9789147121977 by Smakprov Media AB

Boken riktar sig främst till blivande och yrkesverksamma förskollärare, men även till lärare, övriga ansvariga och intresserade av utbildning.

Huvudredaktör Monica Haraldsson Sträng är ﬁl. dr i pedagogik vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet. Hon har mångårig erfarenhet av grundutbildning av förskollärare och lärare och har arbetat med internationalisering i förskollärarprogrammet. Övriga författare har sin verksamhet knuten till områden som arabiska språk, journalistik, pedagogik, sociologi och socialt arbete, alla med erfarenhet från värdegrundsarbete i institutionella mångkulturella miljöer.

Monica Haraldsson Sträng (red.) Värdegrund och mångkultur i handling

Värdegrund och mångkultur i handling handlar om möjligheter och utmaningar för förskola och skola att hantera mångkulturella möten enligt läroplanernas värdegrundsuppdrag för en långsiktig hållbar samhällsutveckling. Med exempel från egna erfarenheter bjuder författarna in till reflektion kring vad möten mellan människor med varierande upplevelser av normer och värderingar kan innebära, liksom hur man kan leda och utveckla institutionell mångkulturell verksamhet. Författarna behandlar samtidigt viktiga frågeställningar för pedagoger från flera olika perspektiv: • Hur ser professionella pedagoger på dagens komplexa uppdrag? • Vilken medvetenhet finns om de egna sociala mönstren? • Vilken didaktisk, social och metodisk kunskap behövs för att konkret hantera den dagliga institutionella mångkulturella verksamheten?

Värdegrund och mångkultur i handling Best.nr 47-12197-7 Tryck.nr 47-12197-7

– i förskola, skola och andra pedagogiska verksamheter Monica Haraldsson Sträng (red.)

9789147121977c1c.indd All Pages

24/05/16 1:23 PM

ISBN 978-91-47-12197-7 © 2016 författarna och Liber AB Förläggare: Maria Granler Redaktör: Lars Molin Projektledare: Kajsa Lindroth Graﬁsk form och omslag: Nette Lövgren Omslagsbild: Wassily Kandinsky ”Kreise im Kreis” 1923 Produktion: Lars Wallin Första upplagan 1 Repro: OKS Prepress Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2016

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www. bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 E-post kundservice.liber@liber.se

9789147121977b1-208c.indd 2

25/05/16 4:22 PM

Innehåll

Inledning 7 Bakgrund 7 Innehåll 10 Teman och kapitel 11 Författarpresentationer 16 1. Visionen om det goda folkhemmet – den etiska grunden och mångkultur i skola och samhälle 19 Det goda samhället 19 En värdegrundad skola och förskola 21 En värdeskapande skola och förskola 23 Värdepedagogiska utmaningar 24 Värdegrunden och mångkulturalitet 26 Interkulturell dialog och inkludering – en fråga om socialt hållbar samhällsutveckling 31 Avslutning 34 2. Gränser som förenar – sökandet efter en referenspunkt för alla 35 Gränser i klassrummet 36 Våra två olika sätt att tänka – snabbt och långsamt 39 Kreativt skapade berättelser om gränser 42 Automatisk diskriminering mellan grupper 44 Att försöka förstå andras gränser 47 Att hitta gemensamma referenspunkter 49 Att använda gränser som gemensam referens 52 Gränser som förenar 54

9789147121977b1-208c.indd 3

25/05/16 4:22 PM

3. När olika världar möts – om kulturella möten på Sveriges viktigaste arbetsplats 55 Mänskliga möten i ett pluralistiskt samhälle 56 Det interkulturella uppdraget 59 Nationella granskningar av förskolans och skolans verksamhet 63 Kultur och migration 64 Interkulturell vägledning 67 Den interkulturella vägledarens ”verktygslåda” 70 Att ta tillfället i akt! 72 4. Språk och kulturarv i den mångfaldiga förskolan 74 Språk och förskola 74 Språkpolitik 77 Flerspråkighet 79 Språk och hjärna 83 Språk och mångfald 85 Arvsspråket 86 Kultur och kommunikation 88 Multimodal litteracitetsutveckling 91 Avslutning 93 5. Hammarkullepedagogiken – en omgestaltande resa 94 Globalisering, migration och teknisk utveckling 95 Miljonprogrammen, urbaniseringen och migrationen 96 Miljonprogrammens hoppfulla framtid 98 Omgestaltningsbegreppet 99 Emmaskolan och Hammarkullegatans förskolor 102 6. Mångkulturalitet i förskolans demokratiarbete 124 Demokratiuppdraget i svensk förskola 125 Sociokulturell teori som stöd för mångfaldspedagogik 128 Förskolans verksamhet – ett interkulturellt uppdrag? 130 Förskollärarnas röster om demokratiarbete som vardagshandlingar 133

9789147121977b1-208c.indd 4

25/05/16 4:22 PM

Pedagogisk grundsyn och situerat kunskapande 133 Om att skapa en förskolekultur och utvidgat situerat lärande 137 Interkulturellt förhållningssätt 141 Frågeställningar att reflektera över 147 7. Vår multikulturella värld 149 Förskolans ideologi 149 Det empatiska barnet 151 Inre och yttre frid 153 Interkulturell förståelse, möjligheter, utmaningar och hinder 155 Skapandet av en multikulturell miljö 156 Den dominanta kulturens ansvar 158 Självreflektion och erfarenhet av mångkultur 161 Icke-verbal kommunikation som kulturindikator 164 Verbal kommunikation med hemmen 166 Avslutning 169 8. Utfärd och hemkomst – några mellanrumsliga spår efter studieresor 171 Relationen teori–praktik 172 Erfarenhetskunskapen 173 Se utbildningen som en praktik! 175 ”Alice” 176 Gå från Rum till Mellanrum! 178 Sammanför de åtskilda! 181 Gör projektfilosofin till handlingsorientering! 187 Åter till utgångspunkten 189 Efterord 191 Referenser 193 Register 204

9789147121977b1-208c.indd 5

25/05/16 4:22 PM

9789147121977b1-208c.indd 6

25/05/16 4:22 PM

Inledning Denna bok riktar sig till alla som deltar i lärarutbildning, förskollärare, övriga lärare, ansvariga för och intresserade av utbildning, och vill inspirera, inbjuda till reflektion och ge fördjupade insikter i att leda och utveckla en verksamhet i enlighet med samhällets grundläggande demokratiska värden och läroplanernas värdegrundsuppdrag. En tanke som genomsyrar hela boken är att med avstamp i författarnas exemplifierade mångkulturella möten identifiera och lyfta fram olika aspekter av verkligheten samt resonera, problematisera och argumentera utifrån varierande teoretiska synsätt. För att betona vikten av att vardagsarbetet redan i tidiga år präglas av grundläggande etiska värden hämtas autentiskt innehåll i flertalet kapitel från förskolans verksamhet.

Bakgrund Antalet flyktingar till vårt land ökar betydligt i omfattning och media rapporterar närmast dagligen om handlingar och agerande med främlingsfientliga förtecken. Med allt fler oroande bilder av samhället tilltar förväntningarna på förskola och skola att, som det står i en lärarfacklig debattartikel hösten 2015, ”förmå elever att förstå vilka de själva är, varför de har de identiteter de har och på den grunden utveckla ett annat sätt att tala om sig själva och andra”. I texten uttrycks en stark förhoppning om att skolan långsiktigt ska bidra till en ombildad, lokalt förankrad social praktik, byggd på toleranta värderingar. Särskilt betonas att en sådan förändringsprocess förutsätter en vidgad medvetenhet, tydligare riktning och målmedvetna tillvägagångssätt i högre grad än i dagens utbildningsinsatser.

Inledning 7

9789147121977b1-208c.indd 7

25/05/16 4:22 PM

Den svenske idéhistorikern Sven-Eric Liedman (1997) menade redan i slutet av 1990-talet att multikulturalismens problematik kommer att bli den viktigaste men också svåraste frågan inför det nya årtusendet. Liedman argumenterar för hur olika slags upplysning i samhället, exempelvis teknisk, mätbar kunskap om så kallade hårda värden kontra humanistisk, icke mätbar kunskap om så kallade mjuka värden, påverkar ”människan i världen” på skiftande sätt. Medan världens länder med stöd av moderna kommunikationer och digital teknik knyts allt närmare varandra i en ekonomisk och politisk process ökar migrationen. Människor byter hemvist eller hemland vilket i sig innebär sociala och kulturella processer som inte med automatik följer tillväxtens förväntade positiva utveckling. Lidman betonar att social hållbarhet inte kan uppnås utan samarbete, vilket kräver större ömsesidig respekt för varandra än vad som hittills uppvisats. Med strävan att följa samhällsutvecklingen, bedriva relevant tvärvetenskaplig forskning kring viktiga framtidsfrågor och stimulera till en öppen och bred diskussion om framtida hot och möjligheter beslutar den svenska regeringen år 19871 att inrätta Institutet för Framtidsstudier. Som motiv anges bland annat att de kulturarv som varje människa blir delaktig i vid sin födsel, bidrar hon också i omformandet av under sin levnad. Problematiken ligger i linje med Liedmans synsätt, nämligen att mycket av det vi människor gör idag ofta får betydelse för efterkommande generationer, på sådana sätt som vi inte avsåg eller kunnat föreställa oss. Några år in på 2000-talet presenteras en statlig rapport från Integrationsverket (2004)2 där en gemensam värdegrund skrivs fram som ett politiskt mål. Demokratins idéer om ”allas lika värde” 1 2

Institutet för Framtidsstudier är en fristående statlig forskningsstiftelse som inrättades av den svenska regeringen 1987. Se prop. 1986/87:92. Integrationsverket bildas 1998 och läggs ner 30 juni 2007. Från 2 juli 2007 övertas ansvaret för ﬂyktingmottagandet av Migrationsverket.

8 Inledning

9789147121977b1-208c.indd 8

25/05/16 4:22 PM

och ”enskildas frihet och värdighet” står inskrivna i grundlagen. Den demokratiska statens gemensamma värdegrund omfattar hela samhället och formuleras såväl för små sociala enheter som på övergripande samhällsnivåer. Den ﬁnns inskriven i samtliga läroplaner. Förmåga att kommunicera och förankra förskolans och skolans värdegrund, innefattande de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, anges idag som examensmål för såväl förskollärarexamen som grundlärarexamina med olika inriktningar. För att skapa en mer stabil grund för våra egna uppfattningar och handlingar behöver vi bli dels medvetna om vår egen värdegrund och de ställningstaganden som följer av dessa, dels nyﬁkna på och kunskapssökande om andras synsätt. En användbar källa för ökad upplysning och kunskap om generella ”mjuka värden” är World Values Survey (WVS)3. Det är ett globalt forskarnätverk som sedan 1981 regelbundet genomför enkätundersökningar i närmare hundra länder. Under 2015 publicerades ännu en karta över hur människor i 61 länder ser på bland annat familj, arbete, religion, politik, samhälle, vetenskap, trygghet, säkerhet, våld och framtiden. I vårt demokratiskt mångkulturella samhälle är det utan tvivel nödvändigt att förskolan och skolan gör värdegrund och mångfald till levande delar av vardagsarbetet. Men värdegrunden uttrycks teoretiskt i etiska riktlinjer som ett mål för det ”goda samhället” och utgör inte en beskrivning av verkligheten. I realiteten styrs människors handlingar till stor del av åsikter och normer som hör samman med egna värderingar. Därtill utgör våra etiska och moraliska synsätt viktiga delar i våra identiteter och är inbäddade i våra kulturer. För att professionellt kunna kommunicera och förankra värdegrunden i såväl förskole- och grundlärarprogram inom uni3

WVS har sitt sekretariat på Institutet för Framtidsstudier.

Inledning 9

9789147121977b1-208c.indd 9

25/05/16 4:22 PM

versitet och högskola som i förskolans och skolans undervisning behöver pedagoger olika redskap. Förutom kunskap om läroplansoch kursplanemål, handlar det om att kunna betrakta kultur, människa och samhälle från många olika perspektiv och ha tillgång till hanterbara kritiska, mentala och pedagogiska strategier.

Innehåll Bokens övergripande tematik handlar om hur vi människor, barn som vuxna, socialt möter varandra, hur vi kommunicerar och agerar i samhället och skolan, utifrån allas våra skilda erfarenheter, värderingar och kulturer. När interaktion äger rum i institutionella miljöer som förskola och skola inbegrips i samspelet normer och värderingar som, så att säga, ligger inbäddade i utbildningens kultur. Mönster i exempelvis sättet att samtala i en förskole- eller skolkontext kan, oftast utan att vi reflekterar över det, utgöra såväl möjligheter som hinder för det sociala samspelet. Vad innebär samhällets och utbildningens värdegrund i verkligheten och hur kan den förankras i förskola och skola? Svaret låter vänta på sig eftersom det inte finns några lättillgängliga modeller, mallar eller metoder vi kan identifiera och kopiera. Utgångspunkten i denna bok är att de som har ett yrkesprofessionellt värdegrundsuppdrag att uppnå måste öka sin medvetenhet om hur värdegrunden hanteras i verkliga kontexter med deras specifika omständigheter. Bokens författare, själva aktivt involverade i utbildning, forskning och projekt, beskriver, analyserar och problematiserar företeelser, händelseförlopp och verksamhetsutveckling med relevans för förskola och skola, med fokus på normer och värderingar i handling under längre eller kortare tid. Begrepp om mänskliga relationer relaterade till kultur och identitet liktyds ofta i vardagliga sammanhang, det vill säga att de syftar på samma eller liknande förhållande mellan 10 Inledning

9789147121977b1-208c.indd 10

25/05/16 4:22 PM

människor och i relationen människa–samhälle. Emellertid kan termer som exempelvis mångkultur, mångkulturalism eller multikulturalism, i grunden sociologiska och kulturteoretiska uttryck, tolkas på ﬂera olika sätt med utgångspunkt i olika teoretiska antaganden när de förekommer i pedagogiska och samhällspolitiska sammanhang. Det avgörande i varje sammanhang är hur begreppen kunskapsteoretiskt tolkas och problematiseras. Teorier och begrepp som används med hänvisningar till vetenskapliga studier, förklaringar, problematiseringar och kritiska granskningar ska förstås som stöd för att förenkla komplexa sammanhang i verkligheten. De konkreta exemplen utgör därmed nedslag i verkligheten och inte konkretiseringar av teorier.

Teman och kapitel Bokens inre uppbyggnad har två teman, Social inkludering i ett hållbart samhälle och Institutionella inkluderande processer för ett hållbart samhälle. Det första temat, Social inkludering i ett hållbart samhälle, handlar om hur varje individ i samhälle, förskola och skola omfattas av en samhällelig vision om ett hållbart samhälle och ingår i sociala processer som inbegriper varandra. Där behandlas hur den ideologiska grunden för etik och mångkultur i skola och samhälle har vuxit fram och omskapas i takt med förändrade villkor samt vilka individuella och professionella utmaningar som följer av detta. Värdegrunden är ett abstrakt begrepp som alla kan vara överens om men som i sig är innehållslöst. De etiska värdenas juridiska status, i lagar, förordningar och styrdokument, kan leda till att vi trots de bästa intentioner lägger en personlig betoning på hur något bör vara och därmed skapar en skenbar gemenskap. För att på ett mer konkret sätt kunna lyfta fram innebörden av att ”leva värdegrunden” i en mångfaldskultur behöver varje människa öka medvetenheten om hur värden gestaltas i vardagliga sociala möten Inledning 11

9789147121977b1-208c.indd 11

25/05/16 4:22 PM

och ta det personliga ansvaret att arbeta för en verklig gemenskap, på allvar. Det förutsätter tillgång till olika mentala, kommunikativa och språkliga redskap. Som samhällsmedborgare tillika professionell pedagog handlar det om att känslomässigt utmana sina egna fördomar av ”vi och dom” för att kunna förhindra diskriminering, att öka förståelsen för att den egna bakgrunden i professionella samtal kan leda till såväl svårigheter som möjligheter, liksom att det ligger ﬂerspråkliga utmaningar i att nå kulturell och etnisk gemenskap. I kapitel 1, Visionen om det goda folkhemmet – den etiska grunden och mångkultur i skola och samhälle, ger Kennert Orlenius en historisk tillbakablick på visionen om det goda samhället och beskriver hur villkoren för den svenska folkhemstanken successivt har förändrats fram till våra dagar. Betydelsefulla nedslag görs i hur samhällsutvecklingen avspeglar sig i skolvärlden. Samtidigt analyserar och problematiserar Orlenius begrepp som värdegrund, integration, inkludering och interkulturalitet som förekommer i förskolans och skolans styrdokument. Genom att både problematisera och peka på skilda synsätt på hur normer och värden, etik och moral retoriskt förmedlas och konkret kan gestaltas i det mångkulturella samhället ger det första kapitlet klara utgångspunkter för bokens övriga kapitel. I kapitel 2, Gränser som förenar – sökandet efter en referenspunkt för alla, behandlar Marcus Haraldsson och Christo de Klerk synen på ”vi och dom” ur ett individ- och grupperspektiv. Bland annat uppmärksammas hur synen på den egna gruppen i förhållande till andras grupptillhörigheter automatiskt kan leda till diskriminering. Autentiska inkluderande samtal med elever om gränser löper som en röd tråd genom kapitlet. Utgångspunkten är att alla människor, oavsett ålder, kultur, kön och bakgrund, korsar gränser och att alla därmed är gränskorsande migranter. I kapitel 3, När olika världar möts – om kulturella möten på Sveriges viktigaste arbetsplats, delar Daniel Hailemariam med sig av 12 Inledning

9789147121977b1-208c.indd 12

25/05/16 4:22 PM

sina erfarenheter och kunskaper som invandrare och interkulturell vägledare med specifikt fokus på professionella samtal mellan människor som representerar olika samhällen. Daniel Hailemariams utgångspunkt är att kulturen utgör basen för våra värderingar och normer som i sin tur avgör hur vi agerar och uppfattar vår omgivning. Kontinuerligt i kapitlet lyfts fram vilka svårigheter, möjligheter och utmaningar som aktualiseras som en konsekvens av mänskliga förflyttningar. I kapitel 4, Språk och kulturarv i den mångfaldiga förskolan, tar Valentina Cedernil upp olika aspekter kring språk och kulturarv med tanke på såväl pedagogers uppgift i en mångfaldig och flerspråkig förskola som att tillvarata barns sociala och kulturella kapital. Valentina Cedernil för fram kommunikationen som ett kraftfullt redskap för de engagerande utmaningar som elever, föräldrar och pedagoger står inför för att nå kulturell och etnisk gemenskap. Även om kapitlets fokus, genom autentiska situationer och diskussioner, riktas mot förskolan kan innehållet med fördel appliceras på andra flerspråkiga åldersgrupper och mångkulturella sammanhang. Det andra temat, Institutionella inkluderande processer för ett hållbart samhälle, handlar om pedagogiska verksamheter i ett samhälle, statt i en ständig omgestaltningsprocess ur såväl ett lokalt och individuellt som ett internationellt perspektiv. I temat behandlas olika förändringskrav som ställs på förskolan och skolan, genom dess pedagoger och ledare, att trots ökad komplexitet medvetet organisera, utveckla och genomföra undervisning i enlighet med en vision om ett hållbart samhälle. Fokus ligger på beskrivningar, erfarenheter och analyser av autentisk verksamhet i relation till samhällsförändringar, utmaningar, möjligheter och utvecklingsprocesser. Betydelsefulla faktorer eller indikationer för ”värdegrund i handling” lyfts fram ur olika sammanhang och i pågående verksamheter. Eftersom studieresor, studiebesök och MFS (Minor Inledning 13

9789147121977b1-208c.indd 13

25/05/16 4:22 PM

ﬁeld studies) är vanligt förekommande inom pedagogiska internationella områden uppmärksammas inkluderande processer i internationella perspektiv. Synsättet är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett vidare sammanhang men också för att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom vårt land. I kapitel 5, Hammarkullepedagogiken – en omgestaltande resa, ger Lasse Fryk en levande insyn i miljonprogrammen, urbaniseringen, migrationen och dess långtgående konsekvenser för förskola och skola. Med utgångspunkt i autentiska observationer, intervjuer och anteckningar från daglig förskoleverksamhet i Hammarkullen, där språk-, klass- och utbildningsbakgrunder varierar, liksom synen på barnuppfostran och på förskolans roll, beskriver och problematiserar Lasse Fryk de utmaningar som ligger i att forma en pedagogisk kultur i en miljö där barnen vandrar mellan olika kulturella tillhörigheter. Med fokus på bland annat ökat krav på ledarskap och organisation låter Lasse Fryk oss ta del av bland annat hur miljonprogrammens förskolor vidgar begreppet ”svenskhet” liksom får barn att resa från yttre till inre trygghet. I kapitel 6, Mångkulturalitet i förskolans demokratiarbete, presenterar Rauni Karlsson en bakgrund till förskolans demokratiuppdrag ur forsknings- och läroplansperspektiv. Fokus ligger på vad mångkulturalitet, mångfald och etnicitet betyder i barns och förskollärares praktiska vardag. Genom intervjuer ger Rauni Karlsson röst till fyra förskollärare att själva beskriva hur de arbetar i förskolor där en majoritet av barnen har olika etnisk/kulturell tillhörighet. I kapitel 7, Vår multikulturella värld, presenterar Alison Hårdstedt och Elena Alm på förskolan The International Preschool dess ideologi och utmaningar. Utifrån en 25-årig erfarenhet av både barn och personal med mycket olika kulturella, socioekonomiska och religiösa bakgrunder exempliﬁeras, problematiseras och diskuteras kulturella möjligheter och hinder i arbetet att utveckla ett multikulturellt samhälle. Med hjälp av exempel från den dag14 Inledning

9789147121977b1-208c.indd 14

25/05/16 4:22 PM

liga verksamheten lyfter Alison Hårdstedt och Elena Alm specifika problem inom en mångkulturell förskolemiljö – exempelvis en dominant kultur – kring synen på grupp respektive individ liksom konflikter som kan uppstå om värdegrund och normer, även mellan pedagoger, inom ett ständigt föränderligt värderingssystem. I kapitel 8, Utfärd och hemkomst – några mellanrumsliga spår efter studieresor, problematiserar Bosse Forsén relationen mellan teori och praktik och lyfter fram erfarenhetsbaserad kunskap som drivkraft för kulturskapande processer i byggandet av pedagogisk mångkultur. Från återkommande studieresor till en italiensk kommunal förskola, ”scuola dell’infanzia” för barn mellan tre och sex år, lyfter Bosse Forsén fram några pedagogiska riktningsgivande idéer, som kan betraktas som indikationer för ”att levandegöra värdegrunden”. Dessa idéer har blivit vägledande för studenternas bearbetning av studiebesöken. Studieresan kan därigenom betraktas som en reflexionsresa där den individuella erfarenhetsbaserade kunskapen kan ge grund för en kontinuerligt reflekterande pedagogisk filosofi av mer multietnisk karaktär. Dals Långed i april 2016 Monica Haraldsson Sträng

Inledning 15

9789147121977b1-208c.indd 15

25/05/16 4:22 PM

Författarpresentationer REDAKTÖR

Monica Haraldsson Sträng är ﬁl.dr. i pedagogik och universitetslektor vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet. Hon har mångårig erfarenhet av grundutbildning av förskollärare och lärare och har bland annat arbetat med internationalisering i förskollärarprogrammet. KAPITELFÖRFATTARE

Elena Alm är förskollärare. Hon var den första eleven på The International Preschool (IPS) när den öppnades 1989 och arbetar på förskolan som administratör. Elena Alm är uppväxt i stadsdelen Majorna i Göteborg och har levt, studerat och arbetat i multikulturella omgivningar och skolor i hela sitt liv. Valentina Cedernil är fil.mag. i arabiska språk och litteraturvetenskap. Hon har tillbringat drygt tjugo år i Mellanöstern och där arbetat med bistånd och undervisning och som bokillustratör. Hon har undervisat i arabiska på Göteborgs universitet och översatt syriska flyktingars folksagor till svenska för Kultur utan Gränser. För närvarande arbetar Valentina Cedernil som lärare i svenska för invandrare. Bosse Forsén är fil.dr. i sociologi och före detta universitetslektor i sociologi vid Göteborgs universitet. Han har under många år arbetat i Göteborgsstadsdelen Angered med fältförlagd utbildning inom socionom- och lärarprogrammen i kombination med utvecklingsarbeten av olika slag inom den offentliga sektorn. Lasse Fryk är universitetslektor i ämnet socialt arbete och har under trettio år arbetat med fältförlagd utbildning inom socionom- och 16 Författarpresentationer

9789147121977b1-208c.indd 16

25/05/16 4:22 PM

lärarprogrammen, i kombination med verksamhets- och lokalsamhällsutveckling i Göteborgsstadsdelen Hammarkullen/Angered. Lasse Fryk är sedan 2010 aktiv i flera forskningsprojekt med fokus på delaktighetsfrågor i nära samarbete med institutionen för arkitektur vid Chalmers tekniska högskola. Han är även verksam vid Centrum för urbana studier i Hammarkullen. Daniel Hailemariam är fil.mag. i pedagogik med inriktning mot studie- och yrkesvägledning. Han kom till Sverige 1984 från Etiopien. Under sina år i Sverige har Daniel Hailemariam arbetat som bland annat mentalskötare, lokalvårdare och utbildningsledare för SFI. Han är verksam inom Vuxenutbildningen i en mellansvensk kommun och har på uppdrag av bland annat Skolverket, Euroguidance Sverige, olika kommuner och Folkhögskolans riksorganisation hållit kompetensutvecklingar för pedagoger i Sverige och i utlandet. Marcus Haraldsson är fil.mag. i freds- och konfliktkunskap, har journalistexamen från JMK i Stockholm och en Master of Arts i politisk journalistik från Columbia University i New York. Han har tidigare arbetat med internationell journalistik, framför allt med fokus på Kina, i bokform och för Svenska Dagbladet. De senaste åren har Marcus Haraldsson arbetat med interaktiva projekt på temat gränser i bland annat södra Afrika, Jordanien, USA och över Europa. Han är medgrundare av det kreativa forskningskollektivet Bordr. Alison Hårdstedt är biträdande förskolechef för The International Preschool i stadsdelarna Biskopsgården och Majorna. Hon flyttade från England till Göteborg år 1991. Alison Hårdstedt har arbetat på The International Preschool i 18 år och har varit en betydande del av förskolans utveckling och pågående arbete med multikulturalism, genusfrågor och inkludering av nyanlända familjer i samhällslivet kring förskolan. Författarpresentationer 17

9789147121977b1-208c.indd 17

25/05/16 4:22 PM

Rauni Karlsson är ﬁl.dr. i pedagogik och universitetslektor inom förskollärarprogrammet vid Göteborgs universitet och har många års erfarenhet som förskollärare. Hennes forskningsintresse riktas mot att undersöka demokratiska processer i förskolans vardag. Särskilt avseende frågor om barnperspektiv, barns perspektiv samt barns inﬂytande i förskolans pedagogiska arbete. Christo de Klerk har en Master of Arts i Media Studies från The New School for Public Engagement i New York. Christo de Klerk är uppvuxen i Sydafrika och har ett amerikanskt-kanadensiskt dubbelt medborgskap. Han är programmerare och designer och har intresserat sig för hur mobil teknologi kan forma vårt ägarskap av och vår tillhörighet i städer. de Klerk är medgrundare av Bordr, ett forskningskollektiv som intresserat sig för media som verktyg i sociala förändringsprocesser. Kennert Orlenius är professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås och har mångårig erfarenhet av arbete med lärarutbildning och kompetensutveckling inom förskola och skola. Hans forskning och författarskap har främst inriktning mot värdegrundsfrågor i skola och samhälle, och frågor om normer, etiska värden och yrkesetik.

18 Författarpresentationer

9789147121977b1-208c.indd 18

25/05/16 4:22 PM

1. Visionen om det goda folkhemmet – den etiska grunden och mångkultur i skola och samhälle Kennert Orlenius

Förskolan och skolan ska i sin verksamhet förmedla och gestalta grundläggande etiska värden, den så kallade värdegrunden. I kapitlet belyses inledningsvis dess nära koppling till samhällsutvecklingen under de senaste hundra åren. Utbildningsmål för förskolan och skolan och deras innebörd för uppdraget att främja kulturell mångfald granskas, liksom innebörden av några centrala begrepp.

Det goda samhället I sitt berömda tal i januari 1928, med titeln Folkhemmet, medborgarhemmet, beskrev dåvarande statsminstern Per Albin Hansson en vision om det goda samhället, ett samhälle som präglades av inkludering, solidaritet, rättvisa och jämlikhet. Hemmets grundval är gemensamhet och samkänslan. Det goda hemmet känner icke några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre, där försöker ingen skaffa sig fördelar på andras bekostnad, den starke trycker inte ner och plundrar den svage. I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet. Tillämpat på det stora folk- och medborgarhemmet skulle detta betyda nedbrytande av alla sociala

1. Visionen om det goda folkhemmet 19

9789147121977b1-208c.indd 19

25/05/16 4:22 PM

och ekonomiska skrankor, som nu skiljer medborgarna i privilegierade och tillbakasatta, i härskande och beroende, i rika och fattiga, besuttna och utarmade, plundrade och utplundrade.

Statsministern konstaterade vidare att för att uppnå detta tillstånd måste den sociala omsorgen utvecklas och ekonomisk utjämning ske. Efter ett drygt decennium ﬁck dock utvecklingsoptimismen och tilltron till idén om demokrati och ett samhälle präglat av välbeﬁnnande och välfärd sig en rejäl törn. Rasbiologiska idéer hade fått fäste redan på 1920-talet i vårt land, och exkluderingen av grupper i samhället (exempelvis judar) blev alltmer påtaglig under senare delen av 1930-talet. Därför var det naturligt att 1946 års skolkommitté, som för övrigt inledningsvis leddes av Tage Erlander, i sin utredning fastslog att ”skolans främsta uppgift blir att fostra demokratiska människor” (SOU 1948:27, s. 3). Dess idéer och förslag skulle bli vägledande för skolpolitiken under kommande halva sekel. Med den religiösa, ekonomiska och socialpolitiska samhällssituationen i backspegeln samt andra världskrigets fasor i färskt minne, blev en fundamental uppgift för samhället att ”vaccinera” de unga mot förtryck i alla dess former. Skolans uppdrag blev att fostra det unga släktet till demokratiska och ansvarstagande samhällsmedborgare (Orlenius 2013). Villkoren för folkhemstanken och gemensamhet har successivt förändrats. Det svenska samhället präglas numera av pluralism, sekularisering, globalisering, individualisering och en ökad komplexitet i många andra avseenden (Jacobsson & Sandstedt 2010). 1900-talets samhällsutveckling avspeglar sig också i skolvärlden. Femtio år efter skolkommitténs betänkande fastslogs i den första meningen i skolans och förskolans läroplaner, 1994 respektive 1998, att skolväsendet respektive förskolan ”vilar på demokratins grund”. Därefter följer ett avsnitt som rubricerats Skolans respektive Förskolans värdegrund, vilket också gäller efter revideringar 20 1. Visionen om det goda folkhemmet

9789147121977b1-208c.indd 20

25/05/16 4:22 PM

från 2011 respektive 2010 för förskolans del. Demokrati och värdegrund är centrala begrepp, honnörsord som ideologiskt ska utgöra fundament för hela skolverksamheten.

En värdegrundad skola och förskola Begreppet värdegrund deﬁnieras bara mer explicit i förskolans läroplan: ”Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som ska prägla verksamheten” (Lpfö 98, rev. 2010). Vad detta etiska förhållningssätt innebär beskrivs däremot i samtliga läroplaner i form av fem grundläggande etiska värden. Under rubriken ”Grundläggande värden” anges följande: människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta.4 När det i policydokument talas om värdegrunden eller skolans och förskolans värdegrund torde i allmänhet följande avses: det ﬁnns vissa så kallade oförytterliga värden som inte är förhandlingsbara utan de utgör självklara grundsanningar (axiom). Det innebär att de inte kan bevisas utan utgör allmänmänskliga, eftersträvansvärda principer för god samlevnad. I läroplanerna och skollagen nämns exempelvis alla människors lika värde, ett etiskt förhållningssätt som för övrigt är förankrat i svensk grundlag: ”Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet” (SOU 1972:152, 1 kap. 1 §). Idén om värdegrunden är också väl förankrad i internationella konventioner, såsom FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och Konventionen om barnets rättigheter (Barnkonventionen). Etiska värden som aktualiserats utifrån ett barnperspektiv är barnets rätt till medbestämmande (delaktighet), rätt till respekt

I skollagen 2010:800 används istället formuleringen ”solidaritet mellan människor” (liksom i Lgy 11).

1. Visionen om det goda folkhemmet 21

9789147121977b1-208c.indd 21

25/05/16 4:22 PM

Boken riktar sig främst till blivande och yrkesverksamma förskollärare, men även till lärare, övriga ansvariga och intresserade av utbildning.

Monica Haraldsson Sträng (red.) Värdegrund och mångkultur i handling

Värdegrund och mångkultur i handling Best.nr 47-12197-7 Tryck.nr 47-12197-7

– i förskola, skola och andra pedagogiska verksamheter Monica Haraldsson Sträng (red.)

9789147121977c1c.indd All Pages

24/05/16 1:23 PM