9789144111247

Mikael Runsten är ekon. dr vid Handelshögskolan i Stockholm. Han har mångårig erfarenhet av företagsledarutbildning. Mikael Runsten är delägare i Bild & Runsten AB, som specialiserat sig på ”financial learning” för företags­ ledare och finansiella specialister.

Företagets lönsamhet, finansiering och tillväxt Mål, samband och mätmetoder

”Denna klassiska bok om räkenskapsanalys, ursprungligen från 1983, är i vårt tycke den bästa svenska läroboken i företagsekonomi. Det är lätt att bli imponerad över hur mycket kunskap författarna har lyckats få in på endast ca 200 sidor. Komplicerade samband beskrivs pedagogiskt föredömligt.”

InvestingByTheBooks, 2 juni 2013

I denna fjärde upplaga har exemplen uppdaterats och ett antal nya avsnitt har tillkommit, men framför allt har formen och språket bearbetats i en strävan att göra boken mer lättillgänglig.

Boken är främst avsedd att användas på kurser inom redovisning och finansiering. Den är också värdefull i de flesta ekonomers yrkesroll.

| Företagets lönsamhet, finansiering och tillväxt

Vilken lönsamhet behövs för ett företags långsiktiga fortlevnad? Hur bestäms ett företags soliditet? Vilka samband finns mellan räntabilitet, tillväxt och soliditetsförändring? Det är några av huvudfrågorna i denna bok, som under 30 år varit en uppskattad lärobok vid universitet och högskolor samt inom utbildning för företagsledare. Författarna presenterar en redovisningsbaserad modell för integrerad analys av företagets lönsamhet, finansiering och tillväxt.

Sven-Erik Johansson Mikael Runsten

Sven-Erik Johansson (1924–2015) var professor i företagsekonomi vid Handels­ högskolan i Stockholm, konsult i redovisnings- och finansieringsfrågor samt revisor i svenska börsregistrerade företag.

Till boken hör en webbplats med övningsexempel, illustrationer och Excelmodeller: studentlitteratur.se/4361

Fjärde upplagan

studentlitteratur.se

978-91-44-011124-7_01_cover.indd 1

4:e uppl.

Art.nr 4361

MARGINAL MARGINAL RÄNTABILITET RÄNTABILITET SOLIDITET SOLIDITET SKULDER SKULDER NETTOLÅN NETTOLÅN RT RT E EBIT EBIT RSYSS RSYSS VINST VINST WACC WACC EVA EVA RISK RISK SKATT SKATT Mål, samband och mätmetoder AKTIEKURS AKTIEKURS BÖRSVÄRDE BÖRSVÄRDE FINANSIERING FINANSIERING RÖRELSERISK RÖRELSERISK LÅNERÄNTA LÅNERÄNTA RÄNTEKOSTNAD RÄNTEKOSTNAD STYRNING STYRNING SKULDSÄTTNINGSGRAD SKULDSÄTTNINGSGRAD FINANSIELL STYRKA FINANSIELL STYRKA UTDELNING UTDELNING RÄNTEFRIA SKULDER RÄNTEFRIA SKULDER TILLGÅNGAR TILLGÅNGAR AVKASTNING AVKASTNING OMSÄTTNING OMSÄTTNING HÄVSTÅNG HÄVSTÅNG OPERATIVT KAPITAL OPERATIVT KAPITAL SYSSELSATT KAPITAL SYSSELSATT KAPITAL RÖRELSE RÖRELSE ÖVERVINST ÖVERVINST Sven-Erik Johansson ND/EBITDA ND/EBITDA Mikael Runsten FRITT KASSAFLÖDE FRITT KASSAFLÖDE FINANSIELL RISK FINANSIELL RISK RÄNTETÄCKNINGSGRAD RÄNTETÄCKNINGSGRAD FINANSIELLT BIDRAG FINANSIELLT BIDRAG KAPITALOMSÄTTNINGSHASTIGHET KAPITALOMSÄTTNINGSHASTIGHET KASSAFLÖDE KASSAFLÖDE

Företagets lönsamhet, finansiering och tillväxt

2017-07-03 12:04

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 4361 ISBN 978-91-44-11124-7 Upplaga 4:1 © Författarna och Studentlitteratur 1983, 2017 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Printed by Interak, Poland 2017

INNEHÅLL

Förord 7

1 Inledning 9

2 Vinst, räntabilitet och tillväxt som villkor för företagets överlevnad 11 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5

Vinst är inget lönsamhetsmått 11 Marknadspris på riskkapital 12 Samband mellan marknadspris på riskkapital och räntabilitet på eget kapital 13 Samband mellan tillväxt, räntabilitet och soliditet 22 Illustrationer 25

3 Hävstångssambandet: sambandet mellan räntabilitet och skuldsättningsgrad 29 3.1 3.2 3.3 3.4

Räntabilitetsmått 29 Samband mellan olika räntabilitetsmått 31 Samband vid förändrade variabelvärden 35 Illustrationer och övningar 40

4 Räntabilitet, skuldsättningsgrad och risk 43 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5

Finansieringspolitiska överväganden och risk 43 Finansieringspolitiken som riskproblem 47 Riskvärdering: val av skuldsättningsgrad 49 Illustrationer 53 Räntetäckningsgrad 54

© F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur

3

Innehåll

5 Räntabilitetsmätning och beskattning 57 5.1 5.2 5.3 5.4 5.5

Om olika skattefrågor 57 Om resultatet före skatt är detsamma som beskattningsbart resultat 58 Räntabilitet för en juridisk enhet 59 Bara permanenta skillnader 62 Illustrationer och övningar 65

6 DuPontsambandet och olika mått på operativ lönsamhet 69 6.1 6.2 6.3

DuPontsambandet: uppdelning av RT-måttet i olika resultat- och tillgångskomponenter 69 Sysselsatt och operativt kapital som kapitalbas 77 Övningar 90

7 Tillväxtssambandet: sambandet mellan tillväxt och räntabilitet 93 7.1 7.2 7.3 7.4 7.5 7.6

Mål avseende tillväxt 93 Tillväxt i finansiell balans 94 Tillväxt i eget kapital 97 Några mättekniska problem 104 Ingående eller genomsnittligt kapital: när använda vad? 107 Illustrationer och övningar 108

8 De finansiella sambanden: en sammanfattning 109 8.1 8.2 8.3 8.4

4

Sammanfattning av sambanden: fokus på tillgångar som kapitalbas 109 Sammanfattning av sambanden: fokus på sysselsatt och operativt kapital 113 Begreppsförvirring 114 Illustrationer och övningar 117

© F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur

Innehåll

9 Kassaflöde och tillväxt i finansiell balans 127 9.1 9.2 9.3 9.4 9.5

Kassaflödesanalysen och dess byggstenar 127 Kassaflödesanalys och mål för räntabilitet, tillväxt och skuldsättningsgrad 129 Investeringsutrymme vid givna mål 133 Amorteringskrav drivna av lånevillkor 136 Illustrationer och övningar 146

10 Tillväxt: förändrad skuldsättningsgrad 149 10.1 10.2 10.3 10.4

Planerade successiva förändringar 149 Oplanerade successiva förändringar 152 Planerade förändringar av engångskaraktär 154 Illustrationer och övningar 156

11 Styrning, räntabilitet och tillväxt för en koncern och dess delar 157 11.1 Styrning med krav på RSYSS och tillväxt i finansiell balans 157 11.2 Samband mellan RSYSS och tillväxtkraft 161 11.3 Styrning med krav på ROK och fritt kassaflöde 165 11.4 Styrning med krav på övervinst som alternativ till ROK 167 11.5 Illustrationer och övningar 171 12 Räntabilitet, tillväxt och företagsvärdering 173 12.1 12.2 12.3 12.4 12.5 12.6 12.7

Värdering av Multibrands 173 Framtida utdelningar 177 Eget kapital och framtida övervinster 181 Framtida fria kassaflöden 184 Operativt kapital och framtida övervinster 189 En praktisk förenkling 191 Sammanfattning 198

© F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur

5

Innehåll

13 Fallgropar vid användningen av finansiella nyckeltal 199 13.1 13.2 13.3 13.4 13.5 13.6

Problemkällor 199 Orealiserade värdestegringar på anläggningstillgångar 200 Kostnadsförda immateriella investeringar 202 Tillväxt via förvärv 208 Avsiktlig försköning 208 Illustrationer och övningar 211

Symboler och definitioner 215 Centrala begrepp på engelska 219 Register 221

6

© F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur

KAPITEL 3

Hävstångssambandet: sambandet mellan räntabilitet och skuldsättningsgrad

I det här kapitlet kommer vi att definiera ett antal grundläggande räntabilitetsmått. Därefter illustrerar vi sambandet mellan räntabiliteten på ett företags tillgångar (RT) och räntabiliteten på eget kapital (RE). Det kommer då att bli tydligt att mängden skuldfinansiering (skuldsättningsgraden) och den genomsnittliga kostnaden för skuldfinansiering (RS) är komponenter som är centrala för förståelsen av sambandet. Det samband vi introducerar i kapitlet kallas hävstångssambandet.

3.1

Räntabilitetsmått

Räntabilitet definieras allmänt som relationen mellan ett redovisat resultat och ett redovisat kapital, dvs.

Resultat Räntabilitet = Kapital Denna relation ska uttrycka den avkastning kapitalet ger. Räntabilitets­ beräkningar för företag kan avse olika kapitalmått, till exempel eget kapital eller tillgångar (summan av eget kapital och skulder). Valet av resultatmått blir beroende av vilket kapitalmått vi utgår från. Vi illustrerar det nedan med ett genomgående exempel som vi sedan utvecklar steg för steg.

© F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur

29

3 Hävstångssambandet: sambandet mellan räntabilitet och skuld…

Huvudexempel 3.1

Företaget i vårt exempel redovisar följande ekonomiska ställning och resultat (alla belopp i Mkr).

Balansräkning Resultaträkning

Tillgångar 1 000

Eget kapital 400

Resultat före räntekostnader 80 Räntekostnader –24 Resultat efter räntekostnader 56

Skulder 600

Tre användbara avkastningsmått kan definieras utifrån denna information: Resultat efter räntekostnader = Eget kapital 56 = 400 = 14 %

Räntabilitet på eget kapital ^ RE h =

Ränta på skulder ^ RS h =

Räntekostnader 24 = 600 = 4 % Skulder Resultat före räntekostnader = Tillgångar 80 = 1 000 = 8 %

Räntabilitet på tillgångar ^ RT h =

80 RT = 1 000 = 8 % →

30

Tillgångar 1 000

Eget kapital 400

56 ← RE = 400 = 14 %

Skulder 600

24 ← RS = 600 = 4 %

© F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur

3 Hävstångssambandet: sambandet mellan räntabilitet och skuld…

Räntabiliteten på eget kapital (RE) beräknas med utgångspunkt från resultat efter räntekostnader. Vi bortser tills vidare från bolagsskatt. Hur ränta­ biliteten påverkas av skatt ska vi behandla i kapitel 5. Den genomsnittliga räntekostnaden för skulder (RS) anger den ersättning som kreditgivare till företaget genomsnittligt får på den finansiering som de skjutit till.

Vi bortser tills vidare från svårigheterna att välja vilka skulder som ska ingå i måttet och hur räntekostnaderna ska mätas. Vi återkommer till de frågorna i kapitel 6.

Räntabiliteten på tillgångar (RT) beräknas med utgångspunkt från resultatet före räntekostnader. Detta är viktigt att notera – det ger nämligen måttet den viktiga egenskapen att det blir oberoende av vilken blandning av skulder och eget kapital som ett företag har valt. Detta räntabilitetsmått kan därför sägas vara opåverkat av företagets finansieringspolitik (definierad som valet av kapitalstruktur) men beroende av företagspolitiken i övrigt, dvs. pris-, produkt-, marknads- och investeringspolitik med mera.

När vi fortsättningsvis beräknar räntabiliteten kommer vi i vissa fall att uttrycka den som ett decimalbråk, exempelvis 0,08, och i andra fall som ett procenttal, exempelvis 8 procent.

Om företaget inte har några skulder och därmed inga räntekostnader kommer RE uppenbarligen att sammanfalla med RT. En skillnad mellan RE och RT består således i förekomsten av skulder och därmed sammanhängande räntekostnader. Skillnaden mellan RE och RT blir alltså beroende av företagets finansieringspolitik. Sambandet mellan dessa räntabilitetsmått analyseras närmare i nästa avsnitt.

3.2

Samband mellan olika räntabilitetsmått

Räntabiliteten på eget kapital (RE) är beroende av räntabiliteten på tillgångar (RT) liksom av den genomsnittliga låneräntan (RS) och skuldsättnings­ graden (S/E). Låt oss studera detta samband med hjälp av vårt huvudexempel. Vi betecknar tillgångar med T, skulder med S och eget kapital med E.

© F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur

31

3 Hävstångssambandet: sambandet mellan räntabilitet och skuld…

Huvudexempel 3.2

Resultat efter räntekostnader (56) kan delas upp på följande två komponenter: En del motsvarar den avkastning som erhålls på alla tillgångar som arbetar i företaget, och därmed också på den del som är finansierad med eget kapital.

^ RT - RS h # S ^ 0, 08 - 0, 04 h # 600 = 24

Skulder 600

→

Tillgångar 1 000

Eget kapital 400

→

RT # E 0, 08 # 400 = 32

80 RT = 1 000 = 8 % →

En annan del motsvarar den vinst företagets ägare gör på lånat kapital genom att det i företaget avkastas till 8 %, medan den genomsnittliga låneräntan är 4 %.

^ 32 + 24 h = 400 = 14 %

RE =

24 RS = 600 = 4 %

Vi har ovan visat att resultatet efter räntekostnader (56), hänförligt till dem som satsat eget kapital i företaget, kan delas upp i två komponenter (både i kronor och i form av formler). Denna komponentuppdelning kan i ett nästa steg användas för att illusterara hur RE uppstår. Detta kräver att de två resultatkomponenterna divideras med eget kapital. När RT × E och (RT – RS) × S divideras med E får vi följande två uttryck (uttrycken i högerledet får vi efter matematisk förenkling): RT # E = RT E

^ RT - RS h # S S = ^ RT - RS h # E E

32

© F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur

3 Hävstångssambandet: sambandet mellan räntabilitet och skuld…

Summan av dessa komponenter måste vara lika med RE och vi kan sammanfatta med följande uttryck: S RT + ^ RT - RS h # E = RE eller med siffror: 600 8 % + ^ 8 % - 4 % h # 400 = 14 %

Sambandet mellan räntabilitet på eget kapital (RE), räntabilitet på tillgångar (RT) och genomsnittlig låneränta (RS) som vi beskrivit kan sammanfattas i följande grundformel, som vi fortsättningsvis kallar hävstångssambandet: S RE = RT + ^ RT - RS h # E (3–1) Kvoten S/E benämner vi skuldsättningsgraden. Den är i vårt exempel 600/400 = 1,5, vilket är likvärdigt med en soliditet på 0,4 eller 40 procent.

Skillnaden mellan RT och RS benämner vi förräntningsmarginalen på lånat kapital eller, för enkelhetens skull, enbart förräntningsmarginalen.

Förräntningsmarginalen multiplicerad med skuldsättningsgraden visar det lånade kapitalets bidrag till räntabiliteten på eget kapital. I vårt huvudexempel är detta bidrag (8 % – 4 %) × 1,5 = 6 procent. Vi benämner i fortsättningen detta bidrag S/E-bidraget.1 Om vi avslutningsvis återvänder till vårt exempel är således räntabili­ teten på eget kapital (14 procent) lika med summan av räntabiliteten på tillgångar (8 procent) och S/E-bidraget (6 procent).

I vissa situationer kan det vara användbart att uttrycka räntabiliteten på tillgångar (RT) som en funktion av räntabiliteten på eget kapital (RE) och den genomsnittliga låneräntan (RS). Vi kan ur grundformeln (3–1) lösa ut RT och får då, efter att ha ersatt (S + E) med T, följande samband: E S RT = RE # T + RS # T (3–2) 1 I engelskspråkig litteratur talar man om leverage effect och om financial gearing. Dessa begrepp översätts ibland med ”hävstångseffekt” eller ”utväxlingseffekt”.

© F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur

33

3 Hävstångssambandet: sambandet mellan räntabilitet och skuld…

Med hjälp av (3–2) kan man enkelt härleda hur stor RT måste vara för att uppnå uppställda mål för RE och soliditet (E/T) och även möta långivarnas krav på ränta (RS).

Huvudexempel 3.3

Det från aktiemarknaden härledda kravet på RE är 14 procent och det egna kapitalet är 400. Det uppställda målet för soliditet är 40 procent och långivarnas förväntade krav på ersättning (RS) är 4 procent. Från dessa förutsättningar härleder vi kravet på resultat efter och resultat före räntekostnader på följande sätt: Balans­räkning

Räntabilitetskrav

Resultaträkning (resultatkrav)

RE = 14 %

Resultat efter räntekostnader 0,14 × 400 =

56

S 600

RS= 4 %

+ Räntekostnader 0,04 × 600 =

24

T 1 000

=80/1 000 RT = 8 %

= Resultat före räntekostnader

80

E 400

Kravet på RT härleddes alltså till 8 procent i ovanstående exempel. Om vi i stället direkt utnyttjar formel 3–2 kan vi också härleda samma krav: RT = 14 % × 0,4 + 4 % × 0,6 = 8 % I en situation där det dessutom finns ett uppställt mål för företagets omsättning, säg 1 600, kan vi vidare härleda att resultatet före räntekostnader ska motsvara 5 procent av omsättningen (= 80/ 1 600). Denna typ av länkar till företagets marginal kommer vi att utveckla ytterligare i kapitel 6.

Med ett känt utgångsläge för eget kapital (E) och ett känt krav på RE kan man fastställa nödvändig storlek på resultatet efter räntekostnader. Med viss storlek på skulder (S) och känd RS (långivarnas genomsnittliga ersättningskrav) kan företagets räntekostnader beräknas. Avslutningsvis kan därmed 34

© F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur

3 Hävstångssambandet: sambandet mellan räntabilitet och skuld…

kravet på resultatet före räntekostnader och RT bestämmas. Denna kedja av krav som börjar med RE och ”sista raden” i resultaträkningen illustrerades ovan med hjälp av huvudexemplet och en upp- och nedvänd resultaträkning.

3.3

Samband vid förändrade variabelvärden

Med utgångspunkt från den grundformel för sambandet mellan olika räntabilitetsmått som vi byggt upp, (3–1), kan vi även precisera samband mellan förändringar av de ingående måtten. Med hjälp av vårt exempel ska vi studera sambanden mellan å ena sidan förändringar av räntabiliteten på tillgångar, den genomsnittliga låneräntan och skuldsättningsgraden och å andra sidan förändringar av räntabiliteten på eget kapital. Vi genomför analysen i två steg. Först studerar vi hur räntabiliteten på eget kapital påverkas av en förändring av räntabiliteten på tillgångar om skuldsättningsgraden och den genomsnittliga låneräntan samtidigt är oförändrade. Därefter studerar vi hur räntabiliteten på eget kapital påverkas när räntabiliteten på tillgångar, skuldsättningsgraden och den genomsnittliga låneräntan samtidigt förändras.

Huvudexempel 3.4

Anta att RT, i förhållande till det utgångsläge vi tidigare beskrivit, ökar från 8 procent till 10 procent. Anta vidare att S/E och RS är oförändrade.

S RE = RT + ^ RT - RS h # E

grundformel

14 % = 8 % + (8 % – 4 %) × 1,5

utgångsläge

19 % = 10 % + (10 % – 4 %) × 1,5

RT har ökat

Ökningen av RT med 2 procentenheter leder till att RE ökar från 14 procent till 19 procent. Ökningen av RE (med 5 procentenheter) är lika med ökningen av RT (2 procentenheter) multiplicerad med 1 plus skuldsättningsgraden (5 = 2 × 2,5).

© F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur

35

3 Hävstångssambandet: sambandet mellan räntabilitet och skuld…

Sambandet mellan de förändringar vi studerat i exemplet ovan kan, med de beteckningar vi infört, uttryckas på följande sätt: S DRE = DRT # a 1 + E k (3–3) +5 % = +2 % × (1 + 1,5)

Med siffror från exemplet ovan

där ∆ betecknar förändring, ∆RT betyder i fortsättningen följaktligen ­förändringen av RT Vi konstaterar att ju högre skuldsättningsgraden är, desto större effekt får en förändring av RT på RE. Detta är vad som kallas för hävstångseffekten.

Huvudexempel 3.5

Vi antar i detta steg att följande förändringar inträffar i förhållande till utgångsläget: a) RT ökar från 8 % till 10 % b) S/E ökar från 1,5 till 2 c) RS ökar från 4 % till 5 %.

S RE = RT + ^ RT - RS h # E

grundformel

14 % = 8 % + (8 % – 4 %) × 1,5

utgångsläge

20 % = 10 % + (10 % – 5 %) × 2

RT, S/E och RS har ökat

De inträffade förändringarna medför att RE ökar med totalt 6 procentenheter, från 14 procent till 20 procent. Denna ökning kan förklaras av tre olika delkomponenter. Ökningen av RE är lika med summan av i) ökningen av RT (2 procentenheter), ii) förräntningsmarginalen i utgångsläget multiplicerad med ökningen av S/E, dvs. (8 % – 4 %) × 0,5 = 2 procent, och iii) ökningen av förräntningsmarginalen multiplicerad med det nya S/E-talet (2 % – 1 %) × 2 = 2 procent. Varje komponent förklarar i detta exempel alltså 2 procentenheter vardera.

36

© F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur

3 Hävstångssambandet: sambandet mellan räntabilitet och skuld…

Detta kan med hjälp av tidigare använda symboler uttryckas på följande sätt: ΔRE = ΔRT + S + ^ RT - RS h # D E + S S + ^ DRT - DRS h # a E + D E k (3–4) Vi avslutar med en grafisk illustration av hur räntabiliteten på eget kapital varierar med räntabiliteten på tillgångar. I figur 3.1 (se nästa sida) illustreras hur sambandet ser ut mellan RT och RE med konstant RS men olika skuldsättningsgrad.

Av linjernas lutning i diagrammet framgår att ju högre skuldsättningsgraden (S/E) är, desto större är påverkan på räntabiliteten på eget kapital (RE) av en given förändring av räntabiliteten på tillgångar (RT).

I figur 3.2 håller vi skuldsättningsgraden konstant på 2,0, och visar i ­stället sambandet mellan RE och RT vid olika nivåer på RS. Som synes flyttas linjerna parallellt till höger innebärande att en högre RT krävs för att nå en viss RE vid stigande RS. I nästa kapitel övergår vi till att diskutera betydelsen av hävstångs­ sambandet för analys och planering av företagets finansieringspolitik.

© F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur

37

3 Hävstångssambandet: sambandet mellan räntabilitet och skuld…

S RE = RT + (RT - RS) E

S E =4

S E =3 S E =2

40 % 35 % 30 %

S E =1

25 % 20 % RE 15 % 10 % 5% 0% 0%

–5 % –5 %

5%

10 %

15 %

RT

–10 % –15 % –20 %

Figur 3.1 Sambandet mellan RE och RT med konstant RS (4 %), men olika nivåer på skuldsättningsgraden.

38

© F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur

3 Hävstångssambandet: sambandet mellan räntabilitet och skuld…

S RE = RT + (RT - RS) E RS = 2 %

40 %

RS = 4 % 35 %

RS = 6 %

30 % 25 % 20 % RE 15 % 10 % 5% 0% –5 %

0% –5 %

5%

10 %

15 %

RT

–10 % –15 % –20 %

Figur 3.2 Sambandet mellan RE och RT med konstant skuldsättningsgrad (2,0), men olika nivåer på RS.

© F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur

39

3 Hävstångssambandet: sambandet mellan räntabilitet och skuld…

3.4

Illustrationer och övningar

Illustration 3.1 KappAhl2 Nedan återges ett utdrag från KappAhls resultaträkning och balansräkning.

Beräkna RT, RS, RE, och S/E för 2015/16. Utgå från balansräkningen vid årets början för alla kapitalmått (den 31 augusti 2015). Beräkna RE som en enkel kvot från resultat- och balansräkningen och stäm av att du får samma resultat via hävstångssambandet.3

RESULTATRÄKNING FÖR KONCERNEN Belopp i MSEK

Nettoomsättning

Not

2015-09-01 2016-08-31

3, 4

4 723,6

4 588,2

–1 806,4

–1 831,9

Kostnad för sålda varor

2014-09-01 2015-08-31

Bruttoresultat

7

2 917,2

2 756,3

Försäljningskostnader

7

–2 356,0

–2 384,8

Administrationskostnader

7

–211,9

–173,7

5, 6, 7

349,3

197,8

Finansiella intäkter

8, 24

1,2

Finansiella kostnader

8, 24

–10,1

–21,8

8

–8,9

–21,1

340,5

176,7

Rörelseresultat

Finansnetto Resultat före skatt Skatt

9

Årets resultat

0,7

–95,6

–65,3

244,9

111,4

Resultat per aktie före utspädning (SEK)

3,19

1,46

efter utspädning (SEK)

3,19

1,45

genomsnittligt antal utestående aktier innan utspädning

76 820 380

76 078 555

genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning

76 820 380

76 296 003

Årets resultat är i sin helhet hänförligt till moderföretaget KappAhl AB:s aktieägare.

RAPPORT ÖVER ÖVRIGT TOTALRESULTAT FÖR KONCERNEN Belopp i MSEK

Not

Årets resultat

2015-09-01 2016-08-31

2014-09-01 2015-08-31

244,9

111,4

–8,2

20,8

Poster som ej kommer att återföras till årets resultat Aktuariella vinster/förluster Skatteeffekt

9

Summa poster som ej kommer att återföras till årets resultat

1,8

–4,6

–6,4

16,2

Poster som har omförts eller kan komma att omföras till årets resultat Årets omräkningsdifferenser Kassaflödessäkringar – värdeförändringar

3,2 18

Kassaflödessäkringar som återförts till resultatet Skatteeffekt Summa poster som har omförts eller kan komma att omföras till årets resultat

9

15,0 –16,2

1,2

2 Källa: utdrag från s. 12 och 13 KappAhls årsredovisning från 31 augusti 237,3 2016.

Summa totalresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare 3 Lösningar till bokens övningsuppgifter finns på www.bildrunsten.se/modeller.

40

12 | KAPPAHL 2015/2016

–6,7

9,4 –15,0

–1,2

0,3 –7,6 120,0

© F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur

3 Hävstångssambandet: sambandet mellan räntabilitet och skuld…

BALANSRÄKNING FÖR KONCERNEN Belopp i MSEK

Not

2016-08-31

2015-08-31

Immateriella anläggningstillgångar

10

Materiella anläggningstillgångar

TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 1 351,3

1 348,7

11

428,8

459,4

Uppskjutna skattefordringar

9

30,2

10,9

Övriga långfristiga fordringar

18

0,8

–

1 811,1

1 819,0

725,2

Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager

12

820,4

Kundfordringar

18

18,5

9

7,3

9,5

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

13

111,5

101,8

Övriga fordringar

18

Likvida medel

18

Aktuella skattefordringar

25,3

1,5

25,2

313,6

188,3

Summa omsättningstillgångar

1 296,6

1 051,5

Summa tillgångar

3 107,7

2 870,5

EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Reserver Balanserat resultat inklusive årets resultat

65,8

65,8

1 160,9

1 160,9

–14,0

–12,8

592,1

411,2

1 804,8

1 625,1

14, 18, 21

400,0

400,0

14, 15

48,1

48,0

9

151,4

89,0

599,5

537,0

Summa eget kapital Skulder Långfristiga skulder Övriga räntebärande skulder Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser Uppskjutna skatteskulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Räntebärande skulder

14, 18, 21

Leverantörsskulder Aktuella skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder

16, 18 17

9,7

22,3

194,7

258,9

44,6

8,1

134,8

123,6

319,6

295,5

703,4

708,4

Summa skulder

1 302,9

1 245,4

Summa eget kapital och skulder

3 107,7

2 870,5

Eget kapital är i sin helhet hänförligt till moderföretaget KappAhl AB:s aktieägare.

KAPPAHL 2015/2016 | 13

© F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur

41

Mikael Runsten är ekon. dr vid Handelshögskolan i Stockholm. Han har mångårig erfarenhet av företagsledarutbildning. Mikael Runsten är delägare i Bild & Runsten AB, som specialiserat sig på ”financial learning” för företags­ ledare och finansiella specialister.

Företagets lönsamhet, finansiering och tillväxt Mål, samband och mätmetoder

”Denna klassiska bok om räkenskapsanalys, ursprungligen från 1983, är i vårt tycke den bästa svenska läroboken i företagsekonomi. Det är lätt att bli imponerad över hur mycket kunskap författarna har lyckats få in på endast ca 200 sidor. Komplicerade samband beskrivs pedagogiskt föredömligt.”

InvestingByTheBooks, 2 juni 2013

I denna fjärde upplaga har exemplen uppdaterats och ett antal nya avsnitt har tillkommit, men framför allt har formen och språket bearbetats i en strävan att göra boken mer lättillgänglig.

Boken är främst avsedd att användas på kurser inom redovisning och finansiering. Den är också värdefull i de flesta ekonomers yrkesroll.

| Företagets lönsamhet, finansiering och tillväxt

Vilken lönsamhet behövs för ett företags långsiktiga fortlevnad? Hur bestäms ett företags soliditet? Vilka samband finns mellan räntabilitet, tillväxt och soliditetsförändring? Det är några av huvudfrågorna i denna bok, som under 30 år varit en uppskattad lärobok vid universitet och högskolor samt inom utbildning för företagsledare. Författarna presenterar en redovisningsbaserad modell för integrerad analys av företagets lönsamhet, finansiering och tillväxt.

Sven-Erik Johansson Mikael Runsten

Sven-Erik Johansson (1924–2015) var professor i företagsekonomi vid Handels­ högskolan i Stockholm, konsult i redovisnings- och finansieringsfrågor samt revisor i svenska börsregistrerade företag.

Till boken hör en webbplats med övningsexempel, illustrationer och Excelmodeller: studentlitteratur.se/4361

Fjärde upplagan

studentlitteratur.se

978-91-44-011124-7_01_cover.indd 1

4:e uppl.

Art.nr 4361

MARGINAL MARGINAL RÄNTABILITET RÄNTABILITET SOLIDITET SOLIDITET SKULDER SKULDER NETTOLÅN NETTOLÅN RT RT E EBIT EBIT RSYSS RSYSS VINST VINST WACC WACC EVA EVA RISK RISK SKATT SKATT Mål, samband och mätmetoder AKTIEKURS AKTIEKURS BÖRSVÄRDE BÖRSVÄRDE FINANSIERING FINANSIERING RÖRELSERISK RÖRELSERISK LÅNERÄNTA LÅNERÄNTA RÄNTEKOSTNAD RÄNTEKOSTNAD STYRNING STYRNING SKULDSÄTTNINGSGRAD SKULDSÄTTNINGSGRAD FINANSIELL STYRKA FINANSIELL STYRKA UTDELNING UTDELNING RÄNTEFRIA SKULDER RÄNTEFRIA SKULDER TILLGÅNGAR TILLGÅNGAR AVKASTNING AVKASTNING OMSÄTTNING OMSÄTTNING HÄVSTÅNG HÄVSTÅNG OPERATIVT KAPITAL OPERATIVT KAPITAL SYSSELSATT KAPITAL SYSSELSATT KAPITAL RÖRELSE RÖRELSE ÖVERVINST ÖVERVINST Sven-Erik Johansson ND/EBITDA ND/EBITDA Mikael Runsten FRITT KASSAFLÖDE FRITT KASSAFLÖDE FINANSIELL RISK FINANSIELL RISK RÄNTETÄCKNINGSGRAD RÄNTETÄCKNINGSGRAD FINANSIELLT BIDRAG FINANSIELLT BIDRAG KAPITALOMSÄTTNINGSHASTIGHET KAPITALOMSÄTTNINGSHASTIGHET KASSAFLÖDE KASSAFLÖDE

Företagets lönsamhet, finansiering och tillväxt

2017-07-03 12:04