Skolutveckling
Barbro Fällman
Framgångsrik retorik k o n s t e n at t ö v e r t y g a o c h p åv e r k a i d i n roll som lärare
Innehåll
Inledning.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Del 1 •
Den retoriska grunden
Retoriska begrepp. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Ethos 14 Logos 22 Pathos 31
Konsten att vara trovärdig. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 V-tekniken 35
Del 2 •
Den retoriska praktiken
Analysera målgruppen.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Tala. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Manus 47 Partesmodellen 48 Retoriska effekter och figurer 49 Moderna förebilder 57 Nervositet och anspänning 58 Lyssna 62 Aktivera eleverna 64 Humor 64 Härskartekniker 65 Att kommunicera med elever 75 Att leda föräldramöten 82
Innehåll
5
Att skriva 85 Språk och identitet 89 Retoriken och de sociala medierna 90 Fatta och presentera beslut 91 Verbal judo eller konsten att övertyga mjukt 94 Ny i lärarrollen 98 Fall inte i gamla fällor 100 Var en god förebild 101 Situationsbeskrivningar 102
Del 3 •
Övningar i retorik och kommunikation
Retorikövningar för elever 110 Debattövningar 117 Skriv- och talövningar 120 Analysera tal 122 Responsanalys 134
Litteraturlista.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140 Bildkällor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144
Modell- och metodlista Modeller för god struktur . . . . . . . . 22
Retoriska effekter och figurer .. 49
Tre S 23 Vem? Vad? När? Var? Hur? Varför? 24 I går – i dag – i morgon 25 Fyra P 25 Den antika sjustegsmodellen 26 Disposito 28
Troper 50 Akrostikon 52 Storytelling 53 Gyllene ord 54
Inför tal. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Förberedelsemodell 42 Partesmodellen 48
6
Innehåll
Fatta och presentera beslut . . . . . 91 Proactmetoden 91 Modern beslutsmodell 91 Femstegsmodellen 94 Redskap för frivillig medverkan 95
Att kommunicera med elever Dagens lärarroll liknar mer och mer vilken ledarroll som helst. Det innebär bland annat att ledaruppgiften även består av samtal med mindre grupper, möten i arbetslag och återkommande enskilda elevsamtal. I retoriska sammanhang brukar det sokratiska samtalet nämnas. För över 2 000 år sedan ledde Sokrates sina unga adepter till insikt genom att i samtalet ställa de (sokratiska) processfrågorna vem, vad, när, var, hur och varför. I ett sokratiskt samtal finns det inte rätt eller fel, vinnare eller förlorare. Genom pedagogens frågor blir adeptens tankar klara och förståeliga för honom själv. Det är i det språkliga uttrycket som nya idéer föds och som verklig kunskap får sitt redskap. En god sokratisk dialog är uppmuntrande och upplysande. På samma sätt som Sokrates kan du som lärare ge samtal med elever eller kollegor en större dimension genom att vara väl förberedd. Du ska ha ett klart och tydligt mål med samtalet samt leda dialogen genom att lyssna, analysera och reagera och ställa följdfrågor som för samtalet vidare. Ett elevsamtal ska helst kunna vara öppet, prestigelöst och förtroligt. Båda parter måste respektera att konversationen är en sak mellan er och att dess innehåll inte ska föras vidare. På ett generellt plan, utan att utlämna personer, ska du som lärare sedan kunna använda informationen för elevens, arbetslagets och skolans bästa.
Förberedelse ”Turen gynnar endast den väl förberedde”, lyder ett gammalt ordspråk. Det tycker jag säger så bra hur viktigt det är att tänka igenom före vad man vill ha ut av ett samtal. Båda parter i en kommunikation ska ju kunna vara lika delaktiga och därför bör du reflektera noga inför varje sådan situation.
Den retoriska praktiken
75
Inför presentationer vid samtal med elever och föräldrar kan nedanstående frågor utgöra en förberedelse. Om du inför varje presentation går igenom frågorna och har svaren på dem klart för dig, så är du väl förberedd och kan din sak. Vilka medel har du som lärare att garantera eleverna goda arbetsförhållanden? Vilka medel har du som lärare att garantera eleverna en god undervisning? Vilka värderingar/vilken arbetsplatskultur tycker du skolan lever efter? Hur skulle din skolas affärsidé/skolidé låta? Vilken är din personliga pedagogiska idé? På vilket sätt får du feedback på ditt arbete i dag? Hur vill du få feedback? På vilket sätt ger du dina elever konstruktiv feedback? Vad blir du motiverad av på arbetet? Vad tror du att dina elever blir motiverade av? Vad är individualiserad undervisning för dig? Vilket är det ideala sättet att undervisa enligt din mening? På vilket sätt samarbetar pedagogerna mellan de olika arbetslagen? Hur vill du att kommunikationen mellan lärare och föräldrar ska ske? Hur vill du att kommunikationen mellan dig och eleverna ska ske? Hur fungerar samarbetet mellan dig och övriga på skolan? Hur vill du att besluten på skolan ska fattas? Hur tycker du att en bra skolledning ska arbeta? Hur tror du att eleverna vill att en bra lärare ska arbeta?
76
Den retoriska praktiken
Konflikter Att samarbeta med många olika personligheter och individer är inte alltid helt lätt. Meningsskiljaktigheter och olika åsikter kan lätt uppstå. Alla ska helst passa in i det sociala spelet utan att känna sig obekväma. Om kommunikationen inte fungerar finns risk för att samtalen blir fyllda av dolda budskap eller oförlöst aggressivitet. Risken för missuppfattningar ökar, liksom risken för motsättningar. Konflikter kommer alltid att uppstå där människor med olika erfarenheter och åsikter blandas, men konflikter behöver inte alltid vara negativa. Så länge det finns en kommunikation, en saklighet och en öppen diskussion, kan konflikter utmynna i samförstånd och samarbete. Det gäller att det är tydligt vilka normer, mål och värderingar som gäller på den aktuella arbetsplatsen. Det är då en lärares verkliga ledaregenskaper prövas. Som samtalsledare i en konflikt är det bra att ställa frågor. I stället för att ställa ja- och nejfrågor är det långt mer resultatinriktat att använda de öppna, sokratiska frågorna vem, vad, när, var, hur och varför. Det ger båda parter tid att fundera och tid att formulera sig. Se skillnaden i frågorna ”Så du blev arg när Daniel slängde böckerna i golvet?” och ”Hur kände du det när Daniel slängde böckerna i golvet?”. Innan du avslutar ett samtal som bottnar i en konflikt är det bra att sammanfatta det, gärna i tre delar: Vad började samtalet med? Vad kom fram? Hur går vi vidare? Presentera gärna vad som ska göras och när det ska vara gjort eller påbörjat. Bestäm eventuellt en ny tid för ett avstämningsmöte. Jag är övertygad om att bakom varje människas agerande finns det egentligen en positiv avsikt. Men att kommunicera är ibland så svårt att stress och andra underliggande faktorer kan var ett hinder. Att ta
Den retoriska praktiken
77
sig tid att fundera kring vilka faktorer du själv och motparten kan vara påverkade av, är en bra början.
Kritik Var inte rädd för att ge och ta både ros och ris. Beröm lyfter och utvecklar. Kritik kan, om den framförs och uppfattas rätt, skapa bättre arbetsförhållanden. Om du får negativ kritik, så försök att lyssna utan att avbryta och gå i försvar. En ledare med alltför defensiv hållning riskerar att bli misstrodd. Om du inte förstår kritiken, så be om konkreta exempel. Genom att du låter kritiken komma upp i ljuset och visar dig stark nog att lugnt och sakligt ta den till dig, minskar risken att du får eleverna emot dig. Förhoppningsvis kan ni tillsammans komma fram till en konstruktiv lösning. När du ska ge negativ kritik, så var saklig och kritisera bara sakförhållandet – inte personen. Ge också alltid förslag på förbättring och förändring. Därefter kan ni båda tillsammans komma överens om vem som ska göra vad, när och hur. Glöm inte att följa upp besluten efter en överenskommen tid.
Det viktiga utvecklingssamtalet Utvecklingssamtalet är en ständigt pågående process, ett samtal som återkommer varje termin och som är ett viktigt redskap i elevens lärande och utveckling. Ett gemensamt mål för alla närvarande är att eleven ska känna sig sedd och bekräftad. Syftet med utvecklingssamtalen är att fokusera på elevens hela skolsituation och inte bara på kunskaperna. Samtalet är dessutom en metod för att nå de allmänna målen. Samtalet ska vara ett ansvarsfullt och förtroendefullt utbyte av information där elev, föräldrar och lärare talar sig samman om elevens framtid. Det bör vara ett möte som stärker elevens självkänsla.
78
Den retoriska praktiken
Det är av yttersta vikt att du som ledare av samtalet är riktigt väl förberedd. Du bör även förbereda eleven på syftet och målet med samtalet. Om du tränat dina elever i samtalskonst och du vet att de är förtrogna med ord, omdömen och begrepp som förekommer, så ger det förutsättning för att samtalet blir bra. En modell som lämpar sig för din egen inledning är I går, i dag, i morgon (sidan 25). Med andra ord, hur har det sett ut tidigare för eleven, hur går det just nu och hur kan eleven förstärkas och utvecklas fortsättningsvis? Lägg tid och förberedelser på att fundera över just den person du har framför dig. Vilka intressen, vilka specialkunskaper, vilka personliga mål har han/hon? Ställ frågor och följdfrågor. Bestäm också i förväg vilket mål du själv har med samtalet. Lyssna till vad som sägs mellan raderna, och försök att bekräfta sådant som kanske inte sägs rakt ut. Försök också att balansera tiden så att båda får lika lång taltid, en lärare som använder elevsamtal till att tala om sig själv har mycket kvar att lära. Undvik att tala om någon som inte är med och samtala bara om sakfrågor. Håll ögonkontakt, ställ öppna frågor, andas lugnt och var som vanligt väl förberedd. Se till att ni kan samtala ostörda. Stäng av mobiltelefonen. Visa att stunden för samtalet är vikt för ändamålet. Var i en miljö som känns ljus och inbjudande. När jag arbetade som metodiklektor för många år sedan använde jag mig ofta av följande punkter:
ha en tydlig ram för samtalet var förberedd se till att eleven är förberedd på vad ni ska samtala om tydliggör dina förväntningar på eleven fundera över var samtalet ska äga rum ha en tydlig inledning med ramar, spelregler och förväntat resultat Den retoriska praktiken
79
ha ett enkelt, exakt och direkt språk var noga med att även eleven får komma till tals ställ frågor och följdfrågor skilj noga på sak och person bekräfta att du lyssnat till eleven visa respekt och empati lyssna på hela budskapet använd öppna frågor var uppmärksam och fokuserad värdera inte var uppmärksam på kroppsspråk och det som kanske sägs mellan raderna håll samtalet på rätt spår ge både dig själv och eleven tid att tänka efter summera vad som sagts betona vad som var bra och vad som kan förbättras sammanfatta hur ni går vidare och vem som ska göra vad.
I de sammanhang där du tycker att samtalet är tungrott är det extra viktigt att du talar klarspråk. Tungrott kan innebära att ni har många avvikande inställningar eller att du uppfattar att föräldrarna är speciellt krävande. Undvik värderande ordval och håll dig neutral. Ställ många frågor, exempelvis de sokratiska frågorna vem, vad, när, var, hur, varför. Varför inte låta eleven själv leda samtalet? Genom träning kommer säkerligen samtalet att kunna bli riktigt givande. Om eleven får träna (genom rollspel) på den retoriska modellen Fyra P (se sidan 25), så kan samtalet bli riktigt spännande.
80
Den retoriska praktiken
Tänk på ditt kroppsspråk Var observant på hur ditt kroppsspråk signalerar dina tankar och åsikter, särskilt då du har ett samtal som innebär att du ska framföra kritik eller annan negativ information. Se till att dina gester och din kroppshållning är i samklang med den information och det intryck du vill ge så att du blir trovärdig. Om ögonen är själens spegel, så är rösten hjärtats. Vi har alla vårt eget revir. Gå och stå inte för nära, var försiktig med att krama om eller ge ryggdunk till personer som du inte känner väl. Respektera elevens rätt att inte ha kroppskontakt med andra vuxna. För att markera att ni är på samma nivå i samtalet ska du undvika att sitta på en högre stol än den du samtalar med. Placera er i stället mittemot varandra vid ett neutralt bord – inte ditt skrivbord.
ste ”För att skapa en dialog må är. e dr ” man ta sig dit där den an Sokrates
Den retoriska praktiken
81
Att leda föräldramöten Tänk så härligt det är när hela skolan fylls av både elever, lärare och föräldrar. I den bästa av världar trivs eleverna med att visa upp sin fina skola och sina karismatiska lärare. Lärarna får stolt visa sina kunskaper och ge prov på vad eleverna har åstadkommit. Föräldrarna får njuta av den pedagogiska utvecklingen som har skett. Och sist, men inte minst, är det du som ledare för dina elever som får samordna, skapa harmoni och initiera dessa möten. Jag förutsätter att du tillsammans med dina elever är överens om vad mötet ska ha för tema - betyg, ordning, policy etcetera. När du som elevernas lärare inleder mötet anger du tonen och markerar vikten av föräldrarnas närvaro. Effekten blir att fler uppfattar föräldramötet som viktigt. Förbered exempelvis något som går att berätta, en anekdot från skolans värld, något som är aktuellt från tidningarnas nyhetssidor eller en personlig upplevelse. Försök att fånga lyssnarna genom att väcka deras intresse eller empati. Du har kanske själv varit på föräldramöten som förälder eller liknande. Då vet du hur det kan kännas som åhörare och vad du uppfattar som ett givande möte. Utgå från dina erfarenheter när du planerar ditt eget anförande. Det är ditt ansvar att kommunicera professionellt i föräldrasammanhang. Nu får du användning för ditt ethos, logos och pathos! Nu får du visa dina kunskaper i docere, delectare och movere!
Olika, men lika På många skolor finns en mängd olika nationaliteter. Det innebär att det på ett föräldramöte kan finnas föräldrar med olika värderingar och olika erfarenheter. Men en sak borde vara gemensam för alla -
82
Den retoriska praktiken
omsorgen om och den starka känslan för att det ska gå bra för våra barn och ungdomar. I en del länder har skolans lärare en mycket hög status och din närvaro markerar just hur hög status själva mötet har. Dessutom är du ett stort stöd för dina elever. Du är den som blir talesperson för eleverna, för skolan och för utbildningen i sin helhet. Det finns föräldrar som inte har samma förtroende för den kvinnliga läraren som för den manliga. Du kan inte förändra världen just här och nu. Men du kan med din person och med din saklighet visa på de värden som är gällande, eller bör vara gällande, i vår del av världen. Om det blir känt att du gör glimrande presentationer på föräldramötena, kommer det med all säkerhet att bidra till ännu större deltagande bland föräldrarna på nästa möte och nästa.
Inled med retorik Ditt anförande på ett föräldramöte ska du, som alltid, förbereda genom att analysera målgruppen. Är det något särskilt du behöver känna till om någon av föräldrarna? Behöver du läsa på något som påverkar din trovärdighet? Finns det något att berätta om skolan, eleverna eller något av ämnena? Inledningen är, som du vet, mycket viktig – första intrycket påverkar resten av framförandet. Försök att använda positiva uttryck och uppmuntrande ord i inledningen. Använd din fantasi, ditt engagemang och din glädje. Dela sedan gärna in mittendelen i tre delar, exempelvis: Fakta, Samarbete-mål-riktlinjer samt Den långsiktiga utvecklingen. Avsluta med positiva intryck som skapar känslan av framgång och samhörighet. Vid ett inledningsanförande om framgångar, skulle följande frågor kunna ställas som förberedelse.
Den retoriska praktiken
83
Vad är framgång? Finns det exempel på framgångsrika personer/elever? Hur arbetar vi med framgångsfaktorer? Vad har vi uträttat hittills? Vilka mätinstrument finns? Finns det konkreta exempel på gott samarbete hos oss? Har vi tydliga mål? Vilka riktlinjer arbetar vi efter? Vilka långsiktiga planer ser jag? Hur kan en framgångsrik skola leda elever framgångsrikt? Vilka uttryck kan jag använda som gör intryck? Vilka anekdoter, exempel och citat kan målgruppen tycka vara intressanta?
Berör En av huvuduppgifterna i ett anförande på ett föräldramöte är att det ska beröra. Alla ska känna sig välkomna, trygga och förväntansfulla. Efteråt ska lyssnarna känna respekt och tillit. Därför bör du i talet hitta ord som förstärker just dessa känslor. Många av forna tiders pedagoger var fantastiska talare. Flera av dem var sprungna ur 1800-talets folkrörelser och kunde dra mängder med lyssnare till sina möten. De kunde konsten att beröra – med röst, betoning, ordval och kunskap. Men naturligtvis också med hjälp av sitt engagemang och sin tro på sitt budskap. Till skillnad från i dag hade dåtidens lärare yrkets status i ryggen. I dag är det därför i större utsträckning din personlighet och din förmåga som avgör om ditt budskap når fram.
84
Den retoriska praktiken
Skolutveckling
Framgångsrik retorik Konsten att övertyga och påverka i din roll som lärare Framgångsrik retorik är en bok för alla lärare som vill kunna använda retoriken som ett pedagogiskt verktyg. Sedan antiken har retoriken varit den viktigaste delen av pedagogiken och metodiken. Boken ger användbara och nyttiga instrument för hur en tydlig och effektiv kommunikation mellan lärare och elev kan göra lektionerna engagerande på flera plan. Kommunikationsförmåga är en nyckelkompetens i dagens skola, både för lärare och för elever. Förutom råd och tips till läraren innehåller boken uppgifter och övningar för eleverna, som stärker deras självkänsla. Retorikens metoder är lika aktuella i dag som för 1500 år sedan. Barbro Fällman har skrivit en personlig och konkret bok som ger användbara och nyttiga verktyg för alla som vill utveckla sitt ledarskap i klassrummet.
Barbro Fällman är en välkänd och populär föreläsare i Skandinavien och Europa. Med bakgrund som gymnasieadjunkt, metodiklektor och rektor driver hon sedan 1995 företaget Retorikcentrum i Sverige AB.
Epago ger ut inspirerande och utvecklande litteratur för lärare, förskollärare och skolledare inom områdena
• • • •
Pedagogiska trender och metoder Specialpedagogik Inspiration och personlig utveckling Skolutveckling
• • •
Betyg och bedömning, IUP och Portfolio Social och emotionell kompetens Digital kompetens