RELIGION OCH LIV 8
RELIGION OCH LIV 8
ELEVBOK
Leif Berg och Gunilla Rundblom
ELEVBOK
Boken innehåller ett stort antal etiska frågeställningar i respektive kapitel under rubriken Att fundera över. Som tidigare finns möjlighet till fördjupning genom de gulfärgade nivå 2-texterna. Varje kapitel avslutas med uppgifter på tre olika nivåer som ger möjlighet till sammanfattning, repetition och fördjupning.
RELIGION OCH LIV 8
Religion och liv 8 handlar främst om kristendomen och dess utveckling. Boken är en logisk fortsättning på Religion och liv 7 och inleds med kapitlet Jesus och Nya testamentet. Sedan följer Kristendomen blir världsreligion som beskriver framväxten av katolska kyrkan, ortodoxa kyrkan samt de protestantiska kyrkorna och deras utveckling fram till i dag. Religion och liv 8 avslutas med kapitlet Religion i Sverige under tusen år.
Till boken finns: • Lärarhandledning • Fokus Elevbok • Fokus arbetsbok Mer information om komponenter, beställningsnummer och priser finns på www.nok.se/sol4000
I serien SOL 4000 finns: Religion och liv
Levande historia
Geografi
Samhälle i dag
8
är samhällsorienterande läromedel för de senare skolåren. Samtliga delar är strukturerade på samma sätt.
ISBN 978-91-27-42288-9
Leif Berg Gunilla Rundblom 9 789127 422889
SOL_Rel_8_1_sept.indd 146
2011-09-08 16.19
Innehåll Jesus och Nya testamentet
148
Jesus föds och växer upp 152 ATT FUNDERA ÖVER 156 Vad ville Jesus? 158 ATT FUNDERA ÖVER 161 Döda börjar leva och vatten blir vin 163 ATT FUNDERA ÖVER 166 Fienderna går till angrepp 169 ATT FUNDERA ÖVER 172 Kristendomen blir till 174 ATT FUNDERA ÖVER 177 Nya testamentets böcker 180 AT T K U N N A O C H F Ö R S TÅ
181
Kristendomen blir världsreligion 182 Kejsaren blir kristen 186 ATT FUNDERA ÖVER 189 Kloster, helgon och kättare 193 ATT FUNDERA ÖVER 199 Med korset som svärd 203 ATT FUNDERA ÖVER 209 Katolska kyrkan i dag 212
Katolska kyrkan i Sverige 218 ATT FUNDERA ÖVER 220 Ortodoxa kyrkan 222 ATT FUNDERA ÖVER 226 Protestantiska kyrkor 230 ATT FUNDERA ÖVER 238 AT T K U N N A O C H F Ö R S TÅ
Religion i Sverige
243
244
I asarnas Sverige 246 ATT FUNDERA ÖVER 251 Sverige – ett kristet land 255 Reformation även i Sverige 259 En söndag på 1800-talet 262 Prästen bestämmer i socknen 266 ATT FUNDERA ÖVER 268 Väckelse och frikyrkor 270 ATT FUNDERA ÖVER 274 Svenska kyrkan i dag 277 ATT FUNDERA ÖVER 280 AT T K U N N A O C H F Ö R S TÅ
286
Register 287
Hur ska jag leva mitt liv?
147
148
Hur ska jag leva mitt liv?
Jesus och Nya testamentet Bilden är från Rio de Janeiro i Brasilien. Från en bergstopp blickar en jättelik staty av Jesus ut över staden. Miljoner turister kommer till Rio varje år och många av dem tar sig upp för berget till statyn. Latinamerikanerna är kristna och Jesus har stor betydelse i deras liv. Nästan ingen tvivlar på att Jesus var Guds son. De är övertygade om att Jesus en dag ska komma ner från himlen och döma levande och döda. Har de rätt? Vad vet vi egentligen om Jesus?
Hur ska jag leva mitt liv?
149
150
Hur ska jag leva mitt liv?
Påskfirande i Spanien Bilderna här är från påskfirandet i staden Rota i södra Spanien. En skulptur av Jesus ridande på en åsna bärs omkring i staden. Statyn och ställningen under den väger tillsammans 1 700 kilo och bärs av 22 unga män. Deras fötter skymtar under det fladdrande tyget. De går långsamt i takt men måste vila ungefär var femtionde meter. Då hoppar de vitklädda männen fram för att andas frisk luft en stund och hälsa på folk som samlas kring dem. Överallt trängs människor för att se skådespelet och lyssna på orkestrar som spelar. I processionen går också människor med spetsiga huvor över huvudet, så att bara ögonen syns. Det är en gammal tradition. Förr i tiden gick de barfota. De går där för att visa att de ångrar synder som de har begått. Huvan över ansiktet gör att de inte blir igenkända. Prästen i den kyrka där Jesusbilden förvaras säger: ”Alltihop är mest en karneval, en folkfest. För många här skulle det kvitta om man i stället bar omkring en bild av en häst. Detta spektakel visar inte det viktiga med Jesus. Fast kanske kan det ändå få några att tänka till. Men viktigare är att de kommer till kyrkan och det gör inte alla numera.”
Vem var Jesus? Vill vi veta något om Jesus så får vi läsa i den kristna Bibeln. Det är vår enda källa. I den del som kallas Nya testamentet finns fyra skrifter, evangelier. De sägs vara skrivna av Matteus, Markus, Lukas och Johannes. De fyra berättar på lite olika sätt om vem Jesus var och vad han gjorde. Ordet evangelium är grekiska och betyder ”glatt budskap”. Vad är det då evangelierna har att säga om denna märkliga man?
Liknande processioner utgår ifrån de tre andra kyrkorna i den lilla staden. Över hela Spanien firas påsken på samma sätt. Både unga och gamla stannar uppe långt in på natten. En del av de maskerade ”syndarna” delar ut godis till barnen som tycker att det är en härligt spännande natt. Många människor samlas på restauranger och barer för att äta, dricka och umgås.
Jesus och Nya testamentet
151
Jesus föds och växer upp För två tusen år sedan levde en ung flicka i en stad som hette Nasaret i det gamla Israel. Hon hette Maria och var förlovad med Josef. En dag kom en ängel till Maria. Hon blev förskräckt när hon fick se ängeln. Men han lugnade henne och sa att han var sänd av Gud för att berätta att hon skulle föda ett barn. ”Men jag har ju aldrig haft någon man”, sa Maria. Då sa ängeln att det barn som hon skulle föda inte var något vanligt barn, utan Guds egen son. Hon skulle ge barnet namnet Jesus. ”Han ska bli en stor och mäktig man och hans välde ska aldrig ta slut”, sa ängeln. Det var inte lätt för Maria att förklara för Josef hur hon kunde vara med barn, trots att de aldrig legat med varandra. Men då visade sig ängeln för Josef också och sa att allt som Maria hade berättat var sant. Det var Gud själv som hade gjort så att hon blev med barn. 152
Jesus och Nya testamentet
De tre stjärntydarna uppvaktar Jesusbarnet i stallet med sina presenter. När julen närmar sig, ställer man upp sådana här julkrubbor på många ställen i kristna länder.
Legend eller sanning?
Berättelsen om hur Maria blev gravid finns i Lukas evangelium. Gick det verkligen till som Lukas berättar? Många kristna tror att varje ord i Bibeln är sant. Andra säger att berättelsen är en legend, en saga, som vill visa hur viktig Jesus var. Genom att berätta att Jesus inte blev till som andra barn, vill Bibeln visa att han inte var en vanlig människa. Änglasång i stjärneljus
Lukas berättar vidare om vad som sedan hände: När det blev dags för Maria att föda sitt barn, var hon och Josef på besök i staden Betlehem. De var fattiga och fick därför sova i ett stall. Maria födde sitt barn där och gav honom namnet Jesus, som ängeln hade sagt åt henne. I samma ögonblick som barnet föddes kom en stor skara änglar ner från himlen. De sjöng och
tackade Gud för den nyfödde. Några herdar som vaktade sina får i närheten hörde änglarnas sång. En ängel kom till dem och berättade att Guds son just hade blivit född i ett stall nära intill. Herdarna skyndade dit. Betlehems stjärna
Några dagar senare kom några stjärntydare från Österns länder också till stallet i Betlehem. De trodde att en blivande kung hade fötts och kom nu för att se den lille. Hela vägen hade de följt en starkt lysande stjärna. Till sist hade stjärnan stannat ovanför stallet. Stjärntydarna gick in och överlämnade sina dyrbara gåvor till den nyfödde Jesus.
Jerusalems nya tempel
Templet i Jerusalem var mycket störrre och vackrare än det varit under Salomos tid. Varje dag var det liv och rörelse där. Människor kom från hela landet för att offra djur på altaret och för att vara med på gudstjänsterna. Vid påsk och andra stora högtider samlades många tusen människor på tempelgårdarna. Jerusalems tempel var judarnas heliga centrum. Där kände de att de hörde ihop och att de var Guds utvalda folk.
Jesus – en snickare
Evangelierna handlar mest om vad som hände under de tre sista åren av Jesu liv. De berättar inte mycket om hans barndom. Men något sägs ändå: Jesus växte upp i den lilla staden Nasaret. Pappa Josef var snickare och det är troligt att Jesus fick lära sig att hjälpa honom i arbetet. Bibeln berättar att Jesus hade flera syskon. Precis som andra pojkar gick han säkert i skolan. Mest var det Bibelns Moseböcker man läste. De judiska pojkarna fick lära sig mycket om Abraham, Mose, profeterna och de judiska reglerna. Från Nasaret till Jerusalem
Jerusalem var judarnas huvudstad. Det hade den varit ända sedan kung Davids tid. Jesus fick säkert följa med sin familj för att besöka Jerusalem. Där låg templet, som alla judar var så stolta över. Landskapet kring Jerusalem kallades Judeen. De som bodde där tyckte att de var de ”riktiga” judarna, de som verkligen levde så som Mose och profeterna hade sagt. Jesus och hans familj bodde i Galileen, det nordligaste landskapet. De flesta som bodde där var jordbrukare eller fiskare. Mellan Galileen och Judeen låg landskapet Samarien. De som bodde i de båda andra landskapen föraktade samarierna för att de var fattiga och för att de ansågs ha en felaktig judisk tro.
Israel var på Jesu tid ett litet land, mindre än Småland i Sverige. Jesus och Nya testamentet
153
Vad ville Jesus? Mannen som åt gräshoppor
Johannes var en märklig man. Han levde i öknen vid floden Jordan. Där gick han omkring i sina stickiga kläder av kamelhår och levde på gräshoppor och vildhonung. En del sa att han var galen. Andra sa att han var en stor profet. Johannes kunde tala så att människor verkligen lyssnade. Själv var han övertygad om att det var Gud som talade genom honom. Vad var det då för budskap Johannes ville sprida? Han sa ungefär så här: ”Messias, som vi så länge har väntat på, ska snart komma och därför måste ni alla bekänna era synder, bättra er och låta döpa er.” Tusentals människor trodde på vad Johannes sa och han döpte dem i floden Jordan. Folk började kalla honom Johannes döparen. Några började till och med tro att det var Johannes själv som var Messias. Men Johannes förklarade: ”Jag döper er med vatten för omvändelsens skull. Men han som kommer efter mig är starkare än jag, och jag är inte värdig att ta av honom hans sandaler. Han ska döpa er med helig ande och eld.” Guds utsände Messias
Bibeln berättar att också Jesus kom till Johannes för att bli döpt. Så här står det i Matteus evangelium: ”När Jesus hade blivit döpt, steg han genast upp ur vattnet. Himlen öppnade sig, och han såg Guds ande komma ner som en duva och sänka sig över honom. Och en röst från himlen sa: Detta är min älskade son, han är min utvalde.” Det var tecknet på att Jesus var Guds utsände Messias. Jesus var ungefär 30 år när det hände. Enligt evangelierna hade han högst tre år kvar att leva. Under den korta tiden hände allt det som Bibeln berättar om vad Jesus gjorde och lärde. Jesus döps. Gud sänder ner den helige Anden i form av en duva.
158
Jesus och Nya testamentet
De tolv lärjungarna
Jesus gav sig av från sin hemstad Nasaret. Han vandrade omkring vid sjön Gennesaret, besökte de små städerna och byarna och talade till människorna. En dag fick han se bröderna Petrus och Andreas som fiskade i sjön med sina kastnät. Jesus gick fram till dem och sa: ”Kom och följ mig. Jag ska göra er till människofiskare.” Något i hans röst fick de båda bröderna att lägga ner sina nät och följa med Jesus. Efter en stund kom de fram till två andra bröder, Jakob och Johannes, som satt i en båt tillsammans med sin gamle far. Jesus kallade till sig dem på samma sätt och också de följde honom. Snart hade Jesus samlat tolv unga män omkring sig. De följde honom överallt och hjälpte honom när han gick runt och predikade. De blev hans lärjungar. Alla lärjungarna var enkla fiskare eller jordbrukare. Ingen av dem var kvinna, men det var
inte så konstigt. På den här tiden var det männens sak att syssla med religiösa frågor. Däremot var det nog många som tyckte att det var konstigt att Jesus valde okunniga fiskare till lärjungar. Det skulle väl inte Guds utsände Messias göra? Han skulle säkert välja sina lärjungar bland lärda präster i Jerusalem, tänkte de. Jesus vandrade omkring och predikade. Vad var det han hade att säga till människorna? Så ska människan leva
Bibeln berättar att Jesus en gång tog med sig lärjungarna upp på ett berg. Där höll han ett tal, som brukar kallas bergspredikan. Talet handlar om hur människan ska leva. Jesus sa att människan måste förändras i sitt inre genom Guds kraft. Det kan rädda henne, så att hon slipper hamna i det eviga mörkret hos djävulen. I Bibeln kallas Guds räddning för frälsning. Frälsaren är Messias, Jesus.
Jesus och Nya testamentet
159
En trogen jude
Den rike mannen
Jesus sa aldrig att han ville skapa en ny religion. Han var en god jude i hela sitt liv. Kristendomen blev en egen religion efter hans död. Men Jesus undervisade ibland om Bibeln på ett nytt sätt. Många judar tyckte till exempel att den som blivit illa behandlad hade rätt att hämnas. Men Jesus ansåg att våld föder våld. Han sa: ”Om någon slår dig på den högra kinden, så vänd den andra mot honom.” I stället för att hämnas på sina fiender ska man älska dem, sa Jesus. Många blev arga på honom, fariséerna till exempel. De var lärda män som noga följde alla Guds bud. Därför tyckte de att de var bättre än andra och ville inte ha något att göra med sådana som bröt mot religionens bud. Jesus var annorlunda. Han talade gärna med tjuvar, prostituerade och andra ”syndare”, och han brukade ibland äta med dem. Att äta tillsammans med någon var ett tecken på att man var vänner.
En rik ung man frågade en gång Jesus vad han skulle göra för att få evigt liv. Jesus svarade: ”Gå och sälj allt du har och ge åt de fattiga.” Den unge mannen blev ledsen och gick därifrån. Han kunde inte tänka sig att ge bort allt han ägde.
Hur ska människorna vara mot varandra? Så här sa Jesus: ”Allt vad ni vill att människorna ska göra för er, det ska ni också göra för dem.” De orden brukar kallas den gyllene regeln. Samma levnadsregel finns också i andra religioner, med lite olika formuleringar men samma betydelse. Guds rike – inget kungarike
Bibeln berättar att allt fler blev övertygade om att Jesus var Messias. De väntade sig att han skulle jaga ut romarna och skapa ett nytt och lyckligt Israel. Men Jesus ville inte bli en världslig ledare. Till människornas besvikelse talade han i stället om Gudsriket eller himmelriket. Det är det lyckliga rike som profeterna talat om, sa Jesus.
160
Jesus och Nya testamentet
På Jesu tid trodde en del judar att en dag ska alla döda vakna upp och bli levande igen. Då ska människorna dömas efter hur de har levt. De onda ska dömas till evigt straff hos djävulen medan de goda får komma till Gudsriket, paradiset. Det var också Jesu budskap. Men prästerna i Jerusalem tyckte inte att detta var rätt judisk tro. Det var en lära som kom från Persien (nutidens Iran), inte från Israels profeter och Israels Gud.
UPPGIFTER
Den gyllene regeln
Uppståndelse och dom
1 Vem var Johannes döparen? 2 Vad hände, enligt Bibeln, när Jesus döptes? 3 Vilken sorts människor valde Jesus som medarbetare? 4 Varför blev många förvånade över hans val av lärjungar? 5 Jesus valde inga kvinnor som lärjungar. Vad kan det ha berott på? 6 Vad menas med frälsning? 7 Vilken religion hade Jesus? 8 Somliga hoppades att Jeus var Messias, den kraftfulle ledare som de hade väntat på. Vad sa Jesus om det? 9 Hur kan det komma sig att fariséerna retade sig på Jesus? 10 Läs Jesu bergspredikan i Bibeln (Matteus evangelium 5–7). Vad är det Jesus predikar om? Tycker du att hans predikan är något för alla människor att leva efter?
ATT FUNDERA ÖVER Gyllene regeln
Den gyllene regeln säger att man ska behandla andra så som man själv vill bli behandlad. Alla de stora religionerna har liknande kärleksbudskap som säger att man ska respektera andra människor. Ändå har vi inte fred på jorden och människor misshandlas och dödas varje dag.
•
•
• •
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna
När andra världskriget hade tagit slut 1945 ville många människor att det skulle bli ett slut på krig och dödande i världen. Då bildades FN, Förenta Nationerna. Där skulle folk från världens länder mötas och försöka reda ut sina problem på fredlig väg i stället för att kriga. Tycker du att den gyllene FN:s medlemsländer regeln är en klok levnadsskrev under ett doregel? Är den möjlig att leva efter? kument som kallades Hur skulle er klass föränd”Allmän förklaring ras om ni alla plötsligt om de mänskliga rätbörjade behandla andra tigheterna”. så som ni själva vill bli Där står till exempel behandlade? att varje människa obe”Vänd andra kinden till”, roende av ras, språk, sa Jesus. Tycker du att det religion, nationalitet, är en bra regel? kön, politisk uppfattVarför är det ofta skillnad Nepalesiska soldater arresterar en tibetansk ning, börd eller ställmellan det man säger munk under en demonstration mot Kinas ning, har rätt till liv, och det man gör? Varför förtryck av människorna i Tibet. frihet, personlig säkerär det så svårt att leva het, ägande-, tanke- och religionsfrihet, rätt som man lär? Försök komma på några exempel, det kan vara relationer till andra människor, miljöfrågor, att delta i tillsättningen av sina styresmän moraliska frågor … samt rätt till utbildning och arbete. Är den fattige lycklig?
”Sälj allt du äger”, sa Jesus till den rike unge mannen.
• Varför ville den rike mannen inte ge bort allt han ägde, tror du? Ville han inte ha evigt liv?
• Jesus och lärjungarna ägde inga får, kameler eller hus. De ägde bara kläderna som de hade på sig. Jesus ville att hans efterföljare skulle leva enkelt som han. Lever världens kristna så i dag?
• Är det viktiga rättigheter som räknas upp? • Har du själv alla de rättigheter som deklarationen säger att varje människa bör ha?
• Försök komma på exempel på länder som inte följer deklarationen på någon punkt.
• Följer Sverige alla punkterna? • Tänk dig att du fick ändra världen så att alla länder gav sina medborgare en av FN:s mänskliga rättigheter, vilken skulle du då välja?
• Hur skulle det bli om alla försökte leva på samma sätt som Jesus och lärjungarna gjorde?
• Kan man bli lyckligare om man ger bort allt man äger? • Hör lycka och rikedom ihop? Att fundera över
161
Katolska kyrkan i dag
Påven inför hundratusentals jublande människor på Petersplatsen i Rom.
Världens största kyrkobyggnad
Världens minsta stat
Peterskyrkan är världens största kyrka. Golvytan är större än en fotbollsplan. Kyrkan rymmer 60 000 personer, men ibland är den ändå för liten. Då hålls gudstjänsten i stället på Petersplatsen framför kyrkan. Det berättas att Neros trädgård låg just här, där Petersplatsen är i dag. (Se sidan 182–183.)
Peterskyrkan ligger i den del av Rom som kallas Vatikanen. Det är en självständig stat, den minsta i världen, ungefär lika stor som Gamla stan i Stockholm. Vatikanen har egna frimärken, den har radiosändningar på många språk och ger ut en daglig tidning. Påven styr över både Vatikanen och katolska kyrkan i världen. Till sin hjälp har han ett stort råd som kallas kurian. Kardinalerna är de främsta prästerna efter påven. De näst högsta prästerna är biskopar. Ibland kallar påven samman biskopar och kardinaler från hela världen till ett kyrkomöte.
Påven – kyrkans ledare
Påven i Rom är ledare för katolska kyrkan i hela världen. Han är Jesu ställföreträdare på jorden. Kyrkan kallar sig själv katolsk, som betyder allmän, den kyrka som är till för alla. 212
Kristendomen blir världsreligion
De beslut man fattar där blir sedan vägledande för katolska kyrkan. Det är kardinalerna som tillsammans beslutar om vem som ska vara påve. Den största kyrkan i världen
De flesta kristna i världen är katoliker, de är över en miljard människor. Kristendomen spreds först i Europa, och Rom blev tidigt en viktig stad för alla kristna. På 1500-talet erövrade spanjorer och portugiser Latinamerika och förde då med sig den katolska, kristna tron. I dag är ungefär 90 procent av alla latinamerikaner katoliker. Vad tror en katolik?
Vad tror du på? Så här svarade en katolsk man i Sverige på den frågan: ”Gud har uppenbarat sig i Jesus Kristus, som är både Gud och människa. I sin kärlek till oss gick Jesus i döden för oss. Hans uppståndelse från de döda var ett tecken på hans seger över ondskan i världen. Allt detta är för mig ett mysterium, som jag inte kan förklara. Men det är samtidigt en sanning, någonting fullt verkligt.” De allra flesta kristna i andra kyrkosamfund kan troligen hålla med denne katolik. En känd katolsk bön heter Ave Maria. Det betyder var hälsad Maria. Hon kallas ofta Madonnan, som betyder Vår Fru. Katolikerna tror att hon togs upp till himlen efter sin död. Där finns hon vid Guds sida och lyssnar till människors böner. Katoliker vänder sig ofta till Maria och ber att hon ska framföra deras böner till Gud. En katolik gör ofta korstecken. Det betyder att man rör med högra handen vid pannan, bröstet och skuldrorna så att rörelsen bildar ett kors. Man gör korstecken till exempel när man går in i en kyrka, vid bön och när man vill be om Guds hjälp. Man kan till exempel se idrottsmän göra korstecken inför en tävling. Korstecknet är en symbol för treenigheten: Gud, Kristus och den heliga Anden.
Peterskyrkan sedd från floden Tibern. Kyrkan är så stor att Nordens största kyrka, Uppsala domkyrka, skulle rymmas inne i den.
Kristendomen blir världsreligion
213
Mannen ber med stor inlevelse framför en staty av Maria.
Kyrkan som alltid är öppen
En katolsk kyrka är öppen också på vardagarna. Många går in i kyrkan en stund på väg till eller från arbetet eller skolan. Först stannar alla till innanför dörren och doppar fingrarna i en skål med vigvatten och gör korstecknet. Vigvattnet ska påminna om dopet och önskan om renhet. En del människor kommer till kyrkan för att bikta sig för en präst. Att bikta betyder att man bekänner sina synder och får förlåtelse. Men de flesta går in i kyrkan bara för att tända ett ljus framför en skulptur av Jungfru Maria och be en bön. De sju katolska sakramenten
Sakrament är särskilt heliga handlingar. Genom sakramenten får människan kraft och hjälp från Gud. Katolska kyrkan har sju sakrament. De spelar mycket stor roll i katolikens liv, från födelse till död. 214
Kristendomen blir världsreligion
• Dopet Barnet döps av prästen, som öser vatten över barnets panna. • Konfirmationen Biskopen konfirmerar de unga. I Sverige sker det när ungdomarna är ungefär 15 år. • Altarets sakrament – nattvarden Nattvarden firas vid varje mässa. • Äktenskapet Katoliker som gifter sig lovar att leva tillsammans hela livet. Ett katolskt par får alltså i princip inte skilja sig, utom i mycket speciella fall. • Prästvigningen Under en ceremoni inviger biskopen den blivande prästen, som ger särskilda prästlöften. Ett sådant löfte är att leva i celibat. Det betyder att prästen måste leva i sexuell avhållsamhet.
• Bikten En troende katolik går ibland till prästen och biktar sig. Det är att bekänna sina synder och ångra sig. Prästen förklarar sedan att synderna är förlåtna och uppmanar den biktande att göra bot, till exempel att be den om förlåtelse som han/hon gjort orätt emot. • De sjukas sakrament Den som är svårt sjuk får besök av prästen, som smörjer den sjukes panna och händer med olja. Prästen ber också för den sjuke. Nej till abort, sex …
Påven reser ofta till olika delar av världen för att möta katoliker som lever där. Ofta möts han av miljoner entusiastiska troende.
Men långt ifrån alla katoliker håller med om allt som påven säger. Också inom katolska kyrkan finns olika åsikter om de frågor som påven brukar ta upp. Påven säger nej till sexuella förbindelser före äktenskapet, nej till preventivmedel, nej till abort, nej till skilsmässa och nej till homosexuella förhållanden. Han säger också bestämt nej till att präster ska få gifta sig och till att kvinnor ska få bli präster. Många katoliker anser att påven har rätt i dessa frågor. Det han säger har varit kyrkans ståndpunkt i alla tider. Andra menar att påven och kyrkan måste ändra sig om inte människorna ska vända kyrkan ryggen. Påven reser mycket. Här är han på besök i Birmingham i England. För att så många som möjligt ska kunna delta i mässan har man byggt upp en scen i en park.
OBS! Lågupplöst!
Kristendomen blir världsreligion
215
Katolska kyrkan i Sverige
Mässa i katolska kyrkan i Uppsala. Den här dagen är det lite högtidligare än vanligt. Man har fått besök av biskopen från Stockholm.
”Inga katoliker i Sverige!”
Det var katolska präster och munkar som först spred den kristna tron i Sverige. Landet var sedan katolskt i flera hundra år. Men efter reformationen på 1500-talet bestämdes att alla medborgare i Sverige måste tillhöra den nya Svenska kyrkan. Tidigare måste alla svenskar vara katoliker. Nu fick ingen svensk längre vara katolik. Inte heller någon jude eller någon annan trosbekännare fick finnas i Sverige. Alla måste tillhöra den svenska lutherska kyrkan. Kungen stängde klostren, och munkar och nunnor fick ge sig iväg vart de ville. Somliga gjorde sällskap med de präster som lämnade Sverige och flyttade till Polen eller något annat katolskt 218
Kristendomen blir världsreligion
land. Först flera hundra år senare fick svenskarna tillåtelse att ha vilken religion de vill. Så småningom började katolska kyrkor och kloster åter att byggas upp i Sverige. I dag finns ungefär 100 000 personer som är medlemmar i katolska kyrkan i Sverige. En del av dem är svenskar som har övergått till katolicismen. Men de flesta är invandrare från Latinamerika och andra katolska delar av världen. Mässa i katolska kyrkan
Det är söndag och vi är på besök i katolska kyrkan i Uppsala. Mässan, gudstjänsten, har just börjat. Förr hölls mässan på latin, men numera är språket svenska.
Längst fram sitter prästen tillsammans med biskopen och ministranterna. De är barn som hjälper prästen under mässan. Så reser sig prästen och läser en kort syndabekännelse och en bön. Därefter kommer en pojke och en flicka fram och läser ett stycke ur Gamla testamentet. Innan prästen håller en kort predikan läser han ett stycke ur ett av Nya testamentets evangelier. Ministranterna hjälper honom att hålla Bibeln. Efter trosbekännelsen, några psalmer och böner är det dags för mässans viktigaste del, nattvarden. Nattvarden – en offergudstjänst
Det viktigaste ögonblicket i mässan är när prästen lyfter bägaren med nattvardsvin.
UPPGIFTER
Nattvard firas vid varje mässa. Den är ett sakrament, en helig handling, där Gud möter människan. Ministranterna bär fram vin och bröd till altaret. Under bön och sång förbereds den heliga ceremonin. Så lyfter prästen först brödet och sedan vinet, medan församlingen faller på knä. Prästen läser Jesu ord ur Nya testamentet: ”Detta är min kropp … Detta är mitt blod …” Samtidigt ringer en av ministranterna i en liten silverklocka. Det är mässans höjdpunkt. Nu sker enligt de troende det oerhörda: brödet och vinet förvandlas till Kristi kropp och blod! Kristus är nu närvarande och offrar sig för världens frälsning. Under tystnad kommer besökarna fram till prästen, som delar ut ett litet bröd, som kallas oblat, till var och en. För de troende är detta en upplevelse som inte kan förstås och förklaras i ord. ”Nattvarden är ett mysterium som skänker en inre gemenskap med Kristus och församlingen”, säger en deltagare efter mässan. Under många hundra år har gudstjänstdeltagarna bara fått oblaten. Den lilla mängden vin i bägaren har endast prästen druckit. Numera händer det att vinet också ges till deltagarna, men det är fortfarande ovanligt. Efter nattvarden får församlingen Guds välsignelse genom prästen. Han gör korstecknet över alla och säger: ”Gå i Herrens frid.” Församlingen svarar: ” Gud, vi tackar dig.” Så är mässan slut.
1 Vad är en mässa? 2 Vad är en ministrant? 3 Vad händer med brödet och vinet under gudstjänsten, enligt katolsk tro? 4 Besökarna kommer fram för att ta emot nattvarden. Vad får de då av prästen?
Kristendomen blir världsreligion
219
RELIGION OCH LIV 8
RELIGION OCH LIV 8
ELEVBOK
Leif Berg och Gunilla Rundblom
ELEVBOK
Boken innehåller ett stort antal etiska frågeställningar i respektive kapitel under rubriken Att fundera över. Som tidigare finns möjlighet till fördjupning genom de gulfärgade nivå 2-texterna. Varje kapitel avslutas med uppgifter på tre olika nivåer som ger möjlighet till sammanfattning, repetition och fördjupning.
RELIGION OCH LIV 8
Religion och liv 8 handlar främst om kristendomen och dess utveckling. Boken är en logisk fortsättning på Religion och liv 7 och inleds med kapitlet Jesus och Nya testamentet. Sedan följer Kristendomen blir världsreligion som beskriver framväxten av katolska kyrkan, ortodoxa kyrkan samt de protestantiska kyrkorna och deras utveckling fram till i dag. Religion och liv 8 avslutas med kapitlet Religion i Sverige under tusen år.
Till boken finns: • Lärarhandledning • Fokus Elevbok • Fokus arbetsbok Mer information om komponenter, beställningsnummer och priser finns på www.nok.se/sol4000
I serien SOL 4000 finns: Religion och liv
Levande historia
Geografi
Samhälle i dag
8
är samhällsorienterande läromedel för de senare skolåren. Samtliga delar är strukturerade på samma sätt.
ISBN 978-91-27-42288-9
Leif Berg Gunilla Rundblom 9 789127 422889