9789147111091 by Smakprov Media AB

”Sverige är beroende för sitt framtida välstånd av att ha en exporterande industri. Det är viktigt att vi har en levande debatt om hur vi ska agera för att öka vår industriproduktion med fokus på vilka faktorer som får globalt konkurrensutsatta företag att förlägga sin forskning, produktutveckling och produktion till Sverige. Boken ger intressanta förklaringsmodeller och visar även på hur de innovativa företagen kan agera för att lyckas. Den är ett inspirerande inspel i en viktig fråga för svensk industri.” Eva Wigren, chef Industriell Utveckling, Teknikföretagen

”Företagen lever i spänningsfältet mellan marknadens krav och teknikens möjligheter. Att balansera dessa är långt ifrån trivialt. 1980-talets kapitalrationaliseringar innebar ekonomernas inträde i de tidigare ’ingenjörsstyrda’ företagen. Några år senare var outsourcing ledande tema i företagens rationaliseringar. Frågan var inte om man skulle outsourca utan snarare varför man inte redan hade gjort detta. Idag erkänns åter produktion som en kärnverksamhet och vi har sett företag ta hem tidigare outsourcad verksamhet. Boken pekar i en nyckelmening på det aktuella problemet ’om att utveckla innovationsförmågan samtidigt som kostnadseffektiviteten upprätthålls’. Den är ett viktigt bidrag till en mer reﬂekterad diskussion om hur vi utvecklar svensk industri vidare.”

Innovation eller kvartalskapitalism?

Framgångsrika företag behöver hantera kraven från två delvis motstående logiker: innovationslogik och kapitalmarknadslogik. Innovationslogiken bygger på intimt samspel mellan forskning, utveckling och produktion inom och mellan företag, medan kapitalmarknadslogiken utgår från aktieägarnas förväntan om hög och säker avkastning. Forskningen som tas upp i boken tydliggör de utmaningar som detta skapar, men den visar också hur kraven från kapitalmarknaden kan hanteras samtidigt som företagens långsiktiga behov av satsningar på fungerande innovationsprocesser tillfredsställs. Detta sker genom en utveckling mot globala produktionssystem som kombinerar och balanserar outsourcing och integration. I sådana produktionssystem ﬁnns det goda förutsättningar för konkurrenskraftig industriell produktion i Sverige.

Ola Asplund, utredningschef, IF Metall

Jan Lissåker, kommunikationsdirektör, Sandvik AB

Bokens redaktörer är Lars Bengtsson, professor i innovationsledning vid Högskolan i Gävle och docent i industriell ekonomi vid KTH, och Johnny Lind, professor vid Handelshögskolan i Stockholm.

Innovation eller kvartalskapitalism? Utmaningar för global svensk produktion

Bengtsson & Lind (red.)

”Sandvik är ett globalt företag som under lång tid konsekvent satsat en betydande del av intäkterna på forskning och utveckling. En hög innovationsförmåga är för oss en överlevnadsfråga. Som börsnoterat företag är vi samtidigt beroende av att leva upp till kraven från kapitalmarknaden. Ett framgångsrikt företag behöver kunna hantera båda dessa krav. Boken behandlar dessa viktiga frågeställningar och ger intressanta bidrag till ett aktuellt och spännande område.”

Lars Bengtsson Johnny Lind (red.)

Best.nr 47-11109-1 Tryck.nr 47-11109-1

9789147111091c1c.indd 1-3

11/03/13 10:03 AM

Innovation eller kvartalskapitalism? Utmaningar för global svensk produktion

ISBN: 978-91-47-11109-1 © 2013 Författarna och Liber AB Förläggare: Ola Håkansson Redaktörer: Carina Blohmé och Åsa Sterner Omslag och grafisk formgivning: Nette Lövgren Omslagsbild: Shutterstock Illustrationer: Jonny Hallberg Upplaga 1:1 Sättning och repro: OKS Prepress Services Tryck: Kina 2013

KO P I E R I N G S F Ö R B U D

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUSavtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 E-post kundservice.liber@liber.se

9789147111091b1-216c.indd 2

12/03/13 3:22 PM

Förord Embryot till denna bok föddes redan 2005 i samband med lanseringen av boken Alternativ till outsourcing. Även denna bok finansierades av VINNOVA och fick stort genomslag. Boken visade tydligt på effekterna av outsourcing i en tid då dessa var relativt okända. Detta blev kulmen på en debatt som gått från att vara relativt okritisk, pro-outsourcing i slutet av 1990-talet till att bli mer nyanserad och evidensbaserad. Den nya boken utgör en naturlig fortsättning, breddning och förnyelse. Författarna har genom grundligt arbete kartlagt centrala trender, identifierat utmaningar och föreslagit industrirelevanta lösningar. Insikterna pekar på vikten av att samarbeta över gränser, mellan till exempel akademi, finansiärer och industri i tvärdisciplinära uppsättningar. Äntligen! Spelplanen för svensk tillverkningsindustri är i dag än mer mångfacetterad än 2005. En utmaning är att kunna hantera delvis motstridiga logiker: innovationslogiken med fokus på långsiktighet kontra kapitalmarknadslogiken med dess fokus på kortsiktiga resultat. Tyvärr har denna motsättning nästan helt saknats i den allmänna debatten. Resultaten visar tydligt att de företag som kan hantera utmaningen presterar bättre än sina konkurrenter, och produktionskompetens är avgörande för att nå både hög kostnadseffektivitet och hög innovationstakt. Insikterna baseras på ett gediget underlag och måste leda till en intensiv debatt. Äntligen! Författarna presenterar lärdomarna på ett lättillgängligt sätt, så nu är det upp till oss alla att tolka, översätta och omsätta resultaten i praktiken. På VINNOVA ingår det som underlag för framtida satsningar och vi arbetar aktivt för att sprida boken. Vilket ansvar tar du för att göra svensk tillverkningsindustri mer attraktiv och konkurrenskraftig? Våren 2013 VINNOVA, Enheten Produktion och Material Margareta Groth, enhetschef Daniel Olausson, handläggare

9789147111091b1-216c.indd 3

12/03/13 3:22 PM

Innehåll

Innovation eller kvartalskapitalism? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Lars Bengtsson och Johnny Lind

Del I. Strategisk design av produktionssystem och försörjningskedjor . .

När aktieägarvärdet kom till Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Henning Christner och Johnny Lind

Leverantörerna behöver utvärderas på nya sätt . . . . . . . . . . . . . . . . .

Henning Christner och Johnny Lind

Outsourcing eller kunskapsintegration? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Lars Bengtsson, Robin von Haartman och Mandar Dabhilkar

Tillverkningskompetens – en förutsättning för innovativa försörjningskedjor? . . . . . . . . . . .

Robin von Haartman

Utmaningar vid implementering av CSR i globala försörjningskedjor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kaisu Sammalisto och Agneta Sundström

Ansvarsfulla inköp – endast orderkvalificerare eller strategisk konkurrensförmåga? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

109

Mandar Dabhilkar

9789147111091b1-216c.indd 4

12/03/13 3:22 PM

Del II. Innovations- och produktionsprocesser i praktiken 8

. . . . . . . . . . . . . . . 127

Värdeskapande produktutveckling – en fallstudie av Sandvik Coromant . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

128

Henning Christner och Johnny Lind

Innovation eller kostnadseffektivitet i försörjningskedjor? . . . . .

143

Nicolette Lakemond

10 Cost innovation – en studie av Huaweis globala produktionssystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

161

Lars Bengtsson och Weihong Wang

Del III. Mot balanserade produktionssystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

179

11 Balanserade produktionssystem – en möjlighet för global svensk produktion? . . . . . . . . . . . . . . . . . .

180

Lars Bengtsson och Johnny Lind

Noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

197

Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

203

Om författarna

9789147111091b1-216c.indd 5

....................................................... 210

12/03/13 3:22 PM

9789147111091b1-216c.indd 6

12/03/13 3:22 PM

Kapitel 1.

Innovation eller kvartalskapitalism? Lars Bengtsson och Johnny Lind

Hur ser framtiden ut för produktion i Sverige? Enligt en artikel i Dagens Industri i oktober 2012 har Trelleborg AB sedan 2005 stängt över 30 fabriker i västvärlden. Samtidigt har bolaget gått från att ha en hälftenägd fabrik i Kina till sju helägda. Den globala expansionen, i kombination med den tydliga strategin att inte konkurrera med pris utan innovation och utvecklingsarbete nära kund, har gett resultat. I fjol överträffade Trelleborg alla sina finansiella mål och bolaget har aldrig värderats högre av börsen.1

Citatet är talande. Det senaste årtiondet har vi bevittnat en massiv utlokalisering av produktionskapacitet till regioner med lägre kostnader, och det har gjorts betydande investeringar i anläggningar och samarbetspartners på växande marknader. Svenska industriföretag tillämpar outsourcing och globala inköp i högre utsträckning än konkurrenterna i USA och övriga Europa.2 I en andra våg har outsourcingen av produktion i många fall åtföljts av utflyttning av utvecklingsarbete för att återskapa närhet till produktion men också för att få tillgång till kompetens på nya expansiva marknader. Tyngdpunkten i företagens utvecklingsverksamheter har därmed förändrats så att avancerad produktutveckling numera ofta sker i globala nätverk av samarbetspartners med specialiserade kompetenser. En viktig del av expansionen sker i Kina, där de flesta stora svenska börsnoterade företag, precis som Trelleborg, signifikant ökade antalet anställda under 2011.3 Atlas Copco har numera exempelvis nästan 15 procent av sina anställda i Kina, och Alfa Laval nästan 7

9789147111091b1-216c.indd 7

12/03/13 3:22 PM

1. Innovation eller kvartalskapitalism?

fördubblade antalet anställda där under 2011. För svenskt vidkommande är denna trendbeskrivning oroande. Hur ska svensk industriell verksamhet kunna konkurrera framöver? Samtidigt finns tecken på att industriell produktion och produktionskunnande står inför en renässans även i högkostnadsländer som Sverige. För det första är uppfattningen om produktionsavveckling felaktig. Varuproduktionen står för omkring 70 procent av den totala exporten.4 Verkstadsindustrin står ensam för en tredjedel av exporten, och papper, stål och energi står för ytterligare drygt 20 procent. Sysselsättningsmässigt behåller teknikföretagen sin starka ställning om även närliggande tjänster inkluderas i sektorn. En summering av sysselsättningen i varuproduktion och därtill knutna tjänster inom distribution och försäljning visar att sysselsättningen i sektorn utgör omkring 50 procent av den totala sysselsättningen. För det andra sker betydande förändringar i de globala försörjningskedjorna. Löneökningstakten i Kina och andra låglöneregioner är snabb. Detta tillsammans med att kunderna kräver ökad snabbhet och flexibilitet gör att valet av lokalisering av produktion och utveckling med lönenivå som främsta kriterium alltmer har ifrågasatts. I USA noteras att företag i ökande utsträckning tar hem produktion till USA eller till närregioner som Mexico. I den amerikanska affärspressen talas därför om renässansen för produktion och trenden mot ”unsourcing”, ”re-sourcing” och ”back-sourcing”.5 Hur dessa delvis motsatta trender ska tolkas och hur de kommer att utvecklas är en öppen fråga. Mycket tyder på att det finns ett behov av omstrukturering av produktionsnätverken, där ensidig outsourcing av produktion till låglöneregioner inte ersätts utan snarare kombineras med lösningar av inhemsk produktion för att möta de samtida kraven på kostnadsnivå, kundanpassning och innovationsförmåga. Hur denna ombalansering av produktionsnätverken kan se ut och vilka faktorer som avgör balanspunkten är kärnfrågor i denna bok. Vår utgångspunkt är att svenska industriella företag påverkas av två huvudlogiker. Den första är innovationslogik, som handlar om samspelet mellan produktion, utvecklingsarbete och kund. Den andra är kapital8

9789147111091b1-216c.indd 8

12/03/13 3:22 PM

1. Innovation eller kvartalskapitalism?

marknadslogik, som handlar om finansiella mål och hur företaget värderas av aktiemarknaden. De två logikerna skapar en rad utmaningar som företagen behöver hantera. Huvudfrågan är hur företagens behov av investeringar i forskning, utveckling och produktion egentligen går ihop med kapitalmarknadens krav på snabb och uthållig avkastning för aktieägarna. Kan företag utveckla verksamheten samtidigt som de skapar synliga resultat som leder till ökade värden för ägarna, eller handlar det om ett val mellan innovationsförmåga och kvartalskapitalism? I boken kommer vi särskilt att se på de konsekvenser som de två logikerna har för utformningen av de globala produktionssystem och försörjningskedjor som blir allt viktigare för företagens konkurrensförmåga. Låt oss se närmare på de två logikerna.

Innovationslogik Innovationsförmågan är grundläggande för företagens framtida konkurrenskraft, och innovation förutsätter uthålliga investeringar. Svenska företag gör därför betydande satsningar på forskning och utveckling för att kunna erbjuda avancerade produkter och tjänster till en internationell marknad. ”Vi kan inte sluta investera i forskning och utveckling om vi ska behålla vår position”, säger till exempel Franz Schmaderer, nytillträdd forskningsdirektör i ABB Sverige.6 ABB är inte ensamma. Totalt sett investerades i Sverige drygt 3,6 procent av BNP under 2000-talet på forskning och utveckling.7 Det renderar oss en tredjeplats inom OECD; endast Israel och Finland investerar mer. Huvuddelen av dessa investeringar sker inom företagen – cirka 78 miljarder kronor år 2010, vilket är långt mer än forskningen vid våra lärosäten, som uppgick till cirka 29 miljarder kronor. Svenska företag investerar således mycket i FoU, vilket uttrycker en långsiktighet och en medvetenhet om att ny kunskap, som kan omsättas i nya produkter och tjänster, kräver både tid och resurser. Ur svenskt perspektiv är det också glädjande att Sverige år efter år toppar listan som det mest innovativa landet i Europa.8 Sveriges styrka ligger främst i sådant som investeringar i utbildning, finansiella stödsystem, 9

9789147111091b1-216c.indd 9

12/03/13 3:22 PM

1. Innovation eller kvartalskapitalism?

företagens investeringar i FoU, entreprenörskapsprocesser och erhållna patent. Däremot är vi mindre framgångsrika när det gäller att verkligen realisera investeringar och nya idéer i produkter, tjänster och företag som ger ekonomisk tillväxt. Innovationsförmåga handlar alltså inte bara om volymen på FoU-satsningar. Vi vill i den här boken lyfta fram fyra områden och trender som påverkar innovationsförmågan i företagen: • internationalisering av FoU • teknologiutveckling • globala försörjningsnätverk och produktionskompetens • marknadsförändringar. Även om svenska företag gör betydande satsningar på FoU i Sverige så är huvudtrenden ökad internationalisering av FoU. Den generella bilden inom OECD, men även i de nya ekonomierna i Kina, Taiwan och Indien, är att en allt högre andel av forskning och utveckling förläggs utanför hemlandet.9 Svenska företag agerar väl i linje med den generella trenden och förlägger allt fler av sina nya forskningsprojekt till andra länder. Ett motiv för detta är att få tillgång till kvalificerade forskningsmiljöer och kompetens.10 Ett annat motiv till internationaliseringen av FoU är att storföretagen växer nära sina stora marknader.11 Internationaliseringen av FoU skapar nya utmaningar för företagen i och med att det blir viktigt för dem att kunna samordna de olika kompetenscentra som finns utspridda över världen. Internationaliseringen av FoU är intimt sammanflätad med teknologiutvecklingen. En ökad grad av specialisering och distribuerad innovation är i många fall en nödvändighet för att företagen ska kunna hänga med i teknologiutvecklingen till en rimlig kostnad. Därför behöver företagen öppna upp sina innovationsprocesser. ”Om vi tror att vi kan uppfinna allt själva hänger vi inte med i konkurrensen”, säger till exempel Ingela Torstensson, global forskningschef på SCA Hygienprodukter.12 Utveckling av avancerade produkter sker i allt högre grad i nätverk där globalt spridda partners bidrar med olika teknologier och kunskapsba10

9789147111091b1-216c.indd 10

12/03/13 3:22 PM

1. Innovation eller kvartalskapitalism?

ser. Detta illustreras av Astra Zeneca, som fortsatt att dra ner på sina egna forskningsresurser i Sverige och i allt högre grad förlitar sig på samarbete med externa forskningspartners. Samtidigt kräver innovationsprocesser närhet och intim samverkan mellan nyckelkompetenser eftersom genuin innovation karakteriseras av oklara gränssnitt mellan olika kompetenser och teknologier. För att skapa framgångsrika innovationsprocesser behöver företag utveckla arbetssätt som integrerar och återskapar närheten mellan de kritiska kompetenser som är spridda i globala nätverk.13 Det har beskrivits som en av de viktigaste utmaningarna för globala företag: ”The top-rated challenge is the ability to share knowledge effectively across different manufacturing and sourcing locations.”14 För att vara långsiktigt framgångsrika behöver således företagen identifiera och arbeta med innovativa partners och leverantörer över hela världen och involvera dessa i företagets innovationsprocesser. Ett tredje område handlar om vikten av produktionskompetens och den ökade betydelsen av att bygga effektiva globala försörjningsnätverk. Förmågan att producera nya produkter och tjänster och få ut dem på marknaden kräver väl fungerande produktionssystem och försörjningsnätverk såväl av olika leverantörer som av egna produktionsenheter. Med krympande produktlivscykler och allt snävare marknadsfönster har kraven på snabbhet till marknaden (time to market, TTM), liksom snabba och pålitliga in- och utleveranser, gjort att företagens förmåga att bygga effektiva globala försörjningskedjor blivit allt viktigare för innovationsförmågan. Det påverkar också synen på produktionskompetens. Det har funnits en bild av att den strategiska betydelsen av produktionskompetens minskat genom att produktionsteknologi finns allmänt tillgänglig och specialiserade kontaktstillverkare tagit över en stor del av ansvaret för tillverkningen. I samband med den våg av outsourcing som svepte över Sverige och andra västländer för tio år sedan fanns förhoppningar om att konkurrensförmåga skulle bygga på avancerad forskning och utveckling, medan produktion kunde avhändas till andra regioner.15 Denna bild behöver dock revideras på några punkter. Det nära samspelet mellan utveckling och produktion har i många fall medfört att en flytt av 11

9789147111091b1-216c.indd 11

12/03/13 3:22 PM

1. Innovation eller kvartalskapitalism?

produktion har följts av en omlokalisering av utvecklingsenheter för att återskapa den närhet som krävs för effektiv produktframtagning. Vidare har det visat sig att förmågan att skapa effektiva försörjningskedjor bygger på att det finns en väl utvecklad intern produktionskompetens.16 Det är alltså viktigt att behålla produktionskompetens inom landet om vi ska kunna behålla en uthållig utvecklingsförmåga. Vidare har den snabba löneutvecklingen i till exempel Kinas östliga regioner medfört att kostnadsfördelarna med outsourcing minskat, medan ökade krav på flexibilitet, kundanpassning och effektiv logistik gjort att egen produktion eller köp från närliggande leverantörer blivit alltmer intressant. En fjärde trend handlar om förändringar av marknadskrav och krav på ökad hållbarhet. Det handlar om nya växande marknader och kunder med specifika behov, som skiljer sig från tidigare kunders behov. Det ställer nya krav på företagen när mer avancerade produkter och tjänster som utvecklats i västvärlden inte alls är intressanta för de nya marknadernas kunder. I stället kan de ha behov av att produkterna och tjänsterna utvecklas i en annan riktning. Den erfarenheten gjorde Ericsson i slutet av 1990-talet när de växte på den kinesiska marknaden.17 De förändrade marknadskraven handlar också om ökade krav på hållbara produktionssystem i allmänhet och CSR (corporate social responsibility), i synnerhet i försörjningsnätverk. Det blir allt viktigare för företagen att de uppfattas som goda samhällsaktörer som tar sitt sociala och miljömässiga ansvar. Om de drabbas av dålig publicitet kan det i många fall påverka affärerna. Betydelsen av CSR har även spridit sig till kapitalmarknaden, där vissa institutionella placerare säljer sig gentemot sina kunder genom att endast äga aktier i etiskt korrekta företag. Hur denna logik påverkas av kapitalmarknadslogiken är nästa fråga.

9789147111091b1-216c.indd 12

12/03/13 3:22 PM

1. Innovation eller kvartalskapitalism?

Kapitalmarknadslogik Kapitalmarknaden är ett av de områden som tidigt påverkades av den ökade globaliseringen. Det visar sig på en mängd områden. Andelen utländska ägare i noterade svenska företag har ökat dramatiskt sedan början av 1990-talet. Enligt statistik från SCB var det utländska ägandet knappt 8 procent 1990, för att vid slutet av 2010 utgöra nästan 40 procent. En annan förändring är det ökade inslaget av institutionellt ägande. Statistik från SCB visar att kvoten mellan förmögenheten i värdepappersfonder och BNP under samma period har stigit kraftigt. År 1990 utgjorde kvoten mindre än 10 procent, för att 2010 vara uppemot 60 procent. Under perioden har det också vuxit fram en ny typ av ”snabbfotade” ägare, så kallade utköpsfonder, vars affärsidé är att köpa företag och driva dem under en bestämd tid för att sedan sälja dem vidare till någon annan ägare. Ett annat tecken på den ökade globaliseringen av kapitalmarknaden är att de tidigare nationella börserna har konsoliderats till ett fåtal internationella aktörer. Exempelvis förvärvade den amerikanska börsen Nasdaq Stockholmsbörsen för ett antal år sedan. Sedan 1980-talet har kapitalmarknaderna avreglerats, och det har ökat kapitalets rörlighet. Därigenom har det blivit enklare för placerarna att allokera sitt kapital till olika typer av tillgångar men också till olika länder. För att underlätta för investerarna att placera i aktier har den externa redovisningen harmoniserats och de tidigare nationella externredovisningsstandarderna har ersatts av den transnationella standarden IFRS18. Sedan 2005 har EU lagfäst att stora börsnoterade företag inom unionen måste basera sin årsredovisning på IFRS. En gemensam transnationell externredovisningsstandard har gjort det enklare för placerarna att jämföra företag från olika länder med varandra. Allt detta sammantaget har skapat en situation på kapitalmarknaden där de enskilda företagen i ökad utsträckning ses som investeringsobjekt som konkurrerar om placerarnas kapital. Det innebär att investerarna jämför företagen med varandra med hjälp av standardiserade finansiella mått, och det blir därför viktigt för företagen att varje kvartal leverera

9789147111091b1-216c.indd 13

12/03/13 3:22 PM

1. Innovation eller kvartalskapitalism?

goda utfall och en trovärdig historia.19 Om investerarna är missnöjda med ett företags utveckling kräver de snabba förändringar eller så flyttar de sitt kapital till något annat investeringsobjekt som förväntas generera en bättre avkastning. Stora ägare har publikt konstaterat att det finns problem med att vara börsnoterade. I en intervju sa Ratos dåvarande vd Arne Karlsson följande: ”Många företagsledningar i våra portföljbolag vill inte bli börsnoterade, de vill ägna sig åt innehållet mer än formen. […] saker som inte gynnar lönsamheten tar för mycket tid.”20 Ett liknande argument fördes fram av Investors vd Börje Ekholm i anslutning till att de köpte ut Gambro från Stockholmsbörsen i mitten av 2000-talet: För Gambros del tror vi att vissa saker kan göras snabbare och med större fokus på affärsutveckling – förvärv/fusioner, forskning och utveckling, marknadsintroduktioner – om ledningen slipper att kommunicera med kapitalmarknaden och i stället kan lägga 100 procent på att utveckla affären. Det blir lättare att genomföra ett åtgärdspaket kopplat till en aggressiv kapitalstruktur om man löpande slipper förklara varje enskild del i paketet och ta hänsyn till börsregler – därtill med lägre risk och med större värdeskapande.21

Det är inte vilka ägare som helst som lyfter fram den här kritiken. Investor var vid tillfället för intervjun den klart dominerande ägaren i Gambro, och trots det menar Börje Ekholm att de behöver ta hänsyn till marknadens reaktioner – en marknad där institutionella ägare har fått en allt större betydelse. Dessa ägare företräds av anställda tjänstemän som har behov av att vid varje kvartalsutvärdering visa bra resultat. För ett företag som Astra Zeneca, som helt domineras av institutionella ägare, kan det få stora negativa effekter. I en artikel i Affärsvärlden hävdar en representant för en institutionell ägare på kapitalmarknaden följande: ”Hade Astra Zeneca haft en stark ägarkrets som var beredd att göra marknaden ledsen på kort sikt, till exempel genom att tillåta vinstutspädning under flera år, hade mycket varit vunnit.”22 I stället för att

9789147111091b1-216c.indd 14

12/03/13 3:22 PM

1. Innovation eller kvartalskapitalism?

göra det har Astra Zeneca minskat kostnaderna, ökat utdelningarna och köpt egna aktier för att därigenom förbättra det finansiella måttet vinst per aktie. Christer Gardell, som är en av de mer profilerade fondaktivisterna, hävdar att kortsiktigheten på börsen har accelererat: Börsen har blivit galet kortsiktig och då uppstår köplägen. Titta på hur hedgefonderna agerar. Förr kunde vi gå in i ett bolag tillsammans med en hedgefond, men det går inte nu. De vågar inte ha en dålig månad längre för då tar kunderna ut pengarna.23

Nya hot och möjligheter för global svensk industriell verksamhet Genomgången ovan visar att innovationsprocesser och kapitalmarknad drivs utifrån olika logiker – logiker som inte är helt förenliga. Trenden mot distribuerade innovationsprocesser, där globalt spridda partners och leverantörer samarbetar vid utveckling av nya produkter och tjänster, drivs av teknologiutveckling och intresset av att komma i åtnjutande av frontteknologier och ny kunskap till en rimlig kostnad. För att möta kraven på de allt kortare produktlivscyklerna för nya produkter och skapa en effektiv innovationsprocess har också förmågan att bygga flexibla och snabba försörjningskedjor blivit allt viktigare. Utmaningen handlar då dels om att organisera projekt och samarbeten som möjliggör en kunskapsintegration, dels om att utforma försörjningskedjor som säkrar ett effektivt flöde och ett nära och fungerande samspel mellan utveckling, produktion, inköp och distribution. Samtidigt har den globaliserade kapitalmarknaden drivit fram krav på att företagen kontinuerligt skapar en bra avkastning till ägarna. Företagen är hela tiden granskade av kapitalmarknaden och jämförs med varandra utifrån standardiserade finansiella mätetal. Om företagen inte klarar av att uppfylla kapitalmarknadens förväntningar finns det en risk att de kommer att hämma långsiktiga investeringar till förmån för en kortsiktig resultatfokusering. På kort sikt kan företagen tvingas att

9789147111091b1-216c.indd 15

12/03/13 3:22 PM

1. Innovation eller kvartalskapitalism?

prioritera kostnadsjakt, som bland annat tagit sig uttryck i outsourcing av verksamheter till lågkostnadsländer. Allt detta innebär att företagens globala produktionssystem formas efter och förväntas möta två olika logiker. Å ena sidan utformas och organiseras globala produktions- och leverantörsnätverk för att skapa en konkurrenskraftig och snabb innovationsprocess, där kunskapsintegration är kärnan. Å andra sidan driver kapitalmarknad och kostnadsjakt fram en global försörjningsstruktur där huvudsyftet är att hålla nere kostnaderna. Detta leder till följande frågor, som också är huvudfrågor i denna bok: • Vilka motsättningar och utmaningar skapar kraven från innovationslogiken respektive kapitalmarknadslogiken för svenska företags produktionssystem? • Hur kan företagen hantera dessa utmaningar, och hur påverkar det förutsättningarna för industriell produktion i Sverige?

Bokens uppläggning Boken består av elva kapitel som på olika sätt försöker illustrera utmaningen att förena innovation och kvartalskapitalism. Exempelvis visas hur kapitalmarknadslogiken över tid sprider sig allt längre in i företagen och att allt fler aspekter av logiken influerar företagens verksamhet. Illustrationerna av innovationslogiken understryker behovet av kunskapsintegration och visar vilka konsekvenser det får för företagen och försörjningskedjornas utformning. Vidare lyfter flera kapitel fram målkonflikter mellan de två logikerna, såsom att integration mellan olika typer av enheter har blivit alltmer kritisk för innovation, medan kapitalmarknadslogiken snarare kapslar in enheter och ser företag som isolerade öar. Boken tar upp problematiken på två nivåer. Den första nivån rör strategisk design av produktionssystem och försörjningskedjor, vilket behandlas i bokens första del. Här återfinns sex kapitel om vad som styr besluten, såsom ekonomistyrning, hållbarhetskrav och inköpsbeslut. Den

9789147111091b1-216c.indd 16

12/03/13 3:22 PM

1. Innovation eller kvartalskapitalism?

andra nivån rör innovationsoch produktionsprocesser i praktiken. I bokens andra del återfinns tre kapitel som konkret går in på hur företag organiserar sin produktframtagning och sina försörjningskedjor inom den ram som sätts av rådande innovationsoch kapitalmarknadslogik. Del I. Strategisk design av produktionssystem och försörjningskedjor

De två första kapitlen i del I har en tyngdpunkt på kapitalmarknadslogik, funktionssätt och metoder. I kapitel 2 beskriver Henning Christner och Johnny Lind hur det gick till när svenska företag blev aktieägarorienterade. Kapitlet visar hur förändringar i omvärlden, nya teoretiska förhållningssätt och nya redovisningsbegrepp tillsammans förändrade synen på vad som var ett ”bra” företag. De beskrivna förändringarna illustreras av utvecklingen i ett stort svenskt industriföretag under 1990-talet. I kapitel 3 analyserar Henning Christner och Johnny Lind hur innovationsoch kapitalmarknadslogiken skapar nya utmaningar för hur inköpsfunktionen finansiellt utvärderar inköpen och prioriterar bland företagets leverantörer. I kapitlet visas att det finns minst fyra olika sätt att utvärdera inköpen: genom att fokusera lägsta möjliga 1) styckpris på komponenten, 2) relationskostnad, 3) livscykelrelationskostnad och 4) livscykelteknologikostnad. I de följande två kapitlen förskjuts fokus mot företagens verksamhetsoch innovationslogik, där särskilt de kunskapsstrategiska frågorna i samband med outsourcing analyseras. I kapitel 4 visar Lars Bengtsson, Robin von Haartman och Mandar Dabhilkar att man vid outsourcingbeslut vanligen inte tar hänsyn till kraven på kunskapsintegration utan styrs av kostnadsskäl. Följden blir att outsourcing försvårar innovationsprocesser samt att det uppstår oväntade kostnader för att hantera behovet av kunskapsintegration, kostnader som författarna menar kan minska om betydelsen av samspel och integration mellan olika kompetenser tas med i den strategiska bedömningen vid outsourcingbeslut. Som en fördjupning av detta resonemang visar Robin von Haartman i kapitel 5 på betydelsen av intern tillverkningskompetens för att lyckas 17

9789147111091b1-216c.indd 17

12/03/13 3:22 PM

1. Innovation eller kvartalskapitalism?

med extern samverkan i distribuerade produktions- och innovationsprocesser. Företag med hög tillverkningskompetens har bättre förmåga att utnyttja den kompetens som finns hos såväl kunderna som leverantörerna. En högre kompetens påverkar utfallet i aspekter såsom högre kostnadseffektivitet, reducerad tid och lägre kostnad för utveckling av nya produkter, minskade ledtider och förbättrad flexibilitet. De två efterföljande kapitlen tar upp den brännande frågan om hållbar utveckling och hur en sådan kan realiseras i globala försörjningskedjor. Kaisu Sammalisto och Agneta Sundström gör i kapitel 6 en genomgång av aktuell debatt och framväxten av olika styrsystem för att uppnå social och miljömässig hållbarhet i globala försörjningskedjor. Genom inblickar i några globala företag diskuterar de sedan olika utmaningar men även möjliga mekanismer för att hantera de samtidiga kraven på hållbarhet inom ramen för en rådande kapitalmarknadslogik. I kapitel 7 fördjupar Mandar Dabhilkar resonemanget kring strategiska utmaningar genom sin analys av huruvida det går att förena ambitioner om ansvarsfulla inköp med ekonomiska krav. Han visar med stöd av data från drygt 300 europeiska och nordamerikanska företag att kraven på socialt och miljömässigt ansvarstagande och låga kostnader i dag inte är en fråga om antingen eller utan om både och. När det däremot handlar om inköp av standardkomponenter har företag svårt att prioritera hållbarhetsaspekten; den får stå tillbaka för kostnadsjakten. Del II. Innovations- och produktionsprocesser i praktiken

Henning Christner och Johnny Lind följer i kapitel 8 om värdeskapande produktutveckling upp analysen från kapitel 2 och gör en detaljerad analys av hur övergången till en aktieägarorienterad ekonomistyrning inom Sandvik Coromant påverkat företagets styrning och uppfattning om vad som är bra produktutvecklingsprojekt. De diskuterar även vilka konsekvenser ett starkare fokus på snabb avkastning kan få för företagets långsiktiga innovationsförmåga. Leverantörernas allt viktigare roll i innovationsprocesser är temat i kapitel 9. Här visar Nicolette Lakemond utifrån enkätdata att företagen 18

9789147111091b1-216c.indd 18

12/03/13 3:22 PM

1. Innovation eller kvartalskapitalism?

behöver hantera kraven på innovation och kostnadseffektivitet samtidigt för olika typer av produkter. Snarare än att utveckla olika strategier för olika produkter måste en förmåga utvecklas att över tid och i samtid kunna växla mellan kommersiella intressen och samarbetsintressen. Detta ställer stora krav på företagens inköpskompetens. I kapitel 10 ger Lars Bengtsson och Weihong Wang en inblick i hur det kinesiska företaget Huawei Technologies, som på kort tid blivit en huvudkonkurrent till Ericsson, bygger sina globala försörjningskedjor. Analysen fokuserar särskilt hur företaget utifrån sin lågkostnadsbas försöker utveckla produktionssystem som inte bara är kostnadseffektiva utan samtidigt erbjuder höggradig kundanpassning och flexibilitet, en kombination som vanligen är svår att åstadkomma. Del III. Mot balanserade produktionssystem

Boken avslutas i kapitel 11 med ett antal lärdomar som kan dras av de tidigare kapitlen och som svarar mot de utmaningar som innovationsoch kapitalmarknadslogikerna innebär för industriell verksamhet i Sverige. I korthet är lärdomarna följande: • Aktieägarorienterad ekonomistyrning påverkar starkt villkoren för produktframtagning och behöver kompletteras med andra styrmekanismer som säkrar ett handlingsutrymme för utveckling av nya idéer och innovation. • Produktionskompetens har fått en ökad strategisk vikt i industriföretag genom dess betydelse för att skapa effektiva flöden, leverantörssamarbeten och produktionskedjor men också för att ge snabba och säkra innovationsoch produktframtagningsprocesser. • Innovationsförmågan och effektiviteten i de globala produktionssystemen avgörs i allt högre grad av hur företag förmår identifiera och hantera kraven på kunskapsintegration mellan olika enheter, funktioner och nyckelkompetenser. • Outsourcing utan hänsyn till kraven på kunskapsintegration medför betydande kostnader för företagen. 19

9789147111091b1-216c.indd 19

12/03/13 3:22 PM

1. Innovation eller kvartalskapitalism?

• Företagens långsiktiga konkurrensförmåga beror av deras förmåga att integrera leverantörer i innovationsprocesser samtidigt som kostnadseffektiviteten bibehålls. Inköparna behöver därmed utveckla förmågan att balansera kostnadsreducering med innovationsinriktat leverantörssamarbete, särskilt för strategiska produkter. • Kraven på socialt och miljömässigt hållbara produktionssätt och försörjningskedjor kan vändas från en nödvändig kostnad till en strategisk konkurrensfördel genom ansvarsfulla inköp och leverantörssamverkan. Sammanfattningsvis visar genomgången hur de två logikerna driver på utvecklingen mot globala produktionssystem och att en huvudutmaning för svensk industri är att bli en integrerad del av dessa globala nätverk. De lärdomar vi dragit pekar på att det för global svensk produktion framför allt handlar om att utveckla balanserade produktionssystem, som bygger på en förmåga att hantera produktionssystem som omfattar både outsourcing och integration av produktions- och utvecklingskompetens.

9789147111091b1-216c.indd 20

12/03/13 3:22 PM

9789147111091b1-216c.indd 6

12/03/13 3:22 PM

Innovation eller kvartalskapitalism?

Ola Asplund, utredningschef, IF Metall

Jan Lissåker, kommunikationsdirektör, Sandvik AB

Bokens redaktörer är Lars Bengtsson, professor i innovationsledning vid Högskolan i Gävle och docent i industriell ekonomi vid KTH, och Johnny Lind, professor vid Handelshögskolan i Stockholm.

Innovation eller kvartalskapitalism? Utmaningar för global svensk produktion

Bengtsson & Lind (red.)

Lars Bengtsson Johnny Lind (red.)

Best.nr 47-11109-1 Tryck.nr 47-11109-1

9789147111091c1c.indd 1-3

11/03/13 10:03 AM