9789153432456 by Smakprov Media AB

KERAMIK – TEKNIKER OCH INSPIRATION

KERAMIK

TEKNIKER OCH INSPIRATION

Sedan urminnes tider har vi skapat föremål i lera – detta förunderliga material med så många ansikten, så många möjligheter. Keramiker har i generationer bevarat, vidareutvecklat och förfinat tillverkningsmetoder och tekniker. I den här boken tas grunderna inom keramiktillverkning upp. Olika tekniker presenteras på ett pedagogiskt sätt och inspirerande färgbilder tydliggör handgreppen. Elisabeth Landberger och Mita Lundin är båda verksamma keramiker med mångårig erfarenhet g Här delar av keramiskt arbete och undervisning. skap och vägleder läsaren de med sig av sin kunskap genom de olika momenten momen nten – från f det första mötet med leran till det färdig ga förem målet. färdiga föremålet.

elisabeth l andberger & mita lundin

www.icabokforlag.se

KERAMIK elisabeth l andberger & mita lundin

TEKNIKER OCH INSPIRATION

ISBN 978-91-534-3245-6

100401_keramikboken.indd 1

2010-04-23 16.03

Tack till Formakademin i Lidköping och speciellt till Kent Ericson som med öppna armar tog emot och bistod oss med utrustning och kunskap. Anders Fredholm som mycket tillmötesgående och generöst delat med sig av sin kunskap om saltbränning. Jan-Åke Andersson för vägledning och stöd inom anagamabränning.

www.icabokforlag.se © 2010 Elisabeth Landberger, Mita Lundin och Ica Bokförlag, Forma Books AB Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering, bandinspelning, elektronisk lagring och spridning etc. Forma Books AB är ett dotterbolag till Forma Publishing Group som är miljöcertifierat enligt SS-EN ISO 14001 Författarnas hemsidor: www.ellakeramik.se www.mitaskeramik.se Foto: s 31, 39, 40, 73 h, 76, 82, 84 n, 90, 94, 98 h, 104 h, 122, 124, 128, 138, 139 Kicki Fotograf, övriga foton från författarna. Faktagranskning trycktekniker: Katarina Divander Faktagranskning glasyr: Anders Fredholm Grafisk form: Johan Carpner Layout och original: Ellinor Svensson Redaktör: Susanne af Klercker Repro: Done Tryck: Shengtong, Kina 2010 ISBN 978-91-534-3245-6

Innehåll 9 14 17 19 21 25 28 35 37 41 61 79 86 97 104 109 122 124 125 126 127 133 135 138 139 141 143 146 147 147 148

Lera Börja jobba med lera Form Tumning Ringling Skulptering och modellering Kavling Tillverka gipsformar Använda gjutlera Drejning Beskickning och övrig drejning Dekor i våt lera Engober Trycktekniker Dekor på skröjbränd och obränd glaserad lera Glasyr Ugnar Skröjbränning Glasyrbränning Oxidationsbränning och reduktionsbränning Raku Svartbränning Bränna i tunna Anagama Saltbränning Verkstaden Inspiration Ordlista Läsa mera Inköpsställen Register

Här sätter du din första prägel på föremålet. Tunna väggar ger ett sirligt och elegant intryck, medan tjocka väggar ger ett robust och stadigt uttryck.

levelser. Linjerna kan också samspela med den övriga formen för att få den att växa genom tänkta fortsättningar.

Volym

Rörelse

Hur stor yta ska föremålet uppta? Ska föremålet uppta yta på höjden eller bredden? Eller kanske båda delarna? Den aspekten blir viktig för slutresultatet. Hur ska det användas? Kommer det att fungera på förväntat sett eller blir det för stort och otympligt för ändamålet. Föremålet måste harmoniera med ting som finns runtomkring, annars blir det lätt en solitär som inte fyller sin funktion oavsett om den är skapad för ögats fröjd eller som en praktisk hjälpreda. Ibland kan ett föremål ge ett växande intryck och kan då se större ut än vad det faktiskt är.

Vilket håll är föremålet på väg mot? Är det på väg mot olika håll? En skål kan ge intryck av en uppåtgående rörelse med hjälp av en hög fotring. Den lyfter upp skålen så att den höjer sig över ytan den står på. Detta förstärker också ett uppåtsträvande mönster. En kompakt skulptur kan berätta att det inte finns någon rörelse utan att den står stadigt på sin plats. Även dekor kan bidra till att ett kärl visar tydlig rörelse. Också omedvetna rörelser framträder i uttrycket.

Rymd

Hur ser utrymmet ut mellan en kopp och dess öra, eller mellan en arm och en skulpterad kropp? Vad betyder mellanrummen som bildas i dekoren? När du sätter ett öra på din kopp tar du hänsyn till hur den känns i handen. Får fingrarna plats, eller ska hela handen kunna greppa örat? Får utrymmet mellan örat och koppen någon uppmärksamhet? Vid skulptering är det viktigt att ta hänsyn till vad som händer i mellanrummen, så att det utrymmet harmonierar med det övriga föremålet.

Hur stort ska utrymmet inuti kärlet eller skulpturen vara? Hur ska det användas? Ska det dekoreras med färg eller utsmyckas med applikationer? Strävar rymden uppåt eller utåt? Hur påverkar färgsättningen och dekoren utrymmet? Förstärker det eller inskränker det rymden?

Yta Hur ser strukturen på föremålet ut? Är ytan slät eller mönstrad? Att jobba med ytan behöver inte bara betyda utsidan på föremål. Det är lika viktigt att tänka på överraskande utrymmen som kontrasterar mot övriga intryck. Vissa ytor blir bara synliga på närmare håll. Ytan blir också viktig i förhållande till mängden lera och tjockleken på föremålet.

Linjer Finns det några gränslinjer eller yttre linjer? Finns det spår av avtryck eller utsmyckningar i föremålet? Linjerna begränsar den yttre formen och skapar också profiler. En linje kan vara en gräns mellan upp-

Mellanrumsformer

Ljus Hur fördelas ljuset på ett föremål? Ljus kan användas som stämningsskapare och det väcker nyfikenhet. Med hjälp av ljus kan du locka betraktaren till föremålet. Var kommer ljuset ifrån? Vart tar det vägen? Med ljus bildas skuggor som kan förstärka djup och intryck och även formen. Dessa begrepp är viktiga vägledare i hela skaparprocessen, men låt dem inte begränsa dig. Tänk fritt, samarbeta med leran och våga! Målet med att bestämma form från början är att ta herraväldet över processen i stället för tvärt om.

tumning Det finns en alldeles särskilt tilltalande charm hos tummade skålar och krukor. Själva tillverkningsprocessen innebär en slags omvårdnad. Närhet, trygghet och värme är ord som dyker upp i samband med tumning. Tumning är en av de äldsta metoder som använts för att forma skålar, fat eller vad man kunde tänkas behöva. Med tumning behövs inga andra redskap än händerna. Metoden lämpar sig bäst för mindre föremål som man lätt håller i handen. Men med övning och mycket tålamod går det att tumma större föremål. Allra först bestämmer du hur föremålet ska se ut och hur stort det ska vara. Ta ca 200 g lera till en 6 cm hög och 8 cm vid skål. Ta med fördel leran direkt ur paketet. Den behöver inte knådas. I regel har den en

bra konsistens och är fri från luft. Det går bra att tumma med alla typer av lera, men om du ska göra större saker är det klokast att välja en stabil lera med chamotte i. Börja med att forma leran till en boll som du kan hålla i handen. Stick ner ett finger mitt i leran så att du redan där bestämmer hur tjock botten ska vara. Bredda botten till önskad storlek utan att dra ut kanterna för mycket. Börja sedan tunna ut väggarna genom att trycka tumme och pekfinger mot varandra med små lätta tryck och drag uppåt. Flytta fingrarna i små steg runt om hela föremålet och försök att hålla ungefär samma höjd. Ligger leran tjockare på något ställe kan du lätt omfördela den.

Börja forma leran som en boll som du kan hålla i handen och gör ett hål i mitten.

Gör krukan större med små lätta tryck och dra. Håll ihop formen.

Stengodslera, drejad, glaserad med askglasyr, oxidationsbränd, kägla 8.

skålen så att den får en rundad botten och sedan sätter du dit den färdiggjorda fotdelen. Du kan även dreja dit en fot direkt på den beskickade skålen. Väljer du den metoden kan det vara bra att ha en chuck under skålen. Annars kan tyngden från drejandet av foten göra att skålen sjunker ihop. Tänk också på att inte använda alltför mycket vatten, det kan också påverka skålen så att den deformeras. Förändra drejade former

Många eftersträvar perfektion i sina föremål och ibland kan föremålen nästan se fabriksgjorda ut. I början när man lär sig att dreja önskar de flesta inget hellre än att föremålet ska ha en perfekt rund kant och jämna fina väggar. Men ju mer man arbetar med lera, desto mer öppnas ens sinnen för andra former, former som överraskar och bjuder på lite mer spänning. Att bryta en perfekt linje får ögat att reagera. Man blir nyfiken. Vad händer här? Det ger också ett stort utrymme för att hitta ett alldeles eget uttryck i sina föremål.

Fyrkantiga och ovala drejade former

Du kan göra både fyrkantiga och ovala former av dina drejade föremål. Låt säga att du ska göra en fyrkantig mugg med en cylinder som grundform. När cylindern är färdigdrejad och fortfarande sitter fast på drejtallriken som står stilla, gör du den kantig genom att dra ena handens pekfinger på insidan av cylinderns vägg samtidigt som du på utsidan följer med den andra handens tumme och pekfinger ända från botten och upp till kanten. Detta skapar ett hörn. Gör de andra hörnen på samma sätt. Skär av muggen från drejplattan när du är nöjd med formen och ställ den på tork. När muggen blivit läderhård kan du för att förstärka hörnen även slå på sidorna med ett klappträ. En oval form kan du förslagsvis göra på följande sätt. Du börjar med att dreja en skål med en relativt vid botten. Skär av skålen och ställ den på en glatt yta, till exempel en fuktig spånplatta. Nu skär du ut en långsmal skåra i form av ett löv i mitten av botten. Lyft bort den långsmala lövformen och pressa ihop skålens botten genom att trycka på väggarnas utsidor. Nu

Sätt ihop delarna med slicker.

Färdig pokal, sprutglaserad, oxidationsbränd kägla 8.

har du en ovalt formad botten, och väggarna följer med i samma ovala form. Lövformen som du skurit ut kan du använda som tätningsmaterial till glipan i botten. Ett annat sätt att dreja ett ovalt föremål är att dreja en vid cylinder utan botten. Eftersom botten hjälper till att ge föremålet stadga, bör du låta cylindern stå kvar på drejskivan och torka till en stund. Under tiden kavlar du ut en lerplatta som ska bli en botten. När cylindern blivit lite stabilare skär du av den och trycker ihop den till önskad oval form. Placera cylindern ovanpå plattan och markera med lite marginal var den ska sitta. Rista, lägg på slicker och tryck därefter fast cylindern. Du kan behöva förstärka fogen på insidan med en smal lersträng som du trycker dit med hjälp av en modellerpinne. Avsluta med att skära till utsidans kant noggrant och snygga till skarven. Putsa också fogen på insidans botten så att den blir jämn och slät. På samma sätt som beskrivs ovan kan du även göra andra former, till exempel S- eller U-former.

Med utgångspunkt från dessa metodbeskrivningar kan du göra mängder av spännande former genom att på regelbundna eller oregelbundna sätt stuka föremålen åt olika håll och i olika vinklar. Du kan använda dina händer, sken eller klappträn för att förändra formen. Använd fantasin och prova dig fram. Facettering

Facettering är ytterligare ett spännande sätt att förändra den drejade formen. Själva tekniken går ut på att du drejar föremål med relativt tjocka väggar och skär sedan bort delar av väggarna med en skärtråd. Detta görs direkt efter drejningen när föremålet fortfarande sitter kvar på drejplattan. Du kan skära hela vägen från kanten till botten eller bara skära bort vissa delar av väggarna. Tänk på att inte skära bort så mycket att väggarna blir för tunna för att orka bära sig. Det facetterade slutresultatet blir en rund form med ett kantigt uttryck på utsidan. När du skurit färdigt kan du välja att antingen bara putsa till föremålet med en fuktig svamp och ta bort det från drejplattan, eller så

Stämpla Att stämpla, pressa eller kavla in mönster i leran är ett annat sätt att dekorera. Även här kan du använda saker som finns i naturen eller runt omkring dig såsom frökapslar, snäckor, sladdar eller skruvhuvuden. För egna mönster eller figurer som du använder ofta kan du tillverka egna stämplar. Gör du dem i lera behöver du bara skröjbränna dem och sedan är de klara för användning. Rista ditt mönster i läderhård lera, låt leran torka och pressa sedan ner mjuk lera i ditt ristade mönster. På så sätt får du två stämplar, en som ger ett utbuktande resultat och en som ger ett intryckt resultat. Tänk på att text blir spegelvänd. Ett annat material att tillverka stämplar i är gips. Rullstämplar tillverkar du t ex genom att gjuta en rund platta i gips, ca 3 cm tjock eller så tjock som du vill att mönstret ska vara. Rista in mönstret runtom så det blir mönsterpassat och att inga skarvar syns. Gör ett hål rakt igenom gipset så att du kan trä igenom en tjockare ståltråd eller liknande som du kan böja till ett hand-

Bokstäver stämplas i lera.

tag. Sedan är det bara att rulla mönstret över föremålet. Ytterligare ett sätt att tillverka en rullstämpel på är att dreja en cylinder utan botten. Se till att väggarna på cylindern blir riktigt raka. När cylindern är läderhård kan du rista in valfritt mönster. Låt den torka och skröjbränn den. Stoppa en rundstav i cylindern och rulla därefter in ditt mönster på utkavlad lera. Du kan också använda färdigköpta stämplar med exempelvis bokstäver eller figurer.

Perforera Att skära ut hål i leran är ytterligare ett sätt att dekorera. Hål kan på ett dekorativt sätt släppa in och ut ljus från föremålet. Håltagning görs lättast när leran är läderhård. Är den för mjuk riskerar den att säcka ihop om du skär stora hål, och är leran för torr kan den spricka. Använd en vass kniv när du skär ut mönster, och för att göra snygga runda hål i leran kan du använda en håltagare. Du kan också använda en borr i önskad storlek som du borrar med för hand. Det vik-

Leran perforeras.

tiga är att du inte bara pressar ut ett hål i leran utan avlägsnar leran i hålet. Leran deformeras lätt om du bara pressar ut den.

Applikation Applikationer är lera som fästs som dekor på ett föremål, till exempel ett sigill, en blomma eller en bård. Till applikationen kan du exempelvis arbeta med lera i avvikande färg och struktur för att ytterligare framhäva den, men det är bäst att använda leror som har samma krympmån. Fäst applikationen när både föremålet och applikationen är läderhårda. För att lerorna ska fästa vid varandra ristar du i leran där den ska fästas och också på hela applikationen, lägger på slicker och trycker ihop föremålen ordentligt med varandra. Det är lätt hänt att de torkar loss om de inte fästs ordentligt.

Glätta Glättning är en metod där du polerar leran, och i och med det pressas lerpartiklarna ihop. Innan glasyrer

Porslinspapperslera, kavlad, nedlagd i form, ristad och perforerad, glaserad, oxidationsbränd, kägla 8.

började användas var detta det äldsta sättet att bearbeta bruksföremål för att få dem någorlunda vattentäta. Om de sedan efter bränningen även smordes in med bivax förbättrades förmågan att behålla vätska. Glättning är en enkel men tålamodskrävande teknik. För att glätta behöver du ett hårt, slätt och gärna rundat verktyg, till exempel en sked eller en polersten. När leran blivit läderhård polerar du den bit för bit med skedens baksida tills ytan blir blank. Därefter kan du polera upp ytskiktet ytterligare med ett mycket mjukt sämskskinn eller en bit mjukplast. Leran blir blank som en spegel och len. Det är vackert att låta glättad lera spela mot oglättad på ett kärl. Fuktar du leran försvinner den glättade effekten, och på så sätt kan du måla mönster på den glättade ytan med bara en våt pensel. Mönstret kommer att framträda i matt och en något gråare ton än det glättade blanka. Du kan även lägga på engobe, se sidan 86, och glätta den. Blandar du in fin kvartssand i leran kan du glätta den och låta den vara oglaserad vid glasyrbränningen.

Tryck försiktigt fast applikationen.

Begjutning av ett föremåls utsida, steg 1.

Begjutning av ett föremåls utsida, steg 2.

Begjutning av ett föremåls utsida, steg 3.

Begjutning genom hällning.

Begjutning av insidan med engobe.

Engobe stĂśpplas pĂĽ schabloner med en svamp.

DetaljmĂĽlning med engobe.

Prickar görs med bollspruta.

Mönstret ristas på brättet.

man målar med bollspruta är det bra om engoben är ganska tjock, annars kommer den att rinna ur bollsprutan. Fyll bollsprutan helt och hållet med engobe. Kläm lite på den, så att en första droppe kommer ut. Då klämmer du också ut eventuell luft. Är det luft kvar i bollsprutan kan engoben skvätta runt och på så sätt förstöra ett mönster. Om engoben är lite tjockare blir linjerna tjocka och reliefliknande, medan en tunnare engobe flyter ihop mer med den underliggande leran. Se till att engoben är ordentligt siktad så det inte finns några klumpar i den. En jämn slät engobe ger fina resultat och du kan rita komplicerade mönster med den. Det kan dock krävas lite övning för att få ett jämnt flöde.

som helst. En penna ger tydliga linjer, och med en nål kan du få riktigt tunna streck. Tekniken fungerar bäst för läderhårda ytor. Är leran för mjuk när du ristar kan det bildas lerspån längs ristningarna som kan fastna på ställen där de kan fördärva resultatet. För att få fram olika nyanser och färger med sgrafitto lägger du på flera lager med engober i varierande färger och skrapar sedan fram mönster med ett sken. Skenet bör vara i böjbar metall och något rundat. När du drar det rundade skenet i leran kommer färgerna från de olika engoberna att framträda i olika lager.

Sgrafitto

Sgrafitto är italienska och betyder rista djupt. I ett lager av engobe drar du tunna eller tjocka linjer så att grundleran kommer fram. På så sätt kan du skapa ytterst fina detaljer. Du kan rista med i stort sett vad

Inläggningar

Inläggningar är en teknik som går ut på att få fina linjer att framträda i leran utan att det blir några avbrott på ytan. Man ristar eller gröper ur och gör mönster i den läderhårda leran. Sedan fyller man urgröpningarna med engobe eller infärgad lera. När iläggningarna torkat skrapar man bort överflödig färg. Resultatet blir knivskarpt. Börja med att rita det mönster du tänkt dig lite löst

Stengods, drejad, dekorerad med bollspruta, glaserad, oxidationsbränd, kägla 8.

Servis i stengodslera, drejad, penselmålad engobe, dekor med sgrafitto som vaxats före glasering, oxidationsbränd, kägla 8.

KERAMIK – TEKNIKER OCH INSPIRATION

KERAMIK

TEKNIKER OCH INSPIRATION

elisabeth l andberger & mita lundin

www.icabokforlag.se

KERAMIK elisabeth l andberger & mita lundin

TEKNIKER OCH INSPIRATION

ISBN 978-91-534-3245-6

100401_keramikboken.indd 1

2010-04-23 16.03