Förord 9 Vårvinter inför uppvaknandet 11 Vår saven stiger 35 Försommar det växer för fullt 59 Sensommar skördetid 83 Höst läggdags 99 Vinter när växterna vilar 111 Register 124 7
KLIMAT I VÅRT LÅNGA LAND Tajming betyder mycket i trädgårdssammanhang. Följer man trädgårdsårets skiftningar och anpassar arbetsinsatsen slipper man mycket onödigt arbete och får en skönare trädgårdsresa. Men hur ska man veta när man ska göra allt som ska göras om man inte är en erfaren trädgårdsmästare? Skillnaden på årstidernas längd är stor mellan norr och söder i vårt långa land. Alen blommar exempelvis en dryg månad senare och aspens höstfärger syns en månad tidigare i Tornedalen än i Skåne. Det är därför helt naturligt att utgå ifrån årstiderna i en bok som beskriver trädgårdsårets sysslor, istället för att använda månadernas namn. I Skåne börjar vårvintern i samband med att året börjar, klimatologiskt är det oftast liten eller ingen skillnad mellan den skånska senvintern och den tidiga vårvintern. I norra Sverige och på höglandet kan den äkta vintern, med låga temperaturer, tjäle och djup snö dra ut på tiden ända fram till mars då ljuset påverkar växter och djur att påbörja tillväxtsäsongen. Våren är istället kort och sommaren explosiv tack vare ljusa nätter. I denna handbok får du praktiska tips, erfarna råd och hjälp att planera ditt trädgårdsarbete över året. Ingenting är egentligen särskilt svårt när man vet när, vad och hur man ska göra.
9
10
0
VArvinter inför uppvaknandet
Våren ligger i startblocken och väntar på signal. Men än får det inte vara något snabbt förlopp, många långa veckor ska det ta för växterna att känna sig för. Det kommer bakslag. Först ska jorden jäsa sakta och svällande som en bulldeg. Under de dagliga promenaderna går jag som en kökschef och manar mitt team av trädgårdskockar: nej, inte än, vänta ... vänta lite till! Jag förbereder dem, lägger på granris över ivriga knoppar och duschar otåliga dahliaknölar med vatten för att de ska orka. Vänta, vänta bara lite till!
11
12
Ta reda på vilken jord du har När jorden reder sig Doften och känslan av årets första barmark eller av jord som reder sig är obetalbar. Man riktigt känner hur jorden börjar bubbla av förtjusning när man vänder ner lite kompost eller välbrunnen dynga här och där. Riktig levande gödsel från hästar, kor och höns gjuter liv i den tristaste jord. Maskar är också guld värda. Där maskarna trivs blir jorden omfördelad och näringsämnen frigörs bättre, till växtrötternas och trädgårdsmästarnas stora glädje. Arbetet med att förbättra jorden får aldrig avstanna! Vet du vad du har för jord i din trädgård? Om inte, gå ut i trädgården en dag när det är vackert väder, tjälen ska ha gått ur marken och jorden bör vara fuktig men inte blöt. Försök att rulla en rulle av jorden. Blir det en tunn jordkorv längre än 10 cm så har du styv lerjord. Går jorden inte att rulla alls har du förmodligen sandjord eller mulljord, däremellan hittar man olika sorters blandjordar, morän. Förenklat kan man säga att ju mer lera, desto längre korv. Ju mörkare korv, desto mer organiska ämnen, alltså mer mull i jorden.
13
Lerjord En lerjord är tät, med små mellanrum mellan jordpartiklarna. Risken är stor att lerjordar blir alltför syrefattiga och kompakta för växtrötter. Å andra sidan torkar lerjordar sällan ut. Pioner och rosor trivs bra i näringsrika lerjordar. Förbättra lerjord så här Höstgräv leran så att den fryser sönder under vintern. Förbättra med grovt organiskt material i massor, det kan inte bli för mycket. Kompostjord, torv, barkmull eller stallgödsel myllas ner i jorden vår och höst. Dolomitkalk och stenkross som vänds ner på våren hjälper till att skapa struktur och värma upp kalla lerjordar.
Torvjord Torvjordar består till större delen av onedbrutna växtfibrer. Dessa jordar är ofta sura, det vill säga de har ett lågt pH-värde. Många kalkskyende växter som rododendron och blåbär trivs bra i torv. Eftersom torv kan hålla mycket vatten är torvjordar ofta sena att värmas upp om våren. Förbättra torvjord så här Vill man odla annat än surjordsväxter måste torvjorden kalkas. Kalken höjer pHvärdet och skapar möjligheter för mikroorganismer att bryta ner torven till porös mull. Fyll på med sand eller lera för att skapa struktur, öka dräneringen och värma upp jorden.
Sandjord Sandjordar består av större partiklar än lerjordar. Det gör att vattnet lättare rinner igenom och dräneras ur. Sandjordar är varma och torra. Ibland alltför varma och torra. I kalkrika sandjordar trivs örter som lavendel, timjan och oregano. Sand jordar är idealiska för potatis och sparris. Förbättra sandjord så här Liksom lerjordar förbättras sandjordar med organiskt material. Men i sand är det bra om mullen är finfördelad. Kompost, välbrunnen stallgödsel och torv är bra. Täckodling med gräsklipp eller halm som håller kvar fukt fungerar utmärkt i sandjordar. 14
Jordförbättring där det redan finns växter I rabatter – bland perenner och lökar – gäller det att jordförbättra smart. Låt maskarna dra ner så många höstlöv de orkar i jorden under vintern. Räfsa försiktigt bort lövtäcket tidigt på våren, innan de första vårlökarna tittar fram. Byt ut lövtäcket mot ett 5 cm tjockt lager kompostjord runt växterna. Runt frostkänsliga växter måste lövtäcket ligga kvar tills frostrisken är över.
Fyll på med näring till växterna Vi trädgårdsägare gödslar vanligtvis för mycket och för ofta i vår iver att få växterna att växa. Men lagom är bäst. För mycket gödsel gör växterna extra känsliga för sjukdomar och skadedjur. På våren Ge växande växter extra tillskott av exempelvis nässelvatten, hönsgödsel och gräsklipp som innehåller mycket snabbt kväve. Under sommaren Fortsätt att lägga färskt gräsklipp till köksväxter och bärbuskar. Sluta att gödsla träd, buskar och perenner senast i slutet av juli. På hösten Växterna kan gödslas med särskilt höstgödsel utan kväve, men det är inte nöd vändigt.
15
Stallgödsel för strukturens skull Ko- och hästgödsel består enbart av organiskt material som gör jorden luftig och lättgrävd. Dessutom innehåller stallgödsel en hel del näring, fast inte alls lika mycket som hönsgödsel eller koncentrat. Stallgödsel kan inte användas färsk i rabatten utan måste först ha brunnit, en process där temperaturen i gödselstacken går upp till 60–70 grader. Den som inte har tillgång till välbrunnen stallgödsel direkt från källan kan köpa på säck. Då är den välkomposterad, utblandad med torv och helt luktfri. Mylla ner ett 5 cm tjockt lager mellan växterna i alla rabatter och land, både vår och höst. Häll en rejäl dos i planteringsgropen vid nyplantering.
Dags att ta sticklingar på övervintrande pelargoner Har det bara varit tillräckligt varmt och ljust har pelargonerna friska grönskande skott så här års. Då kan man passa på att korta in dem och samtidigt föröka dem. Gör så här 1. Korta in alla långa skott över ett eller ett par blad så att moderplantan blir knubbig och får välriktade grenar kvar. Bryt bort alla blommor. 2. Ta hand om klippet genom att försiktigt bryta av toppsticklingar eller ledsticklingar med ett stort blad överst och ett blad längst ner. 3. Dra bort bladet längst ner och stick hela sticklingen djupt i såjord. Sätt en perforerad plastpåse över för att hålla luftfuktigheten hög runt sticklingarna. Smart tips! Man bryter sticklingar för att undvika att skära rakt igenom cellerna. När man bryter går sticklingen av mellan cellerna och risken för infektioner och röta blir mindre.
16
17
18
Sätt igång bönor och ärter nu! Luktärter, hjälmbönor och andra långsamma blomsterbönor kommer igång med blomningen snabbare om de förodlas inomhus eller i uppvärmt växthus. Blötlägg bönorna under minst 4–6 timmar före sådd för att mjuka upp skalen. Tänk på att bönor har djupa rötter, så dem gärna i en extra djup kruka, till exempel i en klematiskruka eller en mjölkkartong. Om du sår i ett grunt kärl går det bra att skola om fröna så snart de grott. Luktärter har djupa rötter Lägg ärterna i blöt under 6–12 timmar före sådden. Så bara de frön som sväller upp. Envisa frön som inte sväller kan behöva hjälp. Sandpappra försiktigt på skalet, men se upp så att inte det känsliga ögat skadas.
19