Kapitel 1
Det var lördagen den sista mars och solen sken på Avenyn i Göteborg. Den lyste över andra gator också, men inte så bländande, för mellan Kungsportsbron och Götaplatsen hade man fäst metallblanka banderoller och ballonger som reflekterade solstrålarna. Det var den stora utekaféöppnardagen då krögare och affärsmän hoppades på folkfest på verandor och trottoarer. Butikerna hade flyttat ut delar av sitt sortiment, som påskkärringar av halm och t-shirts med tuppmotiv. Unga svartklädda expediter jagade ärtgröna påskfjädrar som virvlade iväg. Det blåste halv storm och temperaturen kom knappt upp i en grad plus, så solen lyste förgäves. Kunderna, flanörerna och de välsituerade vårfirarna syntes inte till. Förmodligen körde de sina barn till fotboll, tränade pilates eller köpte krassefrön till årets första kruka. Kanske besökte de istället sina älskare och älskarinnor eller satt på hemmet och läste högt för en rik gammal farbror. Femmans spårvagn gled skramlande fram på sin eviga klassresa mellan Örgryte och Biskopsgården. Men nästan inomhus, på de inglasade uppvärmda verandorna som hörde till restauranger som Lipp och Rubinen, satt ändå några som vågat sig till innerstan och smuttade på en latte eller en eftermiddagsöl. Vid deras fötter prasslade shoppingkassar i golvdraget. Lönen brände i många kreditkort. Alla längtade efter den varma våren. Vintern har varit svår i år. 9