SÄTT ORD PÅ VARDAGEN Sätt ord på vardagen är ett kompletterande läromedel i svenska, svenska som andraspråk samt hem- och konsumentkunskap. När elever har svårt att nå målen i svenska och hem- och konsumentkunskap hindras de ofta av bristande ord- och begreppsförråd. I boken får eleverna arbeta med ord som de behöver för att klara vardagen. Läromedlet är upplagt utifrån vanligt förekommande arbetsområden i hem- och konsumentkunskap. Sist i boken finns två register, ett där orden är sorterade efter ämnesområde och ett där alla ord är med från a–ö. Uppgifterna har varierande svårighetsgrad och lämpar sig för både enskilt och lärarlett arbete. Facit finns att hämta på www.gleerups.se/skola/sattordpavardagen. Stegen är en serie som vänder sig till elever som behöver extra träning när det gäller det svenska språket. Böckerna är tänkta att användas i svenska som andraspråk, specialundervisning eller som bredvidmaterial. I serien Stegen ingår: • GÅ IN I ROLLEN • SÄTT ORD PÅ NO • SÄTT ORD PÅ SO • SÄTT ORD PÅ VARDAGEN • TALA MED TEXTEN 1 • TALA MED TEXTEN 2
Martina Ericson
Innehållsförteckning Förord
4
Inledning
5
Mat -JWTNFEFM 'ÕSWBSB 3FETLBQ .ÅUB PDI WÅHB
6–14
Måltider 'ÕSBSCFUF -BHB NBU
15–32
Hälsa 7BSGÕS CFIÕWFS WJ NBU /ÅSJOH .BU PDI TKVLEPNBS "MLPIPM PDI UPCBL .PUJPO PDI WJMB
43–55
Pengar I affärFO )BOEMB 'ÕSTÅLSJOHBS 1Ç CBOLFO
56–65
4LÅSB ,PLB 4UFLB 3FEB #BLB
Miljö 3FTVSTFS .ÅSLOJOH 5SBOTQPSUFS
66–70
%VLB PDI ÅUB
Register ¨NOFTWJT "m¸
71-78
Livsstil #P %JTLB 4UÅEB 5WÅUUB
33–42
Måltider
Skära Du skär livsmedel för att finfördela dem. Du delar i mindre och finare bitar. Det finns många olika sorters knivar att välja mellan när du ska skära. Det finns knivar med slät (rak) egg och knivar med sågtandad egg. Egg heter den vassa kanten som du skär med. Du ska alltid skära på en skärbräda. Då hålls knivarna vassa och du förstör inte bänkar och bord. Skärbrädor finns i trä och i plast. Om brädorna blir mycket repiga samlas det lätt mikroorganismer och då behövs en ny bräda. Om du skär något i riktigt små bitar kallas det att hacka. Andra sätt att finfördela mat är att riva. Då blir det mycket små bitar och nästan söndersmulat eller mosat. Du kan använda rivjärnet för hand men det går även bra att riva med hjälp av maskiner som t.ex. en matberedare. Saxen går också utmärkt att finfördela med. Färska kryddor och bacon är saker som är praktiska att klippa istället för att skära. " * SFDFQU LBO EFU TUÇ PMJLB GPSNFS EV TLB TLÅSB 1BSB JIPQ PSEFO NFE SÅUU CJME
1. 2. 3.
5.
4. B @@@@ halvor ÅS NJUU JUV C @@@@ skivor ÅS CJUBS SBLU BW D @@@@ tärningar ÅS GZSLBOUJHB CJUBS E @@@@ strimlor ÅS MÇOHB PDI TNBMB CJUBS F @@@@ klyftor ÅS IBMWPS TLVSOB FO HÇOH UJMM GPSN TPN FO CÇU
Måltider
# ¨S QÇTUÇFOEFU TBOU FMMFS GBMTLU
S F
&HH ÅS TJEBO QÇ LOJWFO TPN ÅS PGBSMJH &HHFO QÇ LOJWFO ÅS WBTT "UU IBDLB ÅS EFUTBNNB TPN BUU SJWB 'JOGÕSEFMB CFUZEFS BUU EFMB TÇ BMMB GÇS MJLB NZDLFU /ÇHPU IBDLBU ÅS J TNÇ CJUBS &O SFQJH TLÅSCSÅEB ÅS TMÅU
$ )JUUB NBTLJOFSOB PDI SFETLBQFU QÇ CJMEFO QÇ T m 4LSJW SÅtt siffrB WJE PSEFU B @@@@ NBUCFSFEBSF C @@@@ NJYFSTUBW D @@@@ TBY
När du skär så tänk på att böja in fingertopparna. Knivbladet ska gå mot den platta delen mellan fingerlederna. Tummen ska hållas bakom fingrarna. Om du håller som på bilden minskar risken för att du gör dig illa. % #JMEFO WJTBS IVS EV TLB IÇMMB OÅS EV TLÅS 4LSJW SÅtt siffrB J SJOHBSOB fingSBS UVNNF fingerMFE fingerUPQQ TLÅSCSÅEB LOJWCMBE FHH
Livsstil
Tvätta Alla kläder och tyger du har eller köper har ett skötselråd, en tvättmärkning. Skötselrådet visar hur du ska sköta och tvätta kläderna. Om du inte följer råden kan dina kläder bli förstörda. De kan t.ex. förlora sin färg eller ändra sig i storlek. Fläckar på dina kläder kan vara svåra att få bort. Fläckar är märken på kläderna. Du kan ha spillt mat eller kanske blev det smutsfläckar på byxorna när du gick emot en bil. Tvättstugor finns i nästan alla hyreshus, ofta i källaren. Det är rum där det finns tvättmaskiner och torktumlare som används för att få kläder och textilier rena och torra. Där finns även maskiner för att efterbehandla tyg så att det blir slätt. Det är strykjärn och mangel. Tvättstugan är gemensam för alla som bor i huset och där bokas tid för att få tvätta. I villor finns ofta ett litet rum för tvättmaskin, torktumlare och torkskåp.
4 6
2 5
1
3
Livsstil
" -ÕT PSdfläUBO NFE IKÅMQ BW CJMEFO PDI PSEFO J SVUBO "OWÅOE PSECPL PN EV CFIÕWFS CMFLB DFOUSJGVHFSBS GÅMMFS
Lodrät
LSZNQFS LVMÕS NBOHFM
QÇ CJMEFO QÇ CJMEFO QÇ CJMEFO UWÅUUFO TOVSSBS GPSU TÇ WBUUFO USZDLT CPSU UZHFU UBQQBS GÅSHFO J UWÅUUFO LMÅEFSOB CMJS NJOESF UWÅUUBS GÕS WBSNU
TPSUFSB TUSZLKÅSO UPSLTLÇQ
UPSLUVNMBSF UWÅUUNBTLJO UWÅUUNFEFM
Vågrät
QÇ CJMEFO QÇ CJMEFO QÇ CJMEFO UWÅUU NFE GÅSHBEF LMÅEFS HÕSB WJUBSF EFMB VQQ FGUFS PMJLB HSBEFS PDI GÅSH
# 7JMLB UWÇ NBTLJOFS LBO EV BOWÅOEB EJH BW GÕS BUU UB CPSU TLSZOLMPS 0N FUU UZH ÅS skrynkligt ÅS EFU WFDL QÇ EFU PDI EFU ÅS JOUF TMÅUU @@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@ @@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
Pengar
I affären Den affär som alla besöker ofta är mataffären. Du måste gå dit och handla färskvaror som har kort hållbarhet t.ex. mjölk som håller sig knappt en vecka. Sedan behöver du köpa ny. Affären använder många knep och påhitt för att locka dig att köpa saker du kanske inte har tänkt. De vill skapa ett behov. Du ska känna att du behöver och vill ha produkten. Pengar behövs till många saker t.ex. mat, kläder, någonstans att bo, resor, möbler och mycket annat. Det gäller att hushålla med pengarna. Det betyder att vara sparsam och planera så pengarna räcker till allt. Många företag vill ha dina pengar och de använder reklam för att locka dig att köpa saker. Reklam finns nästan överallt: i tidningar, på tv, på skyltar och i radio. Det är lätt att lockas av reklamen och göra köp som du kanske ångrar. " (ÕS NFOJOHBSOB GVMMTUÅOEJHB HFOPN BUU SJOHB JO WJMLFU PSE TPN TBLOBT .BU TPN ÅS UPSS U FY NBLBSPOFS PDI IÇSU CSÕE IBS @@@@@@ hållbarhet B LPSU C MÇOH Färskvaror ÅS NBU TPN @@@@@@ PDI EFO IÇMMFS JOUF MJLB MÅOHF TPN U FY NBU J LPOTFSWCVSLBS B ÅS TWÇS BUU IJUUB C TOBCCU CMJS GÕSTUÕSE m 0N KBH WFSLMJHFO hushållar NFE NJOB QFOHBS TÇ CFUZEFS EFU BUU KBH @@@@@@ EFN B JOUF TMÕTBS CPSU C IBOEMBS VQQ /ÅS KBH IBS LÕQU OÇHPU TPN KBH ångrar TÇ CFUZEFS EFU BUU KBH @@@@@@ B ÅOESBU NJH PDI WJMM IB EFU PHKPSU C WJMM HÕSB EFU JHFO 'BCSJLFS PDI GÕSFUBH UJMMWFSLBS NÇOHB produkter WJMLFU ÅS FUU BOOBU PSE GÕS @@@@@@ B WBSPS FMMFS TBLFS C CSPBS PDI WÅHBS
Pengar
När du plockat ner varorna du ska handla i kundvagnen går du fram till kassan. Där sitter ett kassabiträde. På rullbandet lägger du varorna och när du lagt upp allt lägger du köpinnen längst bak så att nästa kund kan fortsätta. Kassabiträdet skannar varornas streckkod i kassan. Du kan betala med pengar eller kort. Kort dras eller sätts i kortläsaren som sitter vid kassan. Där knappar du in en kod eller så får du visa legitimation och skriva på ditt namn. En legitimation visar att du verkligen är du. Den styrker din identitet. Kassabiträdet ger dig ett kvitto på varorna. Varorna packar du i en kasse. Kassarna som finns i affären kostar pengar och du betalar dem tillsammans med dina varor. # 4LSJW JO QBTTBOEF PSE J NFOJOHBSOB 7ÅMK PSE GSÇO SVUBO kasse kundvagn
kvitto legitimation
locka reklam
självskanning varor
&O @@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@ LBO WBSB FUU LÕSLPSU FMMFS FUU QBTT %FO WJTBS NJO JEFOUJUFU I vissa affärFS GÇ EV TKÅMW HÕSB LBTTBCJUSÅEFUT KPCC %Ç HÇS EV SVOU PDI SFHJTUSFSBS BMMB WBSPS %FU LBMMBT @@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@ &UU @@@@@@@@@@@@@@@@@@@ ÅS FUU CFWJT QÇ BUU EV IBS CFUBMBU EJOB WBSPS "ffärFO BOWÅOEFS @@@@@@@@@@@@@@@@@@@ GÕS BUU @@@@@@@@@@@@@@@@@@@ EJH BUU LÕQB TBLFS EV FHFOUMJHFO LBOTLF JOUF UÅOLU LÕQB 0N EV TLB IBOEMB NZDLFU ÅS EFU CSB BUU UB FO @@@@@@@@@@@@@@@@@@@ JTUÅMMFU GÕS FO LPSH %FU ÅS MÅUUBSF BUU SVMMB EFO ÅO BUU CÅSB BMMB TBLFS 7JMM KBH TQBSB QFOHBS TÇ UBS KBH NFE FO @@@@@@@@@@@@@@@@@@@ till affärFO JTUÅMMFU GÕS BUU LÕQB FO %F TBLFS KBH LÕQFS LBMMBT GÕS @@@@@@@@@@@@@@@@@@@
Miljö
Resurser Vatten, olja, gas, skog och djur är exempel på resurser eller tillgångar människor använder för att leva. Jorden har inte obegränsat med resurser. Det betyder att tillgångarna som finns på jorden kan ta slut. Om människorna förorenar eller smutsar ned markerna och haven finns det risk för att det inte finns t.ex. rent vatten och det är ju grunden för allt liv. Du kan göra mycket för miljön genom att handla smart, spara på el och sortera dina sopor. Om alla börjar hemma så gör det skillnad. Genom att sortera eller dela upp soporna som du har hemma kan de återvinnas eller ge energi. Du undviker också att sprida giftiga och miljöfarliga ämnen. Källsortering är att skilja ut dina återvinningsbara sopor som t.ex. metallburkar, glas och plastförpackningar. Kompostering är också en form av återvinning. Ditt hushållsavfall, det vill säga matrester, hushållspapper och annat från växt- och djurriket, kan bli jord eller biogas. Kompost kan du ha hemma i trädgården eller så lämnar du ditt avfall i papperspåsar i en speciell tunna. En 5-liters papperspåse matavfall blir så mycket biogas att det räcker att köra en buss 2,5 kilometer. " I rutan finns orE TPN ÅS IÅNUBEF VS UFYUFO PN SFTVSTFS 4LSJW SÅUU PSE WJE GÕSLMBSJOHBSOB biogas
resurser
källsortera
avfall
kompost
återvinna
OBUVSUJMMHÇOHBS FMMFS SÇWBSPS
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
SFTUQSPEVLUFS FMMFS TPQPS
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
IVTIÇMMTBWGBMM TPN CSZUT OFE UJMM KPSE
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
TPSUFSB BWGBMM FGUFS NBUFSJBM
@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
UB IBOE PN NBUFSJBM PDI BOWÅOEB EFU JHFO @@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@ CSÅOTMF GÕS GPSEPO GSBNTUÅMMU CM B BW NBUBWGBMM @@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@
Miljö
# 0SEFO J SVUBO IBOEMBS PN SFTVSTFS 4ÅUU JO EFN J NFOJOHBSOB %F LBO CFIÕWB CÕKBT "OWÅOE PSECPL PN EV CFIÕWFS förnyelsebar
kretslopp
återanvändning
förorening
obegränsad
återvinning
1BQQFS PDI QMBTUGÕSQBDLOJOHBS TPN TBNMBUT JO HÕST PN UJMM OZB TBLFS PDI EFU LBMMBT @@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@ 7ÇSB CJMBST BWHBTFS MÅNOBS JGSÇO TJH @@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@ PDI EFU HÕS ÅWFO TPQPS WJ TMÅOHFS * BWgaser och sopor finns det gJGUFS TPN JOUF ÅS CSB GÕS OBUVSFO @@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@ FOFSHJ ÅS FOFSHJ TPN JOUF LPNNFS BUU UB TMVU TPN U FY TPMFOFSHJ PDI WBUUFOLSBGU .ÇOHB TBLFS HÇS CSB BUU BOWÅOEB JHFO QSFDJT TPN EF ÅS U Fx. glasflaskor LMÅEFS PDI NÕCMFS %FU LBMMBT @@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@ %et finns inUF @@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@ NÅOHEFS NFE PMKB LPM PDI OBUVSHBT * GSBNUJEFO LPNNFS EF BUU UB TMVU /BUVSFOT @@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@ JOOFCÅS BUU BMMU WJ BOWÅOEFS BW WÅYUFS PDI EKVS LPNNFS UJMM TMVU BUU CSZUBT OFE PDI CMJ KPSE JHFO
$ 7BE CFUZEFS PSEFO %SB TUSFDL UJMM SÅUU GÕSLMBSJOH SFUVS
B GÕSQBDLOJOH GÕS QÇGZMMOJOH
QBOU
C ÇUFSSFTB ÇUFSMÅNOJOH
Sefill
D SFTUFS GSÇO EKVS FMMFS WÅYUSJLFU
PSHBOJTLU BWGBMM
E SFTUFS TPN ÅS HJGUJHB FMMFS TLBEMJHB GÕS NJMKÕO
GBSMJHU BWGBMM
F FSTÅUUOJOH EV GÇS OÅS EV ÇUFSMÅNOBS U FY QFU-flaskor
SÄTT ORD PÅ VARDAGEN Sätt ord på vardagen är ett kompletterande läromedel i svenska, svenska som andraspråk samt hem- och konsumentkunskap. När elever har svårt att nå målen i svenska och hem- och konsumentkunskap hindras de ofta av bristande ord- och begreppsförråd. I boken får eleverna arbeta med ord som de behöver för att klara vardagen. Läromedlet är upplagt utifrån vanligt förekommande arbetsområden i hem- och konsumentkunskap. Sist i boken finns två register, ett där orden är sorterade efter ämnesområde och ett där alla ord är med från a–ö. Uppgifterna har varierande svårighetsgrad och lämpar sig för både enskilt och lärarlett arbete. Facit finns att hämta på www.gleerups.se/skola/sattordpavardagen. Stegen är en serie som vänder sig till elever som behöver extra träning när det gäller det svenska språket. Böckerna är tänkta att användas i svenska som andraspråk, specialundervisning eller som bredvidmaterial. I serien Stegen ingår: • GÅ IN I ROLLEN • SÄTT ORD PÅ NO • SÄTT ORD PÅ SO • SÄTT ORD PÅ VARDAGEN • TALA MED TEXTEN 1 • TALA MED TEXTEN 2
Martina Ericson