Issuu on Google+

21 mm

foto: linda gren

Hur kan tjänsterna på nätet vara gratis? Svaret är enkelt: det är de inte. Företagen har bara hittat en ny valuta: du. Din privata information är en miljardindustri och fundamentet som driver ekonomin på nätet. Företag följer dina rörelser och vet exakt vem du är. Du kommer inte undan. Det handlar om storbolag som Facebook, Google och Twitter, men även nyhetssajter, flygbolag och shopping­sidor vill veta allt om dig. Din information säljs vidare till högstbjudande på marknadsplatser vars enda affärsidé är att handla med persondata. Auktioner sker varje sekund. Vi pratar gärna om fördelarna med nätet och a­ nvänder dagligen gratistjänsterna som erbjuds. Men vi vet varken vad som sker i bakgrunden, eller vad det kan leda till. För det finns risker med att din information sparas och sprids.

fredrik alverén

tillhör den digitala generationen. Han är ­internetexpert och föreläsare med bred erfarenhet från Silicon Valley där han arbetat med flera kända internetföretag. Såld på nätet är hans debutbok.

Vill du veta vad som händer bakom kulisserna? Vad företagen vet om dig och vad de använder informa­tionen till? Var vi kan hamna om vi inte ser upp? Och vad du kan göra för att minska riskerna? Då ska du läsa den här boken.

isbn 978 91 7037 671 9

9 789170 376719

88 mm

omslag: elina grandin

O

140 mm

21 mm

Ordfront

ordfront

140 mm

88 mm


Ordfront

Stockholm 2012 ďťż| 3


Fredrik Alverén: Såld på nätet

Ordfront, Box 17506, 118 91 Stockholm www.ordfront.se | forlaget@ordfront.se © 2012 Omslag Grafisk form Författarporträtt Typsnitt Tryck iSBN

4 | 

Fredrik Alverén Elina Grandin Göran Skarbrandt Linda Gren Adobe Caslon Pro Scandbook, Falun 2012 78-91-7037-671-9


Innehåll Grattis – din information har precis blivit såld 9 Hela ditt liv på nätet

Vad gör vi inte på nätet idag?

13

Trodde du det var gratis? 18 Vad kan de veta? 24 That’s the way the cookie crumbles 31

Värt mer än du tror

Företaget som hade råd med gratis 43 Användardata för 100 miljarder dollar 51 Miljardtipsen och miljonfrågan 59 Första, andra, tredje – din användardata på auktion 65 Jakten på din gyllene sociala intressegraf 73 ”I accept” eller vem bryr sig om vad det står i villkoren? 80

Det man inte vet har man inte ont av

Jakten på den perfekta folkbokföringen 89 Profilmästarna 95 Aloha användare nr 4417749 103 Företaget som visste mer om terroristerna 110 h4Xx0rZ n’ l0lc4tz 115 Här är jag, snälla råna mig 119 Mannen och de heta singlarna 124 Du är inte längre välkommen här 128

Trodde du det var gratis? 18

| 5


Filterbubblor och när datorn känner dig för bra 133 Apparna som ville för mycket 140

Vem bryr sig

Sakerna vi alla vill ha 151 1890 och de hemska fotograferna 160 Det finns väl lagar som skyddar mig? 167 Vem bryr sig? 175 Ingenting försvinner, allt finns kvar 188 En titt i kristallkulan 195 Något börjar hända 209 Webböverlevarens ABC 217

Epilog 225 TACK 227

NYTTIGA LÄNKAR 229 LÄSTIPS 232

KÄLLOR OCH KOMMENTARER 234

6 | Vem bryr sig


Filterbubblor och när datorn känner dig för bra 133 | 7


8 | Vem bryr sig


Inledning

Grattis – din information har precis blivit såld Grattis – din information har precis blivit såld

100 bjudet. 150. 200. 250 där bak. 300 någon? Första, andra, tredje. Såld för 250 till företaget på bakre raden! Så skulle det kunna gå till när din information säljs på någon av de många auktionssajter för persondata som finns på nätet. Det hela sker däremot lite mer automatiserat. Auktionsutroparen med klubban i hand är utbytt mot en robot och rummet är virtuellt, men principen är densamma. Om du inte redan visste det var din information antagligen på en auktion på nätet igår och är det troligtvis även idag. ”Bluekai Exchange är världens största marknadsplats för data och de facto standard för öppen och transparent handel för publikdata”, går det att läsa på hemsidan till ett företag där 75 miljoner auktioner med vår användardata sker varje dag. ”De senaste 38 sekunderna har Lotame samlat in och kategoriserat 3 525 saker om olika personer”, står det i en räknare på nedre delen av ett annat företags hemsida. Talet tickar snabbt uppåt. Lotame är ett av de många företag som lever på att veta så mycket som möjligt om så många som möjligt. Informationen säljer företaget på marknadsplatser likt Bluekais. Hur mycket är du värd? Den frågan ställer sig företag på nätet varje dag. Oavsett om din information säljs på en auktionsplats, används för att ge dig riktade annonser eller för att skapa personliga rekommendationer är den väldigt värdefull. Google omsatte nästan 38 miljarder dollar under 2011 där 96 procent kom Inledning | 9


från annonser, merparten personliga. Amazon omsatte över 48 miljarder dollar samma år där upp till 35 procent kan ha kommit från personliga rekommendationer. Facebooks värde vid börsintroduktionen var över 100 miljarder dollar. Hisnande värden som skapats genom att ha tillgång till information om dig och mig. Jag älskar internet, har alltid gjort och kommer nog alltid att göra det. Jag gillar att använda alla de fantastiska tjänster som finns och hela tiden utvecklas. Men jag har börjat bli orolig. Orolig för att företag på nätet nu känner oss bättre än våra närmaste vänner gör. De vet vad vi har handlat, vilka hemsidor vi varit på, vad vi tycker, tjänar och när vi ska på semester. Varje steg och tangenttryck vi gör registreras för att kunna förutspå våra innersta drömmar och vad vår nästa handling blir. Psykologiska profiler skapas och det går att lista ut vilket humör vi är på. Informationen hämtas in i bakgrunden utan att vi har någon aning om vad som sker. Faktum är att de flesta sidor du besöker under en dag låter andra företag ta del av vad du gör där. Dessutom lägger vi ut mer information om oss själva än någonsin. Information som vi inte tror att någon använder. Som användare njuter vi av fördelarna. Vi får använda fantastiska tjänster som hela tiden blir bättre och dessutom är gratis. Vi får personliga rekommendationer som är mer träffsäkra än tipsen vi får av våra vänner. Vi får ta del av reklam som vi faktiskt tycker är intressant och information som inte intresserar oss sorteras bort. Men baksidorna talas det lite om. Det finns trots allt direkta nackdelar av att företagen känner oss så väl. Även risker, både på kort och på lång sikt. Historien har flera läxor att lära ut, vi behöver bara lyssna. Men det är kanske lättare att blunda? Att inte lyssna? Att glatt fortsätta använda alla de gratistjänster som finns på nätet? Detta är ingen bok som försöker trycka ner något integritetsbudskap i halsen på dig. Det är inte heller någon konspiratorisk 10 | Grattis – din information har precis blivit såld


bok om det beryktade storebrorssamhället. Boken uppmanar dig inte att sluta använda Facebook och Google, eller några andra gratistjänster. Men har du någon gång funderat över hur så många tjänster kan överleva utan att ta betalt? Hur du plötsligt kan få se en annons för exakt det du letar efter? Eller hur rekommendationerna kan vara så bra? Vill du veta vad som försiggår bakom företagens finputsade hemsidor? Vad företagen egentligen vet om dig och vad de använder informationen till? Vad som faktiskt kan hända? Var vi kan hamna om vi inte ser upp? Och vad du kan göra åt det. Då är det läge att läsa vidare. Företag på nätet övertygar oss om att informationsinsamlingen inte är något att oroa sig för. ”Se hur alla delar med sig av sin information”, säger de. Inga bekymmer, alla gör det, inget kommer att hända. De har också all anledning att övertyga oss om att det är just så. Företagen är nämligen beroende av att få information om dig och mig. Det är på den de tjänar sina pengar. Ibland görs utspel där de informerar oss om vad de gör och vad som kan hända. Men då tar de upp oskyldiga exempel, som att någon annons kan vara lite anpassad ibland, och pekar på hur oskyldiga de är. Företagen ställer det mot vad vi får i retur och valet blir enkelt. De går sällan in på de verkligt viktiga frågorna. Kanske för att de tror att vi inte vill lyssna? Det vägrar jag att tro på. Självklart vill vi veta vad som händer, om det som sker i bakgrunden, hur allt samverkar, vilka risker som finns och vart vi kan vara på väg. ”Gratis” är inte gratis på nätet. Inte i min värld. Någon betalar. Vissa mindre, andra mer.

Inledning | 11


12 | Grattis – din information har precis blivit süld


Hela ditt liv på nätet

Vi skapar nu lika mycket information varannan dag som vi skapat från mänsklighetens begynnelse fram till 2003. Eric Schmidt, ordförande Google, 2010

Vad gör vi inte på nätet idag? Har du någonsin tänkt på det? Det gjorde jag för ett tag sedan. Jag hittade förvånansvärt få svar. Jag började särskilt fundera över den roll internet och vissa företag har fått i våra liv efter en händelse en vårkväll. Jag var på middag hos ett par goda vänner. När jag kom dit var köksluckorna ovanför spisen svarta. Något hade brunnit rejält och det luktade i hela lägenheten. Sotet hade nått ända upp till taket. En oövervakad kastrull med olja var boven i dramat. Oljan hade blivit för varm och fattat eld. Då hon inte visste hur hon skulle släcka elden kastade sig kvinnan i förhållandet snabbt över datorn som stod på köksbordet. Hon var på jakt efter ett svar från Googles outtömliga kunskapsbank. Som alltid fick hon hjälp på någon millisekund, rätt metod var tydligen att kväva elden. Att hälla vatten på olja och på så sätt försöka släcka elden hade i det läget inte varit någon bra idé. Vilken tur att Google fanns. När jag fick höra detta återberättat tio minuter efter att Vad gör vi inte på nätet idag? | 13


olyckan inträffat, av ett fortfarande ganska skärrat par, gav det mig en tankeställare. Vilken fundamental roll företag på nätet har fått i våra liv. Att ens komma på tanken att googla något när spisen brinner visar hur starkt rotade vissa företag är i våra tankar. Internet är en självklar del av oss och vi har svårt att komma ihåg hur det var innan. Sverige har blivit internetifierat och är numera ett av världens mest uppkopplade länder. Internetifierat i den mån att nätet numera finns i allt, överallt runt omkring oss. Det är få ärenden vi inte kan göra på nätet idag men många ärenden vi endast kan göra där. Vi har blivit vana vid att allt finns ett knapptryck ifrån oss när vi än behöver det. Både vi själva och företag driver på vårt användande och utvecklingen har gått rasande fort sedan Sir Tim Berners-Lee skapade webben (inte internet, utan world wide web) så sent som i början av 1990-talet under tiden han jobbade på partikelfysiklaboratoriet CERN. ”Vi var de enda personerna på hela konferensen som kopplade upp oss på något sätt. Väggen i demorummet visade projekttitlar över varje bås, och endast ett av dem hade någon som helst referens till world wide web – vår”, skrev Berners-Lee om den första konferensen där han presenterade webben i december 1991. Sedan dess har det gått fort. Idag tillbringar vi svenskar i genomsnitt 11,3 timmar per vecka på nätet, nästan en hel vaken dag av våra sju. Om vi ska följa trenden lär siffran inte heller sjunka framöver, utan snarare stiga. För vad gör vi inte på nätet under en dag? Vi håller kontakten med våra vänner, sköter våra bankärenden, letar information, lägger upp semesterbilder, läser nyheter, bokar semesterresan, utbildar oss, spelar spel, hyr film, lagrar våra tankar, underhåller vårt professionella nätverk, köper allt vi behöver, bygger våra egna varumärken, lägger ut annonser för skräpet i garaget, följer postpaketets väg runt världen, kollar väderleksrapporten, letar efter middagsrecept och beställer mat för hela veckan, söker stu14 | Hela ditt liv på nätet


diebidrag, upptäcker ny musik, läser kartan och hittar rätt, startar företag, köper bil, tänder och släcker våra hus, betalar skatt, diagnostiserar oss själva när vi blir sjuka, hittar våra blivande livspartners, deklarerar... listan fortsätter. Så i korthet – vi gör nästan allt. Företag själva ser stora kostnadsbesparingar genom att internetifiera sina verksamheter. Internet gör det billigare och snabbare. Inga fler dyra butiker på fina gatan, istället en enkel webbshop med direktbetalning. Inga fler kundtjänstsamtal, ­istället en crowdsourcad tjänst där kunderna själva hjälper varandra. Inga dyra porton för reklamutskick, istället e-mail direkt till kunden med skräddarsydd information. Inga fler inaktuella bruksanvisningar på dyrt papper, istället en pdf som användaren själv får skriva ut direkt från hemsidan. Service som förr var ett självklart koncept och en stolthet för företagare förväntas kunderna stå för själva idag. Företags internetifiering har nått den grad att det knappt går att göra sina ärenden på andra ställen än just på nätet. Vem har inte hört talas om äldre personer som fått betala mer för att få betala sina räkningar fysiskt hos banken än vad räkningen i sig är på, eller kundklagomålet som inte längre kan göras i butik utan måste göras online. Ofta till de äldres frustration och de yngres glädje internetifieras alla tjänster och branscher runt omkring oss. Är du som företag inte representerad på nätet idag så finns du inte. Har du inte en www-adress undrar dina kunder om du är seriös. Det startas företag som endast erbjuder internetbaserade tjänster och produkter. De skulle inte finnas om internet inte fanns. Samtidigt tycker många av oss att det är enklare att göra våra ärenden online. Vi slipper gå till bankkontoret som bara har öppet ett fåtal timmar varje dag och kan istället göra våra bankärenden online när vi vill. Vi slipper ägna en halv dag irrandes runt på stan, istället gör vi våra ärenden på bråkdelen av tiden utan att behöva lämna varken stol eller kaffekopp. Vad gör vi inte på nätet idag? | 15


Många har en smartphone och är ständigt uppkopplade. Internet bärs alltid runt i fickan och kan kommas åt närsomhelst. I princip alla applikationer, eller appar, använder internet för att kunna leverera sin specifika tjänst till oss. Vi läser kartan i mobilen, slår upp ett telefonnummer, lyssnar på musik, undersöker väderleksrapporten och mycket mer. Allt är beroende av en stadig internetuppkoppling. Till och med klockan på mobilen är synkad mot internet för att automatiskt kunna ställa om sig när vi byter tidszon. Det har blivit svårt att inte komma i kontakt med någon form av internet under en hel dag. Tro mig, jag har provat och misslyckats varje gång. Vi tänker inte längre på det, vi tar det för givet. Det vill säga så länge vi har uppkopplingen. Så fort vi är utanför täckning av någon anledning blir vi smärtsamt medvetna om behovet. Det är uppkopplingen som gör mobilen värdefull, i sig är mobilen bara en hög med kretsar utan något vidare användningsområde. Med internets och sociala mediers framväxt har också det så kallade uppmärksamhetssamhället tagit fart på allvar. Vi tävlar med våra vänner om vem som har den trevligaste fredagskvällen genom att skriva och lägga upp bilder på exakt hur kul vi har det. Vi basunerar ut varenda steg vi tar i vardagen i hopp om att någon ska uppmärksamma vad vi gör och ”gilla” det på Facebook. Ju fler som trycker på ”gilla” desto bättre mår vi. Vi får uppmärksamhet och njuter av den. Även om få skulle erkänna det så har det nog till och med gått så långt att vi ibland gör saker främst för att kunna visa upp det på olika sätt i sociala medier. 845 miljoner personer runt om i världen använder idag Facebook och vi delar med oss av över en miljard saker på plattformen varje dag. Fler än 300 miljoner Twitteranvändare twittrar mer än 200 miljoner gånger varje dag. På fototjänsten Flickr finns det mer än fem miljarder foton uppladdade och Youtubes totala filmvisningar uppgår till mer än två miljarder per dag. 16 | Hela ditt liv på nätet


Och siffrorna växer stadigt. De kommer redan att vara inaktuella när du läser det här. För ett litet land som Sverige med sina knappt 10 miljoner invånare är detta astronomiska, nästan ogripbara siffror. Samtidigt är det ett bevis på att vissa företag kan få en stor makt på nätet och möjlighet att påverka hundratals miljoner människor varje dag. En mulen decembereftermiddag träffar jag mediestrategen Brit Stakston på kommunikationsbyrån JMW:s kontor i centrala Stockholm. Brit är partner och övergripande ansvarig för sociala medier och har hjälpt många företag att hitta sin roll i bruset. Hon har jobbat med nätets utveckling sedan 1994 och var bland annat med och lanserade en av de första communitys som skapades i Sverige. Brit är en färgstark och pratglad person med passion för vad nätet kan åstadkomma. Under vårt samtal pratar vi om delningssamhället som växt fram och allt som görs på nätet idag. Brit är fascinerad över allt som går att göra. ”Vissa tycker ju till och med att internet har blivit ett digitalt monster som slukar oss”, säger Brit. Hon själv tycker att formuleringen är lite överdriven men håller med om att den har en poäng. Brit tror däremot att det snart kommer en motreaktion. ”Vissa tjugo- till trettioåringar gör ju idag en sport av att inte finnas på Google”, berättar hon. ”Jag tror att pendeln kommer svänga rejält framöver på många sätt och vis. Folk kommer att vilja kliva av”, fortsätter Brit. Jag ser framför mig hur folk slänger sina datorer i golvet och går man ur huse ut i skogen. Kanske lite väl drastiskt, men ändå. Vi pratar vidare om hur stora Facebook har blivit i Sverige. Så sent som 2007 fanns det fortfarande bara cirka 40 000 användare i vårt land. ”Nu har vi 4,5 miljoner svenskar på Facebook och jag hoppas inte det blir så många fler, det är väl inget folkräkningsprojekt?” säger Brit. Hon ser risker i att ett enda företag blir en så central del av våra liv där vi delar med oss så mycket Vad gör vi inte på nätet idag? | 17


av oss själva, men påpekar samtidigt att hon inte tror att något varar för evigt, inte ens Facebook. ”Men det är verkligen en bra fråga om vad vi inte gör på nätet idag”, summerar Brit.

Trodde du det var gratis? I takt med att vi har flyttat våra liv online har produkterna och tjänsterna vi förr betalade dyra pengar för blivit betydligt billigare eller till och med gratis. Förr var vi tvungna att köpa cd-skivor för att lyssna på musik. Idag har vi tillgång till miljoner låtar gratis om vi bara går med på att lyssna på lite reklam. Förr fick vi betala för att se en film, idag kan vi lagligt se den gratis genom tjänster som Voddler. Att betala för dagstidningen är för många ett okänt koncept, idag läser vi den gratis på nätet. Att ringa till sina kusiner i utlandet kostade förr mycket pengar, idag är det gratis och vi kan till och med se en rörlig bild på dem. Gratis har blivit ledordet för nätets utveckling och expansion. Hur kommer det sig, kan man undra, att vi kan få så mycket gratis? Det har gått så långt att vi idag förväntar oss att nya tjänster som släpps ska vara just gratis. De företag som försöker ta det minsta betalt av sina användare ser sig kämpa för att överleva. I boken Free tar internetgurun Chris Anderson upp detta fenomen som han kallar ”The penny gap”, det vill säga den mentala barriären för oss att betala ens den minsta summa för något. Så fort det inte är gratis tänker vi genast över alternativen och ställer oss frågan ”Är det verkligen värt det?” Detta händer även för små summor. Det hissas en ”kostnadsflagga” inom oss som väcker frågan, något som vår hjärna gärna vill undvika om den kan. Lägg till detta de höga trösklarna för att betala för saker på nätet. Då måste vi ta fram våra betalkort, skriva in en lång rad siffror och klicka igenom flera steg. När något är gratis däremot, hissas inte varningsflaggan och vi slipper de jobbiga betalstegen. Istället för att betala en liten summa ägnar vi istället gärna lite 18 | Hela ditt liv på nätet


tid åt att leta upp gratisalternativ. I vår jakt efter gratis produkter och tjänster har företag därför blivit tvungna att hitta andra vägar för ersättning än att ta betalt direkt i pengar. Annars har de inte en chans. Men hur kan företag överleva utan att ta ordentligt betalt för sina tjänster och produkter? Har det bara att göra med att de får minskade kostnader? Till exempel är distributionskostnaden för en digital produkt nära noll. Eller har det även med annat att göra? Är företagen ute efter att tjäna pengar, gör inte många det bara för att det är roligt? Minskade kostnader kanske är en del av svaret men knappast hela. Och nej, företag gör inte saker bara för att det är roligt om det inte också finns en möjlighet att tjäna pengar (därmed inte sagt att det måste vara tråkigt att tjäna pengar, tvärtom). Här kommer kanske något nytt. De tjänster du använder är inte gratis. ”Men Facebook är ju gratis, jag betalar ju inga pengar för att använda tjänsten”, sa en vän under en livlig diskussion vid middagsbordet en sen februarikväll. Diskussionen huruvida vi faktiskt betalar för något på nätet var i full gång. Det stämmer, du betalar inga pengar för att använda Facebook. Däremot betalar du med något annat, något som för många företag är ännu mer värt än pengar. Du betalar med din användardata, med information om dig själv. Det kan vara saker som dina intressen, åsikter, var du befinner dig geografiskt och dina kontaktuppgifter. Som vi ska se tar företag idag betalt i användardata istället för pengar, ofta utan att användaren är medveten om det. Vi tror att det är gratis och agerar därefter. Användardata är en miljardindustri där företag utnyttjar datan på olika sätt för att till slut kunna omvandla våra gratis­ äventyr till reda pengar. Företagens ambition att tjäna pengar har inte ändrats, men sättet de kan göra det på har ändrats rejält sedan internet introducerades. Användardata har till och med Trodde du det var gratis? | 19


blivit en egen industri där hela profiler säljs via automatiska auktioner varje sekund, dygnet runt, året om. På dataföretaget Exelates hemsida går det att läsa i stora bokstäver om deras produkt Datamarketplace att den ”kopplar ihop datasäljare med dataköpare säkert på den största globala marknadsplatsen för data”. Datan de syftar på är förstås data om dig och mig. Exelate är bara ett av de företag som växt fram under senare tid där användardata säljs genom auktioner till företag som vill använda den på olika sätt. Det har gått så långt att World Economic Forum förutspår att personlig information kommer att bli en viktig naturtillgång framöver. ”Personlig information kommer att bli den nya oljan – en värdefull råvara för 2000-talet. Den kommer att växa till en helt ny typ av tillgång och beröra alla delar av samhället”, slår en rapport som släpptes under 2011 fast. I rapporten målar World Economic Forum upp sin vision av framtiden för persondata: ”Rent praktiskt kommer en persons data bli likställd med personens ’pengar’. Den kommer finnas på ett konto varifrån den kan kontrolleras, hanteras, växlas in och räknas precis på samma sätt som man gör med vanliga banktjänster idag. Tjänsterna kommer att fungera i ett globalt system där data kan köpas och säljas av olika organisationer och privatpersoner över hela världen.” Under mitt samtal med Brit Stakston hinner vi också prata om denna nya valuta och de transaktioner som sker dagligen. ”Det kan nog vara så att många inte förstår att det ofta faktiskt handlar om en byteshandel när man använder en tjänst som verkar gratis”, säger Brit. ”Det är därför det är så otroligt viktigt att folk får en digital utbildning”, fortsätter hon. Att användardata är värdefullt är däremot inget nytt. Förr beställde man en kundundersökning eller gjorde en sociodemografisk analys av potentiella kunder. Detta betalade marknadscheferna dyra pengar för. Information samlades in från 20 | Hela ditt liv på nätet


o­ ffentliga system samtidigt som man skickade ut frågeformulär som olika kundgrupper ombads fylla i. När den tjocka luntan med frågor kom på posten fick personen som valde att fylla i den kanske ett par trisslotter eller några biobiljetter som tack för besväret. Idag får vi istället använda tjänsten eller produkten på nätet ”gratis” som tack. Förr satt man bakom svarta glasrutor och iakttog när olika personer försökte använda företagets produkter och noterade vad som kunde förbättras. För företag med digitala produkter på nätet sker det idag automatiskt. Förr fick företagen gissa vilka deras kunder var, idag vet de. Med internet serveras allt på ett silverfat och den mängd information som ett företag kan få om varje kund idag fanns nog inte ens i någon marknadsförares vildaste fantasi för 20 år sedan. Samtidigt som teknikerna för insamlandet av information blir mer effektiva och exakta växer den mängd information som finns insamlad. Datahallarna som håller vår information är stora som flera fotbollsplaner. Mer information lagras ständigt, inget slängs. Detta har ställt krav på att snabbare kunna analysera de enorma mängder information som finns. Mjukvaruföretaget Oracle lanserade under oktober 2011 en ny produkt för att kunna göra denna typ av avancerade analyser av stora mängder data. ”Jag är stolt över att säga att vår Exalyticsmaskin inte bara hanterar relationsdata, inte bara multidimensionell data men också ostrukturerad data med tankens snabbhet. Inget är snabbare. Den har ingen svarstid”, sa Larry Ellison, företagets grundare och vd, förtjust under lanseringen. Citatet är inte lätt att förstå men visar hur avancerad tekniken har blivit. Insamlandet och analysen av information kan idag göras i realtid. Datorkapaciteten finns till företagens förfogande och tillsammans med all tillgänglig användardata som samlas in är gissningsleken över. Företagen vet idag vem du är och din historia. De kan dra slutsatser om vad du kommer att göra härnäst, i realtid. InTrodde du det var gratis? | 21


formationen samlar de in i bakgrunden utan att du i de flesta fall anar något. Som vi snart ska se används en uppsjö av olika tekniker för att få tag på datan och det kommer ständigt nya. Men hur använder företagen information om oss för att tjäna pengar? En del företag använder den för att sälja riktad annonsplats till annonsörer som gärna betalar för att få visa en annons för en person som har precis den profil de letar efter. Matchningen sker i realtid samma millisekund som personen kommer in på hemsidan. Annonsörer har i alla tider varit villiga att betala för möjligheten att få visa en annons för en specifik person eller grupp personer som matchar deras varumärke. Ju mer information som finns om den möjliga kunden desto mer är annonsören beredd att betala. Andra företag utnyttjar användardata för att skapa merförsäljning. Genom att veta vad du är intresserad av och vad du köpt tidigare kan företag rekommendera nya produkter som du antagligen vill köpa. Tänk dig att du skulle gå in i en fysisk bokaffär där varje bok du såg i hyllorna skulle vara utvald för just dig. Så fungerar det på nätet idag. Amazon är en av mästarna på detta. Vår personliga information går även att sälja direkt som den är. Vissa företag har som enda affärsmodell att samla in vår information för att sälja den vidare till någon som vill köpa. Företag lever på att övervaka oss och skapa detaljerade profiler som de säljer till högstbjudande. Ju mer detaljerade profilerna är desto högre värderas de. Datan anses även ha olika kvalitet, där data vi själva angivit anses ha högre kvalitet än data som är insamlad utan vår vetskap. Ju högre kvalitet desto mer betalt. Det finns också de företag som lever på att hantera transaktionerna av användardata. De samlar inte själva in någon data men tillhandahåller marknadsplatsen. En hel industri har växt upp. Användardata används också flitigt för att göra den egna tjänsten bättre. Företag utvärderar varje klick vi gör i deras 22 | Hela ditt liv på nätet


tjänster för att se vilka funktioner som knappt används eller om de går att förenkla. Nya funktioner som släpps utvärderas noga genom att prova olika versioner på olika kundgrupper. Genom att hela tiden förbättra sin tjänst och veta vad kunderna tycker och vad de vill ha kan företaget få dem att stanna kvar längre. Företag som Facebook och Google tar detta på stort allvar. Till exempel utvärderade Google över fyrtio olika nyanser av blått för att upptäcka vilken färg som folk klickade mest på. Användardata utnyttjas även för att göra det jobbigare för oss att sluta använda en tjänst. Företag skapar inlåsningseffekter för att få oss att inte att byta till en konkurrent. Vi investerar vår tid och uppger mycket information i tjänsterna som blir bättre. Informationen vi skapar brukar inte gå att flytta och vi orkar inte skapa den på nytt hos en konkurrent. Därför stannar vi kvar som trogna kunder. Dina spellistor på Spotify som du ägnat mycket tid åt att bygga upp går till exempel inte att flytta vidare. Om du skulle byta till en konkurrent måste du bygga upp ditt bibliotek på nytt, något som skulle ta många timmar. Då ska det mycket till innan vi tar steget och byter tjänst. Förutom företag finns det andra aktörer som ser ett värde i att veta saker om dig. Värdet för organiserad brottslighet att veta vad du tjänar, var du bor och var du är för tillfället ska inte underskattas. För stater som vill övervaka sin befolkning är användardata mycket värdefull information. Förutom sin egen informationsövervakning tar de idag hjälp av företag för att få den information de vill ha om sina medborgare. Användardata har blivit en gyllene graal för företag som i flera steg till slut omvandlar den till pengar på olika sätt. I sista ledet står ofta en annonsör som gärna tar notan för att få information om dig och mig. ”So what?” kanske du tänker nu. Som vi ska se är det inte bara något enstaka intresse företagen har koll på. Nej, eftersom vi tillbringar så mycket tid online kan de kartlägga våra liv i minsta detalj. Med detta följer ett antal Trodde du det var gratis? | 23


konsekvenser och risker. Fortsätter vi i samma riktning kan vi snabbt befinna oss i en framtid vi inte önskar någon. Men mer om det senare. Frågan att fokusera på nu är vad företagen egentligen kan veta om oss?

Vad kan de veta? Användardata är ett brett begrepp som kan omfatta många olika typer av information. Tyvärr finns det ingen standard för vad som räknas som användardata eller hur man kategoriserar olika typer av data. Är det bara dina klick eller också dina åsikter? Begreppet används i breda sammanhang. När försök till kategorisering görs blir modellerna olika beroende på hur den som utför kategoriseringen ser på hur datan hör samman. Enkelt uttryckt kan man säga att användardata kan vara all typ av information som avslöjar något om dig eller ditt användande av en produkt eller tjänst. Det innefattar allt ifrån dina kontaktuppgifter och den information du själv lämnar till dina klick, ditt surfmönster och vad andra publicerar om dig. Vissa använder uttrycket ”privat information” istället för ”användardata” för att poängtera att de tycker datan är privat och känslig. Andra ser ”privat information” som endast en del av användardata som är extra känslig. Men olika typer av användardata är olika känslig för olika personer och det kan därför vara svårt att hitta en allmän definition av vad ”privat information” skulle kunna vara. För någon kanske platsen man befinner sig på är känslig information medan det för någon annan är något man vill att alla ska ta del av. Det finns inte heller någon bestämd rangordning för hur viktiga olika användardata är utan det beror på vad företaget använder datan till och hur värdefull den är för dem. Olika företag samlar in olika typer av data och använder den på olika sätt. Återigen, för något företag kan platsen man befinner sig 24 | Hela ditt liv på nätet


på vara viktig medan det för ett annat företag är irrelevant. Trots allas olika preferenser och uttryck finns det viss information som ibland anses allmänt känslig. Till ”känsliga uppgifter” brukar räknas bland annat religionstillhörighet och politiska åsikter. ”Personligt identifierbar information”, förkortat PII, är en annan term som särskilt amerikanska bolag gillar att ha med i sina villkor. PII innefattar information som kan identifiera dig som person, såsom ditt namn, personnummer eller din adress. Men olika företag och personer har skilda uppfattningar om vad begreppet ska innefatta då det råder delade meningar om huruvida olika data faktiskt kan identifiera en person eller inte. Din sökhistorik är ett exempel på detta. Många hävdar att ens sökhistorik inte är PII. Men för ett par år sedan inträffade en incident där stora mängder sökhistorik var inblandad och händelsen ändrade på synsättet. Vad det var för incident? Det berättar jag lite senare. Men var kommer egentligen din användardata ifrån? Till att börja med avslöjas saker automatiskt så fort du öppnar din webbläsare. En hel del ger du självmant ut offentligt eller till olika företag. Viss information går att hämta i olika offentliga register som är tillgängliga på nätet. Ytterligare information såsom dina handlingar och ditt beteende samlar företag in i bakgrunden. De kartlägger dina rörelser för att försöka förstå vem du är. Denna observerade information ligger till grund för olika analyser och slutsatser som kopplas till din profil och då skapar en egen kategori information om dig. Information som avslöjas automatiskt är till exempel vilket operativsystem och vilken skärmupplösning du använder, vilken webbläsare du kopplar upp med, vilken internetleverantör du har och vilken version av olika program du använder. Om du ansluter via en dator avslöjas ditt IP-nummer och därmed var i världen du befinner dig. Ansluter du genom en mobiltelefon avslöjar den inbyggda gps:en med ytterligare precision var du Vad kan de veta? | 25


är. Informationen som avslöjas kan användas för att optimera din upplevelse av en tjänst eller för att dra en slutsats om hur tekniskt avancerad du är. Mycket avslöjar du självmant. Detta rör information om namn, kön, kontaktuppgifter, ålder, hälsotillstånd, läggning, vikt, utseende, utbildning, arbete, lön, religion, åsikter, preferenser och allt annat man kan tänkas avslöja när man surfar. Genom att du är aktiv på sociala nätverk, driver en blogg eller bara fyller i olika formulär avslöjar du detta. Om du försöker gå ner i vikt kanske du tar till en webbtjänst som hjälpmedel och skriver där in vad du väger och vad du vill väga. Om du någon gång använt ett verktyg för att se efter var du ligger lönemässigt matar du självmant in information om vad du arbetar med och vad du tjänar. Så fort du köper något avslöjar du saker som ditt namn, din adress och vad du köper. Allt kan säljas vidare och kopplas ihop med annan information om dig. Det finns företag som kontinuerligt scannar av nätet på information och kopplar ihop det de hittar. Tekniker vi ska titta på i nästa kapitel. Genom din interaktion på olika sociala nätverk och bloggar avslöjar du också dina åsikter och preferenser. Även om du inte direkt skriver att du fullkomligt ”älskar Guccis nya väska” på något socialt nätverk så kanske du länkar till väskan någonstans och avslöjar därför att det kan vara något du gillar. Genom att trycka på Facebooks ”gilla-knapp” talar du om vad du gillar för Facebook, men de får också veta vilken sida du är på. Du avslöjar politiska åsikter genom att till exempel länka till en politisk artikel och skriva vad du tycker. Genom att använda olika tjänster avslöjar du även vad du gör och var du är för tillfället. Vidare avslöjar du vilka dina vänner och familj är genom olika tjänster. Genom att analysera vilka du ringer genom olika applikationer på din mobiltelefon och hur länge du pratar med dem kan det göras uppskattningar om vilka som är dig nära. Din telefonbok i mobilen avslöjar samma sak. Det gamla ordspråket: 26 | Hela ditt liv på nätet


”om du berättar för mig vilka dina vänner är så ska jag berätta vem du är” gör sig gällande. Genom att veta vilka du umgås med och vilka de är kan slutsatser dras om dig. Vilka produkter köper dina vänner? Chansen att du kommer att köpa något liknande är stor. Genom att du använder olika mailtjänster och lägger upp din kalender på nätet kan du avslöja ytterligare saker om dig själv. Genom din kalender går det att upptäcka vardagsrutiner, vad du gör på dagarna och när du är ledig. Mängden information du avslöjar i dina mail är omfattande och den kan sparas och analyseras för olika ändamål av den som tillhandahåller mailtjänsten. Ett företag kan komma att skapa många produkter och erbjuda dig dem ”gratis” med förhoppningen att du ska börja använda så många som möjligt. Sedan samlar de in din information och omvandlar den till pengar. Hur du ser ut avslöjas genom fotografier som du självmant lägger ut på olika hemsidor. Förutom att fotografiet avslöjar ditt utseende kan det användas till att koppla ihop information om dig. Tills nyligen har det varit svårt att hitta bilder på en viss person där inte personens namn manuellt lagts till bilden. På så sätt förblir många bilder anonyma och endast personer som känner personen på bilden kan peka ut vem det är. Men det håller på att ändras i snabb takt. Idag använder företag ansiktsigenkänningsteknik. Det räcker med endast ett fåtal bilder på en person för att ett program ska kunna hitta alla andra som finns. Även om du använder en tjänst under ett fingerat namn och laddar upp ett foto på dig själv, vilket är populärt på dejtingsajter, går det att veta vem du är genom att analysera ditt ansiktsavtryck. Detsamma gäller din röst som företag kan få tag i genom olika appar som hjälper dig att ringa dina vänner. Våra röster är bland vissa företag eftertraktad data där de använder den till att förbättra så kallade tal-till-text-tjänster där tal översätts automatiskt till text, till exempel från ett röstmeddelande till ett sms. Vad kan de veta? | 27


Från de offentliga register som finns utlagda online finns mycket information att hämta. På telefonkatalogssidor som Hitta eller Eniro går det att få fram dina kontaktuppgifter, bostadsadress och födelsedatum. På Allabolag går det att få reda på om du är aktiv i ett eget företag och i så fall hur det går. På Ratsit går det att se vad du tjänar och om du har några betalningsanmärkningar. Information som kan komma att samlas in och systematiseras. Men det som har blivit den viktigaste källan för information bland många företag är inte det du själv skriver utan det du gör. Dina rörelser och handlingar avslöjar en hel del om dig och din personlighet. Vilka sidor du besökt, hur ofta du kommer tillbaka, vilka annonser du klickar på och hur lång tid du tillbringar på olika sidor avslöjar dina intressen, vad du gillar och vilken typ av person du är. Är du hellre på Guccis än Dressmans hemsida? Tillbringar du mest tid på Aftonbladets sportdel eller DN:s kulturdel? Vilken typ av artiklar läser du? Är de vänstersympatiserande, ja då borde chansen vara högre att du är en vänsterinriktad person. Även om du inte avslöjar dina politiska åsikter aktivt kan företag dra olika slutsatser baserat på dina handlingar. Det går att uppskatta vilket kön du har och vilken ålder du är i. Din personlighet kommer fram genom att analysera hur ofta och när på dygnet du surfar, när du är en aktiv bidragare och när du är en passiv mottagare. Genom att analysera ditt beteende går det att dra slutsatser om det mesta. Tänk dig att någon skulle skugga dig i verkliga livet under en månad, då skulle man veta mycket om dig. Det är precis vad som görs på nätet. Genom att följa dig på tusentals sidor bygger företag kontinuerligt upp sin kunskap. Dina klick, kommentarer och rörelser, allt hjälper till att profilera dig som person. Beteendestyrd profilering, som det kallas, är populärt och industrin växer så det knakar. Och det finns en rad tekniker att ta till som vi ska se i nästa kapitel. 28 | Hela ditt liv på nätet


Vidare avslöjas din köpkraft och ditt köpbeteende när du handlar på nätet. Är du en impulsköpare eller funderar du länge innan du bestämmer dig? Vilka typer av erbjudanden du nappar på och hur de är utformade ger information om vilka typer av argument som biter på dig, en form av övertalningsanalys. Köper du främst saker på funktionella attribut såsom att digitalkameran har många megapixlar? Eller är du kanske mer av en känsloperson där häftig design är avgörande? Genom att analysera vilka attribut du ratat och vilka du nappat på tidigare går det att analysera vad just du fastnar för. Ytterligare slutsatser kan dras baserat på vad du söker efter. Dina sökningar avslöjar dina preferenser, men även innersta tankar och funderingar. Men framförallt avslöjar sökdata dina intentioner, vad du faktiskt letar efter. Detta är högst åtråvärd data. Söker du efter ”köpa skor nike” är sannolikheten stor att du också vill köpa ett par Nike. Informationen är dyr för den som vill köpa. Hur och när du söker ger också ledtrådar om hur du är som person. En enda sökning kanske inte avslöjar så mycket om dig men ett par månaders sökhistorik ger en mycket mer detaljerad översikt. Tänk bara själv på vad du sökt på den senaste veckan. Vad tror du att det skulle säga om dig som person? Genom metoder för känsloanalyser är det möjligt att gissa vilket humör och sinnestillstånd du är i. Till exempel använder man generellt många fler positiva ord när man känner sig uppåt. Genom texten du skriver i meddelanden, blogginlägg och mail kan slutsatser därför dras om dina bra och dåliga dagar. Det går även att dra slutsatser om du är nykter eller inte. Informationen kan företag använda för att dra slutsatser om när det är mest troligt att du köper något. Men det är inte bara när du sitter vid datorn som du kan komma att avslöja saker om dig själv. Mycket går att lära sig från mobilen. Förutom många av de ovan nämda sakerna är ditt telefonnummer, telefonbok, mail, sms, ringhistorik, kalender, Vad kan de veta? | 29


privata foton, dokument, inloggningsuppgifter och geografisk placering bara ett par saker som går att få tag i från mobilen. Kanske har du lagt in dina olika betalkortskoder i telefonboken för att inte glömma av dem? Okej, paus. Jag tror du är med på galoppen. Med andra ord, så fort du gör något på en pryl som är uppkopplad på nätet kan du komma att avslöja något om dig själv, även om du inte märker det. Men därmed inte sagt att allt du gör alltid samlas in eller används. Det är inte heller troligt att ett företag har all information som nämns ovan om just dig, även om vissa vet ganska mycket. Faktum är att vi i många fall inte vet exakt vad som samlas in eller i hur stor utsträckning data kopplas ihop. Det är en djungel av företag som agerar i bakgrunden på hemsidorna vi besöker dagligen. Vissa analyser såsom känslo- och övertalningsanalyser är inte heller särskilt utbredda ännu, även om de lär bli vanligare framöver. Så allt detta är kanske harmlöst? Vem bryr sig ifall ett företag vet vad jag tjänar och ett annat vilka varumärken jag gillar? Kan det vara värt något? Så tänkte även företagen. Därför nöjer de sig inte med enskilda små fragment av våra liv. De vill ha helheten. Det är nämligen först då informationen blir värdefull. Det är då de kan börja tjäna pengar. Och när vår information blir valuta uppstår en del nackdelar och risker för dig, både på kort och på lång sikt. Det kan handla om allt från små pinsamheter i vardagen eller att karriären påverkas till att du undanhålls viktig information eller att en myndighet knackar på dörren. Hur skulle du till exempel känna om din fulla sökhistorik läckte ut till allas beskådan? Om information att du inte var hemma basunerades ut på en sida med adressen pleaserobme. com? Om en bild på dig användes i annonsering för heta singlar online? Eller om information du tog till dig under en dag var speciellt riktat till dig utan att du visste om det? Alla är saker 30 | Hela ditt liv på nätet


som hänt och händer varje dag och du kommer att få höra mer om dem senare. Som tur är finns det en del knep du själv kan ta till för att minimera företagens informationsinsamling och hantera riskerna. Men knepen i slutet av boken gäller främst för hur det ser ut idag. Vi går mot en framtid där företag blir mer sofistikerade och samlar in mer information. Det kan i sin tur skapa nya risker. Vad hade du själv tyckt ifall banken beslutade om ditt lån, eller försäkringsbolaget om hur hög din premie skulle bli, baserat på vad din onlineprofil avslöjade? Eller att en butik eller bar visste exakt vem du var genom ditt ansiktsavtryck? Att du fick betala dubbelt så mycket för en produkt för att ett företag värderat att du är köpstark? Ser vi inte upp kan vi snabbt hamna där. Men åter till nuet. Hur kan företagen veta så mycket om oss? Hur kan de få en överblick över våra liv? De använder en rad olika tekniker för att samla in alla små fragment och koppla ihop dem från olika delar av nätet, och voilà, plötsligt framträder en klar bild av vem du faktiskt är.

That’s the way the cookie crumbles ”Hej Fredrik, jag ser här att du letar efter en kontorslokal och undrar om du behöver någon hjälp?” sa personen som jag inte hann uppfatta namnet på i andra änden av mobilen. Jag blev först lite ställd. Jag frågade genast hur personen visste det och berättade att jag inte bett om att bli kontaktad av företag som ville hjälpa mig med lokal någonstans. ”Jag är med i Nix telefon, varför håller ni på att ringa ändå?” svarade jag lite bryskt. ”Jo, men vi ser här i våra system att du kontaktade en hyresvärd förra torsdagen och att du letade efter ett kontor på runt 50 kvadratmeter i Vasastaden, har du hittat något ännu?” fortsatte personen. Bitarna föll på plats. Visst letade jag efter en lokal. That’s the way the cookie crumbles | 31


Jag hade dessutom hittat en sida som gratis listade olika hyresvärdars objekt och faktiskt fyllt i ett formulär som var riktat till en av fastighetsvärdarna. Han hade nästa morgon ringt upp som jag bad om. Det visade sig däremot att lokalen inte var av intresse. Jag anade inte att även företaget bakom hemsidan som jag använt för att kontakta fastighetsvärden sparade en kopia på mitt brev för egen del. Det framgick ingenstans och jag trodde att jag kontaktade hyresvärden direkt. I efterhand känns det självklart att inte bara hyresvärden fick reda på det. Hemsidan jag använde måste ju också tjäna pengar. Från den minsta fråga på Facebook till långa formulär på olika hemsidor är det lätt att lämna ut användardata utan att tänka på vad man gett bort eller vem som lyssnat i bakgrunden. Det du skriver eller fyller i på olika delar av nätet är en enkel match för företag att samla in. Skriver du något offentligt kan vem som helst komma åt informationen och den går att hitta via sökmotorer som indexerat den. Det finns företag som lever på att samla in och sälja vidare den information som finns offent­ ligt tillgänglig på olika sociala sidor och nätverk. ”Starta här och få 100 000 tweets gratis” går det att läsa på förstasidan till företaget Datasift som specialiserar sig på denna typ av informationsinsamling och försäljning. Gnip är ett annat. Deras kunder kan betala så mycket som 33 000 dollar per månad för att få tillgång till datan Gnip samlar in från bland annat Twitter. Gnip och Datasift ansluter till de olika företagens databaser för att hämta informationen. Ofta genom något som kallas API:er, en teknisk term som står för ”application programming interface”. En API kan liknas vid en slangmynning där det går att koppla på sin egen slang och få datan att flöda till sitt eget system. Twitter och andra företag erbjuder åtkomst till sin data via API:er då de vill att andra ska bygga vidare på den information som skapas, ibland mot betalning, men ofta gratis. Företag som Gnip och Datasift kombinerar flera olika källor 32 | Hela ditt liv på nätet


med information, gör om den till samma format och erbjuder den i sin tur till sina betalande kunder. Men även utan API:er går det att komma åt offentlig information. Fenomenet kallas ”scraping” och innebär att ett företag ”skrapar” en sida på information. De programmerar en liten robot som läser av sidan, likt vi själva läser av en sida när vi surfar. Roboten hoppar automatiskt mellan olika sidor och skannar av och sparar intressant information. Bloggar och olika forum där vi avslöjar saker om oss själva är populära ställen för den här typen av företag. Företaget Screen-scraper erbjuder både en gratisprodukt och en betydligt mer avancerad företagsprodukt för cirka 20 000 kronor i månaden för den som vill ge sig in i scraping-matchen. Företaget 80legs erbjuder i sin värstingprodukt en möjlighet att skanna av hela webben för att få precis den data man vill ha. Men då gäller det att kunna betala, här är det prisuppskattning per förfrågan som gäller. 80legs erbjuder också enklare paket som bara ger en viss typ av information. Paketet ”produkter” ger företag information om konkurrenters produkter och priser så att de själva slipper bevaka dem manuellt. Genom paketet ”social” går det istället att köpa persondata från olika sociala medier. När någon loggar in på Facebook är till exempel namn och profilbild offentlig, vilket inte går att ändra på. Denna information kan samlas in, även om Facebook inte vill det. Det internationella marknadsundersökningsföretaget Nielsen har sin egen tjänst för scraping. Buzzmetrics heter den och de förklarar att tjänsten ”drar slutsatser baserade på data från nära 100 miljoner bloggar, sociala nätverk, grupper, anslagstavlor och andra plattformar för konsumentgenererad media”. Nielsen verkar gå långt i sina metoder för att samla in data. De har blivit ertappade med att skapa profiler på stängda diskussionsforum för att få tillgång till informationen som finns där. Bland annat blev Nielsen avslöjade när de i tysthet skapade konton och spaThat’s the way the cookie crumbles | 33


rade ner information från Patientslikeme, en sida där människor berättar om sina sjukdomar och får stöd av andra drabbade. Patientslikemes vd blev rasande och kallade angreppet för stöld. Så till och med information som inte är offentlig utan kräver inloggning kan komma att hamna i händerna på scraping-företag. Scraping har blivit så stort och populärt att det nu finns företag som hjälper till att blockera scraping-försök. Även om det du skriver på en hemsida undgår scraping-robotar kommer företaget som står bakom hemsidan fortfarande åt informationen. Du ger ju företaget den direkt. Informationen som du skapar på Facebook kan självklart ses och användas på olika sätt av Facebook för att tjäna pengar och förbättra produkten. Information du ger Google genom deras olika produkter kopplas ihop och skapar din profil. Kunskap de sedan använder på olika sätt. Ju fler kontaktytor ett företag skapar mot dig desto mer kan de lära sig. Men även den information du anförtror till endast ett företag kan komma att spridas på olika sätt vilket vi ska se senare. Företag hackas, anställda begår misstag och företag själva bryter mot förtroendet du gett dem. Allt gör att din information sprids. Då kan den plötsligt bli tillgänglig för alla andra också, inklusive scrapers. Men hur går det att lära sig saker om dig utan att ha tillgång till offentlig information eller styra över en tjänst där du självmant ger ut din information? Företag har jobbat hårt på det problemet och tagit fram en rad tekniska lösningar. Alla innebär att på olika sätt bevaka ditt beteende och dina rörelser på nätet. De lär sig saker genom att iaktta vem du är. Eftersom detta är ytterst åtråvärd information uppfinns det hela tiden nya tekniker. Den kanske mest populära innefattar en viss kaka som du säkert hört om tidigare. Just det, cookies är verktyget som många företag använder för att iaktta dig. Namnet cookie kan vara lite lätt förbryllande, då det oftast förknippas med något gott som går att äta. Namnet så som 34 | Hela ditt liv på nätet


det används i datorvärlden härstammar från en ”magic cookie” vilket är en gammal term från datorns barndom. Som historien går var det Lou Montulli, anställd på Netscape Communications, som tyckte att ordet ”cookie” var ett passande namn när han 1994 uppfann tekniken. Montulli hjälpte en kund att skapa en e-handelssida och där behövdes något sätt att spara information om användaren under själva köpet. För utan något sätt att hålla reda på kunden hade datorn tolkat varje klick som en egen användare. Då hade det bara gått att köpa en sak i taget, ett ganska omständligt sätt att handla på. Därför skapade Montulli en cookie som skulle komma ihåg att det var samma kund som ville handla flera saker. Cookien föddes med goda intentioner för att hjälpa oss användare. Cookies har en rad olika användningsområden som är positiva för dig. Du har kanske någon gång loggat in på en hemsida och nästa gång du kommer tillbaka är du redan smidigt nog inloggad? Det är cookies at work. Cookies kan även hjälpa dig när du handlar genom att komma ihåg vad du lagt i varukorgen, även om du beslutar dig för att fortsätta ditt shoppande senare. Inställningar som du gör på en hemsida, till exempel vilket språk du vill se hemsidan i, sparas också via cookies. Montulli tog ett aktivt beslut att hans teknik skulle fungera utan att användaren skulle störas. En cookie skulle kunna accepteras utan att användaren behövde veta något. På så sätt skulle upplevelsen inte påverkas. Det visade sig att tekniken skulle få många användningsområden de kommande åren som Montulli nog inte hade tänkt från början. Cookietekniken har under åren förfinats och det finns numera flera olika sorters cookies. Även sättet och möjligheterna att analysera den insamlade informationen har exploderat sedan mitten av 90-talet. Företagen kan dra mycket bättre slutsatser idag eftersom de har bättre verktyg för att analysera all den information som samlas in. En cookie är en liten textfil som webbplatsen du besöker That’s the way the cookie crumbles | 35


9789170376719