Petra Runström Nilsson
Elevhälsa SAMVERKA, FÖREBYGGA, BYGGA
Förord Jag har arbetat i skolan sedan 1998 och de senaste tio åren som special pedagog. Under dessa år har jag sett hur skolans arbete med elevhälsa har förändrats. Tidigare handlade mycket av arbetet ute på skolorna om att lösa problem och svårigheter som redan uppstått. Det tar tid och energi från det förebyggande arbete som borde vara skolans egentliga fokus. I skollagen lyfts elevhälsans viktiga roll fram och på skolorna arbetar rektorer med sin personal för att hitta former för en samlad elevhälsa. Vi ska vara medvetna om att elevhälsan ska arbeta både hälso främjande och förebyggande samt stödja alla elevers utveckling mot målen i kursplanerna. Skolan ska hitta former där flera olika yrkes grupper, med skilda utbildningar och kompetenser kan samarbeta. Vad dessa olika yrkesgrupper ska göra inom sitt gebit finns det mycket litteratur om. Men hur de i vardagen ska hitta samarbetsformer finns det mycket litet skrivet om. Med begreppet elevhälsa avser jag samtliga kompetenser inom elev hälsan, såsom medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpeda gogisk. Även rektor har en viktig roll i elevhälsan. I den här boken har jag samlat det som lagtexter, skolinspektion och forskning säger om elevhälsan och visar hur arbetet kan se ut i vardagen med hjälp av autentiska exempel samt intervjuer med yrkesutövare. Mitt syfte är att visa, med många olika goda exempel, hur rektor, lärare och elevhälsans samlade kompetens kan arbeta för att öka elevers trygghet, utveckling och lärande. Jag har avsiktligt lagt stor vikt vid att beskriva skolans ar bete med att arbeta främjande och förebyggande, det arbete som riktar sig till alla elever för att svårigheter inte ska uppstå. Min förhoppning är att den kombinationen kommer att göra att boken blir intressant och viktig för många olika typer av läsare.
Under arbetet med boken har jag träffat och intervjuat flera kloka personer som arbetar med och har tankar kring elevhälsan och dess funktion. Deras arbetssätt stämmer väl överens med forskning och granskningar av skolors arbete med elevhälsa och därför kommer jag genom boken att lyfta fram deras tankar, synpunkter och ”klokskap”. Boken hade inte blivit till utan dem och jag vill rikta ett stort tack till Anu Enehöjd, rektor grundskolan, Torshälla stads förvaltning, Fredrik Wetterling, rektor grundskolan, Eskilstuna kommun. Johan Ahlqvist och Halina Sundqvist, rektorer gymnasieskolan, Eskilstuna kommun, Magnus Willix och Anna Granberg, lärare Eskilstuna kommun samt Annica Möller och Lena Söderqvist-Määttä enhetschefer, socialtjänsten Eskilstuna kommun. Här nedan följer en kort presentation av dem: Anu Enehöjd är rektor på Gökstensskolan i Torshälla, med cirka 400 elever i årskurs 7–9 och 50 personal. Anu har arbetat inom skolan sedan 1987, först som lärare, sedan flera år som specialpedagog, handledare och rektor. Specialpedagogiska frågor ligger henne varmt om hjärtat och det är inom det området som hon vill utveckla och se till att få en sammanhållen elevhälsa i skolan. Personalen på skolan arbetar med att utveckla sin relationella kompetens; att se elevernas helhet och att skapa förståelse för att det ger effekter på elevernas lärande. Fredrik Wetterling arbetar i dag som rektor på Skogsängsskolan. Han är utbildad 1–7-lärare med inriktning svenska och SO. Fredrik arbetade som lärare i elva år och har gått flera olika ledarutbildningar. Läsåret 2010/11 påbörjade han sin första skolledartjänst och arbetade under det första året som rektor på Hällby skola (åk 4–6). Sedan gick Fredrik vidare till en rektorstjänst på Fröslundaskola. Läsåret 2015/16 påbörjade han sin nuvarande tjänst. Fredriks elevsyn grundar sig på ett relationsinriktat ledarskap, där han anser att relationen mellan elev och pedagog är den absolut viktigaste grunden för ett gott lärande. Halina Sundqvist är rektor på S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna sedan 2010. Hon är gymnasielärare i grunden och har tolv års skol ledarerfarenhet från såväl den privata som den kommunala sektorn. Johan Ahlqvist är även han rektor på S:t Eskils gymnasium sedan
2010. Dessförinnan arbetade Johan i åtta år som biträdande rektor på skolan och två år som studie- och yrkesvägledare. S:t Eskil är en centralt belägen skola med cirka 850 elever och tio program. Under hösten 2015 har skolan för första gången genomgått en genomgripande granskning av sin verksamhet med hjälp av Q-Steps Kvalitetssäkring AB och Qualis, ett kvalitetssäkringssystem speciellt anpassat för skolan. S:t Eskil har uppnått den högsta poäng som någon svensk gymnasieskola hittills fått i en Qualisgranskning. Magnus Willix har arbetat i skolans värld sedan 1994 och är grund skollärare 1–7 i grunden. Han har sedan läst vidare för behörighet i eng elska och SO till årskurs nio. Under sina yrkesverksamma år i skolan har Magnus arbetat med årskurserna 4–9 både i den ”vanliga” grund skolan, bland annat som förstelärare, och i olika specialverksamheter för elever i stort behov av särskilt stöd. Just nu arbetar Magnus med elever inom AST (autismspektrumtillstånd) på en av Eskilstuna kom muns resursskolor. Anna Granberg är legitimerad grundskollärare 4–9 och gymnasie lärare i svenska och spanska. Hon blev klar med sin utbildning i januari 2003 och har sedan dess arbetat på Djurgårdsskolan i Eskilstuna. Hon undervisar i årskurserna 7–9 och är arbetslagsledare sedan flera år tillbaka. Sedan hösten 2014 är Anna förstelärare med huvuduppdrag att leda skolans arbete kring formativ bedömning, hur lärarna kan få syn på elevers kunskaper och utvecklingsområden samt dokumenta tion av detta. Annica Möller är socionom med snart trettio års erfarenhet från kommunal socialtjänst, ursprungligen som socialsekreterare men sedan som arbetsledare och chef inom socialtjänsten. Annica leder sedan många år utredningsenheten Barn och familj. Hon har genom åren haft förskolor och låg- och mellanstadieskolor som sina främsta samverkanspartners och tror på att skolan och det goda mötet i sko lan, även kring det som är svårt, är det som gör skillnad för barn och föräldrar. Lena Söderqvist-Määttä är socionom och har varit verksam inom kommunal socialtjänst under drygt tjugo år. De senaste tio åren har hon varit chef för Mottagningsenheten Eskilstuna. Hon har lång erfa
renhet av arbete med barn och vuxna, främst som myndighetsutövare, och var också med och startade Eskilstunas första familjecentral i slu tet av 1990-talet. Lena brinner för samverkan och för att nå ut med socialtjänsten som en positiv samarbetspartner. Uppdraget för Mot tagningsenheten är att vara ingången för anmälningar om barn som far illa samt för ansökningar från enskilda. Till enheten hör också de fyra förebyggande socialsekreterarna som arbetar med tre skolor som bas för sitt förebyggande arbete.
Innehåll
1. Inledning
9
Bokens disposition
11
2. Skolans uppdrag
13
3. Elevvården förr
15
4. Elevhälsan i dag
19
Elevhälsa är ett gemensamt ansvar
25
5. Framgångsfaktorer – hur framgångsrika skolor gör
31
Rektor som tar det övergripande ansvaret Lärarens kompetens och goda relationer till eleverna En god lärandemiljö Välfungerande studie- och yrkesvägledning Ett systematiskt kvalitetsarbete Elever som känner sig delaktiga Välfungerande samarbete mellan skola och hem
35 39 42 50 53 57 62
6. Vad kan vi göra på vår skola? Tips och några goda exempel Elevhälsoträffar Elevintervjuer Klasskonferenser Reflektionstid Uppmärksamma elevernas hälsa – kost, sömn och motion Extra anpassningar, pedagogiska kartläggningar och särskilt stöd
7. Samverkan med socialtjänsten Ett exempel från Eskilstuna kommun När skolan känner oro för en elev Tre parter som ska arbeta ihop Vad har vinsterna med samarbetet varit? Att tänka vidare kring
71 72 76 87 90 93 99
113 114 118 122 124 125
Referenser 129
1. Inledning Under år 2014 föddes cirka 115 000 barn i Sverige, något fler pojkar än flickor. Några av dessa är första barnet i familjen, andra blir små syskon. Några av barnen föds i familjer med en mamma och en pappa, andra av en ensamstående förälder och ytterligare någon välkomnas in i familjer med två mammor eller två pappor. Några barn har för äldrar med akademisk bakgrund, andra har föräldrar med kort eller ingen eftergymnasial utbildning, någon föds i en familj där en eller båda föräldrarna saknar arbete. Något barn har en förälder eller ett syskon som är svårt sjuk, något barn drabbas själv av svår sjukdom. I vissa familjer finns det ekonomi till märkeskläder och semester resor, i andra familjer finns det inte pengar till lördagsgodis. Några barn upplever skilsmässor och dödsfall, andra barn lever i samma familj genom hela livet. Majoriteten av alla barn är efterlängtade, älskade och har en given trygg plats i familjen, men några barn får konkurrera med föräldrars beroende av droger, alkohol eller spelande. Vi kan alla önska att barn ska växa upp i trygghet och kärlek med stöd genom livets alla faser, men ingen av oss kan veta att det verkligen blir så. Det som händer oss på livets resa kan vi ibland påverka, ibland inte. Oavsett så ska vi ta oss igenom det som händer och sker, somliga händelser gör oss till bättre medmänniskor och vi står starkare inför nästa utmaning. Andra händelser berövar oss vår självkänsla och vårt hopp.
9
Elevhälsa. Samverka, förebygga, bygga
”Eftersom den viktigaste skyddsfaktorn för barn och ungdomar är att klara skolan behöver skolans hälsofrämjande arbete, sättas i relation till skolans resultat, så att inte upplysning eller information frikopplas från skolans kunskapsuppdrag.” (Skolverket 2014 s. 11)
Det enda vi med säkerhet vet om livet, är att vi ska gå i skolan, de flesta av oss i tolv år. Många börjar i dag i förskoleklass, går i grundskolan och sedan direkt vidare till gymnasiet. För de allra flesta är det en rolig och stimulerande tid då vi får möta utmaningar och nya vänner, år där vi formas för framtiden. Tolv år i skolan är en lång tid, och har en stor påverkan på vilka arbeten vi sedan kan söka, vilka vi kommer att umgås med och vilken tro vi har på oss själva som unga vuxna. Skolans främsta syfte är att ge eleverna kunskaper och förmågor som gör att de kan verka i samhället som fullvärdiga medborgare. Att eleverna får en god skolgång är en angelägenhet för hela samhället. När elever lyckas, är och känner sig framgångsrika i skolan, skapar det en positiv spiral. Men motsatsen är också sann, ett misslyckande leder till att eleven känner sig mindre framgångsrik och det finns risk för en negativ spiral där misslyckande föder nya misslyckanden. Konsekven serna av en undermålig skolgång blir allvarliga inte bara för individen, utan för samhället i stort, då dessa elever riskerar att gå ut i arbetslös het. Men hur blir det då för de elever som stöter på svårigheter i mötet med skolan? Vad kan skolan göra? Och hur kan skolan göra? Jag vill redan nu poängtera att elevhälsa i första hand handlar om de stunder då lärande och utveckling sker, och om ett förebyggande arbete som involverar alla som möter elever på en skola. För att lyckas med detta finns en rad kompetenser på skolorna i dag, en viktig fak tor är själva Elevhälsan, alltså den medicinska insatsen som utförs av skolsköterska och skolläkare, den psykologiska insatsen som utförs av 10
1. Inledning skolpsykolog, den psykosociala insatsen som vanligen utförs av skol kurator och skolans specialpedagogiska kompetens. Ett viktigt syfte med den här boken är att samla viktig kunskap om elevhälsan och dess uppdrag samt att med goda exempel visa hur elevhälsan kan utformas. För att skolans förebyggande arbete ska vara verkningsfullt och verkligen leda till att alla elever får ledning och stimulans samt tillgång till en trygg och utvecklande skolmiljö behö ver hela skolan involveras. Den enskilda lärarens kompetens, skolans förmåga att skapa goda lärmiljöer blir i detta sammanhang viktigt och även att skolan samarbetar inom sin organisation och med externa aktörer för att stödja alla elever i deras utveckling mot målen. I detta kan inte elevhälsan vara en ”egen ö”, utan måste länkas samman med skolans hela arbete.
Mer förebyggande arbete ger mindre extra anpassningar och mindre särskilt stöd. Och fler elever får lyckas i skolan.
Bokens disposition När vi talar om elevhälsa kan vi å ena sidan mena det som på de flesta skolor är elevhälsoteamet eller elevhälsogruppen och deras specifika kompetenser, å andra sidan kan vi mena elevers hälsa, mående och utveckling. Jag vill i den här boken lyfta fram att skolan inte enbart kan förlita sig till elevhälsoteamets insatser, utan hela skolan måste involveras i detta arbete. Jag inleder boken med att beskriva skolans uppdrag av i dag för att sedan göra en historisk tillbakablick i kapitlet ”Elevvården förr”. Där efter resonerar jag djupare kring ”Elevhälsan i dag”, över vilka yrkes kategorier som ingår i elevhälsan och kortfattat kring hur deras arbete kan se ut på en skola. Jag vrider sedan fokus till det gemensamma uppdraget alla på skolan har för elevhälsan och presenterar ett antal 11
4. Elevhälsan i dag Skolan är den arena och verksamhet där flest individer möts i det svenska samhället i dag. Barn börjar förskoleklass vid sex års ålder och när gymnasieskolan är avslutad är majoriteten av de unga vuxna 19 år. Under dessa tretton år som barnet och så småningom tonåringen är en del av skolsystemet hinner mycket hända. Alla elever behöver stöd i skolan för att utvecklas. Några behöver mer stöd än andra och några få behöver särskilt stöd, alltså ett stöd som inte kan tillgodoses inom klassens och den ordinarie undervisningens ram. Om skolan lyckas med sitt uppdrag att skapa en god lärandemiljö, med lärare som tryggt och kompetent bemöter eleverna, är de första byggstenarna lagda i arbetet med alla elever och därigenom också de elever som är i behov av särskilt stöd. Och det är med denna bakgrund vi måste ta oss an ett begrepp som elevhälsa. Elevhälsobegreppet är stort. Elevhälsa handlar om allt från hälso samtal hos skolsköterska till pedagogiska utredningar, till att vara en brygga mellan socialtjänst och skola, till att verka handledande till öv riga personalkategorier. Arbetet rör det lilla kring en elevs mående för dagen till det stora när en elev har en obotlig sjukdom. Elevhälsan ska kunna hålla ett fågelperspektiv över skolans arbete med särskilt stöd och arbeta systematiskt kring uppföljning av elevers frånvaro. Persona len i elevhälsan ska kunna fånga upp mönster bland eleverna i sådant som rör till exempel alkohol, droger, sömn och kost och utifrån det som upptäcks starta förändringsarbeten tillsammans med övrig personal. Att sätta sig in i elevernas perspektiv och kunna föra det vidare på skolan är ytterligare en viktig uppgift som elevhälsans personal har. 19
Elevhälsa. Samverka, förebygga, bygga Elevhälsan kan inte likställas med det som förr hette skolhälsovård. Elevhälsan ska finnas i flertalet skolformer och den centrala uppgiften är att erbjuda eleven stöd, inte att ge vård. Begreppet elevhälsa in fördes i skollagen 2014 och syftet är alltså att stödja den pedagogiska verksamheten på skolan. Elevvården eller skolhälsovården hade ett stort fokus på att hitta och åtgärda olika former av riskfaktorer och svårigheter. I centrum stod det som inte fungerade. I begreppet elevhälsa finns en tydlig förskjutning från att leta riskfaktorer till att hitta och bygga på friskfaktorer, det som bidrar till hälsa, lärande och utveckling (Partanen 2012; Johansson 2013).
Elevhälsa är ett samlingsbegrepp för allt som görs för att skapa ett positivt arbetsklimat i skolan och för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling.
Så här står det i skollagen (SFS 2010:800 1 kap. 25 §): För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.
Elevhälsans samlade kompetens kan ses som ”ett pussel i pusslet”. Skolan ska arbeta för att alla elever ska få den ledning och stimulans de behöver utifrån sina förutsättningar och behov, det främsta arbetet är det som sker i mötet mellan elev och undervisning i klassrummet. 20
4. Elevhälsan i dag Vissa elever behöver dock mer och på ett annat sätt än de flesta andra, och det är här elevhälsan kan bidra med sina olika pusselbitar. De olika kompetenserna i elevhälsan består av • skolsköterska och skolläkare, som utgör den medicinska insatsen • skolpsykolog, som utför den psykologiska insatsen • elevhälsans psykosociala insats, som vanligen utförs av skolkurator. Det ska även finnas specialpedagogisk kompetens i elevhälsan.
Specialpedagog Speciallärare
Skolläkare Skolsköterska Medicinsk kompetens
Specialpedagogisk kompetens
Elevhälsans samlade kompetens och rektor.
Psykologisk kompetens
Psykosocial kompetens
Kurator
Skolpsykolog
Förebygga och främja
Uppmärksamma och utreda
Stödja och handleda
Figur 1. Skolans arbete för att alla elever ska utvecklas mot målen och vara trygga.
21
6. Vad kan vi göra på vår skola? Tips och några goda exempel Elevhälsan har en viktig och central roll när det gäller att bidra till att skapa miljöer som främjar elevers lärande, utveckling och hälsa. Det kan handla om allt från att delta i planeringen av hela skolans organisation, schemaläggning, klassrumsutformning och placering av nya elever till att arbeta med skolans värdegrund, delta i arbetet mot kränkande hand lingar, delta i undervisning om tobak, alkohol, droger, sex och samlevnad samt om att bidra i arbetet med pedagogiska kartläggningar. Elevhälsan har också en viktig funktion som goda förebilder genom sitt sätt att prata om elever. Det är viktigt att elevhälsan sprider en god elevsyn kring hur skolan tänker och pratar om och med eleverna. Höga förväntningar på alla elever och en positiv elevsyn leder osvikligt till att eleverna lyckas bättre i skolan. Att ofta prata elevsyn är viktigt på alla skolor och i alla personalgrupper. Personalens förhållningssätt till och bemötande av eleverna kommer att spegla elevernas resultat och hur de mår i skolan. En väl fungerande elevhälsa bygger på att de olika kompetenserna inom elevhälsan samverkar med varandra och med kompetenser ut anför elevhälsans grupp. För att samverkan ska fungera behövs en tydlig styrning och struktur. Det innebär att elevhälsan ska ha ett tydligt uppdrag, att det finns mål för den, och att den följer gällande regelverk. I strukturen ligger en tydlig arbetsfördelning och tydliga rutiner för hur samverkan ska se ut. I samsynen kring uppdraget är det viktigt med ett gemensamt språk och att ha respekt för varandras uppdrag och kompetens. Att arbeta tillsammans kring elevhälsoären 71
Elevhälsa. Samverka, förebygga, bygga den betyder inte att alla ska göra allt eller att till exempel kuratorn kan göra skolsköterskans uppdrag. Det handlar om att tänka gemensamt, vara nyfikna och att bidra med sin professions specifika kunskaper (Partanen 2012; Skolverket 2014; Socialstyrelsen & Skolverket 2014).
Elevhälsan hos Johan och Halina har ansvar för att olika processer på skolan fungerar. Kuratorerna ansvarar för att det finns en plan mot diskriminering och kränkande behandling. I den planen har alla arbetslag och elevrådet delaktighet. Elevhälsan har också ett ansvar för att kliva in i grupper när det till exempel uppstår osämja, dels för att stödja mentorer i deras arbete, dels för att arbeta med konflikt lösning bland eleverna. Konflikter kan ju upptäckas på olika vis, till exempel på hälsosamtal hos skolsköterskan eller så ringer en förälder mentorn. Tack vare att mentorer och elevhälsa agerar snabbt när det uppstår konflikter har skolan en lugn och trygg miljö.
Elevhälsoträffar För att samverkan kring elevhälsoarbetet ska fungera måste det finnas tid avsatt till olika former av möten. De här mötena kan ha olika fokus och olika sammansättningar av personal, men det är viktigt att de har ett tydligt syfte, en tydlig gång och att de på något vis dokumenteras. För den personal som ingår i elevhälsan ska dessa träffar vara re gelbundet återkommande, allra helst och mest effektivt blir det om träffarna sker varje vecka. Vilka personer som deltar beror på vilka personalkategorier som finns tillgängliga och hur de är anställda. Enligt skollagen ska elevhälsan omfattas av medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Rektor deltar på de flesta skolor och på de flesta skolor finns skolsköterska, kurator och special pedagog/speciallärare att tillgå i det dagliga arbetet. Skolpsykolog och skolläkare arbetar ofta mot många skolor och kan därför, av naturliga skäl, inte alltid finnas tillgängliga på regelbunden veckobasis. På skolor där det finns studie- och yrkesvägledare anställda är det vanligt att de regelbundet deltar i elevhälsoträffarna. 72
6. Vad kan vi göra på vår skola? …
Anu berättar att på hennes skola träffas elevhälsan i två olika for mer. Dels träffas speciallärare/specialpedagoger, kurator och skol sköterska i årskurserna F–9 som ett arbetslag en gång i månaden. Det blir som en sammanhållande länk mellan stadierna. Dels träf fas elevhälsan i F–6 och 7–9 en gång i veckan och på dessa träffar är rektor, kurator, skolsköterska och speciallärare/specialpedagog med, de träffarna kallas EHT (elevhälsoteam). På dessa möten är det inga lärare som droppar in. Vid träffarna behandlas elevären den, vem som är ansvarig för vad, och vem som håller i interna och externa kontakter kring elever. Även frånvaron behandlas, liksom klasskonferenser och kränkningsärenden. Detta gör det möjligt att hitta mönster på såväl grupp- som individnivå. Mötena blir en organisation runt arbetet som sker under veckan. Socialtjänsten och skolpsykologen deltar en gång i månaden.
Fredrik berättar att de har en stående dagordning på sina elevhäl soträffar. De träffas en gång i veckan. Där finns en punkt som berör pågående elevärenden, vad som är på gång, vad som är bestämt och vem som är ansvarig för att följa upp. En gång i månaden följs frånvaron upp. Måluppfyllelsen följs upp vid vissa datum varje ter min. Fredrik avsätter också heldagar för att starta, följa upp och utvärdera det arbete som elevhälsan gör. Vartefter som detta arbete fortgår får elevhälsan hos Fredrik också syn på olika områden där de behöver gå in och arbeta.
Hos Johan och Halina finns kuratorer, skolsköterska och special lärare, specialpedagog samt studie- och yrkesvägledaren. Dessutom finns skolpsykologen på plats en dag i veckan. Skolläkaren tillhör också elevhälsan och är på plats på skolan på mottagningsdagarna. Johan berättar att elevhälsan har en ”öppen tid” en morgon i veckan,
73
Elevhälsa. Samverka, förebygga, bygga och som regel finns alla professioner med där. Då kan vem som helst komma och diskutera sitt ärende. Dessa träffar är i mångt och mycket rådgivande och handledande. Elevhälsan har också egna träffar där de träffas som arbetslag. Då finns det tid för elevhälsan att reflektera kring olika ärenden som de arbetat med.
För att få struktur på skolans elevhälsoträffar kan de rulla enligt föl jande ordning: Första träffen i månaden
Elevärenden: Vad händer kring eleven? Vem är ansvarig för att arbetet löper på?
Följ upp frånvarostatistik. Vilka åtgärder behöver vidtas? Vem ansvarar för det?
Andra träffen i månaden
Elevärenden: Vad händer kring eleven? Vem är ansvarig för att arbetet löper på?
Fokus: Förebyggande och hälsofrämjande arbeten. Vad händer i det generella trygghetsarbetet? Vilka kränkningsärenden behöver lyftas? Vilka långsiktiga projekt drivs? Vad händer kring dem?
Tredje träffen i månaden
Elevärenden: Vad händer kring eleven? Vem är ansvarig för att arbetet löper på?
Gemensam kompetensutveckling. Till exempel följa Skolpedagogiska skolmyndigetens (SPSM) kompetensutveckling, ”Studiepaket NPF”; SPSM:s och Handikappförbundens ”Gemensamt tillgänglighetspaket” eller Skolverkets studiepaket ”Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram”.
Fjärde träffen i månaden
Elevärenden: Vad händer kring eleven? Vem är ansvarig för att arbetet löper på?
Andra viktiga aktörer bjuds in för att diskutera och reflektera kring skolans hälsofrämjande och förbyggande arbete. Till exempel skolvärd/skolvärdinna, socialtjänsten, skolpsykolog, SYV, övriga. Vilka som bjuds in beror helt på vilka kategorier som alltid deltar.
Figur 7. Exempel på rullande schema för elevhälsoträffar.
74
6. Vad kan vi göra på vår skola? … Elev
Nuläge
Ansvarig i elevhälsan
M 4a
Ska göra en läs- och skrivkartläggning.
Nina, speciallärare
S 6b
Pedagogisk kartläggning har inletts. Träffar kurator varje vecka. Har tid hos skolläkare i mars.
Martin, specialpedagog
K 7b
Ytterligare konflikter i förra veckan med en annan elev Johanna, kurator i klassen. Föräldrarna kommer på skolmöte torsdag denna vecka, kurator deltar och mentor.
T 4a
Ny i klassen. Började i måndags. Information från förra skolan är att eleven har svårigheter med matematik. Mentor och Nina tittar närmare på elevens kunskaper.
Nina, speciallärare
V 8c
Föräldrar har fortsatt regelbunden kontakt med skolsköterska och kurator, då eleven fortsätter gå ner i vikt.
Eva, skolsköterska
F 2a
Orosanmälan gjordes av rektor i dag. Eleven har berät- Karl, rektor tat för sin klasslärare om händelser i hemmet
Klass konferenser
Karl, rektor Klasskonferenserna är inplanerade vecka 10 och 11. Rektor ansvarar för att skicka ut information till kollegiet. Vid samtliga klasskonferenser deltar Johan, Nina och Martin. Eva och Johanna deltar vid de konferenser som de anser att de behöver. Nina ansvarar för att föra anteckningar.
Sex och samlevnad
Eva, skolsköterska Eva och Johanna har bokat in tider när årskurs åtta ska besöka ungdomsmottagningen. Eva och Johanna Johanna, kurator kommer att leda tjej- och killgrupper en gång i veckan, tre veckor framöver. Planering för träffarna görs tillsammans med bilogiläraren.
SPSM
Nina har ansökt om handledning från SPSM kring elev i årskurs sex. Ett telefonorienterande möte har genomförts och nu väntar Nina på information om när handledare från SPSM kan komma och träffa undervisande lärare.
Nina, speciallärare Karl, rektor
Figur 8. Exempel på anteckningar från ett elevhälsomöte.
75
Elevhälsa Samverka, förebygga, bygga Petra Runström Nilsson För att skolans förebyggande arbete ska fungera väl och erbjuda alla elever vägledning och stimulans samt tillgång till en trygg och utvecklande skolmiljö behöver hela skolan involveras. Elevhälsans viktiga roll lyfts fram i skollagen, och på skolorna arbetar rektorer med sin personal för att möjliggöra en samlad elevhälsa. Elevhälsan ska arbeta både hälsofrämjande och förebyggande samt stödja alla elevers utveckling mot målen i kursplanerna. I elevhälsan ingår skolsköterskor, skolläkare, kuratorer, socionomer och specialpedagoger. Det är viktigt att skolan hittar former där alla dessa yrkesgrupper, med olika utbildningar och kompetenser, kan samarbeta. Vad dessa olika yrkesgrupper ska göra inom sina respektive områden finns det mycket litteratur om. Den här boken handlar om hur de i vardagen kan lägga grunden för ett fungerande samarbete. Författaren visar på en rad framgångsfaktorer för att skolan så långt som möjligt ska lyckas i sitt uppdrag att stödja eleverna i deras utveckling och inlärning. Med hjälp av exempel visas här hur elevhälsoteamet kan arbeta främjande och förebyggande genom sin samlade yrkeskompetens. Boken avslutas med ett kapitel om hur skola och socialtjänst kan samverka för att nå längre i sin strävan att stödja de barn och unga som har det allra svårast.
Petra Runström Nilsson är universitetsadjunkt i specialpedagogik vid Mälardalens högskola.
ISBN 978-91-40-69491-1
9 789140 694911