Page 1

Anne Kultti Flerspråkiga barns villkor i förskolan

H

ur ser villkoren ut för flerspråkiga barn när det gäller lärande, delaktighet och utveckling i dagens svenska förskola och hur kan förskollärare skapa goda förutsättningar för deras språkliga utveckling? Flerspråkiga barns villkor i förskolan utgår från en syn på språklärande som socialt och kontextuellt och har barns perspektiv i fokus. Boken synliggör och diskuterar bekanta vardagssituationer i förskolan. Genom konkreta exempel får vi följa barnens deltagande i aktiviteter och författaren diskuterar hur man kan förstå exempelvis sagostund, måltid och samling i relation till deltagande och språklärande. Författaren visar på möjligheter och begränsningar i organisation, samspel, kommunikation och i fysisk miljö. Vidare betonas vikten av ett samarbete mellan hem och förskola för att stödja barns lärande och utveckling på och av flera språk. Teori och praktik möts genom att teoretiska perspektiv presenteras angående språk och lärande. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning och reflektionsfrågor. Boken har också ett metodkapitel som kan läsas som fördjupning eller fristående inför uppsatsarbete. Flerspråkiga barns villkor i förskolan riktar sig till studenter och yrkesverksamma inom förskolan men också till föräldrar till barn i förskoleverksamhet samt andra som är intresserade av flerspråkighet och lärande.

Anne Kultti

Anne Kultti är verksam som lektor vid Göteborgs universitet.

Best.nr 47-10608-0 Tryck.nr 47-10608-0

– lärande av och på ett andra språk 9789147106080c1c.indd 1

10/31/13 6:52 PM


anne kultti

Flerspråkiga barns villkor i förskolan – lärande av och på ett andra språk

liber

9789147106080b1-132c.indd 1

10/31/13 6:33 PM


Innehåll Förord 8 Inledning 9 En bok för vem? 11 Ordval och använda termer Bokens disposition 13

12

1. Flerspråkiga förskolebarn – lika och olika 15 Barns språkliga utveckling 15 Individfokus och fokus på ett språk 17 Fokusskifte från ålder till miljö 18 Flerspråkiga barn i förskolan 19 Deltagande – en rättighet för svensktalande barn? Sammanfattning 22

21

Reflektionsfrågor 23

2. Mångfaldsperspektiv på lärande och utveckling 24 Språkanvändning i olika språkmiljöer Lärande och utveckling 25

24

Institution för omsorg och lärande - educare 26 Typer av deltagande 28 Barnperspektiv och barns perspektiv som stöd 29 Möjligt och önskvärt språklärande i förskolan 33 Sammanfattning 34 Reflektionsfrågor 35

3. Kommunikativa resurser 36 Vad menas med kommunikation?

36

Handlingsmönster som premieras 37 Lekmaterial och andra fysiska redskap 38 Sammanfattning 48 Reflektionsfrågor 49

9789147106080b1-132c.indd 5

10/31/13 6:33 PM


4. Institutionaliserade aktiviteter 50 Utrymme för varierat deltagande

50

Måltid 51 Sagostund 52 Sångsamling 52 Övergångsaktiviteter 52 Gemenskap och/eller lärande i fokus 54 Likheter i fokus 57 Sammanfattning 60 Reflektionsfrågor 61

5. Guidat deltagande, stöttning och språkundervisning 62 Arenor för utveckling 62 Guidat deltagande 63

Stöttning 65 Pedagogisering av görande och språklig stöttning 66 Närvarande lärare 70 Individer i grupp 73 Sammanfattning 75 Reflektionsfrågor 75

6. Resurser för deltagande i lekaktiviteter 77 Språkanvändning som interaktiv prestation i barngruppen

Varaktiga lekaktiviteter 80 Upprepning som resurs för deltagande Sammanfattning 86

77

82

Reflektionsfrågor 87

7. Barns användning av sina språk i olika miljöer 88 Val av språk utifrån språklig och fysisk miljö Deltagande i tre språkmiljöer 94

88

Språkanvändning i enspråkig miljö 94 Språkanvändning i tvåspråkig miljö 95

9789147106080b1-132c.indd 6

10/31/13 6:33 PM


Det viktiga samarbetet mellan barns språkmiljöer 96 Språkval och kommunikation reflekterar den institutionella miljön Sammanfattning 99

98

Reflektionsfrågor 100

8. Didaktisk diskussion 101 Villkor för språklig utveckling i förskolan 101 Språkundervisning i och genom lärarledda gruppaktiviteter 104 Språkundervisning och barns delaktighet 107 Sammanfattningsvis – vad förutsätter läraruppdraget? 108

9. Metodreflektion 110 Urval av verksamhet och deltagare

110

Deltagande förskolor och barn i föreliggande studie 111 Konfidentialitet – forskningsintressen 112 Dataproduktion genom observationer 113 Observationsschema med fasta kriterier 113 Deltagande i verksamheten 113 Observationer av aktiviteter och kommunikation 114 Videoinspelningar av interaktion 114 Hur observeras den som observerar? 116 Etiska ställningstaganden vid videoinspelningar av små barn 117 Analysprocess av interaktion i videoinspelningar 118 Preliminär kategorisering av datamaterialet 118 Bearbetning och analys av utvalda delar av videomaterialet 118 Analys av barninitierade och lärarledda aktiviteter 119 Att presentera videoobservationer 119 Utmanande tolkningar 120 Till sist 121

Referenser 122 Register 130

9789147106080b1-132c.indd 7

10/31/13 6:33 PM


Förord Den här bokens innehåll och budskap kan sammanfattas genom femåriga Lauras uttryck för sin erfarenhet och kunskap om språklärande i förskolan – hon ”bara härmar vad fröken säger”. Uttryckt med andra ord; genom att lärare uppmärksammar kommunikation och aktiviteter i förskolan, skapas kunskap om möjligheter och begränsningar i miljön för barns deltagande och språklärande.  Ett varmt tack till alla barn, deras föräldrar och lärare som gett mig möjlighet att förstå förskolevardagen på ett mer nyanserat sätt. Tack Anna Maria Thunman och Annika Sandström på Liber. Tack också till mina kollegor, och särskilt Niklas Pramling och till mina vänner, för läsning av och samtal om bokmanuset. Ni har alla bidragit både till skrivprocessen och slutprodukten. Göteborg, 2013 Anne Kultti

8

9789147106080b1-132c.indd 8

10/31/13 6:33 PM


Inledning Förskolans språkmiljö betyder oerhört mycket för barns språkutveckling och lärande. Den här boken handlar om hur villkoren ser ut för barn som har erfarenheter av andra språk än det svenska. Hur ser deras möjligheter till deltagande och lärande ut i förskolan och hur kan förskollärare skapa goda förutsättningar för deras språkliga utveckling? I boken utgår jag från ett sociokulturellt perspektiv. Detta för att vidga fokus från barns behärskning av ett språk (svenska), till att även förstå hur villkoren för lärande och utveckling ser ut för flerspråkiga barn i dagens svenska förskola. Lärande och utveckling förstås i denna bok som relationella företeelser som inkluderar interaktion, kommunikation, deltagande och redskap inom ramen för en specifik institutionell miljö, i detta fall förskolan. För att uttala oss om flerspråkiga barns språkkunskaper och lärande behöver vi reflektera över möjligheter och begränsningar för språkanvändning i ett sammanhang. Språklärande och språklig utveckling studeras därför från ett mångfaldsperspektiv (Hedegaard, 2009) i relation till samhälle, institution, interaktion och individ. Ett samhällsperspektiv innebär att boken grundas i ett intresse för att förstå hur förskolan kan stärka en språkutveckling som är funktionell för barn som växer upp i ett alltmer globalt samhälle. Förskolan betraktas som en primär arena för lärande av svenska för barn från hem där ett eller flera språk än svenska används. Ett perspektiv på interaktion mellan individer riktar uppmärksamheten på vardagliga samspel som barn deltar i tillsammans med vuxna och andra barn. Dessa samspel sker i institutioner som har skapats för barn, och som skapas med barn i vardagliga aktiviteter. Därmed beaktas även ett institutionellt perspektiv utgående från villkor för lärande och utveckling. Ett individperspektiv 9

9789147106080b1-132c.indd 9

10/31/13 6:33 PM


är framträdande i studier om utveckling av första- och andraspråk. Min intention på individnivå är att uppmärksamma de yngsta barnen i förskolan, de som inte äger den högsta rösten eller tar den största platsen. Från ett sådant mångfaldsperspektiv inkluderar boken tre sammanhängande teman: flerspråkighet, språkmiljö och rättighet. Förskolan som språkmiljö, riktar fokus på möjligheter och begränsningar i organisation och innehåll, samspel och kommunikation samt fysisk miljö. Studier av tvåspråkig undervisning visar att sociokulturell lärandemiljö, modersmål, andraspråk och kunskapsutveckling på de två språken är viktiga faktorer för flerspråkiga barns utveckling (Thomas & Collier, 1997). Därför blir alla som möter flerspråkiga barn i pedagogiska miljöer betydelsefulla för språklig utveckling. Jag uppehåller mig exempelvis vid att visa hur förskollärare kan skapa en språkmiljö som gynnar barns lärande av och på ett nytt språk. Detta diskuteras i termer av språkundervisning, med utgångspunkt i observationer genomförda i förskolor. Införandet av termen undervisning i skollagen är ett uttryck för förstärkning av förskolans och förskollärares pedagogiska uppdrag (SFS 2010:800; se även Doverborg, Pramling & Pramling Samuelsson, 2013). Undervisning i förskolan kan exempelvis förstås med stöd av en storskalig engelsk studie (Sylva, Melhuish, Sammons, Siraj-Blatchford & Taggart, 2010) som visar vikten av professionella lärare som skapar ett ömsesidigt samspel och kommunikation med barn. I boken diskuteras språkundervisning i förskolans praktik utifrån lärares handlingar för att vägleda och stötta barns deltagande i aktiviteter i förskolan. Vilken betydelse kan val av term, stöttning och guidning relativt undervisning ha för hur förskolläraruppdraget betraktas och uppfattas? Hur kan språkundervisningsbegreppet användas för att verbalisera förskollärares handlingar i syfte att stödja barns språkliga utveckling? Vilken betydelse kan val av term ha för hur man ser på verksamheten och hur man i verksamheten skapar möjligheter för yngre, flerspråkiga barn att delta utifrån sina egna premisser? Jag betonar ofta att något handlar om alla barn i förskolan. Med alla avser jag även de barn som är flerspråkiga och som inte har majoritetsspråket som modersmål. Min intention är att uppmärksamma att barn 10

9789147106080b1-132c.indd 10

10/31/13 6:33 PM


inte nödvändigtvis har samma erfarenheter. Vidare menar jag att de flerspråkiga inte heller kan uppfattas som en homogen grupp barn. Flerspråkiga barn som vi möter i förskolan har inte själva valt att byta språkmiljö. Därför handlar denna bok om barns rättigheter till deltagande och lärande snarare än språk eller etnicitet i sig. Vi behöver se alla barn vi möter – trots möjliga okunskaper i många språk, kulturer eller kanske att kunna uttal av namn. Enligt förskolans läroplan, Lpfö 98, innefattar uppdraget att ”sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning” (Skolverket, 2010, s. 8).

En bok för vem? Den här boken är skriven för alla som är verksamma i förskolan, som leder pedagogisk verksamhet, som studerar till förskollärare och som har barn i förskoleverksamhet. Boken riktar sig också till alla med ett intresse för kommunikation och språkanvändning, barns lärande, deltagande och rättigheter eller för observation, dokumentation och utveckling av förskoleverksamhet. Boken berör även intresset för flerspråkighet men förhoppningsvis kan den också skapa ett sådant intresse. Ett forskningsintresse som behandlar flerspråkighet tenderar leda till en följdfråga: ”Men varför blev du intresserad av ämnet?”. Det ser jag som ett uttryck för förväntningar på att en studie som berör flerspråkighet tar utgångspunkt hos mig som person. Min förhoppning är att ämnet kan uppfattas som något som berör alla i förskolan, oavsett kulturell och språklig bakgrund. Denna bok handlar även om dig och mig – om oss vuxna – i möten med barn. Varje möte är betydelsefullt! Boken har sin grund i min avhandlingsstudie med titeln, Flerspråkiga barn i förskolan: villkor för deltagande och lärande (Kultti, 2012). Studien syftar till att förstå de förutsättningar för lärande och utveckling som råder för flerspråkiga barn i förskolan. I den analyseras förskoleverksamhet genom aktiviteter som barn i tvåårsåldern deltar i tillsammans med lärare och som de skapar tillsammans med andra barn. Detaljerade analyser av 11

9789147106080b1-132c.indd 11

10/31/13 6:33 PM


samspel och kommunikation i dessa aktiviteter belyser dimensioner av vardagen i förskolan. De samspel och den kommunikation som framträder behöver förstås i relation till miljön de sker i, det vill säga förskolan som institution i det svenska samhället. Den vetenskapliga studien och information om barnen som förekommer i observationerna i boken finns beskriven i kapitel 9.

Ordval och använda termer I ett globalt perspektiv är flerspråkighet vanligare än att kommunicera på ett språk. I samhällen med ett majoritetsspråk definieras flera språk ofta i termer av modersmål, det språk som barnet lär sig först och som används i hemmet, och andraspråk, det språk som barn lär sig och använder utanför hemmet (Håkansson, 1998). Jag menar att termerna förstaoch andraspråk kan bli problematiska om de innefattar värderingar av språken. Termen modersmål kan kritiseras för antydan om att det endast finns ett modersmål. Andra termer som förekommer i forskning om utveckling av två språk i barndomen är simultan och successiv tvåspråkighet (Håkansson, 2003). Barn som utvecklar två språk parallellt, från födseln i hemmet, har två modersmål. Barn som utvecklar ett andraspråk successivt, efter tre års ålder, har redan ett utvecklat språk. Jag anser att termerna inte är användbara i dagens samhälle då det är vanligt förekommande att barn kommer i kontakt med ett nytt språk redan i förskolan innan de har ett utvecklat talspråk på modersmålet. Detta förhållande närmar sig termen additiv tvåspråkighet, att språken kompletterar varandra och att lärande av flera språk inte sker på bekostnad av varandra, något som har uppmärksammats på senare tid (Wei, 2000). Två-språkighet framstår som något begränsande. Däremot speglar termen flerspråkighet – fler än ett språk – synsättet bakom denna bok. I dagens samhälle är det inte givet att modersmålet blir det språk som barn använder i de flesta sammanhang. En del av barnen använder sina språk i många sammanhang i vardagen. Då finns det varken en motsättning mellan språken eller ett behov av att definiera språken som modersmål/förstaspråk och andraspråk. Det finns också barn som inte har 12

9789147106080b1-132c.indd 12

10/31/13 6:33 PM


så stora möjligheter att använda sina språk. Det behöver uppmärksammas i utbildningssammanhang. I denna bok refererar modersmål till det första språk som barn lär sig. Svenska betraktas här som det andra språket barn kommer i kontakt med genom deltagande i förskolan. Svenska som andraspråk refererar därmed inte till behärskningsgrad eller relation mellan språken utan ordningsföljden av när barn möter olika språk. Benämningarna förskollärare, lärare i förskolan och lärare används synonymt i boken (se kapitel 9). Dessa syftar till en profession med ett uppdrag att skapa möjligheter för barns lärande och utveckling i förskolan. Ramarna för detta är förskolepedagogik och lek som arena för lärande. Termen lärande utesluter inte på något vis omsorg. Dessa företeelser betraktas som sammanhängande, i linje med förskolepedagogik. Termen arbetslaget används i syfte att poängtera att lärare utför mycket av sitt arbete i samarbete med andra, i ett team.

Bokens disposition I kapitlen synliggörs och diskuteras bekanta vardagssituationer i förskolan. Syftet är att du som läsare ska reflektera över ditt eget förhållningssätt till språklärande av och på flera språk i förskolan. Boken innefattar ett flertal observationer och analyser av interaktion mellan barn eller barn och lärare. Flera av kapitlen avslutas med en kort sammanfattning och reflektionsfrågor. Dessa frågor är utformade för att utmana verksamma lärare men de ska också fungera som underlag inom förskollärarutbildning, t.ex. under verksamhetsförlagd utbildning och för olika typer av kompetensutveckling. I kapitel 1, belyser jag olika sätt att betrakta flerspråkighet och utveckling av andraspråk. Vidare diskuteras om deltagande i förskoleaktiviteter förutsätter vissa kunskaper och om deltagande blir en rättighet endast för en del barn. Kapitel 2 berör vad som menas med förskolans språkmiljö och varför den kan vara en viktig utgångspunkt om man har ett intresse för flerspråkighet i svenskspråkiga miljöer där deltagare inte nödvändigtvis delar språkbakgrund. Teoretiska utgångspunkter för antaganden om att språkmiljön skapar villkor för kommunikation och språklig utveckling presenteras. Kapitlet berör lärande och utveckling 13

9789147106080b1-132c.indd 13

10/31/13 6:33 PM


som socialt och kulturellt situerade samt skapandet av erfarenheter och kunskaper i relation till de miljöer barn befinner sig i. Kapitel 3 handlar om kommunikativa resurser. Kommunikation genom språkliga och fysiska handlingar samt föremål som resurser diskuteras. I kapitel 4 redovisar jag vad som här menas med institutionalisering av vardagliga aktiviteter som måltid, sagostund och sångsamling samt betydelsen av grupporganisation med utgångspunkt i observationer av förskoleverksamheter. Hur lärare kan använda sig av kunskap om de presenterade teoretiska redskapen diskuteras i termer av deltagande och språkundervisning i kapitel 5. Fokus ligger på olika typer av deltagande. Språkutveckling refererar till explicitgörande av handlingar som används för att stödja barns deltagande och därmed språkliga utveckling. Kapitel 6 berör barns språkanvändning och utveckling av tal som relativa språkmiljön och kommunikativa kunskaper och erfarenheter i gruppen. Kommunikation mellan barn och upprepning som en viktig lärandemekanism fokuseras. Kapitel 7 berör barns användning av sina språk i enspråkiga och flerspråkiga miljöer och vikten av samarbete mellan förskola och hem för att stödja barns lärande och utveckling. Jag visar hur barns val av språk görs utifrån den språkliga och fysiska miljön. I kapitel 8 sammanfattas bokens innehåll utifrån läraruppdraget. Både de teoretiska utgångspunkterna, språkundervisning genom aktiviteterna i förskolan och barns perpektiv genom delaktighet diskuteras. I kapitel 9 avslutas boken med en metodreflektion. Kapitlet ger en fördjupning av den vetenskapliga studie som boken grundas på men det kan också läsas oberoende av de övriga kapitlen. Kapitlet ger även förslag på hur man kan studera förskolemiljöer, småbarnsavdelningar samt kommunikation mellan barn och mellan barn och lärare. Regler gällande information, samtycke och konfidentialitet, i forskning och vid dokumentation av barns lärande, diskuteras i relation till urval, observationer, videoinspelning, analys av interaktion samt presentation av sådant material.

14

9789147106080b1-132c.indd 14

10/31/13 6:33 PM


ISBN 978-91-47-10608-0 © 2014 Anne Kultti och Liber AB förläggare: Anna Maria Thunman redaktör: Annika Sandström omslag: Birgitta Dahlkild ombrytning: OKS Prepress Services produktion: Jürgen Borchert

Första upplagan 1 repro: OKS Prepress Services tryck: Kina 2014

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

9789147106080b1-132c.indd 2

10/31/13 6:33 PM


Anne Kultti Flerspråkiga barns villkor i förskolan

H

ur ser villkoren ut för flerspråkiga barn när det gäller lärande, delaktighet och utveckling i dagens svenska förskola och hur kan förskollärare skapa goda förutsättningar för deras språkliga utveckling? Flerspråkiga barns villkor i förskolan utgår från en syn på språklärande som socialt och kontextuellt och har barns perspektiv i fokus. Boken synliggör och diskuterar bekanta vardagssituationer i förskolan. Genom konkreta exempel får vi följa barnens deltagande i aktiviteter och författaren diskuterar hur man kan förstå exempelvis sagostund, måltid och samling i relation till deltagande och språklärande. Författaren visar på möjligheter och begränsningar i organisation, samspel, kommunikation och i fysisk miljö. Vidare betonas vikten av ett samarbete mellan hem och förskola för att stödja barns lärande och utveckling på och av flera språk. Teori och praktik möts genom att teoretiska perspektiv presenteras angående språk och lärande. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning och reflektionsfrågor. Boken har också ett metodkapitel som kan läsas som fördjupning eller fristående inför uppsatsarbete. Flerspråkiga barns villkor i förskolan riktar sig till studenter och yrkesverksamma inom förskolan men också till föräldrar till barn i förskoleverksamhet samt andra som är intresserade av flerspråkighet och lärande.

Anne Kultti

Anne Kultti är verksam som lektor vid Göteborgs universitet.

Best.nr 47-10608-0 Tryck.nr 47-10608-0

– lärande av och på ett andra språk 9789147106080c1c.indd 1

10/31/13 6:52 PM

Profile for Smakprov Media AB

9789147106080  

9789147106080  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded