt underlättar när man ska anpassa sig till sin sjukdom.

Exempel: Saknar full insikt i sin sjukdomssituation. Uttrycker ingen större vilja att vara hos oss.

Får kopieras! © Anna-Lena Stenlund och Gleerups Utbildning AB

16

Kapitel 1

Andning, luftvägsproblem. Andningen är en livsnödvändig funktion. När den inte

fungerar kan omvårdnadsproblem uppstå. Andnöd, hosta och aspirationsrisk är tecken på problem i andningsvägarna.

Exempel: Patienten har svårt att andas och har hög andningsfrekvens. Har senaste tiden haft problem med svullna fotleder. Har problem med irriterande och återkommande hosta. Behov av cpapbehandling.

Cirkulation, cirkulationsproblem kan uppstå vid många olika sjukdomstillstånd.

Kan yttra sig i torra slemhinnor, blödning, ödem, cyanos och perifer kyla. Lågt blodvärde. Svängande blodtryck och puls.

Exempel: Normala värden av blodtryck och puls. Kalla händer och fötter. Feber.

Nutrition, aptit, törst, måltidsvanor, munvård, mager, övervikt. Vätske- och

elektrolytbalans, illamående och kräkning, sond, sondmatning.

Exempel, har upplevt stor törst på senare tid, dricker stora mängder vatten dagligen.

Har på senare tid även mått illa och periodvis kräkts upp maten. P-glukos taget vid inskrivning: 8.5mmol. Dålig tandstatus. Vid synlig undersökning syns mycket tandsten och en massiv tandköttsinflammation.

Elimination, uttömningar, urin, avföring, svettning, inkontinens, förstoppning,

diarré, stomi, kateter.

Exempel: Besväras sedan lång tid tillbaka av hård avföring och förstoppning. Har laxerande i form av microlax att ta vid behov. KAD satt på Kirurgavdelningen.

Hud/ vävnad, hud och slemhinnor, hår, naglar, rodnad, utslag, trycksår, bensår.

Exempel: Har ett 2x2cm stort sår på vänster häl. Fin hud runt sårytan, dock lätt rodnat. Omläggning med absorberande förband. Byte varje dag. Observeras noga på grund av diabetesen.

Aktivitet, ADL: funktionsnivå. Allmän rörlighet, rörlighet i säng, förflyttning,

gångförmåga, toalett besök, påklädning, personlig hygien, laga mat, sköta hushåll.

Exempel: Sitter i rullstol. Är förlamad på höger sida. Har ramlat flera gånger efter att patienten försökt förflytta sig själv. Vänder sig själv i sängen.

Sömn, vila, sömnbrist, trötthet, utmattning.

Exempel: Sover bra med sömntablett.

Smärta, akut eller kronisk smärta. Lokalisation och symtom.

Exempel: Kronisk smärta i båda underbenen sedan bilolyckan. Patienten uttrycker smärtan som svårast på morgonen och beskriver den som stickande och strålande från knäet och ner mot båda fötterna.

Sexualitet, sexualitet och relationer. Upplevd störning i sin sexualitet. Krav och

förväntningar. Preventivmedel.

Exempel: Utan anmärkning enligt patienten. Äter p-piller.

Får kopieras! © Anna-Lena Stenlund och Gleerups Utbildning AB

17

Kapitel 1

Psykosocialt, sinnestämning, beteende, reaktioner, glädje, sorg, tillit, oro,

aggressivitet, depression.

Exempel: Patienten upplever och uttrycker stor sorg över sin nuvarande situation. Har tidigare upplevts lätt aggressiv på grund av detta. Uttrycker att han inte förstår varför han ens måste vara här hos oss och vill hem så fort som möjligt.

Andligt/kulturellt, trosuppfattning och religionsutövning.

Exempel: Aktiv i pingstkyrkan. Jehovas vittne.

Välbefinnande, allmänt intryck av patientens välbefinnande. Balansen mellan hälsa

och ohälsa, resurser och behov.

Exempel: patienten upplever situationen som svår och uttrycker upprepade gånger att han inte kan förstå att hans sjukdom kan vara så svår att han måste vara hos oss.

Sammansatt status/speciell omvårdnad. Specifika undersökningar, provtagningar

och behandlingar.

Exempel: provtagning och röntgen gjord idag. Intravenösa infarter är satta.

24. Varför är det viktigt att överrapporteringen fungerar?

För en ökad patientsäkerhet.

25. Vilka är undersköterskans viktiga uppgifter i akutsjukvården?

Upptäcka symtom och förändringar, dokumentera och rapportera • Reflektera över den egna yrkesrollen samt det egna arbetssättet. Vad gick bra idag?

Vad kunde jag ha gjort annorlunda? Hur kan jag utvecklas i min yrkesroll?

• Införskaffa sig förmåga att observera patientens tillstånd utifrån teoretiska kunskaper men även utifrån sin egen intuition och professionella omdöme.

• Känna till VIPS sökord och vad har för betydelse för att kunna medverka i omvårdnaden och snabbt hitta information om patienten.

• Känna till centrala begrepp i vården och förstå dess innebörd.

Får kopieras! © Anna-Lena Stenlund och Gleerups Utbildning AB

18