9789144114934 by Smakprov Media AB

NATIONALEKONOMINS Nationalekonomins frågor

FRÅGOR Lina Aldén Tommy Andersson Martin Berlin Tessa Bold Maria Börjesson Karin Edmark Tomas Ekenberg Mikael Elinder Mats Hammarstedt Magnus Henrekson Helena Holmlund Henrik Jordahl Martin Kragh Agneta Kruse Tommy Lundgren Erik Mohlin Johanna Möllerström Maria Persson Johanna Rickne Mikael Stenkula Ann-Charlotte Ståhlberg David Sundström David Vestin

Lina Aldén Tommy Andersson Martin Berlin Tessa Bold Maria Börjesson Karin Edmark Tomas Ekenberg Mikael Elinder Mats Hammarstedt Magnus Henrekson Helena Holmlund Henrik Jordahl Martin Kragh Agneta Kruse Tommy Lundgren Erik Mohlin Johanna Möllerström Maria Persson Johanna Rickne Mikael Stenkula Ann-Charlotte Ståhlberg David Sundström David Vestin

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39210 ISBN 978-91-44-11493-4 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2017 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Referensgrupp: Andreas Bergh, Helena Holmlund, Johanna Möllerström, Maria Persson och Robert Östling Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Martine Castoriano Printed by Pozkal/BESTingraphics, Poland 2017

INNEHÅLL

Förord 9 Kort om boken och dess författare 13 1 Hur har nationalekonomin förändrats över tid? 25 Martin Kragh

1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6

Introduktion 27 Att definiera ekonomi är svårt 27 Vad gör en nationalekonom? 29 Nationalekonomin sedan 1970-talet 33 Nya inriktningar och nationalekonomins kritiker 36 Avslutande reflektioner 41 Litteratur 44

2 Hur avgör vi om teorierna stämmer? 45 David Sundström

2.1 2.2 2.3 2.4 2.5

Introduktion 47 Historik och begrepp 50 Endogenitet 55 Lösningar på endogenitetsproblemet 61 Avslutande reflektioner 67 Litteratur 70

3 Hur kan vi utvärdera effekterna av politiska satsningar? 71 Helena Holmlund

3.1 3.2 3.3

Introduktion 73 Vilka förutsättningar måste vara uppfyllda för att vi ska kunna utvärdera? 75 Förskolans utbyggnad – hur har den påverkat arbetsutbud och barns utveckling? 77

Innehåll

3.4 3.5 3.6

Leder mindre skolklasser till förbättrade skolresultat? 81 Leder praktikplatser till att arbetslösa ungdomar snabbare kommer i arbete? 86 Avslutande reflektioner 90 Litteratur 93

4 Påverkar samhällsekonomiska kalkyler transportpolitiska beslut? 95 Maria Börjesson

4.1 4.2 4.3 4.4 4.5

Introduktion 97 Samhällsekonomiska kalkyler i transportsektorn 97 Spelar samhällsekonomiska kalkyler någon roll? 106 Hur robusta är kalkylerna? 112 Avslutande reflektioner 113 Litteratur 118

5 När vill vi hjälpa andra? 119 Johanna Möllerström

5.1 5.2 5.3 5.4 5.5

Introduktion 121 Tidigare forskning om när, och hur mycket, människor bryr sig om andra 122 Mer om experimentell ekonomi 126 När vill vi kompensera andra för ett dåligt utfall? 128 Avslutande reflektioner 133 Litteratur 136

6 Leder inlärning till jämvikt? 137 Erik Mohlin

6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 6.6 6.7 6.8

Introduktion 139 Klassisk spelteori 141 Grundläggande evolutionär spelteori 147 Olika sorters upprepning: evolution av samarbete 154 Förhållandet mellan inlärning och rationalitet 156 Leder inlärning alltid till jämvikt? 159 Fungerar det så här i verkligheten? 161 Avslutande reflektioner 164 Litteratur 166

Innehåll

7 Varför tjänar kvinnor mindre än män? 169 Johanna Rickne

7.1 7.2 7.3 7.4 7.5 7.6 7.7

Introduktion 171 Lägesrapport: Hur stort är lönegapet? 171 Kvinnor är undersköterskor och män är rörmokare 172 Fler Johan än kvinnor på VD-posterna 176 Biologiska skillnader mellan kvinnor och män 184 Lönediskriminering 188 Avslutande reflektioner 190 Litteratur 193

8 Hur kan man allokera resurser utan priser? 197 Tommy Andersson

8.1 8.2 8.3 8.4 8.5

Introduktion 199 Allokeringsproblemet och dess egenskaper 200 Elevplaceringsproblemet 205 Njurbytesprogram 210 Avslutande reflektioner 215 Litteratur 218

9 Skolval och friskolor – är det ett bra recept för att förbättra skolan? 221 Karin Edmark

9.1 9.2 9.3 9.4 9.5

Introduktion 223 Teorin bakom skolval och friskolor 224 Vad säger den empiriska forskningen om friskolor och skolval? 230 Praktiska aspekter 235 Avslutande reflektioner 238 Litteratur 239

10 Hur klarar sig utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden? 243 Lina Aldén & Mats Hammarstedt

10.1 10.2 10.3

Introduktion 245 Invandringen till Sverige 245 Utrikes föddas arbetsmarknad 248

Innehåll

10.4 10.5

Vad kan förklara situationen? 260 Avslutande reflektioner 264 Litteratur 267

11 Vilka effekter har migration på individer och samhällen? 271 Tessa Bold

11.1 11.2 11.3 11.4 11.5 11.6 11.7 11.8

Introduktion 273 Vilka faktorer förklarar migration i verkligheten? 275 Vilka migrerar? 276 Effekten av migration på den som lämnar 277 Effekten av migration på den som stannar kvar 282 Effekten av migration på de som tar emot 285 Flyktingkrisen 287 Avslutande reflektioner 289 Litteratur 290

12 Hur kan fattiga länder dra nytta av globaliseringen – utan att riskera sina tullintäkter? 293 Maria Persson

12.1 12.2 12.3 12.4 12.5 12.6

Introduktion 295 Vad är handelsprocedurer, och varför skapar de kostnader för företag? 296 Empirisk översikt: Hur effektiva är handelsprocedurerna runt om i världen? 300 Teori: Hur påverkar ineffektiva handelsprocedurer den internationella ekonomin? 302 Vetenskapliga studier: Stämmer teorierna? 309 Avslutande reflektioner 310 Litteratur 312

13 Hur klarar pensionssystem en åldrande befolkning? 313 Agneta Kruse & Ann-Charlotte Ståhlberg

13.1 13.2 13.3 13.4 13.5 13.6 6

Introduktion 315 Pensioner ur ett livscykelperspektiv 315 Pensionssystem kan organiseras på olika sätt 317 Det svenska pensionssystemet 320 Fördelningssystem 323 En åldrande befolkning 325

Innehåll

13.7 13.8

Hur fördela bördan av ökande förväntad livslängd? 328 Avslutande reflektioner 332 Litteratur 334

14 Röstar väljarna med plånboken? 337 Mikael Elinder & Henrik Jordahl

14.1 14.2 14.3 14.4 14.5 14.6

Introduktion 339 Teoretiska utgångspunkter 339 Empiriska studier av plånboksröstning 341 Djupdykning – en studie om plånboksröstning och vallöften 342 Röstköp och valtaktiska politiker 348 Avslutande reflektioner 351 Litteratur 353

15 Vilket samhällsansvar tar vinstmaximerande företag? 355 Tommy Lundgren

15.1 15.2 15.3 15.4 15.5

Introduktion 357 Företags motiv till CSR 359 Fyra relevanta frågeställningar angående CSR 361 CSR: vad säger den empiriska forskningen? 367 Avslutande reflektioner 372 Litteratur 376

16 Vad är pengar? 377 Tomas Ekenberg & David Vestin

16.1 16.2 16.3 16.4 16.5 16.6 16.7 16.8 16.9 16.10

Introduktion 379 Pengars funktioner och egenskaper 380 Efterfrågan på pengar 382 Pengars uppkomst i den privata ekonomin 385 Bankers förbättring av egenskaperna hos skuld-pengar 388 Riksbanken som bankernas bank 389 Vad begränsar utbudet av pengar? 392 Hur mycket pengar finns det? 394 Aktuella frågeställningar 394 Avslutande reflektioner 398 Litteratur 400

Innehåll

17 Hur bör man mäta välfärd? 403 Martin Berlin

17.1 17.2 17.3 17.4 17.5

Introduktion 405 Nationalräkenskaperna och BNP 406 Sociala indikatorer 414 Subjektivt välbefinnande 421 Avslutande reflektioner 427 Litteratur 432

18 Tillväxt utan entreprenörskap? 435 Magnus Henrekson & Mikael Stenkula

18.1 18.2 18.3 18.4 18.5

Introduktion 437 Traditionell tillväxtteori 438 Entreprenörskapets betydelse för tillväxt 440 Nyare tillväxtteorier och entreprenörskap 447 Avslutande reflektioner 454 Litteratur 457

Sak- och personregister 459

1 Hur har nationalekonomin förändrats över tid?

Foto: Seagames50 images/Shutterstock

M AR TIN K R AG H

Den nationalekonomiska disciplinen har aldrig varit statisk. I ett längre historiskt perspektiv är det tvärtom så att ämnet och dess frågeställningar ständigt utvecklats, ibland på ett sätt som kan förefalla dramatiskt. Detta är givetvis inte unikt för nationalekonomin. All etablerad kunskap förändras över tid, inom samhällsvetenskaperna såväl som inom naturvetenskaperna, om än på lite olika sätt. I detta kapitel beskrivs hur ekonomiämnet och dess frågeställningar utvecklats över tid.

HUR HAR NATIONALEKONOMIN FÖRÄNDRATS ÖVER TID? 1.1 Introduktion Nationalekonomin har influerat människors sätt att se på världen, och därmed också beslutsfattandet, som i sin tur påverkat samhällsutvecklingen. Men samhällsutvecklingen har över tid också gett upphov till nya frågor och nya sätt att betrakta gamla problem, vilket i sin tur genererat nytt ekonomiskt tänkande. Denna växelverkan kan förklaras av att nationalekonomins studieobjekt – det vill säga vårt samhälle och dess institutioner – inte heller är statiskt. Teknologiska framsteg, ekonomisk tillväxt, demografiska förskjutningar och framväxten av nya politiska idéer (som demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet) är exempel på saker som förändrat vårt sätt att se på världen. Betraktat i ett väldigt långt tidsperspektiv finns det givetvis ett antal centrala frågeställningar som människan alltid försökt besvara. Redan hos Platon (428–348 f.Kr.) och Aristoteles (382–322 f.Kr.) finner vi försök att förstå frågor om människans drivkrafter, pengars roll, betydelsen av handel och profit, statens roll och hur den bästa samhällsordningen kan tänkas uppnås: Hur uppstår samarbete mellan människor? Vilka principer styr utbyte och handel? Hur uppstår val och preferenser? På vilka sätt påverkas vi av andra? Är vi konsekventa och rationella när vi gör våra val? Hur påverkas vi i en situation av begränsade resurser? Vad som har förändrats sedan antikens dagar är med andra ord inte så mycket frågeställningarna i sig, utan hur vi förstått dessa fråge ställningar och deras vidare sammanhang. En kemist kan utgå från att vatten, även för 2 000 år sedan, bestod av väte och syre. En ekonom måste ta hänsyn till att samhället och dess beståndsdelar på många sätt förändrats dramatiskt under denna tid, varför svaren på våra klassiska frågeställningar ständigt utvecklats, modifierats och kanske förfinats.

1.2 Att definiera ekonomi är svårt För att förstå hur nationalekonomins frågor förändrats måste man först hitta en definition av ekonomiämnet, vilket är svårt. Ordet ekonomi härstammar från grekiskans oikos, som betyder hushåll, och nomos, som betyder lag. Ursprungligen syftade ordet sålunda på de principer som styrde det enskilda hushållet, exempelvis i frågor som rörde familje struktur eller aktiviteter i form av jordbruk och enklare handel mellan individer i ett samhälle. I den grekiske filosofen Xenofons (ca 430–355 f.Kr.) © F örfattarna och S tudentlitteratur

Martin Kragh

verk Oikonomikos, var det så ordet förstods och beskrevs. Den idag mest vanligt förekommande definitionen säger att ekonomi är läran om hushållande med resurser i ett tillstånd som präglas av knapphet. Att resurser är knappa innebär att de är begränsade i förhållande till totala önskemål och behov. Att lära sig hushålla med de resurser som finns på bästa möjliga sätt har sålunda ofta setts som en av ekonomiämnets viktigaste uppgifter. Nationalekonomi är det svenska namnet på den disciplin som på engelska idag i korthet kallas economics. Benämningen nationalekonomi härstammar från tidigt 1800-tal och indikerar hur analysen flyttats från det enskilda hushållet till nationen eller staten som helhet. Ett av de mest inflytelserika verken från denna tid, Adam Smiths (1723–1790) Wealth of Nations (1776), definierade nationalekonomin som en del av den kunskap de styrande i ett land behöver besitta för att kunna uppnå två viktiga mål: att öka invånarnas välstånd samt att bygga en välmående och stark nation. Nationalekonomi var under denna period sålunda starkt associerad med en specifik politik, där de centrala frågeställningarna utgick från vad de styrande i ett land ansåg vara mest angeläget. Effektiv hushållning var, enligt Smith, helt enkelt den politik som maximerade en stats och dess invånares totala välstånd. Allteftersom nationalekonomin växte fram som en separat disciplin under 1800-talet kom ämnet att avgränsas och definieras på nya sätt. Den brittiske ekonomen Alfred Marshall (1842–1924) beskrev i sitt verk Principles of Economics (1890) ämnet som ”en studie av människan i livets ordinarie aktivitet”. Problemet med såväl Smiths som Marshalls definitioner, även om vi förstår ungefär vad som avses, är att de definierar ekonomi i termer av vad som studeras. En mer analytisk definition gavs av Lionel Robbins, även han en brittisk ekonom, som 1932 beskrev ekonomi mer förutsättningslöst som ”vetenskapen som studerar mänskligt beteende som ett förhållande mellan mål och knappa medel som har alternativa användningsområden”. Robbins definition är emellertid också mycket bred. Allt beteende som involverar val mellan knappa resurser, kan enligt Robbins definition anses tillhöra ämnets tänkbara sfär. Fördelen med en sådan definition är att den inkluderar alla fenomen vi vanligtvis associerar med ekonomi – som priser, pengar, marknader, handel, produktion och distribution. Men om vi väljer att betrakta även tid som en knapp resurs, kan definitionen inkludera i princip all form av mänsklig aktivitet. Det är därför inte en slump att ämnet av vissa skämtsamt definierats som

1 Hur har nationale konomin förändrats över tid?

”allt vad ekonomer gör”. Med en bred definition, följer att frågeställningarna inom nationalekonomin kan vara väldigt mångsidiga. I nästföljande avsnitt ges några exempel på hur nationalekonomins frågeställningar förändrats genom historien. För att göra texten mer överblickbar begränsas tidsperspektivet till de senaste hundra åren. Syftet är inte att skriva ämnets fullständiga historia, utan att illustrera hur samspelet mellan ekonomiska idéer och den generella samhälls utvecklingen vid olika tidpunkter i historien generat nya perspektiv och infallsvinklar på människans tillvaro. Först måste vi emellertid försöka oss på en definition av vad en nationalekonom är och gör.

1.3 Vad gör en nationalekonom? För de flesta människor är bilden av en nationalekonom den som ges i media. När regeringen presenterat sin nya budget, när nya siffror om arbetslösheten publicerats, eller när en ekonomisk kris uppstår, ombeds ofta en nationalekonom att kommentera vad som pågår. Nationalekonomer har, för att använda ett modernt uttryck, ett högt förtroendekapital. Men långt ifrån alla aktiva forskare sysslar med forskning som intresserar de stora tevekanalerna. Så, vad gör egentligen en nationalekonom? I vår del av världen är en nationalekonom ofta en person som doktorerat i ämnet nationalekonomi – eller möjligtvis ett näraliggande ämne – och som sedan anställs vid ett universitet eller en högskola för att där undervisa och bedriva forskning. Det har blivit ett självbekräftande system: en nationalekonom är vad andra nationalekonomer anser vara en nationalekonom. Denna ordning är givetvis logisk och har sina historiska förklaringar. Under de 2 000 år som förflöt mellan antiken och 1800-talets slut existerade inte nationalekonomi som en separat akademisk disciplin. Frågeställningar vi betraktar som ekonomiska – som rör handel, pengar och produktion – utvecklades istället av filosofer, handelsmän, jurister och politiska beslutsfattare. Ämnets kanske mest kända företrädare, Adam Smith, var professor i moralfilosofi. Ämnets kanske mest kände kritiker, Karl Marx (1818–1883), var frilansande journalist, filosof och revolutionär politiker. För en akademiker som Smith var ekonomi endast ett av många ämnen som en allmänbildad professor måste behärska. Lika viktigt som att förstå principerna bakom handel och banker var förståelsen av frågor om etik, retorik, historia, geografi och politik – samt en förtrogenhet med flera olika språk inklusive de antika. Sedan dess har situationen förändrats, något som har att göra med att den akademiska © F örfattarna och S tudentlitteratur

Martin Kragh

världen blivit alltmer specialiserad. Allteftersom universiteten växte och blev fler under de närmaste 150 åren, uppstod också möjligheter att avgränsa olika ämnen från varandra. I Europa och USA etablerades vid 1800-talets slut för första gången separata institutioner och akademiska tjänster med fokus enbart på ekonomi. Dessa institutioner har i sin tur delats upp i ytterligare nya ämnen, som företagsekonomi, national ekonomi, finansiell ekonomi och ekonomisk historia. Som student och även forskare kan det vara lätt att ta dessa institutionella uppdelningar för givna, men de har i själva verket ständigt förändrats och anpassats efter nya omständigheter. Specialiseringen inom akademin har lett till att nationalekonomin fått en tydligare avgränsning. Det första steget i denna riktning togs under 1800-talets sista kvartal, då grunderna för vad som senare kom att kallas den neoklassiska skolan formulerades av ekonomer som Alfred Marshall och Stanley Jevons (1834–1882). Den neoklassiska skolan är inte en exakt avgränsad skolbildning, men något förenklat kan man säga att den i sin tur lägger grunden för det som idag utgör mikroekonomin. De neoklassiska ekonomerna utgick från att människor har rationella preferenser, att dessa kan identifieras och värderas, att aktörer maximerar sin nytta eller profit och att människor agerar oberoende på grundval av fullständig och relevant information. Den neoklassiska skolan utgår från metodologisk individualism, vilket innebär att utgångspunkten för analysen är den enskilda individen snarare än olika samhällsklasser. För att ge konkreta exempel var det den neoklassiska skolan som för första gången systematiskt resonerade i termer av nyttofunktioner, resursallokering, partiell och generell jämviktsanalys och priselasticitet. På 1930-talet gjordes för första gången en distinktion mellan mikrooch makroekonomi, en distinktion som tillämpas än idag. Mikroekonomi inbegriper som sagt neoklassiska frågor kring hur hushåll och företag agerar. Makroekonomi studerar dessa fenomen på mer aggregerad nivå och undersöker sådant som konjunkturer, arbetslöshet och ekonomisk politik. Efter andra världskriget utvecklades nya specialiseringar, som ekonometri, spelteori och ekonomisk psykologi. Under denna epok skedde också en metodutveckling som innebar ökad fokus på matematik och statistik. Tidigare ekonomer hade som regel förlitat sig på verbal analys och använt väldigt lite eller ingen matematik alls. Under 1900-talets andra hälft blev nationalekonomin avsevärt mer teknisk och matematisk – något som ökade kraven på förkunskaper hos alla som ville kunna tillägna sig forskningsresultaten.

1 Hur har nationale konomin förändrats över tid?

Matematikens starka roll inom dagens nationalekonomi har kritiserats på flera olika grunder: ■■ En typ av kritik handlar om att begreppsapparater som gjorts

alltför abstrakta inte kan fånga verkligheten och saknar praktisk relevans. Ekonomer ska trots allt lösa problem som arbetslöshet och fattigdom, inte isolera sig som filosofer i sina elfenbenstorn.

■■ En annan typ av kritik handlar om att matematiken är ett

maktspråk, tillgängligt för vissa men otillgängligt för de flesta. Genom att formulera sig i komplexa ekvationer har national ekonomer effektivt exkluderat många personer i onödan.

■■ En tredje typ av kritik baserar sig på misstanken att national

ekonomer formulerar sig abstrakt och matematiskt med flit, för att dölja det faktum att resonemangen i själva verket inte är så sofistikerade som de kan ge sken av.

Att döma ut matematiken på dessa grunder vore emellertid fel, om man inte samtidigt belyser vad den faktiskt åstadkommit. Matematiken kan sägas ha varit relevant i den utsträckning som den faktiskt har påverkat ämnets innehåll – något som den utan tvivel har gjort inom en rad olika områden. En mer formaliserad analys har gjort det möjligt att härleda resultat på ett mer rigoröst sätt och med en högre grad av generaliserbarhet. Det vill säga, genom logisk och matematisk metod har det varit möjligt att nå slutsatser som kanske inte hade varit möjliga att nå med verbal analys. Den formaliserade analysen kan också enklare tillämpas på olika problem, vilket gör den möjlig att såväl validera som falsifiera. Matematiken har även visat sig vara viktig för uppkomsten av nya nationalekonomiska forskningsområden, som ekonometri, spelteori och generell jämviktsanalys. Med datorernas inträde, som skedde på bred front från 1970-talet och framåt, kunde ekonomer för första gången med sofistikerad statistisk analys behandla mycket stora mängder data – något som inte hade varit möjligt utan matematiken. Arbetsmarknaden för ekonomer har också förändrats. Makroekonomins viktigaste förgrundsgestalt, den brittiske ekonomen John Maynard Keynes (1883–1946), visade på 1930-talet hur ekonomiska analysverktyg kunde användas för att styra konjunkturcykeln mot full sysselsättning. I sitt viktigaste verk, General Theory of Employment, Interest, and Money (1936), utvecklade han ett teoretiskt ramverk kring vilket problem som arbetslöshet, penningpolitik och finanspolitik kunde diskuteras. Under

denna tid, då den stora depressionens utbrott 1929 hade resulterat i ett årtionde av hög arbetslöshet och kris, var dessa problem helt centrala för politiken. I USA tillträdde Franklin D. Roosevelt (1882–1945) som president 1933, varpå ett program för att stimulera sysselsättningen Nationalekonomins frågor skriven av 21Deal nationalekonomer, en vilket Keynes lanserades underärparollen New – ett program med ekonomhistoriker och en filosof – alla välrenommerade forskare på sina teorier över tid kom att starkt förknippas. I Sverige kom under dessa år områden. två framstående nationalekonomer, Gunnar Myrdal (1898–1987) och Bertil Ohlin (1899–1979), också att bli statsråd och välkända politiker med liknande politiska program. Detta är inte rätt plats för att diskutera huruvida Keynes teori var korrekt eller inte – om detta diskuteras det fortfarande livligt inom NATIONALEKONOMINS FRÅGOR makroekonomin. Däremot kan vi konstatera att nationalekonomin under denna epok fick en mycket mer central roll som ett slags proNationalekonomins frågor ärvars en metoder grundläggande lärobok i inom nationalekonomi. Till Bland blemlösare, kunde användas en rad olika fält. skillnad från många traditionella böcker i ämnet fokuserar National ekonomins beslutsfattare kom det att betraktas som avgörande att den ekonomiska frågor på aktuell forskning, aktuella forskningsmetoder och praktiska politiken baserades på akademisk analys. Det är därför ingen slump att tillämpningar av dessa metoder. en rad länder i Europa under 1900-talets första hälft inrättade oberoende Boken ger på konjunkturinstitut detta sätt studenter och lärare ett verktyg för attprimära utveckla ettvar att och andra organisationer vars syfte nationalekonomiskt tänkande bortom grundmodellerna, vilka dock är en leverera bästa möjliga underlag för politiker (Konjunkturinstitutet i förutsättning Sverige för denna utveckling. grundades exempelvis 1937). Nationalekonomer kom att betraktaspåsom oberoende röster, tillboken vilka allmänheten Genom att visa ämnets breddoch ochtrovärdiga möjligheter svarar på frågor av kunde söka sig för svar viktiga Det är inte slump att en typen: Kan man verkligen sägapå något omfrågor. verkligheten medheller dessanågon modeller? del nationalekonomer också själva blevoch politiker eller rådgivare Är nationalekonomisk forskningen samhällsrelevant? kanske tillviktiga och med Varför ska vi lära oss det här? I denna tid fick nationalekonomer ett högt anseende åt beslutsfattare. och många karriärvägar öppnadesav upp för dem Nationalekonomins frågornya täcker ett brett spektrum ämnen ochinom visarnäringsliv, på akademi och statsförvaltning. nationalekonomins stora spännvidd. Trots detta representerar de frågor En nutida i mångt och mycket en person som är som tas upp i boken endastnationalekonom en mycket litenärdel av den nationalekonomiska specialist på matematisk och statistisk metod. Om man till exempel forskningen och bland läsarna kommer det säkert finnas de som tycker att tittar på några av doktorsavhandlingarna framlagda vid National konomiska flera viktiga frågor saknas. Självklart rymmer nationalekonomin mångaeandra intressanta ämnen och förhoppningsvis kommer boken att 2014 inspirera till många institutionen vid Stockholms universitet åren till 2016, hittar man framtida uppföljare som tar upp fler nationalekonomiska frågor. självklart en rad traditionella ämnesområden, som studier av företag, och skattepolitik, men också ”icke-traditionella” ekonomiBoken vänder arbetslöshet sig till studenter som läser nationalekonomi på grundnivå men ämnen kriminalitet, klimatförändringar och konflikter i Rwanda fungerar förstås ocksåsom utmärkt som introduktion till 18 viktiga forsknings och Uganda. Endast en mindre del av forskningen handlar som områden på såväl fördjupningsstudier som för den allmänintresserade läsaren. regel om de frågor studenter möter på grundkursen i nationalekonomi. Och endast en minoritet av alla nationalekonomer forskar på de traditionella områden som beskrevs i början av detta avsnitt. Denna ämnesmässiga pluralism är ett resultat av att de nationalekonomiska metoderna, till exempel statistik och matematisk analys, kan appliceras på många olika Art.nr 39210 samhällsvetenskapliga problem.

studentlitteratur.se