Till Carolina, Bruno och Vera Anna-Lena och Lisa
e r n vän BO
12
17
H
U
14
S
lidköping
L Ä
skara
N
uddevalla
1 2 3 4 5 6 7
Fröllinge Halmstads slott Mostorps gård Skottorps slott Sperlingsholm Tjolöholms slott Wapnö slott
*
22
V 23
kungälv
*
E20
alingsås ulricehamn
13 9
40
borås
15
6
*
*
21 Sundsby säteri 22 Thorskogs slott 23 Tofta herrgård Slott och herrgårdar i privat ägo * som ej är öppna för allmänheten.
halmstad
7
D
bohuslän
1
AN
falkenberg 3
L
*
L
*
E6 E20
A
*
varberg
11 19
H
Bjertorp slott Gunnebo Hellekis säteri Källebacka säteri Läckö slott Nääs slott Råbäck Råda säteri Sjöred Stola herrgård Stora Ek Torpa stenhus Öijared
göteborg
E20
8
D TLAN Ö G ER T ÄS
20
*
västergötland 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20
E45
Tjörn
*
vara
trollhättan
21
halland
10
5 2
4
16
18
Förord Slott och herrgårdar har i alla tider lockat människor. I sagor, sägner och i historien har de varit platser för dramatik, kärlek och ond bråd död. Men de är också kulturminnen som berättar om arkitekturhistoria, maktförhållanden, jordbruksutveckling och, inte minst, landets historia. I denna bok skildras slott och herrgårdar i Halland, Västergötland och Bohuslän. Landskap vars byggnader tidigare inte lyfts fram särskilt ofta. Men de tre västsvenska landskapens residens förtjänar att lyftas fram eftersom de har en unik och varierad arkitektur. En del av byggnaderna har en äldre historia som går tillbaka till medeltiden medan andra har tillkommit senare. Fram till andra hälften av 1600-talet var två av landskapen, Halland och Bohuslän, danska och utgjorde genom århundradena ett omstritt gränsområde mellan Sverige och Danmark. Det var inte ovanligt att landsbygden skövlades, att borgar och byggnader stacks i brand och att städerna plundrades. Krigsåren satte sina spår på många håll i landskapen, men i krigens spår följde inte bara förödelse utan också rikedomar som investerades i nya slott och herresäten. I samband med jordbrukets modernisering och industrialismen inleddes sedan ytterligare en minst lika spännande byggperiod på 1800-talet. I Västsvenska slott & herrgårdar vill vi berätta om dessa byggnaders fascinerande historia. Boken är indelad i tre delar, en för varje landskap. Halland är det landskap där det danska arvet är tydligt med byggnader som till exempel Halmstads slott och Fröllinge. När landskapet blev svenskt i mitten av 1600-talet inleddes en tid av nybyggnation, och svenska krigs- och adelsmän anlade nya släktgårdar. En större byggperiod inleddes även under 1800-talet då jordbruket effektiviserades, vilket innebar en drastisk ökning av efterfrågan på landskapets lantbruksprodukter. Under denna tid byggdes nya huvudbyggnader vid till exempel Mostorp och Tjolöholm. Stentrappan på Stola herrgård. nästa uppslag: Detalj av papperstapet från Gunnebo. Mönstret är kinesiskt.
förord
7
Även i Västergötland genomgick jordbruket stora förändringar på 1800-talet, men landskapets bördiga jord hade sedan lång tid tillbaka lockat adelsmän att slå sig ner i området. Landskapet var tidigt av rikspolitisk betydelse, och många släktgårdar och pampiga slott härrör från tidig medeltid. Ett storslaget exempel är Magnus Gabriel De la Gardies slott Läckö vid Vänern. Under 1700- och 1800-talen var det många familjer som skapade sig rikedomar i sjöfartsstaden Göteborg. Rikedomar som sedan låg till grund för flera storslagna byggnationer. Exempel på denna typ av byggnader är Nääs slott. Bohuslän är det landskap som har lägst antal herrgårdar och slott. På 1600-talet fanns det knappt femton säterier. Detta är dels ett arv från åren under norskt styre – Norge har aldrig haft särskilt många säterier – dels har jordbruket fått stå tillbaka för fiskerinäringen. Men genom sillfisket skulle landskapet i slutet av 1700-talet få ett enormt uppsving. Ett exempel på en herrgård som byggts med pengar från fisket är Tofta. Några familjer blev rika på varvsindustrin under 1800-talet, vilket också ledde till att nya, stora herrgårdar uppfördes, till exempel Thorskog. Det har inte varit lätt att välja vilka byggnader som ska vara med i Västsvenska slott & herrgårdar. De har alla en intressant och spännande historia, väl värd att berättas. Urvalet har gjorts för att få en bred geografisk spridning i de tre landskapen. Vi har även strävat efter att ge exempel på olika byggnadsstilar men också försökt berätta den bakomliggande historien och vad den har inneburit för slottens och herrgårdarnas uppkomst och verksamhet. I boken har vi gläntat på dörren till både privata och offentliga slott och herrgårdar. Detta har blivit möjligt genom det positiva och hjälpsamma bemötande som vi fått av ägare och förvaltare. Det framgår i följande kapitel vilka av slotten och herrgårdarna som är privata hem och om dessa är öppna för allmänheten. Vi vill passa på att framföra ett stort tack till alla människor som möjliggjort denna bok. Många tack även till vår förläggare Lena Amurén och vår redaktör Håkan Peterson på Historiska Media för kloka åsikter om texter och bilder samt till Maria Jörgel Andersson för den vackra formgivningen. Vi tackar även varandra för ett gott samarbete och ett utomordentligt fint slutresultat. Björn Höglund & Krister Engström
8
västsvenska slott & herrgårdar
Sperlingsholm När Halland vid mitten av 1600-talet övergick till Sverige efter flera hundra år under danskt styre köptes flera gods och gårdar upp av de nya herrarna. En av dem byggde sig en ny musiksalong som förde tankarna till Pantheon i Rom. Efter freden i Brömsebro 1645 blev generalmajoren Caspar Otto Sperling den förste svenske generalguvernören i Halland. Han var ingen fattiglapp, utan kunde köpa upp ett åttiotal gårdar i den nya svenska provinsen. Han lät dessutom uppföra ett nytt gods utanför Halmstad som fick namnet Sperlingsholm. Uppköpen av gårdarna var inte ett resultat av en tillfällig segerrusig nyck, utan det rörde sig om en genomtänkt politisk strategi för att försvenska den tidigare danskbygden. Sperling uppmanade därför även andra svenska adelsmän att köpa upp danskarnas gods och gårdar. Själv kom Sperling ursprungligen från Mecklenburg. Han kom till Sverige i början av 1600-talet och gjorde snabb karriär inom det militära. På 1630-talet adlades han för sina insatser på slagfältet.
sperlingsholm
61
Sperling betyder sparv på tyska, men Caspar Otto Sperling lär ha varit allt annat än en vän liten fågel. Han var känd för att ha hårda nypor och gå sin egen väg. På grund av samarbetsproblem blev han också förflyttad hem till Sverige från krigsskådeplatserna i Danmark och i Tyskland. På Sperlingsholm var inte heller godsets undersåtar nöjda med den nye generalguvernören. Vid riksdagen 1650 klagade många ”... gruffveligen öfver Sperlingen”. Sperling hade köpt godset i slutet av 1640-talet och uppfört en ny byggnad ute på en holme. Detta hus finns kvar än i dag och kallas för Gamlegård och ligger några hundra meter från den nuvarande huvudbyggnaden.
Släkten Wrangels epok Efter en längre arvstvist som resulterade i en försäljning av godset kom Sperlingsholm i adelsmannen Carl Henrik Wrangels ägo. Denne Wrangel har ibland kallats för den olycklige hjälten. Vid slaget vid Poltava blev han nämligen rysk krigsfånge, och vid slaget vid finska Villmanstrand 1741 ledde han en svensk trupp på cirka fyra tusen man mot en övermäktig fiende i form av drygt tio tusen ryssar. Det slutade inte bättre än att Wrangel förlorade nästan hälften av sina mannar. Tusen man tillfångatogs, däribland Wrangel, som själv blev svårt skadad. Men eftersom Sverige behövde hjältar i detta katastrofala krig befordrades Wrangel till generallöjtnant och senare även till fältmarskalk. Henrik Magnus von Buddenbrock, som varit överbefälhavare för armén i Finland, fick i stället bära skulden för förlusten av sydöstra Finland och avrättades genom halshuggning i Stockholm 1743. Den olycklige Wrangel, som två gånger hamnat i rysk fångenskap och fått en arm sönderskjuten, kunde trots allt konstatera att det finns inget ont som inte har något gott med sig, för under fångenskapen i Moskva hade han träffat sin blivande
Musiksalongen – ett Pantheon i miniatyr.
sperlingsholm
63
fru, Maria Helena Horn af Rantzien. Carl Henrik Wrangel dog i hemmet på Sperlingsholm 1755. På 1790-talet övertogs Sperlingsholm av sonsonen Carl Adam Wrangel, som även ägde slottet Ovesholm i Skåne. Han blev senare även landshövding i Kristianstads län. Carl Adam Wrangel var mycket framgångsrik inom jordbruket och förnyade verksamheten på godset i samma anda som den samtida Rutger Macklean. Denne hade på skånska Svaneholm rationaliserat jordbruket genom att avskaffa dagsverket för bönderna och införa det så kal�lade enskiftet. Pengarna från jordbruket investerade Wrangel bland annat i en ny pampig huvudbyggnad nära Sperlings gamla stenhus.
Ett Sperlingsholm i tiden Uppdraget att rita den nya byggnaden gick till arkitekten Gustaf af Sillén. Han hade bland annat varit ansvarig för ombyggnationen och inredningen av Rosersbergs lustslott för hertig Karls räkning. När han nu fick i uppdrag att skapa något storslaget riktade han blicken mot de senaste trenderna nere på kontinenten, där man lyfte fram de antika idealen. Efter Napoleons fälttåg i Egypten stod föremål från antikens Rom och faraonernas rike högt i kurs. På Sperlingsholm blandades detta med den populära gustavianska stilen. Men eftersom Carl Adam Wrangel var så engagerad i Skåne överlät han det pågående byggprojektet till sonen Henning Wrangel och hans hustru Hedda. Ovanför entrén till Sperlingsholm hälsas därför dagens besökare välkomna av parets porträttbilder i form av avbildningar på två bronsmedaljonger skapade Möbelgrupp av mahogny i empirstil och på väggen målade kolonnetter samt Oscar Björcks porträtt av Margareta Kuylenstierna från 1903. nästa uppslag: Sperlingsholms pampiga entré. Skrivrummet fullkomligen dignar av jakttroféer. Det sägs vara över 500 rådjurshorn på väggarna.
sperlingsholm
65
sperlingsholm
67
av skulptören och bildhuggaren Johan Niclas Byström, elev till Johan Tobias Sergel. Vid porträtten återfinns skalden Frans Michael Franzéns ord: ”Derute ett fädernesland. Här inne en vän.”
Egyptiska väktare Trots Franzéns välkomnande ord vakar två sfinxer över den pampiga entrén med sina fyra mäktiga kolonner. De egyptiska fabeldjuren, tillverkade av Krokfors bruk i Västmanland, visar tydligt på inspirationen från antikens värld, vilket var kännetecknande för empirstilen. Gustaf af Sillén gav den två våningar höga huvudbyggnaden en stram utformning med ljus putsad fasad och valmat tak. Huset är sammanbyggt med två lägre flyglar som står parallellt med huvudbyggnaden. Konststilen empir genomsyrar huset som helhet. I flera rum finns sfinxhuvuden på möbler med förgyllda detaljer, och många av väggarna är dekorerade med lagerkransar och målade friser. På baksidans fasad finns en halvrund kupolförsedd utbyggnad som invändigt rymmer en fantastisk musiksalong. Med en takhöjd på nio meter liknar den ett Pantheon i miniatyr. Inspirationen hade Gustaf af Sillén fått under en femårig studieresa till Italien då han på plats studerat antikens arkitektoniska mästerverk. till vänster: Wrangels marker som betalades ut
för dagsverke och en förgylld möbeldetalj samt den lilla boken i vilken varje gästs vikt noterades efter, får man förmoda, en lättsam invägning. till höger: Empirsoffa med förgyllda detaljer.