9789147103775 by Smakprov Media AB

LĂ¤rarhandledning Mikael Gardestrand Bengtsson

Redaktion Magnus Andersson Grafisk form Bånges Grafiska Form AB

Första upplagan 1

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Förord Lärarhandledningen du har framför dig har jag skrivit utifrån något som jag själv saknat i min geografiundervisning. Den innehåller en samling färdiga uppgifter som är knutna till det centrala innehållet i kurserna Geografi 1 och 2, och som är konstruerade med tanke på innehållet i kunskapskraven. Lärarhandledningen har som syfte att underlätta för dig som lärare att själv komponera dina kurser och lektioner utifrån ämnesplanen. Här finns uppgifter som kan användas inom ramen för en lektion, här finns uppgifter som du kan använda i längre perioder. Uppgifterna tar sin utgångspunkt i Peter Östmans lärobok Geografi 1 och 2 människan, resurserna, miljön, hållbar utveckling. Eleverna ges möjlighet att träna på lärobokens innehåll, samtidigt som de ges utrymme för egen kunskapsinsamling såväl som för att omsätta kunskaperna i erfarenheter utanför läroboken.

Lycka till i din egen geografiundervisning! Falkenberg hösten 2012 Mikael Gardestrand Bengtsson, författare

Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI © Författaren och Liber AB

Får kopieras

Innehåll Inledning

Kurs 1 1 Geografi – världens ämne 2 Jorden – vår planet 3 En jord – många livsmiljöer 4 Hållbar utveckling – mänsklighetens framtid 5 Människa, befolkning, mänsklighet 6 Jordskorpan – grunden för vår livsmiljö 7 Vatten – en livsviktig resurs 8 Väder, klimat och växtlighet berör alla 9 Marken vi lever av 10 Människan, energin och miljön 11 Staden, stadsmiljön och framtiden

Kurs 2 12 13 14 15 16 17

Den rörliga och kulturella människan Näringsliv i förändring Vår plats, andra platser Region och miljö Turism och resor Landskap och samhällsplanering i Sverige

Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI © Författaren och Liber AB

Får kopieras

Inledning Lärarhandledningens två delar Geografi 1 Geografi 2

Ämne – Geografi Ämnets syfte Kurser i ämnet

Geografi 1 Centralt innehåll Kunskapskrav

Geografi 2 Centralt innehåll Kunskapskrav

Läroboken Utgångspunkter Kapitlens uppläggning Ny projektion Bildanalys Lathund för bildanalys Geografiska modeller

Utrustningstips Geografiska föreningar och publikationer

Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI © Författaren och Liber AB

Får kopieras

Geografi Inledning

Lärarhandledningens två delar ”Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om jorden som ett sammanflätat, föränderligt och komplext system. Denna systemsyn är nödvändig för att kunna beskriva och analysera rumsliga mönster och processer lokalt, regionalt och globalt som ett resultat av samspel mellan människa, samhälle och natur” (ämnesplanen för geografi). Denna lärarhandledning följer Peter Östmans lärobok Geografi 1 och 2. Handledningen är uppbyggd i två delar. Del ett, Geografi 1, följer lärobokens upplägg. Uppgifterna tar sin utgångspunkt i läroboken men använder även andra medier för att behandla ämnesplanens centrala innehåll i sin helhet. Del två, Geografi 2, följer också lärobokens upplägg. Skillnaden är att uppgifterna är av mer omfattande karaktär. Eleven behöver även söka kunskaper utanför läroboken mer självständigt. Även om lärarhandledningen följer lärobokens kapitelindelning, så behöver inte undervisningen i kurserna följa läroboken kronologiskt. Syftet är att ge dig som lärare utrymme att själv bygga upp en struktur med hjälp av uppgifterna i lärarhandledningen. Här följer en översikt över lärarhandledningens disposition.

Geografi 1 Inledningsvis redovisas ämnesplanen för ämnet Geografi och kursen Geografi 1. Uppgifterna har konstruerats på ett sådant sätt att de på olika sätt behandlar ämnesplanens centrala innehåll. I varje kapitel finns även ett urval av betygskriterier för bedömning av uppgifterna. Alla kapitel är disponerade enligt följande: Inledning – en kort orientering i kapitlets innehåll. Centralt innehåll – här redovisas det centrala innehållet i ämnesplanen för Geografi 1, tänkt att kunna presenteras för eleverna. I denna del finns även betygskriterier för bedömning av uppgifter. Centralt innehåll och betygskriterier är hämtade från ämnesplanen. Förslag på arbetssätt – i denna del finns olika förslag på hur du kan arbeta med materialet.

Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI © Författaren och Liber AB

Får kopieras

Geografi Inledning

I anslutning till varje förslag till arbetssätt finns lämpliga arbetsuppgifter för eleverna. Arbetsuppgifterna är av tre olika karaktärer: 1. Förslag till lektionsuppgifter som tydliggör läroboken, skapar intresse och öppnar för diskussion. 2. Kortare projektuppgifter som med fördel kan användas för att träna på lektionsinnehåll, och som är lämpliga om du väljer att växla mellan lektionsbunden undervisning och kortare projekt. Vissa uppgifter tar flera lektioner i anspråk och tränar eleven i att samla in och värdera geografisk information. 3. Större projektuppgifter vilka kräver att eleven arbetar under längre tid, och får träna på att samla in och värdera geografisk information. Instuderingsfrågor - för att underlätta elevens kunskapsinsamling finns även instuderingsfrågor kopplade till texten i läroboken i slutet på varje kapitel. Länkar som låter eleverna fördjupa sig i ämnet och konkritiserar lärobokens innehåll finns i samband med varje kapitel.

Geografi 2 Inledningsvis presenteras ämnesplanen för Geografi 2, samt betygskriterierna för kursen. Betygskriterierna redovisas i inledningen till Geografi 2, dock inte i anslutning till varje kapitel eftersom uppgifternas omfattande karaktär gör att de flesta kriterier testas i varje kapitel . Dispositionen följer den i Geografi 1: Inledning Centralt innehåll Förslag på arbetsuppgifter Länkar Observera att även kapitel 11, Staden, stadsmiljön och framtiden, med medföljande uppgifter också passar in i Geografi 2. Lärarhandledningen innehåller inte instuderingsfrågor till Geografi 2. Däremot finns i början på varje kapitel i läroboken frågor som eleverna kan arbeta med för att repetera sin kunskap. Alla hänvisningar till Atlas i uppgifterna avser Libers Atlas för gymnasiet.

Åter till sidan 3

Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI © Författaren och Liber AB

Får kopieras

Geografi Inledning

Ämne – Geografi Geografisk kunskap har sitt ursprung i människans behov av att upptäcka och förstå sin omvärld och kunna orientera sig i den. Ämnet geografi är till sin karaktär tvärvetenskapligt och i ämnet integreras naturvetenskap och samhällsvetenskap utifrån en systemsyn. Geografin behandlar människans livsvillkor, naturmiljö och samhälle samt miljöförändringar i olika delar av världen över tid. I ämnet behandlas också frågor om hållbar utveckling och samhällets sårbarhet.

Ämnets syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om jorden som ett sammanflätat, föränderligt och komplext system. Denna systemsyn är nödvändig för att kunna beskriva och analysera rumsliga mönster och processer lokalt, regionalt och globalt som ett resultat av samspel mellan människa, samhälle och natur. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om jordens varierande livsmiljöer, deras utveckling, föränderlighet, resurser och sårbarhet, samt om möjligheter och problem med att möjliggöra hållbar utveckling. I samband med frågor om hållbar utveckling ska eleverna ges möjlighet att analysera till exempel konsekvenser av en klimatförändrad värld, tillgång till vattenresurser och odlingsbar mark, naturgivna risker och hot, naturresursanvändning och resurskonflikter samt social rättvisa och solidaritet utifrån olika perspektiv som kön, sexualitet, klass och etnicitet. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar en global geografisk referensram där kunskaper om egen och andras livsmiljö är en del. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att samla in, bearbeta, kritiskt tolka och värdera rumsliga data samt att formulera och visualisera resultat i form av texter, kartor, bilder, modeller, tabeller och diagram. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla kunskaper om samhällets behov av olika rumsliga data samt om hur stora informationsmängder kan hanteras med hjälp av digitala geografiska verktyg som geografiska informationssystem (GIS). Fältstudier, exkursioner, laborationer och övningar ska ingå i undervisningen för att observera, identifiera, kategorisera och analysera händelser och förändringar i omvärlden. Undervisningen i ämnet geografi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Kunskaper om geografiska processer och geografins begrepp, teorier och modeller. 2. Kunskaper om olika naturoch kulturlandskap, om deras samband, utveckling och förändring över tid samt om samband mellan människa, samhälle och miljö. 3. Förmåga att analysera intressekonflikter med koppling till naturgivna risker och mänsklig verksamhet samt hur intressekonflikter påverkar jordens livsmiljöer och människans livsvillkor, ur perspektivet hållbar utveckling.

Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI © Författaren och Liber AB

Får kopieras

Geografi Inledning

4. Kunskaper om företeelser i närmiljön och hur de kan relateras till andra platser och regioner på jorden. 5. Förmåga att använda olika geografiska källor, metoder och tekniker vid arbetet med geografisk analys samt att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografisk information. 6. Kunskaper om samhällets behov av rumslig information och hur det kan tillgodoses. 7. Färdigheter i att använda digitala geografiska verktyg för att analysera och visualisera rumsliga förhållanden.

Kurser i ämnet · Geografi

1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. · Geografi 2, 100 poäng, som bygger på kursen geografi 1. · Geografiska informationssystem, 100 poäng.

Geografi 1 Kurskod: GEOGEO01 Kursen geografi 1 omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: · Jordens

naturgeografiska och geologiska byggnad, utveckling och förändring över tid och rum. Processer i mark, vatten och luft, hur de samverkar och ger upphov till varierande naturlandskap på jorden samt hur och varför de förändras över tid. Människans användning och omvandling av naturlandskapet och utveckling av olika kulturlandskap över tid. Analys av naturliga hot, risker och samhällets sårbarhet.

· Människans

behov av naturresurser över tid. Resurstillgångar och resursernas ojämna fördelning samt konsekvenser av samhällets resursanvändning. Samband mellan odlingsbar mark, livsmedelsproduktion, politisk ekologi och lokal utveckling. Energiomställning, förnybara energitillgångar och ny teknik samt lokal, regional och global samhällsutveckling.

· Befolkningsutveckling,

befolkningsfördelning och rumslig förändring. Urbanisering samt städers framväxt, funktion, struktur och miljöpåverkan. Betydelsen av migration, utbildning, miljöförändring, försörjningsstrategier, reproduktiv hälsa och familjeplanering sett ur olika perspektiv, till exempel kön, sexualitet, etnicitet och socioekonomiska förhållanden. Åter till sidan 3

Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI © Författaren och Liber AB

Får kopieras

Geografi Inledning

· Globaliseringens

drivkrafter och konsekvenser avseende ekonomiska verksamheter och lokal och regional utveckling samt intressen och mönster i en global värld. Geografisk arbetsdelning, transnationella företag, industriella distrikt, transporter och kommunikation.

· Den

globala spelplanen och lokal utveckling. Samband mellan befolknings utveckling, resurstillgång, resursanvändning och intressekonflikter. Etiska frågor kopplade till konkurrensen om jordens resurser, alternativa och möjliga vägar till social rättvisa och hållbar utveckling.

· En

klimatförändrad värld. Jordens klimat samt klimatets variation och föränderlighet över olika tidsperspektiv. Klimatklassificering. Klimat förändringens konsekvenser för naturlandskapet, samhällsutvecklingen och människans livsvillkor, lokalt och globalt. Vattenresurser och utvecklingsfrågor.

· Geografiska

källor och rumslig information. Hur data samlas in, till exempel genom kartor, satellit- och flygbilder, fältstudier och laborationer. Hur geografisk information värderas, bearbetas och presenteras. Hur man framställer kartor.

· Kartografins

grunder, till exempel jordmodeller, kartprojektioner, posi tionering och kartan som modell av verkligheten. Skala och generalisering. Kartframställning. Grunderna i geografiska informationssystem (GIS) och visualisering av geografisk information i karta.

Kunskapskrav Betyget E

Eleven redogör översiktligt för hur och varför geografiska processer har skapat och förändrat naturoch kulturlandskapet över tid och rum samt hur naturoch kulturlandskapet omformas av människan. Dessutom redogör eleven översiktligt för processernas konsekvenser för människors livsvillkor lokalt, regionalt och globalt samt deras betydelse för framtiden. Eleven använder några geografiska begrepp, samt använder med viss säkerhet någon geografisk teori eller modell, för att underbygga sina redogörelser och analyser. Eleven redogör översiktligt för enkla samband mellan människa, samhälle och miljö samt hur människor, platser och regioner påverkas av konsekvenser av intressekonflikter. Eleven gör en enkel analys av frågor om resursförbrukning och resursfördelning. Dessutom diskuterar eleven översiktligt hur människors egna resurser kan tas till vara och utvecklas för en hållbar utveckling. Eleven diskuterar översiktligt hur någon företeelse i närmiljön kan ha betydelse för andra platser och regioner på jorden. Eleven beskriver översiktligt grunderna i kartografi samt identifierar, besvarar och presenterar, med viss säkerhet och med hjälp av en lämplig enkel metod och lämplig teknik, geografiska frågor. I arbetet använder eleven med viss säkerhet det omgivande landskapet som informationskälla för geografiska data.

Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI © Författaren och Liber AB

Får kopieras

Geografi Inledning

Eleven samlar in och bearbetar med viss säkerhet data samt värderar dem med enkla omdömen. Dessutom presenterar eleven med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt sitt resultat. Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C

Eleven redogör utförligt för hur och varför geografiska processer har skapat och förändrat naturoch kulturlandskapet över tid och rum samt hur naturoch kulturlandskapet omformas av människan. Dessutom redogör eleven utförligt för processernas konsekvenser för människors livsvillkor lokalt, regionalt och globalt samt deras betydelse för framtiden. Eleven använder några geografiska begrepp, samt använder med viss säkerhet någon geografisk teori eller modell, för att underbygga sina redogörelser och analyser. Eleven redogör utförligt för samband mellan människa, samhälle och miljö samt hur människor, platser och regioner påverkas av konsekvenser av intressekonflikter. Eleven gör en analys av frågor om resursförbrukning och resursfördelning. Dessutom diskuterar eleven utförligt hur människors egna resurser kan tas till vara och utvecklas för en hållbar utveckling. Eleven diskuterar utförligt hur någon företeelse i närmiljön kan ha betydelse för andra platser och regioner på jorden. Eleven beskriver utförligt grunderna i kartografi samt identifierar, besvarar och presenterar, med viss säkerhet och med hjälp av lämpliga metoder och lämplig teknik, geografiska frågor. I arbetet använder eleven med viss säkerhet det omgivande landskapet som informationskälla för geografiska data. Eleven samlar in och bearbetar med viss säkerhet data samt värderar dem med enkla omdömen. I värderingen drar eleven enkla slutsatser om hur resultatet kan leda till fördjupning inom området. Dessutom presenterar eleven med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt sitt resultat. Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A

Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI © Författaren och Liber AB

Får kopieras

Geografi Inledning

Eleven redogör utförligt och nyanserat för komplexa samband mellan människa, samhälle och miljö samt hur människor, platser och regioner påverkas av konsekvenser av intressekonflikter. Eleven gör en komplex analys av frågor om resursförbrukning och resursfördelning. Dessutom diskuterar eleven utförligt och nyanserat hur människors egna resurser kan tas till vara och utvecklas för en hållbar utveckling. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat hur någon företeelse i närmiljön kan ha betydelse för andra platser och regioner på jorden. Eleven redogör utförligt för grunderna i kartografi samt identifierar, besvarar och presenterar, med säkerhet och med hjälp av lämpliga metoder och lämplig teknik, geografiska frågor. I arbetet använder eleven med säkerhet det omgivande landskapet som informationskälla för geografiska data. Eleven samlar in och bearbetar med säkerhet data samt värderar dem med nyanserade omdömen. I värderingen drar eleven välgrundade slutsatser om hur resultatet kan leda till fördjupning inom området. Dessutom presenterar eleven med säkerhet och på ett strukturerat sätt sitt resultat. (www.skolverket.se)

Geografi 2 Kurskod: GEOGEO02

Kursen geografi 2 omfattar punkterna 1—7 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: · Samhällsplanering

i ett rumsligt perspektiv kopplat till befolknings utveckling och befolkningsprognoser, markanvändningsfrågor och hållbar utveckling.

· Lokalisering

av bebyggelse och infrastruktur samt olika perspektiv på hållbar utveckling. Miljökonsekvensbeskrivning, regionalpolitik, fysisk planering och andra planeringsformer och metoder som samhället kan använda för att påverka och styra rumslig utveckling.

· Stadsplanering

och frågan om hållbara städer. Städernas snabba tillväxt i relation till miljöproblem, segregering och behov av planering, till exempel lokalisering av bostadsområden, energianvändning och infrastruktur. Urbana ekosystemtjänster.

· Lokalsamhället

i ett globalt perspektiv. Näringsliv och företag som miljöaktörer i en global ekonomi och den globala ekonomins påverkan på Åter till sidan 3

Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI © Författaren och Liber AB

Får kopieras

Geografi Inledning

lokalsamhället. Olika aktörers miljöpolicy, etik och produktion i relation till uppförandekoder och miljömärkning. · Turismnäringen

och dess påverkan på kulturell, ekonomisk och ekologisk utveckling i globalt och lokalt perspektiv.

· Klimatförändringar,

den globala spelplanen om strategier och modeller för klimatanpassning och utsläppsminskningar samt konsensusbyggande och intressedialoger.

· Gränsöverskridande

miljöproblem, till exempel luftföroreningar, klimat förändring och vattenfrågor i relation till gränsöverskridande planering och alternativa lösningar. Monitoring, planering och utveckling. Globala och nationella styrdokument samt lokala miljöpolicyer.

· Samhällets

sårbarhet och resiliens. Platsers och regioners sårbarhet inför naturgivna risker och hot. Risker och hot förknippade med det moderna samhällets specialisering inom teknik-, energi- och varuförsörjning samt hur sådana risker och hot kan förebyggas och bemötas.

· Insamling

och bearbetning av rumsliga data, till exempel genom fältstudier, exkursioner, laborationer och övningar. Värdering, analys och visualisering av rumsliga data. Bearbetning av data i datormiljö och med enkla statistiska metoder.

· Framställning

av tematiska kartor. Grunderna i geografiska informations system (GIS) och visualisering av geografisk information i karta. Digitala verktyg för lägesbestämning.

Kunskapskrav Betyget E

Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI © Författaren och Liber AB

Får kopieras

Geografi Inledning

Eleven gör en enkel analys av frågor om resursförbrukning och resursfördelning. Dessutom diskuterar eleven översiktligt hur människors egna resurser kan tas till vara och utvecklas för en hållbar utveckling. Eleven diskuterar översiktligt hur någon företeelse i närmiljön kan ha betydelse för andra platser och regioner på jorden. Eleven identifierar och besvarar, med viss säkerhet och med hjälp av en lämplig enkel metod och lämplig teknik, geografiska frågor. I arbetet använder eleven med viss säkerhet det omgivande landskapet som informationskälla för geografiska data. Eleven samlar in och bearbetar med viss säkerhet data samt värderar dem med enkla omdömen. Dessutom presenterar eleven med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt sitt resultat. Eleven ger exempel på och diskuterar översiktligt samhällets behov av rumslig information. Eleven redogör också översiktligt för hur rumsliga data samlas in, bearbetas och presenteras. Dessutom redogör eleven översiktligt för hur rumsliga data kan användas för att påverka och styra samhällets arbete med att uppnå en hållbar utveckling samt för samhällsplaneringens ansvar och möjligheter att stärka samhällets resiliens. Eleven bearbetar med viss säkerhet data i datormiljö med hjälp av enkla statistiska metoder samt framställer med viss säkerhet enkla tematiska kartor utifrån grunderna i geografiska informationssystem och visualisering i karta. Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C

Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI © Författaren och Liber AB

Får kopieras

Geografi Inledning

Eleven diskuterar utförligt hur några företeelser i närmiljön kan ha betydelse för andra platser och regioner på jorden. Eleven identifierar och besvarar, med viss säkerhet och med hjälp av lämpliga metoder och lämplig teknik, geografiska frågor. I arbetet använder eleven med viss säkerhet det omgivande landskapet som informationskälla för geografiska data. Eleven samlar in och bearbetar med viss säkerhet data samt värderar dem med enkla omdömen. I värderingen drar eleven enkla slutsatser om hur resultatet kan leda till fördjupning inom området. Dessutom presenterar eleven med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt sitt resultat. Eleven ger exempel på och diskuterar utförligt samhällets behov av rumslig information. Eleven redogör också utförligt för hur rumsliga data samlas in, bearbetas och presenteras. Dessutom redogör eleven utförligt för hur rumsliga data kan användas för att påverka och styra samhällets arbete med att uppnå en hållbar utveckling samt för samhällsplaneringens ansvar och möjligheter att stärka samhällets resiliens. Eleven bearbetar med viss säkerhet data i datormiljö med hjälp av enkla statistiska metoder samt framställer med viss säkerhet tematiska kartor utifrån grunderna i geografiska informationssystem och visualisering i karta. Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A

Eleven redogör utförligt och nyanserat för hur och varför geografiska processer har skapat och förändrat naturoch kulturlandskapet över tid och rum samt hur naturoch kulturlandskapet omformas av människan. Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för processernas konsekvenser för människors livsvillkor lokalt, regionalt och globalt samt deras betydelse för framtiden. Eleven använder flera geografiska begrepp, samt använder med säkerhet någon geografisk teori eller modell, för att underbygga sina redogörelser och analyser. Eleven redogör utifrån kartor och andra källor utförligt och nyanserat för komplexa samband mellan människa, samhälle och miljö samt för flera orsaker till intressekonflikter och andra problem från lokal till global nivå med koppling till naturgivna risker och mänsklig verksamhet. Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för hur någon naturgiven och samhällelig risk påverkar människors livsvillkor.

Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI © Författaren och Liber AB

Får kopieras

Geografi Inledning

Eleven gör en komplex analys av frågor om resursförbrukning och resursfördelning. Dessutom diskuterar eleven utförligt och nyanserat hur människors egna resurser kan tas till vara och utvecklas för en hållbar utveckling. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat hur flera företeelser i närmiljön kan ha betydelse för andra platser och regioner på jorden. Eleven identifierar och besvarar, med säkerhet och med hjälp av lämpliga metoder och lämplig teknik, geografiska frågor. I arbetet använder eleven med säkerhet det omgivande landskapet som informationskälla för geografiska data. Eleven samlar in och bearbetar med säkerhet data samt värderar dem med nyanserade omdömen. I värderingen drar eleven välgrundade slutsatser om hur resultatet kan leda till fördjupning inom området. Dessutom presenterar eleven med säkerhet och på ett strukturerat sätt sitt resultat. Eleven ger exempel på och diskuterar utförligt och nyanserat samhällets behov av rumslig information. Eleven redogör också utförligt och nyanserat för hur rumsliga data samlas in, bearbetas och presenteras. Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för hur rumsliga data kan användas för att påverka och styra samhällets arbete med att uppnå en hållbar utveckling samt för samhällsplaneringens ansvar och möjligheter att stärka samhällets resiliens. Eleven bearbetar med säkerhet data i datormiljö med hjälp av enkla statistiska metoder samt framställer med säkerhet tematiska kartor utifrån grunderna i geografiska informationssystem och visualisering i karta.

Läroboken Utgångspunkter Läroboken 2011 finns i två versioner: en för Geografi 1 samt en för Geografi 1 och 2. Böckerna bygger på bl a följande utgångspunkter:

• ämnesrelevans. En lärobok i geografi ska bygga på en klart uttalad ämnessyn.

Bokens uppläggning och innehåll ska återspegla det sammanhållna geografiämnet. Exempel på begrepp som bör avspeglas i innehållet är jordytans variation (”mosaik”), människa – resurser – miljö – sammanhang, lokalisering, landskap och livsmiljö.

• urval. Det är både lätt och svårt att skriva en lärobok i geografi. Lätt därför

att det finns ett överflöd av intressant och viktigt stoff, svårt därför att man tvingas att sovra. Det är viktigt att en lärobok i geografi har ett urval av begrepp och ett innehåll som överensstämmer med ämnets kärna och identitet. Åter till sidan 3

Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI © Författaren och Liber AB

Får kopieras

Geografi Inledning

• tillgänglighet. Texter och övrigt innehåll bör vara intresseväckande och ta upp för eleverna viktig och spännande kunskap. Det är också viktigt med en tydlig struktur och logisk sekvens (”röd tråd”) i innehållet. Ytterligare en aspekt på lärobokens tillgänglighet är ett tydligt och konkret språk. En lugn och tydlig layout med god balans mellan texter och illustrationer hör också dit. Den goda läroboken i geografi ska självklart ha bra kartor men även stora och tydliga foton som kan användas för bildanalys. Ytterligare en aspekt är att läroboken ska vara undervisningsbar, dvs den ska ge pedagogiskt och metodiskt stöd åt undervisningen och till innehållet ha tydliga arbetsområden. Dessa ska peka in mot diskussionsområden och såväl individuella uppgifter som gruppuppgifter.

• aktualitet/föränderlighet. Den goda läroboken ska ha så hög aktualitet som

möjligt, dvs den ska när det gäller text och sifferuppgifter ligga så nära den aktuella situationen som möjligt. Föränderlighet är normaltillståndet i vår verklighet. En god lärobok i geografi ska återspegla denna ständigt närvarande föränderlighet. På så sätt grundläggs hos eleverna en attityd att det är ett normaltillstånd som vi alla lever i. En sådan attityd underlättar för eleverna att möta olika typer av förändringar.

• problem/möjligheter. Geografiundervisningen ska vara probleminriktad. Geo

grafiä mnet har goda möjligheter att behandla såväl nutida som framtida problem, t ex med avseende på resursutnyttjandet och miljön. Boken ska också genom handlingsalternativ ge en positiv beredskap att hantera problem.

• tematiska/regionala arbetsområden. En lärobok i geografi bör innehålla såväl

tematiska som regionala arbetsområden. Regionalgeografin bör grundläggas relativt tidigt i elevernas skolgång för att senare repeteras och förstärkas. Våra böcker (Geografi 1 samt 1 och 2) har i huvudsak en tematisk uppläggning men med många regionala tilllämpningsområden. I kurs 2 ges regionalgeografin en särskild behandling i kapitlet ”Region och miljö”.

Kapitlens uppläggning Samtliga kapitel i Geografi 1 och 2 har en likartad uppläggning. De inleds med en kort ingress, satt med något större stil. Avsikten är att på så sätt ge läsaren en uppfattning om det aktuella arbets- och kunskapsområdet. Därefter följer ett konkret exempel på kapitlets innehåll. Exemplet är tänkt att ge såväl konkretion som att väcka intresse för kapitlets fortsatta innehåll. Sedan följer i en tonad ruta exempel på för kapitlet viktiga frågor. Den första frågan tar oftast utgångspunkten i det konkreta exemplet. De övriga frågorna är av mer allmän karaktär. Därefter följer en mer generellt beskrivande och förklarande presentation med utgångspunkt i såväl lokala som regionala och globala förhållanden. I båda böckerna ägnas utrymme åt vårt eget land, dvs där beskrivs förhållan dena i Sverige med avseende på kapitlets innehåll.

Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI © Författaren och Liber AB

Får kopieras

Geografi Inledning

Ny projektion För världskartor har en för svenska läro- och kartböcker ny projektion använts (se nedan). Den är en bearbetad version av Bertins projektion. Dess fördelar är att den är förhållandevis ytriktig, samtidigt som den genom sin form påminner eleverna om det klot vi lever på. Kravet på rimlig ytriktighet hos världskartor som används i undervisning är viktigt. Bakom detta ligger övertygelsen att eleverna i första hand använder världskartor till att jämföra storleksförhållanden, t ex mellan vårt eget land och andra områden. Småskaliga kartor bör därför vara sådana att eleverna får korrekt kunskap om de rätta storleksrelationerna. Vinkelriktiga världskartor (t ex med Mercators projektion), med groteska felaktigheter i storleksförhållanden på högre latituder, bör inte användas i undervisning.

Bildanalys Bildanalys är ett för geografin verksamt redskap. Bilden (fotot) kompletterar och konkretiserar kartan. Bilden är lämplig för att visa och diskutera såväl landformer, växtlighet, bebyggelse m m som hela livsmiljöer. Väl valda och innehållsrika bilder ger många utgångspunkter för att i helklass eller i grupper diskutera geografiska förhållanden och miljöer. Eleverna bör tränas i att ”stiga in i” bilden och identifiera sig med de männi skor/den miljö bilden visar. Känslor engageras lätt genom bildanalys. Eleverna bör tränas i att formulera och ge uttryck för dessa känslor. På så sätt kan geografiundervisningen medverka till att bearbeta värderingar och förebygga fördomar. Några av bildens fördelar är att: • den ger konkretion och direktkontakt med den geografiska miljön • den kan förmedla att geografi bl a är ett upplevelseämne • den visar på geografiska sammanhang • den visar verklighetens mångfald • den ger färdighet att undersöka och dra slutsatser. Bilden ska liksom kartan användas för aktivt elevarbete, dvs eleverna får iaktta, analysera och försöka dra slutsatser med stöd av bildens innehåll. Ta ställning till frågor som: Vad visar bilden (topografi, landskapstyp, växtlighet, klimat, bebyggelse, näringsliv, människor etc)? Vilka samband kan finnas mellan t ex klimat, växtlighet, bebyggelse och näringsliv? Var kan bilden tänkas vara tagen? Skulle du/ni vilja resa till/vara bosatt på platsen där bilden är tagen? Motivera ditt svar. Bildanalysen kan t ex ske i grupper som får olika bilder för muntlig redovisning inför hela klassen. Det ger tillfälle till diskussion samt kommentarer från såväl lärare som klasskamrater. Man bör veta var bilden är tagen. På så sätt kan bilden med kartans/kartbokens hjälp förknippas med ett läge. Eleverna kan då komplettera bildanalysen med en kartanalys, där bl a temakartor över folktäthet, växtlighet, klimat m m kan stödja och komplettera bildanalysen.

Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI © Författaren och Liber AB

Får kopieras

Geografi Inledning

Bildanalysen bör anknyta till det avsnitt/kapitel man arbetar med. Den kan användas som inledning till ett nytt avsnitt för att väcka intresse och påbörja en diskussion. Men den kan också användas för att avsluta ett arbetsområde, där eleverna får använda bildtolkningen för att redovisa och sammanfatta de kunskaper de fått. Bildanalysen bör endast omfatta ett fåtal bilder per avsnitt/kapitel. Bilderna bör naturligtvis vara valda så att de så tydligt som möjligt speglar det avsnitt man ska arbeta med / har arbetat med. Ett urval av lärobokens bilder bör användas för aktiv bildanalys. Till varje kapitel har vi givit förslag till frågeställningar kring en bild. För den händelse klassen behöver förbättra sin bildtolkningsförmåga kan följande moment övas: • att analysera och hämta fakta ur bilder • att i ord beskriva bilder • att för andra visa och beskriva bilder • att kombinera bild med karta och profil. Se även Lathund för bildanalys på nästa sida!

Geografiska modeller Modellen är ofta ett verksamt redskap i utbildning. Med dess hjälp kan en komplicerad verklighet renodlas och beskrivas i generella termer. Det gäller såväl faktiska tillstånd som processer. Modellens princip att via en förenkling fokusera intresset på viktiga förhållanden och samband ger också möjligheter att diskutera förklaringar. Den geografiska modellen, som i förenklad form återger förhållanden och samband på jordytan, är ofta en tacksam utgångspunkt för diskussioner. I läroboken finns ett flertal sådana modeller. Förutom kartor som modell över den geografiska verkligheten finns i kapitel 5 den demografiska transitionen (cykeln). Tillämpad och jämförd mellan olika delområden (länder) får den en tydlig geografisk dimension. I kapitel 6 respektive 7 har vi de geologiska respektive hyd rologiska kretsloppen och i kapitel 9 en modell över jordbrukets produktions inriktning och intensitet. I kapitel 13 i Geografi 1 och 2 finns dels den klassiska modellen för industrilokalisering, dels en modell över framväxten av ett transportsystem. I kapitel 11 finns de tre klasssiska modellerna över städers markanvändning men också en enkel modell över städers läge och storlek i förhållande till varandra. Vidare finns i t ex kapitel 14 en modell över det på lång sikt hållbara resursutnyttjandet. Modelltänkandet är användbart inte endast för att diskutera generella förhållanden och samband. Det är också tacksamt för att diskutera avvikelser från dessa förhållanden och samband i konkreta exempel, t ex varför markanvändningsmönstret i en viss tätort inte stämmer med det enligt modellen förväntade.

Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI © Författaren och Liber AB

Får kopieras

Geografi Inledning

Lathund för bildanalys Gör en analys av fem bilder i läroboken med hjälp av nedanstående mall. Frågelistan är ofullständig – den är bara till ledning! Du hittar inte heller allt på en bild. Undersök vad bilderna berättar om. 1. liknar oss till utseendet? Människorna 2. olika oss till utseendet? 3. klädda för varmt klimat? 4. klädda för kallt klimat? 5. säger kläderna om de är rika? 6. säger kläderna om de är fattiga? 7. lever i tätbygd (många/liten yta)? 8. lever i glesbygd (få/stor yta)? 9. är övervägande unga? 10. är övervägande gamla? Miljön de bebor 11. är övervägande odlingslandskap? 12. är övervägande stadslandskap? 13. har moderna bostäder/affärer? 14. har primitiva bostäder/affärer? 15. har flesta hus av glas och betong? 16. har flesta hus av trä, tegel, plåt? 17. är starkt kuperat (högland)? 18. är relativt plant (lågland)? 19. området runt om välstädat? 20. området runt om ostädat, förfallet? 21. relativt orört naturlandskap? Naturen 22. av människan starkt förändrat? omkring 23. skogfattigt, enstaka planteringar? 24. skogrikt? 25. bördiga jordar med god växtkraft? 26. magra jordar med dålig växtkraft? 27. övervägande tamdjur? 28. övervägande vilda djur? 29. god vattentillgång/nederbördsrikt? 30. dålig vattentillgång/nederbördsfattigt? 31. hög mänsklig aktivitet/rörlighet? Verksamhet, 32. låg mänsklig aktivitet/rörlighet? sysselsättning, 33. trafiksvårigheter/dåliga kommunikationer? samfärdsmedel 34. god framkomlighet/bra kommunikationer? 35. bedrivs maskinellt? 36. bedrivs med muskelkraft? 37. tillverkning avancerad, storskalig? 38. tillverkning med enkel teknik, småskalig? 39. produktionen inriktad på export/avsalu? 40. produktionen inriktad på egen konsumtion? Resultatet – vad 41. hög levnadsstandard? 42. låg levnadsstandard? människan 43. välutvecklad infrastruktur (nätverk)? åstadkommit 44. dålig infrastruktur, fungerar sällan? 45. god tillgång till utbildning, vård m m? 46. dålig tillgång till utbildning, vård m m? 47. tydliga tecken på miljöförstöring? 48. inga tecken på miljöförstöring? 49. många sevärda turistmål? 50. få sevärda/lockande turistmål?

Bild:

Åter till sidan 3 Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI © Författaren och Liber AB

Får kopieras

Geografi Inledning

Utrustningstips Följande förteckning är ett förslag till utrustning av en geografiinstitution.

Allmänt • jordglob • väggkartor över olika världsdelar • ritskåp för kartförvaring • ritbord • ljusbord • referenslitteratur, t ex Sveriges Nationalatlas, Geografiska Notiser (se längre

fram under Geografiska Föreningar) och Svensk Geografisk Årsbok (SGÅ). En trevlig och för undervisningen mycket användbar internationell tidskrift är ”Geographical” (The Royal Geographical Society Magazine). Den kommer ut med 12 nr per år. www.geographical.co.UK/. Intresseväckande artiklar med geografisk relevans finns också i den svenskspråkiga versionen av ”National Geographic”. • fördjupningslitteratur för elever • kartböcker • tabeller med geografisk statistik

För övningar i bildtolkning, kartanalys och GIS m m • Kartor/kartblad över hembygden; ekonomiska, topografiska och geologiska.

Äldre kartor över hembygden (i mån av tillgång), t ex den äldre ekonomiska kartan (s k häradskartan). Moderna samt äldre stads- och tätortskartor. • planeringskartor, t ex över den egna kommunen. Översiktsplan, detaljplaner etc. • flygbilder över hembygden och på olika landformer • stereoskop, måttband, rep • avståndsmätare (för mätningar på kartor) • satellitbilder (i mån av tillgång) • digitalt material, speciellt framtaget för geografiämnet • dator och datorprogram, t ex PC-versionen till Nationalatlasen • Flygbilder över önskat område kan beställas från Lantmäteriverket (telefon 020 - 63 64 65), www.lantmateriet.se, satellitbilder från Satellitbild i Kiruna AB (telefon 0980 - 121 40).

Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI © Författaren och Liber AB

Får kopieras

Geografi Inledning

För övningar i mineral-, berg- och jordartslära • stensamlingar (stuffer), större i referens, mindre för eleverna • kristallgitter • digitalvåg • geologhammare och skyddsglasögon • klinometer • siktsats • kompasser • måttband • jordprovtagare • spade

Stensamlingar, energilåda, enstaka mineral, jordprover etc kan köpas från: – GeoLäromedel/K-E Perhans, Hedemoravägen 111, 191 71 Sollentuna. Telefon 08-754 52 58 – SGU (Sveriges Geologiska Undersökning), Box 670, 751 28 Uppsala. Telefon 018-17 90 00. Beställ deras litteraturbroschyr. www.sgu.se

För övningar i klimatlära • regnmätare • hygrometer • termometrar • vindmätare • barometrar, för lufttrycks- och höjdmätningar • väderkartor • strålningsbalansinstrument • jordfuktighetsmätare

Övrigt • ränna för att studera fluviala processer (kan man göra själv) • vindtunnel (kan man göra själv) Skaffa gärna en intresseväckande karta att hänga på institutionen, t ex Olaus Magni ”Carta Marina” från 1539. Det är den första Nordenkartan och den innehåller också mängder med spännande detaljer, t ex infogade figurer som skildrar jakt och strider men även mytologiska figurer som sjöodjur. För kartbeställning, ta kontakt med t ex Kartbutiken, Kungsgatan 74, 111 22 Stockholm. Telefon 08-20 23 03 vx. Fax 08-20 27 11.

Åter till sidan 3

Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI © Författaren och Liber AB

Får kopieras

Geografi Inledning

Geografiska föreningar och publikationer Det finns ett flertal geografiska föreningar med olika hemvist. Här ska nämnas tre, vilka har egen publiceringsverksamhet. Geografilärarnas Riksförening. Föreningen bildades 1933 och har drygt 1 000 medlemmar. Fr o m 1943 publicerar föreningen Geografiska Notiser. Det är en periodisk tidskrift med fyra nummer per år. Förutom artiklar finns där bokrecensioner, diskussionsinlägg, pedagogiska tips, information om föredrag, exkursioner m m. I medlemsavgiften ingår Geografiska Notiser. Ytterligare information: www.geografi.just nu Sydsvenska Geografiska Sällskapet. Föreningen publicerar Svensk Geografisk Årsbok (SGÅ). Förutom artiklar finns i årsboken recensioner och en svensk geografisk bibliografi för respektive år. SGÅ har under senare år haft olika teman. För ytterligare information eller medlemskap, ta kontakt med föreningens sekreterare Olof Wärneryd, Geografiska institutionen, Sölvegatan 13, 223 62 Lund. Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi (SSAG). Föreningen är landets äldsta geografiska förening, grundad i samband med Nordenskiölds återkomst till Stockholm med fartyget Vega 1880. Föreningen arrangerar såväl föredrag som exkursioner och ger ut två publikationer: Ymer och Geografiska Annaler. Ymer kom under perioden 1880–1966 ut som en periodisk skrift med fyra nummer per år. Fr o m 1967 utges den i form av en temabunden årsbok. I Geografiska Annaler publiceras på engelska forskningsbidrag från såväl svenska som utländska geografer. Publikationen utges i två serier: Serie A (naturgeografi) och Serie B (kulturgeografi). För ytterligare information eller för medlemskap i SSAG, ta kontakt med föreningen via adress: Kulturgeografiska institutionen, 106 91 Stockholm. Federationen för energiska geografilärare håller på att bygga upp en webbsida som ska ge lärare och deras elever tillgång till information, råd och vägledning. www.eurogeo.org

Nordiska geografiska tidskrifter Danmark Geografforlaget, Fruerhøjvej, DK 5464 Brenderup, telefon 00945- 4 44 16 83. Giro 5 09 97 49 (Geografisk Orientering, 6 nr/år) Girokontonr 3 28 83 58, Niels-Ulrik Hansen (GEO-NYT, 4 nr/år), telefon 00945-31 68 36 90 Finland Christer Slotte, Triangelvägen 2, 08500 Lojo (Natura, bara på finska), telefon 009358-91 28 17 58 Norge Øivind Rødevand, Vesslekroken 1 C, 0379 Oslo (Geografikontakten, 2 nr/år), telefon 00947-22 50 87 54 Åter till sidan 3

Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI © Författaren och Liber AB

Får kopieras

Geografi – världens ämne

Lärardel Inledning Centralt innehåll Kunskapskrav

Förslag på arbetssätt Länkar

Elevdel Uppgifter Geografi – vad är det? Det globala positionssystemet Denvermetoden Framställning av kartor Praktisk kartframställning Kartor över ditt närområde GIS Satellitbilder Earth Now

Instuderingsfrågor Facit

Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI © Författaren och Liber AB

Får kopieras

1:1

Geografi

Lärardel kapitel 1

Geografi – världens ämne

Inledning I första kapitlet i läroboken presenteras geografiämnet. Författaren ger eleven möjligheten att börja orientera sig i vad som menas med att studera ämnet geografi. Eleven får även en inblick i ämnets uppdelning och början till några centrala begrepp. Störst fokus ligger på kartan. Eleven orienteras i kartans uppbyggnad, hur man läser kartan och vilka möjligheter kartan ger både som arbetsverktyg och uppslagsverk. Uppgifterna i lärarhandledning ger eleven möjlighet att träna på dessa centrala färdigheter. Kartan används som hjälpmedel i alla andra kapitel i lärarhandledningen. Ge eleven tid att träna på grunderna i kartförståelse. Här finns även utrymme att samverka med läraren i idrott och hälsa i dennes orienterings- och/eller friluftslivsundervisning. Båda momenten kräver en viss kartförståelse. Ett tips är att använda tjänstemän i kommunen när ni pratar om GIS. GIS är ett centralt verktyg i kommunernas dagliga arbete och här finns möjlighet att få den praktiska användningen presenterad. Ett annat tips till dig som lärare är att samla på dig en ”bank” av olika kartor över ert närområde. När du tränar eleven att använda kartor är det bra att använda närområdet eftersom det då finns en fysisk verklighet att relatera till. Avslutningsvis innehåller detta kapitel länkar till sidor på nätet med användbara kartor.

Centralt innehåll – Geografi världens ämne Ämnesplanen lyfter fram förståelsen för hur kartor framställs och hur kartan används som ett arbetsverktyg. Avsnittet i lärarhandledningen syftar till att ge eleven förståelse för problematiken kring kartframställning och hur kartan används som ett arbetsredskap inom geografin. Dessa färdigheter behöver eleven för att klara resterande delar i kursen. Uppgifterna tar sin utgångspunkt i följande centrala innehåll: • Geografiska källor och rumslig information. Hur data samlas in, till exempel genom kartor, satellit- och flygbilder, fältstudier och laborationer. • Hur geografisk information värderas, bearbetas och presenteras. • Hur man framställer kartor. • Kartografins grunder, till exempel jordmodeller, kartprojektioner, positionering och kartan som modell av verkligheten. Skala och generalisering. • Kartframställning. Grunderna i geografiska informationssystem (GIS) och visualisering av geografisk information i karta.

Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI © Författaren och Liber AB

Får kopieras

1:2

Geografi

Lärardel kapitel 1

Geografi – världens ämne

Kunskapskrav Här följer ett urval av betygskriterier från ämnesplanen för Geografi 1, som kan användas för bedömningen av de olika uppgifterna: Betyget E

• Eleven beskriver översiktligt grunderna i kartografi samt identifierar, besvarar och presenterar, med viss säkerhet och med hjälp av en lämplig enkel metod och lämplig teknik, geografiska frågor. • I arbetet använder eleven med viss säkerhet det omgivande landskapet som informationskälla för geografiska data. • Eleven samlar in och bearbetar med viss säkerhet data samt värderar dem med enkla omdömen. Dessutom presenterar eleven med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt sitt resultat. Betyget D

• Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C

• Eleven beskriver utförligt grunderna i kartografi samt identifierar, besvarar och presenterar, med viss säkerhet och med hjälp av lämpliga metoder och lämplig teknik, geografiska frågor. • I arbetet använder eleven med viss säkerhet det omgivande landskapet som informationskälla för geografiska data. • Eleven samlar in och bearbetar med viss säkerhet data samt värderar dem med enkla omdömen. I värderingen drar eleven enkla slutsatser om hur resultatet kan leda till fördjupning inom området. Dessutom presenterar eleven med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt sitt resultat. Betyget B

• Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A

• Eleven redogör utförligt för grunderna i kartografi samt identifierar, besvarar och presenterar, med säkerhet och med hjälp av lämpliga metoder och lämplig teknik, geografiska frågor. • I arbetet använder eleven med säkerhet det omgivande landskapet som informationskälla för geografiska data. • Eleven samlar in och bearbetar med säkerhet data samt värderar dem med nyanserade omdömen. I värderingen drar eleven välgrundade slutsatser om hur resultatet kan leda till fördjupning inom området. Dessutom presenterar eleven med säkerhet och på ett strukturerat sätt sitt resultat. Åter till sidan 1

Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI © Författaren och Liber AB

Får kopieras

1:3

Geografi

Lärardel kapitel 1

Geografi – världens ämne

Förslag på arbetssätt Lektionsuppgifter

• Geografi – vad är det? – uppgiften ska ge eleverna frågor att ha med sig när de läser sidorna 2-7 i läroboken. Frågeställningen syftar till att få eleven att börja fundera över den praktiska användningen av geografi. Vad är en geograf? Låt gärna eleverna dela med sig av sina tankegångar i helklass eller i grupper. • Det globala positionssystemet – denna uppgift tränar eleven på att använda gradnätet. Låt gärna eleven rätta sina svar i Google Earth. • Framställning av kartor - här tränas eleven både på att se de fel kartframställning skapar samt att använda kartan som arbetsredskap. • Satellitbilder – uppgiften kan både användas som en lektionsuppgift eller som kortare projekt. Du som lärare bestämmer hur omfattande du vill att redovisningen ska vara. • Earth Now – här studerar eleven satellitbilder i realtid. Uppgiften avslutas med en diskussion kring det allt mer övervakade samhället. • GIS - eleven introduceras i GIS genom att studera några statliga verks GIS kartor. Kortare projekt

• Denvermetoden – denna klassiska geografiuppgift tränar eleven på att använda kartan för att hämta information. Uppgiften lämpar sig både för eleven att redovisa i punktform eller i sammanhängande text. Att göra en beskrivning av landet utifrån atlasen kan ge en bra uppfattning om hur mycket information det finns att hämta från att studera kartor. • Praktisk kartframställning – eleven får en inblick i den problematik som är förknippad med kartframställning . • Kartor över ditt närområde – uppgiften ger eleven möjlighet att orientera sig i de kartor som finns över närområdet. • Instuderingsfrågor

Åter till sidan 1

Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI © Författaren och Liber AB

Får kopieras

1:4

Geografi

Lärardel kapitel 1

Geografi – världens ämne

Länkar www.lantmateriet.se – enlig lantmäteriet är deras uppgift att förse samhället, privatpersoner och företag med geografisk information i form av kartor, flygoch satellitbilder i Sverige www.scb.se – statistikmaterial samlat i GIS-kartor. Här finns även en möjlighet att skapa egna GIS-kartor utifrån den statistik du själv väljer. http://gis.vv.se/iov/ – Trafikverkets GIS-tjänster http://gis.lst.se/ – länsstyrelsens GIS-tjänster www.sgu.se – Sveriges Geologiska Undersökning. Här finns kartor över berggrunden, jordarter, gruvor osv. http://earthnow.usgs.gov – satellitbilder i realtid från Landsat 7.

Åter till sidan 1

Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI © Författaren och Liber AB

Får kopieras

1:5

Geografi

Uppgift 1 kapitel 1

Geografi – världens ämne

Geografi – vad är det? Geografi betyder jordbeskrivning. En geograf försöker beskriva hur det ser ut på jordytan och varför. Läs sidan 2–7 i läroboken. Studera sedan bilden på sidan 6 och fundera kring följande frågeställningar: 1. Varför är geografi en tvärvetenskap? Vad finns det för fördelar med det? Fördelar? 2. Vad är skillnaden mellan natur – och kulturgeografi? 3. Vilken typ av kulturlandskap dominerar där du bor? Hur kan det ha bildats? 4. Finns det något i din kommun som är intressant att studera för en geograf?

Åter till sidan 1

Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI © Författaren och Liber AB

Får kopieras

1:6

Geografi

Uppgift 2 kapitel 1

Geografi – världens ämne

Det globala positionssystemet Hjälpmedel: Atlas. Du skall bestämma följande platsers läge med hjälp av det globala positionssystemet: • Göteborg • London • Lissabon • Los Angeles • Anchorage • Nairobi • Bangkok • Buenos Aires • Honolulu • Melbourne • Tokyo • Jakarta • Kapstaden Varför är det viktigt att veta en plats läge? I vilka sammanhang kan du ha nytta av den informationen?

Åter till sidan 1

Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI © Författaren och Liber AB

Får kopieras

1:7

Geografi

Uppgift 3 kapitel 1

Geografi – världens ämne

Denvermetoden Det var lektor Lennart Dalén som en gång visade i en uppsats hur långt man kunde komma genom att beskriva staden Denver enbart med hjälp av kartbokens olika kartuppslag. Därav termen Denvermetod. Han drog slutsatser om klimat, läge, näringsliv och så vidare kring staden och hur detta borde påverka stadens funktioner och utveckling, om hur naturtillgångar och transportvägar samspelade med Denvers läge och näringsliv. Kartan är geografens viktigaste hjälpmedel. Den hjälper oss att dra slutsatser om förhållanden på jordytan. Den är även ett redskap när insamlad data ska redovisas. Det finns en rad olika sorters kartor där olika data redovisas, till exempel befolkningskartor eller berggrundskartor. Din uppgift är att samla fakta om ett land med hjälp av en atlas och satellitbilder. Du ska bearbeta den information kartorna ger och redovisa det du tycker är viktigt. Det går bra att redovisa fakta i punktform. Ta reda på så mycket fakta du kan. Jämför för- och nackdelar med att leva i landet kontra vårt land, utifrån de geografiska förutsättningarna. Syftet med uppgiften: att lära sig hur data samlas in, till exempel genom kartor, satellit- och flygbilder, fältstudier och laborationer. Förstå hur geografisk information värderas, bearbetas och presenteras. Du får endast använda kartan och satellitbilder som hjälpmedel. Jämför och nackdelar med att leva i landet kontra vårt land. Utifrån de geografiska förutsättningarna

Åter till sidan 1

Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI © Författaren och Liber AB

Får kopieras

1:8

Geografi

Uppgift 4 kapitel 1

Geografi – världens ämne

Framställning av kartor För att kunna använda kartan som ett arbetsredskap är det viktigt att känna till hur den skapas, och varför kartan aldrig ger en korrekt avbild av verkligheten. Du skall välja tre olika kartor ur Atlasen. Kartorna skall ha olika projektioner. Fundera sedan över följande frågeställningar: 1. Vilka projektioner används? Vad är rätt och vad är fel i kartan i förhållande till verkligheten? 2. Varför tror du kartframställaren har valt dessa projektioner? 3. Vilken information kan du utläsa ur dina kartor? 4. När skulle du välja att använda dina kartor?

Åter till sidan 1

Lärarhandledning till Östman GEOGRAFI © Författaren och Liber AB

Får kopieras

1:9

Geografi

Uppgift 5 kapitel 1

Geografi – världens ämne

Praktisk kartframställning Arbetet med den egna kartframställningen genomförs i grupp på minst två elever. Utrustning: kompass, måttband 20 m, protokoll (anteckningsmaterial), ritpapper, linjal, stiftpenna, ljusbord alternativt transparent ritpapper. 1. Förberedelser

Ta fram ett protokoll för fältmätning där det finns möjlighet att föra in objekt, bäring, avstånd samt avstånd på kartan. Välj ett område nära skolan som är plant och som bjuder fri sikt vid kartering. Utgå ifrån en baspunkt centralt i karteringsområdet. Se till att samtliga objekt (saker som ska mätas in) går att nå med måttbandet. Protokoll för fältmätning OBJEKT BÄRING AVSTÅND (m) AVSTÅND PÅ KARTAN (cm)

2. Fältmätning

Mät inledningsvis utifrån baspunkten riktning och avstånd till 20–30 objekt som antecknas i protokollet. 3. Kartframställning

Gör den första kartan som en kladd som kan renritas med hjälp av ljusbord eller transparent ritpapper. Räkna om sträckornas längd till lämplig skala. Kontrollera att baspunktens placering medger att samtliga objekt får plats på ritpappret. Rita in varje objekt som punkter. Renrita kartan med hjälp av ljusbord eller transparent ritpapper och ersätt punkterna med lämpliga kartsymboler. Kartan ska även innehålla rubrik, nordpil, skalstreck, teckenförklaring, namn, datum.

ÖVER S KR IF T Nordpil

Kartbild

10 m

Teckenförklaring

1998-10-10 Kalle Kartör Lisa Mätén

4. Redovisning

Kontrollera att kartan överensstämmer med verkligheten. Redovisa resultatet för övriga arbetsgrupper och redogör för vilka överväganden som legat bakom olika lösningar av uppgiften. Diskutera vad som kan förbättras i kartan. Åter till sidan 1

Får kopieras

1:10

Geografi

Uppgift 6 kapitel 1

Geografi – världens ämne

Kartor över ditt närområde Kartor används för olika syften. Kartframställaren måste bestämma vilken information som skall framgå av kartan. Din/er uppgift är att undersöka vilka kartor det finns över ert närområde och i vilket syfte de framställts. En bra början är att använda Atlasen eller att besöka lantmäteriets och SGU:s hemsidor samt biblioteket. Du ska studera minst tre olika typer av kartor. När du studerar kartorna skall du besvara följande frågor: 1. Vem har skapat kartan? 2. När är kartan skapad? 3. Vilken skala har kartan? Vad innebär det för avstånd i verkligheten? 4. Vilken typ av karta är det? 5. Vilken information vill kartframställaren att du skall kunna hämta? 6. Hur har kartframställaren valt att presentera fakta i kartan? 7. Vad är nyttan med kartan?

Åter till sidan 1

Får kopieras

1:11

Geografi

Uppgift 7 kapitel 1

Geografi – världens ämne

GIS GIS-kartan är ett hjälpmedel som används i alla former av samhällsplanering, exempelvis snöröjning, vägbyggen eller för att planera utryckningstid för räddningsfordon. I en GIS-karta kan du välja vilken information du vill visa vilket medför att den inte har samma begränsningar som en vanlig karta. Studera GIS-kartor på: • http://gis.vv.se/iov/ – vägverkets GIS kartor • http://www.scb.se/Pages/List_307244.aspx – SCB:s GIS kartor • http://gis.lst.se/ – Länsstyrelsernas GIS kartor • http://maps2.sgu.se/kartgenerator/maporder_sv.html – Sveriges geologiska undersöknings GIS kartor Uppgift: 1. Välj två GIS-kartor. 2. Vilken information har kartframställaren valt att lägga in i kartorna? 3. Vilka yrkesgrupper kan vara intresserade av informationen som finns i kartorna?

Åter till sidan 1

Får kopieras

1:12

Geografi

Uppgift 8 kapitel 1

Geografi – världens ämne

Satellitbilder I denna uppgift tränas du i att använda satellitbilder för att få kunskaper om landskapet.Använd Google Earth, hitta.se eller eniro.se för att lösa följande uppgifter: 1. Vilket kulturlandskap dominerar kring Luleälven mellan Luleå och Boden? 2. Hur skulle du beskriva var i Egypten befolkningen är bosatt? Vad styr Egyptens bosättningar? 3. Vilket naturlandskap dominerar på Svalbard? 4. Välj en av nedanstående vattendrag. Beskriv sedan vattendragets väg från källa till mynning. Vilka landskap och städer passerar floden? a) Nissan b) Göta älv c) Mörrumsån d) Umeälven

Åter till sidan 1

Får kopieras

1:13

Geografi

Uppgift 9 kapitel 1

Geografi – världens ämne

Earth Now På http://earthnow.usgs.gov kan du följa satelliten Landsat 7 i realtid. Studera bilderna som satelliten förmedlar. Besvara följande frågeställningar: 1. Vilket område på jorden visas nu? 2. Vilka landformer går att upptäcka? 3. Vilken nytta kan vi ha av denna typ av övervakning? 4. Diskutera fördelar och nackdelar med en ökad satellitövervakning. Motivera tydligt.

Åter till sidan 1

Får kopieras

1:14

Geografi

Instuderingsfrågor kapitel 1

Geografi – världens ämne

1. Vad betyder geografi? 2.

Förklara: a) Naturligt kretslopp b) Naturresurs c) Icke- förnybara naturresurser d) Förnybara naturresurser e) Betingat förnybara naturresurser

3. Ge tre exempel på landskap som studeras av geografen. 4. Varför är begreppet landskap viktigt inom geografin? 5. Vad studeras inom regionalgeografin? 6. Varför är kartan ett viktigt redskap inom geografin? 7. Varför föll kartografin i glömska under medeltiden? 8. Varför utvecklades kartografin under 1500-talet? 9. Vad är skillnaden mellan en storskalig karta och en småskalig karta? 10. Vad visar en topografisk karta? När är den bra att använda? 11. Vad visar en tematisk karta? 12.

Förklara följande tematiska kartor (använd läroboken och atlas): a) Prickkarta b) Koropletkarta c) Isaritmkarta d) Proportionella symbolkartor e) Diagramkartor f) Flödeskartor

13. Varför har jorden delats in i ett rutnät? 14. Vad menas med en plats absoluta läge samt en plats relativa läge? 15. Förklara nivåkurvor och ekvidistans. Hur visar de terrängförhållandet i ett område? 16. Hur kan platsers relativa läge förändras över tid? 17. Hur avbildar du jorden på bästa sätt? 18. Vad är en kartprojektion? 19.

Förklara följande projektioner: a) Cylinderprojektion b) Konisk projektion c) Planprojektion

20. Vad blir fel när du avbildar jordgloben på en plan yta? 21. På vilka olika sätt kan du placera ljuskällan när du framställer en karta? Använd begreppen Orthografisk projektion, central (gnomonisk) projektion och stereografisk projektion.

Får kopieras

1:15

Geografi

Instuderingsfrågor forts kapitel 1

Geografi – världens ämne

22. Vad används Mercators kartprojektion till och varför? 23. Förklara Peters cylinderprojektion. 24. Vad menas med en mental karta? Varför är det bra att vara medveten om sin mentala karta? 25. Ge två exempel på hur kunskaperna om jorden utvecklades under antiken i Egypten och Grekland. 26. Vilken världsbild dominerade i Europa under medeltiden? 27. Förklara skillnaden mellan geografiskt norr och magnetiskt norr. 28. Vad menas med fjärranalys? 29. Vad används flygbilder till? 30. Vilka två typer av satelliter finns det? 31. Vad används satelliter till? 32. Vilken nytta har vi av GIS? 33.

Lantmäteriet ger ut olika kartor över Sverige: a) Vilken skala har den topografiska kartan (terrängkartan) b) Vad innehåller den topografiska kartan? c) Vilka användningsområden har den topografiska kartan? d) Vilken skala har Fastighetskartan? e) Vad innehåller den ekonomiska kartan? f) Vilka användningsområden har den ekonomiska kartan? Dela upp?

Får kopieras

1:16

Geografi

Instuderingsfrågor kapitel 1

Facit

Geografi – världens ämne

1. Vad betyder geografi? Geo betyder jord och grafi betyder beskriv. Gingeografi betyder jordbeskrivning. 2. Förklara: a) Naturligt kretslopp Att det i naturen hela tiden omvandlas materia och energi. Exempel på ett naturligt kretskopp är vattnets kretslopp. b) Naturresurs Det som vi människor utnyttjar och som finns i eller på vår jord; exempelvis bördiga jordar, olika mineraler, fisk och badstränder. c) Icke- förnybara naturresurser Finns bara i en viss mängd och förnyas inte i den takt vi människor utnyttjar dem. Överutnyttjande av dessa naturresurser innebär att de inte kommer att finnas kvar till framtida generationer. d) Förnybara naturresurser Naturresurser som hela tiden nybildas och därmed inte kan överutnyttjas. Exempel: vindkraft. e) Betingat förnybara naturresurser Dessa naturresurser nybildas men kan ta slut om människan inte nyttjar resurserna klokt. Exempel: överfiske. 3. Ge tre exempel på landskap som studeras av geografen. Jordbrukslandskap, industrilandskap, stadslandskap, transportlandskap, ökenlandskap, bergslandskap.

4. Varför är begreppet landskap viktigt inom geografin? Det är viktigt eftersom geografin studerar jordytans variation och människans resursutnyttjande.

5. Vad studeras inom regionalgeografin? Hur mänskliga aktiviteter påverkar miljön och skapar olika livsmiljöer inom en geografisk region.

6. Varför är kartan ett viktigt redskap inom geografin? Kartan låter oss överblicka större områden än vi själva ser, för att kunna dra slutsatser, göra iakttagelser och se förhållanden på jordytan. 7. Varför föll kartografin i glömska under medeltiden? Kyrkans makt var stor under medeltiden. Den lanserade en världsbild med hjälp av Bibeln, med Jerusalem i centrum. Varje känd världsdel fick var sin tredjedel (Europa, Asien och Afrika). Mellan världsdelarna fanns Medelhavet och floderna Donau och Nilen. Runtomkring fanns Världshaven. 8. Varför utvecklades kartografin under 1500-talet? 1500-talet var tiden när européerna genomförde vad som senare kallades ”de stora upptäckterna”. Då skapades ett behov av att kartera ”nya” upptäckter.

9. Vad är skillnaden mellan en storskalig karta och en småskalig karta? Storskalig karta visar ett litet område. Småskalig karta visar ett större område. 10. Vad visar en topografisk karta? När är den bra att använda? Topografiska kartan visar terrängförhållanden, vatten, bebyggelse, vägar, viktiga gränser osv. Bra att ha om vi vill överblicka och allmänt studera natur- eller kulturlandskapet.

Får kopieras

1:17

Geografi

Instuderingsfrågor kapitel 1

Facit forts

Geografi – världens ämne

11. Vad visar en tematisk karta? Tematiska kartor visar en företeelse, t.ex. befolkning, berggrund, klimat. 12. Förklara följande tematiska kartor (använd läroboken och Atlas): a) Prickkarta Denna typ av karta används när du ska redovisa absoluta tal i en tematisk karta. Pricken får symbolisera ett bestämt värde. b) Koropletkarta Denna typ av karta används när du behöver redovisa relativa tal, exempelvis procent eller per person. Kartan visar ofta värde för ett område. Ett exempel kan vara när du behöver redovisa hur stor andel av människorna i kommunen bor i tätorter, och hur stor andel bor på andra platser? c) Isaritmkarta Har används linjer för att redovisa en företeelse, exempelvis höjdkurvor i en karta. d) Diagramkartor I denna typ av karta infogas diagram för att precisera data, exempelvis kan du infoga klimatdiagram i en karta för att redovisa klimatet på en specifik plats. e) Flödeskartor I denna typ av karta behöver du redovisa någon form av flöde, exempelvis kan pilar redovisa en rörelse där en tjockare pil representerar ett större flöde(se kartan över handel med järnmalm på sidan 10 i läroboken) . 13. Varför har jorden delats in i ett rutnät? För att vi skall kunna ange en plats på jordklotet 14. Vad menas med en plats absoluta läge samt en plats relativa läge? Absolut läge = en plats läge enligt gradnätet. Relativt läge = hur vi uppfattar platsers läge i förhållande till varandra. 15. Förklara nivåkurvor och ekvidistans. Hur visar de terrängförhållandet i ett område? Nivåkurvor visar höjdförhållanden på en plats. Nivåkurvorna binder samman punkter med samma höjd över havet. Avståndet mellan kurvorna kallas ekvidistans. 16. Hur kan platsers relativa läge förändras över tid? Teknisk utveckling och bättre samhällsplanering kan förkorta restider vilket medför att platser upplevs komma närmare. 17. Hur avbildar du jorden på bästa sätt? Med hjälp av en jordglob. 18. Vad är en kartprojektion? En kartprojektion talar om vilken teknik vi använt för att avbilda jorden. Viktigt att detta anges på kartan eftersom du inte kan avbilda jorden på ett korrekt sätt till en plan yta. 19. Förklara följande projektioner: a) Cylinderprojektion Används ofta för världskartor. Tänk dig att du klär in globen i en cylinder som sedan vecklas ut. Se sidan 15 i läroboken.

Får kopieras

1:18

Geografi

Instuderingsfrågor kapitel 1

Facit forts

Geografi – världens ämne

b) Konisk projektion Del av jorden kläs in av en kon som sedan vecklas ut. Används när delar av jorden ska avbildas. Se sidan 15 i läroboken. c) Planprojektion Används när ett mindre område ska avbildas. En plan yta läggs mot globen. Se sidan 15 i läroboken. 20. Vad blir fel när du avbildar jordgloben på en plan yta? När du bestämt projektion har du också bestämt vad som ska var fel på kartan. Antingen vinklar, avstånd eller yta. 21. På vilka olika sätt kan du placera ljuskällan när du framställer en karta? Använd begreppen Orthografisk projektion, central (gnomonisk) projektion och stereografisk projektion. Orthografisk projektion: här placeras ljuskällan långt bort. Central projektion: ljuskällan i jordens centrum. Stereografisk projektion: ljuskällan på motsatta sidan 22. Vad är används Mercators kartprojektion till och varför? Mercators kartprojektion har använts till navigering eftersom vinklarna är rätt. Däremot har den stora fel i yta, framförallt långt ifrån ekvatorn. 23. Förklara Peters cylinderprojektion. Ytriktig projektion som kan användas till att jämföra storleken mellan olika områden. Projektionsytan är cylindrisk. 24. Varför är det bra att vara medveten om sin mentala karta? Den mentala kartan påverkar våra värderingar och attityder till omvärlden. Oftast kan vi vår hemmiljö bäst. 25. Ge två exempel på hur kunskaperna om jorden utvecklades under antiken i Egypten och Grekland. Pythagoras (570-497 f.kr.) upptäckte att jorden var ett klot. Aristarchos (ca 310230 f.kr.) lanserad den heliocentriska världsbilden, med jorden i centrum. Grekerna införde gradnätet och delade in jorden i fem klimatzoner. 26. Vilken världsbild dominerade i Europa under medeltiden? Geocentriska världsbilden. 27. Förklara skillnaden mellan geografiskt norr och magnetiskt norr. Geografiskt norr: norr på en karta. Där längdgraderna sammanstrålar åt norr. Magnetiskt norr: norr enligt jordens magnetfält. Överensstämmer inte med geografiskt norr. 28. Vad menas med fjärranalys? Fjärranalys är när vi utnyttjar flygbilder och satelliter för att skaffa oss en bild över världen. 29. Vad används flygbilder till? Billigt och snabbt sätt att avbilda jordytan. Används för kartframställning, för att upptäcka och överblicka naturresurser, se förändringar i skogen eller i odlingsmark. 30. Vilka två typer av satelliter finns det? 1) Geostationära, dvs. satelliter som står still i förhållande till jordytan. 2) De som rör sig i förhållande till jordytan och avbildar ett stråk.

Får kopieras

1:19

Geografi

Instuderingsfrågor kapitel 1

Facit forts

Geografi – världens ämne

31. Vad används satelliter till? Telekommunikation, studera vädret, se förändringar i naturresurser, kartlägga föroreningar i luft och vatten, upptäcka ökenspridning, upptäcka skogsavverkning, se bränder, överblicka krigshärdar, upptäcka flyktingströmmar m.m. 32. Vilken nytta har vi av GIS? GIS används i all samhällsplanering. GIS kan bearbeta stora mängder data. Du väljer själv viken data som ska presenteras i kartan. GIS är mycket användbart i miljöövervakning och navigering. 33. Lantmäteriet ger ut olika kartor över Sverige: a) Vilken skala har den topografiska kartan (terrängkartan)? 1:50 000 b) Vad innehåller den topografiska kartan? Översikt som visar naturoch kulturlandskapet; till exempel vattendrag, våtmarker, skogsmark, höjdförhållanden, bebyggelse och vägar. Den visar inte närmare vilken typ av ex skog det är. c) Vilka användningsområden har den topografiska kartan? Ger en snabb överblick över området du vill studera. d) Vilken skala har Fastighetskartan? 1:12 500 e) Vad innehåller den ekonomiska kartan? Bygger på flygfotografering och visar fastighetsgränser, vägar, järnvägar, kraftledningar, jordbruksanvändning och ortsnamn. f ) Vilka användningsområden har den ekonomiska kartan? Användbar inom samhällsplanering och när du ska studera din hembygd.

Åter till sidan 1

Får kopieras

1:20