9789147096121 by Smakprov Media AB

Ylva Ulfsdotter Eriksson Marita Flisbäck

Yrkesstatus ger väsentlig kunskap för dem som utbildar sig till yrken där personalpedagogisk verksamhet bedrivs och för blivande studie- och yrkesvägledare. Boken riktar sig också till universitetskurser inom arbetsliv, arbetsmarknad och organisationsteori. Ylva Ulfsdotter Eriksson och Marita Flisbäck är båda fil.dr i sociologi och verksamma vid Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet.

Ylva Ulfsdotter Eriksson Marita Flisbäck

Boken tar sin utgångspunkt i de intervjuade yrkesutövarnas egna erfarenheter: hur de förhåller sig till sina yrken och hur de upplever att andra betraktar dem. Med hjälp av sociologisk teori söker författarna förklara deras berättelser, som uttrycker både likgiltighet och strategier för motstånd, känslor av både skam och stolthet. I fokus ligger en diskussion om hur identitet och känslor, respekt och erkännande är förbundna med skilda klassoch statuspositioner.

Yrkesstatus

Denna bok handlar om sophämtare, lagerarbetare, maskinoperatörer, omsorgsarbetare, serveringspersonal och väktare. Yrkena har alla definierats som lågstatusjobb i studier där människors uppfattningar om yrkens status har mätts och kartlagts.

Yrkes status Erfarenhet, identitet och erkännande

Best.nr 47-09612-1

Tryck.nr 47-09612-1-00

Yrkesstatus - omslag.indd 1

11-03-02 08.09.18

Yrkesstatus – Erfarenhet, identitet och erkännande ISBN 978-91-47-09612-1 © 2011 Författarna och Liber AB Förläggare: Peter Söderholm Redaktör: Mia Ljunggren och Emily Wigelius Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Omslagsbild: Comstock Sättning: Gyllene Snittet AB Upplaga 1:1 Tryck: Sahara Printing, Egypten 2011

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Yrkesstatus.indd 2

2011-03-02 07.59

Innehåll Förord.....................................................................................7

DEL I. Status och erkännande i yrken............9 Bokens disposition ................................................................................12

1. Från objektiva rangordningar till subjektiva tolkningar.....14 Yrkesrangordningar .............................................................................15 Att erfara yrkesstatus ............................................................................24 Utgångspunkter och studiens material och metoder..........................28

DEL II. Kompetens och identitet . i lågstatusyrken...........................................33 Yrke, yrkesroll och yrkesidentitet.........................................................34 Kunskaper och kompetenser i görandet...............................................37

2. Det bästa och det sämsta –. en presentation av sex lågstatusyrken...............................40 Yrke: Serveringspersonal . ....................................................................41 Yrke: Omsorgspersonal.........................................................................47 Yrke: Väktare..........................................................................................52 Yrke: Sophämtare ..................................................................................57 Yrke: Livsmedelsarbetare .....................................................................64 Yrke: Lagerarbetare...............................................................................73 Avslutande reflektioner.........................................................................81

Yrkesstatus.indd 3

2011-03-02 07.59

3. Yrkeskunskaper och kompetenser.....................................82 Formell utbildning och fortbildning ...................................................84 Att lära genom praktisk erfarenhet......................................................92 Fallenhet och särskilda förmågor.........................................................97 Avslutande reflektioner ......................................................................100

4. Yrkesidentiteter – att vara eller att jobba som.................101 Jag är….................................................................................................103 Jag jobbar som…..................................................................................110 Jag jobbar på/inom…..........................................................................116 Avslutande reflektioner ......................................................................119

DEL III. Erfarenhet av bemötanden . i lågstatusyrken.........................................123 Konkret, ordinärt och ”smutsigt” arbete............................................124 Fysisk, social och moralisk smuts.......................................................126 Yrkesidentitet – alltid i relation till andras blickar...........................128 Identifikation, disidentifikation och ambivalens..............................130 Statushierarkiers lokala sammanhang...............................................131

5. I andras ögon – omgivningens bilder och bemötanden...134 Stigmatisering: Tre sätt att bemöta verksamma i lågstatusyrken.....135 Endimensionella bilder av yrkesutövandet........................................140 Stereotypers funktion .........................................................................149 Avslutande reflektioner ......................................................................156

Yrkesstatus.indd 4

2011-03-02 07.59

6. Förhållningssätt till omgivningens bilder och bemötanden.............................................................158 Att anpassa sig eller göra motstånd....................................................158 Att avvärja stereotyper och negativa uppfattningar om yrket..........161 Att anamma omgivningens bilder......................................................167 Ambivalenta förhållningssätt.............................................................172 Tre positioner: att identifiera, särskilja eller anta ambivalens..........176 Avslutande reflektioner ......................................................................178

7. Att arbeta i ett lågstatusyrke – en medveten prioritering.....179 Respekt, sociala jämförelser och solidaritet.......................................179 Ett yrke för ekonomi, hälsa och trygghet...........................................181 Ett yrke som möjliggör fri tid..............................................................184 Avslutande reflektioner ......................................................................190

DEL IV. Betydelser och tolkningar . av yrkesstatus...........................................193 8. Avslutning.......................................................................196 Yrkesstatus och identitetsskapande jämförelser ..............................196 Att analysera yrkesstatus utifrån cirkulära o rsakssamband.............198 Omfördelning av erkännande och materiella resurser.....................200

Referenser...........................................................................203 Vetenskaplig litteratur och artiklar....................................................203 Andra källor.........................................................................................212

Yrkesstatus.indd 5

2011-03-02 07.59

Yrkesstatus.indd 6

2011-03-02 07.59

Förord Denna bok bygger på material och analys som genomförts med projektmedel från Vetenskapsrådet. Ett stort tack till alla intervjupersoner som generöst har delat med sig av erfarenheter och reflektioner om sin yrkesverksamhet och dess roll i relation till övriga samhället. Tack till de företag som har gett anställda tid att genomföra samtal och/eller förmedlat kontakt till anställda. Tack Josefin Bergman, Micael Björk, Britt-Marie Eriksson, Bengt Larsson, Danka Miscevic, Peter Nilsson, Lennart G. Svensson och Peter Söderholm som i olika skeden har läst och gett synpunkter på texten och på så vis hjälpt till att förbättra den. Ett särskilt tack vill vi rikta till Lennart G. Svensson, professor emeritus i sociologi, som trott på oss och vår forskningsidé, lett projektet och generöst delat med sig av sin rika yrkessociologiska kompetens. Ylva Ulfsdotter Eriksson

Marita Flisbäck

Yrkesstatus.indd 7

2011-03-02 07.59

Yrkesstatus.indd 8

2011-03-02 07.59

DEL I

Status och erk채nnande i yrken

Yrkesstatus.indd 9

2011-03-02 07.59

enna bok handlar om sophämtare, lagerarbetare, maskinoperatörer i livsmedelsindustrin, omsorgsarbetare, serveringspersonal och väktare. Det är en brokig skara yrken där arbetsuppgifter, arbetsplatser och arbetsvillkor skiljer sig åt. Några yrken finns i offentlig sektor, andra i privat. I vissa av dem utförs arbetsuppgifterna i nära relation till människor som yrkesutövarna bistår och hjälper; inom andra yrken övervakas mekaniska processer vid löpande band. De sex olika yrkena är helt enkelt olika. Detsamma gäller människorna som arbetar inom dem. Trots skillnader finns också förenande drag. Yrkena har alla definierats som lågstatusjobb i den typ av rangordningar som gjorts i yrkesstatusstudier, där människors uppfattningar om yrken mätts och kartlagts och yrkeshierarkier skapats. Dessa sex yrken delar även karaktäristika som vanligtvis präglar yrken med låg status. De ställer få eller inga krav på formell utbildning; arbetsuppgifterna benämns som okvalificerade, och lönerna är överlag låga. Många gånger är arbetet som utförs också fysiskt tungt och slitsamt. De yrkesverksamma hanterar dessutom ”smuts” – moralisk eller fysisk – i olika bemärkelse, såsom att servera alkohol, samla in sopor eller hjälpa andra människor att tvätta sig. Troligtvis är det som den amerikanske sociologen Everett Hughes (1971/2008) påpekat: att alla yrken har sina ”smutsiga sidor”. Men genom förenklade och förskönande omskrivningar av vissa uppgifter kan yrken också framhållas som mer eftersträvansvärda än andra och tilldelas högt värde. Traditionell forskning om yrkesstatus har i huvudsak varit inriktad på att undersöka yrkens anseende i samhället. Mindre utrymme har lämnats åt hur individuella yrkesutövare upplever och förhåller sig till yrkets status. Denna bok handlar därför om hur människor i så kallade lågstatusyrken själva förhåller sig till sina yrken och hur de upplever andras bedömningar. Utgångspunkten för bokens tema är intervjuberättelser som samlats in via ett forskningsprojekt som vi har kallat Att erfara yrkesstatus. För yrken som tillskrivs låg status infinner sig ofta en ensidighet när de betraktas utifrån. Flera sociologer har pekat på hur arbetarklassens autonomi är starkt begränsad eftersom gruppen saknar tillgång till resurser

Yrkesstatus.indd 10

2011-03-02 07.59

D e l I. Stat us oc h e r kännande i y r ke n

och praktiker som anses legitima enligt samhällets dominerande erkännandeordning (Sennett & Cobb 1972/1993; Bourdieu 1979/1989; Skeggs 2000; Lamont 2000; Sayer 2005; Therborn 2006). Eller som sociologen Howard S. Becker uttrycker det: ”I varje system av rangordnade grupper tar deltagarna för givet att medlemmarna av den högst rankade gruppen har rätt att slå fast hur förhållandena verkligen är. /…/ Trovärdigheten och rätten att bli hörd är alltså ojämnt fördelad genom rangordningen i ett system” (2008:101). Att i den här studien ge röst åt yrkesutövarnas egna erfarenheter har för oss varit ett sätt att försöka undgå kategoriska eländesskildringar av de sex yrkesgrupperna. Genom att förlägga utgångspunkten till de intervjuade yrkesutövarnas egna berättelser avser vi också nyansera bilden av verksamma i lågstatusyrken som aktivt tillbakahållna. I boken återger vi de intervjuades beskrivningar av sina yrken och av hur de uppfattar andras erkännande. Vi kommer också att med hjälp av sociologisk teori försöka förklara deras berättelser, som uttrycker både likgiltighet och strategier för motstånd, känslor av både skam och stolthet. De teoretiska perspektiven är delvis hämtade från yrkessociologi och statusforskning som strävat efter att ange orsaken till allmänna värderingar av yrkens status. Men för att förstå hur dessa gemensamma uppfattningar påverkar enskildas självuppfattningar och orienteringshorisonter använder vi också individorienterade teorier som behandlar frågor om hur identitet och känslor, respekt och erkännande är förbundna med skilda klassoch statuspositioner. Vår förhoppning med boken är alltså att den ska ge förståelse för de tankar och upplevelser som människor inom dessa yrken fått i samband med sin yrkesverksamhet. Sådan förståelse kan vara väsentlig för studenter som utbildar sig till yrken där insikt i olika yrkesgruppers verksamhet och villkor kan behövas, såsom för personalvetare eller yrkesvägledare. Troligtvis kan de kunskaper som boken förmedlar ha betydelse även för den som redan etablerat sig inom vägledande eller personalpedagogisk yrkesverksamhet. Det är också en bok som kan ge liv till kurser i ämnen som arbetsliv och arbetsmarknad samt organisationsteori.

Yrkesstatus.indd 11

2011-03-02 07.59

D e l I. Stat us oc h e r kännande i y r ke n

Bokens disposition Boken består av åtta kapitel, fördelade på fyra olika delar. Den första delen består utöver denna inledning också av Kapitel 1, Från objektiva rangordningar till subjektiva tolkningar, där vi beskriver studiens empiriska, teoretiska och metodologiska utgångspunkter. Den andra delen består av tre kapitel och inleds med ett avsnitt om vad yrket kan betyda för de intervjuade. Kapitel 2, Det bästa och det sämsta – en presentation av sex lågstatusyrken är en presentation av de sex yrkena, i huvudsak utifrån de för- och nackdelar som har beskrivits i intervjuberättelserna, men här beskrivs också specifika yrkesvillkor och vissa fakta om yrkesgrupperna. I kapitel 3, Yrkeskunskaper och kompetenser, vänder vi blicken mot de mångfasetterade beskrivningar av kunskaper och kompetenser som intervjupersonerna själva gör. Yrkesidentifiering och yrkes identitet behandlas i kapitel 4, Yrkesidentiteter – att vara eller att jobba som. Kapitlets titel anspelar på den skillnad som människor kan göra när de presenterar sig och då antingen säger att ”de jobbar som” eller att ”de är” ett visst yrke. I kapitlet beskrivs yrkestitlar som en sorts innehållsdeklarationer för vem vi är, då vi vid sociala sammankomster berättar om oss själva. Bokens tredje del består av tre kapitel som på olika sätt behandlar hur yrkesutövares självbild är beroende av erkännande från omgivningen samt vilka strategier som kan tillgripas när erkännande och respekt uteblir. I kapitel 5, I andras ögon – omgivningens bilder och bemötanden, behandlas hur de intervjuade uppfattar att omgivningen ser på deras yrkesutövande, föreställningar som kan visa sig i flyktiga möten med ytligt bekanta, liksom i samtal med vänner och familj. Detta ämne följs upp i kapitel 6, Förhållningssätt till omgivningens bilder och bemötanden, där vi får ta del av sätt som de intervjuade utvecklat för att hantera allmänhetens endimensionella bilder av yrkespositionen. I detta kapitel diskuteras också hur strategier för att bemöta omgivningens reaktioner och uppfattningar innefattar olika grad av identifiering med yrkesverksamheten. I kapitel 7, Att arbeta i ett lågstatusyrke – en medveten prioritering, diskuteras skäl som de intervjuade anför till sina yrkesval. Som vi kommer att se handlar dessa många gånger om situationer som de velat undvika, såsom studielån, övergripande ansvar, övertid och stress – omständigheter som de intervjuade där emot föreställer sig är mer vanliga för verksamma inom högstatusyrken. 12

Yrkesstatus.indd 12

2011-03-02 07.59

D e l I. Stat us oc h e r kännande i y r ke n

Den fjärde delen heter Betydelser och tolkningar av yrkesstatus och är bokens Avslutning, vilket också är titeln på det åttonde kapitlet. I relation till bokens analytiska utgångspunkter och teoretiska perspektiv diskuteras här vad status egentligen betyder för yrkesutövare i lågstatusjobb. Vi sammanfattar också vad som inbegrips i status som social, symbolisk struktur samt hur detta är relaterat till de materiella och ekonomiska resurser som människor förfogar över. I likhet med flera samtida sociologer pekar vi på att erkännande både kräver synliggörande av kulturell och symbolisk orättvisa och en jämn samhällsfördelning av ekonomiska resurser. Ylva Ulfsdotter Eriksson har författat kapitel 2, 3 och 4; Marita Flisbäck kapitel 5, 6 och 7. Bokens inledande och avslutande del är samförfattade.

Yrkesstatus.indd 13

2011-03-02 07.59

1. Från objektiva rangordningar till subjektiva tolkningar Människor tycks ha ett obegränsat behov av att rangordna; att skapa listor av olika slag och om olika ämnen. Attityder till allehanda ting undersöks och förtecknas. Till exempel kan vi få veta att allmänbildning anses vara det viktigaste för att en individ ska ha hög status i Sverige (United Minds 2007). I en annan lista läser vi att det som ger högst status på svenska kontor är expertis, medan att umgås med chefen privat kommer först på tolfte plats (Vasakronan 2007). Universitet och högskolor rangordnas utifrån kvalitet i forskning och utbildning för att underlätta studenters orientering till ”de bästa” valen (HSV 2008). För en blivande partner rangordnas läkare högst bland män och snickare högst bland kvinnor (Koch 2008). Unga flickor mellan 16 och 18 år vill helst bli psykolog, medan de jämnåriga pojkarna sätter polis högst upp på sin önskelista över framtida yrken (Björkman 2007). Vi vet också att advokat, läkare och professor är yrken med hög social status, medan hamnarbetare, affärsbiträde och barnskötare förknippas med låg social status (Ulfsdotter Eriksson 2006; Svensson & Ulfsdotter Eriksson 2009). Själva den hierarkiska ordningen som sådan är ett sätt att försöka skilja bra från dåligt, ett sätt att gradera och urskilja kvalitet. Rangordningar utifrån status handlar alltså om att fastställa ett värde och betydelsen av något i ett större eller mindre sammanhang. Behovet av att rangordna kan också vara ett sätt att bringa ordning i en föränderlig och flexibel värld. Listor skapar en struktur och hjälper oss att navigera i en brokig omgivning fylld av olika intryck. I en naiv föreställning om hur status fungerar framhålls att det räcker med att kasta en blick på den senaste listan över hur vi får hög status på kontoret eller vilket yrke som har hög status. Människor antas att utifrån denna information kunna bringa ordning i intryck och valmöjligheter och formulera egna strategier för framgång och lycka (Söderqvist Tralau

Yrkesstatus.indd 14

2011-03-02 07.59

1. Från ob j ekt iva rangordning ar t il l s ub j ekt iva tolkning ar

2009). Status är dock mer komplext och problematiskt än så. Med utgångspunkt i föreställningar om yrkesstatus kommer problematiker kopplade till status och rangordningar att beskrivas i denna bok.

Yrkesrangordningar Att rangordna yrken utifrån status är en förhållandevis gammal socio logisk forskningstradition som inte bara är ett sätt att lista yrken utan också ett sätt att beskriva klassamhället och samhällets sociala skiktning (Weber 1983; Reiss 1961; Rothman 2002; Crompton 2008). I huvudsak görs dock yrkesstatusstudier för att mäta yrkens sociala status, det vill säga det anseende och den prestige som ett yrke har i det samtida samhället. Den första yrkesstatusstudien genomfördes i England i början av 1900talet och lade grunden till vad som skulle komma att bli ett omfattande forskningsintresse i hela världen, om än med en betoning på västvärlden och de anglosaxiska länderna. I slutet av 1940-talet gjordes en stor amerikansk yrkesstatusstudie, NORC-studien, som kom att bli stilbildande för flertalet efterföljande studier (Reiss 1961). I mitten av 1970-talet kartlade den amerikanske sociologen Donald J. Treiman (1977) drygt 85 yrkesstatusstudier hämtade från 60 olika länder i syfte att förklara varför studier som genomförts på olika platser i världen och vid olika tidpunkter visade en sådan hög samstämmighet i hur yrken rangordnades avseende status. Även studier av yngre datum visar på stark överensstämmelse. I slutet av 1980-talet gjordes en uppföljning av NORC-studien, och forskarna fann mycket stora likheter trots att några yrken som av tradition betecknats som lågstatus erhöll något högre prestigepoäng än tidigare. Detta tolkades som en utjämning mellan arbetarklass och medelklass avseende status (Nakao & Treas 1994). Den svenska sociologen Gösta Carlsson genomförde en pilotstudie i mitten av 1950-talet för att undersöka hur väl uppfattningar om yrkesstatus i Sverige överensstämde med internationella mätningar (1958). Carlsson studerade social rörlighet mellan fäder och söner, och ville uttala sig om huruvida klassresor var uppåt- eller neråtgående, och för detta ändamål behövde han känna till yrkenas sociala ställning i samhället. Han fann också att de internationella mätningarna kunde användas för svenska förhållanden. Den första genomgripande svenska yrkesstatusstudien genomfördes

Yrkesstatus.indd 15

2011-03-02 07.59

D e l I. Stat us oc h e r kännande i y r ke n

inte förrän år 2001 vid Göteborgs universitet (Ulfsdotter Eriksson 2006; Svensson & Ulfsdotter Eriksson 2009). I Göteborgsstudien bedömde drygt 1 800 personer sammanlagt 100 yrken. Utifrån dessa svar beräknades me delvärden för varje yrke, och en svensk yrkesrangordning kunde upprättas. Yrkenas statusplaceringar (se tabell 1) överensstämmer i huvudsak med en grov klassindelning, såsom i högre tjänstemannayrken/akademikeryrken, lägre tjänstemän och arbetare. Yrkesrangordningen överensstämmer även väl med de tidigare internationella rangordningarna. Tabell 1: 100 yrken i rangordning samt andel kvinnor i yrket i procent Rang

Yrke

Rang

Yrke

1 2 3

Ambassadör Läkare Domare

16 39 26

26 27 28

Personalchef Författare Officer

Professor

Dataoperatör

5 6

Advokat Pilot

17 12

30 31

Reklamare (AD) Skådespelare

50 44

7 8

Vd Forskare

9 39

32 33

Präst Apotekare

29 63

9 10

Civilingenjör Statsråd

18 47

34 35

Polis Banktjänsteman

17 64

Idrottsproffs

Brandman

12 13

Civilekonom Veterinär

43 65

37 38

Sociolog Meteorolog

56 33

14 15

Datakonsult Filmproducent

24 39

39 40

Fotomodell Flygvärdinna

16 17

Tandläkare Aktiemäklare

41 42

Barnmorska Miljövårdsinspektör

93 56

Riksdagsledamot

Guldsmed

19 20

Ingenjör Psykolog

15 80

44 45

Gymnasielärare Kock

52 60

21 22

Programledare på tv Skattedirektör

39 36

46 47

Sjukgymnast Rockmusiker

Revisor

Sjuksköterska

24 25

Webbdesigner Journalist

Kronofogde Konstnär

49 50

Yrkesstatus.indd 16

2011-03-02 07.59

1. Från ob j ekt iva rangordning ar t il l s ub j ekt iva tolkning ar

Rang

Yrke

51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73

Skolkurator Grundskolelärare Reseledare Akupunktör Elektriker Facklig ombudsman Byggnadsarbetare Kriminalvårdare Snickare Frisör Socialsekreterare Trädgårdsmästare Dansare Bibliotekarie Förskolelärare Lokförare Kosmetolog Bilmontör Bagare Bilreparatör Lantbrukare Barnskötare Skräddare/ sömmerska Kontorssekreterare Metallarbetare

74 75

Rang

Yrke

75 12 13 1 43 5 72 83 21 58 72 93 5 100 23 33 2 21 93 74

76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98

Brevbärare Väktare Undersköterska Skogsarbetare Bussförare Vägarbetare Fastighetsskötare Matros Fiskare Taxichaufför Personlig assistent Vårdbiträde Affärsbiträde Postkassörska Servitör/servitris Hemvårdsassistent Vaktmästare Hamnarbetare Snabbköpskassörska Parkarbetare Biljettkontrollant Sophämtare Städerska

95 2

99 100

Gatuköksbiträde Diskare

78 74

40 16 92 10 5 1 5 35 1 16 90 90 73 95 66 92 23 1 85 26 45 92

(Tabell hämtad från Ulfsdotter Eriksson 2006:74-75).

Högst status har yrken som läkare, advokat, domare, högt uppsatta politiker, psykolog och civilingenjör – yrken som kräver lång utbildning vid universitet eller högskola och som ger relativt höga löner. På något mer modesta placeringar, som mellanstatusyrken, återfinns hantverksyrken som snickare och guldsmed, men även yrken som kräver universitetsutbildning, som sjuksköterska, kurator och bibliotekarie. Längst ner i yrkesrangordningen finner vi yrken med låga eller inga krav på utbildning, som

Yrkesstatus.indd 17

2011-03-02 08.00

D e l I. Stat us oc h e r kännande i y r ke n

sophämtare, städerska, affärsbiträde och hamnarbetare. Detta är också yrken med överlag låga löner.

Status i yrken I yrkesstatusforskningen är begreppet status svagt definierat (Turner 1988). Forskning har visat att det inte är ett enhetligt och välavgränsat begrepp utan flerdimensionellt och baserat på olika typer av kriterier (Inkeles & Rossi 1957; Reiss 1961). Makt, inflytande, hög lön och lång utbildning är några vanliga indikatorer på att ett yrke har hög status och tillika faktorer som människor uppger att de tar ställning till när de bedömer ett yrkes status. En statistisk analys av rangordningen visade att hög inkomst och lång utbildning hade en positiv effekt på yrkesstatus, medan andelen kvinnor i yrket påverkade statusen negativt om yrket placerades bland de 50 högst rangordnade (Ulfsdotter Eriksson 2006). Det tyder på att det finns något i andelen kvinnor som påverkar hur yrkets status uppfattas. En förklaring till det kan vara att aspekter som signalerar och ger status – hög lön, inflytande och makt – associeras med maskulinitet. Studier har också visat att egenskaper som associeras med femininitet – omsorg och vårdande egenskaper – däremot nedvärderas (England m.fl. 1994; Westberg-Wohlgemuth 1996; SOU 2004:43; Sörensdotter 2008). I Göteborgsstudien gjordes också en intervjustudie där det framkom att olika yrken kunde tillskrivas status utifrån olika kriterier (Ulfsdotter Eriksson 2006; jfr Inkeles & Rossi 1957). Professor tillskrevs status till följd av lång utbildning och föreställningar om inflytande i samhället, medan verkställande direktör uppfattades ha status på grundval av hög lön och många ekonomiska fördelar och förmåner. På motsvarande sätt beskrev intervjupersonerna att yrken med stor andel kvinnor och låga löner, som var fysiskt ansträngande och innebar arbetsuppgifter som på olika sätt hanterade smuts, var yrken med låg status. Vad är status? Ordet status betyder ställning, läge eller tillstånd (NE 2010). I dess enklaste form beskriver status endast hur ett objekt förhåller sig till ett annat. Inom

Yrkesstatus.indd 18

2011-03-02 08.00

1. Från ob j ekt iva rangordning ar t il l s ub j ekt iva tolkning ar

forskningen skiljer man vanligtvis på tillskriven och förvärvad status (Rothman 2002). Den tillskrivna statusen relaterar till föreställningar och kulturella uppfattningar, medan den förvärvade återger mer mätbara och faktiska förutsättningar som, i yrkessammanhang, utbildningsår och lönenivå. Status är alltså ett begrepp som beskriver både läge/ställning och anseende/prestige (Turner 1988; Svensson & Ulfsdotter 2009). Det är viktigt att notera att uppfattningar om yrken och deras status grundas på föreställningar och bilder av yrkena som färgas både av personliga erfarenheter och av samhälleliga kollektiva ”sanningar”. Till vardags används status och prestige ofta synonymt och åsyftar då någon form av anseende, värde eller betydelse som andra människor tillskriver ett objekt eller en människa. Status är ett relationellt begrepp och pekar på den värdeskillnad som uppstår genom en hierarkisk relation mellan ett eller flera objekt. Status är också ett nollsummespel: det betyder helt enkelt att de värden som tillskrivs parterna aldrig kan fördelas likvärdigt. Olika objekt eller människor kan bara attribueras hög status genom att andra tillskrivs lägre status. På så vis upprättas ett ojämlikt förhållande av över- och underordning. Status är en värdering som vilar på kollektiva och kulturellt styrda uppfattningar.

Tolkningar av status Göteborgsstudien har väckt stort intresse i Sverige, och statusrangordningen har publicerats i flera dags-, kvälls- och facktidningar t.ex. Metro (Jansson 2006), Aftonbladet (Edblom 2007), Jusektidningen (Löfstedt 2006) och Hotellrevyn (Benjour 2006). Den omfattande uppmärksamheten speglar ett allmänt intresse för rangordningen, men det är också möjligt att frågan om yrkens status anknyter till ett mer tabubelagt ämne i samhällets offentliga samtal: frågan om social ojämlikhet i form av social klasstillhörighet (jfr Jordahl 2003; Popova 2007). Enligt den brittiska kultursociologen Beverley Skeggs kan status i både ”populära och akademiska tolkningar /…/ ofta ersätta klass” (2000:128). Att tal om klass kan verka stötande beror på att kategorin gör skillnad på människor och att reella ojämlikheter i symboliska och materiella resurser lyfts fram till allmän beskådan. I ett sådant sammanhang kan yrkens status te sig mer neutral. En till synes oskyldig rangordning av yrkens sociala sta-

Yrkesstatus.indd 19

2011-03-02 08.00

D e l I. Stat us oc h e r kännande i y r ke n

tus kan fungera som en nervös, men tillåten kittling. Klass är däremot mer besvärande och provocerande, ett känsligare ämne helt enkelt. Att social ojämlikhet kan vara problematisk att hantera i Sverige beror kanske på att landet är ett av världens mest jämlika (Therborn 2006). Även om yrken och anställningsförhållanden ligger till grund för en människas klasstillhörighet ter sig yrken som mer objektiva entiteter än klass. När ojämlikhet omvandlas till en lista över yrkens status, långt ifrån den plats där människor är och verkar, kan vi fokusera själva kategorin nästan som ett ting. I talet om klass däremot synliggörs ansiktet av en människa som inryms i denna kategori. Dessutom ter sig klassbegreppet känsligare än statusklassifikationer eftersom det använts som ett verktyg inte bara för att förändra resurssvaga gruppers sociala position, utan också för att omfördela resurser. Begreppet har därmed politiska konsekvenser. Visserligen används även status i tal om förändring, då lågstatusyrken ska eftersträva högstatusyrkens kriterier utan att den senare gruppen förlorar sina maktresurser. I det sammanhanget kan man fråga sig om yrkesrangordningar snarare än att belysa ojämlikhet medverkar till att godkänna en viss social ordning, samt föder en ängslan bland individer och grupper som inte anses vara ”fina nog”. En statusstress infinner sig då vi påminns om, eller själva uppfattar, att vi inte är tillräckligt framgångsrika eller då vi upplever ett hot om att berövas vår värdighet och respekt (de Botton 2004). Författaren Alain de Botton (2004) beskriver statusstress som en universell oro som handlar om vad andra tänker om oss, vilket också har ett samband med samhällets sociala hierarkier. Flera tidningsartiklar som handlade om Göteborgsstudien innehöll tolkningar och bilder av yrkesutövare som gick långt utöver vad yrkesrangordningen faktiskt visade. En karriärcoach, som uttalade sig om människor med högstatusyrken, sade: ”När någon har ett högstatusyrke vet man att personen dels tjänar mer pengar, dels har egenskaper som är åtråvärda ur parningssyfte, som drivkraft och målmedvetenhet” (Åhlander 2007). Citatet indikerar att yrkens status ofta beskrivs i termer av svårighetsgrad, löneläge och utbildningskrav, men också att människor som har statusyrken uppfattas som särskilt attraktiva, med specifika och goda egenskaper. Yrkesstatus görs på så sätt till en fråga om personlighet. Och i denna jämförelsens logik förstår vi att åtråvärda drag inte gäller de yrkesutövare som befinner sig på den undre delen av statusskalan. Vilka eventu-

Yrkesstatus.indd 20

2011-03-02 08.00

1. Från ob j ekt iva rangordning ar t il l s ub j ekt iva tolkning ar

ella egenskaper som personer i lågstatusyrken emellertid besitter förtäljer inte historien. Yrkesstatus för en innehavare av ett så kallat lågstatusyrke blir inte till en form av erkännande, utan kanske snarare till en form av missaktning. En annan tolkning av yrkesstatus gjordes i en artikel om sjuksköterskor och deras status. Under rubriken ”Nöjd trots låg status” förklarade en sjuksköterska att hon inte brydde sig om yrkets status, och att omgivningens reaktioner enbart var positiva då hon berättade vad hon arbetade med (Danielsson 2006). Sjuksköterskan pressades alltså till att förhålla sig till en bild av yrket som hon själv inte ville kännas vid. Dessutom var tolkningen felaktig, då sjuksköterska, med en placering i mitten av rangordningen, knappast är att betrakta som ett lågstatusyrke. Statusstress kunde ses i flera reaktioner i kommentarer från yrken som rangordnades lågt. För städerskor, restaurangpersonal, barnskötare och andra liknande yrken kom följdfrågan att bli: ”Hur ska vi höja yrkets status?” (se t.ex. Rönnberg 2006). En städerska som intervjuades berättade att hon under många år känt skam för sitt yrke och inte ville berätta för andra människor vad hon arbetade med. I artikeln framhöll hon att ”man måste visa respekt för alla yrken” (Pyykölä 2006). I hennes tolkning av statusfrågan handlar yrkens sociala status om respekt och erkännande. Tidningsartiklarna tyder på att det finns anledning att lyfta frågan om huruvida yrkesstatusrangordningar medverkar till att cementera uppfattningar om yrkens status och ställning i samhället, samt vilka effekter tal om yrken och deras status får. I de tre exemplen ovan avslöjas nämligen något om yrkesrangordningarnas baksida: att de övergår från att vara mätningar av yrken till att handla om stereotypa föreställningar och erkännande och respekt riktat mot enskilda yrkesutövare och individer. De riskerar att bli en bedömning av person snarare än betraktelse av yrkens anseenden och ställning i samhället.

Status som dimslöjor En av de mest slående likheterna i alla samhällen är den enhetlighet i hur yrken uppfattas med avseende på status – människor delar helt enkelt värderingar av vad som är hög respektive låg status, oavsett var de själva befinner sig i den sociala yrkeshierarkin. Detta fenomen har förklarats med

Yrkesstatus.indd 21

2011-03-02 08.00

D e l I. Stat us oc h e r kännande i y r ke n

begreppet kollektivt medvetande, ett begrepp som har sitt ursprung hos den franske sociologen Émile Durkheim (1858–1917), som menade att det i samhället finns en övergripande värdegemenskap som utövar starkt tryck på enskilda individers normer och moraluppfattningar. Detta är enligt Durkheim det som binder samhället samman. När det gäller status innebär det att det finns en ömsesidig förståelse av olika yrkens anseende, liksom av hur viktigt ett visst arbete är för samhällets funktioner och fortbestånd (Treiman 1977). Den gemensamma uppfattningen i form av kollektivt medvetande gäller också vilken typ av kunskap och kompetens som utövaren måste ha för utförandet, samt vilken makt och prestige som följer med en viss yrkesposition. En variant på samma tema är att resonera om samstämmigheten och peka på makt- och dominansförhållanden i samhället med hjälp av den franske sociologen Pierre Bourdieus (1979/1989; 2000) begrepp doxa (Ulfsdotter Eriksson 2006). Doxa betecknar gemensamma uppfattningar som vi ser som självklara i sociala sammanhang; det vi ska tänka, eller till och med vad som är möjligt att tänka. En poäng med begreppet är att den gemensamma värderingen är ett resultat av och upprätthåller samhällets dominansförhållanden: Det är grupper med makt som kan påverka vardagsföreställningar om vad som anses bra eller dåligt, högt eller lågt. Det är alltså resursstarka gruppers referensramar som till stor del utgör norm för alla. Bourdieu menar till skillnad från Durkheim att dessa gemensamma normer inte bara håller ihop samhället utan också möjliggör dominans. Dessutom är Bourdieu främst intresserad av hur denna socialt objektiva samstämmighet ter sig subjektivt, det vill säga hur den förstås av enskilda individer. Begreppet doxa ger på så sätt en större dynamik än begreppet kollektivt medvetande, då det förra öppnar för att ge akt på intressekonflikter mellan olika grupper av individer i ett samhälle. Uppfattningar om yrkesstatus baseras på människors föreställningar om yrken (Rothman 2002), och dessa är värdeladdade (Hughes 1971/2008). De människor som befinner sig inom ett yrke har möjlighet att påverka hur yrket framställs och på så sätt verka för en god bild av detsamma. En sådan manipulation är möjlig framför allt för yrkesutövare som har makt i samhället, vilket inte sällan är desamma som har yrken med hög status. Professioner, yrken med väldefinierade kunskapsområden och utbildningar, har ofta hög yrkesstatus och betydande samhällspositioner med

Yrkesstatus.indd 22

2011-03-02 08.00

1. Från ob j ekt iva rangordning ar t il l s ub j ekt iva tolkning ar

möjlighet att övertygande påverka bilden av yrket till det bättre (jfr Ulfsdotter Eriksson 2006). Yrkesstatusstudier baseras i normalfallet på enkätundersökningar vari människor ombeds att bedöma ett antal yrken på en bestämd poängskala, exempelvis från 1 till 9. För respektive yrke räknas sedan fram ett värde (medelvärde eller prestigepoäng), och en yrkesrangordning kan skapas. Detta tillvägagångssätt har kritiserats, då sådana bearbetningar tenderar att dölja olikheter i uppfattningar och stärka intrycket av samstämmighet eftersom man inte tar hänsyn till de variationer i uppfattningar som faktiskt finns. I stället ”tvingas” data till en viss enhetlighet (Coxon m.fl. 1986). Denna kritik ligger i linje med Bourdieus allmänna kritik mot opinionsundersökningar (Bourdieu 1991). Han menar att de bidrar till en föreställning om enhetlighet i uppfattningar och åsikter, eftersom människor manas att ta ställning till frågor som de inte ställt sig. Vidare påpekar han att det är samhällets eliter och resursstarka grupper som har möjlighet att avgöra vilka frågor som är av vikt och att formulera frågor som intresserar dem. På liknande sätt kan man anta att vilken status ett visst yrke har är mer intressant för dem med högstatusyrken. Det är dock en fråga som vi inte kan ge svar på i detta sammanhang. En effekt av doxa är de ideologier som ”lägger dimslöjor över verkligheten” (Gustavsson 1996:54), som begränsar vårt tänkande och vår klarsyn, gör så att vi tenderar att tänka i fastlagda kategorier och banor. Våra föreställningar om att kvinnor och män är olika av naturen och att det som vi betraktar som manligt betecknas som det normala, det mer åtråvärda och det av högre värde, är exempel på både en i samhället väl etablerad statusrelation och doxa. Likaså återfinns detta i synen på olika typer av kunskap, vilket avtecknas i den beständiga uppdelningen mellan det praktiska och det teoretiska kunnandet, där handen skiljs från hjärnan, och i föreställningen om att dessa två faktiskt kan separeras på ett kategoriskt sätt. I västvärlden är den hierarkiska ordningen mellan det intellektuella och abstrakta arbetet visavi det okvalificerade och praktiska arbetet djupt nedsänkt i vårt tänkande (Smith 1990; Gustavsson 1996; Liedman 2002; Svenaeus 2009). Då det mentala arbetet ges företräde döljs de praktiska moment som ändå föreligger i en viss verksamhet. I stället försöker man lyfta fram ett renodlat intellektuellt fundament. I synen på olika typer av kunskap finns alltså en ideologisk föreställ-

Yrkesstatus.indd 23

2011-03-02 08.00

D e l I. Stat us oc h e r kännande i y r ke n

ning om mentalt arbete som socialt överlägset manuellt arbete, en rangordning som ”smittar” av sig på människorna som uppehåller sig i respektive sfär. Sociologen Bengt Gesser (1980) menar att just konstruktionen av yrkesstatusrangordningar befäster iden om tjänstemannayrkenas överlägsenhet och att den ”spontana ideologi” som föranleder sådana föreställningar får konsekvenser för våra föreställningar om enskilda individer och deras handlingar och val. De skillnader som framställs i olika yrken materialiseras och blir till föreställningar om skillnader hos personer som utför vissa yrken. Vi kopplar ihop yrket med människan – har du ett visst yrke är du också på ett visst sätt. Yrken fungerar som meningsbärare, som verktyg med vars hjälp vi kan kategorisera människor och föreställa oss identiteter hos andra, såsom tänkbara umgängen, personliga egenskaper och status (Isacson & Silvén 2002:273). Yrken som bärare av kulturella föreställningar leder också till bilden av att personer med högstatusyrken är mer åtråvärda och, som vi sett, antas vara mer attraktiva som partner.

Att erfara yrkesstatus Yrkesstatus är alltså starkt värderande uppfattningar om yrkens sociala ställning i samhället. Dessa allomfattande uppfattningar kan påverka hur yrkesutövare i olika typer av yrken förhåller sig till det egna yrket. Beroende på yrkets status erhåller vi olika grad av erkännande och respekt, vilket kan komma att påverka vår egen självuppfattning. Vid låg grad av erkännande kan olika reaktioner uppkomma, såsom strategier för att skydda det egna värdet eller kompensera för bristen på erkännande. Men människor kan också acceptera ett etablerat lågt anseende och införliva det i sin självbild. Det rör sig alltså om den klassiska sociologiska frågan om under vilka villkor som människor anpassar sig och är konforma, och under vilka de aktivt söker förändra och med olika medel bryta sig ut ur givna förhållanden. I denna studie tar vi fasta på att ett yrke är mer än ett arbete. Förutom att vara en benämning och bestämning av den typ av jobb och de specifika arbetsuppgifter som en viss person utför inom ramen för ett lönearbete, utgår vi ifrån att yrke är en kategoriserande princip och bärare av symbolik som relaterar till identitetsfrågor, stereotypisering, erkännande och respekt, och i förlängningen är en fråga om social jämlikhet. För att förstå hur yrkesstatus upplevs på individnivå använder vi teoretiska ingångar

Yrkesstatus.indd 24

2011-03-02 08.00

1. Från ob j ekt iva rangordning ar t il l s ub j ekt iva tolkning ar

hämtade ur erkännandets och emotionernas sociologi. Erkännande, respekt, stolthet och skam är några bärande begrepp i studien. Hur de kan användas och tas i bruk i relation till upplevelser och erfarenheter av yrke och yrkesstatus beskrivs i följande avsnitt.

Erkännande och respekt Både i privatlivet och i arbetslivet vill vi känna att våra insatser är betydelsefulla och att vi har ett egenvärde. Dessa erkännanden skiljer sig naturligtvis åt beroende på om vi befinner oss i en privat eller i en offentlig sfär, men på samtliga arenor önskar vi att omgivningen ska acceptera oss för dem vi är och hysa förståelse för våra tankar och handlingar. Den respekt och det erkännande som vi får ta emot via familj, vänner eller yrke har alltså stor betydelse för välbefinnandet. Om vi inte blir betraktade som självständiga individer – om vi ignoreras, förminskas eller kränks – påverkas vår hälsa. Andras godkännande eller uppskattning är väsentlig för att bejaka en bild av oss själva som är i grunden positiv. Att förvägras erkännande kan leda till ohälsa och en negativ självbild i form av skamkänslor, bristande självkänsla eller dåligt självförtroende (Sayer 2005; Wilkinson & Pickett 2009). Om vi lever med känslan av osynlighet, eller är tveksamma inför våra verksamheters betydelse, kan osäkerheten bli så överväldigande att känslomässig utmattning blir följden (Asplund 1987/2002). Känslan av att bli respektlöst bemött, osynliggjord eller missaktad uppkommer när andra människor negligerar våra erfarenheter eller inte beaktar sidor av vår identitet som vi själva tillskriver stor betydelse. Enligt filosofen Axel Honneth (2003:100) reagerar vi därför starkare på den missaktning som riktas mot grundläggande aspekter av vår identitetsuppfattning. Då yrket utgör en väsentlig grund för vår självbild och ett betydelsefullt underlag för hur vi klassificerar oss själva och andra, blir upplevelsen av det erkännande eller den missaktning som vi får via yrket ett intressant tema att undersöka. Att inte bli erkänd är att förlora sitt människovärde Genom att utöva ett yrke får vi ta del av olika former av erkännande och respekt. De vars arbete tillskrivs låg status kan uppleva att de inte får den

Yrkesstatus.indd 25

2011-03-02 08.00

D e l I. Stat us oc h e r kännande i y r ke n

respekt som de som är verksamma inom yrken med hög status får ta emot. De effekter av yrkesstatus som skildras i den här boken kan på så vis betraktas som en fråga om social ojämlikhet och i förlängningen även om människovärde. Denna erfarenhet illustreras i Marie Aurells studie (2001:175), när en städare berättar om erfarenheten av att reduceras till sitt jobb och inte tilltalas vid namn. Hon säger: ”De vet vad man heter och skriker ändå ’du som städar’”. För den intervjuade är detta ett tecken på att hon i omgivningens blick inte betraktas som en hel människa, och hon fortsätter: ”De ser mig inte som en person då.” Uttalandet vittnar om hur bristen på respekt för ett visst yrke inte bara innebär ett osynliggörande eller förakt inför de sysslor som yrkesutövaren utför, utan också tenderar att hota den enskildes värde som person. Moralfilosofer har ofta på en analytisk nivå försökt att skilja mellan den respekt som varje individ erhåller utifrån sitt människovärde och det erkännande som upprättas i sociala praktiker, exempelvis i en yrkesverksamhet. Medan det förstnämnda syftar på en moralisk utgångspunkt att alla individer ska behandlas jämlikt utifrån idén om människors lika värde, handlar den andra erkännandeformen om det värde som vi erhåller utifrån vad vi gör; hur vi agerar och presterar i olika sammanhang (Taylor 1992; Margalit 1998:51-52; Sayer 2005:957-958). Denna bok handlar om människors egna erfarenheter av sitt yrkesut övande i relation till andras uppfattningar om deras sysslor. Vi avser att belysa yrkesstatus i relation till erkännandets makt – eller vanmakt – genom att ta fasta på de intervjuades berättelser om sina yrkesställningar och hur de upplever andras erkännande. Samtidigt förefaller den respekt som människor upprätthåller via sina yrkespraktiker ha stor betydelse även för bedömningen av deras mänskliga värde. Många gånger ikläds omdömen om en yrkespraktik en språkdräkt som snarare anknyter till yrkesutövarens personliga egenskaper och karaktäristik än till arbetsuppgifterna. De som utför sysslor kategoriserade som praktiska kan på så vis uppfattas som mindre målmedvetna och intelligenta än de som utför en verksamhet som anses teoretiskt avancerad (Bourdieu 1979/1989). Vad en individ gör och det värde som hon har som människa har en tendens att sammanblandas. Det är alltså lätt att spontant göra en fördomsfull koppling mellan en människas arbete, hennes sociala status och hennes människovärde. Och

Yrkesstatus.indd 26

2011-03-02 08.00

1. Från ob j ekt iva rangordning ar t il l s ub j ekt iva tolkning ar

enligt sociologen Richard Sennett har människovärdet i ett senmodernt samhälle alltmer kommit att bli en fråga om prestation – vi bedöms efter vad vi gör. Det erkännande som borde vara lika för alla och oberoende av vad vi gör har utvecklats till ett nollsummespel där respekt vinns genom att andra personer missaktas. Grunden till kampen om respekt finner Sennett, paradoxalt nog, i upplysningens demokratiska idé om att varje individ ska ha rätt att utveckla sina förmågor. I jakten på en ”naturlig aristokrati” (Sennett 2007:88) – där enskildas tillskansade meriter ska ersätta ärvda maktpositioner – mäter vi alltmer våra förmågor, ambitioner och värden i jämförelse med andras insatser. Vi tävlar om respekt och lämplighet, en kamp som inte enbart drabbar utövare i lågstatusyrken. Yrkesgrupper som jurister, konstnärer, reklamfolk eller flygvärdinnor är alla – om än på skilda sätt – en del av detta spel om erkännande och dominans (Sennett 1999/2003). På så vis sätts värdet av en yrkesverksamhet alltid i relation till en annan yrkesverksamhet, och högt erkännande erhålls genom att yrkesgruppens förmågor speglas i andra yrkesgruppers bristande kvalifikationer.

Att studera erkännande ur ett känsloperspektiv Alla samhällen bär mer eller mindre spår av ojämlikhet av såväl materiell som symbolisk art, det senare förstått som bristande respekt och erkännande. I den här boken studerar vi yrkesstatus som en symbolisk form av erkännande. Som vi kommer att se innebär det dock inte att vi åsidosätter att ekonomiska resurser, övriga livserfarenheter och arbetssituationen som sådan kan ge upphov till hur individen betraktar sin yrkessituation och ställning i samhället. Dessutom är förbindelselänkarna flera mellan det symboliska erkännande och den materiella utdelning som en individ erhåller. En viktig utgångspunkt i vår bok är att människors livssituationer och självidentiteter formas i vardagliga relationsmönster. Det är i vardagens konkreta sammanhang som vi genom andra människors uppträdande, tal och handlingar kan ta del av deras uppskattning, likgiltighet, nonchalans eller direkta kränkningar. I denna bok undersöker vi vilka konsekvenser låg yrkesstatus kan tänkas få på en konkret, upplevd och praktisk nivå. Många gånger leder respektfullt bemötande till känslor av stolthet eller värdighet. Missaktning frambringar däremot skam, sorg eller vrede (Sayer 2005:42).

Yrkesstatus.indd 27

2011-03-02 08.00

D e l I. Stat us oc h e r kännande i y r ke n

Enligt den brittiske sociologen Andrew Sayer (2005) är känslor normativa omdömen om vad vi finner betydelsefullt i livet. Känsloupplevelser ska därför inte tolkas som strategiska kalkyler eller tillfällig sinnesförvirring, utan som inre överläggningar som vi gör utifrån de moraliska värden som vi finner ha betydelse. Vad varje enskild individ uppfattar vara riktigt och rätt är dock alltid beroende av de sociala sammanhang som hon eller han ingår i. Våra känslor – i form av exempelvis melankoli, stress, harmoni eller glädje – formas i relation till en samtida kultur (Johannisson 2009). Att studera känslor som reflexiva omdömen på moraliska värderingar är, enligt Sayer, därför ett sätt att hantera det sociologiska dilemmat om relationen mellan individen och den sociala struktur som hon ingår i, alltså i vilken grad människan själv förmår skapa sin tillvaro i förhållande till socialt bestämda villkor (Sayer 2005). Parallellt med att våra känslor verkar på ett psykologiskt plan, är de alltså till stor del i samklang med det värde som vi tycker oss förtjäna utifrån samhällets gemensamma moraliska uppfattningar i form av doxa. På så vis är skamkänslor alltid förbundna med kollektiva moraliska uppfattningar om vad som borde ha varit ett lämpligt uppträdande, men som vi i stunden misslyckats med att prestera (Skeggs 2000). Troligtvis känner flera av oss igen den skam som kan uppkomma i form av obehagskänslor och blossande kinder när vi vid festliga tillfällen upplevt att vi haft ”fel” klädsel eller inte kunnat leva upp till gällande etikettsregler. Känslor av otillräcklighet, att inte duga eller vara ”fin nog”, kan då göra sig starkt påminda.

Utgångspunkter och studiens material och metoder Vår ambition är att ta fasta på och visa den egentliga plats där ojämlikhet skapas och får sina reella konsekvenser, nämligen i människors vardagliga erfarenheter och i mellanmänskliga möten. För den observante läsaren torde det stå klart att våra tolkningar ligger i linje med kritiska forskningsperspektiv. En drivkraft är därför att ifrågasätta samhällets doxiska uppfattningar och ideologiska föreställningar, ifrågasättanden som i sin tur kan verka frigörande. Människan betraktas som komplex och mångfasetterad, vilket gör att enkla beskrivningar och sanningar är svåra att frambringa och inte heller önskvärda. Här finns ambitionen att visa förhållandet mellan övergripande maktstrukturer och enskilda människors villkor

Yrkesstatus.indd 28

2011-03-02 08.00

1. Från ob j ekt iva rangordning ar t il l s ub j ekt iva tolkning ar

och möjligheter i samhället, men också att lyfta fram att dessa är historiskt och socialt föränderliga, det vill säga att de inte är naturgivna (Alvesson & Sköldberg 2008). Frågor om social jämlikhet och ojämlikhet går att påverka. Den svenske sociologen Göran Therborn skriver ”Medan jämlikhet kan vara gudomlig – instiftad av Skaparen – är ojämlikhet ett människans verk” (2006:4, vår översättning). Ojämlikhet tar sig olika uttryck och utmärker sig ytterst genom att någon form av orättvisa föreligger. Frågan om ojämlikhet är både moralisk och politisk och delvis väl undersökt i samhällsvetenskapen. Vi vet en hel del om materiella ojämlikheter och människors olika förutsättningar för frihet och autonomi och att själva välja livsbana. Däremot är frågan om erkännande och respekt inom ramen för diskurser om jämlikhet ett mindre utforskat ämne (Therborn 2006).

Fyra analytiska utgångspunkter Denna studies analytiska utgångspunkter har beskrivits i de inledande avsnitten och kan sammanfattas i fyra punkter: • Yrken är identitetsskapande och påverkar därför både hur vi ser på oss själva och hur andra betraktar oss. Identitetsskapande processer handlar om kunskaper, färdigheter och lämplighet, som kan vara både något som yrkesinnehavaren bär med sig in i en praktik och något som de förvärvar i en praktik. • Yrkesstatus är del av en doxa, då föreställningar om olika yrken ingår i en övergripande ideologi om vad som är sysslor av anseende respektive nödvändighet. I det sammanhanget vill vi undersöka hur yrkesinnehavarna själva uppfattar mötet med föreställningar och stereotyper om yrket. • Enskilda yrkesutövare/individer erfar och förhåller sig till yrkets sociala status. Föreställningar om yrken sorterar under vår gemensamma doxiska kunskap och bär på ideologiska värderingar av sysslor såsom bra, dåligt, glamoröst, smutsigt. Dessa föreställningar utgör en referenspunkt för hur vi förhåller oss både till våra egna yrken och till andra.

Yrkesstatus.indd 29

2011-03-02 08.00

Ylva Ulfsdotter Eriksson Marita Flisbäck

Yrkesstatus

Yrkes status Erfarenhet, identitet och erkännande

Best.nr 47-09612-1

Tryck.nr 47-09612-1-00

Yrkesstatus - omslag.indd 1

11-03-02 08.09.18