9789147103881

HISTORIA

SOtSerien från Liber

HISTORIA

SOtSerien från Liber

SO·S Historia

Ñ Ämnesboken Ò

ingår i SO·Serien från Liber.

SO·Serien är ett komplett läromedel som ger grunderna för att nå målen för skolarbetet i SO. I SO·Serien finns varje SO-ämne, dels som en ämnesbok täckande skolår 7–9, dels som tre årskursböcker.

För varje ämne finns en lärarhandledning med varierat övningsmaterial.

HISTORIA Ñ Ämnesboken Ò

Till SO-serien finns också webbmaterialet SO·S Plus.

Best.nr 47-10388-1 Tryck.nr 47-10388-1

Elisabeth Ivansson Mattias Tordai

9789147103881c1c.indd 1

06/07/12 1:24 PM

Innehåll

7

Hur vet historieforskarna egentligen vad som hänt? 4 Alla spår av människor är historiska källor 4 Tre viktiga frågor 6

Forntiden – från samlare till stadsbo 8 Människans äldsta historia 10 Jägare och samlare under stenåldern 10 De första bönderna 13 Bonde betyder boende, bofast 13 Uppgifter 15 Högkulturer växte fram 16 Mesopotamien - världens första högkultur 17 Källor 21 Det gamla Egypten 22 Källor 26 Uppgifter 27 Kina - mittens rike 28 I Kina uppstod en tidig flodkultur 28 Kinas viktigaste filosof 29 Kina enas till ett rike 30 Uppgifter 33

Det mäktiga Frankrike 154 Varför blev det revolution? 154 Ståndssamhället avskaffas 156 Varför var franska revolutionen viktig? 159 Uppgifter 160 Napoleon 161 Wienkongressen 1815 skapade fred i Europa 162 Uppgifter 165

Européer upptäcker världen 104 Columbus ville segla till Indien 104 Stora indianriken i Sydamerika 106 Källor 108 Nya idéer och sätt att tänka 110 En ny världsbild och en ny vetenskap 111 Luther protesterade mot katolska kyrkan 114 Uppgifter 117 Enväldiga kungar och starka stater 118 Spanien 118 Frankrike var Europas rikaste land 120 England hade en stark furste 121 England och världshandeln 123 De ostindiska handelskompanierna 124 Slavhandeln 125 Källor 127 Världshandelns konsekvenser i Europa 128 Uppgifter 129

Kung Minos på Kreta 36 Grekiska byar växte till stadsstater 37 Grekernas gudar och myter 39 De olympiska spelen 40 Aten – världens första demokrati 41 Männen skulle diskutera 42 Sparta var Atens motsats 43 Källor 45 Uppgifter 46 Atens guldålder 47 Grekerna uppfann dramat 47 Filosoferna förklarade världen 49 Makedonien tar makten över grekerna 51 Uppgifter 53

Antiken – det romerska riket 54

9789147103881b1-404c.indd 2

Franska revolutionen 152

Bönderna under medeltiden 76 Källor 77 Riddarnas tid 78 Källor 81 Kyrkan och klostren 82 Klostren var viktiga under medeltiden 82 Källor 84 Befolkningen växer och städer byggs 85 Det börjar byggas fler städer i Europa 85 Europas universitet och kvinnorna 88 Källor 89 Uppgifter 91 Krig, missväxt och pest 92 Den stora pesten drabbar Europa 92 Riddartidens slut 94 Det arabiska riket 96 Profeten Muhammed blev ledare 98 Det arabiska riket – ett av de största 98 Uppgifter 101

Nya tiden 102

Antiken – det gamla Grekland 34

Den romerska republiken 56 Rom erövrar Medelhavsområdet 56 Från republik till kejsardöme 60 Julius Caesar 60 Octavianus, Antonius och Kleopatra 61 Uppgifter 63 Kejsartiden börjar med Augustus 64 Pax romana, den romerska freden 64 Källor 65 Den romerska familjen 67 Romarriket faller sönder 69 Kristendomen spreds i riket 69 Romarrikets undergång 71 Uppgifter 73

Medeltiden 74

8

Kina 130 Kina styrdes av kejsare 132 Europa och Kina 134 Uppgifter 137

Upplysningen 138 Det gamla sättet att se på världen 140 Varifrån kom det nya sättet att se på världen? 140 Källor 143 Vad upplysningsidéerna handlade om 144 Fyra viktiga författare 145 Varför upplysningstiden var viktig 149 Uppgifter 151

Fabriker byggs 166 Mer mat och fler människor i England 168 Fabriker för att tillverka tyg 168 England hade allt som behövdes för den industriella revolutionen 170 Människorna i industrisamhället 173 Källor 178 Uppgifter 181

Nya åsikter om hur samhället borde se ut 182 Ett folk – ett land 184 Nationalismen blev en del av upproret mot det gamla 185 Tyskland enas 185 De politiska ideologierna 187 Medelklassens ideologi – Liberalismen 187 Arbetarnas ideologi – Socialismen 188 De gamla makthavarnas ideologi – Konservatismen 189 Ideologierna blir snällare 189 Vilken ideologi var bäst för kvinnor? 190 Uppgifter 191

I industrisamhällets värld 192 Vetenskapen förklarar hur världen ser ut 194 Charles Darwin forskade om hur djurarterna uppkommit 196 Imperialismen – Europa erövrar Afrika och Asien 198 Européerna delade in människor i olika raser 200 Indien som engelsk koloni 201 Det kinesiska kejsardömet krossades 202 Japan öppnade sina gränser 203 Uppgifter 205

06/07/12 3:53 PM

Industri och demokrati i Sverige 206

Andra världskriget 274

Från fattigt bondesamhälle till industriland 208 Frihandel 209 Det anläggs järnvägar, gruvor och fabriker 209 Arbetarnas liv 211 Källor 212 När svenskarna flyttade till Amerika 215 Drömmen om Amerika förändrade Sverige 216 Uppgifter 217 Sverige blir demokratiskt 218 Ståndsriksdagen avskaffas – första steget mot demokrati 218 Kvinnornas kamp för rättvisa 220 Källor 221 Uppgifter 225

En värld i kris 276 Tre aggressiva diktaturer bildar axelmakterna 276 Andra världskriget bryter ut 278 Krigets vändpunkt 280 Krigets slut i Europa 282 Varför förlorade Tyskland och Japan kriget? 283 Krigets resultat 284 Uppgifter 285 Förintelsen 286 Nazismens judehat 286 Massmorden börjar 289 Uppgifter 293

USA – det nya landet 226 USA från slutet av 1700-talet till början av 1900-talet 228 Vägen västerut mot Stillahavskusten 228 Slaveriet 230 Inbördeskrig mellan nord- och sydstaterna 231 Källor 232 USA blir världens ledande industriland 235 Uppgifter 237

Första världskriget och ryska revolutionen 238 Två skott startade världskriget 240 När USA kom med blev det världskrig 242 Första världskriget förändrade samhället 244 Ryska revolutionen 246 Ryska revolutionen startar 1917 247 Kommunisterna tar makten 248 Revolutionen tog fler liv än första världskriget 250 Uppgifter 251

9

Mellankrigstiden 252 Den ekonomiska krisen under mellankrigstiden 254 Den stora börskraschen i New York 1929 255 The New Deal – ett sätt att försöka lösa krisen 256 Diktaturernas tid 257 Stalins diktatur i Sovjetunionen 258 Uppgifter 261 Tyskland blev en nazistisk diktatur 262 Hitlers väg till makten 263 Nazisternas samhälle 264 Judeförföljelserna 265 Fanns det inget motstånd mot nazisterna? 267 Sverige under mellankrigstiden 268 Drömmen om ett folkhem 270 Uppgifter 273

9789147103881b1-404c.indd 3

Sverige under andra världskriget 294 Sverige och de judiska flyktingarna 298 Sverige och Förintelsen 299 Uppgifter 301

USA och Västeuropa under efterkrigstiden 302 Fred och välfärd i Västeuropa efter andra världskriget 304 Fred i Europa 305 Europeisk union 306 Ekonomiska problem i den rika världen 307 Ungdomarnas uppror 308 USA under efterkrigstiden 312 De svartas kamp 312 Kriget mot fattigdomen 314 Uppgifter 317

Afrika, Asien och Sydamerika under andra hälften av 1900-talet 356 Kolonierna blir fria 358 Befrielsekrig 358 Indien blir självständigt 359 Indien delas 361 Nykolonialism 361 Maktkamp i de nya länderna 362 Apartheid 363 Sydamerika – USA:s bakgård 365 Militärkuppen i Chile 366 Jordens fattiga 368 Fattiga länder som blivit rika 369 Uppgifter 371

Kommunismens fall kalla krigets slut 372 Sovjetunionen kollapsar 374 Sovjetunionen splittras 377 Östeuropa blir fritt 378 Berlinmuren faller och Tyskland enas 381 Uppgifter 382 Krig i Jugoslavien 383 Varför blev det krig i Jugoslavien? 386 Kina en ny världsmakt 388 Missnöje och krav på demokrati 388 Bondbyar blir skyskrapestäder 390 Uppgifter 391

1900–2000 Stora och små händelser i Sverige under 100 år 392

Sverige under efterkrigstiden 318 Hur kunde Sverige bli så rikt? 320 Till storstäderna 322 Hur neutralt var Sverige i konflikten mellan USA och Sovjetunionen 324 Ekonomiska problem 326 Nya svenskar 327 Uppgifter 329 Källor 330

Register 394 Bildförteckning 400

Det kalla krigets tid 334 Fiendskapen mellan USA och Sovjetunionen 336 Europa delas 337 Koreakriget 1950 338 Cubakrisen 1962, nära ett kärnvapenkrig 339 Vietnamkriget 340 Uppgifter 343 Kommunism i Kina 344 Maos Kina 344 Kulturrevolutionen 347 Israel och arabstaterna 348 Det nya landet Israel 348 Kampen om oljan i Mellanöstern 352 Uppgifter 355

06/07/12 12:16 PM

De flesta soldaterna i Napoleons väldiga armé frös eller svalt ihjäl under den kalla ryska vintern. Men som Napoleon själv sagt, ”en man som jag bryr sig inte mycket om en miljon människoliv”.

Wienkongressen 1815 skapade fred i Europa Nederlaget i Ryssland blev början till slutet för Napoleon. Frankrikes fiender gick nämligen ihop och skapade en jättearmé, som slutgiltigt besegrade Napoleon i ett slag utanför den lilla byn Waterloo i Belgien. Året var 1815, och äntligen blev det fred i Europa.

Efter Napoleonkrigen möttes Europas kungar och kejsare i Wien år 1815.

De kom överens om att det nya Europa borde se ut så som det gamla gjort, före franska revolutionen. Så mycket som möjligt försökte de återskapa de gamla gränserna och ge tillbaka makten till de gamla kungafamiljerna. Europas mäktiga ansåg nämligen att länder skulle styras av kungar och inga andra!

Efter mer än tjugo års krig ville man skapa fred i Europa. De starkaste länderna kom därför överens om att skapa en maktbalans mellan sig. De delade upp Europa så att var och en fick ungefär lika mycket makt. Om stormakterna var lika starka kunde ju ingen börja krig, och då kunde det inte komma någon ny Napoleon, tänkte de. De kom också överens om att gemensamt slå ner uppror och hindra den som försökte starta krig.

162 franska revolutionen

9789147103881b1-404c.indd 162

06/07/12 12:33 PM

Men folkets missnöje växte

Man kunde tro att kungarna i Europas stora länder lärt sig av franska revolutionen, och nu delade med sig lite av makten för att undvika nya uppror. Men det gjorde de inte. Kungarna grep ännu hårdare om makten, och den som vågade klaga straffades hårt. Hemlig polis jagade alla som misstänktes ha fel åsikter. Trots det levde revolutionens idéer kvar. Många människor såg upp till USA, det nya landet i Amerika. Där fanns ingen kung. I jämförelse med USA verkade Europa väldigt gammaldags.

Efter mötet i Wien 1815 ville Europas mäktiga ledare skapa fred och se till att det gamla samhällets makthavare fick sitta kvar. Det lyckades, men under ytan växte folkets missnöje.

Wienkongressens delegater samlade. De ritade om Europas karta och fördelade makten mellan länderna.

S A M M A N FAT T N I N G Frankrikes regering efter revolutionen klarade sig inte utan militärens stöd. Generalen Napoleon Bonaparte kunde därför ta över makten.

Med hjälp av de franska värnpliktsarméerna blev Napoleon Europas mäktigaste härskare.

När Napoleon besegrats bestämde sig Europas kungar och kejsare för att återskapa det gamla Europa, där varje land styrts av en kung. Det skapade missnöje bland folk i Europa, som börjat drömma om frihet och om att få bestämma över sig själva.

franska revolutionen

9789147103881b1-404c.indd 163

163

06/07/12 12:33 PM

VAD HÄNDE I SVERIGE UNDER NAPOLEONKRIGEN? För ett litet land var Napoleonkrigen en farlig tid. Vilken sida skulle Sverige välja i den stora europeiska maktkampen?

Sveriges kung Gustav IV Adolf valde att stödja Napoleons fiender. Han ville kämpa mot Frankrike, för han gillade inte att folket där avrättat sin kung.

Sverige förlorade Finland I början var det flera länder som höll ihop mot Frankrike, men så bytte Ryssland sida och började samarbeta med Frankrike. Med Napoleons godkännande anföll Ryssland sedan Finland, som var en del av Sverige. Sverige hade inte en chans i kriget som pågick 1808–1809. Det slutade med att Ryssland fick Finland.

Så blev Sverige av med en tredjedel av sin yta och en fjärdedel av sin befolkning!

Kungen fick skulden för det katastrofala nederlaget mot Ryssland, och en grupp officerare och mäktiga ämbetsmän satte igång en statskupp mot honom.

Gustav IV Adolf greps i sitt rum på slottet och tvingades avgå. Så var det slut på det kungliga enväldet i Sverige.

Ny grundlag och ny kung De svenska kuppmakarna var adelsmän som var trötta på att kungen hade så stor makt. När enväldet avskaffats skrev riksdagen en ny grundlag som infördes 1809.

I den bestämdes det hur Sverige skulle styras. Kungen, riksdagen och domstolarna skulle dela makten. Men vem skulle vara kung?

Det beslutades att ingen av Gustav IV Adolfs barn skulle få kungakronan. I stället valdes den franske militärbefälhavaren Jean Baptiste Bernadotte. Många hoppades att han skulle kunna återerövra Finland åt Sverige.

Men Jean Baptiste, som tog namnet Karl XIV Johan när han blev kung av Sverige, insåg att Finland var förlorat för alltid. Därför gjorde han ett hemligt avtal med Ryssland. Sverige lovade att inte försöka ta tillbaka Finland. I stället tillät Ryssland att Sverige erövrade Norge! År 1814 tvingades så Norge, som tidigare hört till Danmark, in i en union med Sverige. Unionen skulle komma att vara i nästan hundra år. Först år 1905 blev Norge självständigt.

Jean Baptiste Bernadotte tillhörde inte någon kunglig familj, och han hade aldrig varit i Sverige. Men de svenska riksdagsmännen tänkte att en befälhavare ur Napoleons segerrika armé var vad Sverige behövde.

164 franska revolutionen

9789147103881b1-404c.indd 164

06/07/12 12:33 PM

UPPGIFTER Frågor på texten

Fundera och diskutera

1. Vem var Napoleon Bonaparte?

12. Napoleons väldiga armé krossades av den hårda ryska vintern. Kan Du komma på några andra exempel på starka arméer som gått under i Ryssland?

2. Hur gick det till när Napoleon till slut besegrades?

3. Hur många år varade den period av krig i Europa som började under franska revolutionen år 1792 och slutade med slaget vid Waterloo?

4. Vilka mål hade de makthavare som gjorde upp vid Wienkongressen?

13. Kartan över de nordiska länderna ritades om under perioden 1809 till 1814. Vilken betydelse hade Ryssland för dessa förändringar?

5. Vad hände med Finland år 1809?

6. Varför avsattes kung Gustav IV Adolf?

7. Hur skulle Sverige styras enligt den grundlag som infördes år 1809?

8. Vem var Jean Baptist Bernadotte?

9. Från vilket land erövrade Sverige Norge år 1814?

Arbeta med texten 10. Vad låg bakom att Napoleon Bonaparte kunde ta makten i Frankrike?

11. Varför är 1809 ett viktigt år i Sveriges historia?

franska revolutionen

9789147103881b1-404c.indd 165

165

06/07/12 12:33 PM

FABRIKER BYGGS

166 nya tiden

9789147103881b1-404c.indd 166

06/07/12 12:33 PM

I

tusentals år var de flesta européerna bönder.

Men i slutet av 1700-talet började maskinernas tid, som på bara hundra år förvandlade stora delar av Europa.

Miljontals människor lämnade sitt gamla liv och flyttade från byarna till växande fabriksstäder.

Det som hände var en så stor förändring för så många och den gick så fort att man brukar kalla den för en revolution – den industriella revolutionen – och den började i England.

FABRIKER BYGGS

167

9789147103881b1-404c.indd 167

06/07/12 12:33 PM

Mer mat och fler människor i England En av orsakerna till att den industriella revolutionen satte igång är att jordbruket förbättrades under 1700-talet. De engelska bönderna lärde sig odla mer och bättre mat, och genom avel fick de fram starkare hästar, grisar som växte snabbare och kor som gav mer mjölk.

Samtidigt kom nya jordbruksmaskiner som gjorde att det inte längre behövdes så många arbetare ute på åkrarna. Trots att färre och färre människor arbetade i jordbruket, producerades alltså mer mat.

I det gamla Europa dog nästan hälften av alla barn innan de hunnit fylla tio, oftast på grund av undernäring och smittsamma sjukdomar. Men nu gjorde mer och bättre mat att fler barn överlevde, och befolkningen växte snabbt.

Bakom befolkningsökningen låg också smittkoppsvaccinet, som upptäcktes av en engelsk läkare. Innan dess var smittkopporna en vanlig barnsjukdom som bara de starkaste överlevde.

När det inte längre behövdes så mycket folk i jordbruket, samtidigt som människorna blev fler och fler, flyttade många till städerna. Där fanns jobb i de nya fabrikerna som tillverkade varor åt den växande befolkningen.

Djuren på bondgårdarna blev större och bidrog till den ökade matproduktionen.

Fabriker för att tillverka tyg Före industriella revolutionen vävdes det mesta tyget ute i byarna. Vid sidan av arbetet med jordbruket spann och vävde folk åt någon affärsman. Han skaffade ull eller bomull åt dem och köpte sedan det färdiga tyget.

Men bondstugornas spinnrockar var så långsamma att det behövdes fem spinnerskor för att spinna garn eller tråd åt en vävare. Vävstolarna stod ofta stilla i väntan på mer material. En vävstolsmakare uppfann därför en enkel spinnmaskin. Maskinen var så snabb att vävstolarna inte hann väva tyg av all tråd som tillverkades.

168 fabriker byggs – den industriella revolutionen

9789147103881b1-404c.indd 168

06/07/12 12:34 PM

Nu blev det i stället brist på vävare och vävstolar. Därför kunde vävarna kräva högre löner. Men vävarnas glada dagar tog snart slut när den mekaniska vävstolen kom. En maskindriven vävstol ersatte flera vävare, och affärsmännen slapp betala deras löner Textilindustrins utveckling är ett exempel på hur den ena uppfinningen ledde till den andra, och fler och fler maskiner utvecklades.

UNDERKLÄDER ÄVEN FÖR VANLIGT FOLK Att det mot slutet av 1700-talet gick att tillverka billigt bomullstyg betydde mycket.

Tidigare var det bara de rika som haft råd med underkläder som gjordes av dyrbart linnetyg. Vanligt folk hade oftast ingenting alls under sina grova ytterkläder, som efter några år givetvis var ganska smutsiga. Men nu gjorde de billiga bomullstygerna att till och med en vanlig bonddräng fick uppleva hur det kändes att ha något mjukt och rent närmast kroppen.

Den första spinnmaskinen kallades Spinning Jenny och kunde spinna åtta spolar samtidigt. Här en vidareutvecklad variant.

När maskinerna blev större och dyrbarare flyttades de från bondstugorna till särskilda hus, där ägarna hade bättre kontroll över dem som arbetade. Det var de första fabrikerna. Utvecklingen började inom textilindustrin. Men snart kom andra fabriker som tillverkade det mesta som behövdes i det framväxande industrisamhället. Allt från knappnålar till järnvägsräls.

fabriker byggs – den industriella revolutionen

9789147103881b1-404c.indd 169

169

06/07/12 12:34 PM

England hade allt som behövdes för den industriella revolutionen Järn och kol

Före den industriella revolutionen var järn dyrbart och inte så vanligt. När industrialiseringen kommit igång behövdes mer och mer järn till verktyg, redskap och maskiner.

För att smälta järnmalmen från gruvan måste smältugnen komma upp i 1000 graders värme. Det gick åt enorma mängder träkol för att elda i ugnarna, så snart hade nästan all skog i England huggits ned. Men på 1780-talet uppfanns en metod att smälta malmen i stenkolseldade ugnar i stället, och stenkol fanns det gott om i England. Så nu kunde man tillverka järn utan att det blev för dyrt. Man kan nästan säga att det nya samhället byggdes av järn. Ångdrivna maskiner

Maskinerna i kvarnar, gruvor och i fabriker drevs från början med kraft från stora vattenhjul. Fabriker kunde alltså bara byggas i närheten av vattendrag, och maskinerna fungerade bara under de tider på året då det rann tillräckligt mycket vatten för att driva hjulen.

Lösningen kom när James Watt i slutet av 1700-talet tillverkade en bra ångmaskin. När maskinerna drevs av ångkraft behövdes inga vattenfall, och man kunde lägga fabrikerna där det passade bäst. På några år växte byar till fabriksstäder med massor av bolmande skorstenar.

170 fabriker byggs – den industriella revolutionen

9789147103881b1-404c.indd 170

06/07/12 12:34 PM

Ångdrivna tåg

I industrisamhället tillverkades allt tyg på ett ställe i en fabriksstad. Järnverken låg på en annan plats och kolgruvorna på en tredje. När tillverkningen spreds ut på det sättet ökade behovet av transporter. Fabrikerna inåt landet behövde varje dag tonvis av bomull, som kom med båt till hamnstäderna från andra länder. Det behövdes kol och järn. Och de tusentals arbetarna måste ha mat.

Allt detta kunde givetvis inte transporteras med häst och vagn. Lyckligtvis fanns det gott om kanaler i England, och de var viktiga för att den industriella revolutionen skulle komma igång. Men kanalerna räckte snart inte till. Det behövdes en ny lösning.

Vid gruvorna fraktades kolet på häst- eller människodragna vagnar som gick på räls. I början av 1800-talet började man experimentera med att byta ut hästarna mot ångmaskiner. Så uppfanns lokomotivet, och järnvägarna växte snart som spindelnät över landet. Först i England, sedan ut över Europa.

Pengar och politik

Varifrån kom då pengarna som behövdes för att bekosta fabriksbyggen, uppfinningar, järnvägar och nya gruvor?

Storgodsägare och handelsmän var två grupper som samlat på sig stora rikedomar under 1700-talet. Storgodsägare var rika jordägare som satsat på att köpa upp jordbruksmark och skaffa de nya jordbruksmaskinerna.

Många handelsmän hade blivit rika på handel med Afrika och Amerika.

Engelska handelsskepp seglade runt jorden, lastade med bomull, vapen, slavar, socker och mycket annat.

Järnvägarna gjorde det lättare att frakta varor mellan hamnarna och orter inne i landet. Tåget är från 1830-talet.

fabriker byggs – den industriella revolutionen

9789147103881b1-404c.indd 171

171

06/07/12 12:34 PM

Till hamnen i Bristol kom engelska fartyg från hela världen. De förde med sig laster av socker, kakao, te och tobak.

Godsägarna och handelsmännen var affärsmän, som tänkte att ”pengar ska användas till att tjäna ännu mer pengar”. Bland dem var det lätt att hitta folk som vågade satsa när det till exempel skulle startas nya fabriker.

De var den nya tidens män, och det var de som såg till att England fick lagar och regler som var bra för industrin. Det gjorde att den stora omvandlingen av samhället gick snabbare i England än i många andra länder.

Förutsättningarna för den industriella revolutionen var: En växande befolkning och ett effektivt jordbruk.

Järnmalm och kol.

Nya uppfinningar.

Rika affärsmän och politiker som ville satsa på det nya.

Från England spreds den industriella revolutionen sedan vidare till andra länder.

DE RIKA INDUSTRIKAPITALISTERNA Industrikapitalisterna tillhörde den nya tidens makthavare. Pengarna (kapitalet) var deras arbetsredskap. Kapitalisterna lånade ut pengar till de stora fabriks- och järnvägsbyggena. Lånen betalades tillbaka med ränta, och industrikapitalisterna blev ännu rikare.

172 fabriker byggs – den industriella revolutionen

9789147103881b1-404c.indd 172

06/07/12 12:34 PM

Människorna i industrisamhället Fabriksarbetarna

Fabriksarbetet var ofta en mardröm.

Särskilt för den som varit van att arbeta i sin egen takt hemma på gården.

I fabrikerna var jobbet enformigt, och maskinerna, som var lätta att skada sig på, bestämde arbetstakten. Förmän kontrollerade att arbetarna kom i tid, och det var förbjudet att lämna maskinen under arbetstid. Man jobbade sex dagar i veckan, instängd i fabriken från tidigt på morgonen till sent på kvällen.

På landet hade man slutat arbeta vid solnedgången, men fabriksägarna satte in konstgjord belysning för att kunna förlänga arbetstiden. Det hårda arbetet gjorde människor sjuka.

Många arbeten kunde skötas av kvinnor och barn. Och de fick lägre lön än männen. Barnen fick ibland ingen lön alls. Fabriksägaren tyckte han gjorde tillräckligt som gav dem mat och husrum.

Arbetsgivarna hade gott om folk att välja på. Det gjorde att den som krävde högre lön fick sparken. Det fanns ju alltid någon arbetslös som var villig att ta jobbet. Om arbetarna på en fabrik vägrade jobba för att de ville ha högre lön, kunde det komma polis eller militär. Att strejka var nämligen olagligt.

Att bilda fackföreningar som arbetade för att höja lönerna var också förbjudet.

Kruppverken i Essen i Tyskland i början av 1800-talet.

fabriker byggs – den industriella revolutionen

9789147103881b1-404c.indd 173

173

06/07/12 12:35 PM

Gruvgångarna var ofta så trånga att endast barn kunde ta sig fram. Så småningom protesterade många mot att barn användes i det hårda arbetet i gruvorna.

Arbetarkvinnorna

MILJÖFÖRSTÖRING Redan i början av den industriella revolutionen fanns det folk som oroade sig för vad som hände med vattnet, skogen och luften. Men de flesta såg bara röken från fabrikernas skorstenar som ett tecken på framsteg. De menade att den nya tekniken skulle utrota fattigdomen.

I början av den industriella revolutionen arbetade ofta hela familjen tillsammans. Lönerna var låga, och precis som på bondgården behövdes allas arbetskraft om familjen skulle ha en chans att överleva. Män, kvinnor och barn hjälptes åt vid maskinerna eller i gruvgångarna.

Men så småningom förändrades rollerna. Arbetsgivarna gick nämligen efter hand med på att höja de manliga arbetarnas löner. Allt fler kvinnor kunde då stanna hemma, och mannen blev familjeförsörjare. Så levde man i de rikas familjer, och så ville många arbetare också ha det.

En nackdel var att de kvinnor som ändå måste arbeta fick nöja sig med lägre löner än männen. Det skylldes på att kvinnor var svagare och inte gjorde lika mycket nytta som män. Dessutom tyckte man inte att kvinnor behövde lika mycket betalt, eftersom de inte hade ansvar för att försörja en familj.

Svårigheten att ta med sig småbarn till fabriken var också en orsak till att gifta arbetarkvinnor stannade hemma. Mannen blev den i familjen som tjänade pengar.

174 fabriker byggs – den industriella revolutionen

9789147103881b1-404c.indd 174

06/07/12 12:35 PM

Slumområden i städerna

Människor flyttade från byarna i hopp om att få ett bättre liv.

Men de hamnade oftast i något av de stora slumområden som växte fram i fabriksstädernas utkanter. Dessa områden var rena dödsfällorna. De fattiga dog som flugor, för smuts, trångboddhet och undernäring gjorde att sjukdomar spreds lätt. Chansen att få leva ett långt liv var mycket mindre i staden än på landet.

I storstäder som Manchester, Liverpool och London byggdes hela stadsdelar med bostäder för industriarbetarna och deras familjer. Husen var snabbt och illa byggda. Drag och fukt tillsammans med dålig hygien gjorde att folk blev sjuka i dessa områden som snabbt förvandlades till slum.

Alkohol var ett stort problem, och många blev beroende redan som barn. Hungriga och frusna småbarn tröstades ofta med en skvätt gin. Föräldrar skickade sina barn för att köpa hem flaskor till mor och far. Barnen brukade passa på att smaka en slurk på vägen hem. Först år 1901 kom i England en lag som förbjöd minderåriga att köpa alkohol.

fabriker byggs – den industriella revolutionen

9789147103881b1-404c.indd 175

175

06/07/12 12:35 PM

BARN I DE FÖRSTA FABRIKERNAS TID

Många barn arbetade i spinnerierna. En uppgift var att krypa in under maskinerna och göra rent från damm och trådrester. Många skadades då av roterande maskindelar.

I slutet av 1700- och början av 1800-talet var det mest pojkar som var barnarbetare i fabriker och gruvor. Men i textilindustrin jobbade också flickor. Annars jobbade flickor oftast hemma hos folk med köksarbete, barnpassning och städning. Flickor skötte djur och sydde. I de växande städerna behövdes massor av folk för att kånka vatten från brunnarna och ved för att hålla husen varma, laga mat och värma tvättvatten.

Smutstvätten fick ofta bäras långt till en flod eller å med rent vatten, och sopor och skit från dassen måste också bäras bort. Allt sånt var jobb som barn kunde göra. Även flickor från lite rikare familjer brukade få arbeta i hushållet. De skulle ju lära sig för att kunna basa över en stor familj på en gård med pigor och drängar. Eller för att

leva som fru i en hantverkarfamilj med flera anställda i familjens verkstad. Eller kanske som hustru åt en rik man i en stor lägenhet där hon skulle vara värdinna vid fina middagar och baler.

Det var inte lika vanligt att flickor gick i skolan, men det gjorde för det mesta pojkar som inte jobbade. Skolsalarna var kalla och dragiga. På vintern satt barnen med ytterkläderna på men frös ändå. Om det fanns böcker, pennor eller tavelkritor, så fick ofta flera elever dela. Undervisningen gick mest ut på att man skulle lära sig att rabbla saker utantill. I klassrummet fick de duktigaste eleverna sitta längst fram på de finaste platserna.

Den som inte kunde läxan fick stryk med lärarens rotting. Bus ledde till skamvrån, inlåsning, eller till att man blev utsparkad ur skolan för gott.

176 fabriker byggs – den industriella revolutionen

9789147103881b1-404c.indd 176

06/07/12 12:35 PM

Det var vanligt att ganska små pojkar fick flytta hemifrån för att kunna gå i skolan inne i stan. Matförråden de fick med sig hemifrån ville förstås inte räcka ända fram till jullovet.

Så svält, sjukdomar och hemlängtan, stränga lärare och mobbning gjorde skoltiden till ett helvete för många. Men när fler och fler barn under 1800-talet fick gå i skolan, visade det ändå att de vuxna började se på ett nytt sätt på barnen: Barn skulle få en chans att utvecklas, inte bara arbeta och hjälpa till. Och samtidigt som det byggdes fler skolor började det komma lagar mot barnarbete.

På många sätt var det lättare att vara barn på landet. Där fanns föräldrar och andra vuxna hemma. Dessutom kunde barnen följa med i arbetet ute på åkrarna och hemma på gården. Så lärde sig barnen och kunde tidigt börja hjälpa till med sånt som att valla djuren på bete ute i skogen.

Att ha många barn var däremot ingen fördel för en arbetarfamilj i stan. Där bodde de flesta trångt. Båda föräldrarna var borta långa dagar och hade svårt att ta med sig barnen till fabriken, eller var de nu jobbade.

En lösning var att barnen skickades hem till mormor och morfar ute på landet. Många barn fick jobba i fabrikerna, mest för att få mat och ha någonstans att vara. Om barnen gick i skolan så visste föräldrarna åtminstone var de höll hus medan de själva arbetade.

Smutsen och sjukdomarna gjorde dödligheten hög i städerna, och många barn hade ingen annan stans än gatan att ta vägen.

Det var lätt för vuxna som kunde erbjuda lite mat eller pengar, att utnyttja fattiga och hungriga barn sexuellt.

Stadsbarnen levde ett hårt och farligt liv, men för dem fanns också ofta fler chanser än för den som blev kvar som piga eller dräng hemma i byn. En pojke eller flicka som fick jobb som till exempel hjälpreda, servitör, eller springpojke kunde med lite tur jobba sig uppåt. Kanske så småningom skaffa en egen liten butik, en verkstad eller en restaurang.

De som växte upp i städerna var stolta över att inte vara som folk ute på landet.

Stadsborna tyckte att bönder var tröga och lättlurade. Själva såg de sig som snabba och smarta. De unga i städerna skapade en egen livsstil, med egen slang och klädstil som visade vilka de var.

Julia Ann Crumpling, sju år gammal, hade stulit en barnvagn 1870. Hon fängslades och fick sitta inne i i sju dagar.

fabriker byggs – den industriella revolutionen

9789147103881b1-404c.indd 177

177

06/07/12 12:35 PM

Bensinstation på Strandvägen i Stockholm år 1954.

Fram till år 1967 var det vänstertrafik i Sverige.

SVERIGE UNDER Miljoner personbilar 4

3

2

2002

1990

1980

1970

1960

1950

1940

1930

1

318 nya tiden

9789147103881b1-404c.indd 318

06/07/12 12:53 PM

1950-

och 1960-talen brukar kallas ”rekordåren”

i Sverige. En beskrivning av denna period kan låta som en saga: Företagen gick bra. Sverige blev ett av världens rikaste länder. Det byggdes ett välfärdssamhälle där alla människor hade lika rätt till barnbidrag, sjukvård, skola och annan hjälp och trygghet.

Och svenskarna var inte bara rika själva, de ville också ta ansvar för att skapa en fredligare och rättvisare värld.

EFTERKRIGSTIDEN Sverige satsade mycket på att hjälpa fattiga länder. På bilden en svensk jordbrukslärare i Miengwe i Zambia 1971. För första gången har bönderna i trakten fått lära sig föda upp grisar. Idag skulle vi nog inte tycka att det var helt lyckat att svenskar hjälpte till att bränna ned djungelskog för att bygga grisfarmer.

319

9789147103881b1-404c.indd 319

06/07/12 12:53 PM

Hur kunde Sverige bli så rikt?

Efter andra världskriget hade Sverige ett guldläge. Europa låg i ruiner, men de svenska fabrikerna var oskadda.

Dessutom slapp de svenska företagen oroa sig för att arbetarna skulle strejka. Företagsägarna och arbetarnas fackföreningar hade gjort en överenskommelse redan på 1930-talet. Överenskommelsen kallades Saltsjöbadsavtalet och handlade om hur de skulle förhandla om löneförhöjningar utan att det blev bråk. Arbetarna och ägarna samarbetade för att företagen skulle kunna tjäna så mycket pengar som möjligt, då kunde ju också lönerna höjas. Samtidigt fick staten in mycket skatt från företag och arbetare. Svenskarnas levnadsstandard steg snabbt. I städerna byggdes varuhus där folk köpte nytt för att hänga med modet, trots att det gamla inte alls var utslitet.

I Sverige får till och med miljonärer barnbidrag

Efter andra världskriget började staten i de flesta rika länderna ta större ansvar för människornas trygghet. Men ingenstans tog staten på sig så mycket ansvar som i Sverige och de andra skandinaviska länderna.

Det som börjat med folkhemspolitiken på 1930-talet fortsatte i Sverige efter kriget. Staten skulle se till att människor inte blev beroende av fattigvården när de blev gamla, sjuka eller arbetslösa. Dessutom ville Socialdemokraterna se till att det byggdes fler bra bostäder som vanligt folk hade råd att bo i. Skolmaten skulle bli gratis, och barnfamiljerna skulle få barnbidrag.

Tidigare hade bara fattiga familjer fått bidrag. Nu bestämde den socialdemokratiska regeringen att alla barn skulle få bidrag. Ingen skulle behöva skämmas för att de tog emot hjälp. Dessutom räknade politikerna med att fler svenskar skulle gilla välfärdspolitiken om alla fick del av bidragen.

320 sverige under efterkrigstiden

9789147103881b1-404c.indd 320

06/07/12 12:54 PM

Välfärden betalades med skattepengar. Skatterna blev därför höga jämfört med andra länder, och det bestämdes att ju mer man tjänade, desto större del av ens lön skulle gå till skatt.

Skatterna och bidragen skulle minska skillnaderna mellan fattiga människor och rika. Tanken var också att företagen skulle gå bättre när de fattigare fick mer pengar och kunde köpa mer från företagen.

Daghemmet Korsnäbben i Huvudsta år 1967.

Hemmafruarna försvinner

I början av efterkrigstiden ville många familjer som hade råd att mamman skulle vara hemma. Att sköta hemmet var fortfarande ett ganska tungt jobb när sånt som diskmaskiner, tvättmaskiner och kylskåp fortfarande var sällsynt, och det var svårt att ordna barnpassning.

Men välfärdspolitiken innebar att staten och kommunerna byggde mängder av sjukhus, ålderdomshem, skolor och andra nya arbetsplatser. Där var det mest kvinnor som arbetade. Männen hade ju redan jobb, ofta inom industrin och oftast med högre lön.

Politikerna ville att fler kvinnor skulle ut och jobba, för det var brist på arbetskraft i Sverige. Därför byggdes det fler daghem, särskilt under 1970-talet.

Alla mammor som ville skulle kunna börja arbeta. sverige under efterkrigstiden

9789147103881b1-404c.indd 321

321

06/07/12 12:54 PM

Till storstäderna Före andra världskriget bodde fortfarande hälften av svenskarna på landsbygden. Idag bor mer än åtta av tio i städer. Det är framför allt de stora städerna som växt, dit har folk flyttat för att utbilda sig och för att arbeta.

Man ser stora förändringar om man jämför vad människor i Sverige arbetar med idag med vad folk jobbade med för femtio år sedan. För det första är det mycket färre som arbetar med jordbruk. För femtio, sextio år sedan var det fortfarande vanligt med små bondgårdar som drevs av en familj som inte använde särskilt många maskiner, och som inte tjänade så mycket pengar.

De flesta sådana små bondgårdar är idag borta. Istället finns färre men större gårdar där ägarna haft råd att satsa på moderna maskiner.

För det andra är det inte längre så många som jobbar med att tillverka saker i industrins fabriker. För femtio år sedan var Sverige till exempel en av de största tillverkarna av stora lastfartyg. Vi hade också en stor textilindustri där många kvinnor arbetade med att tillverka tyg och sy kläder. Inget av detta finns kvar. Kläder och lastfartyg tillverkas nu i andra länder där de görs billigare än i Sverige. Många av de gruvor som fanns i Sverige för femtio år sedan har också stängts.

Höbärgning i Småland år 1953.

322 sverige under efterkrigstiden

9789147103881b1-404c.indd 322

06/07/12 12:54 PM

Här byggs Tensta, en av miljonprogramsförorterna utanför Stockholm.

Tjänstesamhället

Istället för att tillverka saker arbetar idag många svenskar med att utföra tjänster. Forskare, förskollärare, busschaufförer, frisörer och designers är alla exempel på sådana yrken. En sådan här stor förändring av vad människorna i ett land jobbar med brukar kallas strukturomvandling.

Att Sverige förvandlades från ett industrisamhälle till ett tjänstesamhälle är en viktig förklaring till varför allt fler människor flyttade till storstäderna.

Det var där de nya jobben fanns. En nackdel med detta var att många byar på landsbygden, särskilt i Norrland, fick svårt att överleva när jobben försvann.

När folk flyttade stängde affären och skolan i byn och allt fler hus blev tomma.

Många svenskar kände sig tvingade att flytta till storstäderna i södra Sverige, trots att de egentligen ville bo kvar på landet.

Miljonprogrammet

När många lämnade landsbygden förvärrades bostadsbristen i städerna. I början av 1960-talet fanns i de flesta svenska städer fortfarande nedslitna kvarter med gamla hyreshus utan varmvatten eller ordentlig uppvärmning, och där man fick använda utedass på gården. Därför bestämde riksdagen att sätta igång med miljonprogrammet. På tio år, från 1965 till 1975, skulle en miljon nya bostäder byggas. Många av de nya husen byggdes i förorter utanför städerna, till exempel Skärholmen utanför Stockholm, Angered i Göteborg, Rosengård i Malmö, Råslätt i Jönköping och Navestad i Norrköping. Dessa områden kom att se ganska lika ut. Det berodde på att husen sattes ihop av färdiggjorda betongdelar. sverige under efterkrigstiden

9789147103881b1-404c.indd 323

323

06/07/12 12:54 PM

Utbildningsexplosionen

På 1950-talet slutade de flesta ungdomar skolan efter sju år. Sen började de jobba, kanske som springpojke, barnflicka, affärsbiträde eller i fabrik. En del, särskilt de som hade lite rikare föräldrar, fortsatte några år i det som kallades realskolan. Studenten var det bara några få procent som tog. Gymnasiet, eller läroverket som det hette, var en elitskola på den här tiden. Och i hela Sverige fanns det bara tre universitet.

Men sedan 1950-talet har allt fler gått allt längre i skolan. Idag går så gott som alla ungdomar på gymnasiet, och en stor del fortsätter sedan till högskolan. Man brukar kalla ökningen för en utbildningsexplosion, och den beror framför allt på två saker som hänger ihop med hur Sverige förändrats efter andra världskriget. För det första har omställningen från industri- till tjänstesamhälle gjort att det inte längre finns särskilt många jobb för en outbildad 15–16-åring. I tjänstesamhället måste man plugga vidare för att få jobb. För det andra har vårt land blivit rikare, och det har gjort att staten kan ge studiebidrag och studielån åt alla som vill plugga vidare.

Hur neutralt var Sverige i konflikten mellan USA och Sovjetunionen?

I slutet av 1940-talet delades världen upp i ett Sovjetstyrt östblock och ett USA-dominerat västblock. Finland hade besegrats av Sovjet i andra världskriget och var därför tvunget att samarbeta med Sovjet i en ”vänskaps- och biståndspakt”. Danmark och Norge var med i det USA-ledda försvarsförbundet NATO. Sverige var det enda av de nordiska länderna som stod vid sidan av.

Den svenska regeringen sa att Sverige skulle vara neutralt, inte stå på någon sida i kampen mellan USA och Sovjetunionen.

Fast i hemlighet hjälpte Sverige USA att spionera på Sovjet under årtiondena efter andra världskriget. Och svenska flygfält byggdes extra stora för att amerikanska bombplan skulle kunna landa där om det blev ett tredje världskrig. Sveriges regering hade valt sida, men det fick folket inte veta. Först många år senare har forskare kunnat ta reda på vad som egentligen hände.

Svenska politiker ville gärna att Sverige skulle vara en ledare för små och neutrala länder. Svenskarna försökte också medla om nedrustning och kärnvapenbegränsning mellan USA och Sovjet.

324 sverige under efterkrigstiden

9789147103881b1-404c.indd 324

06/07/12 12:54 PM

Olof Palme

Under Olof Palmes tid som statsminister (1969–1976 och 1982–1986) satsade Sverige mycket på att hjälpa fattiga länder i Afrika, Asien och Sydamerika.

Många svenskar var stolta över det Olof Palme gjorde. Andra menade att mycket av biståndspengarna till u-länderna gick till stora och onödiga projekt som inte fungerade och inte hjälpte vanliga människor i de fattiga länderna.

Många tyckte också illa om att Palme kritiserade USA:s regering för kriget i Vietnam.

Olof Palme var både älskad och hatad i Sverige. Men det blev en chock för hela folket när han mördades den 28 februari 1986 på hemväg från bion tillsammans med sin fru.

Bland svenska politiker var Olof Palmes stil ganska annorlunda. Han var en stor talare som gillade diskussioner och svarade snabbt på frågor.

I debatter kunde han vara ganska elak mot sina motståndare.

sverige under efterkrigstiden

9789147103881b1-404c.indd 325

325

06/07/12 12:54 PM

Ekonomiska problem Precis som resten av den rika världen har Sverige drabbats av ekonomiska kriser och arbetslöshet under 1970-, 1980- och 1990-talen. När de goda åren på 1950- och 1960-talen tog slut, sa många att vi inte längre hade råd med välfärdspolitiken. År 1976 förlorade Socialdemokraterna regeringsmakten för första gången på 44 år. Men den nya borgerliga regeringen fortsatte med samma politik som Socialdemokraterna. Sverige skulle inte spara sig ur krisen. I stället skulle staten se till att människor hade pengar att köpa för, så att företagen kunde fortsätta sälja. För att få råd lånade staten mycket pengar. Fast den gamla politiken fungerade inte längre. Det gick inte att låna sig ur krisen.

Under 1980-talet ökade skillnaderna mellan fattiga och rika människor i Sverige för första gången på många år. När arbetslösheten steg och många gick utan lön fick staten inte in så mycket skattepengar. Regeringen bestämde sig då för att spara och kunde inte satsa lika mycket på välfärden som tidigare.

Vad berodde problemen på?

När allt fler länder kom ikapp Sverige i den tekniska utvecklingen blev det svårare för de svenska företagen. Det var ett av skälen till de ekonomiska kriserna och arbetslösheten.

Ett annat skäl är att gränserna mellan länderna har öppnats så att företag och pengar lätt kan flytta på sig. Då flyttar företagen och pengarna gärna från ett land med så pass höga skatter som Sverige. Vi kunde inte fortsätta att höja skatterna i Sverige utan måste börja spara in på välfärden. På så vis har den ekonomiska politiken i Sverige blivit mer lik den i de flesta andra rika länder. År 1995 gick Sverige med i EU. Många politiker sa att Sverige måste samarbeta mer med de andra länderna i Europa, nu när gränserna mellan länderna öppnats.

326 sverige under efterkrigstiden

9789147103881b1-404c.indd 326

06/07/12 12:54 PM

Nya svenskar Ända fram till andra världskriget var Sverige ett land där de flesta som bodde i landet också var födda här. Deras förfäder hade bott i Sverige under många generationer och många så länge någon kunde minnas. Dessutom var det många som aldrig varit i något annat land, eller kunde något annat språk än svenska. Mat från andra länder var sällsynt i affärerna. Många svenskar hade aldrig träffat någon som inte kom från Norden.

Detta ändrades under efterkrigstiden. Kring år 1990 fanns det få länder i Europa med lika stor andel utlandsfödda i sin befolkning som Sverige.

På 1970-talet fick det stora Kockumsvarvet i Malmö trycka sin nyårshälsning på många olika språk. Affischen de håller fram visar att arbetarna kom från många olika länder som Italien, Jugoslavien och Finland.

sverige under efterkrigstiden

9789147103881b1-404c.indd 327

327

06/07/12 12:54 PM

Invandringen är en del av den stora förändring det svenska samhället genomgått under efterkrigstiden.

Kändisar med invandrarbakgrund fanns inte i Sverige för sextio år sedan.

På bilden ser vi Zlatan Ibrahimovic. Hans föräldrar kommer från forna Jugoslavien.

Fram till kriserna på 1970-talet var det lätt för utlänningar att få jobb i Sverige. För att locka hit arbetskraft annonserade svenska företag i tidningarna i Finland och i sydeuropeiska länder som Italien, Grekland och Jugoslavien.

Efter arbetslöshetskriserna har invandrare inte längre fått komma hit bara för att söka jobb. Ändå har många flyttat hit. Men det har varit flyktingar som flytt undan krig, förföljelse och fattigdom i sina hemländer. Från början kom invandrarna mest från andra europeiska länder. Men från 1980- talet och fram till 2000-talet har det också kommit många från andra delar av världen som Afrika och Mellanöstern.

S A M M A N FAT T N I N G Efter andra världskriget var den svenska industrin oförstörd, och Sverige blev ett av världens rikaste länder.

Sverige blev ett välfärdssamhälle där staten stod för vård, utbildning och ekonomisk trygghet åt alla.

I början av 1970-talet fick Sverige ekonomiska problem, precis som många andra rika länder i västvärlden.

Under 1980- och 1990-talet sparade staten in på välfärden, och Sverige blev på så vis mer likt andra rika länder.

328 sverige under efterkrigstiden

9789147103881b1-404c.indd 328

06/07/12 12:55 PM

UPPGIFTER Frågor på texten

Arbeta med texten

1. Varför blev Sverige så rikt efter andra världskriget?

11. Vad var orsaken till att alla barn (även de som hade rika föräldrar) skulle få barnbidrag?

2. Varför blev skatterna höga i Sverige?

3. Varför gjorde välfärdspolitiken att många kvinnor började jobba?

4. Sverige har blivit ett tjänstesamhälle.

Vad betyder det?

5. Varför bestämde riksdagen att sätta igång med miljonprogrammet?

6. Vad var utbildningsexplosionen?

7. Var Sverige neutralt i maktkampen mellan USA och Sovjetunionen?

Förklara!

8. Vilket år gick Sverige med i EU? 9. På vilket sätt har Sveriges ekonomiska politik sedan 1980-talet blivit mer lik den i de flesta andra rika länder?

10. Varför kom det många invandrare till Sverige under årtiondena efter andra världskriget?

Fundera och diskutera 12. Före 1970-talet gick inte särskilt många svenska barn på dagis. I dag går nästan alla barn på dagis. Vilka för- och nackdelar kan du se med det?

13. Under efterkrigstiden förvandlades Sverige från ett tillverkningssamhälle till ett tjänstesamhälle. Vilka olika följder fick det?

14. Med folkhemspolitiken ville Socialdemokraterna bygga ett välfärdssamhälle där staten tog ett mycket stort ansvar för människors trygghet. Vilka för- och nackdelar kan du se med en sådan politik?

sverige under efterkrigstiden

9789147103881b1-404c.indd 329

329

06/07/12 12:55 PM

1. BROTTSLIGHET a) Varför ökade stöldbrottsligheten så mycket i Sverige efter andra världskriget?

KÄLLOR TILL HISTORIEN

För stöldbrott (utom rån) lagförda personer, 1831-2005

Med lagförd menas att en person som befunnits skyldig

500 Per 100 000 invånare

till ett brott.

400

300

200

100

0 1825

1850

1875

1900

1925

1950

1975

2000

1. Varför visar diagrammet inte sanningen om hur stor andel av svenskarna som faktiskt stal?

Även om kurvan inte visar hela sanningen om hur många som stal, så kanske man vara ganska säker på att den visar ungefär hur mycket stölderna ökade eller minskade. Eller?

2. Vad händer med kurvan under perioden 1950-1980?

3. Forskare tror att det stjäls mer i rika samhällen än i fattiga länder. Hur kan i så fall ökningen i Sverige från 1950 hänga ihop med vad som berättas på sidorna 78-81.

4. Vad tror Du det beror på att det stjäls mer i rika samhällen? Försök ge förklaringar.

Andelen dömda för stöld minskar efter 1990. Det finns inget säkert svar på varför. Men forskarna tror att det beror på att andelen som stjäl minskar, att färre människor bryr sig om att polisanmäla stölder, och att de som stjäl allt oftare inte döms.

330 sverige under efterkrigstiden

9789147103881b1-404c.indd 330

06/07/12 12:55 PM

b) Varför ökade andelen dömda för våldtäkt så mycket i Sverige efter andra världskriget?

För våldtäkt lagförda personer, 1842-2005 2,0

KÄLLOR TILL HISTORIEN

Per 100 000 invånare

1,5

1,0

0,5

0 1825

1850

1875

1900

1925

1950

1975

2000

1. Forskarna tror inte att den stora förändringen efter 1950 beror på att våldtäkterna blev fler. Vad kan i så fall ökningen av andelen dömda för våldtäkt bero på?

c) Våld och alkohol Vid mitten av 1800-talet drack svenskarna, framför allt männen, mycket mer alkohol än nu. Men supandet minskade sedan kraftigt fram till runt år 1925. Det berodde bland annat på att det blev förbjudet att bränna brännvin hemma, och att skatter gjorde spriten dyrare. I början av 1900-talet bestämdes att alkohol inte fick säljas i privatägda butiker. Från 1917 måste den som ville handla alkohol dessutom ha en motbok.

För att få motbok måste man ha fyllt 25, ha fast bostad och inte vara dömd för fylleri. Gifta kvinnor och personer utan fast bostad brukade inte få motbok. Motboken var ett häfte som stämplades varje gång man handlade sprit. På så vis ransonerades spriten. Alla fick inte heller köpa lika mycket.

Ogifta kvinnor och fattiga hade oftast mindre ransoner än rika män.

sverige under efterkrigstiden

9789147103881b1-404c.indd 331

331

06/07/12 12:55 PM

Källa: Brott och straff i Sverige. Historisk kriminalstatistik 1750–2005. Hanns von Hofer.

KÄLLOR TILL HISTORIEN

För misshandel lagförda personer, 1836-2005 200

–-- För misshandel lagförda personer,

Per 100 000 invånare

1836-2005.

- - - Alkoholkonsumtion i liter per person

150

15 år och äldre, 1851-2005. (Kurvan är skalanpassad. Siffrorna på Y-axeln visar inte liter alkohol.)

100

50

0 1825

1850

1875

1900

1925

1950

1975

2000

År 1955 avskaffades motbokssystemet. Alla som fyllt 21 kunde nu köpa alkohol utan ransonering. 1969 sänktes åldersgränsen till 20 år.

FRÅGOR 1. Hur hänger kurvorna för alkoholkonsumtion och misshandel ihop under perioden 1880 till 1975?

2. Betyder de två kurvorna att man kan vara helt säker på att ökat supande ledde till mer misshandel?

3. Länge handlade de flesta misshandelslagföringarna, alltså polisanmälningar, domar och så vidare, om slagsmål mellan vuxna män. Att barn slogs med varandra, eller fick stryk av vuxna i

skolan och hemma, eller att kvinnor misshandlades av sina män, ledde sällan till polisanmälan. Men mot slutet av 1900-talet förändrades synen på våld mot kvinnor och barn. 1979 kom till exempel lagen som förbjuder föräldrar att aga sina barn. Allt fler misshandelsanmälningar handlade nu om våld mot kvinnor och barn.

Vad händer med misshandelskurvan åren efter 1979?

332 sverige under efterkrigstiden

9789147103881b1-404c.indd 332

06/07/12 12:55 PM

Siffrorna visar hur stor andel av svenska män födda under tre olika perioder som fortfarande levde 5, 25, 50 och så vidare år efter att de föddes. (För männen födda 1966-70 visar siffrorna vad forskarna tror kommer att hända när dessa män blir riktigt gamla.)

1751-1755 Ålder

1901-1910 %

1966-1970

Ålder

%

0

100

5

60

5

87

25

96

25

55

25

78

50

90

50

37

50

65

75

52

75

12

75

30

80

20

90

3

90

5

90

0,5

100

0,5

FRÅGOR 1. Mellan vilka åldrar dog störst andel av männen födda mellan 1751 och 1755, och vad kan det ha berott på?

2. Ungefär vid vilken ålder var man en ovanligt gammal man, om man var född vid mitten av 1700-talet? Det vill säga vid ungefär vilken ålder var mer än hälften av ens jämnåriga döda?

3. Jämför andelen som fortfarande levde när de var fem år i början av 1900-talet med samma åldersgrupp vid mitten av 1700-talet. Vad kan skillnaden ha berott på?

0

%

100

100

Källa: E Hofsten och H Lundström i B Odén: Bryta, bygga, bo.

Ålder

0

100

100

7 0,5

4. Vad kan det bero på att man inte har tagit med någon siffra som visar hur många av dem födda 1966-70 som fortfarande levde när de var fem?

5. Ungefär vid vilken ålder var man en ovanligt gammal man, om man var född i början av 1900-talet? Det vill säga ungefär vid vilken ålder var mer än hälften av ens jämnåriga döda?

6. Var det stor chans att ens farfar levde om man själv var 15 år och barnbarn till en man född vid mitten av 1700-talet?

sverige under efterkrigstiden

9789147103881b1-404c.indd 333

KÄLLOR TILL HISTORIEN

2. BEFOLKNINGSSTATISTIK SOM KÄLLA TILL SVERIGES HISTORIA

333

06/07/12 12:55 PM

Bildförteckning Berig/Wikipedia 5 Erich Lessing/IBL 10 Goran Burenhult/Scanpix 11 (1) Roger-Viollet/IBL 11 (2) Andreas Nilsson/Malmö Museum 12 (1) Bengt A. Lundberg/Statens Historiska Museum 12 (2) British Museum 19 (1) Erich Lessing/IBL 19 (2) Arne Hodalic/BtooB/Eyevine/IBL 19 (3) British Museum 20 Erich Lessing/IBL 22 Topham Picturepoint/Scanpix 23 Enzo & Paolo Ragazzini/Corbis/Scanpix 24 (1) Erich Lessing/IBL 24 (2) Michael Nicholson/Corbis/Scanpix 25 (1) Ulf Renneus/Mary Square 25 (2) Erich Lessing/IBL 26 Christopher Arnesen/Stone/Getty Images 28 Xinhua News Agency/eyevine/IBL 29 ChinaFotoPress/IBL 31 Pictor/IBL 34 (1) Christel Gerstenberg/Corbis/Scanpix 34 (2) Jim Zuckerman/Corbis/Scanpix 36 Altrendo Panoramic/Getty Images 37 Erich Lessing/IBL 38 (1) Jonathan Blair/Corbis/Scanpix 38 (2) Anthro/Shutterstock 39 Akg/Scanpix 40 Erich Lessing/IBL 44 Roger-Viollet/IBL 50 Araldo de Luca/Corbis/Scanpix 51 Pictor/IBL 54 (1) Araldo de Luca/Corbis/Scanpix 54 (2) Araldo de Luca/Corbis/Scanpix 56 Eric Vandeville/Gamma/IBL 59 Egmont 60 DPA/IBL 62 Erich Lessing/IBL 64 Jean Roche/HoaQui/IBL 66 Erich Lessing/IBL 67 Kjeld Olesen/Scanpix 70 Ronald Sheridan/Ancient Art & Architecture Collection Ltd. 71 Pictor/IBL 74 ProfiMedia/Lucky Look 75 Göran Schmidt/Livrustkammaren 79 Micke Fransson/Scanpix 82 Ancient Art & Architecture Collection Ltd. 83 Roger-Viollet/IBL 85 Simon Grosset/FSP/Gamma/IBL 86–87 Kungliga Biblioteket 90 Miniatyr från Toggenburgbibeln (1411) 93 Bridgeman Art Library/IBL 95 Pictor/IBL 99 Bridgeman Art Library/IBL 100 Luigi Sabatelli (1772-1850)/Scala 102 (1) Mary Evans Picture Library/IBL 102 (2) Everett Collection/IBL 105 Ronald Sheridan/Ancient Art & Architecture Collection Ltd. 106 Roger-Viollet/IBL 107 Ronald Sheridan/Ancient Art & Architecture Collection Ltd. 110 (1) Science Museum, London /HIP/IBL 110 (2) Harlingue/Roger-Viollet/IBL 111 Erich Lessing/IBL 113 AKG-Images/Scanpix 114 Bridgeman Art Library/IBL 116 –119 Reunion Des Musees Nationaux/IBL 120 The National Portrait Gallery, London 121–122 Reunion Des Musees Nationaux/IBL 124 the Lilly Library of Rare Books and Manuscripts, Indiana University 125

Carlos Juliao(1740-1811)/Biblioteca Nacional, Rio de Janeiro, Brazil/IBL 126 The British Library 128 LOOK/IBL 130 okänd kinesisk konstnär samtida 133 China Trade Painting, The Hongs at Canton, Circa 1820/Wikipedia 135 Theobald von Oer: Der Weimarer Musenhof 1860/Wikipedia 138–139 Jonas Dürch circa 1770/Släps Kyrka Kungsbacka 142 An Experiment on a Bird in an Air Pump by Joseph Wright of Derby, 1768/the National Gallery, London. 144 Musée national des Chateaux de Versailles et de Trianon/Musée national des Chateaux de Versailles 145 Portrait de François-Marie Arouet, dit Voltaire/ Nicolas de Largillierre 146 Portrait of Jean-Jacques Rousseau (1712–1778)/ Musée Antoine Lécuyer, Saint-Quentin 147 Mary Wollstonecraft circa 1797/John Opie/ National Portrait Gallery 148 Mary Evans/IBL 149 Declaration of Independence 1819 John Trumbull 150 Gianni Dagli Orti/Corbis/Scanpix 152 (1) Bettmann/Corbis/Scanpix 152 (2) Erich Lessing/IBL 154 Jean-Pierre Houel/Bibliothèque nationale de France 156 Gianni Dagli Orti/Corbis/Scanpix 157 (1) Portrait of Olympes de Gouges Alexander Kucharsky 157 (2) Leonard de Selva/Corbis/Scanpix 158 Erich Lessing/IBL 161 ”Congress of Vienna” Jean-Baptiste Isabey 1815 163 Målning av Hilaire le Dru 164 Mary Evans/IBL 169 National Railway Museum/Science & Society Picture library 170–171 Bristol City Museum and Art Gallery, UK/Bridgeman Art Library/IBL 172 AKG-Images/Scanpix 173–174 Bridgeman Art Library/IBL 175 Ann Ronan Picture Library/Heritage/IBL 176 The National Archive/Heritage/IBL 177 Dudley Street – Seven Dials/Jerrold, Blanchard and Doré, Gustave: ”London” (1872) 179 AKG-Images/Scanpix 180 Gianni Dagli Orti/Corbis/Scanpix 182 Heeresgeschichtliches Museum 186 Mary Evans/IBL 187 IBL 188 (1) Archivo Iconografico/Corbis/Scanpix 188 (2) Bridgeman Art Library/IBL 190 Harley Crossley/Private Collection/The Bridgeman Art Library/Lucky Look 192 (1) Rykoff Collection/Corbis/Scanpix 192 (2) Bridgeman Art Library/Lucky Look 194 Mary Evans/IBL 195–199 Hulton Archive/Stringer/Getty Images 201 okänd kinesisk fotograf 202 Mary Evans/IBL 203 Roger-Viollet/IBL 204 Stockholms Stadsmuseum 206 (1) Nordiska museet 206 (2) Föreningen Stockholms Företagsminnen 210 (1) Mark Earthy/Scanpix 210 (2) Nordiska museet 211 Landskrona Museum/IBL 213 (1) Torsten Åströms samling 213 (2)

Stockholms Stadsmuseum 214 (1) Scanpix 214 (2) Svenska Emigrantinstitutet 215–216 Stockholms Stadsmuseum 219–220 Scanpix 221 Dagens Nyheter 1912/Kungliga biblioteket 222–223 Kungliga Biblioteket 224 Bridgeman Art Library/IBL 226 (1) Yale University Art Gallery, New Haven, CT, USA/Bridgeman Art Library/IBL 226 (2) South Dakota State Historical Society 229 Bridgeman Art Library/IBL 230 Bettmann/Corbis/Scanpix 231 (1) Timothy H. O’Sullivan & Alexander Gardner, juli 1863/Library of Congress 231 (2) Baton Rouge, La., 2 April, (1863) 232 Hulton-Deutsch/Corbis/Scanpix 235 Bettmann/Corbis/Scanpix 236 Corbis/Scanpix 238 (1) Michael St. Maur Sheil/Corbis/Scanpix 238 (2) Bettmann/Corbis/Scanpix 240 Imperial War Museum 244 Popperfoto/IBL 247 Sovfoto 248 Hulton Archives/Getty Images 249 Bettmann/Corbis/Scanpix 252 (1) Everett Collection/IBL 252 (2) Central Press/Getty Images 252 (3) Karl Sandels/IBL 252 (4) Bettmann/Corbis/Scanpix 254 Photoresearchers/IBL 255 Minnesota Historical Society/Corbis/ Scanpix 256 Hulton-Deutsch/Corbis/Scanpix 257 AKG-Images/Scanpix 258 (1) Slava Katamidze Collection/Hulton Archive/ Getty Images 258 (2) Bettmann/Corbis/Scanpix 259 Wikipedia 260 Hulton Archives/Getty Images 262 Mary Evans/IBL 263 Bettmann/Corbis/Scanpix 264 Hulton Archives/Getty Images 265 Weimar Archive/Mary Evans/IBL 266 Bureau L.A. Collection/Corbis/Scanpix 267 (1) Wikipedia 267 (2) Otto Ohms Samling/IBL 268 Scanpix 269 Scanpix 270 (1) Svt-bild 270 (2) Svenskt fotoreportages samling/IBL 271 Roger-Viollet/IBL 274 Keystone/IBL 275 London Express/Getty Images 277 (1) Keystone/Getty Images 277 (2) Central Press/Getty Images 278 Keystone/Getty Images 280 (1) Popperfoto/IBL 280 (2) Topham Picturepoint/Scanpix 281 Mary Evans/IBL 282 Hulton Archive/Getty Images 287 Albert Cusian/Bundesarchive 288 AKG-Images/Scanpix 289 Keystone/Scanpix 290 –291 Karl Sandels/IBL 294 Tomas Oneborg/Scanpix 295 (1) Kamerareportage/Scanpix 295 (2) Scanpix 295 (3) Pressfoto/Scanpix 297 Scanpix 298–300 Illustration av Bertil Almqvist/ Beredskapmuseet 301

Scanpix 302 (1) Popperfoto/IBL 302 (2) Keystone/IBL 304 Svt-bild 305 Anders Wiklund/Scanpix 306 Keystone/IBL 308 Scanpix 309 Hulton Archive/Getty Images 310 Sipa Press/Scanpix 311 Bettmann/Corbis/Scanpix 313 Bob Adelman/Corbis/Scanpix 314 Bettmann/Corbis/Scanpix 315 Jonny Graan/Scanpix 318 Stig A Nilsson/Scanpix 321 Erik Liljeroth/Nordiska Museet 322 Scanpix 325 Kockums Mekaniska Verkstad/Malmö stadsarkiv/IBL 327 Nils Petter Nilsson/Expressen/Scanpix 328 Topham Picturepoint/Scanpix 334 (1) Bettmann/Corbis/Scanpix 334 (2) Roger Ressmeyer/Corbis/Scanpix 336 Bettmann/Corbis/Scanpix 337 Hulton Archive/Getty Images 338 Scanpix 339 (1) AP/Scanpix 339 (2) Hulton Archive/Getty Images 341 (1) US Air Force/Getty Images 341 (2) Philip Jones Griffiths/Magnum/IBL 341 (3) Henri Cartier-Bresson/Magnum/IBL 345 Pictorial Press/IBL 346 Robert Capa/Magnum/IBL 348 Gil Cohen Magen/Reuters/Scanpix 350 Heidi Levine/Sipa/Scanpix 351 IRNA/AFP/Scanpix 352 Gamma/IBL 353 Ahmad Al Rubaye/AFP/Scanpix 354 Bettmann/Corbis/Scanpix 356 (1) Jose Fuste Raga/Corbis/Scanpix 356 (2) Wikipedia 359 Gandhiserve.org 360 Patrick Robert/Sygma/Scanpix 362 Ernest Cole 363 Peter Turnley/Corbis/Scanpix 364 Burt Glinn/Magnum/IBL 365 Bettmann/Corbis/Scanpix 366 Keystone/IBL 367 Carlos Cazalis/Corbis/Scanpix 369 Desmond Boylan/Reuters/Scanpix 370 (1) Arko Datta/Reuters/Scanpix 370 (2) Tim Clary/Corbis/Scanpix 372 (1) Regis Bossu/Sygma/Scanpix 372 (2) Wally McNamee/Sygma/Scanpix 374 Peter Turnley/Corbis/Scanpix 375–377 KOK/Gamma/IBL 378 Rolf Olsson/Sydsvenskan/IBL 379 S&G/Empics/Scanpix 380 Gamma/IBL 381 Luc Delahaye/Magnum/IBL 384 Stephan Norsic/Gamma/IBL 385 Jens Assur/Scanpix 387 David Turnley/Corbis/Scanpix 389 (1) Koichi Imaeda/Magnum/IBL 389 (2) Richard Lui/SIPA Press/Scanpix 390

Omslag: Mary Evans Picture Library/IBL (1) ”Congress of Vienna” Jean-Baptiste Isabey 1815 (2) Pictor/IBL (3) Musee de la Ville de Paris, Musee Carnavalet, Paris, France/Bridgeman Art Library/IBL (4)

399

9789147103881b1-404c.indd 399

06/07/12 1:01 PM

ISBN 978-91-47-10388-1 © 2012 Elisabeth Ivansson, Robert Sandberg, Mattias Tordai och Liber AB Redaktör: Thomas Johansson Projektledare: Thomas Johansson Formgivare: Lotta Rennéus Bildredaktör: Mikael Myrnerts Tecknare: Anders Nyberg Kartor: Stig Söderlind Produktion: Thomas Sjösten Tredje upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Sahara Printing, Egypten 2012

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/ förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

400

9789147103881b1-404c.indd 400

06/07/12 1:01 PM

HISTORIA

SOtSerien från Liber

HISTORIA

SOtSerien från Liber

SO·S Historia

Ñ Ämnesboken Ò

ingår i SO·Serien från Liber.

SO·Serien är ett komplett läromedel som ger grunderna för att nå målen för skolarbetet i SO. I SO·Serien finns varje SO-ämne, dels som en ämnesbok täckande skolår 7–9, dels som tre årskursböcker.

För varje ämne finns en lärarhandledning med varierat övningsmaterial.

HISTORIA Ñ Ämnesboken Ò

Till SO-serien finns också webbmaterialet SO·S Plus.

Best.nr 47-10388-1 Tryck.nr 47-10388-1

Elisabeth Ivansson Mattias Tordai

9789147103881c1c.indd 1

06/07/12 1:24 PM