UR INNEHÅLLET Ordlista • Allemansrätt • Anläggningsarrende • Arrende • Arrendenämnden • Avverkningsrätt • Bostadsarrende • Bostadsrätt • Bygglov mm • Expropriation • Fastighetsbildning • Fastighetsvärdering • Fiske • Förköpsrätt • Försäkringar • Förvärvstillstånd hyreshus • Förvärvstillstånd lantbruk • Gemensamhetsanläggningar • Grannar • Gravationsbevis • Grustäkt mm • Gränser • Gåva av fastighet • Hemfridsbrott • Hyra • Hyresnämnden • Hävd • Inmutning • Inteckning • Jakt • Jordbruksarrende • Kommunalt förköp • Kooperativ hyresrätt • Köp • Lagfart • Lantbruksenhet • Ledningsrätt • Lägenhetsarrende • Olaga intrång • Olovlig väg • Omarrondering • Registerbeteckning • Rågångar • Samfälligheter • Samägande • Servitut • Skyltar • Skogsvård • Stämpelskatt • Stängsel • Stödrätter • Terrängkörning • Tillbehör till fastighet • Tomträtt • Tredimensionella fastigheter • Viltvårdsområden • Vägar.
Fastighetsjuridik
BJÖRNLUNDÉN
FASTIGHETSJURIDIK är en heltäckande bok om fastighetsjuridik. Boken är upplagd som ett uppslagsverk med separata kapitel om de olika fastighetsjuridiska frågorna. Ett utförligt sakregister avslutar boken.
BJÖRN LUNDÉN
FASTIGHETS JURIDIK Praktisk handbok
FÖRFATTAREN Björn Lundén har skrivit ett stort antal böcker om skatt, ekonomi och juridik för företag och föreningar.
– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –
blinfo.se
Tredje upplagan
Fastighetsjuridik Praktisk handbok av BjĂśrn LundĂŠn
Tredje upplagan
Björn Lundén Information AB Box 84, 820 64 Näsviken tel: 0650-54 14 00, fax: 0650-54 14 01. info@blinfo.se www.blinfo.se Copyright författaren och Björn Lundén Information AB 2010. Omslag och sättning av Anki Wallner, Björn Lundén Information AB. Teckensnitten är New Century Schoolbook och Franklin Gothic. Brödtexten är tryckt i 10 punkters teckengrad med 12 punkters kägel. Denna upplaga av boken är tryckt i 1 000 exemplar hos Elanders AB i Vällingby. Tredje upplagan, april 2010
ISBN 978-91-7027-649-1
Innehåll Om boken......................................................................................... 7 Ordlista............................................................................................ 9 Allemansrätt....................................................................................17 Anläggningsarrende......................................................................... 26 Arrendatorns rätt att förvärva arrendestället..................................... 30 Arrende.......................................................................................... 34 Arrendenämnden............................................................................ 37 Avverkningsrätt............................................................................... 39 Begravningsplats............................................................................ 42 Bostadsarrende.............................................................................. 44 Bostadsrätt.................................................................................... 52 Bygglov mm.................................................................................... 65 Expropriation.................................................................................. 72 Fastighetsbildning............................................................................74 Fastighetsavgift och fastighetsskatt................................................. 82 Fastighetsvärdering......................................................................... 85 Fel i fastighet.................................................................................. 88 Fiske.............................................................................................. 92 Försäkringar................................................................................... 96 Förvärvstillstånd hyreshus............................................................... 99 Förvärvstillstånd lantbruk.............................................................. 101 Gemensamhetsanläggningar.......................................................... 109 Grannar........................................................................................ 112 Gravationsbevis............................................................................ 115 Gränser.........................................................................................117 Gåva av fastighet.......................................................................... 125 Hemfridsbrott mm......................................................................... 129 Hyra av bostad.............................................................................. 134 Hyra av lokal................................................................................. 156
Hyresnämnden.............................................................................. 164 Häradsallmänningar.......................................................................167 Inteckning......................................................................................170 Jakt...............................................................................................178 Jordbruksarrende.......................................................................... 181 Järnvägar...................................................................................... 194 Kommunal förköpsrätt................................................................... 196 Kommunala planer........................................................................ 198 Kooperativ hyresrätt...................................................................... 201 Köp av bostadsrätt........................................................................ 203 Köp av fastighet............................................................................ 209 Lagfart......................................................................................... 233 Lantbruksenhet............................................................................. 240 Ledningsrätt................................................................................. 243 Lägenhetsarrende..........................................................................247 Mineralutvinning........................................................................... 249 Omarrondering...............................................................................251 Registerbeteckning....................................................................... 254 Samfälligheter.............................................................................. 256 Servitut........................................................................................ 265 Skogsvård.....................................................................................275 Skyltar..........................................................................................278 Stämpelskatt................................................................................ 281 Stängsel....................................................................................... 285 Terrängkörning.............................................................................. 289 Tillbehör till fastighet..................................................................... 292 Timeshare.................................................................................... 295 Tomträtt....................................................................................... 297 Tredimensionella fastigheter.......................................................... 299 Viltvårdsområden.......................................................................... 301 Vägar........................................................................................... 304 Ägarlägenheter............................................................................. 307 Sökordsregister..............................................................................311
Om boken Den här boken handlar om de vanligaste frågorna inom fastighets juridiken. Målsättningen är att du med bokens hjälp ska få grund läggande kunskaper inom de allra flesta områden. Tanken är att du även ska kunna upprätta några av de vanligaste juridiska dokumen ten med vägledning av boken och de dokumentmallar som boken innehåller. Det är inte möjligt att så här i bokform förutse alla tänkbara situa tioner som du som läsare kan hamna i eller förutse alla tänkbara omständigheter i det enskilda fallet. Du bör därför anlita en expert om du hamnar i ett läge där du är tveksam.
Kapitlen i bokstavsordning Kapitlen i boken presenteras i bokstavsordning. Förhoppningsvis underlättar detta för dig att hitta det du söker. Sist i boken finns ett sökordsregister. Fördjupning i våra andra böcker Jag har tagit upp de frågor jag anser vara viktigast inom de ämnes områden som behandlas i boken. För dig som vill veta mer om något särskilt område har vi ett antal specialböcker inom fastighetsrätten. Det är främst böckerna BOSTADSRÄTT, SAMFÄLLIGHETER och GÅVA . Du hittar en förteckning över samtliga våra böcker i början av boken. De finns också på www.blinfo.se. Bokens webbplats – dokumentmallar och uppdateringar På bokens webbplats kan du ladda hem de dokumentmallar som finns tryckta i boken. Där kan du även få uppdateringar till boken, t ex regeländringar, kompletteringar och rättelser. Gör så här för att komma till bokens webbplats: • Gå till www.blinfo.se • Välj Gratistjänster och BL BokPlus • Välj Fastighetsjuridik i den lista du får upp.
| 7
Om boken
Lagtexter Jag har lagt in en hel del lagtexthänvisningar i boken för dig som vill gå vidare och se hur bestämmelserna är formulerade i lagen. Lagtext är en färskvara. Alla svenska lagar finns i aktuell version på internet, t ex på www.notisum.se. Jag använder följande förkortningar för lagar och rättsfall: JB NJA RH
Jordabalken Nytt Juridiskt Arkiv (Rättsfall från Högsta domstolen) Rättsfall från hovrätterna
Tacksam för tips Det här är den tredje upplagan av boken. Jag tar tacksamt emot förslag till förbättringar inför kommande upplagor. Näsviken i april 2010 Björn Lundén
8 |
Ordlista För att innehållet i den här boken ska bli lättare att förstå har jag valt att inleda med att översiktligt förklara en del av de begrepp som används i fastighetssammanhang. Längre fram i boken tar jag i olika kapitel upp de flesta av dessa begrepp mer ingående.
Andelshus, andelslägenhet Med andelshus menas ur skattesynpunkt en fastighet som ägs av tre eller flera personer, antingen direktägda eller indirekt ägda genom handelsbolag, och som inrymmer eller är avsedd att inrymma bostäder i skilda lägenheter åt minst tre delägare. Arrende Upplåtelse av nyttjanderätt till jord mot ersättning. Det finns flera typer av arrende, t ex anläggningsarrende, bostads arrende, jordbruksarrende och lägenhetsarrende. Arrendeavtal måste vara skriftliga med undantag för lägenhets arrende som kan vara muntligt. Ibland talar man om att arrendera en restaurang eller någon annan rörelse, men juridiskt är detta inget arrende.
Arrendenämnd En statlig myndighet, som är en motsvarighet till hyresnämnden. Arrendenämnden har hand om arrendefrågor. Det finns 12 arrende nämnder i Sverige. Bostadsarrende En upplåtelse av mark för annat ändamål än jordbruk och arrend atorn enligt avtalet har rätt att uppföra eller behålla bostadshus åt sig själv eller någon närstående till honom. Avtalet om bostadsarrende ska vara skriftligt. Arrendetiden kan vara bestämd eller gälla på livstid. Arrendetiden får dock inte understiga fem år. Tidsbegränsade avtal får vara högst 50 år (inom detaljplanlagt område högst 25 år).
| 9
Ordlista
Bostadslägenhet En bostadslägenhet är en lägenhet som är till för att bo i, antingen permanent eller som fritidsbostad (till skillnad mot en lokal). Se även Lägenhet. Bostadsrätt En form av nyttjanderätt som en medlem i en bostadsrättsförening har. En bostadsrätt är medlemmens andel i föreningens förmögen het plus rätten att utnyttja lägenheten. Endast den som är medlem i föreningen får ha en bostadsrätt. En bostadsrätt räknas som lös egendom. Bostadsrättsförening En ekonomisk förening med ändamål att upplåta lägenheter i föreningens hus åt medlemmarna. För att föreningen ska kunna registreras hos Bolagsverket och därmed bli en juridisk person krävs att föreningen har minst tre medlemmar, att den har antagit stadgar och att styrelse och revisor utsetts.
Botteninteckning Den fastighetsinteckning som har bästa förmånsrätt i den inteck nade fastigheten. Byggnad på ofri grund (byggnad på annans mark) En byggnad som inte har samma ägare som marken den är uppförd på. En byggnad på annans mark (t ex tomträtt) räknas som lös egendom. Byggnadstillbehör Fast inredning och annat som fästs på eller i en byggnad. Dock endast sådant som är avsett att stadigvarande sitta på fastigheten och som är nödvändigt för byggnadens allmänna användning. Hit räknas el- och vattenledningar, hissar, kontakter, vitvaror i kök samt badrumsinredning. Byggnadstillbehör räknas redovisningsmässigt in i byggnadens anskaffningsvärde.
Dolda fel Sådana fel och brister i en fastighet som man inte kan kräva att köparen borde ha upptäckt vid sin undersökning av fastigheten. Säljaren har ett strikt ansvar för dolda fel. Det innebär att säljaren ansvarar, oavsett om han eller hon kände till felen eller inte. Detta ansvar balanseras av att köparen av en fastighet har en omfattande undersökningsplikt. 10 |
Ordlista
Expropriation Innebär att en fastighet tas i anspråk för ett allmänt intresse genom att äganderätten till fastigheten tvångsvis överförs till den som begär expropriationen. Det är normalt regeringen som fattar beslut om expropriation, men länsstyrelsen kan fatta beslutet i mindre frågor. Fastighetsdomstolen är f örsta instans i tvister kring en expropriation. Expropriation får enbart göras för vissa bestämda ändamål. Det kan vara att fastigheten behövs för tätbebyggelse, vägar eller försvars ändamål.
Fast egendom Mark med eller utan byggnader på. All mark är indelad i fastigheter. All egendom som inte är fast egendom är lös egendom. Fastighet Ett område på jordytan med eller utan byggnader. En fastighet kan även vara ett område ovanpå eller under en annan fastighet, så kallad tredimensionell fastighet. Fastigheten kan bestå av t ex skog, jordbruksmark eller obebyggda tomter. I dagligt tal menar man ofta byggnaden när man talar om en fastighet, men det är inte korrekt. Till fastigheten räknas även vissa tillbehör som fastighetstillbehör, byggnadstillbehör och industritillbehör.
Fastighetsinteckning Innebär att en fastighetsägare pantsätter sin fastighet som säkerhet för en skuld. Fastigheten intecknas till ett visst belopp vid inskrivningsmyndig heten (Lantmäteriet) för det område där fastigheten är belägen.
Fastighetsköp Ett avtal om fastighetsköp måste vara skriftligt, en muntlig överens kommelse gäller inte. Löften om att köpa eller sälja fastigheter är inte bindande. Det ställs dessutom krav på hur det skriftliga avtalet är utformat. T ex är ett avtal om ett framtida köp av en fastighet inte giltigt. Det skriftliga avtalet består av två delar, ett köpekontrakt och (eventuellt) ett köpebrev. När parterna är överens om köpet ska de upprätta ett köpekontrakt. Köpekontraktet ska innehålla alla villkor som ska gälla för köpet.
| 11
Ordlista
Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift Skatt på fastigheter. Fastighetstillbehör Föremål som tillhör en fastighet. Som fastighetstillbehör räknas bl a sådant som växer i jord (exempelvis träd och buskar) samt byggnader, ledningar och staket för stadigvarande bruk. Fastighetstillbehör ska redovisningsmässigt räknas in i fastighetens anskaffningsvärde.
Fastighetsägarförbundet En organisation för fastighetsägare. Frivilligt momsinträde En möjlighet för en fastighetsägare att få hela eller delar av sin lokaluthyrning momsbelagd. En upplåtelse av en fastighet eller lokal är i grunden momsfri. En hyresvärd som stadigvarande hyr ut verksamhetslokaler till en momsskyldig hyresgäst (eller stat eller kommun) har dock möjlighet att ansöka om frivilligt momsinträde (frivillig skattskyldighet) för lokalerna. Att beviljas frivilligt momsinträde innebär att hyresvärden får lägga moms på hyran för den lokal som registrerats. Hyresvärden får då också lyfta moms på alla utgifter för denna lokal. Hyresgästen, som ju bedriver momspliktig verksamhet, kan i sin tur lyfta momsen på hyran i sin momsdeklaration.
Förköpsrätt Rätt för en kommun att under vissa förutsättningar träda i en annan köpares ställe vid köp eller byte av fastighet. För att kommunen ska få utöva förköpsrätten krävs att kommunen har ett behov av fastigheten.
Hyresnämnden Nämnd vars främsta uppgift är att pröva frågor som rör hyresför hållanden (bostäder, lokaler, mm) samt att medla i hyrestvister. En hyresnämnd består av en lagfaren ordförande samt två ledamöter som utsetts genom gemensam nominering av Fastighetsägareförbun det och Hyresgästföreningen. Hyresnämnder finns i så gott som varje län. Hyresnämndernas beslut kan överklagas till Svea hovrätt som är högsta instans i hyresfrågor. Något prövningstillstånd behövs inte. 12 |
Ordlista
Inre reparationsfond Fond avsedd för utgifter för reparationer i en bostadsrättslägenhet. Den inre fonden fungerar som ett sparande för varje bostadsrätt. Det är medlemmarna som på föreningsstämman avgör hur hög avsättningen ska vara varje år, såvida inte stadgarna säger något annat. Pengarna till reparationsfonden ingår i den årsavgift som bostadsrättsinnehavarna betalar till föreningen. En bostadsrättsförening måste inte ha någon inre fond.
Jordbruksarrende Arrende av mark som upplåtits till brukande, dvs för att jorden ska användas och bearbetas för jordbruksändamål. Ett avtal om jordbruksarrende ska vara skriftligt. Avtalstiden ska vara bestämd och får högst vara 25 år. Omfattar jordbruksarrendet bostad för arrendatorn ska arrendetiden vara minst fem år. Annars finns det ingen minimitid.
Köpebrev Dokument som upprättas i samband med fastighetsköp och som används som ett kvitto på att villkoren, bl a betalningen, i köpe kontraktet är uppfyllda. Om köpekontraktet innehåller villkor om köpebrev (det är alltså inte obligatoriskt) kräver inskrivningsmyndigheten att ett bevittnat köpebrev bifogas lagfartsansökan.
Köpekontrakt för fastighet Skriftlig handling där omfattningen av ett fastighetsköp redovisas och betalningsvillkoren fastställs. Köpekontraktet ska vara skriftligt och uppfylla vissa krav.
Lagfart Inskrivning av ett fastighetsförvärv i fastighetsregistrets inskriv ningsdel. Från 1 juni 2008 är det Lantmäteriet som har hand om fastighetsregistret. Lagfartsbevis Skriftlig handling som visar att lagfart beviljats. Lagfartsbeviset visar vem som är ägare till fastigheten.
| 13
Ordlista
Lagfartskostnad En stämpelskatt som tas ut av inskrivningsmyndigheten i samband med ansökan om lagfart för en fastighet. Stämpelskatten är 1,5% av köpeskillingen (eller av taxeringsvärdet om det är högre). En expeditionsavgift tillkommer.
Lantbruksenhet Fastighet som innehåller åkermark, betesmark, skogsmark eller skogsimpediment (ekonomiskt onyttig mark). Dessutom kan tomt mark och övrig mark ingå. Mark som är bebyggd med småhus betraktas i sin helhet som tomtmark om marken ligger i ett enda skifte och har en areal på högst två hektar. En sådan fastighet är alltså inte lantbruksenhet. Lägenhet Ett utrymme som hyrs ut i ett hus. En lägenhet kan omfatta hela eller en del av huset. En lägenhet kan vara en bostadslägenhet eller en lokal. Lägenhetsarrende Upplåtelse av mark (arrende) för annat ändamål än jordbruk och som inte är bostadsarrende eller anläggningsarrende. Avtal om lägenhetsarrende kan vara skriftligt eller muntligt. Avtalet kan vara på bestämd tid eller gälla tills vidare. Avtalstiden får högst vara 50 år. Arrendeupplåtelser som kan vara lägenhets arrenden är t ex lekplan, kajplats och sjöbod.
Lägenhetsförteckning Förteckning som en bostadsrättsförening måste upprätta över de lägenheter som är upplåtna med bostadsrätt. Mark En fastighet som är obebyggd består av endast marken, möjligen med markanläggningar på. Markanläggning Som markanläggning räknas t ex: • planering eller hårdgöring av mark, t ex buskröjning, schaktning och torrläggning av marken • rivning av byggnad eller annat som funnits på fastigheten • vägar, kanaler, hamninlopp, parkeringsplatser, fotbollsplaner och tennisbanor eller liknande personalanläggningar, planteringar och liknande 14 |
Ordlista • täckdiken och skogsvägar • brunnar, källare, tunnlar om de inte vid fastighetstaxeringen hör till byggnad.
Omarrondering Om skogsfastigheter är små och splittrade, kan man genom mark byte skapa större och sammanhållna fastigheter. Det kallas omarrondering. Ombildning En hyresrätt kan ombildas till bostadsrätt. Bestämmelser som gäller ombildning av hyresrätt till bostadsrätt finns i lagen om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt. Samfällighet Ett antal fastigheter som har del i en viss egendom, en gemensam hetsanläggning (exempelvis en väg eller en avloppsanläggning) eller ett markområde (exempelvis en gemensamhetsskog). Samfälligheten kan välja att förvalta egendomen via en samfällig hetsförening. En samfällighetsförening är en juridisk person men inte ett eget skattesubjekt, utan delägarna beskattas för sina andelar i sam fälligheten.
Servitut En rätt för ägaren till en fastighet att på något sätt få använda en annan fastighet eller att råda över hur den får användas. Ett servitut kan t ex gälla vägar eller vattentäkter men också begränsningar i fråga om hur man får bygga. Servitutet följer fastigheten och kan inte överlåtas separat. Servitut kan uppstå genom fastighetsbildning eller genom ett skriftligt avtal mellan fastighetsägare.
Stämpelskatt Omsättningsskatt som tas ut vid förvärv av fast egendom genom köp eller byte. Vid ansökan om lagfart för en fastighet ska köparen betala stämpel skatt. Stämpelskatten beräknas på fastighetens värde. Som värde gäller taxeringsvärdet eller värdet enligt intyg. Är köpeskillingen högre än båda dessa värden anses fastighetens värde vara detsamma som köpeskillingen. | 15
Ordlista Är förvärvaren av fastigheten en fysisk person (även enskild näringsidkare) eller en bostadsrättsförening tas stämpelskatt ut med 1,5% av egendomens värde. Är förvärvaren en juridisk person (förutom bostadsrättsförening) är stämpelskatten 3%.
Taxeringsenhet Oftast det samma som en en fastighet men ibland kan två eller flera fastigheter tillsammans utgöra en taxeringsenhet. En fastighet kan också vara indelad i flera taxeringsenheter. En taxeringsenhet tillhör någon av följande huvudtyper: • lantbruksenhet • småhusenhet • hyreshusenhet • industrienhet • täktenhet • elproduktionsenhet • icke skattepliktig taxeringsenhet • övrig taxeringsenhet.
Taxeringsvärde Det värde fastighetstaxeringsnämnden åsätter en fastighet som underlag för fastighetsskatten. Taxeringsvärdet kan vara indelat i flera delvärden, exempelvis bygg nadsvärde och tomtmarksvärde. Taxeringsvärdet ska i princip motsvara 75% av fastighetens mark nadsvärde.
Tomträtt Rätt för innehavaren av tomträtten att förfoga över en tomt. Tomträttsavtalet gäller under obestämd tid och upplåts mot en årlig avgift. Tomträttsinnehavaren kan inteckna tomträtten och utföra byggnader på den.
Tomträttsavgäld Periodisk (oftast årlig) avgift för tomträtt. Undersökningsplikt En fastighetsköpares plikt att undersöka en fastighet före köpet. Undersökningsplikten innebär att köparen inte kan göra säljaren ansvarig för sådana fel som köparen borde ha upptäckt vid en normal undersökning. Säljaren av en fastighet är bara ansvarig för så kallade dolda fel. 16 |
Allemansrätt Allemansrätten är unik för Sverige. Den är inskriven i grundlagen, men det finns ingen speciell allemansrättslag. Detta gör det litet svårt att dra gränsen mellan vad som är tillåtet och vad som är förbjudet i umgänget med naturen och i relationen mellan allmänhet och markägare.
I Sverige har alla rätt att vara i naturen. Rättigheten gäller även för människor från andra länder. Allemansrätten är en förmån som inte finns i många andra länder. Man kan se den som en frihet. Vi betraktar ofta allemansrätten som ett kulturarv, och ibland till och med som en nationalsymbol. Allemansrätten kräver ansvar och gott omdöme. Vi får inte skada natur och djurliv, och vi måste visa hänsyn mot markägare och mot andra människor ute i naturen. Allemansrätten kan sammanfattas så här: inte störa – inte förstöra.
Inskriven i grundlagen Sedan 1994 är allemansrätten inskriven i grundlagen. I Regerings formens kapitel om grundläggande fri- och rättigheter står att alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten. Men allemans rätten i sig är ingen lag, och inte i någon lag står det vad allemans rätten innebär. I de flesta fall finns inte heller några detaljerade regler för vad som gäller i naturen. Däremot omges allemansrätten av lagar som sätter gränser för vad som är tillåtet. Var och en är själv skyldig att ta reda på vad som gäller. Så här står det i Regeringsformen 2 kap 18 §: Varje medborgares egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller annat sådant förfogande eller tåla att det all männa inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Den som genom expropriation eller annat sådant förfogande tvingas avstå sin egendom skall vara tillförsäkrad ersättning för förlusten. Sådan ersättning skall också vara tillförsäkrad den för vilken det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad på sådant sätt att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten | 17
Allemansrätt avsevärt försvåras eller skada uppkommer som är betydande i för hållande till värdet på denna del av fastigheten. Ersättningen skall bestämmas enligt grunder som anges i lag. Alla skall ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoende av vad som föreskrivits ovan.
Frihet under ansvar Allemansrätten innebär en begränsad rätt för var och en att färdas över annans mark och tillfälligt uppehålla sig där. Med rätten följer krav på hänsyn och varsamhet mot • natur och djurliv • markägare • andra människor ute i naturen. De allmänna hänsynsregler som gäller för alla som nyttjar naturen hittar du i Miljöbalkens kap 2 och 7.
Långt ifrån glasklar Eftersom allemansrätten inte är någon lag och inte heller finns beskriven i lag, går det inte att ge exakta besked om vad som gäller i alla sammanhang. Lagarna som omger allemansrätten talar om vad som är förbjudet och anger allemansrättens gränser i stort. Men det är inte så enkelt som att allt som inte är förbjudet ingår i allemans rätten. Med utgångspunkt från lagarna kan allemansrätten tolkas i domstol. Men det finns inte så många rättsfall som rör allemans rätten. Brottsbalken Det finns bestämmelser i brottsbalken som reglerar fastighets ägarens rätt. Det är bestämmelser om • tagande av olovlig väg • hemfridsbrott • olaga intrång. Dessa sätter gränser för allemansrätten. Du kan läsa mer om dessa bestämmelser i kapitlet Hemfridsbrott.
Vilda blommor, bär och svampar mm Den som i skog eller mark olovligen tager växande träd eller gräs eller, av växande träd, ris, gren, näver, bark, löv, bast, ollon, nötter eller kåda eller ock vindfälle, sten, grus, torv eller annat sådant, som ej är berett till bruk, dömes för åverkan, om brottet med hänsyn till det tillgripnas värde och övriga omständigheter är att anse som ringa. §§ Brottsbalken 12 kap 2 § 2 st
18 |
Allemansrätt De naturprodukter som inte är uppräknade i 12 kap 2 § i brottsbalken får man plocka fritt. Detta gäller framför allt vilda bär, vilda blom mor och andra örter, svamp och kottar. Naturligtvis får man inte plocka växter som är fridlysta. Mossa och lavar är tveksamt om man får plocka, vilket nedan stående rättsfall visar. Olovligt tagande av vitlav var stöld Lars och Britt-Marie plockade stora mängder vitlav (kallas också vitmossa) på ett skogsskifte i Idre. När markägaren upptäckte detta, fann han också en lastbil med 1 300 lådor vitlav som Lars, Britt-Marie och tre andra personer plockat. Stora sammanhängande svarta jordytor var frilagda. Högsta domstolen ansåg att uppräkningen i Brottsbalken 12 kap 2 § 2 st inte är uttömmande. Bara för att vitlav (vitmossa) inte finns uppräknat, är det inte tillåtet att plocka den utan tillstånd av markägaren, och i vart fall inte i den omfattning det här varit fråga om. Lars hävdade att vitlaven egentligen är en sorts svamp och därför faller under allemansrätten. HD ansåg dock att kännetecknande för de natur produkter som vem som helst har rätt att ta, exempelvis vilda blommor, bär och svampar, är att dessa produkter återproduceras varje år. Vitlav däremot återproduceras inte förrän efter mycket lång tid, minst 10 år. Dessutom s kadas marken om vitlav avlägsnas på större områden. Någon motsvarande skaderisk finns normalt inte vid bär-, blom- eller svamp plockning. Lars och Majbritt dömdes till villkorliga fängelsestraff och dagsböter för stöld. (NJA 1986 s 637)
Kan markägaren utestänga allmänheten? Ibland försöker markägare på olika sätt hålla allmänheten på avstånd genom att sätta upp skyltar av olika slag, exempelvis ”tillträde förbjudet”. Sådana skyltar får markägaren inte sätta upp hur som helst. Läs om detta i kapitlet Skyltar. Ett annat sätt att utestänga allmänheten är att sätta upp stängsel. Det får inte heller göras hur som helst. Läs om detta i kapitlet Stängsel.
Utvidgning av tomten En uppfinningsrik markägare kan försöka utvidga det område som är (hans skyddade) tomt eller plantering för att hålla inkräktare borta. Det är i princip förbjudet att bygga inom ett så kallat strand skyddsområde, vanligen 100 meter från strandlinjen. Över huvud taget fordras bygglov för nybyggnad (utom i vissa fall för ekonomi | 19
Allemansrätt byggnader), och när någon söker bygglov ska byggnadsnämnden ta särskild hänsyn till friluftslivets intressen. På områden där alle mansrätten har större värde för allmänheten får man sällan upp föra hus. Läs om bygglov i kapitlet Bygglov mm. Markägaren kan också tänkas vilja anlägga trädgårdsrabatter, terrasser, fasta sittplatser, bryggor mm omkring en eftertraktad badplats. Anordningar av det slaget kan utvidga det område som betraktas som tomt. Men sådana anläggningar är det som huvud regel förbjudet att uppföra på strandskyddsområden utanför tomten. Bryter markägaren mot förbudet riskerar han att straffas, och dessutom kan han få ett föreläggande att återställa området i tidigare skick på egen bekostnad. Samma regler gäller för privata stängsel, som inte behövs för jord bruk, skogsbruk eller fiske. Också för dessa krävs tillstånd och man måste ha dispens för att få sätta upp dem inom strandskyddsområde. §§ Miljöbalken 7 kap 16, 17 §§, 29 kap 8 § p 5
Handgripligt skydd Normalt ska ingen ta lagen i egna händer. Om markägaren eller någon annan upplyser om vilka regler som gäller och det inte hjälper får polis tillkallas, som får avgöra vilka åtgärder som behöver vidtas. Om markägaren använder våld för att mota bort närgångna främ lingar kan han dömas till straff, närmast för olaga tvång. Men har inkräktaren gjort sig skyldig till hemfridsbrott (se särskilt kapitel) kan ägaren gå fri enligt reglerna om nödvärn, förutsatt att våldet är lindrigt.
Vakthundar Ibland kan markägaren försöka skydda sig genom att hålla en arg hund på ett område där han vill vara i fred. Hundar som är benägna att bita människor får dock inte vara lösa utomhus, om de inte hålls inom säkert inhägnat område, dit utomstående inte har tillträde. De får alltså bara springa lösa på tomter och liknande ställen där inte allemansrätten gäller. Överträder markägaren förbudet kan han få böta, och polismyndigheten kan kräva att åtgärder vidtas mot hunden. §§ Lag (1943:459) om tillsyn över hundar och katter 2 §
Vitesförbud och anmälningsplikt En markägare kan få en domstol att vid vite förbjuda en viss person att utnyttja marken på ett störande sätt. I och för sig finns den utvägen så snart olägenheterna går utöver vad en markägare 20 |
Allemansrätt rimligen får tåla. Den är dock inte så praktisk. Det vanliga är ju att störningarna kommer från anonyma personer som man inte har möjlighet att ge något förbud på förhand. Men undantagsvis kan ett vitesförbud bli aktuellt, till exempel när en viss researrangör eller granne gång på gång utnyttjar allemansrätten till övermått på en fastighet genom något arrangemang för turister eller liknande, eller när en person kan väntas springa i vägen för skogsmaskiner eller jaktsällskap på ett besvärande vis – kanske för att han ogillar sådana verksamheter. I varje fall behöver inte uppträdandet vara straffbart för att det ska kunna förbjudas på detta sätt. Läs rättsfallet om forsränning längre fram i det här kapitlet. För att komma till rätta med mindre seriösa researrangörer och liknande har man gett regeringen möjlighet att föreskriva en anmälningsplikt för verksamheter av detta slag. Myndigheterna får då också kräva vissa åtgärder för att motverka skador på naturmil jön, eller i värsta fall förbjuda verksamheten. §§ Miljöbalken 12 kap 6 §
Cykling, skidåkning och ridning I allemansrätten anses även cykling, skidåkning och i viss utsträck ning ridning ingå. Rätten till cykling och skidåkning går nästan lika långt som rätten till gångtrafik. Risken för markskador brukar ju inte vara mycket större i dessa fall. Ett undantag är cykling i terräng med mountain bikes, som kan ställa till skador särskilt när flera tar samma väg. Vid ridning på gångstigar eller i terrängen är skaderisken större. Särskilt i grupp kan ryttare ställa till skador och olägenheter, inte bara för markägare utan också för vandrare, skidåkare och cyklis ter, som kan få stigar eller spår förstörda. Vid ridning får man ta särskild hänsyn också till dem och exempelvis inte fördärva märkta skidspår eller vandringsleder eller rida i iordningställda motions spår, även om inte själva marken tar nämnvärd skada. Om marken skadas genom vårdslös ridning kan skadeståndsansvar bli aktuellt, framför allt för ridskolor och andra som ordnar ridning i grupp. Ridning och cykling kan också regleras genom lokala föreskrifter (57 § terrängtrafikkungörelsen), något som blivit ganska vanligt.
| 21
Allemansrätt
Motorfordon Terrängkörningslagstiftningen medför att allemansrättens principer om körning i terräng får ganska liten betydelse. Rätten att färdas fritt i skog och mark har aldrig sträckt sig till trafik med motor fordon. Man brukar säga, att det finns en allemansrätt men inte en ”allebilsrätt”. Enbart trafik som är klart oskadlig för marken är tillåten utan markägarens tillstånd – något som kan få betydelse för sådan trafik som terrängkörningslagen tillåter, t ex med snöskoter. Vid otillåten trafik av olika slag kan trafikanten bli skyldig att ersätta skada på väg eller annan mark. Se även kapitlet Terrängkörning.
Allemansrätt till sjöss Det finns stora möjligheter för allmänheten att röra sig på någon annans vattenområde, med båt, simmande eller (vintertid) på isen. Det finns inga straffbestämmelser om tagande av olovlig väg (se kapitlet Hemfridsbrott). Antagligen kan man passera på vattnet även helt nära bostadshus. Det finns inte heller något allmänt förbud mot motortrafik på isen. Men någon obegränsad rätt till båttrafik har man inte. I sjölagen finns ett allmänt förbud att färdas så att man i onödan stör omgiv ningen, till exempel genom buller eller höga svallvågor. Länsstyrelsen kan vidare med stöd av sjötrafikförordningen utfärda särskilda bestämmelser för vissa vattenområden som begränsar rätten till motorbåtstrafik, vattenskidåkning och liknande – något som ganska ofta görs när trafiken är störande för folk på stranden eller för djurlivet. Båtar får förtöjas vid en strand som inte är tomtmark och inte heller är fridlyst enligt andra regler, t ex till skydd för fågellivet. Helt tillfällig förtöjning är tillåten till och med vid någon annans brygga utanför tomtmark, om inte ägaren hindras i sin användning. Också tillfällig ankring på någon annans vatten får i regel godtas. Det är däremot tveksamt hur man bör se på mera varaktig eller regelbunden förtöjning eller ankring. I de fall strandägaren direkt hindras från att använda sin egen båtplats, är det tänkbart att intrånget kan straffas som egenmäktigt förfarande. §§ Sjölag (1994:1009) 20 kap 3 §
Fiske Fiske ingår inte i allemansrätten, fast det förekommer en del liknande regler i fiskelagstiftningen. Man får fiska fritt med hand redskap i havet och i de stora insjöarna (Vänern, Vättern, Mälaren, 22 |
Allemansrätt Hjälmaren samt Storsjön i Jämtland) till och med om det sker på enskilt fiskevatten. I övrigt är fiske förbjudet utan tillstånd. Läs om detta i kapitlet Fiske.
Skadestånd Den som överskrider allemansrätten kan inte bara bli straffad. Han kan också bli skadeståndsskyldig. Han måste ersätta skador som han vållar uppsåtligen eller av oaktsamhet genom olovlig passage över annans mark. Detta kan bli aktuellt också när inte straff kommer i fråga, till exempel när någon låter bli att stänga en grind, så att kreatur slipper ut och skadas i trafiken. Större grupper Skadeståndsansvaret kan få särskild betydelse om exempelvis en stig trampas upp av en hel skara personer eller en större grupp rastar på känslig mark men där varje enskild person inte gör märkbar skada. Ledaren för en sådan utflykt – till exempel för ett sällskap turister eller en skolklass – kan bli skadeståndsskyldig, om han borde ha insett risken med att sällskapet passerade över den känsliga marken. Detsamma gäller den som lägger en snitslad terränglöpningsbana eller ett skidspår över en sådan mark utan att inhämta ägarens medgivande, troligen också den som lämnar anvisningar om hur turister ska rasta utan att förklara vad som är tillåtet och förbjudet enligt allemansrätten. Här ställs det särskilda krav på researran görer och liknande. Även annars är det tänkbart att den som vållar invasion på annans mark kan bli tvungen att ersätta skador genom förslitningen – till exempel om ägaren till ett turisthotell regelbundet hänvisar sina gäster till att motionera eller rasta på ett ömtåligt område. I sådana fall kan den skadelidande markägaren åberopa en allmän regel att ”skälig hänsyn” ska visas i grannförhållanden. Dessa skadeståndsmöjligheter kan ha sitt värde bland annat för fastighets ägare som får sin jordbruksmark eller skogsmark skadad genom en stor tillströmning av stadsbor eller turister. I grannförhållanden finns för övrigt vissa möjligheter att få ersättning också för allmän otrevnad som störningar medför för en närboende, om störningarna medför någon sorts ekonomisk skada. §§ JB 3 kap 1 §
| 23
Allemansrätt
Kommersiell verksamhet Allemansrätten anses knuten till den enskilde individen, men har ändå kommit att få stor betydelse för organisationer och turist näringen. Dessa har ingen egen allemansrätt, men kan i sin verk samhet dra nytta av att allemansrätten finns. Företag som utnyttjar allemansrätten får ansvar för att naturen inte skadas.
Kommersiell turistverksamhet Researrangörer och andra som kommersiellt utnyttjar allemans rätten på andras mark ska få betala skadestånd om naturen skadas. Det föreslår Naturvårdsverket i sin utredning om hur man ska komma till rätta med problem i samband med kommersiell använd ning av allemansrätten. Enda möjligheten att komma undan skadeståndsansvar är att arrangören kan bevisa att skadan skett utan att arrangören har försummat något. Kommersiell verksamhet har definierats som yrkesmässigt självständigt bedriven förvärvsverksamhet enligt inkomstskattelagen. Naturvårdsverket föreslår också att naturvårdslagen ändras så att företag och andra som i sin näringsverksamhet använder andras mark enligt allemansrätten också ska ha skyldighet att anmäla detta till länsstyrelsen. I känsliga områden, där konflikterna riskerar att bli stora, kan länsstyrelserna och kommunerna i sin tur begränsa allemansrätten genom att göra naturvårdsområden eller införa särskilda strandskyddsbestämmelser. Kommersiell användning av allemansrätten omfattar allt från ballongf lygning och helikopterskidåkning till organiserade turer med fjällvandring och ridning. §§ Naturvårdsverkets rapport 4446, Allemansrätten och kommersen Kommersiellt bedriven organiserad forsränning ansågs överskrida vad som kan anses ligga inom allemansrätten Per N är ägare till fastigheten Mårdaklev 3:1. Till fastigheten hör ett naturskönt område, där Ätran bildar en mindre fors kallad Norrströmmen. Denna del av fastigheten är mycket attraktiv för det rörliga friluftslivet, bland annat används Norrströmmen till forsränning. Till Mårdaklev 3:1 gränsar en fastighet, Nyabygget, som ägs av Karsten Y, på vilken Karsten Y bedriver verksamhet i form av bl a uthyrning av utrustning för forsränning. Den plats där Karsten Y hyr ut utrustningen är belägen ungefär 1 km från Norrströmmen. Karsten Y bedriver sin uthyrningsverksamhet under firman White Water Rafting. Ett ganska stort antal personer nyttjar årligen
24 |
Allemansrätt Karsten Y:s gummiflottar e ller kajaker och tar sig väg över Per N:s fastighet dels genom att färdas ner i Norrströmmen, dels genom att passera och uppehålla sig på stigar i området. Per N vände sig till domstol och yrkade att domstolen fastställer att Karsten Y saknar rätt att utan Per N:s medgivande, på fastigheten Mårdaklev 3:1 arrangera eller på annat sätt medverka till organiserade flottfärder, så kallad forsränning, samt att Karsten Y, vid vite om 500 000 kr, förbjuds att fortsätta verksamheten. Per N ansåg att forsränningsverksamheten avsevärt översteg vad han som markägare var beredd att tåla med hänvisning till allemansrätten. På grund av aktiviteten förstördes fiske och jakt. Trädens rötter blottlades på grund av gångtrafiken längs forsen. Högsta domstolen ansåg att den forsränningsverksamhet som Karsten Y organiserat har inneburit ett utnyttjande av Per N:s fastighet. Verksamheten har inneburit skador på fastigheten och olägenheter för Per N i en utsträckning som klart ligger utöver vad som kan ske med stöd av allemansrätten. Förbud ska därför meddelas Karsten Y att bedriva verksamhet till den del denna överstiger vad som ur allemansrättslig synpunkt kan tolereras, dvs arrangemang under högst en timma per dag med högst tio deltagande personer under juni–augusti. (NJA 1996 s 495)
| 25
Anläggningsarrende Ett anläggningsarrende är ett arrende där arrendatorn har rätt att ha en byggnad för näringsverksamhet som inte är jordbruk. I kapitlet Arrende behandlar jag arrenden i allmänhet. Dessutom finns kapitlen Bostads arrende, Jordbruksarrende och Lägenhetsarrende.
Definition av anläggningsarrende Anläggningsarrende är ett arrende, där arrendatorn enligt arrende avtalet har rätt att ha en egen byggnad för förvärvsverksamhet (näringsverksamhet) på det arrenderade fastighetsområdet. Det är alltså inte fråga om bostadshus för egen eller närståendes bostad (då är det bostadsarrende). Inte heller ska ändamålet vara att driva jordbruk (då är det jordbruksarrende). Förmodligen behöver arrendet inte nödvändigtvis bestå av mark. Det kan bestå av ett område av en fastighet under eller över en annan fastighet. Läs om detta i kapitlet Tredimensionella fastig heter.
Byggnaderna Byggnaden eller byggnaderna ska vara av mer än ringa betydelse för verksamheten, annars är det ett lägenhetsarrende. Exempel på byggnader för förvärvsverksamhet är fabriksbyggnader, affärslokaler, kiosker, bensinstationer och verkstäder. Arrendatorn kan vara en människa eller en juridisk person, exempelvis ett aktiebolag. Observera att arrendatorn ska anses bedriva förvärvsverksamhet. Därmed är det inte anläggningsarrende när exempelvis en ideell förening arrenderar mark till en klubbstuga eller en hobbyfiskare arrenderar mark till en sjöbod. Då är det istället lägenhetsarrende, som beskrivs i ett särskilt kapitel i den här boken.
Arrendetid Ett avtal om anläggningsarrende ska vara skriftligt. Arrendet ska vara avtalat för en viss tid, alltså inte för arrendatorns livstid. Arrendetiden ska vara minst ett år och högst 50 år (25 år 26 |
Anläggningsarrende inom detaljplanerat område) från att arrendeavtalet undertecknas. Är arrendet avtalat för kortare tid än ett år eller för livstid, klassas arrendet som ett lägenhetsarrende. Om arrendetiden inte är bestämd i arrendeavtalet, anses avtalet gälla för fem år.
Uppsägning Om avtalet inte sägs upp förlängs det automatiskt med samma tid som arrendetiden, dock längst fem år, såvida inget annat har avtalats. Parterna kan avtala att arrendet inte ska förlängas eller att det ska förlängas på viss tid. Uppsägning ska göras senast sex månader före arrendetidens slut, såvida man inte har avtalat någon annan tid (längre eller kortare). Man kan ta in ett villkor i arrendeavtalet att jordägaren kan säga upp arrendet i förtid, men då krävs arrendenämndens godkännande. I arrendeavtalet ska det finnas med att arrendenämndens godkän nande ska sökas, annars är villkoret ogiltigt.
Indirekt besittningsskydd När det gäller anläggningsarrenden har man ett så kallat indirekt besittningsskydd. Detta innebär att arrendatorn inte har rätt att få arrendeavtalet förlängt vid avtalsperiodens slut, utan han får i stället ersättning från jordägaren för sina förluster. Besittningsskyddet kan dock avtalas bort. Detta kan göras antingen direkt som ett villkor i arrendeavtalet eller i ett separat dokument. Arrendenämndens godkännande behövs inte.
Ersättning från jordägaren Arrendatorn har rätt till ersättning från jordägaren för sin förlust på grund av att arrendet upphör om • jordägaren säger upp avtalet och vägrar att förlänga det • jordägaren höjer arrendeavgiften till en orimlig nivå • jordägaren ställer upp villkor som strider mot så kallad god sed i arrendeförhållanden eller är orimliga av någon annan anledning. Ovanstående gäller även om det är arrendatorn som säger upp avtalet och vill ha det förlängt, men jordägaren beter sig som ovan. När man bedömer om en höjd arrendeavgift är rimlig, tittar man på den arrendeavgift som vid arrendetidens slut är normal på mark naden för ett liknande arrendeställe. Man brukar begära in ett yttrande från arrendenämnden. Jordägaren får inte ta ut en högre arrendeavgift bara för att arrend atorn har lagt ner arbete på arrendestället så att det ökat i värde.
| 27
Anläggningsarrende Om arrendatorn har uppfört en byggnad eller gjort andra arbeten på arrendestället enligt villkoren i arrendeavtalet, har han rätt till ersättning för eventuella förluster på grund av detta.
Undantag från besittningsskyddet Det finns några undantag från besittningsskyddet, dvs det finns situationer då jordägaren inte behöver betala ersättning till arrend atorn. Det är i följande situationer: • Om man har avtalat bort rätten till ersättning. • Om arrenderätten är förverkad på grund av sen betalning av arrendeavgiften, om arrendatorn vanvårdar arrendestället, om arrendatorn använder arrendestället på ett otillåtet sätt mm. Detta kan du läsa om i kapitlet Arrende. • Om arrendatorn inte har uppfyllt sin del av avtalet på ett sådant sätt att man inte rimligen kan fordra att jordägaren förlänger arrendet. • Om jordägaren gör sannolikt att arrendestället ska användas för något annat ändamål än det med upplåtelsen avsedda, och jord ägarens intresse att kunna förfoga över arrendestället för detta ändamål påtagligt överväger arrendatorns intresse av fortsatt arrende. • Om jordägaren i något annat fall har befogad anledning att upplösa arrendeförhållandet.
Uppsägning från jordägarens sida Om jordägaren vill säga upp avtalet, måste han i uppsägningen underrätta arrendatorn om • de villkor jordägaren ställer upp för att förlänga arrendet • orsaken till att han vägrar medge en förlängning av arrendet • att om arrendatorn inte går med på att lämna arrendestället utan ersättning, måste han inom två månader från uppsägningen ansöka om medling hos arrendenämnden. Om jordägaren inte lämnar dessa underrättelser i uppsägningen, är uppsägningen ogiltig. Om jordägaren gjort en giltig uppsägning och arrendatorn inte vill lämna arrendestället utan ersättning, måste arrendatorn ansöka om medling hos arrendenämnden inom två månader från uppsäg ningen. I annat fall förlorar han rätten till ersättning. Innan medlingen hos arrendenämnden har avslutats får jordägaren för förlängning av arrendet inte kräva högre arrendeavgift eller något annat villkor som är oförmånligare för arrendatorn än vad han har angett i uppsägningen. Gör han det, och det inte blir någon förlängning, har arrendatorn alltid rätt till ersättning. 28 |
Böcker från Björn Lundén Information AB AKTIEBOLAG ANSTÄLLDA ATT AVSLUTA EN ANSTÄLLNING AVDRAG AVTAL BOKFÖRING BOKFÖRING & FÖRENKLAT ÅRSBOKSLUT BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2 BOKSLUTSANALYS BOSTADSRÄTT BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE BUDGET BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILLAKTIEBOLAG BYTE FRÅN HANDELSBOLAG TILLAKTIEBOLAG DEKLARATIONSTEKNIK DET NYA SKATTEFÖRFARANDET EKONOMISK UPPSLAGSBOK EKONOMISKA FÖRENINGAR ENSKILD FIRMA FASTIGHETSBESKATTNING FASTIGHETSJURIDIK FEMTIO PLUS FINANSIERING FUSIONER & FISSIONER FÅMANSFÖRETAG FÄLLOR OCH FEL I PRAKTIKEN FÖRETAGETS EKONOMI FÖRETAGSKALKYLER FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖRMÅNER FÖRSÄLJNINGSTEKNIK GOD MAN & FÖRVALTARE GÅVA HANDELSBOLAG HÄSTVERKSAMHET IDEELLA FÖRENINGAR IDROTTSFÖRENINGAR INKÖPSTEKNIK KOMPANJONER
KOMPETENSFÖRSÄLJNING OCH PERSONLIG MARKNADSFÖRING KONCERNER KULTURARBETARBOKEN LANTBRUKARBOKEN LIKVIDATION LÖNEHANDBOKEN LÖNESÄTTNING MAKAR MALLAR & DOKUMENT MARKNADSFÖRING MOMS PENSIONSSTIFTELSER PERSONLIG EFFEKTIVITET PRESENTATIONSTEKNIK PRISSÄTTNING REDOVISNING I BOSTADSRÄTTS FÖRENINGAR REDOVISNING I IDEELLA FÖRENINGAR REDOVISNING I LANTBRUK REPRESENTATION REVISION I FÖRENINGAR SAMBOBOKEN ROT & RUT SAMFÄLLIGHETER SEMESTER & SJUKFRÅNVARO SKATTENYHETER SOLOFÖRETAG STARTA & DRIVA FÖRETAG START UP AND RUN A BUSINESS IN SWEDEN STIFTELSER STYRELSEARBETE I AKTIEBOLAG STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR SÄLJA TJÄNSTER TESTAMENTSHANDBOKEN UTLANDSMOMS VARDAGSJURIDIK VD-BOKEN VÄRDEPAPPER VÄRDERING AV FÖRETAG ÄGARSKIFTE I FÖRETAG
www.blinfo.se
UR INNEHÅLLET Ordlista • Allemansrätt • Anläggningsarrende • Arrende • Arrendenämnden • Avverkningsrätt • Bostadsarrende • Bostadsrätt • Bygglov mm • Expropriation • Fastighetsbildning • Fastighetsvärdering • Fiske • Förköpsrätt • Försäkringar • Förvärvstillstånd hyreshus • Förvärvstillstånd lantbruk • Gemensamhetsanläggningar • Grannar • Gravationsbevis • Grustäkt mm • Gränser • Gåva av fastighet • Hemfridsbrott • Hyra • Hyresnämnden • Hävd • Inmutning • Inteckning • Jakt • Jordbruksarrende • Kommunalt förköp • Kooperativ hyresrätt • Köp • Lagfart • Lantbruksenhet • Ledningsrätt • Lägenhetsarrende • Olaga intrång • Olovlig väg • Omarrondering • Registerbeteckning • Rågångar • Samfälligheter • Samägande • Servitut • Skyltar • Skogsvård • Stämpelskatt • Stängsel • Stödrätter • Terrängkörning • Tillbehör till fastighet • Tomträtt • Tredimensionella fastigheter • Viltvårdsområden • Vägar.
Fastighetsjuridik
BJÖRNLUNDÉN
FASTIGHETSJURIDIK är en heltäckande bok om fastighetsjuridik. Boken är upplagd som ett uppslagsverk med separata kapitel om de olika fastighetsjuridiska frågorna. Ett utförligt sakregister avslutar boken.
BJÖRN LUNDÉN
FASTIGHETS JURIDIK Praktisk handbok
FÖRFATTAREN Björn Lundén har skrivit ett stort antal böcker om skatt, ekonomi och juridik för företag och föreningar.
– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –
blinfo.se
Tredje upplagan